ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun

2 ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun LUDVIKA KOMMUN LUDVIKA TELEFON: LUDVIKA.SE

3 Årsredovisning 2011 Innehållsförteckning Sidan Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 Allmän översikt 6 Ekonomisk översikt i ett 5-årsperspektiv 8 Balanskravsutredning 9 Sammanfattning och framtid 11 Uppföljning kommunövergripande mål 13 Personalekonomisk redovisning 23 Redovisningsprinciper 26 Ord- och begreppsförklaringar 27 Årsbokslut kommunen/koncernen Sammanställd redovisning 29 Organisationsplan kommunen 31 Koncernföretagen 32 Resultaträkning 33 Kassaflödesanalys 34 Balansräkning 35 Noter 37 Sammanställning kommunen drift/personal/investering 47 Verksamhetsberättelse per nämnd Revisionen 57 Kommunstyrelsen 58 Tekniska nämnden 66 Kultur- och fritidsnämnden 71 Social- och utbildningsnämnden 78 Västerbergslagens kulturskola 83 Vård- och omsorgsnämnden 87 Miljö- och byggnämnden 92 Räddningsnämnden 96 Välfärdsbokslut 104 Miljöredovisning 112 Revisionsberättelse 115

4

5 5

6 Förvaltningsberättelse Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunen redovisar för 2011 ett positivt resultat, 10,9 mnkr, vilket är 6,9 mnkr över budget. Vid årets första prognostillfälle i februari framkom budgetavvikelser på flera håll. Verksamhetens drift hade negativa avvikelser på drygt -15 mnkr. De två tunga nämnderna social och utbildning samt vård och omsorg stod för närmare 11 mnkr av avvikelserna. Skatteintäkterna och finansnettot kompenserade till stor del, + 11mnkr, underskottet i driften. Under året har prognostalen för driften, trots besparingsprogram, försämrats. I prognos 2 fram till prognos 4 var underskottet i driften ca mnkr. Vid prognos 5 var denna budgetavvikelse -29,5 mnkr. Det är i huvudsak vård och omsorgsnämnden som haft en tilltagande negativ budgetavvikelse. I prognos 5 var den -22 mnkr. Kommunfullmäktige beviljade i augusti budgetavvikelse specifikt för ökade LSS-kostnader med 6 mnkr. Vid summeringen av 2011 års driftskostnader, med korrigering för kapitalkostnadsförändring, kan konstateras att underskottet inom vård och omsorg landade på -21,4 mnkr. Avvikelserna har sin orsak i 4 olika punkter. Dessa är fördyrat löneavtal med Kommunal, flera nya kostsamma LSS-fall, ökade insatser inom äldreomsorgens hemtjänst samt tillämpningen av heltidsavtalet. Andra nämnder med underskott var social och utbildning -7,3 mnkr, och tekniska nämnden skattefinansierat, -1,7 mnkr. Grundskolan såväl som förskolan visar underskott. Resurspersoner till barn med särskilt behov har anställts och tillfälliga förskoleavdelningar har öppnats. Tekniska nämndens underskott hänförs främst till merkostnader för vinterväghållning. Även detta år har extra nedskrivningar gjorts på ett antal anläggningstillgångar belopp ca 9,4 mnkr. En sänkning av avgifterna för avtalsförsäkringar liksom gynnsam utveckling av pensionsbetalningar och reavinster på fastighetsförsäljningar lämnar ett betydande bidrag, 26,3 6 mnkr, till verksamhetens nettokostnader. Dessa poster redovisas utanför nämndernas driftsnetto. En uppgörelse som kostar 2,2 mnkr har gjorts med Hedemora kommun om LSS-kostnader som varit tvistiga.en beräkning och reservation på 9,5 mnkr har gjorts av återställningskostnader för en avfallsdeponi vid Björnhyttans avfallsanläggning och en kostnad har tagits för en spårsanering på Ludvika bangård med 3,1 mnkr. De sistnämnda posterna, 14,8 mnkr har klassats som jämförelsestörande. De poster som redovisas längre ned i resultatsammanställningen är skatteintäkter. Budgetavvikelsen blev +18,6 mnkr. Vidare finansnetto. En räntekostnad för ny diskontering på pensionsåtaganden ger kostnader på ca 5,1 mnkr. På intäktssidan ger högre utdelning från VB-gruppen en plusavvikelse på 6,9 mnkr. För extraordinära poster redovisas en intäktspost med 6,4 för återbetalning gc-väg från Trafikverket. Personal- och utvecklingsstrategi För att möta den utmaning som Ludvika kommun står inför, att vara en attraktiv arbetsgivare när konkurrensen om arbetskraften ökar, krävs insatser som lockar nya medarbetare samtidigt som befintliga medarbetare väljer att stanna kvar. Detta gör vi genom att ge cheferna det stöd de behöver för att i samarbete med medarbetarna utveckla Ludvika kommun till en attraktiv arbetsgivare. Arbetsplatserna i kommunen ska präglas av en god arbetsmiljö samt att utrymme ges till utveckling och nya idéer där varje medarbetares erfarenheter och personliga förutsättningar tas tillvara. Befolkning och sysselsättning Total andel inskrivna arbetslösa minskade från 8,7% 2010 till 8,3% i Ludvika vid utgången av För Dalarna och riket var samma uppgifter 8,8%/8,0% respektive 8,9%/8,6%. Motsvarande uppgifter för ungdomsarbetslösheten var för Ludvika 19,7% 2010 mot 19,1% För Dalarna och riket: 20,5%/19,0% respektive 19,3%/19,1%. Antal företag som startades i Ludvika kommun var 133 stycken. Befolkningsutveckling 2011 Den positiva befolkningsutvecklingen bröts under Efter tre år med befolkningsökning

7 minskar vi med 224 personer. Födelsenettot ligger kvar på minus trots högt antal födda. Flyttnettot som de senaste fem åren legat på plus visar nu ett stort minus. Det är den inrikes flyttningen, och då framför allt mot andra län, som står för hela underskottet. Mot utlandet har vi fortfarande ett litet plus, trots att invandringen halverats. Totalt sett har inflyttningen minskat kraftigt samtidigt som utflyttningen ökat. I stort sett alla åldersgrupper minskar. Mest anmärkningsvärd är minskningen i skolåldrarna med 4 procent. Undantag är förskolebarnen som fortsätter att öka, och yngre pensionärer. För fjärde året i rad är vi fler män än kvinnor i kommunen, och mansöverskottet blir allt större. Befolkningsförändringar fem år bakåt År Folkmängd Förändring Födelsenetto Flyttnetto Förändring i åldersgrupper och kön sedan föregående år Ålder År 2011 År 2010 Dif Totalt Kvinnor Män

8 Ekonomisk översikt i ett femårsperspektiv Förändring av kostnader och intäkter Såväl kostnader som skatteintäkter/statsbidrag har ökat jämfört med Verksamhetens nettokostnader har ökat mer än skatteintäkter/statbidrag. Nettokostnadernas ökning är 46,5 mnkr eller +3,7%. I denna ökning ingår för 2011 jämförelsestörande poster med 14,8 mnkr. Motsvarande ökning för skatteintäkter/statsbidrag är 28,4 mnkr eller +2,2%. Totalt är verksamhetens nettokostnader 20,7 mnkr över budget. Finansnettot har avvikelser både på intäkts- och kostnadssidan. En kostnad för diskonteringsränta på pensioner, 5,1 mnkr, redovisas som en jämförelsestörande post. Det goda utfallet för finansiella intäkter förklaras främst med högre utdelning än budget från VB-gruppens bolag. Budgetavvikelsen för skatteintäkter/statsbidrag är +18,6 mnkr. Skatteintäkternas och finansnettots positiva budgetavvikelser kompenserar, så när som på 0,5 mnkr, de negativa budgetavvikelserna i verksamhetens nettokostnader. Nettokostnadsandelens utveckling År Verksamheten/skatt + statsbidrag */ 94% 94% 94% 95% 95% Avskrivningarna/Skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag **/ 1% 0% 1% 0% 0% Verksamheternas nettokostnader/skatt och statsbidrag 99% 99% 99% 100% 100% */ Från verksamhetens nettokostnader har frånräknats 14,8 mnkr som avser jämförelsestörande poster **/ Från finansiella kostnader har frånräknats 5,1 mnkr som avser en jämförelsestörande post Kvoten verksamhetens nettokostnad/skatt utvisar ett nyckeltal på 99%, det vill säga 99% av intäktsposterna för skatter/statsbidrag har förbrukats. En önskvärd målsättning är att detta relationstal ska vara 98%. Kommunens skatteintäkter - jämförelse länet Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till mnkr. Den totala skattesatsen (exkl kyrkoavgift) var oförändrad under Den var för Ludvika församling 33,52 (inkl begravningsavgift 0,32 kr) och för övriga 3 församlingar, 33,58 kr, varav begravningsavgift 0,38 kr. Ludvika kommuns skattesats i en länsjämförelse är på plats 10 och delas tillsammans med Falun och Malung-Sälen. 9 kommuner har högre skattesats och 3 kommuner (Rättvik, Leksand och Avesta) lägre skattetsats. År Nettokostnadernas utveckling */ 2,5% 3,0% 0,9% 3,8% 3,1% Skatteintäkternas utveckling (inkl statsbidrag) 2,2% 3,2% 1,5% 4,1% 3,5% */Jämförelsestörande kostnadspost har frånräknats Åren 2007 till 2010 var det en övervikt för procentuell ökning av skatteintäkterna i förhållande till nettokostnadernas utveckling. I redovisningen av nettokostnader för 2011 har jämförelsestörande kostnadsposter på 14,8 mnkr exkluderats för att få en rättvis jämförelse över tid. Korrigeringen till trots har trenden brutits för Nettokostnadernas utveckling överstiger nu skatteintäkternas utveckling med 0,3 procentenheter. 8

9 Årets resultat Mnkr/År Årets resultat 10,9 22,9 16,2 1,5-0,6 Reavinster försäljning fastighet -1,3 Justering extra ordinära poster 4,0 4,5 6,3 9,9 Justering taxefinansierad verksamhet -1,6 3,0 2,6-2,6 Justerat resultat/balanskrav 9,6 25,3 23,7 10,2 6,7 Eget kapital 787,1 776,2 570,3 554,1 552, års resultat +10,9 mnkr överträffar budget med 6,9 mnkr. Budgetavvikelsen för extraordinära poster är +7,4 mnkr varför budgetavvikelsen på Resultat 2 (resultat efter skatter och finansnetto) är svagt negativ -0,5 mnkr. Balanskravsutredning Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnåtts ska bland annat realisationsvinster från försäljning av mark och fordon medräknas. Andra poster kan medräknas men det måste göras utifrån synnerliga skäl. Balanskravsutredningen för ovan angivna år har inte gjorts fullt ut enligt detta regelverk. Då årsredovisningarna är fastställda av kommunfullmäktige ändras inte på historiken. Balanskravsutredningen för 2011 utgår från årets resultat +10,9 mnkr. Från detta har avräknats reavinster vid försäljning av fastighet med 1,3 mnkr. Det justerade resultatet enligt balanskravet är således +9,6 mnkr, det vill säga årets intäkter överstiger kostnaderna. Kommunen har inga gamla underskott enligt balanskravet som ska täckas upp. Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets totala anslag inklusive tilläggsanslag och ombudgeterade anslag var 144,1 mnkr. Investeringsvolymen ökade med ca 16 mnkr under De skattefinansierade investeringarna var 46 mnkr. En nyupplåning på 29 mnkr gjordes för va-projekt i Fredriksberg. Mnkr/År Nettoinvesteringar 66,1 49,9 68,8 114,7 56,6 Nyupplåning för investeringar 29,0 0,4 0 37,5 0 Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditeten mäts genom att relatera det egna kapitalet till de totala tillgångarna. Den visar i vilken grad tillgångarna har anskaffats med egna medel och är också ett mått på den finansiella styrkan. Soliditeten och skuldsättningsgraden ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Med pensionsåtagandena inräknade som redovisas som så kallad ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen, har nyckeltalen försämrats 4 procentenheter. Soliditet År Exklusive pensionsskuld 58% 59% 50% 51% 53% Inklusive pensionsskuld (inkl löneskatt) 0% 4% -16% -18% -19% 9

10 Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 42% 41% 50% 49% 47% Inklusive pensionsskuld (inkl löneskatt) 100% 96% 116% 118% 119% Likviditet De likvida medlen var vid årets ingång 78 mnkr och vid årsslutet 63 mnkr, en minskning med 15 mnkr. Lån - Borgen - Pensioner Mnkr/År Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 247,6 203,5 210,6 228,2 196,3 Pensioner (skuld) 57,8 47,9 77,2 72,4 70,2 Pensioner (ansvarsförbindelse) 634,8 579,6 603,9 602,8 599,7 Borgensförbindelser 683,2 716,7 698,7 609,1 580,4 Summa 1623,4 1547,7 1590,4 1512,5 1446,6 Förändring från år % 114% 117% 116% 111% Löneskatt 154,0 140,6 146,5 146,2 145,5 Summa inklusive löneskatt 1777,4 1688,3 1737,8 1658,7 1592,1 Förändring från år % 113% 116% 111% 106% Budgetföljsamhet driftverksamhet exklusive kapitalkostnader Mnkr/År Social- och utbildning -7,3-12,4-2,7-5,9-9,3 Vård- och omsorg -21,4-4,3 3,2-6,2-14,0 Kommunstyrelsen 0,3-0,4 1,6 1,2 1,8 VBU (Ludvikas del) 0,6 1,8-3,3-6,2 2,5 Övriga 5,1 0,5 0,9-3,7 13,0 Driftverksamhet totalt -22,7-14,8-0,3-20,8-5,9 Årets avvikelse i driftsresultatet är -22,7 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden står för den största delen, -21,4 mnkr, vidare social- och utbildningsnämnden, -7,3 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden har beviljats en avvikelse på 6 mnkr för verksamheten inom LSS. Taxefinansierad verksamheterna inom tekniska nämnden har ett överkott på 5,8 mnkr. Avstämning finansiella mål och balanskrav I budgeten för Ludvika kommun finns det upptaget två finansiella mål som eftersträvas. Målen för 2011 framgår av fullmäktiges rambeslut kring budgeten. Det första målet är ett procenttal som beskriver resultatnivån i förhållande till skatter och statsbidrag. Resultatet är på resultatnivå 2 (resultat efter skatteintäkter och finansnetto). Det andra finansiella målet är att de skattefinansierade investeringarna för hela året skall vara egenfinansierade. 10

11 År/% Resultatnivå i % - budgetmål 0,4% 0,5% 1,2% Resultatnivå i % - utfall */ 1,6% 2,1% 1,7% Resultatnivå i % - utfall **/ 0% 2,1% 1,7% Investeringar skattefinansierade - budgetmål om egenfinansiering uppfyllt Ja Ja Ja */ Resultat 2 exkluderat för 14,8 mnkr jämförelsestörande kostnadsposter **/Resultat 2 med jämförelsestörande poster inkluderade Resultatmålet i budgeten var 0,4%, utfallet blev 1,6%. Dock har jämförelsestörande poster på sammanlagt 14,8 mnkr räknats bort. Det långsiktiga målet på resultatnivå är minst 2%. Utfallet blev 1,6%. Investeringsmålet klarades inte av 2009 men har uppnåtts En blygsam extern finansiering (0,4 mnkr förskott va-anslutningar) har upptagits I övrigt ingen ny extern finansiering på investeringar. Vad gäller det kommunala balanskravet, finns inga återstående underskott kvar att återställa. Det justerade resultatet, +9,6 mnkr, överstiger med god marginal, ca 5,6 mnkr, den budgeterade nivån och balanskravet. Känslighetsanalys Olika faktorer i procent eller antal påverkar kommunens ekonomi på olika sätt. Några exempel är: 1% löneförändring innebär ca 10,4 mnkr mer i personalkostnad 10 heltidstjänster kostar ca 3,6 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger ca 1,9 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 12,8 mnkr befolkningsförändring med 100 invånare ger ca 4,4 mnkr mer i skatteintäkter/statsbidrag förändring av kommunala skattesatsen med 10 öre ger ca 4,4 mnkr. Sammanfattning och framtiden Inledningen av 2011 inleddes med två prognoser med negativ avvikelse i driften mot budget. Vid prognostillfälle 2 som avrapporterades i mitten av april kunde en negativ budgetavvikelse konstateras i driften på -20 mnkr. Av denna avvikelse stod vård och omsorg för 11,3 mnkr och social och utbildning för 6,4 mnkr. Vid prognos 3 i juni hade ny skatteprognos med positiva budgetavvikelser på 18 mnkr förbättrat resultatläget och ett negativt totalresultat hade vänts till ett positivt. Det som hänt under hösten och fram till bokslutsdatum sista december är att driften ytterligare försämrats med ökande underskott framförallt i vård- och omsorgs driftbudget. Redan efter prognos 1 i februari fick nämnderna i uppdrag att presentera åtgärdsplaner för att uppnå budget i balans. Social- och utbildningsnämnden och framförallt vård- och omsorgsnämnden har inte lyckats vända sina underskott i driften till en budget i balans. När nu 2011 skall sammanfattas i bokslutskommentarer kan följande konstateras. Underskottet i driftsredovisningen summerar till - 22,7 mnkr exklusive korrigering av kapitalkostnader. Vård- och omsorgsnämnden står för största avvikelsen, -21,4 mnkr. Avvikelserna beror på ökade kostnader för hemtjänst, LSS och fördyrat löneavtal. Nämnden beviljades en budgetavvikelse på 6 mnkr för LSSkostnader. Social- och utbildningsnämndens -7,3 mnkr har sin förklaring i högre kostnader inom grund- och särskolan. Tekniska nämnden hade för skattefinansierad verksamhet avvikelse med -1,8 11

12 mnkr (ej uppnådd inköpsbesparing, snöröjning, städ). Teknisk nämnd, taxefinansierat hade ett budgetöverskott på +4,3 mnkr. Överskott både inom va och avfall. Budgetposten borgensavgift LudvikaHem fakturerades och redovisas i bokslutet som finansiell intäkt. Övriga verksamhetskostnader utanför nämndernas driftsnetto berör bland annat av- och nedskrivningar, försäljning fastigheter, pensioner, semesterlöneskuld och kalkylerade sociala avgifter samt jämförelsestörande kostnadsposter. Dessa poster gav 2011 en positiv budgetavvikelse som netto påverkade resultatet med +2,1 mnkr. Avräkning av de preliminärt utbetalda skattemedlen för 2011 utföll positivt. Totalt blev avvikelsen på skatteintäkterna +18,6 mnkr. De finansiella intäkterna översteg budget med +6,9 mnkr. Högre utdelning från företagen inom VB-gruppen är huvudorsaken. Finansiella kostnader avvek mot budget med - 5,3 mnkr. En diskonteringsränta som säkrar värdet på pensionsåtagandena har sänkts och medförde merkostnader på ~5,1 mnkr. Vid årets slut inkom en inbetalning på 6,4 mnkr från Trafikverket för gång- och cykelväg till Nyhammar. Då denna post tidigare redovisats som extraordinär kostnad har den i årets bokslut redovisats som extraordinär intäkt. Sammantaget överskred verksamhetens nettokostnader budget med 20,7 mnkr. I detta underskott ingår dock flera större så kallade jämförelsestörande poster, totalt 14,8 mnkr. Den största posten, 9,5 mnkr, avser en avsättning för avfallsdeponi på Björnhyttans avfallsanläggning. Avvikelserna för skatteintäkter och finansnettot är positiva och täcker så när som på 0,5 mnkr upp underskottet i verksamhetsnettot. Till detta tillkommer den extraordinära intäkten på 6,4 mnkr. Kommunens totala resultat blir därför positivt, 10,9 mnkr, vilket är 6,9 mnkr över budget. Budgetuppföljning 1, den första prognosen för 2012, avlämnades i mitten av januari. Stora budgetavvikelser rapporteras återigen från de stora nämnderna. Vård- och omsorgsnämndens underskott är -18 mnkr och social- och utbildningsnämnden -3 mnkr. Underskott för kollektivtrafiken, -1,7 mnkr, redovisas inom kommunstyrelsen. Lägre centrala kostnader för arbetsgivaravgifter, något bättre skatteprognos och högre utdelning från VB-gruppen kompenserar inte den kraftiga avvikelsen i driften, -22,7 mnkr. Resultat efter prognos 1 är -9 mnkr. De nämnder som har underskott ska till arbetsutskottet i april redovisa åtgärdsplaner för budgetbalans. Vård- och omsorgsnämndens verksamhet kommer att genomlysas av kommunens revisionsbiträde KPMG och en första återrapportering kommer att ske vid arbetsutskottet i april. Inledningen av 2012 ger ett dystert facit för driftsverksamheten. Kommunens två stora nämnder har inte heller detta år lämnat besked som indikerar att verksamheten är i eller är på väg mot ekonomisk balans. Underskottsutvecklingen från 2011 har fortsatt. Kommunens budget för det totala resultatet 2012 är en nollbudget. Avvikelser som eventuellt består fram till bokslutsdagen på ovan nämnda -9 mnkr är inte i överensstämmelse med balanskravet och måste därför inarbetas under de tre kommande verksamhetsåren. I dagsläget finns inte heller indikationer att skatteintäkterna kommer att positivt avvika på det sätt de gjorde föregående år. Ett stramt förhållningssätt och disciplin från alla nämnder behövs både under innevarande verksamhetsår men även inför det inledande budgetarbetet under våren för att målet om ekonomisk balans ska kunna uppnås. 12

13 Uppföljning kommunövergripande mål Enligt kommunallagens bestämmelser skall kommunfullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Kommunrevisionen har under flera år efterlyst fler mål, fastställda av kommunfullmäktige, både för god ekonomisk hushållning och verksamhetsmål. I budgetberedningen hösten 2010 presenterade kommunchefen ett underlag för mål och målredovisning. Kommunfullmäktige valde i sitt budgetbeslut november 2010 att anamma stora delar av kommunledningskontorets förslag till mål. De två finansiella mål som beslutades har redovisats direkt i den ekonomiska översikten i bokslutets förvaltningsberättelse under rubriken Avstämning finansiella mål och balanskrav. Redovisning av övriga mål, gemensamma mål och inriktningsmål, återfinns nedan samt under respektive styrelse/nämnd. De nu beslutade målen för 2011 har återrapporteras i delårsrapporten och nu i årsbokslutet. Inför budgeten 2012 har målmodellen bearbetats och förfinats. I budgetbeslutet har mål fastställts som en del av en verksamhetsplan för Dessa mål har inarbetats i nämndernas budgetdokument för Målen ska vara nämndsspecifika och åtföljas av resultatmått. Vad gäller uppföljningen av 2011 års mål är detta inte möjligt att göra utifrån konkreta nyckeltal/ resultatmått. Flertalet mål har karaktär av visioner på längre sikt som är svåra att redovisa i form av nyckeltal. Målen har redovisats i löpande text med de aktiviteter/projekt som pågår och indikerar att arbetet med måluppfyllelse fortgår dock utan att påvisa mätetal i tid som visar utvecklingstrend. Indikationer om förändring får värderas utifrån aktiviteter och projekt som verkar för målens uppfyllande. Följande kan sammanfattas om mål som ej uppfyllts. Besparingsmålet för inköp/ökad köptrohet var totalt 3 mnkr. Tekniska nämndens del i detta mål var 1 mnkr. Måluppfyllelsen blev 0,4 mnkr. Vård och omsorgs mål för motsvarande var 750 tkr. Måluppfyllelsen blev 500 tkr. Målet att säkerställa långsiktigt underhåll av fasta tillgångar uppnås ej. Tekniska nämnden utvecklar detta i sin målrapportering och påpekar bland annat på otillräckliga medel för fastighets- och gatuunderhåll. Målmodell Kommunen har i nuläget en modell sedan 1990 som innebär att budgetmodellen skall innehålla: Inriktningsmål - övergripande vad som skall göras Effektmål - hur vi skall mäta hur vi uppnår målen Produktionsmål - hur mycket resurser som åtgår för att nå målet Rollfördelningen enligt denna modell är att politiken fastställer inriktningsmålen och de resurser/ekonomiska medel som ställs till förfogande medan förvaltningen bestämmer hur resurserna skall användas. Denna modell har inneburit att många mål fastställts i den interna budgetprocessen per nämnd/styrelse och även publicerats i den tryckta kommunala budgeten. Beslut och fastställande av kommungemensamma mål har däremot inte haft motsvarande omfattning/mångfald. Revisionen har riktat kritik dels mot att antalet mål varit få och att mål för god ekonomisk hushållning och verksamhetsmål utifrån fullmäktiges perspektiv saknats i det årliga budgetbeslutet. Det budgetbeslut som fastställde 2011 års budget har tagit fasta på att kommunen för framtiden skall ha övergripande mål för hela Ludvika kommun och att dessa mål återspeglas ner till målen i respektive nämnd/styrelse. 13

14 De inriktningsmål som beslutades har sin utgångspunkt i den strategiska plan som fastställdes av Kf ( 53). Inriktningsmål är en färdriktning och vision som avspeglas i långsiktigt arbete och ständig anpassning till omvärldsfaktorer. De övergripande målen som fastställts för 2011 är: Ludvika skall vara en attraktiv kommun med ökad tillväxt och sysselsättning Ludvika skall verka för ökad välfärd och rättvisa Ludvika skall verka för ökad ekologisk hållbar utveckling Ludvika skall fortsätta att utveckla sina profilområden: Natur och miljö Barn och ungdom Teknik i världsklass Köpcentrum för närområdet De gemensamma målen för god ekonomisk hushållning som fastställts är: Ökad köptrohet via tecknade ramavtal Effektivisera lokalanvändningen Minska energianvändningen Eftersträva extern finansiering/medfinansiering Säkerställa långsiktigt underhåll av fasta tillgångar Utveckla det goda ledarskapet och medarbetarskapet Ludvika skall vara en attraktiv kommun med ökad tillväxt och sysselsättning Till boendegruppen har ett antal byggföretag inbjudits för att diskutera villkoren för nybyggnation. Arbetet med att ta fram en prognos för bostadsbehovet 2018 inleddes. Under 2011 förbereddes arbetet med att införliva turistbyråverksamheten i Visit Södra Dalarna AB vilket genomfördes vid årsskiftet. Förutom ett samarbete inom de sex kommunerna i Falun Borlängeregionen syftade förändringen till ett mer strategiskt arbete med att marknadsföra Dalarna inom besöksnäringen. För nyinflyttade anordnades aktiviteter för att guida och informera dem. Omfattande tid lades till rådgivning till olika företag. Arbetet med infrastruktur delades mellan Falun Borlänge regionen, Bergslagspendeln och Bergslagsdiagonalen. Deltagande i samarbetet med 50 kommuner inom Stockholm Business Alliance fortsatte. För tredje gången redovisades enkäten beträffande myndighetsutövning som denna gång utökats till totalt ca 166 kommuner. Ludvika hamnade på 4:e plats. Ett möte för kommunstyrelseordförandena förlades till Ludvika. Näringslivsenheten deltog ånyo vid rekryteringsmässan i Utrecht. Näringslivsenheten organiserade i samarbete med hela Dalarna Träffa Ludvika som syftade till att locka bland annat återvändare till Ludvika. 14

15 Ludvika skall verka för ökad välfärd och rättvisa Miljö- och byggnämnden har kommenterat målen. Dessa mål har en övergripande roll, nationellt, regionalt och lokalt. Nämndens avsikt och vilja är att integrera målen när tillstånd beviljas och tillsynen/kontrollen planeras och tillämpas för att få en god livsmiljö. Även folkhälsomålen, både de nationella och lokala, ska vara vägledande vid bedömningen av tillstånd och tillsynsprioriteringen. Alkohollagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, tobakslagen och andra föreskrifter, lagar eller kommunens uttalade viljeinriktning ska vara vägledande för att få bra levnadsvillkor. Avsikten är att värna och skydda människors hälsa och välbefinnande i en god miljö och samverka med och påverka andra för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Nämnden skall uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivningar. Besluten skall vila på saklig grund och fattas med gott omdöme i medborgarnas intresse. Likartade ärenden skall behandlas på lika sätt. En genomtänkt och bra utförd bostadsanpassning ger människor med funktionshinder en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Förutom att det höjer livskvalitén för den funktionshindrade är det en god samhällsekonomisk åtgärd. Arbeta för en allmänt god hälsa, minskat antal olycksfall och för att ingen i kommunen ska behöva vistas i ohälsosam bostad/lokal. Folkhälsoarbetet bygger på det av kommunen antagna hälsopolitiska programmet. Folkhälsoarbetet inriktas på idrott, skador och kost, barn/ungdomar, suicidprevention i samarbete med andra. Arbetet inom dessa områden görs i samverkan med Landstinget Dalarna och flera andra aktörer. Under 2012 kommer kommunen att omcertifieras som Säker och trygg kommun. Livsmedelslagens syfte och mål är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumentens intressen när det gäller livsmedel. Nämndens uppgift är att säkerställa livsmedelssäkerheten genom offentlig kontroll i kommunen. För de som har eller kan få nedsatt funktion gäller: I verksamheten bevakas dessa frågor i handläggningen av tillsyns- eller tillståndsärenden utifrån de möjligheter som lagstiftningen medger. I detaljplanearbetet skall hänsyn tas till de funktionshindrades problem. Vid granskning av bygglovsansökningar och vid bygganmälan skall plan- och bygglagens krav på tillgänglighet beaktas. I bostadsanpassningsärenden skall goda funktionella lösningar eftersträvas som medför att den funktionshindrade kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Rutiner tagits fram för detaljplanearbete med avsikt att kunna belysa jämställdhetsaspekter som; Finns jämställdhetsperspektivet integrerat i planens syfte? Har det varit en jämn könsfördelning i det beredande arbetet och i beslutsprocessen? Ger planen förutsättningar för en god och bostadsnära tillgång till affär och annan service? Har de boende i planområdet tillgång till bostadsnära skolor och dagis? Har för- och nackdelar med lokalisering av exempelvis affärer, arbetsplatser etc. vägts ur ett jämställdhetsperspektiv? Utforma skolgårdar, lek-, spel- och rekreationsutrymmen med hänsyn till bägge könens lika villkor och möjligheter? 15

16 Ge planering möjlighet till sociala och fysiska aktiviteter i närmiljön för både män och kvinnor dag- och kvällstid? Ludvika skall verka för ökad ekologisk hållbar utveckling Miljö- och byggnämnden ska verka för en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Avsikten är att värna och skydda människors hälsa och välbefinnande i en god miljö och samverka med och påverka andra för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Nämnden skall uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivningar. Se till att miljöbalkens villkor efterlevs och att såväl företagens som kommunens ambitioner är högre ställda och inriktade mot att nå ett hållbart samhälle. Kemikalieanvändningen ska reduceras och där det är möjligt skall miljövänligare produkter användas. Att genom information nå ett ökat miljömedvetande hos företag, säljare och konsumenter. Att i samverkan med inköp nå ännu miljövänligare upphandling av produkter som kommunen använder. Lokala miljömålen, klimatstrategi med energiplan och energieffektiviseringsstrategin är grundläggande dokument för arbetet. Till detta kommer kommunens egna förbindelseavtal som Fairtrade city och Sveriges ekokommuner med de åtaganden det innebär. Dessutom tillkommer kommunens egna projekt som ekologisk mat, biogas och öppen horisont (kor i Räfsnäs). Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde natur och miljö De flesta målen inom detta område som berör miljö- och byggnämnden finns under föregående målområde, hållbar utveckling. Avsnittet natur som program och åtgärder finns idag under kommunstyrelsens ansvarsområde. Nämndens och förvaltningens arbete med målformulering, planering och verksamhetsuppföljning är en alltid pågående utveckling. Idag finns mål verksamhetsplaner för flera områden. Uppföljningen släpar efter i vissa avseenden men är i en upparbetningsprocess. Resultatmått och kvalitet/nöjdindex Idag kan vi ange antalet ärenden/besök per år indelat i olika områden eller snitt per handläggare och en rimlig kostnadsgrad. Det är under utveckling Intentionen är att klargöra och få en målsättning för kostnadstäckningen vid myndighetsutövning. Mätning av hur kunderna bedömer vår kvalité, bemötande och tillgänglighet görs vartannat år och är viktig för att bli än bättre och bör fortsätta. För nämnden och förvaltningen är det viktigt att ett bra resultatmått också har ett bra gensvar i bedömningen av kvalitet och nöjdhet. Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde barn och ungdom Social- och utbildningsnämndens ständigt pågående kvalitetsarbete inom de olika verksamhetsområdena har under året haft fokus dels på att alla barn/elever ska nå målen; att meritvärdet ska höjas, dels på barn/elevers rätt till en god lärandemiljö; där trygghet råder och inga kränkningar förekommer. Medel för att stärka detta arbete har bl.a. varit olika riktade kompetensutvecklande insatser för pedagoger. 16

17 Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund där Ludvika och Smedjebackens kommuner samverkar i fråga om gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, uppdragutbildning, särskolans gymnasie- och vuxendel samt svenskundervisning för invandrare. VBU upprättar en självständig årsredovisningför kommunalförbundetr och redovisar där mål för verksamheten och måluppfyllelse.. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet för barn och ungdomar är sedan 2011 prioriterad och mer resurser riktas mot detta område. I budgetarbetet för 2012 ges ytterligare ökat utrymme för dessa verksamheter. Nämnden har beslutat att fr.o.m införa nolltaxa för föreningars barnoch ungdomsverksamhet som är verksamma inom kommunala idrottslokaler, idrottshallar, Folkets Hus och fotbollsplaner. Vid remissyttranden lägger förvaltningen särskilt fokus på att Ludvikas befolkning på ett enkelt sätt skall kunna vara aktiva på fritiden och särskilt i sitt närområde. Barn- och ungdomar skall kunna förflytta sig på ett enkelt och säkert sätt. Enheten för kultur har upphandlat fritidsgård i Nyhammar, Fredriksberg och Grängesberg. Förvaltningen har omfördelat medel inom budget 2011 och hösten 2011 startade Ludvika fritidsgård i Folkets hus. Ungdomens hus, Haffas, invigdes i Folkets hus lokaler 13 maj. Replokaler har iordningställts i tidigare biblioteksförråd i källaren till Folkets hus. Lördagspyssel för barn på huvudbiblioteket genomförs. Enheten har sökt och beviljats pengar från Statens Kulturråd till barn- och ungdomslitteratur. Enheten för Fritid har målmedvetet börjat arbeta med familjer med invandrarbakgrund samt med personer med en funktionsnedsättning gällande att dels erbjuda och informera om det utbud som finns men även tillmötesgå deras egna behov. Varje barn/ungdom som är placerade på hem för ensamkommande barn har en egen individuell plan utarbetad i samverkan med barn/ungdom, god man och personal. Barn/ungdomars eventuella behov av samhällsstöd utreds och blir tillgodosedda. Integrations- och etableringscenter har startat ny verksamhet för ensamkommande flyktingbarn som fyllt 18 år, genom stödinsatser kallade 18+. Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde teknik i världsklass Satsningen på HVV, High Voltage Valley, är Ludvika kommuns främsta bidrag till att vidmakthålla och utveckla en teknik i världsklass. Projektet fortsatte som planerat och aktiviteter inleddes för att om möjligt kommersialisera delar av de projekt som pågår. Vid sidan om HVV är alla de aktiviteter som genomförs för att stärka en attraktiv region ett viktigt kriterium för att de som arbetar med en teknik i världsklass ska kunna rekryteras, utvecklas och trivas. Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde köpcentrum för närområdet Ludvika arbetar kontinuerligt med att stärka sin handel. För att främst stärka den så kallade sällanköpshandeln är en fortsatt satsning på Lyviksberget nödvändig. Försäljningsindex för sällanköpshandeln ligger på 62 sedan tre år och som jämförelse kan sägas att Falun har ca 100 och Borlänge ca 150. Beträffande dagligvaror hade Ludvika en topp 2008 i samband med Lyviksbergets etablering. 17

18 Försäljningsindex FA-region År Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Ludvika Ludvika Ludvika Sverige Sverige Sverige Omsättningsutveckling % utv. jmf. föreg. år FA-region År Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Ludvika % 15% 16% Ludvika % 2% 0% Ludvika % 4% 0% Sverige % 2% 4% Sverige % 2% 3% Sverige % 5% 3% Källa: HUI Ökad köptrohet vid tecknade ramavtal I budgetbeslutet för 2011 fanns en post om 3 mnkr som avsåg besparingar för inköp. Beslutet var också kopplat till ett övergripande kommunalt mål om ökad köptrohet via tecknade ramavtal. En fördelning av detta belopp har gjorts utifrån respektive nämnds inköp av varor och tjänster Belopp i tkr Kommunstyrelsen 250 Tekniska Social och utbildning 750 Vård och omsorg 750 Kultur och fritid 150 Miljö och bygg 50 Räddningstjänst 50 På tekniska förvaltningen har all personal informerats om avtalstroheten och att stor återhållsamhet gäller för inköp under året. All intern representation har tagits bort. Personalen som har First card har informerats vad som gäller för dessa inköp. Verksamheterna har lyckats minska kostnaderna för inköp av varor och tjänster med 0,4 mnkr som är 1,3 % av 30 mnkr och har därför inte helt uppnått kommunfullmäktiges mål med 1,0 mnkr. Kommunstyrelsens sparbeting var 250 tkr. Detta har uppnåtts främst genom allmän restriktivitet på inköp av förbrukningsmaterial men även besparing på inköpta tjänster inom IT:s verksamhet. Social- och utbildningsnämnden har enligt direktiv från kommunens ekonomienhet fått besparingar på inköp av varor och tjänster med 750 tkr under Besparingarna har gjorts genom re- 18

19 striktivitet av inköp samt avtalstrohet. Antalet First Card har också kraftigt reducerats vilket har borgat för en större avtalstrohet. Kultur- och fritidsnämndens alla enheter handlar i enlighet med ramavtal, där sådana finns. Enheten för Fritid har i samverkan med Inköpssektionen genomfört en internutbildning för arbetslagsledarna. Målsättningen är att varje arbetslag skall ha god kännedom om gällande ramavtal. Frågan har lyfts vid arbetsplatsträffar samt genom skriftlig information till all personal inom enheten. Vård- och omsorgsnämnden konstaterar att köptroheten är god inom förvaltningen. Inköpen utanför avtal avser blommor vid uppvaktningar (finns inga avtal) och dels inköp som ingår i den pedagogiska omvårdnaden inom psykiatri och LSS. Det besparingsmål på 750 tkr som lagts på nämnden har till stor del uppfyllts, 500 tkr. Effektivisera lokalanvändningen Tekniska nämnden har fortsatt arbetet med att minska lokalytorna och framförallt inhyrda lokaler. Det är däremot svårt för tekniska kontoret att påverka andra förvaltningars lokalytor. Inhyrd yta har kunnat reduceras genom att flytta daglig verksamhet från inhyrda lokaler vid Lärkvägen till f.d. vårdskolans lokaler i Marnäs. Under året har Persbo 1211 och Gamla vägen avyttrats. Svanvägen 4, 7, 8 och 10, K-huset Lorensberga skola samt 1915 års skola i Fredriksberg har rivits. Tekniska kontoret samutnyttjar numera lokalytorna vid Skakelbacken med räddningstjänsten och har därför kunnat minska sina egna lokalytor. Lokalytorna har de senaste åren minskat med m 2 varav m 2 sedan föregående bokslut. Att lokalytorna minskat beror på rivningar, försäljningar och minskade inhyrda lokalytor. I verksamhetsplanen FASTIGHET 2050 finns mål uppsatta för effektivisering av lokalanvändningen. Kultur- och fritidsnämnden har genom ökad marknadsföring, exempelvis: information, utskick, förbättrad hemsida och uppsökande verksamhet försökt öka nyttjandegraden av de kommunala lokalerna inom förvaltningen. Inom enheten för fritid har även lokalanpassningar skett för externa kunder samt för egen personal i Ludvika Folkets Hus samt Ludvika sporthall. Enheten samråder även idag med föreningslivet vid fördelning av lokaler för idrott och fritid för att möta det verkliga behovet och minimera antalet obokade tider. Inom enheten för kultur har förrådsytan i en biblioteksfilial minskats så att den kunde hyras ut till extern hyresgäst. Vård- och omsorgsnämnden har flyttat LSS-insatsen daglig verksamhet från externt förhyrda lokaler till av kommunen ägda lokaler i f.d. vårdskolan. Minska energianvändningen Inom samtliga av tekniska kontorets verksamheter pågår kontinuerligt arbetet med effektivisering av energianvändning och energibesparande åtgärder. I varje verksamhets verksamhetsplan finns målsättningen för energianvändningen angiven. Arbetet med att aktivt verka för en effektiv energianvändning pågår bland annat i det fortlöpande EPC-projektet. Nu har även en andra etapp startats upp. Resultatet är minskade förbrukningar och positiva miljöeffekter. Kostnadsbilden för fastighetsförvaltningens el- och värmekostnader hade varit 7,2 mnkr högre om inte EPC-projektet genomförts. Miljöeffekten är också betydande och de uppnådda koldioxidutsläppen har sedan projektets början minskat med ton/år. 19

20 Besparingarna avseende trafikbelysningen efter nedsläckning och utbyte till mer energisnåla ljuskällor har inneburit en årlig besparing på cirka kwh/år och även att budgeten har kunnat hållas. Inom VA-verksamheten utvinns gas vid Gonäs och Gårlångens reningsverk ur reningsprocessen. Vid Gonäs reningsverk används gasen för uppvärmning av lokaler och därmed minskar behovet av olja. Vid Gårlångens reningsverk finns en gaspanna och fjärrvärme har anslutits till reningsverket. Överskott av värme som inte förbrukas vid reningsverket skickas ut till fjärrvärmenätet. En energikartläggning av Björnhyttans avfallsanläggning har påbörjats av YIT (inom ramen för EPC-projektet) och redan nu ser man att det finns en hel del att tjäna både ekonomiskt och miljömässigt. Eftersträva extern finansiering/medfinansiering Flera källor finns till finansiering/medfinansiering. Energiprojekt där medfinansiering och stöd/bidrag varit aktuellt är för det första kommunens energieffektiviseringsprojekt EPC där ca 40 mnkr satsats på insatser för energibesparing och där kommunen under 2009 erhöll ett statligt bidrag för energi- respektive miljöbesparande åtgärder på sammanlagt 13,5 mnkr. En andra etapp av detta projekt har nyligen startats upp. Ett annat projekt har Energimyndigheten som finansiär. Myndigheten har beviljat ett bidrag på 280 tkr per år i 5 år Kommunen skall vidta vissa energibesparande åtgärder och ta fram en energiplan. Ständigt pågående projekt är också de EUprojekt med medfinansiering som bedrivs/har bedrivits inom kommunen. Nedan följer en redovisning av aktuella EU-projekt. Entré Ludvika, etapp 1 Ett projekt som började den 1 oktober 2008 och pågår fortfarande med förlängning till och med 31 augusti Syftet med projektet är att skapa en tydlig, spännande och attraktiv entré till och från staden, att förbättra tillgängligheten och förbindelsen mellan Väsmanstranden, stationsområdet och stadens centrum. I stora drag innebär projektet att stationsområdet ska bli tillgängligare, det ska bli lättare att ta sig dit både för gående, cyklister och bilister. Detta projekt har beviljats stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och övriga medfinansiärer är Region Dalarna och Trafikverket (tidigare Banverket och Vägverket). En ny ansökan har lämnats in till Tillväxtverket om en etapp II, kallad Entré Ludvika, etapp 2. Denna etapp är tänkt som slutförandet för Ludvikas nya resecentrum som ska bli ett attraktivt och tillgängligt resecentrum. Etapp 2 innehåller bl.a. byggandet av gång- och cykelbro som ska förbinda staden med resecentrum och vidare mot sjön Väsman. Det skall också finnas P-platser med möjlighet att tanka elbilar. Projektet beräknas pågå fr.o.m. 1 januari 2012 till och med 31 december Här söks drygt 11 mnkr ur regionala fonden. Övrig medfinansiär är Trafikverket. Finnskogarna.com Projektet påbörjades 1 maj 2010 och ska pågå fram till och med 31 december Syftet med projektet är att med fokus på entreprenörskap och hållbar utveckling med finnskogskulturen som gemensam nämnare, utveckla lönsam gränsöverskridande samverkan och marknadsföring av besöksmål i Mellansverige under varumärket Finnskogarna. Projektet vänder sig primärt till företag som önskar utveckla nya affärer genom att profilera skogsfinsk kultur och historia. Projektet ska skapa lönsamt samarbete kring finnskogsturism genom att koppla ihop företagen med varandra och gentemot marknaden. Medfinansiärer i projektet är förutom ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) 19 kommuner, Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Örebro samt länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg och Örebro län. Projektet samverkar med Dalalyft när det gäller utbildningsinsatser. Ludvika kommun, näringslivs- 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2009 Revisionsrapport KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport 2009-08-31 Revisionsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Gröndahl Kim Gustafsson Granskning av delårsrapport 2014 Hallsbergs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Nerikes Brandkår 2013-03-07 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Conny Erkheikki, auktorisrad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer