Budgetunderlag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetunderlag 2016 2018"

Transkript

1 Budgetunderlag Del 1 Socialförsäkringens administration

2 Socialdepartementet Stockholm Försäkringskassans budgetunderlag för åren Försäkringskassan överlämnar härmed budgetunderlag avseende perioden Budgetunderlaget består av förslag till finansiering av Försäkringskassans verksamhet (del 1) samt sakanslagen som berör socialförsäkrings- och bidragssystemen (del 2). Inledning Samtidigt som vi under de senaste åren har kunna genomföra ett omfattande förändringsarbete har osäkerheten i vår omvärld ökat. Sverige och stora delar av vår omvärld är inne i en period av låg ekonomisk tillväxt. De internationella flyktingströmmarna till följd av krig tilltar, och ett växande antal flyktingar söker sig också till Sverige. Allt fler människor känner en ökad stress och otrygghet vilket bland annat leder till fler och längre sjukskrivningar. För Försäkringskassan innebär det att det blir fler ärenden att handlägga och att kontakterna och mötena ökar i antal. Till en del har vi på kort sikt kunnat möta denna utveckling genom omprioriteringar och inre flexibilitet. Det som till viss del har prioriterats ner har varit arbete som ger effekter på längre sikt. Ett långsiktigt perspektiv med en kontinuitet i arbetssätt och jämn produktion skapar hållbarhet över tid. Det krävs också en finansiering som är följsam i förhållande till skiftande behov och som medger snabb omställning till nya förutsättningar. I det här budgetunderlaget lämnar Försäkringskassan förslag till budget för åren Bedömningen av hur verksamheten och kostnaderna kommer att utvecklas grundar sig bland annat på de prognoser som finns för inflödet av ärenden, hur vi vill utveckla verksamheten så att den bättre ger människor det stöd och hjälp de behöver och på hur vi lyckas effektivisera våra arbetsprocesser. Försäkringskassans målsättning är att ha en ekonomi i balans och verksamhetsrisker under kontroll. Med de beräknade ekonomiska ramar som är angivna för de kommande åren är bedömningen att Försäkringskassan inte kommer att fullt ut klara sitt uppdrag vad främst avser att möta det ökade behovet av insatser i enlighet med rehabiliteringskedjan som det ökade inflödet av sjukskrivningar medför. Vi ser även risker med att inte kunna vidmakthålla och förbättra kvaliteten i verksamheten. 1

3 Den 2 februari lämnade Försäkringskassan till regeringen en hemställan om utökat anslag för 2015 med 200 miljoner kronor. Bedömningen är att denna nivåökning av anslaget behövs även för perioden Ökat ärendeinflöde Under senare år har inflödet av ärenden ökat inom flera områden, men framförallt vad gäller sjukskrivningarna. De korta sjukfallen har blivit fler och de långa allt längre. Vi ser med oro på att de psykiska diagnoserna blir vanligare. Allt fler unga människor drabbas och kvinnor i betydligt större utsträckning än män. Dessvärre innebär också det kraftiga inflödet att allt mer av våra resurser behövs för att hantera de mest grundläggande momenten i vår handläggning, det vill säga bedöma rätten till ersättning och betala ut den. Det begränsar våra möjligheter att arbeta med insatser inom ramen för rehabiliteringskedjan. Även inom familjeförmånerna ökar antalet ärenden, främst på grund av befolkningsökningen, konjunkturutvecklingen och regeländringar. Inom funktionsnedsättningsområdet ser vi hur utgifterna ökar vad främst avser assistansersättning. Inom etableringsförmånerna räknar vi med en ökning på grund av ett ökat antal flyktingar. Hittills har vi hanterat det ökade inflödet av ärenden genom effektiviseringar och produktivitetsförbättringar. Det handlar framför allt om ökad digitalisering, men till viss del även om nya arbetssätt. Det har dock inte varit tillräckligt för att hantera de ökade volymerna fullt ut. Nya arbetsprocesser ger mer till kunden Under 2014 infördes ett nytt arbetssätt inom sjukförsäkringen som döpts till En enklare sjukskrivningsprocess. En viktig del i det är att tidigt avgöra vilka sjukfall som kräver mer aktiva insatser och vilka som inte gör det. Genom att förenkla och automatisera handläggningen av de enklare fallen frigör vi resurser till de kunder som har störst behov av hjälp för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det ökade inflödet av ärenden har dock lett till att en allt för stor andel av de frigjorda resurserna har fått användas till att hantera de mer grundläggande momenten i processen, det vill säga att bedöma rätten till ersättning och betala ut den. Under 2014 infördes också automatiserad handläggning av föräldrapenning. Detta är en stor förändring som inneburit en enklare och säkrare hantering för våra kunder och på sikt även kommer att leda till besparingar för myndigheten. De kunskaper och utvecklingsplattformar som vi har skaffat oss genom arbetet kommer också att kunna användas för att möta ökade ärendevolymer och i den fortsatta utvecklingen av handläggningen inom andra områden. Ett stort förändringsarbete pågår också inom funktionsnedsättningsområdet, En enklare vardag. Det går ut på att med ett tydligt kundperspektiv skapa enklare och bättre sammanhållna processer för att möjliggöra att fler blir delaktiga i arbetslivet samtidigt som de som behöver ett långvarigt stöd från socialförsäkringen känner trygghet och delaktighet utifrån sina individuella 2

4 förutsättningar. Arbetet ska utföras tillsammans med bland annat skolan, vården och Arbetsförmedlingen. Vi är en del i ett större system Försäkringskassan är en stor och central myndighet, men verkar i ett mycket större system som innefattar andra myndigheter, kommunerna, organisationer och näringslivet. Alla dessa är en del i vårt gemensamma trygghetssystem. En viktig uppgift för oss under den kommande perioden är att hitta former för samverkan med aktörerna i systemet som är effektiva ur ett medborgarperspektiv. Bland annat gäller det att underlätta informationsutbyte och effektivare samarbete. För att lyckas med det är det viktigt att ta tillvara de möjligheter som teknikutvecklingen ger till integration samt gemensam utveckling och användning av olika tekniska och administrativa funktioner. Dock går utvecklingen mycket snabbt och kostar allt mer. Engagerade medarbetare är en förutsättning Helt avgörande för vår verksamhet är att vi har kompetenta och motiverade medarbetare som känner arbetsglädje, ansvar och engagemang. Även om det har blivit bättre visar ett antal undersökningar på att sjukfrånvaron fortfarande är hög och att många upplever sin arbetssituation som ansträngd. Många medarbetare anser att det inte finns tillräcklig tid till återhämtning och att arbetsbelastningen är för hög. En viktig uppgift för perioden är att komma tillrätta med detta. Förtroendet fortfarande lågt Ett viktigt mål för perioden är att förtroendet för Försäkringskassan ska öka. Ett lågt förtroende är bekymmersamt, eftersom det på sikt kan undergräva legitimiteten för socialförsäkringssystemet. Därför fokuserar vi under de kommande åren på åtgärder som ska bidra till att öka förtroendet. Vi ska bli bättre på att möta kunderna och förstå deras vardag för att med den kunskapen som utgångspunkt utforma processer och arbetssätt efter deras behov. Ett steg i detta arbete är den nya organisationsmodell som infördes vid årsskiftet Modellen utgår från en uppdelning av kunderna i olika livssituationer och innebär att ansvarsförhållandena inom organisationen blir tydligare. Arbetet med att öka förtroendet är långsiktigt. Det kräver tålamod och en förmåga att ständigt omvärdera och utveckla metoder och arbetssätt. Det kräver också att vi arbetar med attityder och värderingar inom organisationen. Till grund för det arbetet ligger vår vision som konkretiseras genom våra kundlöften som ska genomsyra hela verksamheten. Svår ekonomisk situation Osäkerheten för Försäkringskassans ekonomi har ökat under de senaste åren. Från att vi under ett antal år kunnat uppvisa ett mindre överskott är verksamheten numera beroende av anslagskrediten. Även om myndighetens finansiella läge stärktes en aning vid utgången av 2014 i förhållande till årets början är situationen fortfarande bekymmersam för de kommande åren. 3

5 Framför allt beror det på ett ökande inflöde av ärenden, ökade ambitioner och ett lägre anslag. Att inte en större del av anslagskrediten har behövt användas under 2014 beror på tillfälliga omständigheter som lägre avskrivningar, minskning av semesterlöneskulden och låga räntor, Kostnaderna för handläggningen har fortsatt att öka på grund av det ökade inflödet av ärenden. Under 2014 har detta hanterats genom ökad flexibilitet, bland annat genom införandet av en enklare sjukskrivningsprocess. I budgetunderlaget för framkom det att Försäkringskassan För att kunna upprätthålla verksamheten på nuvarande nivå med de medel som regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2014 visar innebär detta att anslagskrediten måste utnyttjas och att vi under perioden kan komma att behöva få denna utökad. Detta förutsätter även att det inte sker några kraftiga volymökningar av ärendeinflödet, att ambitionsnivån för verksamheten är på befintlig nivå och att myndigheten inte tillförs några fördyrande uppgifter. I och med det ekonomiska utfallet avseende Försäkringskassans förvaltningsanslag år 2014 och mer aktuella prognoser kan vi konstatera att situationen har förändrats till följd av ett fortsatt ökat inflöde av sjukskrivningar. Försäkringskassans målsättning är att ha en ekonomi i balans och verksamhetsrisker under kontroll. Denna målsättning utmanas när inflödet i sjukförsäkringen fortsätter att öka och att sjukfallen blir allt längre. Försäkringskassan bedömer att det inte är möjligt med nuvarande anslagsnivå att möta det ökade behovet av insatser i enlighet med rehabiliteringskedjan, som det ökade inflödet av sjukskrivningar medför. Den 2 februari lämnade Försäkringskassan en begäran till regeringen om ett tillskott på 200 miljoner kronor för 2015 i ökat förvaltningsanslag. Vi bedömer att detta tillskott behövs även för de kommande åren. Hemställan Budgetåret 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2014 till Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till Försäkringskassan hemställde den 2 februari om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt miljoner kronor. Tilläggsanslagen avsåg sju anslag där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Sedan dess har prognoserna uppdaterats och nu visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit) för följande sex anslag/anslagsposter med sammanlagt miljoner kronor: 4

6 För anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet för 2015 överskrida tilldelade medel med 42 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari För anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket är 640 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 35 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslagsposten 1.1:7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 35 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen sänkts med 5 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 40 miljoner kronor, vilket var 36 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslaget 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 528 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 240 miljoner kronor. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari För anslagsposten 1:1.21 Sjukpenning, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket är 839 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 101 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari, då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Sedan dess har också prognosen sänkts med 99 miljoner kronor för anslagsposten 1:1.19 Rehabiliteringspenning, inom utgiftsområde 10, och medelsbehovet beräknas inte längre överskrida tilldelade medel för denna anslagspost. För 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 159 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med cirka 4 miljoner kronor. För detta anslag har prognosen höjts med cirka 3 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 156 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor över medgiven anslagskredit. 5

7 Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2015 Belopp i tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 Prognos 2015 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnad för statlig assistans :1.21 Sjukpenning :1.7 Högkostnadsskydd arbetsgivare :2.11 Tillfällig föräldrapenning :6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Budgetåren Mot bakgrund av de beräkningar som görs i budgetunderlaget föreslår Försäkringskassan: Sakanslag medel för verksamhetens genomförande år anvisas i enlighet med sammanställningen på sidan 7. Administration Försäkringskassan tilldelas ett anslagsbelopp på miljoner kronor för 2016, miljoner kronor för 2017 och miljoner kronor för Övrigt Försäkringskassan föreslår vidare att anslagsposten 10,1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare byter namn till Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare och att anslaget 12,1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn byter namn till Vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2016 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2016 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. 6

8 Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren Belopp i tusental kronor Försäkringskassans Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 förslag till anslag 2016 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 01:04 Statligt tandvårdsstöd :06 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :07 Sjukvård i internationella förhållanden :03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning *) :04 Kostnader för statlig assistansersättning Summa Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och rehabilitering m.m :02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :03 Handikappersättningar *) :04 Arbetsskadeersättningar m.m :05 Ersättning inom det statliga personskyddet :06 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Summa Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 Barnbidrag :02 Föräldraförsäkring *) :03 Underhållsstöd :04 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :06 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :08 Bostadsbidrag Summa Totalt *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag beviljas för

9

10 Sändlista Socialdepartementet 40 Finansdepartementet 1 Försvarsdepartementet 1 Näringsdepartementet 1 Riksdagens utredningstjänst 1 Socialförsäkringsutskottet 5 Riksrevisionen 1 Ekonomistyrningsverket 1 Statskontoret 1 Arbetsgivarverket 1 Krisberedskapsmyndigheten 1 JUSEK 1 Fackförbundet ST inom Försäkringskassan 5 SEKO 1 Centralorganisationen SACO 1 9

11 Innehållsförteckning 1. Försäkringsadministration Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga Leva med funktionsnedsättning Utan behov av ersättning Väntar eller har barn Ny i Sverige eller arbetssökande Varaktigt nedsatt arbetsförmåga Servicekontoren Försäkringskassans utvecklingsverksamhet med IT-inslag Ökad samverkan Ekonomi i balans med verksamhetsrisker under kontroll Kompetensförsörjning Ekonomi Anslag, avgiftsinkomster och övriga inkomster Investeringar i anläggningstillgångar Lokalkostnader Anslagskredit Kredit på räntekonto

12 1. Försäkringsadministration Försäkringskassans verksamhet ska vara effektiv och rättssäker samt präglas av en god service och hög tillgänglighet. Socialförsäkringen ska tillämpas korrekt och med hög kvalitet så att rätt person får rätt ersättning i tid. Försäkringskassan ska därigenom ha medborgarnas förtroende och bidra till en hög tilltro till socialförsäkringen. Ett stort arbete har under de senaste åren genomförts i syfte att stärka närheten, förståelsen och förtroendet mellan Försäkringskassan och dess kunder. Detta har påverkat såväl de organisatoriska formerna för myndigheten som hur verksamheten leds och styrs. För att skapa ett tydligt kundansvar och säkerställa att varje kunds samlade behov synliggörs arbetar vi sedan den 1 januari 2014 utifrån 6 olika livsituationer som våra kunder befinner sig i. Dessa livssituationer är: Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga Leva med funktionsnedsättning Utan behov av ersättning Väntar eller har barn Ny i Sverige eller arbetssökande Varaktigt nedsatt arbetsförmåga 1.1 Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga Inom livssituationen administreras den del av sjukförsäkringen som ersätter inkomstbortfall för den som inte kan arbeta på grund av sjukdom som tillfälligt sätter ned arbetsförmågan samt andra ersättningar som är relaterade till detta. Förutom att administrera försäkringen och ge rätt personer rätt ersättning har Försäkringskassan även i uppdrag att samordna insatser för att de som drabbas av sjukdom ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete. Syftet med arbetet i livssituationen Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga är att arbeta för att betydlig fler återgår till arbetslivet snabbare, ge trygghet och ekonomiskt stöd samt arbeta för att förebygga sjukskrivning. Försäkringskassan ska verka för en väl fungerande sjukförsäkring. Rätt ersättning ska ges till rätt person. Rätt åtgärder ska ges i rätt tid så att kvinnor och män ges förutsättningar att försörja sig genom förvärvsarbete. Därigenom ska Försäkringskassan, i samverkan med berörda aktörer, bidra till att uppfylla det övergripande målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. 11

13 De föremåner som ingår i livsituationen är Boendetillägg, Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare, Närståendepenning, Rehabiliteringsersättning, Sjuklönegaranti, Sjukpenning, Smittbärarersättning och Särskilt högriskskydd Ökat inflöde av såväl korta som långa sjukärenden En hög sjukfrånvaro och en omfattande användning av sjukförsäkringen kan ses som ett tecken på ett strukturellt samhällsproblem. Det innebär förluster för såväl individen som för samhället i stort. Sett över en längre period har sjukfrånvaron visat en stor variation. Sedan 2003 har den sjunkit betydligt, bland annat på grund av förändrade regler, ett effektivare arbete internt och samarbete med övriga parter inom ramen för sjukskrivningsprocessen. Men minskningen har planat ut och från 2011 har sjukfrånvaron ökat igen. 1 Antalet sjukpenningärenden har gått från cirka för 2011 till för Enligt våra prognoser kommer ökningen att fortsätta, och till 2018 kommer antalet ärenden att ha ökat till Diagramet visar antalet inkomna sjukpenningärenden och den förväntade utvecklingen under de kommande åren. För att få mer och djupare kunskaper om vad som driver utvecklingen av sjukskrivningarna har Försäkringskassan tagit fram ett antal rapporter och analyser. Enligt dessa ligger ett antal olika faktorer bakom ökningen av antalet inkomna ärenden. En av de viktigaste är de ändrade reglerna för sjukersättning, framför allt att det inte längre går att få tidsbegränsad sjukersättning. Detta tillsammans med ett mer restriktivt regelverk för sjukersättning tillsvidare 1 Socialförsäkringsrapport 2014:17 sid 27 12

14 har lett till en ökning av sjukpenningtalet och antalet pågående sjukfall 2. Rapporterna visar även att en allt större andel av de nya sjukskrivningar beror på psykiska diagnoser och att det är personer mellan 30 och 39 år som står för ökningen. Merparten av dessa är kvinnor 3. Till största delen har det ökade inflödet av sjukskrivningar gällt anställda med sjuklön. Men sjukskrivningarna ökar också bland arbetslösa och andra grupper. Antalet sjukfall som är längre än 6 månader ökar mest bland de arbetslösa. De anställdas sjukfall blir också längre, men inte i samma utsträckning. Rehabiliteringskedjan har stor betydelse för att hålla tillbaka uppgången i sjukfrånvaron. En slutsats som dras i rapporterna är att det går att begränsa ökningen av antalet nya sjukfall om rehabiliteringskedjan kompletteras med förstärkta insatser för att förebygga sjukskrivningar på arbetsplatserna, insatser för att få tillbaka sjukskrivna i arbete och insatser som gör det mindre riskabelt att anställa personer med sämre hälsa. Allt detta är viktigt för att inte långa sjukskrivningar återigen ska generera onödigt stora utträden från arbetsmarknaden genom sjukersättning. Effektiva insatser för att förebygga och förhindra sjukskrivning ger förutsättningar för en mer stabil utveckling av sjukfrånvaron. Vid sidan av arbetsgivarna och Försäkringskassan spelar här hälso- och sjukvården en central roll. Det behövs kunskap om vad som skapar psykisk ohälsa, om effektiva behandlingsmetoder och om förebyggande åtgärder som begränsar behovet av sjukskrivning. Det är också viktigt att Försäkringskassan har tillräckliga resurser så att vi inte tvingas prioritera ner arbetet med samordning avrehabilitering till förmån för arbetet med att bedöma rätten till ersättning och betala ut den. För att motverka ett ökat inflöde av sjukskrivningar krävs att det finns en avvägning mellan ett regelverk som inte bidrar till en negativ utveckling samt att rätt åtgärder som ges i tid och en ändamålsenlig handläggning. Diagrammet nedan beskriver utveckling och förväntad fortsatt utveckling för sjukfall som är längre än 6 månader under perioden Socialförsäkringsrapport 2014:18 sid 5 Socialförsäkringsrapport 2014:4 sid 12 13

15 Stor utmaning att bryta utvecklingen för långtidssjukskrivna Ökningarna i inflödet av ärenden och antalet längre sjukfall innebär att också behovet av samordning av rehabilitering från Försäkringskassan ökar. Till detta kan vi sedan tidigare konstatera att kund- och stödbehoven ser olika ut för olika grupper. Att bryta trenden med ett ökande antal långtidssjukskrivningar är en av våra stora utmaningar under den kommande perioden. För att lyckas i det arbetet behöver vi tillsammans med bland andra arbetsgivare, vården och Arbetsförmedlingen utveckla metoder som är mer anpassade utifrån individens situation. Ändamålsanpassad handläggning Under 2014 har Försäkringskassan arbetat med att införa en enklare sjukförsäkringsprocess. Syftet är att skapa ett bättre flöde och ökad kvalitet i processen för att bidra till ökad återgång i arbete samt en ökad enkelhet, trygghet och förutsägbarhet för individen. Bland annat handlar det om att förenkla handläggningen av enkla sjukfall så att resurser kan överföras till de fall som förväntas bli längre och där den försäkrade behöver mer omfattande insatser. En viktig del i detta är att i ett så tidigt skede som möjligt kunna skilja ut de fall som riskerar att bli långvariga från ärenden där det inte krävs lika stora insatser. Andra mål med det nya arbetssättet är att ge förbättrat stöd till individer med särskilda behov och att tillsammans med hälso- och sjukvården utveckla ett effektivare informationsutbyte utifrån individens behov. Den fortsatte utvecklingen av en enklare sjukförsäkringsprocess kommer att handla om att automatisera handläggningen av de enklare sjukfallen och att utveckla metoder som säkerställer att de tidiga bedömningarna är effektiva och 14

16 ändamålsenliga. Men för att motverka ökningen av antalet sjukskrivningar behövs också mer kunskap om vilka som blir sjukskrivna och varför. Förebyggande arbete En viktig del i att begränsa ökningen av sjukfall är att arbeta för att förebygga sjukskrivningar. Under 2014 har Försäkringskassan tagit initiativ till att föra dialog med andra myndigheter, organisationer och arbetsmarknadens parter om att främja ett hållbart arbetsliv. Arbetet planeras fortsätta 2015 i Försäkringskassans mobiliseringsinitiativ. 1.2 Leva med funktionsnedsättning De nationella målen för funktionshinderspolitiken syftar till att ge personer med funktionsnedsättning rätt till full delaktighet och möjlighet att själv bestämma över sina liv. De förmåner som ingår i livsituationen är Aktivitetsersättning, Arbetshjälpmedel, Assistansersättning, Bilstöd, Handikappersättning och Vårdbidrag Inriktningen för perioden är att utveckla administrationen inom området på ett sådant sätt att arbetslinjen och aktivt deltagande i samhällslivet prioriteras. Utgångspunkten är att komma till rätta med de problem som kunder med funktionsnedsättning har i sina kontakter med Försäkringskassan. Bland annat anser kunderna att systemet är krångligt att överblicka, att samordningen för den enskilda individen brister och att det är svårt att hitta relevant information. Det krävs ett mycket aktivt agerande från den enskilda individen för att få rätt stöd. Enklare vardag Personer med funktionsnedsättning har länge varit en grupp med relativt lågt förtroende för Försäkringskassan. Därför startades under 2013 projektet En enklare vardag. Syftet är stödja ett ökat deltagande i arbetslivet och i det övriga samhällslivet, minskat krånglet i kontakten med Försäkringskassan och att utveckla partnersamverkan som är effektiv för personer med funktionsnedsättning. Personer inom livsituationen har ofta flera förmåner och många kontakter med Försäkringskassan och andra myndigheter och organisationer. Försäkringskassans fokus har legat på att hantera dessa kunders ärenden hos oss så bra som möjligt. Det har lett till att vi inte gjort tillräckligt mycket för att underlätta kundens hela situation. Vi behöver gå från att se ärendet till att se individen och anpassa handläggningen efter det, så att de personer som behöver mer hjälp och en sammanhållen hantering av flera förmåner får det medan de som inte har samma behov får stöd utifrån sin situation och sina behov. Vi kommer under perioden att arbeta med att personer som har störst behov av stöd ska erbjudas en kontaktperson med ansvar för att samordna alla kontakter 15

17 med Försäkringskassan. Denna kontaktperson ska följa kunden i alla ärenden hos myndigheten och ansvara för samordning med andra aktörer, som till exempel kommunen och vården. Vi ändrar vårt arbetssätt och det ska bli enklare, tryggare och mer förutsägbart för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Målet är att förenkla kontakterna med Försäkringskassan och att öka deltagandet i arbetslivet och i det övriga samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Vi ska möta kunderna tidigare när en förmån beviljas och underlätta övergångarna om kunden har flera förmåner eller går från till exempel aktivitetsersättning till sjukersättning. Vi ska erbjuda tidiga insatser i skolan för att förbereda för tiden efter skolan. Det handlar även om att anpassa kontroller och förnyade utredningar utifrån kundens situation och behov. Mer resurser ska läggas på kontroller och omprövningar där det finns oklarheter och mindre i ärenden där de mest är en formalitet. Vi ska även utveckla stöd och hitta lämpliga strukturer för ökad lokal samverkan. Till exempel ska familjer som har barn med funktionsnedsättning kunna möta Försäkringskassan där barnet behandlas eller vårdas. Vi ska också skapa effektivare strukturer för intern försäkringsinformation. Unga med aktivitetsersättning Sedan 2005 har gruppen unga med aktivitetsersättning mer än fördubblats till att idag omfattas cirka personer. Tre av fyra som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har någon form av psykisk funktionsnedsättning, och mer än nio av tio har hel ersättning. Perioderna med ersättning är ofta långa och utflödet från försäkringen relativt lågt. Dessa personer behöver ofta mycket stöd för att hitta vägar in på arbetsmarknaden. Många av dem som får aktivitetsersättning har aldrig haft ett arbete. Det får konsekvenser både för individen och för samhället i stort. Förutom de sociala och ekonomiska konsekvenserna för individen som ett tidigt inträde i sjukförsäkringen medför ökar också risken för att kostnaden för samhället blir hög, eftersom dessa personer riskerar att bli beroende av sjukförsäkringen för sin försörjning under en lång tidsperiod, kanske permanent. Mot bakgrund av det låga utflödet ur aktivitetsersättningen är det angeläget att pröva nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Men kunskaperna om effekten av olika insatser är begränsade. Vi behöver därför veta mer om vilka insatser som fungerar bäst för att öka dessa personers chanser att få ett arbete. Regeringen har gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att under två år undersöka vilka insatser som fungerar bäst för målgruppen. Undersökningen ska göras på vetenskaplig grund. Tidigare projekt har gett positiva resultat, men det saknas en samlad bild av vad det är som verkligen 16

18 har haft effekt. I projektet ska cirka ungdomar ges möjlighet att delta. En metod som kommer att användas i detta är Supported Employment. Detta är en beprövad metod som utgår från individen för att anpassa arbetsplatsen på ett sådant sätt att det fungerar både för arbetsgivare och anställda. Vi kommer att arbeta mer proaktivt med denna grupp. Till exempel ska vi samarbeta med skolorna för att så tidigt som möjligt komma i kontakt med de elever som riskerar att hamna i aktivitetsersättning. Detta förutsätter att vi har förmågan och kunskapen att göra en helhetsbedömning av enskilda individernas situation och att vi tillsammans med övriga aktörer utvecklar effektiva och ändamålsenliga arbetssätt som kan anpassas till varje individs unika situation. Att förhindra att unga med funktionsnedsättning hamnar i ett passivt utanförskap är en mycket viktig uppgift under perioden. Det har visat sig att aktivitetsersättningen har inlåsningseffekter i stället för att vara en aktiv och trygg plattform för vidareutveckling. Den fungerar med andra ord inte som det var tänkt när den infördes. Vi kommer därför att arbeta med att ytterligare utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning under perioden. Ökade kostnader för assistansersättning När assistansreformen genomfördes 1994 betalade Försäkringskassan ut assistansersättning till brukare, som i genomsnitt hade 66 timmar personlig assistans per vecka. I december 2014 hade cirka personer assistensersättning med i genomsnitt 124 timmar personlig assistans per vecka. År 1998 kostade assistansersättningen 5,2 miljarder kronor och år 2014 hade den ökat till 28,5 miljarder kronor. Prognosen för försäkringsutgifterna är att utgifterna kommer att fortsätta öka. Denna utveckling drivs framför allt av att antalet timmar med assistansersättning ökar, att ersättningen per timme stiger men även att antalet personer som får assistensersättning ökar. Från 2013 till 2014 var denna ökning cirka 300 personer. Det pågår ett arbete med att analysera orsakerna till denna utveckling, men bilden är inte helt klar. I regleringsbrevet för 2015 har 17

19 Försäkringskassan av regeringen därför fått i uppdrag att fortsätta att analysera och också redovisa orsakerna till utvecklingen. Redovisningen till regeringen ska vara klar senast den 15 december Tidigare analyser har visat att det finns en tydlig skillnad mellan antalet assistanstimmar som godkänns av Försäkringskassan beroende på om brukaren använder sig av privata assistansbolag eller av offentlig producerade assistanstjänster. De visar också att det finns stora regionala skillnader och orter när det gäller antalet genomsnittligt beviljade assistanstimmar. Ett viktigt mål för perioden är att komma tillrätta med denna utveckling, förstå orsakerna till skillnaderna och utveckla metoder för att göra bedömningarna av assistansbehovet mer likvärdiga. En del i detta är att öka kraven på de medicinska utredningarna för att säkerställa att de blir så likvärdiga som möjligt. Vi ska också i större utsträckning arbeta för att få bättre kvalitet i de medicinska underlagen och att vi vid behov kan göra fördjupade medicinska utredningar. Effektivare kontrollverksamhet för att komma tillrätta med bidragsbrott Det förekommer bidragsbrott inom assistansersättning, vilket anses ha bidragit till de ökade kostnaderna. Sedan tidigare har det konstaterats att de ekonomiska drivkrafterna i förening med bristande kontrollmöjligheter gör att det kan antas att denna negativa utveckling kommer att fortsätta om ingenting görs. För att legitimitet och förtroendet för assistansersättningen inte ska undergrävas är det helt nödvändigt att vidta åtgärder som på ett effektivt sätt förhindrar och motverkar bidragsbrotten. Samtidigt måste självfallet en avvägning göras så att inte åtgärderna blir alltför långtgående och besvärande för de assistansberättigade. Under perioden kommer vi att intensifiera vårt arbete med att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Vi kommer bland annat att arbeta mer med smartare och träffsäkrare kontroller. Genom att ta tillvara kunskap och 18

20 erfarenheter från våra riskanalyser kan vi genom statistiska modeller särskilja ärenden med hög risk för fel. Vi ska även se till att underlagen som vi använder i våra bedömningar håller en hög kvalitet. Våra insatser kommer att kräva mer resurser, men innebära lägre kostnader för själva förmånen. En förutsättning för en god kontrollverksamhet är att vi bygger upp mer specialkompetens inom området. Detta gör vi bland annat genom att samla arbetet till färre platser i landet och bygga ut IT-stödet för verksamheten. 1.3 Utan behov av ersättning Försäkringskassan verkar inom ett stort och brett område som påverkar människor på olika sätt. Våra kundundersökningar visar att de som inte har ett pågående ärende hos Försäkringskassan har ett lägre förtroende för myndigheten än de som har kontakt med oss. Det framkommer även att de som inte tidigare har haft ett ärende hos Försäkringskassan inte alltid i första hand vänder sig till oss om de vill ha information om en förmån. Syftet med arbetet i livssituationen Utan behov av ersättning är att förändra fördomar och missuppfattningar om Försäkringskassan genom att öka kunskapen om socialförsäkringen och rätten till stöd om livet tar en ny vändning. Alla som bor eller arbetar i Sverige ska ha en grundläggande kännedom om sin rätt till ersättning och en förväntansbild på Försäkringskassan som ligger i linje med myndighetens övergripande uppdrag. Eftersom det inte sker något egentligt kundmöte i livssituationen saknar den egen handläggning, egna kommunikationskanaler och egna kontaktvägar. För att förändra attityden till Försäkringskassan behöver vi i stället använda oss av massmedia, marknadsföring och sociala medier. Men vi kan även nå ut genom att samarbeta med andra organisationer, till exempel fackförbund. Genom ett proaktivt mediaarbete som använder fakta och statistik för att väga upp negativ publicitet ska vi ge en neutral bild av Försäkringskassan för dem som har liten inblick i eller litet intresse av Försäkringskassan. En strategiskt viktig del i arbetet med att nå denna grupp är det kommunikationskoncept som togs fram under I konceptet används två parallella kommunikationsspår. Det första handlar om principerna med socialförsäkringen och varför den är ett bra skyddsnät (Att ta hand om varandra är en bra idé). Det andra spåret är att genom konkreta bevis service, bemötande, enkla tjänster, utfallsrättvisa osv. visa hur Försäkringskassan förvaltar idén på ett bra sätt, dvs. uppträder förtroendeingivande (Vi gör den idén tillgänglig för alla). Varje gång vi kommunicerar externt ska vi bygga förtroende. Kommunikationskonceptet användes för första gången hösten 2014 i en kampanj som gick i dagspress, magasin, på tv och på bio. Utvärderingen visade att konceptet tagits emot väl av målgruppen men att räckvidden är låg, vilket är naturligt eftersom det är en första kampanj med liten mediabudget. 19

21 Vi kommer att fortsätta arbeta mer proaktivt gentemot media för att ge en bredare bild av myndighetens verksamhet. Kontakterna och det vi förmedlar ska vara baserade på fakta. 1.4 Väntar eller har barn Familjepolitiken ska underlätta för föräldrar att kombinera yrkesliv med familjeliv genom att förbättra möjligheten för båda föräldrarna att delta i arbetslivet samtidigt som de ska kunna ta hand om barnen när de är små. Försäkringskassan har i uppdrag att ge föräldrar information och goda kunskaper om föräldraförsäkringens regelverk och därmed skapa förutsättningar för valfrihet, ett jämställt föräldraskap och makt över livssituationen. Förmånerna som ingår i livssituationen är Adoptionsbidrag, Barnbidrag, Bostadsbidrag, Dagpenning till totalförsvarspliktiga, Familjebidrag till totalförsvarspliktiga, Föräldrapenning, Graviditetspenning, Jämställdhetsbonus, Tillfällig föräldrapenning och Underhållsstöd Ärendevolymen inom livssituationen styrs i första hand av antalet födda barn och föräldrarnas benägenhet att använda de olika förmånerna. Här till kommer faktorer så som migration, regeländringar och konjunktur som på olika sätt påverkar utvecklingen av ärendevolymen. Många av kunderna i livssituationen kommer i kontakt med oss för första gången. Det kan vara unga som studerar, nyanlända med barn eller förstagångsföräldrar. Hur denna kontakt ser ut och upplevs får därför stor betydelse för dessa kunders intryck av Försäkringskassan. Därför det viktigt att etablera en bra relation med och få kunderna att bli förtrogna med Försäkringskassans system. Kunderna ska tycka att det är enkelt och ändamålsenligt att ta kontakt med Försäkringskassan. Att skapa en bild av Försäkringskassan som en aktiv partner från att ett behov uppstår tills kunden fått svar på sin fråga eller fått sitt ärende hanterat är en viktig uppgift under perioden. Hur vi lyckas med det kommer att påverka såväl administrationen som förtroendet. Därför kommer vi under perioden att fortsätta arbetet med att förbättra vår kommunikation och vidareutveckla våra självbetjäningstjänster. Detta arbete har pågått ett antal år och gett resultat. Bland annat har informationen om underhållsstöd utvecklats och förbättrats. Barnfamiljer är också den mest nöjda kundgruppen. Under de senaste åren har vi tagit fram ett antal så kallade antikrångelkataloger med drygt ett 90-tal förslag på hur vi kan göra försäkringarna enklare och mer ändamålsenliga. Flertalet av de antikrångelförslag som regeringen valt att gå vidare med har varit inom försäkringsområdet barn och familj, och vi fortsätter att ta fram flera förslag. 20

22 Ökad automatisering Under de senaste åren har vi gjort stora investeringar för att automatisera och effektivisera handläggningen av föräldrapenning, jämställdhetsbonus och tillfällig föräldrapenning. Den 1 januari 2014 infördes en automatiserad handläggning av föräldrapenning. Den kommer att ge en stegvis ökad effekt fram till Antalet ärenden om de större förmånerna inom området ökar och kommer enligt prognoserna att fortsätta att öka i ungefär samma takt. Det ökade flyktingantalet innebär dock en viss osäkerhet. Tabellen nedan visar prognosen för antalet ärenden av föräldrapenning för åren 2011 till Det främsta skälet till ökningen av antalet ärenden är att det föds fler barn. Men den beror till viss del också på att föräldrarna ändrar beteende. Det har visat sig att den ökande användningen av självbetjäningstjänster leder till fler ansökningar om kortare perioder. Tabellen nedan visar prognosen för antalet ärenden av tillfällig föräldrapenning för åren 2011 till

23 Även för tillfällig föräldrapenning beror ökningen på att det föds allt fler barn och att föräldrar tack vare självbetjäningstjänsterna i större omfattning nyttjar förmånen. Få barn Försäkringskassan har ansvaret för att beskriva livshändelsen Få barn. Inom ramen för det ansvaret kommer vi tillsammans med andra myndigheter och aktörer att kartlägga hur kundens resa ser ut när det blir aktuellt med barn. Genom att ta ett samlat grepp om kundens situation blir det möjligt att identifiera vad som behöver göras för att förenkla kundens hela flöde och effektivisera de olika aktörernas interna processer. Arbetet med livshändelsen Få barn startas under 2015 och består i huvudsak av följande aktivitetsområden: Uppstart tillsammans med de aktörer som berörs för att etablera samarbetet, definiera uppdraget och begreppet Få barn. Kvalitetssäkra kundresan för förstagångsföräldrar och kartlägg ytterligare kundbehov utifrån alla aktörer och en vidare kunddefinition. Beskriva identifierade problemområden. Ta fram kommunikations- och utvecklingsbehov med utgångspunkt från kundens behov och beskriva dem i en gemensam utvecklingsplan för alla inblandade aktörer. Koordinera och genomföra aktiviteter i utvecklingsplanen under kommande år. Under 2014 har Försäkringskassan kartlagt förstagångsföräldrarnas behov. Kartläggningen visar att kundens flöde innehåller många kontakter med olika aktörer för att förstå vad hen behöver göra och när. Förstagångsföräldrarna har väldigt olika förutsättningar, behov och förmågor, vilket ställer stora krav på de 22

24 olika aktörerna. Behovet av information är stort och kunden förutsätter att det finns digitala stöd. De som blir förstagångsförälder söker i början av graviditeten inte information om föräldraförsäkringen från Försäkringskassan utan från andra, till exempel föräldrar, kompisar och olika sociala medier. Men för att föräldrarna ska få rätt information och skapa sig rätt förväntningar är det viktigt att de tar del av den information som Försäkringskassan tillhandahåller. Därför behöver vi arbeta för att det ska bli naturligt för gravida att vända sig till Försäkringskassan för att få information om föräldraförsäkringen. 1.5 Ny i Sverige eller arbetssökande Regeringens reform för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet handlar om att ge varje nyanländ professionellt stöd för att så snabbt som möjligt komma i arbete och klara den egna försörjningen. För både nyanlända och arbetssökande syftar politikens åtgärder till att bryta barriären till arbetsmarknaden. En gemensam nämnare för livssituationen är att förmånerna följer av samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kundgrupperna är helt olika, men för båda gäller att Försäkringskassan fattar beslut om respektive administrerar ersättning för deltagande i de program och aktiviteter som Arbetsförmedlingen anvisar till. I livssituationen finns förmånerna Aktivitetsstöd, Etableringsförmåner. I livssituationen ingår även Internationell vård samt tandvårdsstöd. En viktig uppgift för perioden är att effektivisera informationsutbytet mellan oss och Arbetsförmedlingen. Arbetet med aktivitetsstöd påverkas av ett antal olika regeländringar och reformer. Bland annat handlar det om harmonisering av aktivitetsstödet med uppföljningsåtgärderna inom arbetslöshetsförsäkringen, möjligheten att varna och stänga av den arbetssökande från rätt till ersättning under begränsade perioder och möjligheten för Försäkringskassan att stänga av programdeltagaren från ersättning om han eller hon uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar felaktiga eller vilseledande uppgifter. Vidare kommer Fas 3 åtgärderna att avvecklas succesivt samtidigt som den så kallade 90 dagarsgarantin för ungdomar införs. Hur dessa förändringar finansieras och hur de påverkar arbetslösheten kommer att få konsekvenser för handläggningen. Arbetet med att utveckla gränssnitten mellan oss och Arbetsförmedlingen kommer att fortsätta under perioden. Detta kommer att underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna och bidra till en mer automatiserad och effektiv handläggning. Det kommer också att minska mängden 23

25 egenorsakade fel. Vi bedömer att det sammantaget kommer innebära besparingar för Försäkringskassan och dessutom underlätta för våra kunder. En ökad migration Antalet asylärenden har ökat från under 2013 till under Enligt Migrationsverkets prognoser kommer ökningen av antalet flyktingar under 2015 att uppgå till Det är dock svårt att säga när det ökande antalet flyktingar kommer att börja påverka Försäkringskassans arbete. Uppskattningsvis kommer de nyanlända första gången i kontakt med Försäkringskassan mellan 1,5 till 2 år efter att de anlänt till Sverige. Det är helt beroende av handläggningstiden hos Migrationsverket och tillströmningen av anhöriga. Försäkringskassans bedömer dock att antalet ärenden om etableringsersättning och övriga etableringsförmåner kommer att öka markant under de kommande åren. Detta kommer också att påverka andra förmåner, som till exempel barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag. Ett viktigt arbete under perioden är att i samverkan med ett antal andra myndigheter förenkla de nyanländas kontakter med myndigheterna. I dagsläget har många nyanlända upp till ett trettiotal olika myndighetskontakter, varav Försäkringskassan är en. Under de senaste åren har kostnaderna för etableringsersättningen ökat betydligt. Ökningen kommer att fortsätta allteftersom tillströmningen av nyanlända ökar. För att kunna hantera ökningen och skapa en bättre hantering av etableringsförmånerna kommer vi att se över det befintliga IT-stödet. Viktigt att tandvårdsreformen når alla Ett stort arbete under de senaste åren har varit att införa den nya tandvårdsreformen som kom Syftet med reformen har bland annat varit att förbättra den allmänna tandhälsan och säkerställa att alla har råd med friska tänder, oavsett ekonomiska förutsättningar. 24

26 En förutsättning för reformen var att den i stort sett skulle kunna hanteras inom ramen för ett automatiserat flöde. Det har också lyckats; i dag handläggs cirka 98 procent av ärendena inom detta flöde. Att det fungerar väl bekräftas också av att de undersökningar som har gjorts visar att vårdgivarna har ett stort förtroende för Försäkringskassan. Riksrevisionen har gjort en granskning av tandvårdsreformens måluppfyllelse, Tandvårdsreformen 2008 når den alla? Riksrevisionen pekar i sin granskning på att särskilt unga, personer med låg inkomst och personer med dålig tandhälsa har dålig kännedom om det allmänna tandvårdsbidraget. Riksrevisionen konstaterar också att högkostnadsskyddet ger skydd vid höga kostnader för tandvård, men att det inte når alla med stora tandvårdsbehov. Inspektionen för socialförsäkringen har i två rapporter pekat på brister i kontrollarbetet vad gäller ersättning från Försäkringskassan till vårdgivarna. Bland annat påpekas att det kan finnas incitament för vårdgivare att överutnyttja systemet avsiktligt. För att behålla tandvårdsstödets legitimitet är det viktigt att minimera antalet felaktiga utbetalningar. En viktig uppgift för perioden är därför att komma tillrätta med dessa felaktiga utbetalningar. Regeringen har utsett en särskild utredare som ska genomföra en samlad utvärdering av tandvårdsreformen. Denna utredning ska bland annat analysera hur organisationen och systemet kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs. Utredningen ska även analysera besöksfrekvensen för olika grupper och föreslå vem eller vilka som bör ha det övergripande ansvaret för information om det statliga tandvårdsstödet. Utredningen ska vara klar senast den 31 augusti Dess slutsatser kommer med all sannolikhet att påverka Försäkringskassans fortsatta arbete. 1.6 Varaktigt nedsatt arbetsförmåga Livssituationen Varaktigt nedsatt arbetsförmåga omfattar i huvudsak kunder som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl och kunder som har fått en arbetsskada. En del av dem arbetar eller är nära att komma ut i arbete, men många befinner sig långt från arbetsmarknaden. De flesta i livssituationen får sjukersättning, och för många av dem är det deras huvudsakliga försörjning. De som har partiell sjukersättning och de som får livränta på grund av arbetsbyte har en närmare koppling till arbetsmarknaden. Många i livssituationen är 55 år eller äldre. Av dem som får sjukersättning gäller det mer än hälften, och de flesta som får livränta finns i åldersgruppen år. Det huvudsakliga syftet med Försäkringskassans arbete inom livssituationen är att ge ekonomisk trygghet. Men vi ska också stimulera till ökat engagemang i samhällslivet och stödja dem som har förutsättningar för det att komma i sysselsättning. 25

Budgetunderlag

Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Budgetunderlag 2015 2017

Budgetunderlag 2015 2017 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 14 1:4 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser för att hjälpa

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,9 2,9 3,6 4,4 4,4 4,4 Timlöneökning 3,8 2,7 3,2 2,9 3,0 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 0,0 0,2 0,4 1,5 1,4 1,2 Sysselsatta, personer

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,6-0,1 0,2 1,1 1,1 0,9 Sysselsatta, personer

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 3,0-0,6 0,4 1,1 1,0 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m.

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,1 4,1 4,4 4,6 4,3 Timlöneökning 2,2 3,1 2,3 3,1 3,2 3,3 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för socialförsäkringen

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för socialförsäkringen Regeringsbeslut 2009-12-17 S2009/9929/SK(slutligt) Socialdepartementet Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Budgetunderlag 2017 2019 Del 1 Socialförsäkringens administration Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans budgetunderlag för åren 2017 2019 Försäkringskassan lämnar härmed budgetunderlag

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Försäkringskassan i Sverige

Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Vår resa över tiden Paradigmskifte: Kundens upplevelse ska vara vår måttstock på

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut III:2 Socialdepartementet 2012-12-20 S2011/11297/SF (slutlig) S2012/8855/SAM (slutlig) S2012/8858/SAM (delvis) Försäkringskassan 103 51 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Frågeställningar SVAR PÅ UPPDRAG I REGLERINGSBREV BILAGA 2 1 (18)

Frågeställningar SVAR PÅ UPPDRAG I REGLERINGSBREV BILAGA 2 1 (18) 1 (18) Frågeställningar Nedanstående frågeställningar har bedömts som huvudintressenternas (EU, Regeringskansliet och Försäkringskassan) behov inom ramen för uppdraget. Försäkringskassans behov av försäkringsstatistik

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Rosa Fiorito KS, Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-01-20 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1513 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Inspektionen för vård och omsorg

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Inspektionen för vård och omsorg Regeringsbeslut I:6 2017-12-18 S2017/07302/RS (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för vård och omsorg

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro

Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro Nu mobiliserar vi mot ökad sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan Laura Hartman Februari 2015 Sida 1 Laura Hartman Februari 2015 Sida 2 Två utmaningar Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut I:12 Socialdepartementet 2014-12-18 S2013/5454/SF S2014/1966/SF S2014/2108/SF m.fl. Se bilaga 1 Försäkringskassan 103 51 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Försäkringskassan

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg Regeringsbeslut III:13 2016-12-20 S2016/07779/RS (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för vård och

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Budgetunderlag 2015 2017

Budgetunderlag 2015 2017 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statskontoret

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statskontoret Regeringsbeslut III 9 2016-12-20 Fi2016/04581/RS (delvis) Finansdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statskontoret Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-11-28 1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 Inledning En av Försäkringskassans grundläggande uppgifter är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Sid 1 April 2017 Våga prata pengar. Försäkringskassan

Sid 1 April 2017 Våga prata pengar. Försäkringskassan Sid 1 April 2017 Våga prata pengar Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Agenda Övergripande information om Försäkringskassan. Översikt av vanliga förmåner som nyanlända kan ta del av. Att tänka på

Läs mer

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? Falun 27 september Socialförsäkring i förändring Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen? 1 Vi stoppade Strandhälls sjukskatt! Massiva protester mot sjukskatten,

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Överklagandenämnden för studiestöd

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Överklagandenämnden för studiestöd Regeringsbeslut II:3 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U/2016/05525/SF (delvis) U/2016/05625/SF Överklagandenämnden för studiestöd Box 110 871 23 Härnösand Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-01-18 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2021 Dnr 308-2017 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer