ÅTERVINNING. fastighetsnära och många fraktioner. Trenden går mot SKÄL. Dennis svensk mästare på att köra sopbil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTERVINNING. fastighetsnära och många fraktioner. Trenden går mot SKÄL. Dennis svensk mästare på att köra sopbil"

Transkript

1 KOMMUNERNA VISAR VÄGEN FÖR t r a m S ÅTERVINNING SKÄL att göra rätt i Gårdsten SID 10 Trenden går mot fastighetsnära och många fraktioner SID 4 Miljöminister Karolina Skog: Hög tid att samla insamlingsansvaret SID 2 SID 8 9 SID SID Vad innehåller soppåsen? Falun här blir barnen experter på att sortera rätt Storsatsar på textilåtervinning Dennis svensk mästare på att köra sopbil Distribueras med Dagens Samhälle 30 mars 2017

2 vi i genomsnitt samlar in ungefär 7,5 kg mat- och restavfall per vecka och hushåll med separat matavfallsinsamling? För de hushåll där matavfallet läggs bland restavfallet ligger siffran på 9 kg per vecka. Utsorterade fraktioner tillkommer. procent av innehållet 30-35% 96 av restavfallet i påsen för matavfall utgörs av förpackningar och består just av matavfall. returpapper som kunde ha Generellt är renheten sorterats ut för återvinning. bättre i papperspåsar än exempelvis i majsstärkelsepåsar och lägst renhet är det i matavfall vid optisk sortering. Vill du veta mer? Ladda ner rapporten Vad slänger hushållen i soppåsen? Du hittar den på: avfall_sverige/documents Schysta lösningar för konsumenterna AKTUELLT Vad innehåller soppåsen? I förra veckan kom Ola Alterås utredning om cirkulär ekonomi. Han vill göra det lättare att köpa begagnat, göra det billigare att reparera, och hyra men vill också ge kommunerna en tydlig roll för att minska mängden avfall. Vi applåderar! Men i det stora perspektivet på resurser och hållbarhet får vi inte glömma bort vad som krävs i det lilla för att den cirkulära ekonomin ska bli verklighet. Som möjligheten att lämna sina resurser ifrån sig på rätt ställe. Regeringen vill låta kommunerna överta ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar. Det är bra, för då blir det enklare att ordna fastighetsnära insamling vilket bevisligen ökar mängderna till materialåtervinning rejält. Men det finns ingen anledning att slänga ut barnet med badvattnet. Att konsumenterna ska betala för insamling och återvinning via avfallstaxan är inte rimligt låt producenterna ansvara för det avfall de genererar. På samma sätt bör kommunerna ansvara för insamling av textil, även om det skulle beslutas om ett producentansvar framöver. Självklart måste välgörenhetsorganisationerna få ta del av materialet de gör fantastiska insatser för att ge kläder och andra textilier ett andra liv. Det har redan utvecklats flera olika och framgångsrika a insamlingslösningar runt om i landet för olika avfallsslag. Ju bättre anpassade de är till konsumenternas behov desto bättre resultat får vi. Så kan vi alla varje dag bidra till att skapa det hållbara samhället. Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige Den svenska branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. 2 Djupdykning i soppåsen Mer än hälften kan återvinnas! Två tredjedelar av innehållet i våra soppåsar är felsorterat. Och drygt hälften av innehållet i restavfallet skulle kunna återvinnas. Det visar en färsk sammanställning som har gjorts på uppdrag av Avfall Sverige. Det innebär att det fortfarande finns en stor potential för en mer hållbar avfallshantering med en ökad andel återvinning och mindre mängder restavfall, säger Jörgen Leander, miljökonsult på Miljö- och Avfallsbyrån, som på uppdrag av Avfall Sveri- ge har ställt samman resultaten från plockanalyser i 109 svenska kommuner. Rapporten Vad slänger hushållen i soppåsen är den mest omfattande, standardiserade och tillförlitliga sammanställningen av plockanalyser som gjorts hittills. I sammanställningen har vi plockat fram en mängd olika nyckeltal och kommunerna har verkligen gjort ett jättearbete för att ställa samman och dela med sig av sina egna erfarenheter på ett systematiskt sätt. Frågor om innehållet besvaras av Karin Jönsson, Avfall Sverige Av rapporten framgår bland annat att det fortfarande sorteras fel i hög utsträckning och att det hamnar alltför mycket återvinningsbart material i restavfallet. Vi kan se att ungefär två tredjedelar av innehållet i soppåsen är felsorterat och att mer än hälften av restavfallet utgörs av material och avfall som borde ha sorterats ut för återvinning. Samtidigt framgår det av plockanalyserna att andelen matavfall som går till biologisk återvinning ökar stadigt och att en allt större andel är rätt sorterat. 73 procent av villahushållen sorterade ut matavfallet på rätt sätt och motsvarande siffra för lägenhetshushåll var 47 procent. Det skiljer dock mellan olika insamlingssystem. Fastighetsnära insamling är en fram gångsfaktor Totalt samlades det in 7,5 kg mat- och restavfall per hushåll och vecka i hushåll med tillgång till matavfallsinsamling medan hushåll utan separat insamling för matavfall genererade 9 kg per vecka. Sammanställningen visar också att Producerad av: Tabloid Sverige AB Projektledare: Stefan Grevle Innehåll: Lindberg Imagineering AB Art Director: Masters of the Universe AB Repro: Bildrepro Tryck: Pressgrannar För information om bilagor i rikspress: Kontakta Stefan Grevle, , Matavfall: 21,5% Övrigt: 36,8% Förpackningar, returpapper: 34,5% Trädgårdsavfall: 2,2% Farligt avfall, elavfall, batterier: 0,5% Allt fler hushåll sorterar ut sitt matavfall. Men enligt den sammanställning av plockanalyser som har gjorts på uppdrag av Avfall Sverige finns mer mat att hämta ur restavfallet. Hos hushåll med matavfallsinsamling utgörs fortfarande drygt en femtedel av restavfallet av matavfall. Så här ser restavfallet ut för ett villahushåll med separat insamling av matavfall, enligt rapporten (Avfall Sverige 2016:28). det är 40 procent mindre förpackningar och returpapper i restavfallet från villahushållen om det finns ett system för fastighetsnära insamling i fyrfackskärl jämfört med områden där returpapper och förpackningar måste lämnas in på återvinningsstationer. Motsvarande siffra för lägenhetshushåll är 20 procent mindre förpackningar och returpapper i rest avfallet. Andra intressanta slutsatser i rapporten är att insamling av matavfall fungerar bäst om man använder papperspåsar som samlas in i fyrfackskärl. Det ger generellt, enligt sammanställningen, ett renare innehåll. Jörgen Leander sticker gärna ut hakan och uppmanar alla beslutsfattare inom avfallsområdet att läsa rapporten och använda den som underlag för beslut om framtida satsningar och prioriteringar. Jag vågar påstå att det här är den bästa och mest tillförlitliga sammanställningen av plockanalyser som finns att tillgå och den rymmer ovärderlig information och nyckeltal för att utveckla den egna avfallsverksamheten. Foto: Niclas Albinsson, Tekniska Verken Kraftvärmeverket lockar världen till Ljungby Ljungsjöverket förbränner avfall som försörjer Ljungby med el och värme. Samtidigt reduceras utsläppen av växthusgaser eftersom deponering av avfallet undviks. Vårt klimat- och miljöarbete har väckt stort internationellt intresse, säger Bo Schönbeck, vd på Ljungby Energi. L jungsjöverket tornar upp sig efter infarten mot det småländska samhället Ljungby. Här förbränns länets brännbara hushållsavfall. Avfallet tippas ned i en gigantisk panna, stor som ett flerfamiljshus. Vid förbränningen produceras ånga som driver en ångturbin som driver en generator för produktion av elektrisk kraft. Efter turbinen finns mycket energi kvar i ångan som omvandlas till fjärrvärme i anläggningens kondensor. Vid överskott i fjärrvärmeproduktionen pumpas det varma fjärrvärmevattnet in i anläggningens ackumulator och lagras för att användas vid senare tillfälle när belastningen på fjärrvärmenätet ökar. Maximal utdelning av det använda bränslet gör kraftvärmeverket till en väldigt resurseffektiv energiproducent. Förbränningen och ångturbinen skapar elektrisk kraft och fjärrvärme till hushåll. Vi är rankade som nummer fyra i Nils Holgerssonutredningen när det gäller lägst pris på fjärrvärme i landet, vilket till stor del beror på vår avfallspanna. Vi har som mål att tillhandahålla uthålligt låga och konkurrenskraftiga priser på våra produkter för att skapa en attraktiv och efterfrågad etableringsort för såväl industrier som privatpersoner, säger Bo Schönbeck I Sverige finns i dag 34 avfallsförbränningsanläggningar med energiåtervinning. Tillsammans med materialåtervinningen har anläggningarna reducerat deponeringen av hushållsavfall till närapå noll procent. Sverige är ett av få länder i världen som lyckats ta steget från deponering till materialåtervinning och energiåtervinning, vilket reducerat utsläppen av växthusgaser till atmosfären. En avfallsförbränningsanläggning är bättre ur klimatsynpunkt än en biobränsleanläggning om alternativet för avfallshanteringen är att lägga soporna på soptipp. Det beror på den metangasbildning som sker vid deponering av avfall. Metan är en växthusgas mångfaldigt starkare än koldioxid. Att betrakta avfallsförbränningens påverkan på växthuseffekten enbart utifrån vad som släpps ut från skorstenen är som att se på verkligheten genom ett nyckelhål, menar Bo Schönbeck Väljer man däremot att betrakta avfallsförbränningens påverkan på växthuseffekten då alla växthusgaser beaktats blir ju resultatet något helt annat. Tyvärr finns det i dag organisationer som publicerar rapporter där verkligheten betraktats genom ett nyckelhål. Det ger en snedvriden bild av verkligheten. Förutom en minskad påverkan på växthuseffekten, bidrar avfallsförbränningen till en minskad risk för deponibränder med stora utsläpp av diverse föroreningar till atmosfären. Därutöver minskar även risken för urlakning av skadliga ämnen i vår omgivning då avfallet inte längre deponeras. Ljungsjöverket har väckt omvärldens intresse för den svenska avfallshanteringen. Bo Schönbeck tar årligen emot studiebesökare från hela världen. Besökarna kommer från exempelvis Kina, Ryssland, Sydafrika, Vietnam, Chile och stora delar av Europa för att lära och inspireras av hur vi hanterar avfallsproblematiken. Delegationer från USA har varit på plats minst ett tiotal gånger. Senast förra veckan var en delegation från Kenya på plats för att studera vårt koncept. Nyligen var Bo på besök i Santiago, en av världens mest förorenade städer. Jag var hembjuden till en av presidentkandidaterna för att diskutera avfall och i synnerhet avfallsförbränning. Vi i Sverige är mycket uppskattade för våra kunskaper utomlands, konstaterar han och understryker att Sverige är ett av världens bästa länder när det gäller avfallsbehandling. Vi gör stor klimat- och samhällsnytta, fast ofta är vi dåliga på att berätta det för allmänheten. Många länder är förundrade över hur vi lyckats med att gå från deponering till alternativ hantering av avfallet. Kan vi bidra till att andra länder minskar sin påverkan på klimatet så gör vi det gärna. Växthuseffekten är ju inget lokalt problem det är globalt, avslutar Bo Schönbeck. Bo Schönbeck är stolt över att Ljungsjöverket kan bidra till minskade klimatutsläpp. 3

3 INTERVJUN regeringen föreslår fler åtgärder för att förebygga avfall? Enligt förslaget ska regeringen eller berörd myndighet kunna besluta om åtgärd för att förebygga spridning av särskilt skadliga produkter för miljö och hälsa. Ett exempel på sådana produkter är mikrokorn av plast som används i kosmetiska produkter som när de går vidare ut i avloppet kan göra stor skada i känsliga havsmiljöer. 40 ton mikroplast från kosmetiska produkter beräknas varje år sköljas ut i Östersjön. Mikroplasterna har lång nedbrytningstid och kan bära miljögifter och vara skadliga för levande organismer. Göteborgs stad under två år har arbetat med två pilotprojekt för att förebygga stadens eget avfall på äldreboenden? Under projekttiden har man noterat 23 procent mindre matavfall och 10 procent mindre restavfall. NÅGRA FAKTA OM SUNDBYBERG Folkmängd december 2016: invånare Yta: 9 kvadratkilometer Befolkningstäthet: invånare/kvadratkilometer Grannkommuner: Solna, Stockholm, Sollentuna Insamlat hushållsavfall 2015: ton, varav 17 % matavfall Obligatorisk insamling av matavfall Tillhör SÖRAB-konsortiet, med kommunerna Stockholm, Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands Väsby, Täby och Vallentuna. Avfalls- och VA-frågor hanteras från och med 1 april av Sundbyberg Avfall och Vatten AB. Då kan du besöka oss på Miljöminister Karolina Skog SUPERKOMMUNEN FÅR AVFALLSBOLAG Hög tid att samla insamlingsansvaret! Regeringen vill öka ambitionsnivån när det gäller att återvinna material ur avfall bland annat genom att ge kommunerna huvudansvaret för avfallsinsamlingen. Det måste bli enklare för medborgarna att sortera rätt. Det är viktigt för miljön och skapar nya affärsmöjligheter för svenska företag, säger miljöminister Karolina Skog (mp). Diskussionen om hur ett nytt system för att samla in avfall och vem som ska ansvara för vad i insamlingen har pågått under lång tid, men nu närmar sig ett skarpt förslag, enligt Karolina Skog. Just nu arbetar regeringen med ett förslag som går ut på att kommunerna ska ha ett övergripande insamlingsansvar. Vi har inlett rundabordssamtal med de olika aktörerna på avfallsområdet och räknar med att den politiska behandlingen av förslaget om ett kommunalt insamlingsansvar för avfall ska komma i gång i april-maj. Det är dags att komma till skott, helt enkelt. Prioriterad fråga Karolina Skog framhåller att avfallshanteringen är en prioriterad fråga och spelar en nyckelroll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Kärnan i regeringens förslag är att kommunerna ska få huvudansvaret för insamlingen av avfall men att utformningen av insamlingssystemen för de olika materialslagen ska ske i nära samarbete med övriga berörda parter inom såväl offentlig som privat verksamhet. Ska vi nå ända fram krävs gemensamma målbilder och en samverkan mellan olika parter för att vi ska få ett robust och hållbart system, säger Karolina Skog. Öka återvinningen Sverige ligger långt framme internationellt när det gäller avfallshantering och det ska vi vara stolta över, framhåller miljöministern. Samtidigt vet vi av färska undersökningar från Avfall Sverige att närmare två tredjedelar av det vi slänger i restavfallet skulle ha kunnat återvinnas och det kan vi förstås inte vara nöjda med. Genom 4 Det måste bli enklare för medborgarna att sortera rätt att återvinna en större del av avfallet kan vi skapa både stora miljömässiga och affärsmässiga vinster. Det är fortfarande onödigt krångligt för medborgarna att sortera sitt avfall och det vill vi ändra på. Det som i dag ofta upplevs som svårt och smutsigt skulle kunna göras mycket enklare, exempelvis genom att vi slipper åka i väg med material till återvinning utan kan lämna det nära där vi bor. Höja blicken Miljöminister Karolina Skog menar att vi måste ja blicken och verkligen tänka igenom flaskhalsarna i systemet och de faktorer som gör det onödigt svårt att göra rätt. hö- Fastighetsnära insamling är en viktig aspekt, en annan är att vi måste bli ännu bättre på information om vem som samlar in vad och varför, och ha ett tydligt medborgarperspektiv. Genom att låta kommunerna ta ett större ansvar flyttas många av besluten närmare medborgarna och det är en fördel, anser Karolina Skog. Därmed blir det tydligt var ansvaret ligger och vem man som medborgare ska vända sig till med frågor och synpunkter. Intentionen är att hitta en lösning som många parter kan sluta upp bakom eftersom det behövs ett stort tal reformer om vi ska nå ända an- fram. Ingen motsättning Sådana reformer kan vara att ge producenter olika typer av incitament för att göra rätt och kommunerna en skyldighet att informera om vad som gäller för de olika parterna. Därmed hoppas jag att vi ska kunna skapa ordning och reda och idealet är förstås att samla så många fraktioner som möjligt under samma tak. Karolina Skog hoppas också att ett samlat insamlingsansvar ska göra det lättare att investera i anläggningar för att ta hand om och återvinna material och matavfall. Det behövs en långsiktighet och tydliga spelregler för att man ska våga investera i exempelvis en biogasanläggning. Jag hoppas att vi nu ska få till stånd ett regelverk som också blir ett riktigt avstamp för biogasproduktionen, som ju är en viktig del i den cirkulära kedjan. Text: Sven-E Lindberg Miljöminister Karolina Skog vill att kommunerna ska ha ett övergripande insamlingsansvar och arbetar för mer långsiktiga spelregler för att underlätta för investeringar på exempelvis biogasproduktion. Foto: Peter Pohl, Regeringskansliet Sundbyberg är en sopsugskommun. Nya sopsugsterminalen i Ursvik har fått en spännande arkitektur med en växtvägg på 250 kvadrat. Till höger Sabina Högstrand en av Sundbybergs vassa källsorterare. Tydligare fokus på avfall och vatten och lättare för invånarna att göra rätt. Det är några av målen när Stockholmskommunen Sundbyberg i april bildar ett nytt kommunalt bolag: Sundbyberg Avfall & Vatten AB. Tidigare var avdelningen för avfall och VA en verksamhet bland flera på en stor förvaltning. Med det nya bolaget är förhoppningen att frågorna om avfall, vatten och avlopp tydligare ska sättas på kartan liksom att man ska komma närmare invånarna. Bolaget ska inte bara ge daglig service utan också ta ett stort ansvar för utveckling i ett växande Sundbyberg, säger Jan Jogell, VD för Sundbyberg Avfall och Vatten. SNABB TILLVÄXT PÅ LITEN YTA Sundbyberg ligger i en expansiv storstadsregion och utsågs till Årets tillväxtkommun 2014 och Årets superkommun Och tillväxten fortsätter. Fram till år 2030 beräknas befolkningen nästan fördubblas. Kommunen är liten till ytan och det som ska byggas planeras som tät kvartersstad, vilket ger större utmaningar för den manuella sophämtningen. Sundbyberg försöker därför minska antalet sopbilar på gatorna och planerar istället för att nya bostadsområden ska kopplas till stationär sopsug. När stadsdelen Stora Ursvik skulle byggas bestämde sig staden för att minimera avfallstransporterna i området. Lösningen blev en sopsugsanläggning för matavfall, tidningar och restavfall, berättar Jan Jogell. VÄRLDSBÄST PÅ SOPSUGAR Det finns idag fyra stationära sopsugsanläggningar i Sundbyberg. Som kuriosa kan nämnas att världens första sopsugsanläggning för ett bostadskvarter byggdes just i Sundbyberg. Det var i Ör på 1960-talet. Nu blir kommunen huvudman för dessa sopsugar och Sundbyberg Avfall och Vatten kommer att äga och driva dem. I skrivande stund projekterar bolaget även för att bygga ut två av sopsugarna. I dag är knappt 40 procent av stadens lägenheter anslutna till någon av sopsugsanläggningarna, vilket kanske är den högsta andelen i världen. När staden fortsätter växa ska sopsugstekniken ingå som en naturlig del för en bättre miljö, säger Jan Jogell. Han påpekar också att han är glad över att staden nu framgångsrikt samlar in även matavfall genom systemet. DELAR AVFALLSPLAN MED GRANNKOMMUNER Sundbyberg har också en avfallsplan, där ett av de övergripande målen är att göra källsortering tillgänglig och begriplig för människor. Det ska vara lätt att göra rätt, eller svårt att göra fel. Avfallsplanen är kommunövergripande och gemensam för de kommuner som ingår i SÖRAB-konsortiet. Tillsammans är vi invånare starka. Avfallsplanen anger mål för olika delar av avfallshanteringen fram till år 2020 och omfattar alla steg i EU:s avfallshierarki. Framöver ska vi tillsammans med medborgarna bli ännu bättre på att sortera. Det kommer att vara ett ständigt pågående utvecklingsarbete, avslutar Jan Jogell. Namn: Jan Jogell Ålder: 49 år. Aktuell som: VD för Sundbyberg Avfall & Vatten AB Bakgrund: Stadsbyggnads- och miljökommunalråd, Egenföretagare, konsult med inriktning på infrastruktur och samhällsplanering. Målsättning: Sundbyberg stad har alltid varit innovativ och legat i framkant. Det skall även det här bolagets signum vara. Vi ska bli bäst på det vi gör!

4 kronor upp till kronor så mycket kan det skilja i kostnad per hushåll och ton insamlade metallförpackningar. glas och metall kan återvinnas hur många gånger som helst? Därför är det viktigt att glas- och metallförpackningarna hamnar i återvinningen! procent av hushållens avfall återvinns i Sverige i dag. det finns omkring 15 miljoner gamla mobiltelefoner som ligger oanvända i svenska hem? Vid en återvinning skulle de kunna ge motsvarande 162 kilo rent guld. ANALYS Inom Beteenderesan används olika kreativa verktyg för att skaffa kunskap om studenternas syn på hanteringen av matavfallet. Här en Återvinnings Pop- Up på universitetet i Örebro. Vad kostar det att samla in avfallet? Regeringen väntas inom kort föreslå att kommunerna får huvudansvaret för att samla in även förpackningar och returpapper. Men hur ska ett system för ersättning utformas? Avfall Sverige redovisar i en ny rapport beräkningar för vad det kan komma att kosta att hantera olika typer av avfall vid ett eventuellt framtida kommunalt insamlingsansvar. Allt baserat på förutsättningarna i åtta svenska kommuner. En nyckelfråga för både kommuner och aktörer på avfallsområdet är förstås hur ersättningarna ska utformas och för att hitta en rimlig ersättningsmodell behöver vi veta vad det faktiskt kostar att ta hand om olika typer av avfall i kommuner med olika förutsättningar och ambitionsnivåer, säger Jörgen Leander, konsult på Miljö- & Avfallsbyrån. Jörgen Leander har därför på uppdrag av Avfall Sverige tillsammans med representanter för åtta kommuner varit med och tagit fram rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner" (Rapport 2016:29 Avfall Sverige). I rapporten beräknas kostnaderna för hantering av olika fraktioner i olika typer av system. Ska man säga något generellt så är nog det mest slående att utfallet kan bli väldigt olika beroende på vilken typ av kommun det är och vilka fraktioner det handlar om, säger Jörgen Leander. I kommuner med en hög befolkningstäthet och korta avstånd och tuff konkurrens kan kostnaderna bli väsentligt lägre per ton insamlat material jämfört med exempelvis i en landsbygdskommun där avstånden är långa och konkurrensen obefintlig. Jämför olika lösningar I rapporten om vad det kostar att samla in avfallet har olika insamlingslösningar studerats: Fastighetsnära insamling med fyrfackskärl i villa samt separata kärl i flerbostadshus. Fastighetsnära insamling i påsar för optisk sortering. Traditionell insamling av matavfall och restavfall i separata kärl för både villa och lägenhet med återvinningsstationer för förpackningar och returpapper. Merkostnaden för att skapa ett fastighetsnära system för insamling av avfall behöver inte bli så stor. Genom att skapa enhetliga system för många fraktioner kan kostnaderna för återvinning av avfall hållas nere. Vafab- Miljö arbetar bl a med mobila stationer för insamling. Kostnaderna skiljer sig också mellan olika fraktioner. Insamling av metallförpackningar kan exempelvis kosta 3 4 gånger mer än insamling av annat material. Insamling av metallförpackningar kan kosta från kronor per insamlat ton ända upp till kronor eller mer. Det är också faktorer som måste beaktas för att kunna göra rimliga beräkningar av ersättningsnivån. Visar på nivåerna Rapporten bygger på ett antal typfall och gör inte anspråk på att ha hittat en beräkningsmodell som exakt kan ange kostnaderna för varje enskild kommun, understryker Jörgen Leander. Skillnaderna i kostnader per hushåll är relativt små, plus minus tio procent, i flertalet av de studerade kommunerna. Normalkostnaden per insamlat ton avfall ligger för de flesta kommunerna mellan och kronor per år och hushåll men det finns kommuner med en totalkostnad på ända upp till kronor per hushåll och år. Bra utgångspunkt Rapporten ska i första hand ge idéer om hur man kan tänka för att hitta fram till rimliga ersättningsnivåer för det insamlade materialet, menar Jörgen Leander. Vi hoppas kunna inspirera kommunen som vill göra egna beräkningar utifrån sina unika förutsättningar. Rapporten kan fungera som vägledning om hur man kan räkna och vad som bör ingå i en kalkyl när man kan räkna fram kostnaderna för insamling av förpackningar och returpapper i den egna kommunen. En grundläggande princip för en kostnadseffektiv hantering av avfall är att skapa enkla och enhetliga system där hela hanteringen kan integreras. På så vis kan man hålla nere kostnaderna och merkostnaden för att skapa ett fastighetsnära system behöver då inte bli särskilt stor, kanske bara någon eller några hundralappar per fastighet och år, säger Jörgen Leander. Därmed kan man underlätta för konsumenterna så att det blir lättare att göra rätt. Exakt hur ett nytt system för insamling och återvinning av förpackningar och returpapper kommer att se ut är dock i skrivande stund oklart. Ska både insamling och återvinning övergå till kommunerna lär det snarare bli aktuellt för kommunerna att sälja de insamlade fraktionerna på marknaden än att de får ersättning från ett statligt system, säger Jörgen Leander. Foto: André De Loisted Hållbarhetscoachen och studenten Victoria Löfving diskuterar design och beteenden med Ida Lemoine och Karin Bodin från Beteendelabbet. Projektets fokus ligger på utformningen av köken i studentkorridorer och lägenheter, den bruna papperspåsen för matavfallet samt miljöhusen där matavfallet ska slängas. Beteenderesan ska förmå studenter att sortera matavfallet bättre Hur ska studenterna förmås att sortera ut sitt matavfall på ett bättre sätt i det kommunala bostadsbolaget Öbos studentkorridorer och lägenheter? Traditionell information räcker inte och därför undersöker Öbo och Örebro kommun just nu tillsammans med företaget Beteendelabbet om det finns andra sätt att påverka studenternas beteenden. O m arbetsmetoden Beteenderesan fungerar så kan den komma att användas även vid andra projekt som handlar om att påverka beteenden i flerbostadshus, säger planerare Hans Bengtsson på tekniska förvaltningen, Örebro kommun. Inom bostadsbolaget Öbo har man länge noterat att det är svårt att få utsorteringen av matavfallet att fungera i företagets cirka studentlägenheter. Ja, vi får ut för lite matavfall och det beror på att det är alldeles för många hyresgäster som slänger maten bland restavfallet. Vi har jobbat länge i våra studentområden med traditionell information som beskriver hur man sorterar och därför tror vi att det egentligen inte är brist på kunskap som gör att så få av studenterna gör rätt. Problemet måste finnas på något annat plan och det är detta vi nu försöker utröna, säger miljöchef Linus Larsson på Öbo. I ett samarbete med Örebro kommun kopplades Beteendelabbet in. Företaget är specialiserat på att utforma fysiska lösningar som påverkar människors beteenden i rätt riktning på miljöområdet i detta fall så att studenterna i Örebro börjar sortera ut sitt matavfall på ett bättre sätt än i dag. Vi jobbar med en processinriktad metod som vi kallar Beteenderesan. I det här projektet gör vi bland annat observationer i fält, ordnar workshops, träffar studenter och tar in deras åsikter. Vi skaffar oss en tydlig bild av var problemen och hindren ligger. Sedan arbetar vi fram olika prototyper och designförslag som implementeras på plats och testas experimentellt. Därefter ser vi vilka effekter det får på beteendet, berättar vd Ida Lemoine på Beteendelabbet. Vid en Idélabb funderar Anders Bjerfalk och Linus Larsson från Öbo kring hur den bruna påsen skulle kunna vara utformad. Pilotprojektet, som startade i oktober förra året och kommer att vara i ett år, omfattar cirka 600 lägenheter som är belägna på Studentgatan i Örebro. Projektet riktar in sig på tre fysiska faktorer vilkas nuvarande utformning kan vara möjliga orsaker till den bristande sorteringsviljan: miljöhusen, köket i studentkorridorer och lägenheter samt den bruna papperspåsen där matavfallet ska sorteras. Kan förändrad design eller annan förändrad utformning bidra till att påverka hyresgästernas beteende på ett positivt sätt? Det handlar även om att hitta faktorer som leder till att hyresgästerna inte lägger den bruna papperspåsen i en plastpåse innan den kastas i matavfallskärlet. Biogasanläggningen gillar nämligen inte plast, säger Linus Larsson. Till sin hjälp har Beteendelabbet de två studenterna Victoria Löfving och Saga Lindgren som är timanställda som hållbarhetscoacher inom projektet. Tillsammans med Beteendelabbet gör de observationer och träffar studenter i olika sammanhang. Just nu undersöker jag och Saga vad studenterna tycker och tänker kring den bruna påsen som nyligen introducerats i husen som omfattas av projektet. Vi arbetar med att samla data och göra observationer kring beteenden som Beteendelabbet sedan kan analysera, säger Victoria Löfving. Ida Lemoine berättar att det nu är dags för projektets nästa fas. Vi ska ta fram designförslag och prototyper som vi kommer att testa i mindre skala i tre miljöhus och i bostadshusen på Studentgatan. Senare kommer vi tillsammans med kommunen att mäta hur mycket matavfall som finns i kärlen. Om det skett en förändring i positiv riktning så visar det att vi är på rätt väg, säger hon. Hans Bengtsson på Örebro kommun tycker att projektet är mycket spännande. Ja, det är värdefullt både för oss och för bostadsbolaget att få tillfälle att tänka utanför boxen, att få ruska om och tänka nytt. Här är det inte vi som sitter på ett kontor och försöker tänka ut lösningar. Här handlar det i stället om en djupgående dialog där vi lyssnar på vad hyresgästerna faktiskt tycker och hur de tänker och sedan kan vi utforma lösningar på grundval av detta. Om vi lyckas förmå studenterna att sortera matavfallet bättre så kan arbetsmetoden komma att användas även vid andra projekt som handlar om att påverka beteenden i flerbostadshus, menar Hans Bengtsson. 6 7

5 LANDET RUNT 8 en återvunnen cykel kan motsvara koldioxidutsläppen för en 12 mil lång bilresa? Cykeln har med andra ord ett stort värde också när den har tjänat ut. Det går att skapa en effektiv, innovativ och hållbar avfallshantering också i lite mindre kommuner. I Motala pågår sedan länge ett aktivt arbete för att göra bra ännu bättre och kommunen rankas i dag topp fem när det gäller avfallshantering i Sverige. Ytterst handlar det om att skapa en medvetenhet och en stolthet hos såväl invånare som medarbetare, säger Jens Lövgren, miljösamordnare i Motala kommun. För Motalas del började processen på allvar när kommunens avfallshantering miljöcertifierades Sedan dess har det pågått ett idogt arbete, i stort som smått, för att skapa hållbara 1884 startade det första svenska pantsystemet för glasflaskor. I dag återvinns även glödlampor och en glödlampa kan bli en ny glasflaska. Patrik Johansson, skådespelare och skolinformatör på Falu Energi & Vatten, vet vad han talar om. Han har byggt upp en unik verksamhet där barn från förskoleåldern ända upp till gymnasiet får chansen att fördjupa sig i frågor som rör avfall, vatten och avlopp. Patrik Johansson, eller Putte som han oftast kallas efter en av sina figurer, är lokal superkändis i trakterna kring Falun, särskilt bland barn och unga. Med en bakgrund som skådespelare e inom teater, film och tv flyttade han för några år sedan till Falun, omskolade sig till sopbilschaufför, stortrivdes men halkade så småningom tillbaka in i skådespelaryrket som skolinformatör på Falu Energi & Vatten. Där har han gjort flera filmer, teaterföreställningar och informationsprogram om avfalls- och kretsloppsfrågor, många med figuren Putte och Björnen i huvudrollerna. Jag har världens bästa jobb, försäkrar Patrik Johansson, för tillfället föräldraledig, men snart tillbaka ute i skolorna för att sprida kunskap om hur man sorterar sitt avfall på bästa sätt och hur man agerar på ett miljö- och klimatsmart sätt i vardagen. Superengagerade Barn och unga har ett jättestarkt engagemang i miljöfrågor och är därför tacksamma ambassadörer om man vill sprida kunskap om allt från hur man sorterar sitt avfall rätt till vad som kan spolas ned i toaletten, säger Patrik. De senaste åren har han byggt upp en unik och vittförgrenad informationsverksamhet som inleds redan i helhetslösningar med fokus på miljö och kvalitet. Det har varit en lång resa, men med en tydlig vision och starkt engagemang från många inblandade går det att nå långt, säger Jens Lövgren. Så långt att Motala i dag rankas som en av landets mest framgångsrika kommuner när det gäller avfallshantering. När branschföreningen Avfall Sverige rankade årets bästa avfallskommuner 2016 hamnade Motala på en hedrande femteplats. Det är vi förstås extremt stolta över, men nöjda är vi inte, framhåller Jens Lövgren. Vi arbetar med ständiga förbättringar för att ytterligare öka effektiviteten och servicen. År 2020 är vi Foto: Spendrups förskolan med en flanosaga och sedan återkommer Patrik Johansson under hela skolgången ända upp till gymnasiet med filmer, föreställningar, studiebesök och föreläsningar. Allt börjar med att ett 70-tal förskolor har tillgång till en flanosaga om avfall och sedan kompletterar vi med nya utskick varje termin och följer upp med aktiviteter ända fram till sjätte klass. Och på gymnasiet knyter vi ihop säcken. Då har barnen fått lära sig om allt från hur man sorterar sopor till hur vi på smarta sätt kan röra oss uppåt i avfallstrappan för att öka återanvändning och återvinning och minimera mängden restavfall. Snart dags för vuxna Patrik Johansson beskriver det som att han vill så ett frö till en mer hållbar livsstil redan i förskolan. Och barnens engagemang går inte att ta miste på: Barn lär sig snabbt men är också bra på att ställa kritiska frågor och komma med nya idéer. Sedan följer kunskapen med hem och vi hör ofta av föräldrar att barnen är superengagerade hemma så att allt hamnar i rätt kärl i sopsorteringen. Just nu är det fullt upp med skolverksamheten men Patrik Johansson gärna med och tävlar om förstaplatsen. Jens Lövgren är ekologisk ekonom i grunden och har arbetat i snart tolv år i Motala kommun och har efterhand blivit allt mer inriktad just på avfallsfrågor. Miljöcertifieringen 2005 blev på många sätt en ögonöppnare och sedan dess har vi arbetat med att se över allt från transporter och fordonsbränslen till insamlingssystem och hur vi informerar för att göra invånare och företag medvetna och kunniga om att det går att göra skillnad i vardagen. I dag är hela vår fordonsflotta fossilfri, vi producerar vår egen biogas från reningsverket, vi arbetar systematiskt med att sprida kunskap och information och är öppna för att testa nya idéer och lösningar. återanvända mjölkpaket kan bli nya förpackningar om de lämnas till återvinning? Plast från elavfall kan återvinnas till plastpåsar och PET-flaskor. hoppas också kunna göra någon form av informativ verksamhet även för vuxna. Ett exempel på den öppenhet för nya idéer som finns i organisationen är att det i dag finns ett kompletterande system i Motala och Vadstena för insamling av pantflaskor och pantburkar. Den som vill kan fortfarande gå till butiken och panta styckevis, men har du många burkar och flaskor går det utmärkt att lämna in en hel säck på återvinningscentralen med vetskap om att panten då går direkt till välgörande ändamål. Det har blivit en succé och allt fler väljer att lämna flaskor och burkar på återvinningscentralerna i stället för i butiken vilket i sin tur har lett till att vi får in en större andel av de dryckesförpackningar som är i omlopp, säger Jens Lövgren. Det spelar ingen roll om det följer den som tillverkar eller för in plastkassar yrkesmässigt från den 1 januari i år måste rapportera antal och andel tunna respektive tjocka påsar till Naturvårdsverket? Rapporteringsskyldigheten gäller plastpåsar som används för att bära hem mat, inte påsar som används för att packa in livsmedel som säljs i lösvikt. Ger avfallet en plats i skolan Bättre återvinningsambassadörer än barn finns inte! I Motala kan man göra både rätt och gott Patrik Johansson har blivit Putte med hela det unga Falun genom sina filmer, föreställningar och föreläsningar om avfall och avlopp i skolan. Det märks att allt fler engagerar sig och då är det viktigt att både barn och vuxna lär sig göra rätt redan från början. med importerade burkar, vi tar emot allt. Upplägget har genomförts tillsammans med Returpack och placeringen av insamlingskärlen på återvinningscentralerna gör att man kan bli av med pantförpackningarna samtidigt som man sorterar annat avfall för återvinning. Sedan kommunicerar vi på sociala medier och i våra utskick vad som händer med pengarna. Barncancerfonden och Röda Korset har hittills fått drygt kronor på det här sättet. Just nu pågår ett antal andra projekt och satsningar för att en större andel av insamlat material kan gå till återvinning. Vi räknar med att under 2018 kunna införa ett system för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i villor och därefter även för boende i lägenheter och sommarhus, säger Jens Lövgren. Foto: Hasse Eriksson, Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten har testat kvartersnära insamling med gott resultat. Succé för kvartersnära insamling Allt fler kommuner väljer att införa fastighetsnära system med många fraktioner för att göra det lättare för invånare att sortera sitt avfall rätt. I Falun har man testat en lite annorlunda lösning med kvartersnära insamling för allt avfall även vid villor. Det handlar om ett försök i liten skala men resultatet är överlag väldigt positivt, säger Hanna Bergman, återvinningschef på Falu Energi & Vatten. Vi kunde se en markant minskning av återvinningsbart material i restavfallet, de flesta tyckte att det var bekvämt att kunna ha all sortering på en plats nära bostaden och kunderna uppskattade att slippa få in de tunga fordonen i området. Avståndet till insamlingsplatserna har varit som mest meter. Några har tyckt att det känns lite långt att gå, men de flesta har uppskattat att man kunnat ta med sig allt avfall på en gång till en enda plats i närområdet, säger Hanna Bergman. Siktar högt Falun har i flera år legat i toppskiktet bland svenska kommuner när det gäller återvinning. Med en standardlösning för två fraktioner brännbart och komposterbart i anslutning till fastigheten och övrig insamling på Återvinningscentraler har Falu Energi & Vatten med ett aktivt informationsarbete och ett väl utvecklat samarbete med andra aktörer nått den absoluta Sverigetoppen när det gäller parametrar som återvinningsgrad, mängd avfall, insamling av matavfall och kundnöjdhet. Erfarenheterna från försöket med kvartersnära insamling utvärderas nu: Vi hoppas kunna sprida de här erfarenheterna så att de också blir en självklar del av den fysiska planeringen för nya bostadsområden. Ännu enklare återanvändning med secondhand-butiken direkt på avfallsanläggningen Nu har det blivit ännu enklare för Arvikaborna att lämna sina prylar så att någon annan kan återanvända dem. Den populära secondhandbutiken Miljömyran, med två försäljningsställen i Arvika, har nämligen öppnat en mottagningsstation på Mossebergs avfallsanläggning. Under anläggningens öppettider har Miljömyran två medarbetare på plats som tar emot och bedömer om grejorna går att använda. Mottagningsstationen har blivit mycket uppskattad. Tidigare var man tvungen att lämna grejorna i en container om man ville att de skulle återanvändas. Genom att ännu fler saker nu lämnas till återanvändning så minskar avfallsmängden i Arvika. Öppnandet av stationen har också bidragit till att återbruk kommit högt upp på agendan här i kommunen och det är jättebra, säger projektledare Elin Olsson på Arvika Teknik AB. Secondhand-butiken Miljömyran är ett sysselsättnings- och rehabiliteringsprojekt som drivs av kommunens socialpsykiatri. 5 MIL PÅ 12 PÅSAR KSRR samlar in matavfall från privatpersoner och verksamheter. Allt som läggs i den gröna påsen blir till biogas och biogödsel. Det behövs bara tolv påsar för att en personbil som drivs av biogas ska kunna köra fem mil. Miljömyrans mottagningsstation på Mossebergs avfallsanläggning har blivit mycket uppskattad. Varje påse gör skillnad och tillsammans bidrar vi till en bättre miljö och ett hållbart samhälle. Läs gärna mer om vår matavfallsinsamling på ksrr.se. 9

6 80 procent av all koppar som hittills har utvunnits används fortfarande, tack vare att en stor del återanvänds. 75% av alla förpackningar lämnas till återvinning? Och hela 99 procent av alla pantbelagda 33 cl-flaskor går i retur. du kan koka 38 koppar kaffe på energin som sparas då din dagstidning återvinns? Värt att tänka på när du läser dina dagliga nyheter LANDET RUNT Med bättre sortering sparar vi pengar som kan användas till något bättre. Anki Caspersen och Christer Sjödin på Gårdstensbostäder i Göteborg vill få hyresgästerna att sortera bättre och ger samtidigt hyresgästerna chansen att bestämma vad som ska göras med pengarna som sparas in. Foto: Tommy Hvitfeldt Den röda tråden i vår textilåtervinning skäl att sortera rätt i Gårdsten Både boende och fastighetsbolaget Gårdstensbostäder i Göteborg tröttnade på stökiga återvinningsplatser och kostsamma extra sophämtningar av grov- och hushållsavfall, och gör nu tillsammans en kraftsamling för en renare utomhusmiljö och minskade avfallsutgifter. 10 Kampanjen skäl att slänga rätt föddes när fastighetsbolaget Gårdstensbostäder ville få bukt med hushållsavfall och grovavfall som hamnade på fel platser och skräpade ner utomhusmiljön. Budbärare i kampanjen är de boende i Gårdsten själva och de får nytta av kampanjen i flera led. Alla vill ha det rent i sitt bostadsområde, säger Anki Caspersson, kommunikationsansvarig på Gårdstensbostäder. När vi gör undersökningar bland de boende ser vi alltid att människor vill ha det rent och snyggt omkring sig och det är en prioriterad fråga inom vårt bolag. Unga informerar sina grannar Gårdstensbostäder satsar på att projektanställa ungdomar som utbildas i avfallssortering och som under sommarhalvåret arbetar utomhus vid återvinningscentralerna. Ungdomarna som informerar vid avfallsplatserna kommer från Gårdsten och är i många fall unga som annars inte hade haft arbete, säger Anki Caspersen. Flera av ungdomarna har fått vidare arbete hos oss med andra typer av fastighetsarbeten som att tömma grovsoprum eller målning av förvaringsutrymmen. Hos Gårdstensbostäder finns även miljövärdar som arbetar med dörrknackning och delar ut återvinningsset med sorteringskassar med olika fack för olika typer av avfall, som ska underlätta vid sopsorteringen i hemmet och göra det enklare att bära avfallet till återvinningsplatserna. Vi vill bättre kunna skilja på hushållsavfall, bioavfall och grovsopor och i allmänhet informera hur sopsorteringen går till, säger Christer Sjödin, huschef hos Gårdstensbostäder. Sparar hundratusentals kronor De skälen syftar på de hundratusentals kronor som fastighetsbolaget Gårdstensbostäder kan spara när de boendes ökade kunskap och motivation leder till att fler sorterar rätt och bolaget får minskade utgifter för exempelvis extra tömningar av sopkärl. Det kostar att städa extra när sopsorteringen inte fungerar som den ska och de pengarna kan användas till något bättre! säger Christer Sjödin. De boende får komma med förslag på hur pengarna kan användas och förhoppningsvis slår satsningen väl ut så att vi kan förverkliga några av dem. Fakta Kampanjen skäl att slänga rätt är en pilotsatsning i norra Gårdsten i Göteborg med 734 lägenheter. I hela Gårdstensbostäders lägenhetsbestånd finns omkring lägenheter, och om kampanjen slår väl ut planeras liknande satsningar även på andra håll. Vi svenskar köper allt mer kläder. I dag är vi uppe i cirka 13 kilo textilier per person och år. Och vi är dåliga på att återvinna. Nu ska det bli ändring på det. Bland annat genom SIPTex, Svensk innovationsplattform för textilåtervinning. Tillsammans med branschkollegor och stora klädkedjor skapar vi på Sysav en unik testmiljö för textilsortering. Under ett års tid kommer mer än 800 ton textilier att sorteras för att återbrukas och återvinnas. Med ny teknik och nya sätt att tänka, kan vi skapa ett mer hållbart samhälle. Det är den röda tråden i allt vi gör. Läs gärna mer om SIPTex och alla våra andra utvecklingsprojekt på sysav.se

7 det idag inte finns några lagkrav på utsortering av textilier i hushållsavfall? Naturvårdsverket föreslår därför att det antingen införs ett lagkrav för separat insamling av textil som omfattar alla som idag hanterar textilavfall eller ett producentansvar. 15 kg textilier konsumerar vi i Sverige per person och år. Endast 20 procent av textilierna går till återanvändning, resten hamnar i dag i restavfallet för förbränning. Vill du veta mer om Naturvårdsverkets utredning om hållbar textilhantering? Utredningen finns att ladda ner på: teknologin som används i Re:NewCells återvinningsanläggning har utvecklats av svenska forskare och att lösningen har väckt stort internationellt intresse? Statliga venture capital-bolaget Fouirertransform satsar 48 miljoner på anläggningen i Kristinehamn. merparten av det material som återvinns är bomull och fibermassan som utvinns kan bland annat användas för att tillverka lycra. Foto: Re:Newcell ton textilier ska varje år kunna tas om hand i Re:NewCells nya anläggning för textilåtervinning i Kristinehamn. Det motsvarar ungefär 25 miljoner T-shirts. TEXTILÅTERVINNING Så ska vi hantera textilberget Vi handlar allt mer kläder och textilier. Men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utsorterade textilier det som i dag oftast hamnar i restavfallet och bränns upp. Storskalig sortering av textilier Returtex i Avesta har byggt Skandinaviens största anläggning för manuell sortering av använda textilier. I dag arbetar 15 personer på anläggningen som kan sortera textilavfall i upp till 100 olika fraktioner. Drygt två tredjedelar av de utsorterade textilierna kan återanvändas och säljs bland annat till second hand-butiker i Östeuropa och går till olika typer av biståndsverksamheter. Av det utsorterade materialet går 20 procent till att tillverka trasor och isoleringsmaterial och endast 8 procent till förbränning. Returtex tar emot ton textilier per år, men har kapacitet nästan för dubbelt så mycket. Därför arbetar Returtex nu tillsammans med Human Bridge för att samla in textilier i första hand inom ett område på maximalt två timmars avstånd från Avesta helt enkelt för att det inte är hållbarhetsmässigt försvarbart med längre transporter. D et finns stora miljömässiga och ekonomiska vinster med att återanvända och återvinna textilier och vi förordar därför en separat insamling av textilier, liknande den som sker idag av förpackningar och returpapper. Ur ett miljöperspektiv kan ansvaret för textilinsamling ligga antingen på kommunerna som idag eller producenterna, säger Linda Gårdstam, chef för Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket. Naturvårdsverket presenterade förra året en utredning om hur insamling och hantering av utsorterade textilier skulle kunna se ut. Där sätts två konkreta mål upp: Senast 2025 ska mängden textilavfall i restavfallet minska med 60 procent jämfört med ska 90 procent av det separat insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Det är offensiva mål, men vi bedömer att det här är åtgärder som är av stor betydelse för miljön och klimatet och därför ska prioriteras, säger Linda Gårdstam. 12 Unik metod ger textilfibrerna nytt liv Värmländska Kristinehamn blir först i världen med ett helt nytt sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. Här bygger Re:newcell just nu en anläggning för återvinning av textilmaterial. P rocessen är utvecklad av svenska forskare och innebär ett litet men viktigt steg mot en mer hållbar textilhantering i världen, säger Mattias Jonsson, vd på Re:newcell. I dag används enorma resurser för att ta fram textila material i en av världens smutsigaste branscher och vår förhoppning är att vi ska kunna utveckla en återvinningsprocess i industriell skala som kan användas för att skapa en mer hållbar global textilhantering. Den snabbt växande textilindustrin tar redan i dag enorma landområden i anspråk för odling av bomull samtidigt som det används stora mängder förorenande kemikalier för att tillverka och färga textilier på syntetisk väg. Och efterfrågan på textilier väntas fortsätta öka kraftigt. Måste få med konsumenterna Stor miljöpåverkan Naturvårdsverket vill också bidra till att det tas fram riktad information till konsumenterna som visar hur vi alla kan vara med och göra skillnad genom att sortera ut textilier som har potential att få ett andra liv eller där det går att ta till vara textilfibrerna för att tillverka nya material. I dag går över 7,5 kg pers person och år av det textila materialet i restavfallet vilket innebär att det bränns upp. Jag är övertygad om att både konsumenter och textilbranschen vill hitta mer hållbara sätt att hantera textilierna i framtiden. Naturvårdsverket påpekar i sin utredning att textilhanteringen svarar för en Snabb teknikutveckling Nya tekniker gör det lättare att återvinna textilfibrer och därmed finns en enorm potential för att ta tillvara en stor del av alla de textilier som i dag bränns upp, säger Linda Gårdstam på Naturvårdsverket. Ett problem har hittills varit att det finns begränsade resurser och inte särskilt väl utvecklad teknik för att återvinna textilfibrer ur textilier i Sverige och Europa och det gäller då särskilt de allt vanligare blandmaterialen. Den materialåtervinning som sker är att textil används till isoleringsmaterial och stoppning i bilklädslar. Det pågår dock forskning av nya spännande tekniker för att återvinna även blandmaterial. och vi ser i dag flera aktörer som är intresserade av att satsa på materialåtervinningsanläggningar för exempelvis cellulosafibrer, men många är ännu så kallade pilotverksamheter. Samtidigt pågår intressant forskning som öppnar för utvecklingen av helt nya material ur återvunna textilier. Frågan är på bordet, vi har den Automatisk sortering Samtidigt satsar SIPTex, Statens Innovationsplattform för textilier, på en anläggning för automatisk sortering av textilier tillsammans med Returtex. Under ledning av IVL och med stöd från Vinnova samverkar en rad aktörer som Human Bridge och flera stora modeföretag för att utveckla tekniker som kan underlätta textilåtervinning. I den 30 meter långa automatiska sorteringsanläggningen ska man i ett första skede kunna ta emot 700 ton textilier för sortering. På sikt är förhoppningen att tekniken ska kunna användas för att sortera ända upp till ton textilier årligen vilket motsvarar närmare 40 procent av alla nya textilier som kommer in på marknaden varje år i Sverige. stor miljöpåverkan i alla led. I produktionen används ofta stora mängder kemikalier, vatten och energi som ger skador på både miljö och människor. Dessutom transporteras de flesta textilierna över halva jordklotet innan de når fram till sin marknad där de så småningom ska tas om hand på ett säkert och hållbart sätt. Det behövs ett helhetsgrepp när det gäller allt från produktion och konsumtion till insamling och hantering av textilavfall och därför skapar vi nu en plattform där berörda statliga verk tillsammans med branschföreträdare, forskare och avfallsbranschen tillsammans och i dialog kan ta fram system och lösningar för en mer hållbar hantering av textil i alla led. Drottning Silvia med en sjal av återvunnen textil från Re:Newcell, företaget som utvecklat en helt ny teknik för att återvinna textilfibrer. Komplicerad process Textilberget växer sig allt högre men nu satsar allt fler företag och myndigheter på att utveckla system för att återvinna textila fibrer. kunskap som behövs och nu har vi ett gemensamt ansvar för att till stånd en hållbar lösning där textilavfallet tillåts bli en resurs och inte bara något som vi bränner upp med annat avfall, säger Linda Gårdstam på Naturvårdsverket. Vad kan jag göra som konsument? Naturvårdsverket kommer i utredningen med ett antal konkreta råd till konsumenterna för en mer hållbar textilkonsumtion. Råd som: Reflektera över vad du köper och satsa gärna på varor av hög kvalitet som håller länge Kolla miljö- och etikmärkningar när du handlar Köp gärna second hand och lämna gärna också in utsorterade textilier Vårda dina kläder Tänk efter innan du slänger textilier i restavfallet kan de användas på något bättre sätt? Det har gjorts många försök att få fram effektiva och skalbara processer för att återvinna textila material, men det är komplicerat eftersom det är svårt att rena färgat material och komplext att skilja ut olika fibrer från de allt vanligare blandmaterialen, säger Mattias Jonsson. Re:newcells process har utvecklats av forskare på KTH i Stockholm och handlar i grunden om att utvinna cellulosamassa ur bomull. Denna massa kan sedan användas som råva- ra till textila material som viskos och lyocell. Material som annars brukar utvinnas ur trädmassa. Det unika med vår Re:newcell är att vi hittat en process där vi kan i stor skala utvinner fibrerna så effektivt att vi faktiskt kan skapa textilier av riktigt bra kvalitet väl i klass med ursprungsplagget, ett cirkulärt flöde på riktigt, säger Mattias Jonsson. Demonstrationsanläggning Processen lämpar sig bäst för ren bomull men kan i framtiden användas även på vissa blandmaterial. Råvaran i Re:newcells process är en kombination av spill från textilindustrin, osålda varor från handel och producenter samt bra fraktioner av exempelvis blåjeans. Högkvalitativ bomull är allra bäst men på sikt räknar vi med att utveckla och förfina processen så att vi kan hantera fler material, säger Mattias Jonsson. Och slutprodukten hakar elegant in i nästa steg i den textila värdekedjan som råvara till ännu bättre material. Totalt ska anläggningen i Kristinehamn hantera omkring ton. Det innebär att vi skalar upp rejält från labbnivå men att vi fortfarande har en bit kvar till full industriell nivå på kanske tons kapacitet per år. Men ton är en bra början det motsvarar mellan 25 och 30 miljoner t-shirts på ett år. Intresset för Re:newcells satsning i Kristinehamn är stort, också långt utanför Sveriges gränser. Vi ser en enorm global marknad för den här processen där vi kan bidra till en mer hållbar textilhantering och bättre resursutnyttjande. 13

8 AÖS möter framtiden med hänsyn till vardagen I Östra Skaraborg kan invånarna åka till återvinningscentralen efter eget behov. Utbildning och körkort är nycklarna som öppnar grindarna även utanför ordinarie öppettider. Satsningen är en av många insatser för att ligga i framkant inom kommunal avfallshantering. A tt gå i trappor är jobbigt. Även de viktiga kliven uppför avfallstrappan kräver en ansträngning. Vår roll är att underlätta denna väg för alla våra invånare, och att hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna, säger Martin Odenö (M), ordförande i direktionen för kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS). Ledstjärnan för allt arbete inom FAKTA Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund med ansvar för insamling och behandling av hushållsavfall och innefattar nio kommuner: Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skövde, Skara, Tibro och Töreboda. AÖS är visionen att bli en av de bästa i landet på kommunal avfallshantering, och att alla invånare ska sortera rätt. För att nå dit måste vi förstå människors vardag och anpassa oss till verkligheten, konstaterar Martin Odenö. Information och utbildning löper som en röd tråd genom alla de insatser som görs, och det personliga mötet värderas högt. Linda Moularé är controller på AÖS: Vi har ordnat hundratals informationsträffar i samband med matavfallsinsamlingen, jag vet inte hur många bygdegårdar jag har besökt, ler hon. Men Linda Moularé berättar också om ett återvinningskoncept, där själva tanken är att klara sig på egen hand. Efter en avklarad utbildning kan en privatperson få Grönt Kort, och därmed tillgång till återvinningscentralen utanför ordinarie öppettider. Det är bara att utgå ifrån mig själv. Det passar mig utmärkt att åka med mina återvinningssaker efter Det krävs en nära dialog för att hitta bra lösningar inom avfallshantering som passar in i människors vardag, menar Linda Moularé och Martin Odenö. normal kontorstid, på samma sätt som att jag helst handlar mat sent på kvällen, när alla aktiviteter med barnen är avklarade. För det är helt enkelt då jag har tid. Grönt Kort utvecklades i samarbete med Högskolan i Skövde för tre år sedan. Konceptet har fallit väl ut, och många kommuner runt om i landet kommer på studiebesök för att se och lära. Det frigör tid i en hektisk vardag, och våra kunder förvaltar förtroendet väl. De sorterar jättebra, utan stress och i sin egen takt. Lena Wallin, Lunds Renhållningsverk och Anna Wolanska, industridesigner, tar en titt på en lampa som Anna skapat av en cykelsadel som en stamkund i butiken kom in med, en lampskärm som har klätts med en bild från ett uppslagsverk och en udda gaffel. En barnstol gjord av kassettband och videoband, en råvara som det finns gott om i återbruksbutiken FixaTill. På FixaTill hamnar böcker i stora mängder, som exempelvis på enkelt vis kan förvandlas till ett stabilt knivställ. En dörr till ett gammalt badrumsskåp har målats om och blivit en dekorativ smyckesförvaring. FixaTill vill ge återbruk en ny status Har du haft en fest hemma? Då vet du hur mycket flaskor som kan bli över, säger Anna Wolanska. Att skära i glas är nästan beroendeframkallande roligt och det går att skapa mycket av det. I den här krukan har vi använt textil för att skapa ett bevattningssystem. Vill få fler nysvenskar att sortera rätt Vad ska till för att fler människor i mångkulturella bostadsområden ska sortera sitt avfall bättre? Kommunalförbundet Gästrike återvinnare, det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna och stiftelsen Rapatac satsar nu på att tillsammans med hyresgästerna i stadsdelen Nordost i Gävle förbättra återvinningen. D et är svårt att få människor att ändra beteende. Vanor sitter ofta djupt rotade och det är lätt att falla tillbaka i gamla mönster. För många som kommer till Sverige från andra länder handlar det om att lära sig ett helt nytt sätt att tänka när det gäller hantering av avfall. Därför vill vi utgå från den kunskap som finns om hur det går att påverka beteenden, säger AnnaCarin Söderhielm, hållbarhetsutvecklare på Gästrike återvinnare. Det handlar om tydlig information, men också om återkoppling, konsekvenser och normer. Tillsammans med Gavlegårdarna och Rapatac har Gästrike återvinnare med hjälp av konsultföretaget Beteendelabbet arrangerat ett antal work shops för att identifiera vilka hinder som finns när de boende i mångfaldsområden som Nordost ska sortera sitt avfall och hur hindren kan elimineras. Moussa N Diaye och Anna Podgorsek från Rapatac under en av flera workshops som anordnats för att identifiera hinder och hitta åtgärder till att förbättra sorteringen av avfall i mångkulturella bostadsområden. Vid våra workshops har vi fått många värdefulla insikter om vilka hinder som hyresgästerna själva upplever, säger AnnaCarin Söderhielm. Det känns som ett bra arbetssätt att gå systematiskt tillväga och först få en klar bild av vilka hinder som finns, innan vi går vidare med åtgärder. Många intressanta och bra förslag har också kommit fram. Det handlar exempelvis om åtgärder som kan öka kunskapen om varför det är viktigt att sortera rätt och hur man kan göra källsorteringen till en naturlig och självklar del av vardagen. Workshop-tillfällena har sedan följts av konkreta och konstruktiva diskussioner med deltagarna och erfarenheterna från dessa diskussioner och workshops utgör nu grunden för det fortsatta arbetet. Vi kommer under 2017 att fortsätta intervjua hyresgäster och genomföra konkreta praktiska tester av olika åtgärder. Med rätt åtgärder hoppas vi kunna erbjuda invånarna i våra mångkulturella områden betydligt bättre förutsättningar för att kunna sortera sitt avfall bättre. Resultatet redovisas sedan i en rapport i Avfall Sveriges rapportserie i slutet av året. Förhoppningen är att fler ska kunna använda den som exempel för andra bostadsområden i Sverige med liknande förutsättningar och problem. När en rostig cykelsadel, en udda gaffel och en lampskärm hamnar i industridesignern Anna Wolanskas händer blir resultatet en unik och nyskapande lampa. I stadsdelen Linero i Lund testas nya modeller för att förebygga och minska avfall, genom återbruksbutiken FixaTill. Anna Wolanska visar runt i utställningen som möter besökaren som stiger in i återbruksbutiken FixaTill i Lund. På väggen hänger ett emaljerat durkslag som har blivit en vägglampa och på en vitmålad tv-bänk ställd på högkant står glasflaskor som har förvandlats till själv bevattnade odlingskrukor. Skapelserna är inte till salu, utan finns här som inspiration för kunder som kommer hit för att byta, återbruka och upcycla. På många håll i landet testas nu modeller för att förebygga och minska avfall, säger Lena Wallin, kommunikatör och initiativtagare till Fixa Till från Lunds Renhållningsverk. I Lund satsar vi på en återbruksbutik med boutique känsla där det går att byta kläder, husgeråd och heminredning och laga, måla och göra om sina saker. Inspirerar till återbruk hemma FixaTill har ingen återvinningsverksamhet, utan fokuserar helt på återbruk. Här kan besökaren byta sina avlagda saker mot andras via ett poängsystem och här står symaskiner redo för besökare som vill laga eller sy om ett plagg. I snickeri- och måleriverkstäderna finns plats att såga, slipa och sätta färg på omgjorda möbler och prylar. För att inspirera till skapande bjuder FixaTill in till workshops på teman som cykelreparation, återbruk av jeans och fritt skapande med gamla lampskärmar. Vi vill ge inspiration via det som är enkelt, så att fler kan upptäcka att det är kul att återbruka och upcycla och att det dessutom är ett sätt att spara pengar, säger Anna Wolanska, som är industridesigner och arbetar på FixaTill. Målarfärg i stället för ny stol Anna Wolanska berättar att besökarna i början var förvånade över att kunna komma hit med ett klädesplagg att laga vid symaskinen, men att de nu börjar vänja sig och att familjer kommer hit för att sitta och pyssla och skapa tillsammans i återbruksverkstaden. Vi vill väcka tanken att det går att återbruka även sina egna saker i sitt eget hem, till exempel genom att köpa målarfärg i stället för en helt ny stol när du tröttnat på den du har hemma, säger Anna Wolanska. Vi vill visa att det går att återbruka utan en massiv arbetsinsats och på så vis inpirera till ett nytt sätt att tänka på. Anna Wolanska lyfter gärna fram att det finns fler vinningar än de ekonomiska att göra vid återbruk, som de miljömässiga med besparing av naturresurser som vatten och råvaror och den energi som går åt vid tillverkning och transport av nytillverkade produkter. Bryta associationen mot avfall Vid en undersökning bland boende i Lunds kommun visade det sig att hälften av de tillfrågade var öppna för att handla second hand och de flesta kan tänka sig att sälja kläder och saker de inte längre behöver. Hälften av de tillfrågade är mer skeptiska till second hand-konsumtion, en del är rent av negativa, säger Lena Wallin. Det är viktigt att vi undersöker om vi kan höja statusen på återbrukat material genom att skapa aktiviteter kring återbruk och på andra sätt bryta associationen mot avfall. För att minska avfallet behöver vi skapa beteende förändringar på djupet och det är dem vi arbetar för genom FixaTill. Kort om FixaTill En durkslag blir på enkelt vis en unik vägglampa. Återbruksbutiken på FixaTill öppnade i mars 2016 och drivs av Lunds Renhållningsverk i samverkan med LKF (Lunds kommunala fastighetsbolag) och Miljöstrategiska enheten i Lunds Kommun. På FixaTill kan boende i Linero och Lund lämna in kläder, husgeråd och mindre möbler och handeln i butiken sker via ett poängsystem. På FixaTill finns verkstäder för reparation och upcycling och här hålls workshops för att inspirera till ökat återbruk. Tel:

9 BIOGAS Nytändning för biogasen Foto: SRV Återvinning Återvinning av CFC från bygg- och isoleringsavfall ger dubbel nytta. Med mindre CFC i atmosfären skyddas det livsviktiga ozonskiktet samtidigt som klimatpåverkan från växthusgaser reduceras kraftfullt. CFC är en mer än gånger så potent växthusgas jämfört med koldioxid. Biogasen fyller en viktig roll i omställningen till en mer hållbar transportsektor byggd på förnybara drivmedel men nu är det viktigt att vi får alla pusselbitar på plats för att vi fullt ut ska kunna utnyttja den resurs som biogasen är. Maria Malmkvist är vd på Energigas Sverige och efter några år då biogasproducenterna haft svårt att skapa en ekonomiskt hållbar produktion är hon optimistisk om att biogasen ska lyfta på allvar igen. Sverige har unikt goda förutsättningar för en omfattande produktion av biogas och det är en resurs som det är helt nödvändigt att vi utnyttjar om vi ska ha en möjlighet att eliminera nettoutsläppen av växthusgaser fram till Storskaligt alternativ Det är framförallt inom transportsektorn och industrin biogasen kan bli ett storskaligt alternativ till andra energikällor. Men även för jordbruket har biogasen en stor potential eftersom det vid produktion av biogas också uppstår stora mängder högvärdigt biogödsel. Målet är att vi ska använda 15 TWh biogas i Sverige 2030, där vi självklart vill att vi utnyttjar de svenska resurser som finns. I dag har vi en produktion på 2 TWh, så vi har än så länge bara hunnit en bit på väg, säger Maria Malmkvist på Energigas Sverige. Dubbel nytta Biogas kan tillverkas av matavfall, avloppsvatten och restprodukter från jordbruket. Det betyder att biogasen står för dubbel nytta. Dels som mottagare av stora mängder matavfall som annars Tillsammans för fler Miljönärer Samrådsgrupp Avfall med Region Västerbotten som huvudman, består av alla 15 Västerbottens kommuner med minst en representant inom avfallsområdet per kommun, en samordnare, en representant från miljösidan samt en kontaktperson på Region Västerbotten. Samrådsgrupp Avfall startade i liten skala reda 1991 och har därefter växt i samverkan med att hjälpa och stötta varandra i avfallsarbetet. Tillsammans blir vi både starkare och smartare. hade hamnat i restavfallet och gödsel som hade läckt metan, och dels för att det i andra ändan av processen uppstår biogas som kan användas som drivmedel och biogödsel som kan återföras till jordbruket. Ser vi till den samlade samhällsnyttan så är biogasen ett självklart alternativ, säger Maria Malmkvist. Marknadsförutsättningarna för den svenska biogasen är svåra idag. Fossila bränslen är billiga samtidigt som olika Tillsammans arbetar vi med kampanjen Miljönär. Vi har bland annat tagit fram rollups, broschyrer och korta fakta i strävan mot att klättra uppför avfallstrappan. Ett annat gott exempel på hur vi i Samrådsgrupp Avfall samarbetar i kampanjen Miljönär är den tävling som startats där målgruppen år kan lämna in sina kortfilmer kring laga, låna eller återanvända. Nya upphandlingsregler kan bana väg för en utbyggnad av biogasproduktionen. I Region Kalmar har det genomförts en upphandling av kollektivtrafi k där ett av kraven var att 60 procent av transportarbetet i länet ska ske med biogas. stödsystem och subventioner ensidigt främjar andra alternativ. En tydlig satsning skulle skapa tilltro och förnyad marknadstillväxt. Därför hoppas vi på mer långsiktiga och förutsägbara förutsättningar för biogasproduktionen som kan göra att fler vill och vågar investera i biogasproduktion och fordon och industriprocesser som kan drivas med biogas. Det behövs incitament på både produktions- och användarsidan för att vi ska nå ända fram. Säker hantering av CFC ger dubbel miljönytta Sverige hör till de länder som mest framgångsrikt lyckats begränsa utsläppen av ozonnedbrytande ämnen som CFC (freon) från kyl- och frysskåp. Men trots att 99 procent av alla gamla kylar och frysar i dag tas om hand på ett korrekt sätt kommer stora mängder CFC ut i atmosfären via okunnig hantering av byggavfall och begagnat isolermaterial. D et är bra att vi i dag har ett väl fungerande system för att samla in CFC från kyl- och frysskåp, men beräkningar visar att det fortfarande frigörs stora mängder CFC vid hanteringen av bygg- och isoleringsmaterial i samband med rivningar och renoveringar, säger Oskar Åberg, vd på Svensk Freonåtervinning. Naturvårdsverket har gjort beräkningar som visar att bara en tiondel av allt isoler- och byggmaterial med CFC återvinns på ett korrekt sätt. Det innebär att en stor del av de CFC-ämnen som finns i isoler- och rivningsmaterialet frigörs och kommer ut i atmosfären, förklarar Oskar Åberg. Där bidrar CFC till att bryta ned ozonskiktet samtidigt som det fungerar som en mycket kraftfull växthusgas, flera tusen gånger mer potent än exempelvis koldioxid. Måste tas omhand CFC, eller freoner som denna grupp av miljö- och klimatskadliga ämnen också kallas, gör inte någon skada så länge de finns kvar i sin ursprungliga form, exempelvis som köldmedium i kylanläggningar eller bundet till olika typer av material i äldre typer av markisolering och i gamla fjärrvärmerör. Problemet uppstår när det CFC-haltiga materialet rivs bort och hanteras på ett sätt så att den lätta CFC-gasen frigörs och kommer ut i atmosfären i stället för att utvinnas och tas omhand. Det krävs en gedigen kunskap för att ta hand om denna typ av ämnen på ett säkert sätt och där har vi som Nordens ledande aktör inom CFCåtervinning byggt upp en unik kompetens och kompletta lösningar som täcker in alla moment i hanteringen, från planering och rivning till transport och återvinning, säger Oskar Åberg. Sprider kunskap Svensk Freonåtervinning har utvecklat en kvalitetssäkrad process för utsortering och återvinning av CFC, där freonet skiljs ut och omvandlas till ofarliga salter medan resten av bygg- och Visste du att det inte bara är kylmedlet i gamla kylskåp som kan innehålla CFC (freon)? Oftast innehåller isoleringen i kylskåpet minst lika mycket CFC. Den stora mängden CFC finns dock i dag i gammalt bygg- och isoleringsmaterial gånger så mycket mer potent är CFC som växthusgas jämfört med koldioxid? Utsläpp av CFC innebär därför att både ozonskikt och klimatet påverkas. isolermaterialet går till ordinarie återvinning som plast, järn, koppar och aluminium. Och av det överblivna isoleringsmaterialet tillverkas absorptionsmedel för olja. Återvinningsgraden för CFC ligger på över 90 procent i vår process och därmed överträffar vi med god marginal de krav som Naturvårdsverket ställer, säger Oskar Åberg. Planering A och O Svensk Freonåtervinning arbetar inte bara med att fysiskt ta hand om CFC, utan också allt mer med att sprida kunskap om hur CFC-haltigt material ska hanteras i allt från planering och rivning till transport och återvinning. Hos de flesta som jobbar ute på avfallsgården är det välbekant att mycket av byggmaterialet innehåller CFC, men bland beslutsfattare och de som har ansvaret för rivningar och transporter är det inte lika självklart, säger Oskar Åberg. Därför har vi de senaste åren också satsat på att utbilda nyckelpersoner som arbetar med rivning och återvinning. Att det finns rätt kunskap redan när rivningsåtgärderna planeras är helt avgörande för att materialet ska kunna tas om hand på rätt sätt och där finns fortfarande mycket att göra. Vill du veta mer? Gå in på FAKTA OM FREON/CFC CFC är en förkortning av klorfluorkarboner, en grupp lättflyktiga ämnen som i dagligt tal ofta kallas freoner. CFC har tidigare använts som köldmedium och drivgas i sprayflaskor och ingått i olika typer av isoleringsmaterial. CFC-ämnen är förbjudna sedan 1990-talet, men stora mängder finns kvar i gammalt byggoch isoleringsmaterial. Svensk Freonåtervinning är marknadsledande när det gäller hantering och återvinning av CFC-haltigt material och erbjuder även utbildning till såväl offentliga som privata aktörer. Svensk Freonåtervinning arbetar med kvalitetssäkrad totalprocess och är certifierade enligt ISO 9001, och OHSAS Vill du veta mer? Läs mer på

10 återvinning av aluminiumförpackningar sparar stora mängder energi? Om alla aluminiumförpackningar återvinns räcker det för att värma småhus ton plast från gamla kylar och frysar återvinns varje år i Sverige. hälften av allt stål som produceras i världen kommer från återvunnet järnskrot? 90 procent av allt stål vi använder återvinns. 8 kilo koldioxid så mycket kan du spara på att köpa dina jeans begagnade i stället för nya. Textilframställning slukar mycket energi och generar stora koldioxidutsläpp. den mat vi slänger varje år i Sverige har orsakat lika stora koldioxidutsläpp i odling och produktion som utsläppen från bilar? 33 procent av allt avfall som uppkommer i Sverige och en fjärdedel av allt det farliga avfallet kommer från byggsektorn. att det har blivit billigare att laga och reparera exempelvis cyklar, kläder och textilier? Momsen på reparationer sänktes vid årsskiftet från 25 till 12 procent, vilket innebär att sulning och klackning av ett par skor blev omkring 50 kronor billigare. UTVECKLING & INNOVATION Här rullar soptunnorna på cykel Foto: Kari Tønseth, Movebybike Det satsas mycket på att få till hållbara hästkrafter för transporter av avfall. I bostadsområdet Holma i Malmö har man tagit hållbarhetsarbetet ett steg till. Här transporteras avfallskärlen i området med mänsklig kraft på cykel! Det kommunala fastighetsbolaget MKB i Malmö har länge arbetat med olika lokala lösningar för att skapa en bättre och mer hållbar boendemiljö. Tidigare har MKB på försök kört avfallskärl med häst och vagn i området för att slippa få in stora, Vi utvecklar nu en skräddarsydd lastcykel för soptunnor, säger Johan Wedin. Foto: Kari Tønseth tunga och bullrande lastbilar i bostadsområdet. Nu är det i stället cykel som används för att ta hand om soptunnorna och köra dem till speciella uppsamlingsplatser där de tunga fordonen kan ta vid. Vi har tillsammans med MKB testat cykeltransporter av avfallskärl i Holma och resultaten är så här långt väldigt lovande, säger Johan Wedin på cykelåkeriet Movebybike, som svarar för transporterna. Oslagbara i stadsmiljö Johan Wedin har redan tidigare vänt upp och ned på begreppen när det gäller citylogistik genom att etablera en rad olika lösningar för cykelburna transporter i stadskärnor och bostadsområden. Vi arbetar med allt från flyttning av hela bohag till varutransporter och har även testat att köra dagisbarn till och från parker och utflyktsmål, säger Johan Wedin. Cykeln är oslagbar som transportmedel om man vill skapa en hållbar, snabb och smidig logistiklösning i tät bebyggelse där avstånden är korta och trafiken tät. Skräddarsydda släp Och det går att lasta betydligt mer än man tror på en cykel. I dag kan vi ta upp till 300 kg på ett cykelsläp men den stora utmaningen är inte vikten utan volymen. Därför lägger vi ned mycket arbete på att skapa skräddarsydda cykelfordon för olika typer av laster. Under provperioden i Holma har Movebybike kört med standardsläp och det har inte varit optimalt: Det innebär att tunnorna har fått rullas upp på en ramp och det har också varit lite svårt att förankra kärlen på vagnen. Men nu håller vi på att utveckla ett specialsläp för avfallstunnor som vi hoppas kunna ta patent på. Många fördelar Projektet i Holma ska utvärderas, men mycket talar för att den cykelburna hämtningen har kommit för att stanna. Det finns många fördelar med cykelhämtning i bostadsområden där det rör sig mycket människor och där man inte vill ha in stora tunga fordon, säger Johan Wedin. Cykeln är oslagbar ur miljösynpunkt, men öppnar också upp för dialog med de boende, eftersom du med cykel rör dig på samma nivå som människorna runt omkring. En nackdel kan vara arbetsmiljön alla uppskattar inte att cykla i ur och skur. Men reaktionerna från de som provat på är överlag positiva och vi märker att det finns ett stort intresse även från andra håll i landet för liknande lösningar, säger Johan Wedin. Vår förhoppning är att cykeln ska vara ett självklart alternativ att överväga när man ska utforma avfallslösningar i bostadsområden och stadskärnor. Cykeln är perfekt för soptransporter i bostadsområden, säger Johan Wedin på Movebybike. Cykeln är oslagbar ur miljösynpunkt och öppnar för dialog med de boende. Sopsug, en naturlig del av infrastrukturen Tel

11 du kan köra en biogasbil 2,5 km på en påse matavfall? Matavfallet från en familj kan hålla en lampa lysande i mer än fem dygn om det rötas. 1,3 vinning. miljoner ton förpackningar användes i Sverige år Tre fjärdedelar av dessa lämnades till åter % av restavfallet kan lämnas till återvinning efter maskinell restsortering, MRF. Det visar ett test som gjorts av avfall från Göteborg och Örebro. Därmed finns potential för att öka materialåtervinningen ytterligare. en konservburk som återvinns sparar energi som motsvarar sju timmars tv-tittande? nya personbilar skulle kunna tillverkas varje år om alla lämnade in sina kapsyler till återvinning elavfallet utgör ungefär två procent av det samlade avfallet i världen men utgör hela 70 procent av allt farligt avfall i världen? FORDON & FÖRARE Kalmar perfekt övningsplats inför SM Dennis bäst i Sverige på att köra sopbil Att köra en upp till 26 ton tung sopbil på de smala, trånga gatorna i centrala Kalmar kräver stor yrkesskicklighet. Fråga Dennis Adolfsson som kört sopbil i Kalmar i mer än tio år och blivit tvåfaldig svensk mästare i att hantera en sopbil i utmanande miljöer. Dennis Adolfsson är till vardags sopbilsförare i Kalmar och han är van att krångla sig igenom den täta och många gånger svårforcerade trafikmiljön i den gamla stadskärnan. Här ska den upp till 26 ton tunga Volvolastbilen med Norbaskåp manövreras i snökaos såväl som mitt i semestertrafiken för avfallet får aldrig bli stående. I dag går det mycket på rutin men när jag började köra här för drygt tio år sedan var det många gånger jag undrade om det över huvud taget skulle gå att manövrera ut bilen ur centrum, säger Dennis Adolfsson. Samtidigt fick man ju hela tiden hålla ett öga på klockan, eftersom trafiken blir tätare ju längre fram på dagen man kommer. Det var tufft många gånger men också roligt och utmanande. Svensk mästare två gånger I dag är Dennis en av Kalmars mest rutinerade sopbilschaufförer och därtill en av Sveriges mest meriterade chaufförer. Två gånger har han vunnit svenska mästerskapen i sopbilskörning ja, det finns ett sådant! och båda gångerna har det handlat om att klara ett antal tuffa utmaningar med att på tid ta sig igenom verkliga nålsögon med det tunga ekipaget. Jag blev anmäld till tävlingen mest av en slump sta gången och såg det då för- mest av allt som en tävling mellan mig och en tidigare kollega och så plötsligt stod man där som svensk mästare. Det var häftigt. I år har Dennis Adolfsson chansen att vinna mästerskapet för tredje gången. Det vore förstås Dennis Adolfsson. Dennis Adolfsson är dubbel svensk mästare på att köra sopbil. Men så kör han till vardags också i centrala Kalmar, i en stadsmiljö där det är krokig och trångt. en fantastisk ära, för det finns oerhört många skickliga förare runt om i landet. Och att få träffa alla dessa kunniga och inspirerande kollegor är lika roligt och givande som att tävla. Det visar sig att vi ofta har mycket gemensamt, men också att det finns stora skillnader i hur insamlingen av avfall genomförs på olika håll i landet. Det innebär att vi har mycket att lära av varandra. Börjar tidigt En vardag i Dennis Adolfs- sons arbetsliv börjar tidigt. Redan halv sju startar han den stora dieselbilen och kör den första rundan i stadskärnan i Kalmar. Det gäller att hinna med så mycket som möjligt innan affärerna öppnar och trafiken börjar på allvar. Längre fram på dagen är det betydligt svårare att ta sig fram bland parkerade bilar och i den livliga gångtrafiken i centrum. Före lunch tömmer Dennis mellan åtta och tio ton innan den andra turen inleds med hämtningar lite utanför stadskärnan, där det inte är lika trångt och svårforcerat. Stortrivs Jag stortrivs med mitt jobb och samspelet med såväl annan trafik som folk som bor och arbetar i centrum fungerar oftast bra. Men visst finns det tillfällen när man undrar om människor tänker på att parkera så att andra större bilar kan ta sig förbi. Och en del är väldigt otåliga om de får vänta ett par minuter medan vi tömmer. Under de tio år Jörgen har arbetat som sopbilschaufför har arbetsmiljön förbättrats radikalt. I dag slipper vi tunga och farliga lyft med säckar där det kunde sticka ut vassa saker lite här och var. Och även bilarna har blivit mycket bättre. Numera behöver vi inte klättra 3 4 steg upp och ned vid varje stopp utan kan i princip gå rakt in i hytten. Dessutom har hjälpmedlen blivit bättre. I år har Dennis Adolfsson chansen att bli svensk mästare för tredje gången när fordonstillverkaren GeesinkNorba arrangerar SM för sopbilsförare. Syftet med tävlingen är att öka stoltheten i yrket. Foto: GeesinkNorba re, bullrar mindre, har oftast bättre lyftanordningar och bättre förarmiljö, så mycket har verkligen förändrats. Och det känns verkligen att vi är med och gör skillnad i stadsmiljön. Foto: Tommy Hvitfeldt Foto: KSRR På väg mot framtidens sopbil Snart dags att byta Dennis kör en dieseldriven Volvo som snart ska bytas mot en biogasbil. Det sker en ständig teknikutveckling och dagens bilar är klimatvänliga- Trenden är tydlig. Den klassiska sopbilen är steg för steg på väg att bli ett högteknologiskt och miljövänligt multifunktionsfordon som håller samman ett modernt cirkulärt system för avfallshantering. Utvecklingen inom avfallsområdet har gått snabbt de senaste tio åren och i dag ställs höga krav på produktutveckling på fordonssidan inom avfallsbranschen, säger Thomas Thuresson, general manager för GeesinkNorba, som utvecklar renhållningsfordon och system för avfallshantering. Det innebär att vi inte bara måste vara experter på fordonen ut- an också på de system bilen ska verka i och det har gjort vårt arbe- te både viktigare och roligare, säger Thomas Thuresson. Nu arbetar vi snarare med helhetslösningar inom waste management solutions än rena fordonslösningar och är även med och utbildar många av landets sopbilschaufförer. Mer komplexa system Fler fraktioner, mer komplexa system för insamling, krav på bättre arbetsmiljö och omställning till förnybara bränslen är några av de faktorer som styr utvecklingen av den nya generationens sopbilar. Det mest spännande är de ökade kraven på flexibilitet. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna för vad vi kan göra i dag för att skapa hållbara och optimerade system för hantering av avfall. Konsten är att skräddarsy lösningar som är optimala utifrån lokala behov och önskemål. Snacka om en framtid utan avfall Nu vill vi veta vad du tycker om framtidens sophantering. Kika in på vår kampanjsajt där vi berättar om avfallsplanen och du kan lämna dina synpunkter och tips. Miljösäck det hållbara valet Visst går det att använda plast på ett hållbart sätt. Miljösäck i Norrköping återvinner varje år omkring ton polyetenplast som sedan blir till klimatsmarta plastbärkassar, matavfallspåsar och sopsäckar. En ren vinst för klimatet och miljön! V i återvinner plastfilm av polyeten och våra produkter är gjord av svensk högkvalitativ råvara, säger Håkan Vestergaard, vd på Miljösäck. Miljösäcks kretsloppspåse för källsortering av bland annat matavfallsinsamling är testade och godkända av SP i Borås enligt gällande hållfasthetskrav för hantering i optisk sortering. Det finns även semitransparenta påsar för användning i andra system. Polyeten är en bra råvara som Av insamlad polyetenplast gruvan ovan jord tillverkar Miljösäck klimatsmarta sopsäckar, matavfallspåsar och plastbärpåsar. Därmed fås en högkvalitativ produkt med minimerad miljö- och klimatpåverkan. lämpar sig för återvinning och återbruk. Kretsloppspåsen är ett ypperligt exempel på en produkt där den återvunna råvaran passar utmärkt funktionsmässigt och miljömässigt. Här vet man med säkerhet att plasten i påsen går rakt in i en upparbetningsanläggning där den separeras ut, och innehållet kan användas bland annat till biogasproduktion, säger Håkan Vestergaard. Därmed bidrar vi till att minimera miljöpåverkan. Sedan Kretsloppspåsen lanserades 2012 har det tillverkats mer än 35 miljoner påsar och intresset är stort såväl från svenska som utländska kommuner, företag och avfallsbolag. Genom att Kretsloppspåsen tillverkas av återvunnen polyetenplast minskar vi även utsläppet av växthusgaser samtidigt som det sparas stora mängder råolja, säger Håkan Vestergaard

12 Avfallsbolaget som finns runt hörnet Närheten till invånarna är ledstjärnan för avfallsbolaget SÖRAB som bland annat har prisbelönt returpark och mobil återvinningscentral som blivit mycket populär. S tockby Returpark på Lidingö slog upp sina portar för ett år sedan och har sedan dess vunnit pris bland annat som bästa återvinningsanläggning i Sverige. Vi brinner för återbruk och Stockby Returpark är ensam i sitt slag i landet. Konceptet bygger på lättöverskådlighet, avsaknad av pekpinnar och samarbete med återbruksorganisationer som Myrorna, Human Bridge och Stockholms Stadsmission, säger Johan Lausing, vd för avfallsbolaget SÖRAB, ägt av tio Stockholmskommuner och med ett upptagningsområde omfattande cirka en halv miljon människor. Planen på tio års sikt är att bygga fler returparker i medlemskommunerna enligt samma koncept, berättar Johan Lausing. Returparkerna är ett exempel på SÖRABs strävan efter att finnas så nära invånarna som möjligt. Ett annat exempel är den mobila återvinningscentral som regelbundet ställs upp på olika platser i upptagningsområdet. Vi märker bland annat att vi får in stora mängder farligt avfall samtidigt som det farliga avfallet inte minskar på de traditionella återvinningscentralerna. Detta visar att närhetsprincipen ger resultat. Det ska vara lätt för invånarna att göra rätt, menar Johan Lausing. Johan Lausing förespråkar att kommunerna ska ta över insamlingsansvaret även för förpackningar och tidningar. Invånarna sorterar sitt avfall när det är enkelt att göra det, säger vd Johan Lausing, här i SÖRABs returpark på Lidingö som är smyckad med konstverk av återanvända material. Om kommunerna har hand om all insamling kunde man ha fler återvinningsstationer med fler insamlingsdelar. Det blir lättförståeligt för invånarna och insamlingen blir mer effektiv, menar Johan Lausing. SÖRAB profilerar sig starkt gentemot högskolorna och i år kommer cirka tio studenter från bland annat KTH att göra sina examensjobb inom företaget. Det är väldig roligt, och ett kvitto på den resa SÖRAB gjort sedan starten 1978; från sopbolag via avfallsbolag till det processinriktade industriföretag med miljö och retur i centrum som det är i dag, säger Johan Lausing. Sensec system för ökad säkerhet Effektiv koll på radioaktivt material Vad finns i allt material och avfall som kommer in för att brännas i våra kraftvärmeverk? Och vilken beredskap och vilka rutiner finns för att identifiera och hantera radioaktivt avfall? D en stora utmaningen är att se till att radioaktivt smittat material inte letar sig in i exempelvis ett kraftvärmeverk och där kan vi erbjuda lätthanterliga och effektiva helhetslösningar för att upptäcka även mycket små mängder gammastrålning i det avfall och material som ska brännas, säger Tommy Arvidsson på Sensec. Sensec har specialiserat sig på säkerhetslösningar med detektorer för allt från strålning och sprängämnen till metall och narkotika. När det gäller gammadetektorer representerar Sensec den världsledande kanadensiska tillverkaren Radcomm Systems. Det innebär att vi kan erbjuda effektiva och väl beprövade system i världsklass som kan upptäcka även mycket små mängder radioaktivt material. Siktar högt I dag finns Sensecs lösningar med gammaportaler och system för att identifiera och hantera material som innehåller radioaktiva isotoper i sex av totalt 36 svenska avfallseldade kraftvärmeverk. Men behovet är betydligt större än så, menar Tommy Arvidsson. Vårt mål är att tre av fyra svenska kraftvärmeverk ska använda den här typen av system inom en femårsperiod. Ytterst handlar det om att skydda de enorma investeringar som görs i kraftvärmeverken och förhindra kostsamma avbrott i verksamheten. Får man in radioaktivt smittat material kan det innebära långa driftstopp och en mycket tid- och resurskrävande sanering. FAKTA OM SENSEC Sensec är en helhetsleverantör i säkerhetslösningar och erbjudandet spänner från projektering till installerad produkt och service/ utbildning. Projektering: Sensec kan redan i projekteringen bistå med adekvat kunskap för upphandling och utformning av anläggningen. Installation: Vi installerar radiaker/ portaler/instrument inklusive mjukvara med uppdateringar och uppföljningar. SMICON Biokvarn UNTHA Kvarn Radiakportal med tre detektorer vid Mälarenergi för aska/deponibilar. Utsatta miljöer Sensec arbetar med säkerhetslösningar i olika typer av utsatta miljöer, exempelvis på flygplatser och i kärnkraftverk, där medvetenheten om riskerna med radioaktiv kontaminering är hög. Inom avfallshantering och sopförbränning är det oftast sämre ställt med riskmedvetenheten. Därför arbetar vi också med utbildning och utformning av hela system för att detektera och hantera radioaktivt material, säger Tommy Arvidsson. Service/utbildning: Sensec erbjuder också serviceavtal samt utbildningar för olika yrkesgrupper på exempelvis ett kraftvärmeverk. Vill du veta mer? Gå in på eller Input organiskt avfall Output - Biomassa Output - Emballage - Hög motståndskraft mot främmande objekt - Lite underhåll - ReTec Miljö AB Tel.: +46 (0) ReTec develops, constructs and manufactures special machines for the waste and recycling industry. We offer practical solutions to our customer s needs, helping them increase profitability in their business. - a strong solution for the environment 22 23

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Ditt matavfall blir drivmedel Nu ska hela Alvesta kommun börja att sortera sitt matavfall. Planerad start blir mellan hösten 2017 och våren 2018.

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

För miljön, nära dig. Avfallshantering och Hållbar Stadsutveckling

För miljön, nära dig. Avfallshantering och Hållbar Stadsutveckling För miljön, nära dig Avfallshantering och Hållbar Stadsutveckling VA SYDs avfallsuppdrag Malmö Stad och Burlövs kommun är huvudmän för avfallsverksamheten VASYD svarar för den administrativa hanteringen

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Grupp 16 AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Innovation Camp 2016 Tova Lind Cornelia Wårhem Robin Petersson Saad Ali Innehållsförteckning AFFÄRSPLAN - DON T WASTE 1 Affärsidé 3 Bakgrund och vision 3 Hur fungerar

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Analys av hushållens sopor till förbränning i Östersunds kommun 2016

Analys av hushållens sopor till förbränning i Östersunds kommun 2016 Analys av hushållens sopor till förbränning 2016 Sida 1(7) Upprättad av: Marcus Wisting och Catrine Edlund Avfall Återvinning 2016-12-08 Analys av hushållens sopor till förbränning i Östersunds kommun

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Sammanfattning Den 3-4 september 2013 har brännbart avfall från hushåll samlats in för att genomföra en plockanalys av innehållet. Uttagna

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Budget 2017 med plan Avfall

Budget 2017 med plan Avfall 2017 med plan 2018-2019 Avfall Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål... 3 2.1 Danderyds kommun genomför en väl utförd och trafiksäker hämtning av avfall samt erbjuder ett tillfredställande avfallstjänsteutbud...

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande 2014-09-08_rev 2014-09-17 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA

Läs mer

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

SOPSORTERINGS SKOLAN

SOPSORTERINGS SKOLAN SOPSORTERINGS SKOLAN Spara gärna denna sorteringsguide för ökad trevnad i våra miljöhus. REGLER OM SOPSORTERING Kostnadseffektivt Sopsortering är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Genom

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning

22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning 22 punkter för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning Avfallsfrågorna är i ständigt fokus. Miljöminister Karolina Skog tog i december i fjol initiativ

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (13) Sammanträdesprotokoll 6 (13) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott 2013-11-13 87 Svar på motion (S) om kretsloppspark (KS 2012.448) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att Kommunstyrelsen

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Bättre återvinning med kommunalt ansvar Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Sala kommun 2016 Avfallstaxa Sala kommun Antagen av Sala kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra tjänster samt

Läs mer

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Informatör Kiruna den 14 februari 2011 Stina Johansson Tfn. 0980-707 22 E-post: stina.johansson@tekniskaverkenikiruna.se Jakten på det farliga avfallet fortsätter! Tävlingen fortsätter och ger er båda

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-05-20 Kommunstyrelsen Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Klimatverktyg. En sammanfattning. TILL FÖRMÅN FÖR FRÄLSNINGSARMÉNS SOCIALA ARBETE Klimatverktyg En sammanfattning. Myrorna har låtit det oberoende miljökonsultföretaget WSP göra ett klimatverktyg för hanteringen av secondhandkläder. Resultatet

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa Enbostadshus och fritidshus Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun 2015-2016 Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Antagen av Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning Ca 35 anställda tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte minst ingen pant och inga tomflaskor

Läs mer

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv

Läs mer

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN Innehållsförteckning 1 Mål för avfallshantering... 3 2 Förutsättning för markanvisning... 3 3 Avfall från flerbostadshus... 3 3.1 System för insamling av matavfall och restavfall...

Läs mer

Analys av brukarundersökning och plockanalys. Rapport

Analys av brukarundersökning och plockanalys. Rapport DNR T2011-006-0351/T2011-703- 05617 Helene Personne Avfall 08-508 465 72 helene.personne@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-11-22 Anna Drakenberg Avfall 08-508 465 08 anna.drakenberg@stockholm.se

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR TILL BIOGAS OCH NY NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushållsavfall består

Läs mer

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Nu sänker vi avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Visste du att vi har sänkt din grundavgift med 25%? Varsågod! Du som fastighetsägare kan glädjas åt lägre avgifter för din avfallshantering. Från

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer