Landsbygdsprogram för Sigtuna kommun. Del 1 - Bakgrund, beskrivning, vision, mål och strategier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landsbygdsprogram för Sigtuna kommun. Del 1 - Bakgrund, beskrivning, vision, mål och strategier"

Transkript

1 Landsbygdsprogram för Sigtuna kommun Del 1 - Bakgrund, beskrivning, vision, mål och strategier Antagen av kommunfullmäktige den 23 april 2009

2

3 Innehåll 1 Introduktion Bakgrund Programmets syfte Vem är landsbygden till för? Den storstadsnära landsbygden - särskilda förutsättningar Motstående intressen Hur programmet har vuxit fram Studiecirklar och enkät Ett landsbygdsråd bildas Arbetet med landsbygdsprogrammet Förankring genom landsbygdsrådet Landsbygdens karaktär idag 9 3 Vision för morgondagens landsbygd år Övergripande mål Fokusområden Lokal mobilisering - lokalt inflytande Arbete och näringslivsutveckling Infrastruktur och kommunikationer Vägar, trafiksäkerhet och allmänna kommunikationer Vatten och avlopp IT och telekommunikation Boendemiljö och service Bostadsbyggande på landsbygden Service Natur och kulturmiljöer Energi och klimat...22 Bilaga till Sigtuna kommuns landsbygdsprogram Landsbygdsrådets egna tankar, visioner och idéer 3

4 1 Introduktion Landsbygdsprogrammet består av två delar. I den första delen finns en introduktion med bakgrund, syfte och mål, en kort beskrivning av landsbygdens karaktär och huvudavsnittet med de fokusområden och strategier som identifierats. I del två finns ett avsnitt som redovisar lagstiftning som påverkar landsbygdsfrågor och vilka offentliga aktörer som har ansvar för vad. Den andra delen är en beskrivning av landsbygden i ord, bild och siffror med avseende på befolkning, näringsliv, natur och kultur och mycket mer. 1.1 Bakgrund I Sigtuna kommuns verksamhetsplan fick demokratinämnden i uppdrag att ta fram ett landsbygdsprogram samt att undersöka möjligheterna att bilda ett landsbygdsråd. Kommunstyrelsen hade då redan tidigare beslutat att arbeta fram ett handlingsprogram för en livskraftig landsbygd. I oktober 2007 fattade demokratinämnden beslut om att skapa ett landsbygdsråd. Fram till nu har Sigtuna kommun inte haft någon enhetlig strategi för utvecklingen inom kommunens landsbygdsområden, utan dessa geografiska områden och kommunala verksamheter har i allt väsentligt inkluderats i de utvecklings- och planeringsdokument som rör hela kommunen. Ett undantag är strategin för vatten och avlopp på landsbygden som fastställdes av kommunstyrelsen Landsbygden inom Sigtuna kommun utgör en väsentlig del av kommunens karaktär. Här finns unika värden som ska bevaras. Samtidigt har landsbygden en stor utvecklingspotential och därmed goda förutsättningar att bidra till hela kommunens utveckling. Eftersom olika intressen delvis är motstridiga behövs en samlad strategi. 1.2 Programmets syfte Genom att både lyfta fram strategiska faktorer för en levande landsbygd och redovisa motstående intressen skapa en helhetssyn som kan bidra till en positiv utveckling, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det senaste decenniets utveckling har präglats av en befolkningsökning inom landsbygden liksom av en viss ökning av antalet arbetstillfällen. Detta indikerar vilken betydelse landsbygden har för kommunens sammantagna tillväxt och attraktivitet. Detta program ska vara vägledande för kommunal planering och för olika sorters insatser. Bl.a. kommer programmet att beaktas i det kommande arbetet med att aktualitetsförklara/revidera kommunens översiktsplan. Det ska förhoppningsvis också utgöra en inspirationskälla för andra aktörer som vill och kan bidra till landsbygdens utveckling i Sigtuna kommun. 4

5 1.3 Vem är landsbygden till för? Landsbygden fyller många funktioner i vårt samhälle. Landsbygden är både en boplats, en producent av livsmedel, energi och andra råvaror, den är platsen där tätorter kan expandera, en möjlig lokalisering för företag och infrastruktur, en viktig plats för rekreation och en bärare av biologisk mångfald. Landsbygden har också i dagens samhälle, där allt färre har en naturlig kontakt med brukandet av jorden, en viktig pedagogisk betydelse som kontaktyta mot vår kulturhistoria. Men landsbygden är inte bara till för oss som lever och verkar här idag. I enlighet med principerna för hållbar utveckling måste även kommande generationer sägas ha rätt att göra anspråk på landsbygden. Hur ser vårt samhälle ut i framtiden? Vad har människor för behov av landsbygden om 50, 100 och 500 år? Det är frågor vi måste ta hänsyn till när vi idag planerar och agerar på landsbygden Den storstadsnära landsbygden - särskilda förutsättningar Sedan mitten av 1980-talet har de verksamma inom landsbygdens primärnäringar i Stockholmsregionen (Stockholms, Uppsala och Södermanlands län) minskat med ca 40 %. Samtidigt har intresset för att bo på landsbygden ökat; t.ex. har etableringen av hästgårdar ökat lavinartat under det senaste årtiondet. Detta syns också i den ökande omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder. Boendet på landsbygden, trots vikande sysselsättning inom landsbygdens primärnäring, möjliggörs inom den storstadsnära landsbygden genom de goda förutsättningarna för arbetspendling inom regionen. Med stigande markpriser närmare storstäderna ökar dessutom intresset för exploatering från företag, vilket kan ge nya typer av arbetstillfällen på landsbygden 1. Sigtuna kommuns landsbygd ingår i Mälardalens s.k. storstadsnära landsbygd. Inom det som definieras kommuns landsbygd, d.v.s. all yta utanför tätorterna Märsta, Sigtuna stad, Rosersberg och Arlanda flygplats, bor drygt 5200 personer 2. Dessa utgör knappt 15 % av kommunens totala befolkning. Också Sigtuna kommuns landsbygd är stadd i förändring. Ett av skälen är regionens tillväxt och inriktningen på ett alltmer serviceorienterat näringsliv. En ny typ av efterfrågan på den storstadsnära landsbygden växer fram, mycket präglad av den urbana storstadsbefolkningen. Ur ett funktionellt perspektiv får landsbygden, också i Sigtuna kommun, en ny roll. Tidigare fritidshusområden har omvandlats till områden med permanent boende. Framför allt gäller detta de tre stora fritidshusområdena Holmen, Granby och Torsborg där denna utveckling är påtaglig. Landsbygden präglas av det unika inslaget som flygplatsen Arlanda utgör. Bullret från flygplatsen begränsar bebyggelseutvecklingen i stora områden på landsbygden. För många innebär samtidigt det stora antalet arbetstillfällen i anslutning till flygplatsen ett välkommet komplement till en egen verksamhet inom exempelvis lant- och skogsbruk Motstående intressen Den storstadsnära landsbygden har många användare. De som bor på landsbygden, de boende i angränsande tätorter och besökare från övriga regionen har alla olika behov. 1 Beskrivningen är hämtad från Det storstadsnära landskapet, Länsstyrelsen i Sthlms län 2007 och Den storstadsnära landsbygden, RTK promemoria nr 3 år invånare enligt 2007/2008 Siffror om Sigtuna kommun 5

6 En planering som tar hänsyn till att det finns olika synsätt och förväntningar kring livet på landsbygden är viktigt, dels för att undvika konflikter mellan olika grupper av användare, dels för att vi på ett optimalt sätt ska kunna utnyttja landsbygdens resurser och samtidigt bevara landsbygdens kvaliteter ur olika aspekter. Kommunal planering och kommunala beslut som berör landsbygden präglas, liksom när det gäller de andra områdena inom kommunen, av att det ständigt behövs avvägningar, avvägningar som beror på alla de motstående intressen som finns i samhället. När det gäller landsbygden är det uppenbart att det kan finnas olika intressen mellan olika grupper av boende. Där finns de som växt upp på landsbygden, ärvt och fortsatt att driva jord- och skogsbruket eller annan verksamhet. Där finns också de som bott där relativt länge, som flyttade dit därför att de sökte lugnet och den bevarade naturen och som kan känna en oro över att alltfler nu söker sig till boende i den storstadsnära landsbygden och att ny byggnation i deras ögon inte alltid förefaller präglad av ett genomtänkt mönster. Där finns också de som flyttat till landsbygden under senare år kanske styrda av andra värderingar än tidigare inflyttare, som söker tystnad och avskildhet men som samtidigt förväntar sig i stort sett samma service som om de bosatt sig i en tätort. En relativt ny grupp på landsbygden är de som har hästar som ett gemensamt intresse, som hobby eller som sin inkomstkälla. De som sökt sig till landsbygden på grund av den vidsträckta orörda naturen och de som äger och brukar marken kan uppleva att hästar och ridande utgör ett nytt störande inslag. Andra intressen som kan krocka är de som kan finnas hos boende å ena sidan och de som vill besöka eller som bedriver verksamhet inom besöksnäringen å andra sidan. Bevarandeintressen och utvecklingsintressen kommer naturligen att stå emot varandra. Ett exempel på bevarandeintresse är att naturlandskapet ska värnas till förmån för växter och djur och finnas kvar för kommande generationer. Ett utvecklingsperspektiv å andra sidan tar avstamp i att det behövs nya näringar, att det kommer att finnas alltfler som vill bo naturnära, på landet och att det kan behövas en förtätning för att dagens service, såväl kommersiell som offentlig ska kunna behållas. I detta program finns ambitionen att göra avvägningar mellan de många motstående intressen som finns när det gäller utvecklingen av Sigtuna kommuns landsbygd. 1.4 Hur programmet har vuxit fram En bred invånardialog föregick arbetet med och utgör startpunkten för detta program. Under år 2005 genomfördes fyra studiecirklar med deltagare från olika delar av landsbygden. Resultatet av dessa studiecirklar låg sedan till grund för ett rådslag i form av en omfattande enkät, riktad till alla boende över 16 år inom kommunens landsbygd i januari år Studiecirklar och enkät I syfte att kunna formulera relevanta frågeställningar för rådslaget fick studieförbundet Vuxenskolan i uppdrag att genomföra fyra studiecirklar på olika platser på landsbygden: Skånela, Skepptuna, Odensala och Granby. Sammanlagt deltog ca 80 personer i tre studiecirkelkvällar på vardera platsen. Vissa av de frågeställningar som kom upp till diskussion under cirkelkvällarna var gemensamma för alla platserna, i andra fall hade man lite olika åsikter inom olika frågeområden. Trafiksäkerhet och allmänna kommunikationer kom upp i alla cirklarna. 6

7 Likaså frågor kring vatten och avlopp där det framkom en oro för kommande tunga kostnader för fastighetsägare. En mer detaljerad sammanfattning av vad som diskuterades i cirklarna framgår av en bilaga till demokratinämndens beslut De frågor som kom att ingå i rådslagsenkäten sammanfördes under huvudrubrikerna Bostäder, Kommunikationer, Service och Arbete. Av de landsbygdsbor som fick enkäten var det som svarade, 35 %. Ålder, kön och område där man bor var bakgrundsvariabler. När det gäller vilka som valde att besvara enkäten finns det ingen skillnad mellan de fyra geografiska områdena. När det gäller hur man svarade finns säkerställda skillnader mellan olika grupper med avseende på bakgrundsvariablerna. Det står helt klart att trivseln på landsbygden är stor, 98 % var nöjda med sitt boende. Skälet till att man bor på landsbygden skiljer sig mellan de olika områdena. Arv och familjeband anges oftast i Skepptuna och mest sällan i Granby. Omkring hälften av dem som svarade skulle välkomna en småskalig utbyggnad nära sin bostad. Även i denna fråga finns vissa skillnader mellan de olika områdena. I Skepptuna är man mest positiv och i Odensala minst. Bilpendlingen är omfattande och kollektivåkandet är ringa. Så mycket som 75 % ansåg att hastighetsbegränsningarna efterföljs dåligt. Många tyckte också att belysningen är otillräcklig. När det gäller sysselsättningsmöjligheter fick man pricka i tre av tolv alternativ. Var tredje angav distansarbete som en möjlighet, det klart mest valda alternativet. Nästan en tredjedel uppgav sig inte ha behov av sysselsättning. Minst intresse väckte ekologisk produktion och tillverkning av förnyelsebara bränslen. 20 procent uppgav lantbruk vara en möjlighet men långt färre, 10 procent av de svarande är lantbrukare. En mer detaljerad redovisning av enkätresultaten framgår av en bilaga till demokratinämndens beslut Ett landsbygdsråd bildas I oktober 2007 fattade demokratinämnden beslut om att inrätta ett landsbygdsråd. Rådet är ett referensorgan för frågor som berör Sigtuna kommuns landsbygd. Det är inte ett beslutande organ utan ska fungera som en mötesplats där idéer och erfarenheter utbyts. Enligt den fastställda arbetsordningen är dess uppgift bl.a. att - vara ett organ för samråd och ömsesidig information mellan de boende på landsbygden och kommunens olika styrelser/nämnder - verka för att landsbygdens frågor uppmärksammas i nämndernas planering, och att - vara ett forum för kunskapsspridning om landsbygdsfrågor Under senhösten 2007 inbjöds de boende på landsbygden till möten som kommunen anordnade på fyra olika platser. Inbjudan gjordes genom annonsering, utskick av brev och affischer. Syftet med mötena var att ge deltagarna möjlighet att nominera och välja företrädare för de boende till landsbygdsrådet. Landsbygdsrådet hade sitt första sammanträde i februari Rådet består av åtta ledamöter och fyra ersättare som alla är boende på landsbygden. Dessutom finns fem ledamöter som är politiskt förtroendevalda från majoriteten och från oppositionen. Rådet hade under sitt första år sex sammanträden Arbetet med landsbygdsprogrammet Våren 2008 tillsattes en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med tjänstemän för att påbörja arbetet med landsbygdsprogrammet. Under arbetets gång visade det sig att några av de frågeställningar som kommunstyrelsen i ett tidigt beslut (2004) angav som angelägna för ett handlingsprogram för en livskraftig landsbygd i Sigtuna kommun, var svåra att hantera i 7

8 detta sammanhang. Sådant som vilka områden som är lämpliga för småskalig bebyggelse eller frågan om en framtida pendeltågsstation i Odensala kräver ett mer traditionellt planförfarande i enlighet med bestämmelserna i Plan och Bygglagen. Denna typ av frågor bör därför hanteras i samband med en kommande aktualitetsförklaring eller omarbetning av kommunens översiktplan Förankring genom landsbygdsrådet Under senhösten 2008 har förslaget till program behandlats i landsbygdsrådet vid några sammanträden. Ett utkast till program skickades också ut till ledamöterna för synpunkter. Skriftliga synpunkter lämnades av några av ledamöterna. Vid sitt sammanträde den 10 februari 2009 tillstyrkte landsbygdsrådet programmet. 8

9 2 Landsbygdens karaktär idag I samband med detta landsbygdsprogram har ett omfattande arbete lagts ned för att skapa en heltäckande bild av Sigtuna kommuns landsbygd med dess natur, befolkning, näringsliv, föreningsliv och sevärdheter. Det är första gången en sådan beskrivning tas fram och den återfinns i sin helhet i del två av programmet. Sigtuna kommuns landsbygd definieras i detta program som områdena utanför Sigtuna stad, Märsta och Rosersbergs tätorter. Arlandastad och flygplatsområdet är också undantagna. Landsbygden utgörs av de gamla socknarna Granby/Sigtuna, Odensala, Skepptuna/Lundby/Vidbo samt Skånela med Norrsunda. Naturgeografin präglas av den typiska för Mälardalens sprickdalslandskap, med tunga lerjordar i sprickdalarna varvat med sjöar, rullstensåsar och skog på högre höjder. Den mänskliga historien är mångtusenårig och har efterlämnat välbevarande spår och minnen i form av bland annat talrika runstenar, det kulturhistoriska odlingslandskapet och de stora godsen och slottsmiljöerna. Dagens landskap har också fått sin karaktär genom Arlanda flygplats som under 40 år har inneburit såväl en begränsning som en möjlighet för kommunen. De boende under bullermattan på landsbygden har fått sina möjligheter till ny bostadsbebyggelse och därmed en ökad befolkning begränsad men dessa och många andra invånare i kommunen har också en tillgång i flygplatsen som en stor arbetsgivare. Stora markägare på landsbygden är några privata markägare, Svenska kyrkan, staten i rollen av Luftfartsverket och Fastighets- och fortifikationsverket samt Svea skog AB. Tendensen är att stora privata markägare köper upp gårdar, styckar av bostadshusen och säljer eller hyr ut dessa och förfogar över allt större arealer jordbruksmark. Trycket på ny bostadsbebyggelse är störst på Sigtunahalvön och det har skett en kontinuerlig ökning av bostäderna där. Utvecklingen går mot att fritidshusområden övergår till områden med permanenta bostäder Idag bor drygt 5200 invånare på landsbygden. Det har skett en klar ökning av antalet invånare inom landsbygden sedan början av 1990-talet fram till idag. Det är Sigtunahalvön och Odensala som ökat sin befolkning mest, medan Skånela och Skepptuna/Lunda/Vidbo har legat i still eller haft en liten befolkningsökning. Åldersstrukturen och utbildningsbakgrunden på landsbygden skiljer sig inte nämnvärt i förhållande till hela kommunen, däremot har landsbygden en lägre andel invånare med utländsk bakgrund. Vid årsskiftet arbetade närmare 1600 personer på landsbygden. De flesta av dessa arbetar inte inom det traditionella jordbruket utan i byggbranschen, inom handel och kommunikation, finansiell verksamhet, företagstjänster och på kriminalanstalten i Rosersberg. Men det har trots allt skett en viss ökning av de sysselsatta inom de areella näringarna under ett antal år. Uppgifterna om antalet lantbrukare varierar något. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) finns omkring 140 jord- och skogsbruksföretag. Drygt ett hundratal av de boende på landsbygden arbetar inom lantbruket. De flesta jordbruk har spannmålsodling, vallodling och djuruppfödning. Ett fåtal odlar grönsaker eller frukt för försäljning. Det finns ett stort antal hästgårdar, både med hästrelaterad näringsverksamhet och med hästar för privat bruk. Flera konstnärer och konsthantverkare som mer eller mindre försörjer sig på sitt konstnärskap och hantverk finns också. Branscher som minskat är tillverkning och energiproduktion. Den kommersiella servicen består bland annat i en livsmedelsaffär i Lunda och gårdsförsäljning av kött under hela året och av tomater under säsong. Det finns relativt många gårdar med Bed & Breakfast, ibland kombinerat med café, hantverk och hunddagis. Restauranger finns på golfbanorna och på Steninge slott. Butiker med trävaror, lantbruksprodukter och hästartiklar finns på landsbygden. 9

10 Det finns en rad olika aktiviteter, upplevelser och sevärdheter i det vackra natur- och kulturlandskapet för besökare från när och fjärran. Föreningslivet, med hembygdsföreningarna som en stark aktör, kyrkan och friluftsföreningarna står för en del av dessa. Slotten och kyrkorna är värda ett besök liksom de olika hantverkarna på gårdarna. 10

11 3 Vision för morgondagens landsbygd år 2020 Det lokala näringslivet blomstrar, nya verksamheter och nya branscher har etablerats och utvecklas vidare inom landsbygden. Kollektivtrafiken är välfungerande, det finns fullgoda möjligheter till telefoni- och datakommunikation och ett utbud av kommunal och kommersiell service av minst dagens omfattning. Landsbygdens stora natur- och kulturvärden med ett öppet och småskaligt landskap har värnats och utvecklats. Det vidsträckta natur- och kulturlandskapet inom kommunen betraktas som en tillgång för hela kommunens befolkning, för invånare från andra delar av storstadsregionen samt för kommande generationer. Nya mindre, väl sammanhållna bostadsområden finns inom de områden som inte berörs av flygplatsens verksamheter. Inom de områden som påverkas av flygplatsens bullerbestämmelser finns trots dessa, på vissa platser och under givna förutsättningar också möjlighet till ny bostadsbebyggelse. Miljö- och kretsloppstänkandet är väl förankrat och kommunen, näringslivet och invånarna bidrar till att lösa aktuella miljöproblem. Reningen av enskilda avlopp sker på ett tillfredsställande sätt. Den lokala produktionen av livsmedel innebär att landsbygden kan leverera till kommunens tätorter och andra närliggande områden. Landsbygden har i stor utsträckning bidragit till samhällets omställning till fossilfria energikällor. Föreningslivet är aktivt och mångsidigt. Ett stort antal nätverk bidrar till landsbygdens utveckling och till att spännande kopplingar finns mellan boende på landsbygden och boende i de tre tätorterna. Det finns tillräckligt med mötesplatser för aktiviteter genom att skolor, församlingshem, bygdegårdar etc. samutnyttjas. 3.1 Övergripande mål Det övergripande målet för Sigtuna kommun är att främja en levande och långsiktigt hållbar landsbygd genom att verka för goda möjligheter till attraktivt boende för alla generationer bidra till bra förutsättningar för ett expansivt näringsliv som inkluderar ett livskraftigt jord- och skogsbruk värna miljön och stärka natur- och kulturvärden verka för goda förutsättningar för det rörliga friluftslivet och besöksnäringen. verka för goda möjligheter till invånardialog och för tillvaratagande av det engagemang som finns för utveckling av landsbygden 11

12 4 Fokusområden För att de övergripande målen ska kunna nås behöver dessa brytas ned. Därför har ett antal fokusområden identifierats. I demokratinämndens beslut år 2007 angavs ett antal områden som relevanta. Beslutet grundade sig främst på resultatet av Rådslag landsbygd. Diskussionerna i landsbygdsrådet har bekräftat valet av fokusområden. För varje fokusområde anges ett antal strategier. Vissa av dessa anger sådana insatser som Sigtuna kommun avser att genomföra. Andra strategier syftar snarast till att skapa bättre möjligheter för boende och verksamma på landsbygden att förverkliga sina egna idéer än att kommunen ska ta ansvar för åtgärder. För att programmets vision ska uppnås krävs därför ett bra samarbete mellan landsbygdens aktörer och kommunen. 4.1 Lokal mobilisering - lokalt inflytande INRIKTNINGSMÅL Aktiva lokala utvecklingsgrupper som når resultat och som upplever ett positivt bemötande och en effektiv hantering från kommunen. Den kunskap och det engagemang som finns inom landsbygden tas tillvara. Samarbetet mellan föreningar, nätverk och företag ökar. Lokal utveckling kräver en lokal mobilisering. Det betyder att människor i ett bostadsområde, en by eller en bygd tar tag i sin situation och samverkar för att lösa en konkret fråga eller för att öka livskvaliteten och trivseln i området. För att lyckas krävs det lokala eldsjälar eller entreprenörer, det krävs att kommunen stödjer lokala initiativ och det krävs möjliggörare, ibland i form av finansiärer. Men inget kan hända om inte individer, grupper och aktörer har ett viss mått av förtroende för varandra. Den demokratiska dialogen och olika mötesplatser präglade av respekt för olika uppfattningar är viktigt. Bland boende och näringsidkare på landsbygden framkommer ibland uppfattningen att det inom kommunens förvaltningar inte finns tillräckliga kunskaper om landsbygden. Då landsbygdens invånare och företagare delvis har andra förutsättningar och problem än tätorternas är det angeläget med en kunskapshöjning inom den kommunala förvaltningen om landsbygdens förhållanden. Det är särskilt viktigt för enheter med myndighetsutövning eller tillståndshandläggning. Balansen mellan myndighetsrollen och servicerollen är inte alltid enkel, men att främja en god relation med invånarna genom ett lösningsinriktat förhållningssätt måste prioriteras. Landsbygdsrådet har inrättats som ett led i kommunens demokratiutveckling. Rådet är ett forum för samråd och ömsesidig information och för kunskapsspridning och rådet ska verka för att landsbygdens frågor uppmärksammas i kommunens verksamhetsplanering. Rådet har verkat under ett år. Rådets roll som kanal för landsbygdens boende, att i samlad form förmedla synpunkter och idéer, kan utvecklas vidare. Det kan också rollen som informationskanal för aktuella kommunala frågor. Båda perspektiven kräver att landsbygdens företrädare i rådet har en rimlig chans att skapa en demokratisk förankring. Till skillnad från andra råd har ledamöterna inte sitt mandat från en befintlig förening med medlemmar och 12

13 ekonomiska resurser. För att ledamöterna ska kunna känna att de har en förankring bland boende i respektive område och för att boende ska kunna framföra synpunkter till områdets företrädare är det därför viktigt att resurser ställs till rådsledamöternas förfogande för annonsering, utskick, möteslokaler etc. Strategier Rutiner ska utvecklas så att kommunens förvaltningar och nämnder nyttjar rådet som en remissinstans i hanteringen av ärenden och planer som rör landsbygden. Rådet bör kunna spela en stor roll i kommunens landsbygdsarbete framöver, ge goda förutsättningar för ett kreativt utvecklingsarbete och samarbete i god anda. Kommunen kommer att utse en anställd att vara kontaktperson mellan kommunen och landsbygden och med uppgift att söka identifiera frågor av intresse för landsbygden i kommunens olika förvaltningar. Lokala utvecklingsgrupper är ett uttryck som används när till exempel boende, föreningar, företagare och kyrkan går samman för att på olika sätt förbättra livsvillkoren på landsbygden. Det kan innefatta grupper eller nätverk som bildas tillfälligt för att lösa specifika frågor. I de fall sådana grupper eller nätverk börjar växa fram inom Sigtuna kommuns landsbygd kommer kommunen att stödja denna process. Enligt kommunfullmäktiges beslut bör sammanträden med kommunens nämnder och styrelser förläggas till olika platser i kommunen och gärna kombineras med studiebesök av de olika verksamheterna och/eller med frågestund för allmänheten. 3 Detta bör också gälla landsbygden. Under år 2008 inledde Sigtuna kommun ett utvecklingsarbete för att förbättra sin service och sitt bemötande mot invånare och företag. I det fortsatta arbetet ska vägas in de särskilda behov som kan finnas i förhållande till invånare på landsbygden. 4.2 Arbete och näringslivsutveckling. INRIKTNINGSMÅL Ett lokalt näringsliv med god lönsamhet bibehålles, nya näringar växer fram och förutsättningarna ökar för att fler boende på landsbygden ska kunna finna sin försörjning där. Besöksnäringen har goda förutsättningar som bör utnyttjas bättre. Den lokala energiproduktionen bör öka, liksom den lokala produktionen av livsmedel. Kommunen vill främja tillväxten hos befintliga företag, som t.ex. jord- och skogsbruksföretagen, och underlätta framväxten av nya företag, nya produkter och nya affärsområden på landsbygden. Det finns en outnyttjad möjlighet för en ekonomiskt lönsam besöks- och turistnäring på Sigtunas landsbygd då den har intressanta och välbevarade natur- 3 Verksamhetsplan sid 7 13

14 och kulturmiljöer, gynnas av närheten till Arlanda och de historiska miljöerna i Sigtuna stad samt ligger storstadsnära med relativt god tillgänglighet. Ett exempel på en verksamhet som kan utvecklas ytterligare är hästnäringen. Eftersom det finns ett stort antal hästar och hästgårdar kan hästrelaterad turism och företag som säljer produkter och tjänster till hästägare vara en affärsmöjlighet. Strategier Kommunens näringslivsarbete ska även riktas mot företag på landsbygden. Detta innebär bl.a. att bjuda in landsbygdens företagare till redan befintliga nätverk. Genom att nya kontakter uppstår främjas samverkan med landsbygdens företag i utbildningsoch kompetensutvecklingsfrågor och ett gott samarbete mellan företagen och banker/kreditinstitut. Näringslivets hus 4, och Nyföretagarcentrum 5 bör bli en mötesoch rådgivningsplats även för landsbygdens företagande. Inom ramen för Arlandagymnasiets pågående arbete med Ung företagsamhet i Stockholmsregionen 6 ska eleverna uppmuntras att pröva idéer som siktar på företagande inom landsbygden. Genom kommunens företrädare i styrelsen för Sigtuna turism ska bolaget uppmuntras att öka sin samverkan med landsbygdens företagare inom besöksnäringen samt identifiera tänkbara nya aktörer. Kommunen ämnar starta ett utvecklingsarbete i syfte att underlätta för lokala småföretag att lämna anbud i offentliga upphandlingar. Det innebära att förfrågningsunderlagen förenklas, att upphandlingar delas upp i mindre delar och att både kommunens köpare och företagare får kompetensutveckling. Kommunen ska aktivt stötta projekt som syftar till att få igång nya företag på landsbygden. Sådana kan finna finansiering genom Leader Upplandsbygd, Landsbygdsprogrammet inom Länsstyrelsen och EU:s strukturfonder. En diversifierad lantbrukssektor skapar mervärden både för landsbygden och för det närliggande samhället. Närproducerad mat och energi kan både skapa intresse för landsbygden, kunskap om livsmedels-/energiproduktionen och nya möjligheter för lantbrukare, samtidigt som utsläppen av växthusgaser och sårbarheten i försörjningssystemen minskas. På så vis gynnas både kulturlandskapet, miljön och näringslivet. Kommunen ska främja en marknad för närproducerade livsmedel och lokalproducerad energi genom samverkan med producenter, handeln och genom information mot allmänheten. 4 I Näringslivets hus i Märsta centrum finns Nyföretagarcentrum, Handelskammaren och föreningen Företagarna. 5 Nyföretagarcentrum har till uppgift att ge råd till nya företagare i kommunen. Det är en stiftelse som finansieras av kommunen och det lokala näringslivet. 6 Ung Företagsamhet är en icke vinstdrivande organisation med ett utbildningskoncept för gymnasieelever mellan 16 och 20 år. Under ett läsår får eleverna uppleva ett företags livscykel genom att starta, driva och avveckla ett UF-företag med stöd av lärare och rådgivare från näringslivet. 14

15 I utvecklingsarbetet när det gäller upphandling ska möjligheterna att köpa närproducerade livsmedel för den kommunala organisationens olika verksamheter särskilt uppmärksammas. Kooperativ är en företagsform som kan vara ett sätt för enskilda lantbrukare eller andra företagare att gå samman för att effektivisera produktion, förädling, och försäljning av produkter. Den kan också ge möjlighet till att bibehålla service och tjänster på landsbygden. Kommunen kommer att bjuda in landsbygdens aktörer till kompetensutveckling i kooperativt företagande. Nyföretagarcentrum bör kunna informera om kooperativt företagande. Social ekonomi 7 är ett samlingsbegrepp för verksamhet som inte är privat företagande eller ingår i den offentliga sektorn. Till den sociala ekonomin räknas föreningsverksamhet, annat ideellt arbete men också företagande som bedrivs utan vinstsyfte med allmännytta eller medlemsnytta som främsta ändamål. Så kallade sociala företag skapas för och av individer och grupper som inte har arbete eller en meningsfull sysselsättning idag, ofta i kooperativ form. Det finns ett behov och därmed en potential för sociala företag att växa fram med offentlig sektor som en viktig kund. Landsbygden och företagande inom jord- och skogsbruk kan bli en viktig bas för sociala företag. I betänkandet Mångfald som möjlighet Åtgärder för ökad integration på landsbygden 8 finns förslag som syftar till ökad integration inom de gröna näringarna till exempel grön lots, grön validering och grön SFI 9. En viktig del i detta är att den befintliga näringen också tillförs ny kunskap och kompetent arbetskraft. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) jobbar för att vidareutveckla Grön omsorg där målgruppen kan vara personer med funktionsnedsättning, ungdomar på glid eller personer med missbruksproblem i behov av rehabilitering. Kommunen kommer att bjuda in intresserade bland landsbygdens aktörer till kompetensutveckling i social ekonomi och socialt företagande. 10 I samverkan med Arbetsförmedlingen kommer kommunen att kartlägga i vilken mån det finns arbetslösa kommuninvånare med rötter i andra länder som har kompetens eller erfarenheter av jordbruk eller djurhållning för vilka specialinriktade åtgärder kan skapas. Under arbetet med landsbygdsprogrammet har Landsbygdsrådet kommit med flera goda affärsidéer som både skulle kunna bidra till Sigtuna kommuns utveckling och kunna ge arbetstillfällen. En del av idéerna kan sannolikt passa mycket bra inom ramen för social ekonomi och i samverkan mellan flera parter. Idéerna måste vidareutvecklas och förverkligas av de boende och verksamma själva men kommunen kan på olika sätt ge råd och lotsa vidare till tänkbara finansieringskällor. 7 I Del 2 Sigtuna kommuns landsbygd i ord, bilder och siffror finns ytterligare information om social ekonomi, sociala företag mm. 8 SOU 2008:56 9 Svenska för invandrare 10 Kommunen deltar i Projektet Kompetent social ekonomi och Samverkan socialt företagande under åren

16 4.3 Infrastruktur och kommunikationer INRIKTNINGSMÅL Goda kommunikationer som samtidigt möjliggör en miljövänlig och effektiv arbetspendling och en expansion hos företag på landsbygden. Kommunikationerna ska också underlätta för besöksnäringen och rekreationen för boende i tätorterna. Det ska finnas tillfredsställande lösningar avseende vatten och avlopp i enlighet med kommunens VA-strategi. Utifrån en rad olika perspektiv är infrastruktur och kommunikationer en nyckelfaktor för livskvaliteten och utvecklingen på landsbygden. Inte minst för barn och ungdomar som ska till skola eller fritidsaktiviteter är det viktigt att det finns säkra kommunikationer. Bra vägar och kommunikationer är också viktiga för lantbruken och andra företag, för transporter av varor och arbetskraft. Det är viktigt att landsbygden och aktiviteter inom landsbygden t.ex. för rekreation är tillgängliga både för tätortsboende och för turister. Ur miljösynpunkt är det viktigt att det finns bra alternativ till bilen Vägar, trafiksäkerhet och allmänna kommunikationer Flera av vägverkets vägar inom landsorten upplevs av de boende som farliga och osäkra, exempelvis Almungevägen i Skånela och vägen mellan Märsta och Odensala kyrka och skola. Delar av väg 263 har hög belastning av tung trafik som den inte är dimensionerad för. Till problembilden hör höga hastigheter, vägräcken som gör vägen smal och obefintliga vägrenar vilket gör det svårt att promenera eller cykla. För litet utrymme för, eller obefintliga, busshållplatser gör väntan på bussen farlig, särskilt för skolbarnen. Ytterligare en hårt trafikerad väg som i stora avsnitt upplevs som farlig är väg 273. Det efterfrågas fler gång- och cykelvägar från landsbygdsborna. Skolvägen eller vägen till bussen behöver bli säkrare. Att underlätta för människor att promenera eller ta cykel oftare är ett led i kommunens mål att minska bilberoendet. Utökad busstrafik med tätare turer och bättre samordning av kollektivtrafiken, är något som starkt efterfrågas av boende och företagare på landsbygden. Kommunen driver bl.a. utifrån klimatmålen denna fråga i sin intressebevakning. En förutsättning för att intressebevakningen ska få framgång är att befintlig kollektivtrafik faktiskt utnyttjas. Strategier Kommunen kommer att intensifiera sin intressebevakning gentemot Vägverket för lösningar på problem gällande vägar och trafiksäkerhetsfrågor. Kommunen kommer att söka samverkan med Vägverket och andra intressenter för att få fler gång- och cykelvägar på landsbygden. Kommunen ser gärna samverkanslösningar där olika intressenter såsom markägare, landsbygdens företag och myndigheter är delaktiga. Kommunen kommer att trycka på SL och UL för att få till stånd utökad turtäthet för busstrafiken samt för att utöka busslinjenätets utbredning på landsbygden. 16

17 Kommunen kommer att använda sig av landsbygdsrådet för att ytterligare förstärka argumentationen i sitt påverkansarbete i frågor som rör landsbygdens vägar, trafiksäkerhet och kollektivtrafik Vatten och avlopp Vatten- och framför allt avloppsfrågor upplevs som ett angeläget område av landsbygdens boende och företagare. Kommunens strategi för vatten- och avloppsfrågor på landsbygden 11 har arbetats fram för att underlätta både för fastighetsägarna och för kommunens handläggning av VA-frågor. För att VA-strategin ska kunna bli ett levande och användbart verktyg måste information spridas till landsbygdens fastighetsägare och en konstruktiv dialog mellan kommunen och fastighetsägarna kring VA-frågor behöver föras i olika sammanhang. Strategier En kommunikations- och informationssatsning kring VA-strategin ska genomföras. Det ska då framgå vilka krav som finns kring enskilda avloppslösningar och vilka tjänster kommunen kan tillhandahålla när det gäller rådgivning. Riktade kommunala informationsinsatser ska genomföras för att öka intresset för gemensamhetsanläggningar för avloppslösningar. Kommunen kommer att undersöka möjligheten till samverkan med grannkommuner när det gäller mer individuell teknisk rådgivning i VA-frågor. I samband med revidering av gällande avfallsplan ska en analys göras kring möjlighet att skapa ett system för återvinning av avloppsslammet från enskilda anläggningar där en större mängd näringsämnen tas tillvara och återanvänds i ett lokalt kretslopp IT och telekommunikation 2003 tog kommunen fram ett IT-infrastrukturprogram som syftade till ge samtliga invånare men framförallt boende inom landsbygden bredband. Kommunen ansökte om bidrag från Länsstyrelsen vilket accepterades under förutsättning att kommunen genomförde en upphandling för att hitta ett företag som skulle fungera som infrastrukturägare. Upphandlingen ledde till att TeliaSoneras dotterbolag Scanova fick uppdraget. Årliga statliga bidrag från Länsstyrelsen utgår fortfarande till Scanova som driver denna IT-utbyggnad. Kommunens roll i processen är att varje år kontrollera vad Scanova uträttar och sammanställa en rapport där det framgår hur stor kapacitet som finns och i vilken utsträckning den används. Kapaciteten för den enskilde i fråga om bredband kan bero på kvaliteten på ledningar och på avståndet till telestationen. När det gäller mobiltelefonitäckning är det uppenbart att täckningen t.ex. i området runt flygplatsen inte är tillfredställande. Vare sig bredband eller mobiltelefoni är en kommunal angelägenhet utan en fråga för marknadskrafterna. Eftersom denna form av infrastruktur är ett så viktigt inslag för landsbygdens utveckling är det dock naturligt att kommunen noga följer utvecklingen. 11 Antagen av kommunstyrelsen Kan fås i kommunhuset eller laddas ner från kommunens hemsida 12 En revidering av avfallsplanen kommer att påbörjas under Förslaget innebär att en större mängd näringsämnen ur avloppsslammet skall tas tillvara jämfört med dagens situation. 17

18 4.4 Boendemiljö och service INRIKTNINGSMÅL Det vackra kulturlandskapet dominerar fortfarande landsbygden i Sigtuna kommun. Tydliga gränser finns mellan landsbygd och tätare bebyggelse. Bebyggelsen bildar väl avvägda lokalsamhällen. Dessa är sinsemellan urskiljbara men bildar nätverk eller pärlband för en väl fungerande infrastruktur. Den sammantagna utvecklingen gör landsbygden attraktiv för boende och företagare, vilket gör att såväl kommunal som kommersiell service bibehålls Bostadsbyggande på landsbygden De senaste åren har tillkommande bostadsbebyggelse i form av privata villor uppgått till ca per år. Lokaliseringsprincipen är att nya bostäder generellt ska förläggas i anslutning till redan befintliga bebyggelsegrupper. De nya husen medför på detta sätt att underlaget för service och kollektivtrafik förstärks. Befintliga busslinjer får ett ökat kundunderlag och större möjligheter för samordning och utbyggnad av gemensamma vatten- och avloppslösningar skapas. Enskilda nya tillskott av bostadshus ute i landskapet utan koppling till andra bostadsbyggnader eller husgrupperingar ger ett splittrat intryck där tydligheten mellan naturmark och bebyggd kulturmark går förlorad. En sådan närmast slumpmässigt spridd bebyggelse är mycket olämplig ur resurshushållningssynpunkt och skapar framför allt ett evigt behov av resande från platser dit bussen kanske aldrig kommer att gå. Ur både ett miljö-, landskapsbilds- och kostnadsperspektiv bör därför spridd enskild bebyggelse undvikas. Genom landsbygdsrådet har framförts att bland de boende inom delar av landsbygden (framför allt Sigtunahalvön) finns det en viss oro över att ny bebyggelse ska uppstå utifrån ett för befintliga invånare icke önskvärt mönster. Om ny bebyggelse ska tillåtas eller uppmuntras främst i områden i anslutning till befintlig kollektivtrafik och avloppslösningar menar man att det kan det betyda att de stora gröna kilarna går förlorade. De sammanhängande områden där naturen bevaras och de vilda djuren kan leva riskeras då. De skäl som gjort att man bosatt sig inom landsbygden som tystnad, mörker, den trygghet som den lilla gruppen av boende utgör etc. uppfattas som hotade. Man känner att enskilda markägares önskan om att sälja mark också kan innebära att mindre bostadsgrupperingar växer fram mer slumpmässigt. Det finns inom området som inte påverkas av flygplatsens bebyggelseinskränkningar, främst Sigtunahalvön, ett starkt önskemål om att kommunen genomför en strategisk mer detaljerad analys än vad översiktsplanen innehåller av var framtida ny bebyggelse ska tillåtas. Vid landsbygdsrådsmöten har det också framkommit att det inom andra delar av kommunens landsbygd finns en stark önskan från invånarna om att det ska bli möjligt att bygga nytt trots bullerrestriktioner knutna till flygplatsen. Det finns en oro över att flygplatsens framtida utveckling inte går att förutspå och att man därmed inte kan planera sin egen livssituation. Det behövs bostäder för att generationsskiften ska kunna ske inom jordbruket. Unga invånare kan inte bo kvar där de växt upp även om de vill det. Det är mot denna bakgrund viktigt att det i 18

19 kommunens dialog med LFV och länsstyrelsen växer fram en tydlighet när det gäller tolkningar av var framtida bebyggelse är tänkbar. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP 2002) kan inom flygbullerstört område viss bostadsbebyggelse tillkomma. Kommunen har länge haft en annan syn än luftfartsverket på bostadsbyggande inom det s.k. influensområdet d.v.s. det stora området runt flygplatsen som påverkas av flygverksamheten. I slutet av år 2008 påbörjades en diskussion med länsstyrelsen om tolkningen av influensområdets betydelse och om eventuellt olika förutsättningarna för olika delområden. Avsikten är att klarlägga förutsättningarna för tillkommande bebyggelse. När det gäller området närmast flygplatsen, det mindre kärnområdet för flygbuller, d.v.s. inom den sk. FBN 55 db(a)-kurvan har kommunen och luftfartsverket samma uppfattning. Här ska ny bostadsbebyggelse i princip inte tillkomma. Syftet är att skydda och bevara flygplatsens funktion som riksintresse både nu och i framtiden. Eftersom flygbuller överstigande 55 db(a) inte är lämpligt ur hälsosynpunkt har flyget företräde inom detta område. Enstaka undantag kan göras inom kärnområdet om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara en koppling till platsen när det gäller företagande både inom traditionellt jordbruk och andra verksamheter som finns på platsen. Någon exakt definition av särskilda skäl finns inte utan för varje enskilt fall får de speciella förhållandena värderas. LFV är sakägare (verksamhetsutövare) som företrädare för riksintresset Arlanda flygplats. Självklart väger därför LFVs ord tungt i den bedömning som kommunen gör när det kommer in en förfrågan om bostadsbyggande inom detta flygbullerstörda område. Strategier Kommunen ska genomföra en översiktlig studie, utifrån befintliga kunskaper, av var inom icke bullerpåverkade landsbygdsområden det är lämpligt att tillåta ny mer sammanhållen bebyggelse. Studien ska ligga till grund för den kommande aktualitetsförklaringen av översiktplanen. Kommunen kommer genom dialog med berörda aktörer, främst Länsstyrelsen och LFV, att verka för att det inom influensområdet, trots buller, på vissa platser och under givna förutsättningar blir tillåtet att bygga nya bostäder. Kommunens ska, bl.a. genom sina kontakter med LFV, verka för att de boende runt flygplatsen mer regelmässigt får för dem relevant information Service En av de avgörande servicefunktioner som återkommande tas upp av de boende som ett problem är den upplevda bristen på allmänna kommunikationer. Förutom den bild som finns i avsnitt bör nämnas att vissa turer betraktas huvudsakligen som skolskjutsar. Detta innebär att de inte går under lovdagar vilket givetvis är till besvär för de vuxna som vill nyttja kollektivtrafiken för arbetsresor. Skolskjutsreglerna för gymnasieelever upplevs som en kvarleva från en tid då gymnasieutbildningen inte var, som i realiteten idag, en nödvändighet för alla elever. Det finns en viss efterfrågan av lokal kommersiell service men det framstår inte som det mest prioriterade området för de boende då de flesta på Sigtunas landsbygd har relativt nära till 19

20 livsmedelsbutiker, övrig detaljhandel, service och tjänster i tätorten. Ett återkommande önskemål är dock att få behålla en kanske t.o.m. utvecklad lantbrevbärarservice. Däremot kan det för vissa grupper (äldre och yngre) på landsbygden vara svårt att komma iväg hemifrån till olika slag av service och aktiviteter. Också utifrån målet om en mer levande landsbygd är lokal service eftersträvansvärd. Under hösten 2007 gjordes en undersökning 13 bland de äldre på landsbygden om deras inställning till att bo kvar på landsbygden och vilka behov de har av service mm. Omkring % av de svarande, ville bo kvar på landsbygden och de prioriterade att bo kvar i en hemtam miljö och att ha ett marknära boende med uteplats. Viktigt för att deras liv ska fungera är kommunikationer och livsmedelsaffär. Andelen äldre invånare på landsbygden kommer enligt kommunens prognos att öka kraftigt (se del två Sigtuna kommuns landsbygd i ord, bilder och siffror sidan 9 och 28). Det finns anledning att undersöka vilka möjligheter som finns att stötta tillkomst av boendeformer som gör att dessa äldre kan leva även den sista delen av livet på landsbygden. Den kommunala servicen i form av framför allt skolor och förskolor är i ett långsiktigt perspektiv beroende av befolkningsutvecklingen. När den i tidigare nämnda studien av var bebyggelse ska kunna tillåtas genomförs är det därför viktigt att förskolans och skolans perspektiv finns med från början. En del av de boende på landsbygden upplever att det är långt att åka till återvinningsstationerna och att dessa inte finns i närheten av de övriga målpunkter man har i kommunen. Tidigare har det funnits en återvinningsstation vid Lunda livs som plockades bort efter problem med att farligt avfall och stora mängder hushålls- och grovavfall regelbundet lämnades vid återvinningsstationen. Vid de flesta av kommunens målpunkter som Märsta och Rosersbergs station samt vid de flesta butiker i kommunen finns det idag återvinningsstationer. Strategier En analys av antalet gymnasieelever som bor på landsbygden och vilka problem dessa upplever när det gäller att ta sig till sin utbildning ska genomföras. Kommunen kommer att tillsätta en arbetsgrupp som i samverkan med landsbygdens föreningar och de äldre själva analyserar behovet av och förutsättningar för seniorbostäder på några platser inom landsbygden. Kommunen kommer, genom kontakt med materialbolagen, att undersöka möjligheten att tillhandahålla återvinningsstationer på några väl belägna platser på landsbygden. 13 Bo kvar på landet? Telefonenkät med äldre landsbygdsbor i Sigtuna kommun. Sigtuna kommun och LRF

21 4.5 Natur och kulturmiljöer INRIKTNINGSMÅL Ett varierat landskap med stora biologiska och kulturhistoriska värden som är tillgängligt och möjliggör friluftsliv och turism samtidigt som kultur- och naturvärden bevaras och utvecklas. Vattenmiljöer av god kvalitet som främjar biologisk mångfald och som bidrar till vattenrening. En god infrastruktur som möjliggör en lokal marknad för naturbeteskött, vilket säkrar tillgången på betesdjur och möjliggör ett öppet och varierat landskap. Kommunen ska fortsatt arbeta med att utveckla natur- och kulturvärden och göra natur- och kulturmiljöer tillgängliga för alla. Den naturinventering som färdigställts år 2008 utgör ett av kunskapsunderlagen för prioritering av åtgärder. Merparten de värdefulla miljöerna på landsbygden ägs av någon annan än kommunen, vilket kräver samverkan med markägare för att få till stånd gemensamma lösningar för bevarande och utveckling. Strategier Kommunen ska aktivt söka upp ägare till marker av intresse för såväl rekreation och friluftsliv som biologiska eller kulturella värden, för att informera om resultatet av naturinventeringen, d.v.s. sprida kunskap om de naturvärden som finns, samt för att diskutera hur natur- och kulturvärdena kan förstärkas och miljöerna göras tillgängliga. Bete är en förutsättning för bevarandet av natur- och kulturvärden på landsbygden. Kommunen ska fortsatt ägna kraft åt att se till att värdefulla betesmarker hålls hävdade. För att hålla alla värdefulla betesmarker i kommunen i hävd behövs fler betesdjur. En mötesplats för hästägare och ägare av betesmarker i behov av hävd, samt utbildning kring hur hästar kan användas för att skapa naturvärden kan bidra till att fylla behovet. Kommunen ska verka för mer djurhållning med kor och får som kan hålla betesmarker hävdade, genom att samverka med djurhållare och samordna betesbehov samt genom att bidra till att skapa en efterfrågan på naturbeteskött. En särskild satsning ska göras för att få ett bättre utnyttjande av hästar som betesdjur i naturvårdssammanhang. Ridning är en växande aktivitet inom kommunens landsbygd. Ridningen kan leda till slitage på mark och stigar. Behovet av ridvägar behöver ses över. En behovsinventering och plan för utbyggnad av ridvägar ska göras i samarbete med berörda föreningar och markägare. För att minska övergödningen och minska spridningen av föroreningar till vattendrag och sjöar behöver fler våtmarker anläggas i strategiska lägen. Också för den biologiska mångfalden är våtmarker och s.k. småvatten viktiga. 21

22 En satsning ska göras med fokus på informationsåtgärder gentemot markägare på platser som är prioriterade för anläggning av våtmarker som näringsfällor. Markägare ska erbjudas utbildning om småvattnens betydelse för växter och djur, och om hur man praktiskt går till väga för att skapa ett småvatten. För att landskapets karaktär ska bevaras och utvecklas måste ny bebyggelse anpassas till befintliga kulturvärden i bebyggelsemiljön. För att fornlämningar inte ska skadas behövs mer kunskap hos markägare om lämningarnas värde och om hur de bör skötas. Information om kulturvärden på landsbygden och om nödvändig hänsyn vid nybyggnation ska lämnas i samband med bygglov. En informationskampanj gentemot markägare om fornlämningar, deras värde och skötselbehov ska genomföras. Frivilligkrafter som är beredda att ta ansvar för skötsel av t.ex. runstenar ska uppmuntras. En större tillgång på närproducerad mat kan skapa både ett intresse för landsbygden och för livsmedelsproduktionen och nya möjligheter för lantbrukare, vilket gynnar både kulturlandskapet, miljön och näringslivet. Det finns också ett pedagogiskt värde i att konkret kunna visa på kopplingarna mellan stad och land och det kretslopp som vi alla är en del av. Kommunen ska främja en marknad för närproducerade livsmedel genom samverkan med producenter och handeln och genom information mot allmänheten. Både kultur- och naturvärdena på landsbygden är avhängiga av aktivitet i form av brukande av jorden. Värdenas bevarande är alltså starkt kopplat till näringslivets utveckling. 4.6 Energi och klimat INRIKTNINGSMÅL Landsbygden bidrar till att minska samhällets klimatpåverkan och sårbarhet i fråga om energiförsörjning. Genom en lokal produktion av förnybar energi i form av biobränslen, vindkraft och råvara till biogasproduktion underlättas omställningen till förnybara energikällor och energiförsörjningen tryggas. God infrastruktur och nätverk som möjliggör en lokal handel med närproducerade varor och tjänster minskar transportbehoven och därmed utsläppen av växthusgaser. Det ska finnas möjlighet att ta sig till och från landsbygden utan att ha en egen bil. I fråga om utbyggnad av vindkraft i mindre skala behövs riktlinjer för kommunens handläggare samt informationsinsatser gentemot markägare i områden som är lämpliga för utbyggnad. Framför allt i de östra kommundelarna ser kommunen en potential för utbyggnad av småskalig vindkraft. 22

Landsbygdsprogram för Sigtuna kommun

Landsbygdsprogram för Sigtuna kommun Landsbygdsprogram för Sigtuna kommun Del 1 - Bakgrund, beskrivning, vision, mål och strategier Förslag till demokratinämnden den 30 mars 2009 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd] den [Klicka här och

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014.

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Inriktningsdokument 2014-08-25 Inriktning av landsbygdspolitiken KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet delats upp i två delar:

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor Verksamhetsplan 2014-08-25 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för landsbygdsfrågor 2015-2018 KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Bilaga till Landsbygdsstrategi

Bilaga till Landsbygdsstrategi HANDLINGSPLAN VERSION 2017 Bilaga till Landsbygdsstrategi 2016-2020 Det goda livet, idag i morgon. På landet, i staden mittemellan. Handlingsplan till Landsbygdstrategi 2016-2020 Skara kommun har tagit

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI LINKÖPING SKA VARA EN AV SVERIGES BÄSTA LANDSBYGDSKOMMUNER Linköpings omland är en stor och viktig del av Linköpings kommun. Landytan utanför

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Gör såhär! Bilaga intressanmälan LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21, 95 Dnr: KS 2017/364 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 6 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 7 6 Parken Zoo

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

H andlingsplan för landsbygdsutveckling BESLUTAD I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-08-27 H andlingsplan för landsbygdsutveckling Trelleborgs kommun TJÄNSTEPERSONER Jenny Österlind Christoffer Pettersson Hernestig FOTO Innehållsförteckning Fotograf Lars

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Strategiskt program 2012

Strategiskt program 2012 Strategiskt program 2012 Mandatperioden 2010-2014 Miljöpartiet de gröna i Härryda Innehållsförteckning Förord... 3 Leva och arbeta... 4 Miljö...5 Barn och utbildning... 6 Trafik och kommunikation...7 Bygga

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.

I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Susanne Edén Tel dir 08-54170987 Dnr 2013:KS087 susanne.eden@vaxholm.se Plan-pm Beslutsförslag Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen (KS) att

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Serviceplan

Serviceplan Serviceplan 2016-2018 Serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse & kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- & landsbygdsutveckling samt att tillgång till service

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt Lina Byström, planingenjör Förutsättningar Bergs kommun Storlek 6145 km 2 Befolkning 7110 Hela kommunen är glesbygd. ÖP TILLVÄXTPROGRAM Förutsättningar Bergs

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL

ÖVERGRIPANDE MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL 2015-2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision sid 3 Kvalitet sid 4 Hållbarhet sid 6 Service sid 8 Trygghet sid 10 Fastställda av kommunfullmäktige 2015-06-09 2 Foto: Christian Almström,

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen. Vi socialdemokrater är övertygade om att med demokrati förändra samhället. Vi bygger därför vårt samhälle på demokratins ideal med folkvalda politiker, fri opinionsbildning och respekt för allas lika värde.

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer