Vanda stad Utvärderingsberättelse 2013

Transkript

1 Vanda stad Utvärderingsberättelse Revisionsnämnden

2 Innehållsförteckning SAMMANDRAG LEDARSKAPET I FOKUS Revisionsnämndens strategienkät till Vanda stads chefer - sammandrag av resultaten Förändringar i den strategiska ledningen Personalledning Hur målen för 2013 utfallit i Vanda Att anmärka på när det gäller mätningen av målen Observationer av hur målen nåtts Övriga bedömningar angående målen Verksamhetens organisation Organisatoriska förändringar i moderstadens förvaltning Bolagisering av ett kommunalt affärsverk skatteföljder och möjligheter till skatteplanering Intern kontroll och riskhantering EKONOMIN I FOKUS Revisionsnämndens synvinklar på ekonomisk utvärdering Stadsstrategins årsmål för ekonomin Stadskoncernens ekonomi och bokslut Stadens ekonomi och bokslut Budgetens utfall Stadens bokslut Genomförandet av balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin Affärsverken Jämförelse mellan de stora städerna Granskningen av investeringarna och lånestocken VERKSAMHETEN I FOKUS Stadskoncernen Genomförandet av ägarstyrning Samkommunen Helsingforsregionens trafik VAV-Asunnot Oy Övriga iakttagelser och bedömningar Biblioteks- och informationstjänster Idrottsservicen Äldre- och handikappservicen Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö Stadsplaneringen Gatutekniken, gatuhållningen och mätningsavdelningen Kollektivtrafiken Lokalitetseffektivitet Servicenät Upphandlingsväsendet Ekonomiservicecentralen Personalväsendet Affärsverket Företagshälsan i Vanda Sysselsättning Utkomststöd REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens uppgift Revisionsnämndens sammansättning Revisionsnämndens verksamhet UPPFÖLJNING AV OBSERVATIONERNA I UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN Svar med anledning av utvärderingsberättelsen för år Svar i utvärderingsberättelsen om IT-administrationen och delaktighetsmodellen Enskilda observationer REVISIONSNÄMNDENS STÄLLNINGSTAGANDE TILL REVISORNS IAKTTAGELSER REVISIONSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL STADSFULLMÄKTIGE UNDERSKRIFTER...82 FÖRKORTNINGAR...83

3 SAMMANDRAG 1. Vanda har lyckats med sitt strategiska ledarskap. Cheferna i Vanda är väl engagerade i Vandas vision, värderingar, strategiska prioriteringsområden och dessas målsättningar, vilka av de flesta upplevs som väldigt användbara också i det praktiska arbetet, trots att det ännu krävs en hel del arbete för att de ska förankras bland stadens anställda. 2. Resultatet av det balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO) som godkänts av stadsfullmäktige syntes i stadens bokslut vid slutet av Ökningen i driftsutgifter pressades ner till en lägre nivå än under tidigare år och var endast 2,2 procent. Vid investeringar användes prioritetsavvägningar och investeringarna spriddes ut över en längre tidsperiod. Samtidigt överskred inkomsterna prognosen. Åt 2013 var ett positivt år med avseende på riskerna i anslutning till Vandas ekonomi. 3. Under 2013 har Vanda aktivt varit med i samarbete och intressebevakning. Staden har både via beredning och förhandlingar samt genom att ge begärda utlåtanden deltagit i kommunreformen och metropollösningen, social- och hälsovårdsreformen och statsandelsreformen. 4. Vanda stads balansräkning uppvisade inget sådant underskott utan täckning som avses i kommunallagen. Med stadens balansräkning avses i detta sammanhang moderstadens balansräkning. Vanda hade inte heller i koncernens balansräkning något underskott som saknar täckning. Vid beredningen av en ny kommunallag har det föreslagits att ett underskott som regel bör täckas inom fyra år från början av det år som följer på fastställandet av bokslutet och att det inte kan skjutas upp genom den nya planen. Skyldigheten att täcka ett underskott på koncernnivå har också tagits upp. Vanda uppfyller fortfarande bara tre av de sex kriterierna för en kriskommun och räknas därmed inte till kriskommunerna. 5. Vandas ekonomi utföll klart bättre än beräknat På inkomstsidan bidrog särskilt olika engångsposter i skatteinkomsterna till stadens goda resultat. På utgiftssidan var det en betydande prestation att utgiftsökningen kunde stävjas. Omprioriteringar företogs också bland investeringarna och investeringsutgifterna höll sig inom de ramar som ställts upp. Trots att Vandas interna finansiering nu var starkare än under tidigare år, tvingades man att ta ytterligare lån för investeringar. Över en tredjedel av investeringsutgifterna hänförde sig till byggandet av Ringbanan och det andra skedet av Ring III tillsammans med staten. Utan dessa investeringar skulle Vanda genom intern finansiering ha kunnat täcka alla sina investeringsutgifter under Även i fortsättningen krävs det utgiftsdisciplin för att ekonomin ska fås i balans före utgången av ekonomiplanperioden och den stora skuldbördan ska kunna börja avkortas. 6. De nyckeltal som användes vid granskningen av de stora städernas ekonomi förbättrades något år Procentandelen nyckeltal på dålig nivå var nu 22 medan procentandelen år 2012 låg på 28 %. Största delen av nyckeltalen höll sig ändå på samma nivå som året innan. Gemensamt för alla de stora städerna utgående från nyckeltalen var att lånestocken per invånare ökade år Av Vandas nyckeltal förbättrades två medan ett försämrades jämfört med året innan. 7. De bindande mål som stadsfullmäktige ställt upp nåddes helt eller rätt väl och utfallsprocenten var 83 (83 procent år 2012). De ekonomiska målen nåddes ännu bättre, dvs. till 90 procent (83 procent år 2012) Tio procent nåddes delvis (11 procent år 2012) och sju procent nåddes inte alls (sex procent år 2012). Revisionsnämnden gjorde anmärkningar eller kommentarer när det gällde 21 procent av målen, då 14 procent av målen kommenterades året innan. 8. Informationen om att staden erbjuder ett mångsidigt utbud av kanaler för att delta och påverka måste nå invånarna. Exempel på dylika kanaler är kommunens webbsidor, vantaakanava.fi, olika informations- och diskussionsmöten, initiativlådor, en eventuell telefon för åsikter samt svar på frågor. Vanda finns också på Facebook och Twitter. För påverkan används också officiell respons, som rättelseyrkanden. Alla verksamhetsområden måste försäkra sig om att kundresponssystemen är i bruk och att åsikter tas emot för att vara till hjälp i utvecklingsarbetet. Servicen kan också utvecklas genom servicedesign så att den bättre motsvarar kundernas behov. Likaså måste kommuninvånarna få information om möjligheten till olika serviceformer. 9. Revisionsnämnden har granskat bolagiseringen ur ett skatteperspektiv. De viktigaste skattesynvinklar som måste beaktas när ett affärsverk bolagiseras är följande: är den verksamhet som bolagiseras vinstinbringande, är den verksamhet som bolagiseras belagd med mer värdesskatt, en hurdan egendomshelhet är det ändamålsenligt att överföra, genom hurdana åtgärder är det ändamålsenligt att genomföra bolagiseringen och hur beskattas bolag i den löpande verksamheten. 10. Vanda stads koncernstrategi uppdaterades och godkändes 1

4 i stadsfullmäktige Stadsstyrelsens allmänna sektion övervakar att strategin följs. Revisionsnämnden instämmer i revisorns syn att allmänna sektionen följt upp och styrt dotterbolagens verksamhet i enlighet med koncernstrategin, koncernstyrningen och ägarstyrningen. Revisionsnämnden rekommenderar att fullmäktige i anslutning till budgeten för hela koncernen ska godkänna klara och tydliga bindande mål för verksamheten och ekonomin, utöver de mål som ställs upp för koncernförvaltningen. Stadsfullmäktige har enligt kommunallagen ett särskilt ansvar för kommunens verksamhet och ekonomi. Stadsfullmäktige ska enligt 13 i kommunallagen fatta beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om grunderna för koncernstyrningen. Revisionsnämnden konstaterar slutligen att grunderna för kommunens och den interna kontrollen och riskhanteringen som stadsfullmäktige fattat beslut om enligt 13 mom. 2 gäller hela koncernen. 11. Samkommunen Helsingforsregionens trafik svarar idag för planerings- och beställaruppgifter ifråga om kollektivtrafik för sju kommuner i Helsingforsregionen. Samkommunen samarbetar nära med kommunerna för att behovet av kollektivtrafik i kommunerna och i olika områden av dessa ska beaktas i trafikplaneringen. Kommunerna bestämmer vilka ekonomiska utgångspunkter som ska gälla för planeringen av kollektivtrafiknätet i egna området. Stora förändringar som inverkar på kollektivtrafiken inom HRT:s område under de närmaste åren är Ringbanan och Västmetron som båda färdigställs, vilket innebär att särskilt kollektivtrafiknäten i Esbo och Vanda förnyas. 12. Det är fortsättningsvis viktigt att trygga boende till rimliga priser. Inom Vanda stadskoncern är det VAV Asunnot Oy som har hand om den uppgiften. Fattigdomen och de låga inkomsterna har ökat bland befolkningen. Hyresnivån på den fria marknaden är för väldigt många praktiskt taget ouppnåelig. Statens räntestöd är ett dyrt lån när räntorna är låga på marknaden. Staden bör försöka påverka systemet, så att det rationaliseras och förenklas på statsnivå. 13. Biblioteken i Vanda erbjuder, utöver möjligheter att låna ur mångsidiga materialsamlingar, också olika nättjänster, evenemang samt rum att hyra för olika verksamheter. Förändrade servicebehov inom kundkretsen beaktas och till exempel bibliotekens elektroniska material har utökats. Mer smidighet i öppettiderna eftersträvades bland annat genom ett försök med ett självbetjäningsbibliotek vid Point. Vanda har kostnadseffektiva bibliotekstjänster jämfört med bibliotekstjänsterna i de övriga storstäderna. Detta framgår av undervisnings- och kulturministeriets uppgifter som jämför bibliotekens utgifter per invånare. Stadsbiblioteken i Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda bildar i nära samarbete ett regionbibliotek, HelMetbiblioteket. Detta samarbete ger möjlighet erbjuda ett betydligt bredare och mera heltäckande materialutbud än vad ett enskilt bibliotek kan upprätthålla. 14. När det gäller att utveckla det framtida idrottsväsendet i Vanda är det viktigt att beakta människor som inte rör på sig särskilt mycket då idrottsplatser anläggs, verksamhetsunderstöd delas ut och policyn för användarturer görs upp. För att man ska kunna svara mot det ökande servicebehovet, i synnerhet för seniorbefolkningens del, krävs att verksamheten vidareutvecklas och eventuellt också att resurserna omriktas under de närmaste åren. 15. Den äldre befolkningen ökar kraftigt i Vanda. I praktiken begränsar de subjektiva rättigheter och skyldigheter att ordna service som lagen föreskriver möjligheterna att anpassa verksamheten. I och med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldreservicelagen) som trädde i kraft i juli 2013 har en tidsfrist fastställts för icke brådskande socialservice för äldre. I regel har de krav som äldreservicelagen medför inte orsakat några större problem, närmast när det gäller köerna inom den långvariga omsorgen har det förekommit överskridningar av de tidsfrister som fastställs i lagen. 16. Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö intar en viktig roll när det gäller att genomföra stadens markpolitik i praktiken. Genom de nya markpolitiska riktlinjer som togs i bruk 2013 strävar man efter att stärka stadens möjligheter att hantera byggandet och tomtmarknaden. Den tillväxttakt som prognostiserats för befolkningen i Vanda förutsätter en effektiv markanvändnings- och planläggningspolitik, för att stadens infrastruktur i fortsättningen ska kunna svara mot den växande befolkningens behov. 17. Planläggningsprocessen i Vanda drivs igenom i nära samarbete med samtliga parter, vilket gör att planer förverkligas i snabbare takt. Även om planläggningsprocessen i Vanda i regel är smidig, påverkas en plans framskridande av ett stort antal olika instanser och aktörer (bland annat markägare, byggherrar och invånare) och är därför en mycket krävande process. Stadsplaneringen har också som målsättning att förbättra planläggningsprocessen och dess effektivitet. I väldigt hög grad styrs dess arbete av de markpolitiska riktlinjer som Vanda stadsfullmäktige godkände år 2012 samt målen för dessa. Enligt riktlinjerna prioriteras till exempel planläggningen av mark som ägs av staden. Riktlinjerna betonar också en utvärdering av de ekonomiska effekterna av planläggningen och framöver har stadsplaneringen som målsättning att ta i bruk ekonomiska granskningar av planläggningen i samarbete med de instanser och aktörer som verkställer planerna. 18. Det arbete som utförs av enheterna gatuteknik, gatuhållning och mätningsavdelningen skapar de yttre ramarna för trivsel och utveckling i bostadsområdena. I fortsättningen kommer det strama ekonomiska läget och kraven i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (TVO) att ha en betydande inverkan, särskilt på gatuteknikens och gatuhåll- 2

5 ningens verksamhet. Investeringarna i trafikområden har till stora delar knutits till nya projekt, varför ombyggnaden av redan existerande gatuområden måste både prioriteras kraftigt och skjutas på framtiden. Samtidigt kommer antalet områden som ska underhållas och skötas att öka. Anslagen för gatuhållningen ökar inte i förhållande till det antal områden som ska skötas och därför sjunker troligtvis servicenivån, i synnerhet när det gäller de gator som räknas till en lägre underhållsklass. Reparationsskulden för redan existerande gatuområden kommer totalt sett att öka. 19. Viktiga faktorer som främjar Vandas stadsstrategi är en fungerande kollektivtrafik och en så jämlik tillgänglighet som möjligt genom kollektivtrafiken till all den service som finns i de olika områdena i Vanda. Vandas kollektivtrafik förnyas betydligt när trafiken inleds på Ringbanan år Ringbanan ger tågförbindelse till flygplatsen och i många av Vandas områden kommer tågen på Ringbanan att fungera som huvudförbindelse i kollektivtrafiken. När trafiken öppnas på Ringbanan kommer direkta busslinjer att ersättas med matarlinjer till Ringbanan. Kollektivtrafikens tariffsystem håller också på att revideras och från och med 2015 kommer förnyelserna i anslutning till kollektivtrafiken att öka kostnaderna för kollektivtrafiken i Vanda. 20. Revisionsnämnden ser den ökade lokalitetseffektiviteten som en bra sparåtgärd, där det är ändamålsenligt. Åtgärderna måste effektiviseras och kunskapsunderlaget förbättras. Nyckeltalen måste stämma överens och användningen av dessa vara konsekvent. 21. Vanda förnyade sin servicenätplanering från början av I den nya modellen koordineras planeringen av resultatområdet för ekonomiplaneringen. Verksamhetsområdenas samarbete har utökats vid planeringen. På detta sätt försöker man få verksamhetsområdena att gemensamt engagera sig i servicenätplanen och i det förslag till lokalitetsinvesteringar som utarbetas på basis av planen. Alla investeringsförslag anpassas till stadens investeringsram och stadsstyrelsen har nu beslutanderätt när det gäller behovsutredningar vid ekonomiskt betydande lokalitetsinvesteringar och projektplaner vid omfattande investeringar. 22. Upphandlingarna i sin helhet ska vara under kontroll för hela stadens del. Serviceupphandlingen utgör en så betydande del att det är skäl att satsa på att koordinera verksamheten. Man ska också försäkra sig om att serviceupphandlingens expertresurs är i flitig användning och står till verksamhetsområdenas förfogande vid deras upphandlingar. Det är viktigt att uppföljningen av upphandlingarna förbättras. Upphandlingarna ska konkurrensutsättas enligt stadens fördelar. 23. Ekomiservicecentralen bildades för att förenhetliga verksamhetssätten, koncentrera alla stödåtgärder, nå ekonomiska fördelar, effektivisera verksamheten, förbättra verksamhetens kvalitet och öka sakkunskapen. Allt detta kan anses ha uppnåtts väl eller rätt väl. 24. Utvecklandet av stadens ledningssystem har framskridit för varje år. Genom ledningssystemet förmedlas fullmäktiges beslut till alla resultatområdens och enheters anställda för genomförande på ett sådant sätt att innovativiteten och arbetshälsan samtidigt beaktas. Målet som gällde minskad sjukfrånvaro förverkligades inte. Sjukfrånvaron har stor betydelse, varför man även i fortsättningen måste försöka minska den. Antalet hot- och våldssituationer som anställda råkar ut för har under de senaste åren ökat. Som mål har man ställt upp att dessa ska minska före utgången av 2016, så att de ligger på samma nivå som Det är viktigt att man tar itu med denna fråga. 25. Affärsverket Företagshälsan i Vanda vidtog år 2013 olika åtgärder som siktar till att förbättra servicen, stärka ledningen och balansera ekonomin. Affärsverkets ekonomi förbättrades under 2013 och antalet kunder ökade, vilket betyder att åtgärderna ser ut att ha varit de riktiga och förutsättningarna är nu goda för att vidareutveckla verksamheten. Den nya lagstiftningen tvingar kommunerna att bolagisera de affärsverk som konkurrerar på den fria marknaden. Affärsverket Företagshälsan i Vanda har redan börjat förebreda sig för de förändringar som den nya lagstiftningen medför. Under 2014 utreds olika alternativ till bolagisering och besluten fattas under Kostnaderna för kommunandelen i arbetsmarknadsstödet har under de senaste åren fortsatt att öka, då de som får kommunandelen har ökat och villkoren ändrats. Ännu mer betydande förändringar är på kommande från början av 2015, då ansvaret för att finansiera arbetsmarknadsstödet för en del av de personer som fått arbetsmarknadsstöd på basis av att de varit arbetslösa i 300 dagar, överförs på kommunerna och antagligen också det organisatoriska ansvaret. Man har redan börjat förbereda sig inför förändringarna. 27. I den granskning som hänför sig till handläggningen av ansökningar om utkomststöd i hela Vanda och mera exakt på två socialstationer i Vanda visade sig resurserna vara den viktigaste faktorn för att lösa problemen vid handläggningen av ansökningar. I Vanda vidtogs ett antal åtgärder för att försnabba förmånshandläggningen, men antalet personer som ansökte om utkomststöd år 2013 ökade också och kom att ligga på rekordnivå. Den tydligaste förbättringen av förmånshandläggningens handläggningstider uppnåddes då förmånshandläggningen fick mer resurser våren I det följande, dvs. själva berättelsen presenteras, för att åskådliggöra texten, revisionsnämndens bedömningar i formen slutsatser och rekommendationer, vilka man kommit fram till utgående från bedömningen i utvärderingsberättelsens kapitel

6 1. LEDARSKAPET I FOKUS 1.1 Revisionsnämndens strategienkät till Vanda stads chefer sammandrag av resultaten Revisionsnämnden i Vanda genomförde våren 2014 en strategienkät riktad till alla chefer i Vanda stad med syftet utreda hur Vandas vision, värderingar, strategiska prioriteringsområden och de målsättningar som ställts upp för dessa inverkar på det praktiska arbetet samt den allmänna inställningen. Enkäten skickades till 657 chefer, av vilka 335 svarade, dvs. svarsprocenten var 51,0. Enkäten innehöll 11 påståenden som de svarande ombads besvara på skalan 1 5, där fem betydde helt av samma åsikt och ett helt av annan åsikt. Allmänt kan konstateras att över 70 procent av alla som svarade på enkäten var helt av samma åsikt eller i någon mån av samma åsikt om varje påstående, med undantag för påståendet att Mina underordnade har omfattat Vandas vision, värderingar och strategiska mål väl, där 45 procent av svarandena var av samma åsikt och påståendet Jag har haft möjlighet att delta i den diskussion som förts när Vandas vision, värderingar och strategiska mål definierats, till exempel genom att delta i enkäter, strategidagar eller på något annat sätt där 58 procent av svarandena var av samma åsikt. Mest av samma åsikt (88 procent) var man om påståendet Att nå de bindande målen för varje år är en viktig del av det strategiska målet. Näst mest av samma åsikt var man om påståendet Valet av strategiska prioriteringsområden och dessas målsättningar har lyckats väl och påståendet Min chef har omfattat Vandas vision, värderingar och strategiska mål väl, där 80 procent av svarandena var av samma åsikt. På följande plats kom Vandas värderingar strävar efter att beskriva önskade och existerande verksamhetssätt (79 procent) samt Vandas strategi och vision främjar möjligheterna att uppnå det tillstånd som beskrivs för år 2025 (77 procent). När det gäller de påståenden som anknyter till det praktiska arbetet var man mest av samma åsikt om påståendet De strategiska prioriteringsområdena och dessas målsättningar inverkar på hur det praktiska arbetet genomförs inom min organisation (74 procent). Näst mest av samma åsikt vara man om påståendet Vandas värderingar inverkar på det praktiska arbetet på min arbetsplats (72 procent) och tredje mest av samma åsikt om påståendet Visionen, värderingarna och de strategiska målen är goda ledningsredskap i det praktiska arbetet. Mest var man av annan åsikt om påståendet Jag har haft möjlighet att delta i den diskussion som förts när Vandas vision, värderingar och strategiska mål definierats, till exempel genom att delta i enkäter, strategidagar eller på något annat sätt (26 procent), näst mest av annan åsikt var man om påståendet Mina underordnade har omfattat Vandas vision, värderingar och strategiska mål väl (21 procent). Av verksamhetsområdena var man mest av samma åsikt om påståendena inom stadsdirektörens verksamhetsområde, där endast ett påstående noterade en avvikande åsikt. Mest av olika åsikt om påståendena var man inom verksamhetsområdet för koncernoch invånarservice samt inom den allmänna förvaltningen och affärsverken. Påstående: Vandas vision, värderingar och strategiska mål är goda ledningsredskap i det praktiska arbetet. n=334 Alla Sivi Soster Mato Konsas Kajo Allm. förv. eller affärsverk Saknas Helt av smman åsikt Delvis av annan åsikt Delvis av samma åsikt Helt av annan åsikt Varken av samma eller annan åsikt 4

7 Av resultaten kan man dra den slutsatsen att Vanda har ett lyckat strategiskt ledarskap. Cheferna i Vanda är väl engagerade i Vandas vision, värderingar, strategiska prioriteringsområden och dessas målsättningar, som av de flesta upplevs som väldigt användbara också i det praktiska arbetet, trots att det ännu krävs en hel del arbete för att de ska förankras bland stadens anställda. 1.2 Förändringar i den strategiska ledningen Strategin för den nya fullmäktigeperioden ger bättre möjligheter än tidigare att utvärdera målens totala inverkan på lång sikt. De strategiska målen har mätts och utgångs- och målnivåer har angetts för mätarna. Många strategiska mål har flera mätare, vilket ger mera omfattande uppgifter om hur målen nås. Varje år härleds de bindande målen ur de strategiska målen och uppställs utgångs- och målnivåer också för mätarna till dessa. Även verksamhetsområdena föreslår mål som härletts ur strategin för fullmäktiges godkännande. I och med den nya strategimodellen betonas strategins betydelse i ledningen. Strategins roll som ett arbetsredskap i ledningsarbetet framhävs ännu mer än tidigare. Strategin styr beslutsfattandet och ledningen på alla nivåer i organisationen. Den reviderade koncernstrategin har som målsättning att sammanföra de samfund som ingår i koncernen till att utgöra en del av stadens strategiska ledning, för att på så vis garantera att de mål som staden ställt upp nås på ett effektivt sätt. Slutsatser: Ändringen är välkommen och genomförs i sin helhet i samband med verkställandet av budgeten för 2014 och ekonomiplanen för Man bör särskilt notera att det nya ledningssystemet har öppenhet och transparens som prioriteringar. IT-administrationens roll när det gäller att öka produktiviteten betonas och man strävar efter att öka mängden öppen data. Som ett betydande framsteg när det gäller att förbättra ledningen kan man lyfta fram att utvärderingen av förhandsverkningar, dvs. (EVAUS) ökat, särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet. Rekommendationer: Genom att använda de arbetsredskap som strategin erbjuder kan man försäkra sig om att hela organisationen förbinder sig att föra strategin vidare. 1.3 Personalledning Vanda förbättrar de olika delarna av ledningssystemet genom att satsa på god personalledning. Målet för 2013 var att beskriva varje resultatområdes ledningssystem, utvärdera det och börja utveckla ledningssystemet med hjälp av en utvecklingsplan som gjorts upp för respektive resultatområdes ledningssystem. Vid utvärderingarna av ledningssystemet hör särskilt beaktandet av produktiviteten i verksamheten, uppgifternas tydlighet, en yrkeskunnig och kompetent personal och sporrande till utveckling till stadens starka sidor. Vid bedömningarna ansågs det att till exempel den verksamhet som överskrider organisationsgränserna, arbetet med styrkorten samt metoderna för att sporra och belöna kunde utvecklas. Vanda stärker verkställandet av sin strategi genom att arrangera utbildning i att utveckla de strategiska redskapen. Staden ordnar systematisk chefscoachning genom att stödja chefer och arbetsledare i arbetet med att fullfölja balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin, förbättra resultaten och använda personalresurserna effektivt. Personalen belönas via stadens belöningssystem för att ha fullföljt de åtgärder som anges i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Ett prioriteringsområde i strategin under fullmäktigeperioden är att förändringar förverkligas via ledarskapet. Hur de mål som gäller personalen nås samt personalcentralens verksamhet beskrivs också för företagshälsovårdens, arbetarskyddets och olika utvärderingars del i punkt i utvärderingsberättelsen. 5

8 Slutsatser: Utvecklandet av stadens ledningssystem har framskridit för varje år. Genom systemet förmedlas fullmäktiges beslut till alla resultatområdens och enheters anställda för genomförande på ett sådant sätt att innovativiteten och arbetshälsan samtidigt beaktas. Rekommendationer: Belöningen av personalen måste utvecklas, så att de anställda upplever att sättet att sporra dem är rättvist och motiverande. Belöningen ska vara så öppen som möjligt. 1.4 Hur målen för 2013 utfallit i Vanda invånare och företag är Vanda Finlands mest attraktiva och internationella hemstad som går i spetsen för hållbar utveckling. Vanda sammanfattades som ett attraktivt och internationellt Vanda med hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen delades åter in i ekologisk hållbarhet, social- och kulturell hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vidare fastställdes Vandas styrkort 2013 och kritiska framgångsfaktorer fastställdes för respektive BSCsynvinkel, för vilka det uppställdes bindande mål på stadsnivå för varje år. Nedan presenteras i tabellform hur de kritiska framgångsfaktorerna och enskilda målen förverkligats Slutligen granskas enskilda mål. Enligt rapporten nåddes 73 procent av målen helt, tio procent rätt väl, tio procent delvis medan sju procent inte alls nåddes år Revisionsnämnden gjorde anmärkningar eller kommentarer när det gällde sex av målen. År 2013 förverkligades ännu genom den gamla modellen för Vandas balanserade strategi. I den presenterades Vanda stads värderingar, dvs. innovativitet, hållbar utveckling och samhällsgemenskap. Vandas vision sammanfattades med orden Vanda ett klokt val. För Utfall enligt kritiska framgångsfaktorer Bokslutet 2013 Stadsstyrelsens rapportering Helt Rätt väl Revisionsnämndens uppfattning Av annan åsikt Orsak om utfallet eller annan anmärkning Mätare Delvis Inte alls Rapportering Kan inte utvärderas Stadens attraktionskraft Näringar och sysselsättning Kommuninvånarnas välfärd 3,5 0,5 1 1 Intressebevakning och samarbete 2 En innovativ stad under utveckling Framgångsrikt och energigivande ledarskap Produktiv personal som hittar 1 sin styrka Inkomstbasen stärks 2,5 0,5 Att få skuldsättningen under kontroll 2 Annat skäl 6

9 Utfallet för enskilda mål Bokslutet 2013 Revisionsnämndens uppfattning 1 Stadens hela organisation deltar i att utveckla stadsbilden Vandas attraktionskraft som boningsort stärks. 2 Marja-Vanda anläggs som ett spjutspetsprojekt. 3 De nya markpolitiska riktlinjerna för planläggning, markförvärv och marköverlåtelse börjar förverkligas. 4 Staden skapar förutsättningar för en högklassig och mångsidig bostadsproduktion på bostäder. Antalet egnahemshustomter som säljs utökas. 5 Planeringen av centrumens bostads- och affärstomter försnabbas, så att centrumen får kompletterande bebyggelse och därigenom hålls livskraftiga och vitala. 6 Genom att stadsstrukturen kompletteras och förtätas, hållbara färdsätt främjas och genom att bevara nätverket av grönområden främjar man en funktionell och hållbar stadsstruktur. 7 Ett närings- och sysselsättningspolitiskt program görs upp till fullmäktigeseminariet Vandas arbetsplatssufficiens ökar fortsättningsvis. 9 Arbetslösheten i Vanda minskar eller ökar åtminstone inte mer än i regionen i övrigt. 10 Sysselsättningsgraden i Vanda uppgår till mer än 75 %. 11 Utbildnings- och samhällsgarantin genomförs. 12 En säkerhetsplan för hela staden uppgörs som fastställer målen och prioriteringsområdena för det säkerhetsarbete som utförs under fullmäktigeperioden. 13 Vandabornas förmåga till livshantering och frihet från rusmedel stärks. 14 Servicens produktivitet och effektivitet förbättras. Klientens frihet att välja bland olika serviceformer utökas. Stadsstyrelsens rapportering Helt X X Rätt väl Av annan åsikt Orsak om utfallet eller annan anmärkning Delvis Inte alls Rapportering X X X X X Mätare X X X X X X X X X 0,5 0,5 X X X X X X Kan inte utvärderas Annat skäl 7

10 15 Staden bevakar sina intressen aktivt i samband med metropollösningarna och kommunreformen enligt stadsfullmäktiges beslut. 16 Staden bevakar sina intressen aktivt i det regionala samarbetet och i olika organisationer med förbättrade resultat och bättre kostnadseffektivitet som särskilt mål. 17 En servicestrategi på stadsnivå görs upp. 18 Planeringen av servicenätverken länkas samman med ekonomiplaneringen. 19 Inom nya områden utnyttjas även partnerskap. 20 Ett it-administrations-program på stadsnivå sammanställs. Bokslutet 2013 Bokslutet 2013 Revisionsnämndens uppfattning Stadsstyrelsens rapportering Av annan åsikt Orsak om utfallet eller annan anmärkning Helt Rätt väl Delvis Inte alls Rapportering Mätare X X X X X X X X Kan inte utvärderas Annat skäl 21 Ledningssystemet inom respektive resultatområde har beskrivits och man har inlett utvecklingsprocessen utgående från en uppgjord utvecklingsplan. 22 En systematisk chefsutbildning stöder chefer och arbetsledare i processen med att fullfölja balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin, förbättra resultaten och använda personalresurserna effektivt. 23 Personalen belönas via stadens belöningssystem för att ha fullföljt de åtgärder som anges i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. 24 Sjukfrånvaron minskar med en halv procentenhet. 25 Intressebevakningen har som mål att förbättra Vandas situation när det kommunala finansieringssystemet reformeras. 26 Genom en lyckad bostads-, närings- och sysselsättningspolitik stärks stadens inkomstbas. 27 Stadens inkomstbas stärks genom att markpolitiken förnyas. X X X X X X 0,5 0,5 X X 8

11 28 Ökningen i driftsekonomins verksamhetsutgifter uppgår till högst 2,2 procent och procentsatsen för investeringar genom intern finansiering är minst 64 procent (exklusive de investeringsprojekt i anslutning till Ringbanan och Ring III som ingåtts genom avtal med staten). 29 Vanda stad avstår från fastigheter i dåligt skick och sådana som inte behövs för servicebruk för att minska reparationsskulden och underhållskostnaderna. X X Att anmärka på när det gäller mätningen av målen Bindande mål 4: Staden skapar förutsättningar för en högklassig och mångsidig bostadsproduktion på bostäder. Antalet egnahemshustomter som säljs utökas. Utvärderingskriterium Bostadsproduktionens omfattning och antalet egnahemshustomter som sålts. Rapportering i bokslutet Målet nåddes i sin helhet. Revisionsnämndens bedömning Målet nåddes i sin helhet. När det gäller målet för bostadsproduktionen hade mängden producerade bostäder valts till mätare, även om målet var att skapa förutsättningar för bostadsproduktionen (en tillräcklig planreserv). I rapporteringen av målet konstateras att antalet färdigställda bostäder stannade på knappa bostäder, dvs. under målet. I rapporteringen av målet konstateras också att Vanda år 2013 dock skapat försutsättningar (en tillräcklig planreserv) för en bostadsproduktion på bostäder, varför målet kan anses ha nåtts vad gäller skapandet av förutsättningar, även om den mätare som ställts upp för målet inte nåddes. För egnahemstomternas del var målet att öka antalet egnahemstomter som är till salu. Enligt rapporteringen såldes 49 egnahemstomter i Vanda år 2012 medan antalet var 47 egnahemstomter år I rapporteringen av målet konstateras att antalet överlåtelsedugliga (kan tolkas som antalet tomter till salu) egnahemstomter i Vanda var 75 år 2013, då antalet under tidigare år varit Utgående från rapporteringen kan målet anses ha nåtts, trots att de mätare som valts inte förverkligades. Bindande mål 6: Genom att stadsstrukturen kompletteras och förtätas, hållbara färdsätt främjas och genom att bevara nätverket av grönområden främjar man en funktionell och hållbar stadsstruktur. Utvärderingskriterium Hur invånarantalet utvecklas inom en kilometers radie från stationen. Utvärderingskriterium Antalet systematiska chefscoachningar, antalet deltagare. Rapportering i bokslutet Målet nåddes i sin helhet. Rapportering i bokslutet Målet nåddes i sin helhet. Revisionsnämndens bedömning Målet utvärderas inte, eftersom det inte getts några uppgifter om mätaren. I rapporteringen av målet uppräknas flera planläggningsåtgärder som vidtagits för att främja kompletteringsbyggandet i miljön kring järnvägsstationerna i Vanda samt utredningar som anknyter till målet och gäller hela Vanda. I rapporteringen sägs ingenting om det som hade valts till mätare, nämligen hur invånarantalet utvecklats inom en kilometers radie från stationerna. Eftersom det i rapporteringen inte ges några uppgifter om mätaren och hur den förverkligats, kan målet inte utvärderas med det kriterium som getts. Bindande mål 22: En systematisk chefsutbildning stöder chefer och arbetsledare i processen med att fullfölja balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin, förbättra resultaten och använda personalresurserna effektivt. Revisionsnämndens Målet nåddes men vad gäller mätaren finns saker att förbättra. 9

12 Som mätare har endast används antalet coachningar och antalet deltagare. Mycket arbete har gjorts för målets framskridande. Tyngdpunkten i målets formulering ligger på att stödja chefer. Mätaren hade varit bättre om man lagt till någon form av målnivå eller kvalitativ mätare och målnivå till den, till exempel över det betyg som responsen gett coachningarna. Då skulle man få en bättre bild av om coachningarna stöder chefer och arbetsledare i enlighet med målet. Rekommendationer: Tillgången på uppgifter om mätaren måste vara tillräcklig och mätaren och målet måste stödja varandra. I mål sex presenteras inga uppgifter om den mätare som valts eller om hur mätaren förverkligats. De mätare som valts i mål fyra förverkligades inte men målet kunde konstateras vara nått. Eftersom mätaren inte är tydlig, måste man bedöma om de nya åtgärder som rapporterats varit kvantitativt eller kvalitativt tillräckliga för att målet ska anses vara nått. Det hade också rapporterats ett antal åtgärder och verksamhetssätt som inte kan anses vara nya. De nya åtgärderna har inte haft någon minskande effekt på antalet klienter i missbrukarvården. Antalet klientskap i missbrukarvården ökade. Utgående från slutrapporten för utvecklandet av servicestrukturen och servicen inom missbrukarvården i Vanda ökade antalet klienter med 2 procent och klientskapen inom öppenvårdstjänsterna med 2,4 procent. Inom hälsorådgivningen var ökningen 6,5 procent, boendeservicen 2,2 procent och institutionsvården 11,3 procent. Bindande mål 17: En servicestrategi på stadsnivå görs upp. Utvärderingskriterium Strategiska riktlinjer för servicen på stadsnivå har beretts och behandlats. Rapportering i bokslutet Målet nåddes delvis. Revisionsnämndens bedömning Målet nåddes inte. Uppgörandet av servicestrategin pågår ännu under våren 2014 och därför nåddes inte målet år Observationer av hur målen nåtts Bindande mål 7: Ett närings- och sysselsättningspoltikt program görs upp till fullmäktigeseminariet Utvärderingskriterium Målet nåddes inte, eftersom programmet överfördes till Bindande mål 13: Vandabornas förmåga till livshantering och frihet från rusmedel stärks. Utvärderingskriterium Målet främjas genom nya åtgärder inom respektive verksamhetsområde samt genom verksamhetsområdenas gemensamma åtgärder. Rapportering i bokslutet Målet förverkligas i mars Rapportering i bokslutet Målet nåddes i sin helhet. Revisionsnämndens bedömning Målet nåddes inte. Programmet sammanställt Revisionsnämndens bedömning Att redogöra för åtgärder är ingen bra mätare Övriga bedömningar angående målen Bindande mål 9: Arbetslösheten i Vanda minskar eller ökar åtminstone inte mer än i regionen i övrigt. Utvärderingskriterium Arbetslöshetsgraden. Rapportering i bokslutet Målet nåddes i sin helhet: Arbetslöshetsgraden i Vanda har ökat, men mindre än i regionen över lag. Revisionsnämndens bedömning Målet nåddes i sin helhet. Målet är dock alternativt och således inte välformulerat. I målen bör man åtminstone undvika att använda flera sådana småord som eller, antingen och andra dylika småord som gör det svårt att följa upp målet och utvärdera det. Målet och hur det nås har olika alternativ. Alternativen utgörs av dels en regional jämförelse som inte gjorts i rapporteringen dels en intern jämförelse i Vanda som visar att arbetslösheten ökat. Vanda har i rapporteringen jämförts med Helsingfors och Esbo. Till följd av kommunstorleken ändrar de små kommunerna i regionen inte resultatet nämnvärt men granskningen utsträcks i det följande till hela ekonomiska regionen. Revisionsnämnden konstaterar att arbetslöshetsgraden i Vanda ökade med 1,6 procentenheter under året och antalet arbetslösa med 20,4 procent. Arbetslöshetsgraden i Helsingfors ekonomiska region var 9,6 10

13 procent (7,7 procent ) och antalet arbetslösa ( personer ). Arbetslöshetsgraden i den ekonomiska regionen ökade med 1,9 procentenheter under året och antalet arbetslösa med 25,4 procent. Det kan sålunda konstateras att arbetslöshetsgraden i Vanda, också när man granskar hela den ekonomiska regionen, ökade långsammare än regionalt sett. Arbetslöshetsgraden i hela det område som omfattas av NTM-centralen i Nyland var 9,6 procent i slutet av 2013 (7,5 procent ) och antalet arbetslösa ( personer ). Arbetslöshetsgraden i NTM-centralens område ökade 1,9 procentenheter under året medan antalet anställda ökade med 24,6 procent, vilket är en snabbare ökning än i Vanda. Ökningen av antalet arbetslösa i Vanda var totalt sett långsammare än i Esbo och Helsingfors, i synnerhet när det gäller personer under 25 år och långtidsarbetslösa. Mål 14: Servicens produktivitet och effektivitet förbättras. Klientens frihet att välja bland olika serviceformer utökas. Utvärderingskriterium 1. För varje verksamhetsområde nya former av förebyggande åtgärder, som t.ex. att ta med klienterna i serviceformgivningen. 2. Nya åtgärder verksamhetsområdesvis för att öka klienternas valfrihet. Rapportering i bokslutet Målet nåddes i sin helhet. Revisionsnämndens bedömning Målet nåddes i sin helhet. Målet är viktigt ur kundernas och kommuninvånarnas perspektiv. Målet har överförts på hälsovårdsväsendets och bildningsväsendets direktörer samt på invånarservicens direktör. Målet rapporteras ha nåtts i sin helhet. Social- och hälsovården rapporterade främst om vilka åtgärder som vidtagits när det gäller seniormedborgare och om nya alternativ till service som kan erbjudas genom servicesedlar. Bildningsväsendet rapporterade om servicen inom småbarnsfostran och användningen av servicesedlar samt om de välfärdstjänster som ingår i välfärdsplanen för barn och unga. Koncern- och invånarservicen rapporterade åter om den verksamhet som inletts av områdeskommittén samt om invånarforum, där invånarna funderade över hur servicen kan utvecklas. Inom samservicen har likaledes grundats en seniorinfo för äldre personer och anhöriga. Slutsatser: Revisionsnämnden konstaterar att åtgärder vidtagits och att det i mätarna inte anges hur stor omfattningen på åtgärderna ska vara eller av vilken kvalitet. Målet har med andra ord nåtts. Revisionsnämnden konstaterar framförallt med tillfredsställselse finansministeriets projekt Kundservice 2014, som syftar till att på kommunnivå skapa ett hela landet omfattande servicenätverk av gemensamma serviceställen som också erbjuder statliga aktörers tjänster, med principen om allt från en och samma disk, men också den kartläggning som inletts för att planera stadens gemensamma kundservice och genom vilken den assisterande kundservice som erbjuds inom verksamhetsområdena kartläggs. Verksamhetsområdena mäter kundtillfredsställelsen bland annat genom kundenkäter och responsblanketter. Som exempel kan nämnas det kundresponssystem som används inom social- och hälsovårdsväsendets verksamhetsområde, som består av kontinuerlig och omedelbar kundrespons, riktade kundenkäter och lagstadgad kundrespons. Responsen samlas till stor del in via webbsidorna. Respons som registreras, dvs. anmärkningar, klagomål, rättelseyrkanden, besvär och patientskadeanmälningar kallas officiell respons. Mediabevakningen sköts av M-Brainkoncernen. Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen som genomförs av THL har också följts upp. Man strävar efter att öka valfriheten genom att ta ibruk servicesedlar och utvidga användningen av servicesedlar till nya serviceformer. Rekommendationer: Informationen om att staden erbjuder ett mångsidigt utbud av kanaler för att delta och påverka måste nå invånarna. Exempel på dylika kanaler är kommunens webbsidor, vantaakanava.fi, olika informations- och diskussionsmöten, initiativlådor, en eventuell telefon för åsikter samt svar på frågor. För påverkan används också officiell respons, som t.ex. rättelseyrkanden. 11

14 Alla verksamhetsområden måste försäkra sig om att kundresponssystemen är i bruk och att åsikter tas emot för att vara till hjälp i utvecklingsarbetet. Likaså måste kommuninvånarna få information om möjligheterna till olika serviceformer. Mål 15: Staden bevakar sina intressen aktivt i samband med metropollösningarna och kommunreformen enligt stadsfullmäktiges beslut. Utvärderingskriterium Vanda avlämnar de utlåtanden som begärs och är med och påverkar och fattar behövliga beslut. Rapportering i bokslutet Målet nåddes i sin helhet. Revisionsnämndens bedömning Målet nåddes i sin helhet. Stadens representanter har deltagit i statens och kommunernas beredningsorgan och arbetsgrupper, organ och delegationer i anknytning till metropollösningen och kommunreformen. Staden har gett de utlåtanden som begärts och svarat på enkäter. Vanda har sålunda på ett betydande sätt deltagit i intressebevakning och samarbete. 1.5 Verksamhetens organisation Organisatoriska förändringar i moderstadens förvaltning Stadsfullmäktige godkände den nya verksamhetsorganisations som trädde i kraft De nya instruktionerna trädde i kraft Ändringar i förvaltningsorganisationen var bl.a. att verksamhetsområdet för fritid och invånarservice upphörde och dess uppgifter fördelades på två olika enheter: ungdoms-, kultur- och idrottsservicen till att utgöra en del av bildningsväsendets verksamhetsområde samt sysselsättnings- och invånarservicen till det nya verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice som bildades. Beställarservicens resultatområde flyttades över från verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö till verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice. Centralförvaltningens verksamhetsområde ändrades till stadsdirektörens verksamhetsområde, så att koncern- och finansieringsservicen, upphandlingscentralen och stadens ärende- och dokumentförvaltning koncentrerades till verksamhetsområdet koncern- och invånarservice och ett nytt resultatområde för näringsservicen bildades inom stadsdirektörens verksamhetsområde. Slutsatser: De organisatoriska förändringarna har fungerat i praktiken. Revisionsnämnden konstaterar att man bör vara måttfull när man genomför förändringar, eftersom de ger upphov till stora arbetsmängder i förvaltningen Bolagisering av ett kommunalt affärsverk skatteföljder och möjligheter till skatteplanering 1 Undersökningen kan läsas i sin helhet på adressen Bolagiseringsskyldighet Kommunens verksamhet är befriad från skatt på personlig förvärvskälla (inkomstskattelagen, ISL) och skatt på näringsverksamhet som bedrivs i det egna området (Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, NSL). Kommunen har också rätt till återbäring till kommunen för de mervärdesskattepliktiga upphandlingar som kommunen gjort för sin mervärdesskattefria verksamhet samt för den kalkylerade mervärdesskatten när det gäller mervärdesskattefria hälsovårds- och socialtjänster. Skattefriheten har med undantag för skatten på näringsinkomsten också gällt samkommuner. För kommuner och samkommuner är skatteprocenten för näringsinkomsten 20 procent lägre än vad den är för övriga samfund, dvs. 7,65 procent. Kommunen är också befriad från överlåtelse-, fastighets- och rundradioskatt. Enligt 2 a i kommunallagen som trädde i kraft 1 september 2013 ska en kommun när den bedriver sin verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden bolagisera verksamheten till exempel i form av ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse. Bolagiseringen ska genomföras före utgången av 2014, med undantag för de affärsverk som bedriver arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, deras 1 Sammandrag av Katja Flittners avhandling pro gradu 2014 Helsingfors universitet, juridiska fakulteten, forskningspraktikant vid Vanda stads enhet för extern revision hösten

15 övergångstid är fram till slutet av Förutom skatteföljder under bolagiseringsprocessen gör en bolagisering av verksamheten också att kommunerna går miste om den skattefrihet samt skattelättnader som beviljats kommunen. Skatteföljder under bolagiseringsprocessen Följder för inkomst- och överlåtelseskatter En bolagisering kan genomföras antingen som verksamhetsöverlåtelse eller köp av rörelse. Fördelen med verksamhetsöverlåtelse enligt 52 d i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet har ansetts vara att den vinst som uppkommer inte realiseras. Vid köp av rörelse beskattas försäljaren för eventuell överlåtelsevinst och sålunda uppkommer för köparen samtidigt affärsvärde som ska avskrivas. Affären ska ske enligt marknadsvillkor. Köp av rörelse för med sig ett större avskrivningsunderlag för bolaget, vilket minskar bolagets beskattningsbara inkomst. Eftersom kommunen till största delen har befriats från inkomstskatt, ger inte den skattefrihet som uppkommer genom verksamhetsöverlåtelse motsvarande nytta som genomförandet i form av ett företag. Däremot ger det större avskrivningsunderlaget skattefördelar i bolagets löpande verksamhet. Detta har betydelse särskilt då det är fråga om vinstinbringande verksamhet. Markområden, aktier och annan förslitning icke underkastade anläggningstillgångar berättigar inte till årliga avskrivningar och ökar inte avskrivningsunderlaget. Det lönar sig sålunda att i köpebrevet specificera olika egendomsposter. Om bolagiseringen sker i enlighet med kommunallagens bestämmelse om ikraftträdelse i syfte att uppfylla en bolagiseringsskyldighet enligt 2 a, är transaktionen befriad från överlåtelseskatt när det gäller fastigheter och vissa värdepapper vid samtliga bolagiseringar som sker genom apport. Om bolagiseringen genomförs av andra skäl, eller om de förutsättningar som gäller befrielse från överlåtelseskatt i bestämmelsen om ikraftträdelse inte uppfylls, tillämpas 43 i lagen om överlåtelseskatt. Skattefrihet enligt 43 i lagen om överlåtelseskatt förutsätter att det är fråga om verksamhetsöverlåtelse till ett nytt samfund enligt 52 d i lagen om beskattning av inkomst av näringsverk- samhet. 2 I detta fall kan överlåtelseskatt vara ett skattemässigt beaktansvärt alternativ, om man vill överföra fastigheter och värdepapper till ett samfund som grundas. 43 i lagen om överlåtelseskatt ger skattefrihet också i de situationer då det samfund som grundas inte är ett aktiebolag. Till grunderna för överlåtelseskatt räknas också den ersättning som betalas till försäljaren för eventuell justering av fastighetsinvesteringar eller mervärdesskatt för eget bruk samt lös egendom som sålts i samband med affären, om inte denna har specificerats i köpebrevet (lagen om överlåtelseskatt 6.3 ). Till exempel avgifter för avloppsanslutningar och andra anslutningar som kan återbäras räknas som lös egendom. Av denna anledning är det också för överlåtelsebeskattningens del viktigt att olika egendomsobjekt har specificerats i köpebrevet. Köp av rörelse är oftast det skattemässigt mest förmånliga alternativet att genomföra en bolagisering på. Köp av rörelse kan utgöras av en så kallad vanlig affär, där tillgångar säljs till ett bolag. Köpesumman kan återbetalas till exempel med externt lånade medel eller bokföras som skuld. Köp av rörelse kan också genomföras som apport, varvid kommunen får bolagets aktier som vederlag. Köpesumman kan också delvis utgöras av likvida medel, lån och aktier. Vid köp av rörelse kan bolagets kapitalstruktur planeras betydligt friare än vid verksamhetsöverlåtelse enligt 52 d i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, vilken förutsätter att vederlaget i sin helhet utgörs av det mottagande bolagets aktier. När det gäller verksamhetsöverlåtelse är det visserligen möjligt att bearbeta kapitalstrukturen efter bolagiseringen. Följder för mervärdesskatten Om bolagiseringen gäller kommunens mervärdesskattepliktiga verksamhet och de tillgångar som överförts till ett bolag även efter bolagiseringen används för mervärdesskattepliktiga ändamål ska 19 a i mervärdesskattelagen (MSL) tillämpas vid bolagiseringen. Detta betyder att tillgångarnas position vid mervärdesbeskattningen fortsätter och att bolagiseringen inte ses som skattepliktig försäljning. 19 a i mervärdesskattelagen förutsätter att den funktionella helhe- 2 Med samfund avses förutom aktiebolag också andra samfundsformer, till exempel andelslag. 13

16 ten säljs till exempel som verksamhetsöverlåtelse eller köp av rörelse. På verksamhet som är berättigad till återbäring tillämpas det som stadgas om avdragsgill verksamhet (MSL ). Detta innebär att överföringen är befriad från mervärdesskatt när man från en enhet överför en myndighetsverksamhet som är berättigad till återbäring eller en verksamhet befriad från mervärdesskatt, till exempel från en kommun till en annan. Kommunen har rätt till återbäring till kommunen av de mervärdesskatter som ingår i köpesumman för de tillgångar som anskaffats för skattefri verksamhet. Det bolag som fortsätter att bedriva den mervärdesskattefria verksamheten har inte motsvarande rätt. Av denna anledning är det viktigt att vid bolagiseringen beakta de särdrag som återbäringen till kommunen medför. Försäljningen av anläggningstillgångar som varit i sådant bruk som enligt 130 i MSL har rätt till återbäring till kommunen är skattepliktig med stöd av 6.2 i MSL. Om den verksamhet som har rätt till återbäring bolagiseras uppfylls inte de förutsättningar för skattefrihet som föreskrivs i 19 a i MSL, eftersom tillgångarna efter bolagiseringen inte längre används i sådant bruk som är berättigat till avdrag eller återbäringar. Skattefrihet när det gäller tillgångar som överlåts i samband med utbildningsservice, förutsätter att tillgångarna överlåts direkt till den som får utbildning. I detta fall är den försäljning som realiserats vid bolagiseringen av den verksamhet som varit berättigad till återbäring enligt 130 i MSL mervärdesskattepliktig. Detta betyder att man har anskaffat tillgångar och fått återbäring för dessa medan tillgångarna har sålts skattemässigt vidare i stället för att ha använts i kommunens skattefria verksamhet. Det har ansetts att återbäringen i en dylik situation inte kan korrigeras i form av ett avdrag. Detta verkar logiskt, eftersom både återbäring och avdrag leder till samma slutresultat. Eftersom bolaget inte använder tillgångarna för mervärdesskattepliktigt bruk kan bolaget inte heller avdra skatten på den anskaffning som bolaget gjort i samband med bolagiseringen. Sålunda kvarstår den mervärdesskatt som ingått i den försäljning som skett i samband med bolagiseringen som bolagets slutgiltiga belastning. Enligt 130 a i MSL får kommunen verkställa en kalkylerad återbäring på fem procent för sina mervärdesskattefria upphandlingar av hälsovårds- och socialtjänster. På de tillgångar som berättigar till kalkylerad återbäring enligt 130 a i MSL tillämpas endast bestämmelserna om förfarande vid skattepliktig verksamhet (MSL ). Sådana tillgångar som överlåtits i samband med hälso- och sjukvård eller socialvård är mervärdesskattefria. Den mervärdesskattefrihet för varor och tjänster som yrkesutbildade personer inom hälsovården överlåter till varandra och som används omedelbart inom hälso- och sjukvården tillämpas inte heller på kommunerna. Det är oklart hur bolagiseringen av dessa tillgångar behandlas i mervärdesbeskattningen. Försäljningen av modersmjölk, blod, organ och vävnader av människa är alltid skattefri. Mervärdesskattelagen kräver inte att försäljningen ska ske mellan vissa bestämda parter eller under vissa bestämda förhållanden, som t.ex. varor och tjänster som överlåts i samband med hälso- eller sjukvård. Därför är överlåtelsen av dessa tillgångar också skattefri vid bolagisering. När det gäller övriga tillgångar kan man fråga sig i vilket skede tillgångarna har överlåtits. Eftersom hälsovårdstjänster inte kan överlåtas till någon annan än direkt till den klient som vårdas, kan det anses vara motiverat att det inte skett någon överlåtelse till kommunen. Däremot måste man hålla reda på i vilket skede avtalet med kommunen har gått ut och ett nytt avtal inletts med ett bolag. Vi en bolagisering är det med tanke på följderna för mervärdesskatten viktigt att granska vilka tillgångar det lönar sig att överföra till bolaget och vilka det lönar sig att låta vara kvar i kommunens ägo. Denna fråga aktualiseras både för den fasta och den lösa egendomens del. Kommunen kan hyra ut de tillgångar till bolaget som lämnats kvar i kommunens ägo eller så kan de tjänster som köps av bolaget designas så att de är ändamålsenliga och förmånliga ur skattemässig synvinkel. När det gäller fastigheter är det viktigt att både granska vilka fördelar det enligt 30 i MSL medför att frivilligt ansöka om att bli skattskyldig för uthyrning eller arrendering av en fastighet och den justering av mervärdesskatten på fastighetsinvesteringar som avses i 119 och 120 i MSL. Om en fastighet är i mervärdesskattepliktigt bruk eller i kommunens bruk, kan fastigheten också uthyras eller arrenderas skattepliktigt. Om fastigheten uthyrs vidare ska varje hyrestagare i kedjan ansöka om att bli mervärdesskattskyldig. Mervärdesskatteplikten ger rätt till avdrag från fastig- 14

17 hetens utgifter. Med justering av mervärdesskatten för fastighetsinvesteringar avses att när den användning av fastigheten som omfattas av avdrags- eller återbäringsrätt ökar eller minskar, justeras de mervärdesskatteavdrag eller -återbäringar som gjorts för fastighetsinvesteringar under en justeringsperiod på tio år. Om 19 a i MSL kan tillämpas på bolagiseringen föranleder bolagiseringen inte någon justering av avdraget, utan rättigheten och skyldigheten att justera avdraget överförs till den som fortsätter rörelsen. I övriga fall tillämpas bestämmelserna om överföring av rättighet och skyldighet att justera avdrag i kapitel 11 i MSL. Härvid gör antingen överlåtaren en engångsjustering eller så överförs rättigheten och skyldigheten att justera avdraget till mottagaren. När kommunen gör en fastighetsinvestering anses fastigheten, i andra fall förutom i sådan användning för vilken avdragsbegränsningar gäller, ha varit i skattepliktig användning. Vid bolagiseringen av en verksamhet som ger rätt till återbäring till kommunen, överförs verksamheten i skattefri användning och det utförs en engångsjustering som om fastigheten inte längre användes i skattepliktig verksamhet. Hanteringen är den samma oberoende av om fastigheterna lämnas kvar i kommunens ägo och hyrs ut till bolaget eller om ägandet av fastigheterna i och med bolagiseringen överförs till ett bolag som fortsätter rörelsen. Däremot är den skattemässiga behandlingen oklar i ett läge, där kommunen inte överlåter nyttjande- eller äganderätten till det grundade bolaget, utan lokalerna kvarstår i kommunens användning och kommunen köper de tjänster som hör till det egna verksamhetsområdet från det bolag som grundas av kommunen och dessa tjänster utförs i en fastighet som ägs av kommunen. I detta fall skulle kommunen inte grunda till exempel ett aktiebolag som säljer tjänster, utan ett aktiebolag som säljer personal- och sakkunnig- samt ledningstjänster och som till kommunen skulle sälja till exempel vårdanställdas, sjukskötares och läkares arbetsinsatser samt dessa insatsers styrning- och ledningstjänster. Kommunen skulle köpa tjänsterna och tjänsterna skulle utföras i en fastighet som ägs av kommunen. Om nyttjanderätten inte har överlåtits finns det inget skäl att justera mervärdesskatten för fastighetsinvesteringarna. Det skulle således anses att fastigheten innehas av kommunen och är i sådan användning som ger rätt till återbäring och att kommunen i fastigheten producerar hälsovårdstjänster med köpt arbetskraft som den hyr. Centralskattenämnden har behandlat motsvarande arrangemang både när det gäller lösöre och anläggnings- och omsättningstillgångar. När det gäller läroanstalternas måltider har det i ett opublicerat avgörande (Centralskattenämnden (CSN) 24/2012) ansetts att kommunen har rätt till återbäring till kommunen när det gäller råvaror som kommunen skaffat av utomstående, när denna köper råvaror från en utomstående aktör och köper tjänster för beredning, framläggning och servering av matportioner av ett bolag som ägs av kommunen. Däremot gällde inte rätten till återbäring till kommunen för de framläggnings- och serveringstjänster som utfördes av kommunen. I avgörandet CSN 31/2010 godkändes återbäring till kommunen för anläggningstillgångar, som kommunen hade skaffat och anläggningstillgångarna i fråga användes av ett bolag som ägdes av kommunen till tjänster som producerades såväl till kommunen som till andra som bolaget producerade tjänster för. Skyldighet att betala skatt för eget bruk existerade inte. Avgörandena härstammar från tiden före bolagiseringsskyldigheten, men ändå från en tid, då konkurrensrättsliga problem som gäller kommunala affärsverk har lyfts fram. När man granskar avgörandena bör man fästa särskild uppmärksamhet vid om en vara överlåtits eller tjänst utförts. Det sakrättsliga skyddet och beslutanderätten på ägarnivå har getts en framträdande roll i den europeiska mervärdesskatterätten. Om man anser att nyttjanderätten överlåts utan ersättning kan även de frågor som gäller beskattning av eget bruk komma att aktualiseras. I det fallet aktualiseras också de bestämmelser som gäller beviljande av otillåtet statsstöd. Den skattemässiga behandlingen är sålunda osäker och därför rekommenderas det att man ansöker om förhandsavgörande hos centralskattenämnden för att säkerställa den skattemässiga behandlingen. Skattemässig behandling i inkomstbeskattningen efter bolagiseringen Om verksamheten är vinstbringande ska särskild vikt fästas vid bolagets skattebehandling när det gäller 15

18 dess löpande verksamhet, med andra ord för den belastning som samfundsskatten medför. Till kommunen kan överföras inkomster skattefritt från ett bolag genom försäljning och andra transaktioner. Vid rättshandlingar mellan kommunen och det bolag som kommunen äger ska ändå förutom beskattningen även den statsstödsrättsliga regleringen och annan konkurrensrättslig reglering beaktas. Kommunen får inte ge bolaget konkurrensfördel eller upprätthålla förlustbringande verksamhet på konstgjord väg genom de stöd som kommunen beviljar. När det gäller vinstbringande verksamhet ska vikt också fästas vid 29 i lagen om beskattningsförfarande (BFL) som gäller förtäckt dividendutdelning. En del av egendomen kan vid bolagiseringen lämnas kvar i kommunens ägo och till exempel hyras ut till bolaget. På detta sätt får kommunen en skattefri inkomst av bolaget som är avdragsgill. Huruvida verksamheten är vinstbringande har en central betydelse också när finansieringsstrukturen planeras. Skattemässigt blir det oftast förmånligast med ett så litet eget kapital som möjligt och ett så stort främmande kapital som möjligt. På så vis kan bolaget avdra sin räntekostnad när bolaget beräknar den beskattningsbara inkomsten. Om räntorna överstiger euro i året måste ändå avdragsbegränsningar för ränteutgifter som bestäms i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NSL) beaktas. Motsvarande begränsningar existerar inte om bolaget beskattas enligt inkomstskattelagen. Kapitallån ger möjlighet att ta ut högre ränta än på ett sedvanligt lån, om kapitallånet är motiverat vad gäller bolagets finansieringsläge. I övriga fall kan den högre räntan än normalt som tagits ut ses som förtäckt dividendutdelning. För kommunens del har dividendens fördelning per inkomstkälla inte någon större betydelse, eftersom alla inkomster enligt inkomstskattelagen och de näringsinkomster som fåtts för verksamhet som kommunen bedrivit inom det egna området är skattefria för kommunen. Samkommunerna har inget eget område och beskattas således för sin näringsinkomst. Dividender är skattefria i inkomstkällan för näringsinkomster. Detta faktum har således inte heller någon betydelse för samkommunernas del. Begreppet marknadsmässigt konkurrerande verksamhet har en vidare betydelse än begreppet näringsverksamhet. En verksamhet som bolagiseras kan sålunda vara beskattningsbar både i enlighet med NSL och ISL. Samkommunernas inkomster har i allmänhet beskattats som inkomster enligt inkomstskattelagen, även om verksamheten varit klart vinstbringande och externt orienterad. Också den verksamhet som en kommuns affärsverk bedriver har lätt ansetts som skötsel av offentlig uppgift i stället för näringsverksamhet, även om verksamheten i sig skulle vara den samma som privata aktörer bedriver, till exempel städ- och fastighetsservice. Man kan inte med säkerhet säga om verksamhetens inkomstkälla kommer att fortsätta att vara den samma även efter en bolagisering. Å andra sidan kan den skattemässiga behandlingen anses som oenhetlig och missgynnande, om samma verksamhet beskattas i olika inkomstkällor beroende av om det är ett offentligt samfund, som kommunen, som bedriver den eller ett privaträttsligt samfund. Det kan också hända att inkomster för verksamhet som bedrivs av offentliga samfund, som samkommuner, lättare börjar beskattas i enlighet med lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Efter en bolagisering ska prissättningen av försäljningar och andra transaktioner mellan kommunen och bolaget beaktas i den löpande verksamheten. Både skatte- och konkurrensrättsliga motiveringar visar att prissättningen ska följa marknadsvillkoren. Kommunen beskattas inte för sina dividendinkomster, eftersom den är befriad från sina inkomster enligt inkomstskattelagen och dividendinkomsterna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet separat bestäms vara skattefria. Bolaget beskattas däremot som vilket aktiebolag som helst. Om verksamheten är vinstbringande är bolaget skyldigt att betala samfundsskatt. Vinsten kan minimeras genom att det till exempel betalas räntor, hyra, borgensprovision eller någon annan ersättning till kommunen. Om ersättningarna överstiger marknadspriset kan överpriset beskattas som förtäckt dividend enligt 29 i lagen om beskattningsförfarande. Om verksamheten inte är vinstbringande kan det hända att kommunen försöker sälja till underpris eller köpa till överpris av bolaget. 31 i lagen om beskattningsförfarande som reglerar en rättelse av internprissättning har närmast tillämpats vid försäljning som sker mellan internationella koncerner. Prissättningen mellan en kommun och ett bolag som kommunen äger har i regel granskats ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Prissättningen ska följa 16

19 marknadsvillkoren. Det är viktigt att notera att bolagiseringen av en verksamhet som fungerar på den konkurrerande marknaden inte i sig är tillräcklig för att uppfylla de konkurrensrättsliga förutsättningarna i den europeiska unionen, utan verksamheten måste vara konkurrensneutral också när den produceras i bolagsform. Tillämpningsområdet för 31 i lagen om beskattningsförfarande som gäller rättelse av internprissättning är brett. Med transaktion avses i bestämmelsen samtliga affärsekonomiska åtgärder som vidtagits i näringsverksamheten, utöver till exempel köp- och försäljningsåtgärder även finansieringsåtgärder, överlåtelse av immateriell egendom och andra arrangemang mot ersättning eller utan motprestation. Enligt rådande beskattningspraxis är avsikten med bestämmelsen inte att befatta sig med icke vinstbringande företags prissättning. Rättelse av internprissättning kan dock tillämpas om inkomster, i syfte att kringgå beskattningen, överförs till ett icke vinstbringande företag genom att avvika från prissättningen enligt marknadsvillkor. Bestämmelsen om rättelse av internprissättning lämpar sig, utöver för aktiebolag, också för andra bolagsformer. Bestämmelsen tillämpas endast i förhållandet moder dotterbolag och begränsas till förmånsgivarens beskattning. Eftersom kommunen är befriad från alla andra resultat än de som sker genom näringsverksamhet som bedrivs utanför det egna området, kan bestämmelsen om rättelse av internprissättning inte anses ändamålsenlig, eftersom skattebördan inte lättar. Däremot kunde bestämmelsen lämpa sig för de situationer, där kommunen får näringsinkomst från annat håll än det egna området eller i beskattningen av samkommuners näringsinkomst. I regel ska de bestämmelser som gäller statsstöd tillämpas på prissättningen av en förmån som en kommun gett till ett bolag som ägs av kommunen. Marknadsvillkoren i prissättningen ska tillämpas både i den överföring som sker för att förverkliga bolagiseringen och i alla senare överföringar mellan kommunen och bolaget. När kommunen överför egendom till ett bolag måste man förutom den rätta prissättningen fästa uppmärksamhet vid överföringens skatterättsliga form. Betalningar som kommunen erlägger till sitt bolag kan antingen anses som verksamhetsstöd som ges av offentligt samfund, ersättning för bolagets prestation eller som kapitalplaceringar. Ett bolags vederlag till underpris kan också ses som kapitalplacering. En bolagisering kan också genomföras genom att det grundas ett bolag som verkar enligt den s.k. Mankalaprincipen 3. Då ska bolaget ha flera delägare och den tillgång som produceras samt kostnaderna ska delas i förhållande till ägarandelarna. Försäljningarna är mervärdesskattefria, om det är medlemmarna som bedriver en verksamhet, som inte berättigar till avdrag eller bedrivs i form av affärsverksamhet och tjänsterna är direkt behövliga för den verksamhet som medlemmarna bedriver och vederlaget för tjänsterna utgörs av varje medlems andel av de gemensamma kostnaderna och skattefriheten inte är ägnad att orsaka snedvridning av konkurrensen (MSL 60 a ). En dylik verksamhetsmodell kan övervägas om man vill bedriva verksamheten tillsammans med andra aktörer. Enligt 60 a i MSL som trädde i kraft är ett bolag som verkar enligt mankalaprincipen och säljer nödvändiga tillgångar till aktörer som bedriver mervärdesskattefri verksamhet befriat från skatt. Härvid skulle inte heller kommunen få återbäring till kommunen. För kommunen skulle det vara förmånligare att genomföra bolagiseringen, så att kommunen har rätt till återbäring till kommunen för de upphandlingar som kommunen gör av ett bolag som kommunen äger. Kommunens verksamhet kan också vara allmännyttig och vid en bolagisering kan man således utnyttja de skatteförmåner som getts till allmännyttiga samfund. Allmännyttighet förutsätter att eventuella vinstmedel används till allmännyttiga ändamål och att de skattefördelar som det allmännyttiga samfundet får inte orsakar snedvridning av konkurrensen. Det allmännyttiga samfundets status gör att ISL-inkomsterna är skattefria. Kommuner kan också fatta beslut om fastighetsskattefrihet för allmännyttiga samfund. Om bolaget ses som superallmännyttigt kan också inkom sterna enligt NSL vara skattefria. Superallmännyttig- 3 Med mankalaprincipen avses ett aktiebolag, enligt vars bolagsordning varje delägare är skyldig att i förhållande till sitt ägande betala de kostnader som uppkommer av bolagets verksamhet och på motsvarande sätt har rätt till den energi som bolaget producerar. (Ett elbolag) Aktierna berättigar inte till utdelning, utan bolaget verkar enligt självkostnadsprincipen. Delägarna i bolaget får således en sådan andel el som motsvarar det egna delägarskapet till sitt förfogande och till självkostnadspris. 17

20 heten förutsätter att verksamheten har stor betydelse för samhället. Samfund som grundas eller ägs av en kommun har också kunnat beviljas superallmännyttig status. 4 Fastighetsbeskattningen och rundradioskatten ger också upphov till en skattebörda för bolaget i jämförelse med att verksamheten bedrivs i form av ett affärsverk. Rundradioskatten har endast betydelse för sådan verksamhet, som har en beskattningsbar inkomst på minst euro om året. Kommunen är enligt 1 i fastighetsskattelagen skattetagare nä det gäller fastighetskatten. Fastighetsbeskattningen har således inte någon betydande roll när bolagiseringen planeras. Slutsatser: Sammanfattningsvis kunde man säga att det vid bolagiseringen av mervärdesskattefri verksamhet är viktigt att planera vilka tillgångar som överförs till det bolag som grundas, så att den rätt till återbäring som det bestäms om i 130 och 130 a i MSL kan utnyttjas så effektivt som möjligt. När man fastställer omfattningen på de tillgångar som bolagiseras bör man dessutom beakta om verksamheten är vinstbringande. Skattemässigt är det effektivt om bolaget i stället för direkt vinstutdelning kunde betala, till exempel hyra, borgensprovision och annat motsvarande till kommunen. I transaktioner mellan ett bolag och kommunen, om de så gäller försäljningar eller till exempel verksamhetsunderstöd eller kapitalplaceringar, måste ändå alltid den reglering som gäller statsstöd beaktas. På bolaget kan också den bestämmelse som avser förtäckt dividendutdelning i 29 i BFL tillämpas. I de flesta bolagiseringssituationer är det skäl att genomföra bolagiseringen som köp av rörelse. Om kommunallagens bestämmelse om ikraftträdelse inte är lämplig och egendom underkastad överlåtelseskatt bolagiseras, kan följderna av överlåtelseskatt bli så höga att det är mera lönsamt att genomföra bolagiseringen som verksamhetsöverlåtelse enligt 52 d i NSL. 4 Till exempel Hevosopisto Oy, Harjun oppimiskeskus Oy och Stadion säätiö. De är också viktigt att beakta att även om en bolagisering eller arrangemangen efter en bolagisering har genomförts genom att följa skattelagstiftningen, kan arrangemanget med stöd av den konkurrensrättsliga regleringen utgöra förbjudet statsstöd. Vidare bör man komma ihåg att bestämmelsen om bolagiseringsskyldighet som trätt i kraft samt undantagen från den inte godkänts separat av kommissionen eller något annat EU-organ. I Sverige har man reglerat separat om till exempel prissättningen av transaktioner mellan kommunen och ett allmännyttigt bostadsaktiebolag som kommunen äger samt begränsat rätten att dra av räntor på de lån som kommunen beviljar. Det kan sålunda vara möjligt att den reglering som gäller bolagiseringsskyldigheten och de normer som reglerar den skattemässiga behandlingen av transaktioner mellan kommunen och ett bolag som kommunen äger ännu under de närmaste åren kommer att revideras. Rekommendationer: Enligt revisionsnämndens syn är de skattemässigt viktigaste synvinklarna som måste beaktas vid bolagiseringen av ett kommunalt affärsverk följande: är verksamheten som bolagiseras vinstbringande, är verksamheten som bolagiseras mervärdesskattepliktig, en hurdan egendomshelhet är det ändamålsenligt att överföra, genom en hurdan transaktion (köp av rörelse eller verksamhetsöverlåtelse) är det ändamålsenligt att genomföra bolagiseringen och hur beskattas bolaget i sin löpande verksamhet. Bolagiseringen kan ur skattemässig synvinkel genomföras om de ovan nämnda aspekterna kan besvaras så att en bolagisering fortfarande ses som ändamålsenlig. 1.6 Intern kontroll och riskhantering Enligt 13 2 mom. i kommunallagen är fullmäktiges uppgift att fatta beslut om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering. Vanda stadsfullmäktige har fattat ett beslut om saken, vilket gäller från