Projektmaterial. Viskadalens folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial LÄR KÄNNA DITT OMRÅDE Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Viskadalens Folkhögskola 2002 RAPPORT FÖR ITIS-PROJEKTET LÄR KÄNNA DITT OMRÅDE Handledare: Åse-Mari Olsson Arbetslag: Arne Svensson Rolf Nilson

3 SAMMANFATTNING Viskadalens folkhögskola har sedan 1979 en två-årig Fritidsledarutbildning. I första årskursen går 20 elever från år. En av profilerna i vår utbildning handlar om områdesarbete. I vårt projekt Lär känna ditt område har vi utgått från elevernas frågor och funderingar om vad de skulle behöva veta om ett bestämt bostadsområde/kommundel om de blev erbjuda ett arbete som fritidsledare i samma område. De har studerat fyra olika områden i Borås och ett av våra mål har varit att få eleverna att sammanställa resultaten i s.k. Områdesbeskrivningar. Vid redovisningarna har ambitionen också varit att eleverna ska kunna använda en Power-point-presentation. Vi har i projektet prövat olika metoder, som brain-storming, litteraturseminarier, reflektion m.fl., för att ta tillvara på elevernas skilda erfarenheter och engagemang/delaktighet. Elever har också fått pröva på lärarrollen och vi lärare har fått ikläda oss elevrollen. En mycket nyttig erfarenhet. Projektet har också försökt att hitta en bra balans mellan teori och praktik 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 1. BAKGRUND 4 2. MÅL/SYFTE Mål i kursplanen 2.2 Studerandemål 2.3 Lärarlagsmål 3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT/METOD 5 4. RESULTAT 6 5. DISKUSSION Deltagarnas olika erfarenheter 5.2 Teori och praktik KÄLLFÖRTECKNING 9 BILAGOR 3

5 1. BAKGRUND Viskadalens folkhögskola ligger i Seglora, ca två mil söder om Borås. År 1979 startade skolan en Fritidsledarutbildning. Den var först förlagd till Borås, men sedan början på 1990-talet finns utbildningen i Seglora. Fritidsledarutbildningen är en eftergymnasial två-årig yrkesutbildning och för att bli behörig sökande krävs grundläggande behörighet samt erfarenhet från fritidssektorn eller yrkesområdet. I åk 1 går f.n. 20 elever och i åk 2 16 elever. Lärarlaget består totalt av sex personer varav två i huvudsak arbetar med åk 1, två med åk 2 och resterande två undervisar i båda årskurserna i ämnena skaparlust resp. utepedagogik. Vi lärare som ingår i projektet har arbetat på skolan sedan 1971 resp och var båda med vid starten av Fritidsledarutbildningen. En av profilerna i vår utbildning handlar om områdesarbete (Community work). Områdesarbete bedrivs vanligtvis i avgränsade bostadsområden och tar fast på att människor vill engagera sig och ta ansvar för sin egen och sina grannars situation. Det handlar med andra ord både om metoder och förhållningssätt. Profilen är huvudsakligen förlagd till årskurs två, men vi vill nu försöka introducera den redan i årskurs 1med hjälp av att låta deltagarna gör en s.k. Områdesbeskrivning. Vi kallar vårt projekt Lär känna ditt område. I projektet vill vi också utveckla vår egen samt deltagarnas IT-kompetens genom att bl.a. använda pover-point-presentation (PPP) som en del av redovisningarna. 2. MÅL/SYFTE 2.1 Mål i kursplanen - Projektet ingår i kursområdet Människans växande och livsvillkor, där målet är: Kursområdet skall, utifrån beteendevetenskapliga teorier och perspektiv ge kunskap om människans utveckling, uppväxt- och livsvillkor som individ och samhällsvarelse. 2.2 Studerandemål - Att utveckla den egna IT-kompetensen. - Att genomföra en områdesbeskrivning. 2.3 Lärarlagsmål - Att utveckla den egna IT-kompetensen - Att utifrån olika metoder stödja och inspirera de studerande i deras arbete med områdesbeskrivningar. 4

6 3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT/METOD Vi planerade att projektet skulle pågå i fem veckor med start i vecka 37. Ramarna för projektet presenterade vi med hjälp av ett PM (se bil.1) Av detta framgår bl a att projektet utgår från deltagarnas egna tankar och frågor som blivande fritidsledare i ett bostadsområde/kommundel. Deltagarna fick först diskutera och välja lämpliga områden för projektet. Tillsammans kom de fram till att arbeta med Norrby, Sjöbo, Hulta och Viskafors. Vi delade in klassen i fyra grupper, som fick ta ansvar för var sitt område. Därefter diskuterade resp. grupp fram frågor som de tyckte var viktigt att få svar på. Dessa frågor presenterade grupperna för varandra. Syftet med detta var att hjälpa varandra med att inventera så många olika infallsvinklar som möjligt. Som ett ytterligare stöd och inspiration delade vi ut ett kompendium ( Att lära känna sitt område av Stefan Bergstrand, 2000), som kunde användas som en hjälpreda. Då detta var det första större grupparbetet så var det viktigt att ägna tid åt att diskutera gruppens kommunikation och olika roller. Detta gjorde vi bl.a. med hjälp av den s.k. puzzelövningen ( se bil.2). I rollen som fritidsledare och områdesarbetare är det också viktigt att reflektera över sina egna värderingar/förhållningssätt och människosyn. Vi gjorde detta dels genom våra regelbundet återkommande reflektioner dels genom att vi lät var och en ta ställning till ett antal påståenden och därefter gruppvis diskuterade samma påståenden. Dessutom visade vi en video ( I själ och hjärta ett avsnitt från en programserie med samma namn.), som blev ett bra underlag för samtal om människosyn. I ramarna för projektet ingick också att göra en PPP och därmed lära känna ytterligare ett IT-verktyg. Vår IT-pedagog fick uppgiften att undervisa oss i detta verktyg. Tyvärr fick han förhinder och vi var tvungna att finna en annan lösning. Då vi visste att några av våra deltagare var duktiga på data gick frågan till dem om de hade lust och möjlighet att lära oss grunderna i power-point. De accepterade utmaningen och genomförde detta med hela gruppen under sammanlagt åtta lektioner. Vi fick arbeta parvis framför var sin dator och med deras vägledning göra egna presentationer. Efter detta var det dags för grupperna att ge sig i kast med att försöka få svar på sina frågor. Informationssökningen startade med internet och kompletterades efter hand med telefon, fax, fältstudier/observationer, personliga intervjuer, enkätundersökning, fotografering med digitalkamera, samt besök på bibliotek. Som ett ytterligare komplement bjöd vi in två områdesarbetare/projektledare, nämligen Annika Damm från Vårt Norrby samt Stefan Norberg från Vi Hässleholmen, och lät dom var för sig berätta om områdesarbete och den egna yrkesrollen. Grupperna hade så småningom samlat på sig en mängd information och fakta som de måste sovra och bearbeta för att slutligen kunna presentera i ett kompendium. Som ett extra stöd hade vi en samtalsföreläsning om hur man skriver en rapport (se Patel m fl Forskningsmetodikens grunder sid ). Grupperna ägnade också tid till att förbereda den muntliga redovisningen samt PPP. 5

7 Under projekttiden har grupperna genomfört fem st. litteraturseminarier (se litteraturförteckningen). Respektive grupp har själva fått beställa tid för de olika seminarierna. Till den muntliga redovisningen tog alla grupperna stöd av sina resp. PPP. De hade också fördelat den muntliga redovisningen på samtliga deltagare. Efter redovisningen följde en kortare frågestund innan vi lärare tog med gruppen till ett mer utförligt samtal/respons på deras muntliga redovisning. Den skriftliga redovisningen återkom vi till vid våra efterföljande metodveckor. Vid detta tillfälle gick vi igenom innehåll, metod, struktur samt layout. Efter genomgången fick grupperna uppgift att revidera/komplettera sina resp. kompendier. Ett led i utvärderingen var att visa videon På rätt sidan älven och i grupperna diskutera uppväxtvillkor utifrån nedanstående sociologiska/socialpsykologiska begrepp som vi tidigare mött i litteraturseminarierna: Expressiva/Instrumentella Grupptryck/Gruppdynamik/Kommunikation Den solidariska underordningen Självkänsla Disposition Reflektion Social i huvudet 4. RESULTAT Vi kan konstatera att alla grupperna gjorde varsin områdesbeskrivning och att redovisningen var kompletterad med en power-point-presentation. En av grupperna fick tyvärr problem med uppkopplingen till skolans server och fick visa sin PPP vid ett senare tillfälle. Det som var intressant var att alla hade ansträngt sig att göra PPP som ett pedagogiskt komplement till den muntliga redovisningen. Den skriftliga redovisningen av områdesbeskrivningen blev mer omfattande än vad vi från början hade trott. Vi är också övertygade om att deltagarna har förstått innebörden av att göra en områdesbeskrivning samt att de har utvecklat sin IT-kompetens. Vi lärare tror oss också har utvecklat vårt IT-kunnande och då framförallt att göra PPP samt att vi har kunnat stötta deltagarna i deras arbeten. Vi har dessutom fått nya erfarenheter, som vi vill återkomma till i vår diskussion och våra slutsatser. 5. DISKUSSION 5.1 Deltagarnas olika erfarenheter Då utbildningen till fritidsledare måste vara både teoretisk och praktisk inriktad är det alltid en pedagogisk utmaning att hitta en balans mellan dessa inriktningar. Våra deltagare har en åldersspridning, som sträcker sig från 19 till 45 år och inrymmer självklart en mängd olika erfarenheter. Detta kan vålla en del konflikter, speciellt i början av utbildningen när deltagarna ännu inte har hunnit lära känna varandra så väl. Men framförallt gäller det att kunna ta tillvara på deras olika erfarenheter i undervisningen och samtidigt bygga upp ett gott gruppklimat. 6

8 Vi försökte därför med olika metoder/arbetssätt ta till vara de olika erfarenheterna. I våra litteraturseminarier, där grupperna sällan var större än 5-6 deltagare, hade deltagarna ofta lättast för att bjuda på sina egna erfarenheter samtidigt som känslan av delaktighet blev märkbar. Problemet är att metoden kräver mycket lärartid, men det kan kompenseras av att grupperna under annan schematid arbetar självständigt. Ett annat sätt att ta till vara varandras olika erfarenheter var genom våra s.k. reflektioner (två timmar/vecka). Detta tränade oss samtidigt i lyssnandets svåra konst. Problemet är att det tar en tid innan deltagarna vågar öppna sig för varandra och tala fritt ur hjärtat. Vår erfarenhet är ändå att det är bra att det finns ett forum där den enskilde fritt kan att ta upp olika frågor, som han/hon har reflekterat över. I projektets ramar låg att områdesbeskrivningen skulle bygga på elevernas egna frågor. Detta gjorde vi bl.a. med hjälp av s.k. brain-storming. Vi tror att det ökar elevernas motivation och delaktighet och att resultatet blev så pass bra tror vi också beror på att de formulerade frågor utifrån olika erfarenheter och perspektiv. En möjlig utveckling av att brain-storma fram frågor skulle vara att på ett tydligare sätt låta grupperna få prioritera de olika frågorna. Nu arbetade de flesta grupperna med för många frågor. Detta tog onödigt lång tid. En tid som skulle kunnat användas till en fördjupad analys av resultatet. Det mest konkreta exemplet där deltagarnas erfarenhet togs till vara var när vi skulle få undervisning i power-point och vår IT-pedagog fick förhinder. Vi tror att de tre eleverna som tog på sig att undervisa oss andra själva lärde sig en hel del samtidigt som deras självkänsla med all säkerhet stärktes. Vi lärare fick ikläda oss elevrollen - en nyttig erfarenhet och stimulerande upplevelse. Att övriga elever har tagit lärdom framgår av de olika PPP, som vi fick ta del av vid redovisningen samt inte minst den fortsatta användningen av PPP som de har visat prov på. 5.2 Teori och praktik Att arbeta i grupp innebär inte med självklarhet att deltagarna samarbetar eller är överens om vad som är deras gemensamma uppgift. En övning som sätter fokus på dessa frågor är bl.a. Puzzlet. Här får deltagarna en gemensam uppgift, som dom måste lösa under tystnad och där någon deltagare kan hamna i den tron att han/hon har löst sin uppgift men i själva verket har förhindrat lösandet av gruppens gemensamma uppgift. Denna insikt kan förhoppningsvis medföra att grupperna inte har alltför brått att fördela arbetsuppgifter och rusa ut på fältet utan tar sig tillräckligt med tid till att diskutera sig samman om den gemensamma uppgiften. Puzzelövningen ger med andra ord deltagarna en konkret upplevelse av vad samarbete kräver. I områdesbeskrivningen ingick också att grupperna skulle analysera/diskutera resultatet av resp undersökningar. Här hade vi varit alltför otydliga, vilket medförde att gruppernas analyser var ganska magra. Vid genomgången vi hade vid de s.k. metodveckorna fick grupperna komplettera analyserna. Vi visade också en videofilm På rätt sidan älven där grupperna fick försöka analysera innehållet med hjälp av olika begrepp, som de hade kommit i kontakt med under littr.sem. Efter detta blev gruppernas analyser betydligt bättre. Slutsatsen vi drar av detta är att vi i framtiden ska låta deltagarna först få arbeta med enbart beskrivningarna för att sedan få ytterligare mer med tid till reflektion och analys. 7

9 KÄLLFÖRTECKNING Bergstrand S., Att lära känna sitt område, Berggren L. (red.) (2000)., Fritidskulturer, Studentlitteratur Lindar P. (1999)., Fritidsboken, Bonnier Patel R. m fl, Forskningsmetodikens grunder På rätt sidan älven video Vitsen med jobbet video från TV-serien I själ och hjärta Bilaga 1 8

10 PM Områdesbeskrivning Tänk dig att du får en tjänst som Områdesarbetare (Fritidsarbetare, Fritidsgårdsföreståndare, Projektarbetare etc) i en för dig tidigare okänd stadsdel, bostadsområde eller litet samhälle. Vad skulle du/arbetslaget behöva veta eller känna till för att kunna fungera bra i detta jobb?.. Erik Kalle Eken Samu Lars Freddy Antony Linus Katrin Daniela Tanja Annsofi Anki Mari Sarah Sabina Eva-Lena Annika Nina Leyla Jessica Suss Johan Gruppen gör en arbets- och tidsplan! Den skriftliga delen skall innehålla: (Cirka 5-7 A4-sidor. Kopieras upp till egna gruppen och till Rolf och Arne. Detta bör ske några dagar före redovisningen) Försättsblad Innehållsförteckning Inledning Resultatbeskrivning Analys Källförteckning Ev. bilagor Presentation/redovisning kompletteras med en datapresentation/power point! Gruppen får ca 40 minuter på sig till redovisning. Bilaga 2A INSTRUKTIONER TILL PUZZELÖVNING 1 Gruppen skall bestå av sex deltagare, som placeras runt ett bord eller i ring på golvet. 9

11 2 Som observatör läser du upp nedanstående instruktioner. Observera att inga frågor får ställas. Om något är oklart läs upp instruktionerna ytterligare en gång. Varje deltagare får ett kuvert. I varje kuvert finns varierande antal puzzelbitar av vilka man kan bilda sex lika stora kvadrater. Gruppen har löst sin uppgift när det framför varje deltagare ligger en kvadrat, som för alla har samma storlek. Ingen får tala, eller mumla för sig själv. Det skall råda absolut tystnad! Ingen får heller kommunicera på något annat sätt t. ex. blinka, peka eller nicka. Det är dock tillåtet att ge puzzelbit/ar till någon/några andra i gruppen, men utan att därvid instruera på något sätt. 3 Gruppen uppmanas att sätta igång. 4 Observatörerna skall: - Kontrollera att reglerna följs - Iaktta och notera på vilket/vilka sätt arbetet fortskrider i gruppen - I efterföljande genomgång kommentera sin grupps sätt att lösa arbetsuppgiften. PUZZELÖVNING Bilaga 2 B Upplevelse hur kändes det att delta? Observatörens iakttagelser! Allmänt betydelsefullt i samarbetssituationen 1 Var och en måste förstå det problem som skall lösas 2 Var och en måste förstå hur han/hon kan bidra 3 Var och en måste vara uppmärksam på andras möjliga bidrag 4 Var och en måste förstå andra individers problem, för att kunna hjälpa dem att bidra maximalt SYFTE MED PUZZELÖVNINGEN Dels att visa faktorer som påverkar lösningen av en gruppuppgift Dels att visa de enskilda deltsgarna hur de själva kan bidra till/eller förhindra att en grupp nå sitt mål 10