ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun

2 ÅRSREDOVISNING 2011 Ludvika kommun LUDVIKA KOMMUN LUDVIKA TELEFON: LUDVIKA.SE

3 Årsredovisning 2011 Innehållsförteckning Sidan Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 Allmän översikt 6 Ekonomisk översikt i ett 5-årsperspektiv 8 Balanskravsutredning 9 Sammanfattning och framtid 11 Uppföljning kommunövergripande mål 13 Personalekonomisk redovisning 23 Redovisningsprinciper 26 Ord- och begreppsförklaringar 27 Årsbokslut kommunen/koncernen Sammanställd redovisning 29 Organisationsplan kommunen 31 Koncernföretagen 32 Resultaträkning 33 Kassaflödesanalys 34 Balansräkning 35 Noter 37 Sammanställning kommunen drift/personal/investering 47 Verksamhetsberättelse per nämnd Revisionen 57 Kommunstyrelsen 58 Tekniska nämnden 66 Kultur- och fritidsnämnden 71 Social- och utbildningsnämnden 78 Västerbergslagens kulturskola 83 Vård- och omsorgsnämnden 87 Miljö- och byggnämnden 92 Räddningsnämnden 96 Välfärdsbokslut 104 Miljöredovisning 112 Revisionsberättelse 115

4

5 5

6 Förvaltningsberättelse Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunen redovisar för 2011 ett positivt resultat, 10,9 mnkr, vilket är 6,9 mnkr över budget. Vid årets första prognostillfälle i februari framkom budgetavvikelser på flera håll. Verksamhetens drift hade negativa avvikelser på drygt -15 mnkr. De två tunga nämnderna social och utbildning samt vård och omsorg stod för närmare 11 mnkr av avvikelserna. Skatteintäkterna och finansnettot kompenserade till stor del, + 11mnkr, underskottet i driften. Under året har prognostalen för driften, trots besparingsprogram, försämrats. I prognos 2 fram till prognos 4 var underskottet i driften ca mnkr. Vid prognos 5 var denna budgetavvikelse -29,5 mnkr. Det är i huvudsak vård och omsorgsnämnden som haft en tilltagande negativ budgetavvikelse. I prognos 5 var den -22 mnkr. Kommunfullmäktige beviljade i augusti budgetavvikelse specifikt för ökade LSS-kostnader med 6 mnkr. Vid summeringen av 2011 års driftskostnader, med korrigering för kapitalkostnadsförändring, kan konstateras att underskottet inom vård och omsorg landade på -21,4 mnkr. Avvikelserna har sin orsak i 4 olika punkter. Dessa är fördyrat löneavtal med Kommunal, flera nya kostsamma LSS-fall, ökade insatser inom äldreomsorgens hemtjänst samt tillämpningen av heltidsavtalet. Andra nämnder med underskott var social och utbildning -7,3 mnkr, och tekniska nämnden skattefinansierat, -1,7 mnkr. Grundskolan såväl som förskolan visar underskott. Resurspersoner till barn med särskilt behov har anställts och tillfälliga förskoleavdelningar har öppnats. Tekniska nämndens underskott hänförs främst till merkostnader för vinterväghållning. Även detta år har extra nedskrivningar gjorts på ett antal anläggningstillgångar belopp ca 9,4 mnkr. En sänkning av avgifterna för avtalsförsäkringar liksom gynnsam utveckling av pensionsbetalningar och reavinster på fastighetsförsäljningar lämnar ett betydande bidrag, 26,3 6 mnkr, till verksamhetens nettokostnader. Dessa poster redovisas utanför nämndernas driftsnetto. En uppgörelse som kostar 2,2 mnkr har gjorts med Hedemora kommun om LSS-kostnader som varit tvistiga.en beräkning och reservation på 9,5 mnkr har gjorts av återställningskostnader för en avfallsdeponi vid Björnhyttans avfallsanläggning och en kostnad har tagits för en spårsanering på Ludvika bangård med 3,1 mnkr. De sistnämnda posterna, 14,8 mnkr har klassats som jämförelsestörande. De poster som redovisas längre ned i resultatsammanställningen är skatteintäkter. Budgetavvikelsen blev +18,6 mnkr. Vidare finansnetto. En räntekostnad för ny diskontering på pensionsåtaganden ger kostnader på ca 5,1 mnkr. På intäktssidan ger högre utdelning från VB-gruppen en plusavvikelse på 6,9 mnkr. För extraordinära poster redovisas en intäktspost med 6,4 för återbetalning gc-väg från Trafikverket. Personal- och utvecklingsstrategi För att möta den utmaning som Ludvika kommun står inför, att vara en attraktiv arbetsgivare när konkurrensen om arbetskraften ökar, krävs insatser som lockar nya medarbetare samtidigt som befintliga medarbetare väljer att stanna kvar. Detta gör vi genom att ge cheferna det stöd de behöver för att i samarbete med medarbetarna utveckla Ludvika kommun till en attraktiv arbetsgivare. Arbetsplatserna i kommunen ska präglas av en god arbetsmiljö samt att utrymme ges till utveckling och nya idéer där varje medarbetares erfarenheter och personliga förutsättningar tas tillvara. Befolkning och sysselsättning Total andel inskrivna arbetslösa minskade från 8,7% 2010 till 8,3% i Ludvika vid utgången av För Dalarna och riket var samma uppgifter 8,8%/8,0% respektive 8,9%/8,6%. Motsvarande uppgifter för ungdomsarbetslösheten var för Ludvika 19,7% 2010 mot 19,1% För Dalarna och riket: 20,5%/19,0% respektive 19,3%/19,1%. Antal företag som startades i Ludvika kommun var 133 stycken. Befolkningsutveckling 2011 Den positiva befolkningsutvecklingen bröts under Efter tre år med befolkningsökning

7 minskar vi med 224 personer. Födelsenettot ligger kvar på minus trots högt antal födda. Flyttnettot som de senaste fem åren legat på plus visar nu ett stort minus. Det är den inrikes flyttningen, och då framför allt mot andra län, som står för hela underskottet. Mot utlandet har vi fortfarande ett litet plus, trots att invandringen halverats. Totalt sett har inflyttningen minskat kraftigt samtidigt som utflyttningen ökat. I stort sett alla åldersgrupper minskar. Mest anmärkningsvärd är minskningen i skolåldrarna med 4 procent. Undantag är förskolebarnen som fortsätter att öka, och yngre pensionärer. För fjärde året i rad är vi fler män än kvinnor i kommunen, och mansöverskottet blir allt större. Befolkningsförändringar fem år bakåt År Folkmängd Förändring Födelsenetto Flyttnetto Förändring i åldersgrupper och kön sedan föregående år Ålder År 2011 År 2010 Dif Totalt Kvinnor Män

8 Ekonomisk översikt i ett femårsperspektiv Förändring av kostnader och intäkter Såväl kostnader som skatteintäkter/statsbidrag har ökat jämfört med Verksamhetens nettokostnader har ökat mer än skatteintäkter/statbidrag. Nettokostnadernas ökning är 46,5 mnkr eller +3,7%. I denna ökning ingår för 2011 jämförelsestörande poster med 14,8 mnkr. Motsvarande ökning för skatteintäkter/statsbidrag är 28,4 mnkr eller +2,2%. Totalt är verksamhetens nettokostnader 20,7 mnkr över budget. Finansnettot har avvikelser både på intäkts- och kostnadssidan. En kostnad för diskonteringsränta på pensioner, 5,1 mnkr, redovisas som en jämförelsestörande post. Det goda utfallet för finansiella intäkter förklaras främst med högre utdelning än budget från VB-gruppens bolag. Budgetavvikelsen för skatteintäkter/statsbidrag är +18,6 mnkr. Skatteintäkternas och finansnettots positiva budgetavvikelser kompenserar, så när som på 0,5 mnkr, de negativa budgetavvikelserna i verksamhetens nettokostnader. Nettokostnadsandelens utveckling År Verksamheten/skatt + statsbidrag */ 94% 94% 94% 95% 95% Avskrivningarna/Skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag **/ 1% 0% 1% 0% 0% Verksamheternas nettokostnader/skatt och statsbidrag 99% 99% 99% 100% 100% */ Från verksamhetens nettokostnader har frånräknats 14,8 mnkr som avser jämförelsestörande poster **/ Från finansiella kostnader har frånräknats 5,1 mnkr som avser en jämförelsestörande post Kvoten verksamhetens nettokostnad/skatt utvisar ett nyckeltal på 99%, det vill säga 99% av intäktsposterna för skatter/statsbidrag har förbrukats. En önskvärd målsättning är att detta relationstal ska vara 98%. Kommunens skatteintäkter - jämförelse länet Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till mnkr. Den totala skattesatsen (exkl kyrkoavgift) var oförändrad under Den var för Ludvika församling 33,52 (inkl begravningsavgift 0,32 kr) och för övriga 3 församlingar, 33,58 kr, varav begravningsavgift 0,38 kr. Ludvika kommuns skattesats i en länsjämförelse är på plats 10 och delas tillsammans med Falun och Malung-Sälen. 9 kommuner har högre skattesats och 3 kommuner (Rättvik, Leksand och Avesta) lägre skattetsats. År Nettokostnadernas utveckling */ 2,5% 3,0% 0,9% 3,8% 3,1% Skatteintäkternas utveckling (inkl statsbidrag) 2,2% 3,2% 1,5% 4,1% 3,5% */Jämförelsestörande kostnadspost har frånräknats Åren 2007 till 2010 var det en övervikt för procentuell ökning av skatteintäkterna i förhållande till nettokostnadernas utveckling. I redovisningen av nettokostnader för 2011 har jämförelsestörande kostnadsposter på 14,8 mnkr exkluderats för att få en rättvis jämförelse över tid. Korrigeringen till trots har trenden brutits för Nettokostnadernas utveckling överstiger nu skatteintäkternas utveckling med 0,3 procentenheter. 8

9 Årets resultat Mnkr/År Årets resultat 10,9 22,9 16,2 1,5-0,6 Reavinster försäljning fastighet -1,3 Justering extra ordinära poster 4,0 4,5 6,3 9,9 Justering taxefinansierad verksamhet -1,6 3,0 2,6-2,6 Justerat resultat/balanskrav 9,6 25,3 23,7 10,2 6,7 Eget kapital 787,1 776,2 570,3 554,1 552, års resultat +10,9 mnkr överträffar budget med 6,9 mnkr. Budgetavvikelsen för extraordinära poster är +7,4 mnkr varför budgetavvikelsen på Resultat 2 (resultat efter skatter och finansnetto) är svagt negativ -0,5 mnkr. Balanskravsutredning Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnåtts ska bland annat realisationsvinster från försäljning av mark och fordon medräknas. Andra poster kan medräknas men det måste göras utifrån synnerliga skäl. Balanskravsutredningen för ovan angivna år har inte gjorts fullt ut enligt detta regelverk. Då årsredovisningarna är fastställda av kommunfullmäktige ändras inte på historiken. Balanskravsutredningen för 2011 utgår från årets resultat +10,9 mnkr. Från detta har avräknats reavinster vid försäljning av fastighet med 1,3 mnkr. Det justerade resultatet enligt balanskravet är således +9,6 mnkr, det vill säga årets intäkter överstiger kostnaderna. Kommunen har inga gamla underskott enligt balanskravet som ska täckas upp. Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets totala anslag inklusive tilläggsanslag och ombudgeterade anslag var 144,1 mnkr. Investeringsvolymen ökade med ca 16 mnkr under De skattefinansierade investeringarna var 46 mnkr. En nyupplåning på 29 mnkr gjordes för va-projekt i Fredriksberg. Mnkr/År Nettoinvesteringar 66,1 49,9 68,8 114,7 56,6 Nyupplåning för investeringar 29,0 0,4 0 37,5 0 Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditeten mäts genom att relatera det egna kapitalet till de totala tillgångarna. Den visar i vilken grad tillgångarna har anskaffats med egna medel och är också ett mått på den finansiella styrkan. Soliditeten och skuldsättningsgraden ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Med pensionsåtagandena inräknade som redovisas som så kallad ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen, har nyckeltalen försämrats 4 procentenheter. Soliditet År Exklusive pensionsskuld 58% 59% 50% 51% 53% Inklusive pensionsskuld (inkl löneskatt) 0% 4% -16% -18% -19% 9

10 Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 42% 41% 50% 49% 47% Inklusive pensionsskuld (inkl löneskatt) 100% 96% 116% 118% 119% Likviditet De likvida medlen var vid årets ingång 78 mnkr och vid årsslutet 63 mnkr, en minskning med 15 mnkr. Lån - Borgen - Pensioner Mnkr/År Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 247,6 203,5 210,6 228,2 196,3 Pensioner (skuld) 57,8 47,9 77,2 72,4 70,2 Pensioner (ansvarsförbindelse) 634,8 579,6 603,9 602,8 599,7 Borgensförbindelser 683,2 716,7 698,7 609,1 580,4 Summa 1623,4 1547,7 1590,4 1512,5 1446,6 Förändring från år % 114% 117% 116% 111% Löneskatt 154,0 140,6 146,5 146,2 145,5 Summa inklusive löneskatt 1777,4 1688,3 1737,8 1658,7 1592,1 Förändring från år % 113% 116% 111% 106% Budgetföljsamhet driftverksamhet exklusive kapitalkostnader Mnkr/År Social- och utbildning -7,3-12,4-2,7-5,9-9,3 Vård- och omsorg -21,4-4,3 3,2-6,2-14,0 Kommunstyrelsen 0,3-0,4 1,6 1,2 1,8 VBU (Ludvikas del) 0,6 1,8-3,3-6,2 2,5 Övriga 5,1 0,5 0,9-3,7 13,0 Driftverksamhet totalt -22,7-14,8-0,3-20,8-5,9 Årets avvikelse i driftsresultatet är -22,7 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden står för den största delen, -21,4 mnkr, vidare social- och utbildningsnämnden, -7,3 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden har beviljats en avvikelse på 6 mnkr för verksamheten inom LSS. Taxefinansierad verksamheterna inom tekniska nämnden har ett överkott på 5,8 mnkr. Avstämning finansiella mål och balanskrav I budgeten för Ludvika kommun finns det upptaget två finansiella mål som eftersträvas. Målen för 2011 framgår av fullmäktiges rambeslut kring budgeten. Det första målet är ett procenttal som beskriver resultatnivån i förhållande till skatter och statsbidrag. Resultatet är på resultatnivå 2 (resultat efter skatteintäkter och finansnetto). Det andra finansiella målet är att de skattefinansierade investeringarna för hela året skall vara egenfinansierade. 10

11 År/% Resultatnivå i % - budgetmål 0,4% 0,5% 1,2% Resultatnivå i % - utfall */ 1,6% 2,1% 1,7% Resultatnivå i % - utfall **/ 0% 2,1% 1,7% Investeringar skattefinansierade - budgetmål om egenfinansiering uppfyllt Ja Ja Ja */ Resultat 2 exkluderat för 14,8 mnkr jämförelsestörande kostnadsposter **/Resultat 2 med jämförelsestörande poster inkluderade Resultatmålet i budgeten var 0,4%, utfallet blev 1,6%. Dock har jämförelsestörande poster på sammanlagt 14,8 mnkr räknats bort. Det långsiktiga målet på resultatnivå är minst 2%. Utfallet blev 1,6%. Investeringsmålet klarades inte av 2009 men har uppnåtts En blygsam extern finansiering (0,4 mnkr förskott va-anslutningar) har upptagits I övrigt ingen ny extern finansiering på investeringar. Vad gäller det kommunala balanskravet, finns inga återstående underskott kvar att återställa. Det justerade resultatet, +9,6 mnkr, överstiger med god marginal, ca 5,6 mnkr, den budgeterade nivån och balanskravet. Känslighetsanalys Olika faktorer i procent eller antal påverkar kommunens ekonomi på olika sätt. Några exempel är: 1% löneförändring innebär ca 10,4 mnkr mer i personalkostnad 10 heltidstjänster kostar ca 3,6 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger ca 1,9 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 12,8 mnkr befolkningsförändring med 100 invånare ger ca 4,4 mnkr mer i skatteintäkter/statsbidrag förändring av kommunala skattesatsen med 10 öre ger ca 4,4 mnkr. Sammanfattning och framtiden Inledningen av 2011 inleddes med två prognoser med negativ avvikelse i driften mot budget. Vid prognostillfälle 2 som avrapporterades i mitten av april kunde en negativ budgetavvikelse konstateras i driften på -20 mnkr. Av denna avvikelse stod vård och omsorg för 11,3 mnkr och social och utbildning för 6,4 mnkr. Vid prognos 3 i juni hade ny skatteprognos med positiva budgetavvikelser på 18 mnkr förbättrat resultatläget och ett negativt totalresultat hade vänts till ett positivt. Det som hänt under hösten och fram till bokslutsdatum sista december är att driften ytterligare försämrats med ökande underskott framförallt i vård- och omsorgs driftbudget. Redan efter prognos 1 i februari fick nämnderna i uppdrag att presentera åtgärdsplaner för att uppnå budget i balans. Social- och utbildningsnämnden och framförallt vård- och omsorgsnämnden har inte lyckats vända sina underskott i driften till en budget i balans. När nu 2011 skall sammanfattas i bokslutskommentarer kan följande konstateras. Underskottet i driftsredovisningen summerar till - 22,7 mnkr exklusive korrigering av kapitalkostnader. Vård- och omsorgsnämnden står för största avvikelsen, -21,4 mnkr. Avvikelserna beror på ökade kostnader för hemtjänst, LSS och fördyrat löneavtal. Nämnden beviljades en budgetavvikelse på 6 mnkr för LSSkostnader. Social- och utbildningsnämndens -7,3 mnkr har sin förklaring i högre kostnader inom grund- och särskolan. Tekniska nämnden hade för skattefinansierad verksamhet avvikelse med -1,8 11

12 mnkr (ej uppnådd inköpsbesparing, snöröjning, städ). Teknisk nämnd, taxefinansierat hade ett budgetöverskott på +4,3 mnkr. Överskott både inom va och avfall. Budgetposten borgensavgift LudvikaHem fakturerades och redovisas i bokslutet som finansiell intäkt. Övriga verksamhetskostnader utanför nämndernas driftsnetto berör bland annat av- och nedskrivningar, försäljning fastigheter, pensioner, semesterlöneskuld och kalkylerade sociala avgifter samt jämförelsestörande kostnadsposter. Dessa poster gav 2011 en positiv budgetavvikelse som netto påverkade resultatet med +2,1 mnkr. Avräkning av de preliminärt utbetalda skattemedlen för 2011 utföll positivt. Totalt blev avvikelsen på skatteintäkterna +18,6 mnkr. De finansiella intäkterna översteg budget med +6,9 mnkr. Högre utdelning från företagen inom VB-gruppen är huvudorsaken. Finansiella kostnader avvek mot budget med - 5,3 mnkr. En diskonteringsränta som säkrar värdet på pensionsåtagandena har sänkts och medförde merkostnader på ~5,1 mnkr. Vid årets slut inkom en inbetalning på 6,4 mnkr från Trafikverket för gång- och cykelväg till Nyhammar. Då denna post tidigare redovisats som extraordinär kostnad har den i årets bokslut redovisats som extraordinär intäkt. Sammantaget överskred verksamhetens nettokostnader budget med 20,7 mnkr. I detta underskott ingår dock flera större så kallade jämförelsestörande poster, totalt 14,8 mnkr. Den största posten, 9,5 mnkr, avser en avsättning för avfallsdeponi på Björnhyttans avfallsanläggning. Avvikelserna för skatteintäkter och finansnettot är positiva och täcker så när som på 0,5 mnkr upp underskottet i verksamhetsnettot. Till detta tillkommer den extraordinära intäkten på 6,4 mnkr. Kommunens totala resultat blir därför positivt, 10,9 mnkr, vilket är 6,9 mnkr över budget. Budgetuppföljning 1, den första prognosen för 2012, avlämnades i mitten av januari. Stora budgetavvikelser rapporteras återigen från de stora nämnderna. Vård- och omsorgsnämndens underskott är -18 mnkr och social- och utbildningsnämnden -3 mnkr. Underskott för kollektivtrafiken, -1,7 mnkr, redovisas inom kommunstyrelsen. Lägre centrala kostnader för arbetsgivaravgifter, något bättre skatteprognos och högre utdelning från VB-gruppen kompenserar inte den kraftiga avvikelsen i driften, -22,7 mnkr. Resultat efter prognos 1 är -9 mnkr. De nämnder som har underskott ska till arbetsutskottet i april redovisa åtgärdsplaner för budgetbalans. Vård- och omsorgsnämndens verksamhet kommer att genomlysas av kommunens revisionsbiträde KPMG och en första återrapportering kommer att ske vid arbetsutskottet i april. Inledningen av 2012 ger ett dystert facit för driftsverksamheten. Kommunens två stora nämnder har inte heller detta år lämnat besked som indikerar att verksamheten är i eller är på väg mot ekonomisk balans. Underskottsutvecklingen från 2011 har fortsatt. Kommunens budget för det totala resultatet 2012 är en nollbudget. Avvikelser som eventuellt består fram till bokslutsdagen på ovan nämnda -9 mnkr är inte i överensstämmelse med balanskravet och måste därför inarbetas under de tre kommande verksamhetsåren. I dagsläget finns inte heller indikationer att skatteintäkterna kommer att positivt avvika på det sätt de gjorde föregående år. Ett stramt förhållningssätt och disciplin från alla nämnder behövs både under innevarande verksamhetsår men även inför det inledande budgetarbetet under våren för att målet om ekonomisk balans ska kunna uppnås. 12

13 Uppföljning kommunövergripande mål Enligt kommunallagens bestämmelser skall kommunfullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Kommunrevisionen har under flera år efterlyst fler mål, fastställda av kommunfullmäktige, både för god ekonomisk hushållning och verksamhetsmål. I budgetberedningen hösten 2010 presenterade kommunchefen ett underlag för mål och målredovisning. Kommunfullmäktige valde i sitt budgetbeslut november 2010 att anamma stora delar av kommunledningskontorets förslag till mål. De två finansiella mål som beslutades har redovisats direkt i den ekonomiska översikten i bokslutets förvaltningsberättelse under rubriken Avstämning finansiella mål och balanskrav. Redovisning av övriga mål, gemensamma mål och inriktningsmål, återfinns nedan samt under respektive styrelse/nämnd. De nu beslutade målen för 2011 har återrapporteras i delårsrapporten och nu i årsbokslutet. Inför budgeten 2012 har målmodellen bearbetats och förfinats. I budgetbeslutet har mål fastställts som en del av en verksamhetsplan för Dessa mål har inarbetats i nämndernas budgetdokument för Målen ska vara nämndsspecifika och åtföljas av resultatmått. Vad gäller uppföljningen av 2011 års mål är detta inte möjligt att göra utifrån konkreta nyckeltal/ resultatmått. Flertalet mål har karaktär av visioner på längre sikt som är svåra att redovisa i form av nyckeltal. Målen har redovisats i löpande text med de aktiviteter/projekt som pågår och indikerar att arbetet med måluppfyllelse fortgår dock utan att påvisa mätetal i tid som visar utvecklingstrend. Indikationer om förändring får värderas utifrån aktiviteter och projekt som verkar för målens uppfyllande. Följande kan sammanfattas om mål som ej uppfyllts. Besparingsmålet för inköp/ökad köptrohet var totalt 3 mnkr. Tekniska nämndens del i detta mål var 1 mnkr. Måluppfyllelsen blev 0,4 mnkr. Vård och omsorgs mål för motsvarande var 750 tkr. Måluppfyllelsen blev 500 tkr. Målet att säkerställa långsiktigt underhåll av fasta tillgångar uppnås ej. Tekniska nämnden utvecklar detta i sin målrapportering och påpekar bland annat på otillräckliga medel för fastighets- och gatuunderhåll. Målmodell Kommunen har i nuläget en modell sedan 1990 som innebär att budgetmodellen skall innehålla: Inriktningsmål - övergripande vad som skall göras Effektmål - hur vi skall mäta hur vi uppnår målen Produktionsmål - hur mycket resurser som åtgår för att nå målet Rollfördelningen enligt denna modell är att politiken fastställer inriktningsmålen och de resurser/ekonomiska medel som ställs till förfogande medan förvaltningen bestämmer hur resurserna skall användas. Denna modell har inneburit att många mål fastställts i den interna budgetprocessen per nämnd/styrelse och även publicerats i den tryckta kommunala budgeten. Beslut och fastställande av kommungemensamma mål har däremot inte haft motsvarande omfattning/mångfald. Revisionen har riktat kritik dels mot att antalet mål varit få och att mål för god ekonomisk hushållning och verksamhetsmål utifrån fullmäktiges perspektiv saknats i det årliga budgetbeslutet. Det budgetbeslut som fastställde 2011 års budget har tagit fasta på att kommunen för framtiden skall ha övergripande mål för hela Ludvika kommun och att dessa mål återspeglas ner till målen i respektive nämnd/styrelse. 13

14 De inriktningsmål som beslutades har sin utgångspunkt i den strategiska plan som fastställdes av Kf ( 53). Inriktningsmål är en färdriktning och vision som avspeglas i långsiktigt arbete och ständig anpassning till omvärldsfaktorer. De övergripande målen som fastställts för 2011 är: Ludvika skall vara en attraktiv kommun med ökad tillväxt och sysselsättning Ludvika skall verka för ökad välfärd och rättvisa Ludvika skall verka för ökad ekologisk hållbar utveckling Ludvika skall fortsätta att utveckla sina profilområden: Natur och miljö Barn och ungdom Teknik i världsklass Köpcentrum för närområdet De gemensamma målen för god ekonomisk hushållning som fastställts är: Ökad köptrohet via tecknade ramavtal Effektivisera lokalanvändningen Minska energianvändningen Eftersträva extern finansiering/medfinansiering Säkerställa långsiktigt underhåll av fasta tillgångar Utveckla det goda ledarskapet och medarbetarskapet Ludvika skall vara en attraktiv kommun med ökad tillväxt och sysselsättning Till boendegruppen har ett antal byggföretag inbjudits för att diskutera villkoren för nybyggnation. Arbetet med att ta fram en prognos för bostadsbehovet 2018 inleddes. Under 2011 förbereddes arbetet med att införliva turistbyråverksamheten i Visit Södra Dalarna AB vilket genomfördes vid årsskiftet. Förutom ett samarbete inom de sex kommunerna i Falun Borlängeregionen syftade förändringen till ett mer strategiskt arbete med att marknadsföra Dalarna inom besöksnäringen. För nyinflyttade anordnades aktiviteter för att guida och informera dem. Omfattande tid lades till rådgivning till olika företag. Arbetet med infrastruktur delades mellan Falun Borlänge regionen, Bergslagspendeln och Bergslagsdiagonalen. Deltagande i samarbetet med 50 kommuner inom Stockholm Business Alliance fortsatte. För tredje gången redovisades enkäten beträffande myndighetsutövning som denna gång utökats till totalt ca 166 kommuner. Ludvika hamnade på 4:e plats. Ett möte för kommunstyrelseordförandena förlades till Ludvika. Näringslivsenheten deltog ånyo vid rekryteringsmässan i Utrecht. Näringslivsenheten organiserade i samarbete med hela Dalarna Träffa Ludvika som syftade till att locka bland annat återvändare till Ludvika. 14

15 Ludvika skall verka för ökad välfärd och rättvisa Miljö- och byggnämnden har kommenterat målen. Dessa mål har en övergripande roll, nationellt, regionalt och lokalt. Nämndens avsikt och vilja är att integrera målen när tillstånd beviljas och tillsynen/kontrollen planeras och tillämpas för att få en god livsmiljö. Även folkhälsomålen, både de nationella och lokala, ska vara vägledande vid bedömningen av tillstånd och tillsynsprioriteringen. Alkohollagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, tobakslagen och andra föreskrifter, lagar eller kommunens uttalade viljeinriktning ska vara vägledande för att få bra levnadsvillkor. Avsikten är att värna och skydda människors hälsa och välbefinnande i en god miljö och samverka med och påverka andra för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Nämnden skall uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivningar. Besluten skall vila på saklig grund och fattas med gott omdöme i medborgarnas intresse. Likartade ärenden skall behandlas på lika sätt. En genomtänkt och bra utförd bostadsanpassning ger människor med funktionshinder en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Förutom att det höjer livskvalitén för den funktionshindrade är det en god samhällsekonomisk åtgärd. Arbeta för en allmänt god hälsa, minskat antal olycksfall och för att ingen i kommunen ska behöva vistas i ohälsosam bostad/lokal. Folkhälsoarbetet bygger på det av kommunen antagna hälsopolitiska programmet. Folkhälsoarbetet inriktas på idrott, skador och kost, barn/ungdomar, suicidprevention i samarbete med andra. Arbetet inom dessa områden görs i samverkan med Landstinget Dalarna och flera andra aktörer. Under 2012 kommer kommunen att omcertifieras som Säker och trygg kommun. Livsmedelslagens syfte och mål är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumentens intressen när det gäller livsmedel. Nämndens uppgift är att säkerställa livsmedelssäkerheten genom offentlig kontroll i kommunen. För de som har eller kan få nedsatt funktion gäller: I verksamheten bevakas dessa frågor i handläggningen av tillsyns- eller tillståndsärenden utifrån de möjligheter som lagstiftningen medger. I detaljplanearbetet skall hänsyn tas till de funktionshindrades problem. Vid granskning av bygglovsansökningar och vid bygganmälan skall plan- och bygglagens krav på tillgänglighet beaktas. I bostadsanpassningsärenden skall goda funktionella lösningar eftersträvas som medför att den funktionshindrade kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Rutiner tagits fram för detaljplanearbete med avsikt att kunna belysa jämställdhetsaspekter som; Finns jämställdhetsperspektivet integrerat i planens syfte? Har det varit en jämn könsfördelning i det beredande arbetet och i beslutsprocessen? Ger planen förutsättningar för en god och bostadsnära tillgång till affär och annan service? Har de boende i planområdet tillgång till bostadsnära skolor och dagis? Har för- och nackdelar med lokalisering av exempelvis affärer, arbetsplatser etc. vägts ur ett jämställdhetsperspektiv? Utforma skolgårdar, lek-, spel- och rekreationsutrymmen med hänsyn till bägge könens lika villkor och möjligheter? 15

16 Ge planering möjlighet till sociala och fysiska aktiviteter i närmiljön för både män och kvinnor dag- och kvällstid? Ludvika skall verka för ökad ekologisk hållbar utveckling Miljö- och byggnämnden ska verka för en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Avsikten är att värna och skydda människors hälsa och välbefinnande i en god miljö och samverka med och påverka andra för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Nämnden skall uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivningar. Se till att miljöbalkens villkor efterlevs och att såväl företagens som kommunens ambitioner är högre ställda och inriktade mot att nå ett hållbart samhälle. Kemikalieanvändningen ska reduceras och där det är möjligt skall miljövänligare produkter användas. Att genom information nå ett ökat miljömedvetande hos företag, säljare och konsumenter. Att i samverkan med inköp nå ännu miljövänligare upphandling av produkter som kommunen använder. Lokala miljömålen, klimatstrategi med energiplan och energieffektiviseringsstrategin är grundläggande dokument för arbetet. Till detta kommer kommunens egna förbindelseavtal som Fairtrade city och Sveriges ekokommuner med de åtaganden det innebär. Dessutom tillkommer kommunens egna projekt som ekologisk mat, biogas och öppen horisont (kor i Räfsnäs). Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde natur och miljö De flesta målen inom detta område som berör miljö- och byggnämnden finns under föregående målområde, hållbar utveckling. Avsnittet natur som program och åtgärder finns idag under kommunstyrelsens ansvarsområde. Nämndens och förvaltningens arbete med målformulering, planering och verksamhetsuppföljning är en alltid pågående utveckling. Idag finns mål verksamhetsplaner för flera områden. Uppföljningen släpar efter i vissa avseenden men är i en upparbetningsprocess. Resultatmått och kvalitet/nöjdindex Idag kan vi ange antalet ärenden/besök per år indelat i olika områden eller snitt per handläggare och en rimlig kostnadsgrad. Det är under utveckling Intentionen är att klargöra och få en målsättning för kostnadstäckningen vid myndighetsutövning. Mätning av hur kunderna bedömer vår kvalité, bemötande och tillgänglighet görs vartannat år och är viktig för att bli än bättre och bör fortsätta. För nämnden och förvaltningen är det viktigt att ett bra resultatmått också har ett bra gensvar i bedömningen av kvalitet och nöjdhet. Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde barn och ungdom Social- och utbildningsnämndens ständigt pågående kvalitetsarbete inom de olika verksamhetsområdena har under året haft fokus dels på att alla barn/elever ska nå målen; att meritvärdet ska höjas, dels på barn/elevers rätt till en god lärandemiljö; där trygghet råder och inga kränkningar förekommer. Medel för att stärka detta arbete har bl.a. varit olika riktade kompetensutvecklande insatser för pedagoger. 16

17 Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund där Ludvika och Smedjebackens kommuner samverkar i fråga om gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, uppdragutbildning, särskolans gymnasie- och vuxendel samt svenskundervisning för invandrare. VBU upprättar en självständig årsredovisningför kommunalförbundetr och redovisar där mål för verksamheten och måluppfyllelse.. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet för barn och ungdomar är sedan 2011 prioriterad och mer resurser riktas mot detta område. I budgetarbetet för 2012 ges ytterligare ökat utrymme för dessa verksamheter. Nämnden har beslutat att fr.o.m införa nolltaxa för föreningars barnoch ungdomsverksamhet som är verksamma inom kommunala idrottslokaler, idrottshallar, Folkets Hus och fotbollsplaner. Vid remissyttranden lägger förvaltningen särskilt fokus på att Ludvikas befolkning på ett enkelt sätt skall kunna vara aktiva på fritiden och särskilt i sitt närområde. Barn- och ungdomar skall kunna förflytta sig på ett enkelt och säkert sätt. Enheten för kultur har upphandlat fritidsgård i Nyhammar, Fredriksberg och Grängesberg. Förvaltningen har omfördelat medel inom budget 2011 och hösten 2011 startade Ludvika fritidsgård i Folkets hus. Ungdomens hus, Haffas, invigdes i Folkets hus lokaler 13 maj. Replokaler har iordningställts i tidigare biblioteksförråd i källaren till Folkets hus. Lördagspyssel för barn på huvudbiblioteket genomförs. Enheten har sökt och beviljats pengar från Statens Kulturråd till barn- och ungdomslitteratur. Enheten för Fritid har målmedvetet börjat arbeta med familjer med invandrarbakgrund samt med personer med en funktionsnedsättning gällande att dels erbjuda och informera om det utbud som finns men även tillmötesgå deras egna behov. Varje barn/ungdom som är placerade på hem för ensamkommande barn har en egen individuell plan utarbetad i samverkan med barn/ungdom, god man och personal. Barn/ungdomars eventuella behov av samhällsstöd utreds och blir tillgodosedda. Integrations- och etableringscenter har startat ny verksamhet för ensamkommande flyktingbarn som fyllt 18 år, genom stödinsatser kallade 18+. Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde teknik i världsklass Satsningen på HVV, High Voltage Valley, är Ludvika kommuns främsta bidrag till att vidmakthålla och utveckla en teknik i världsklass. Projektet fortsatte som planerat och aktiviteter inleddes för att om möjligt kommersialisera delar av de projekt som pågår. Vid sidan om HVV är alla de aktiviteter som genomförs för att stärka en attraktiv region ett viktigt kriterium för att de som arbetar med en teknik i världsklass ska kunna rekryteras, utvecklas och trivas. Ludvika skall fortsätta att utveckla sitt profilområde köpcentrum för närområdet Ludvika arbetar kontinuerligt med att stärka sin handel. För att främst stärka den så kallade sällanköpshandeln är en fortsatt satsning på Lyviksberget nödvändig. Försäljningsindex för sällanköpshandeln ligger på 62 sedan tre år och som jämförelse kan sägas att Falun har ca 100 och Borlänge ca 150. Beträffande dagligvaror hade Ludvika en topp 2008 i samband med Lyviksbergets etablering. 17

18 Försäljningsindex FA-region År Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Ludvika Ludvika Ludvika Sverige Sverige Sverige Omsättningsutveckling % utv. jmf. föreg. år FA-region År Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Ludvika % 15% 16% Ludvika % 2% 0% Ludvika % 4% 0% Sverige % 2% 4% Sverige % 2% 3% Sverige % 5% 3% Källa: HUI Ökad köptrohet vid tecknade ramavtal I budgetbeslutet för 2011 fanns en post om 3 mnkr som avsåg besparingar för inköp. Beslutet var också kopplat till ett övergripande kommunalt mål om ökad köptrohet via tecknade ramavtal. En fördelning av detta belopp har gjorts utifrån respektive nämnds inköp av varor och tjänster Belopp i tkr Kommunstyrelsen 250 Tekniska Social och utbildning 750 Vård och omsorg 750 Kultur och fritid 150 Miljö och bygg 50 Räddningstjänst 50 På tekniska förvaltningen har all personal informerats om avtalstroheten och att stor återhållsamhet gäller för inköp under året. All intern representation har tagits bort. Personalen som har First card har informerats vad som gäller för dessa inköp. Verksamheterna har lyckats minska kostnaderna för inköp av varor och tjänster med 0,4 mnkr som är 1,3 % av 30 mnkr och har därför inte helt uppnått kommunfullmäktiges mål med 1,0 mnkr. Kommunstyrelsens sparbeting var 250 tkr. Detta har uppnåtts främst genom allmän restriktivitet på inköp av förbrukningsmaterial men även besparing på inköpta tjänster inom IT:s verksamhet. Social- och utbildningsnämnden har enligt direktiv från kommunens ekonomienhet fått besparingar på inköp av varor och tjänster med 750 tkr under Besparingarna har gjorts genom re- 18

19 striktivitet av inköp samt avtalstrohet. Antalet First Card har också kraftigt reducerats vilket har borgat för en större avtalstrohet. Kultur- och fritidsnämndens alla enheter handlar i enlighet med ramavtal, där sådana finns. Enheten för Fritid har i samverkan med Inköpssektionen genomfört en internutbildning för arbetslagsledarna. Målsättningen är att varje arbetslag skall ha god kännedom om gällande ramavtal. Frågan har lyfts vid arbetsplatsträffar samt genom skriftlig information till all personal inom enheten. Vård- och omsorgsnämnden konstaterar att köptroheten är god inom förvaltningen. Inköpen utanför avtal avser blommor vid uppvaktningar (finns inga avtal) och dels inköp som ingår i den pedagogiska omvårdnaden inom psykiatri och LSS. Det besparingsmål på 750 tkr som lagts på nämnden har till stor del uppfyllts, 500 tkr. Effektivisera lokalanvändningen Tekniska nämnden har fortsatt arbetet med att minska lokalytorna och framförallt inhyrda lokaler. Det är däremot svårt för tekniska kontoret att påverka andra förvaltningars lokalytor. Inhyrd yta har kunnat reduceras genom att flytta daglig verksamhet från inhyrda lokaler vid Lärkvägen till f.d. vårdskolans lokaler i Marnäs. Under året har Persbo 1211 och Gamla vägen avyttrats. Svanvägen 4, 7, 8 och 10, K-huset Lorensberga skola samt 1915 års skola i Fredriksberg har rivits. Tekniska kontoret samutnyttjar numera lokalytorna vid Skakelbacken med räddningstjänsten och har därför kunnat minska sina egna lokalytor. Lokalytorna har de senaste åren minskat med m 2 varav m 2 sedan föregående bokslut. Att lokalytorna minskat beror på rivningar, försäljningar och minskade inhyrda lokalytor. I verksamhetsplanen FASTIGHET 2050 finns mål uppsatta för effektivisering av lokalanvändningen. Kultur- och fritidsnämnden har genom ökad marknadsföring, exempelvis: information, utskick, förbättrad hemsida och uppsökande verksamhet försökt öka nyttjandegraden av de kommunala lokalerna inom förvaltningen. Inom enheten för fritid har även lokalanpassningar skett för externa kunder samt för egen personal i Ludvika Folkets Hus samt Ludvika sporthall. Enheten samråder även idag med föreningslivet vid fördelning av lokaler för idrott och fritid för att möta det verkliga behovet och minimera antalet obokade tider. Inom enheten för kultur har förrådsytan i en biblioteksfilial minskats så att den kunde hyras ut till extern hyresgäst. Vård- och omsorgsnämnden har flyttat LSS-insatsen daglig verksamhet från externt förhyrda lokaler till av kommunen ägda lokaler i f.d. vårdskolan. Minska energianvändningen Inom samtliga av tekniska kontorets verksamheter pågår kontinuerligt arbetet med effektivisering av energianvändning och energibesparande åtgärder. I varje verksamhets verksamhetsplan finns målsättningen för energianvändningen angiven. Arbetet med att aktivt verka för en effektiv energianvändning pågår bland annat i det fortlöpande EPC-projektet. Nu har även en andra etapp startats upp. Resultatet är minskade förbrukningar och positiva miljöeffekter. Kostnadsbilden för fastighetsförvaltningens el- och värmekostnader hade varit 7,2 mnkr högre om inte EPC-projektet genomförts. Miljöeffekten är också betydande och de uppnådda koldioxidutsläppen har sedan projektets början minskat med ton/år. 19

20 Besparingarna avseende trafikbelysningen efter nedsläckning och utbyte till mer energisnåla ljuskällor har inneburit en årlig besparing på cirka kwh/år och även att budgeten har kunnat hållas. Inom VA-verksamheten utvinns gas vid Gonäs och Gårlångens reningsverk ur reningsprocessen. Vid Gonäs reningsverk används gasen för uppvärmning av lokaler och därmed minskar behovet av olja. Vid Gårlångens reningsverk finns en gaspanna och fjärrvärme har anslutits till reningsverket. Överskott av värme som inte förbrukas vid reningsverket skickas ut till fjärrvärmenätet. En energikartläggning av Björnhyttans avfallsanläggning har påbörjats av YIT (inom ramen för EPC-projektet) och redan nu ser man att det finns en hel del att tjäna både ekonomiskt och miljömässigt. Eftersträva extern finansiering/medfinansiering Flera källor finns till finansiering/medfinansiering. Energiprojekt där medfinansiering och stöd/bidrag varit aktuellt är för det första kommunens energieffektiviseringsprojekt EPC där ca 40 mnkr satsats på insatser för energibesparing och där kommunen under 2009 erhöll ett statligt bidrag för energi- respektive miljöbesparande åtgärder på sammanlagt 13,5 mnkr. En andra etapp av detta projekt har nyligen startats upp. Ett annat projekt har Energimyndigheten som finansiär. Myndigheten har beviljat ett bidrag på 280 tkr per år i 5 år Kommunen skall vidta vissa energibesparande åtgärder och ta fram en energiplan. Ständigt pågående projekt är också de EUprojekt med medfinansiering som bedrivs/har bedrivits inom kommunen. Nedan följer en redovisning av aktuella EU-projekt. Entré Ludvika, etapp 1 Ett projekt som började den 1 oktober 2008 och pågår fortfarande med förlängning till och med 31 augusti Syftet med projektet är att skapa en tydlig, spännande och attraktiv entré till och från staden, att förbättra tillgängligheten och förbindelsen mellan Väsmanstranden, stationsområdet och stadens centrum. I stora drag innebär projektet att stationsområdet ska bli tillgängligare, det ska bli lättare att ta sig dit både för gående, cyklister och bilister. Detta projekt har beviljats stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och övriga medfinansiärer är Region Dalarna och Trafikverket (tidigare Banverket och Vägverket). En ny ansökan har lämnats in till Tillväxtverket om en etapp II, kallad Entré Ludvika, etapp 2. Denna etapp är tänkt som slutförandet för Ludvikas nya resecentrum som ska bli ett attraktivt och tillgängligt resecentrum. Etapp 2 innehåller bl.a. byggandet av gång- och cykelbro som ska förbinda staden med resecentrum och vidare mot sjön Väsman. Det skall också finnas P-platser med möjlighet att tanka elbilar. Projektet beräknas pågå fr.o.m. 1 januari 2012 till och med 31 december Här söks drygt 11 mnkr ur regionala fonden. Övrig medfinansiär är Trafikverket. Finnskogarna.com Projektet påbörjades 1 maj 2010 och ska pågå fram till och med 31 december Syftet med projektet är att med fokus på entreprenörskap och hållbar utveckling med finnskogskulturen som gemensam nämnare, utveckla lönsam gränsöverskridande samverkan och marknadsföring av besöksmål i Mellansverige under varumärket Finnskogarna. Projektet vänder sig primärt till företag som önskar utveckla nya affärer genom att profilera skogsfinsk kultur och historia. Projektet ska skapa lönsamt samarbete kring finnskogsturism genom att koppla ihop företagen med varandra och gentemot marknaden. Medfinansiärer i projektet är förutom ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) 19 kommuner, Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Örebro samt länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg och Örebro län. Projektet samverkar med Dalalyft när det gäller utbildningsinsatser. Ludvika kommun, näringslivs- 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Ludvika kommun

ÅRSREDOVISNING 2012 Ludvika kommun ÅRSREDOVISNING 2012 Ludvika kommun ÅRSREDOVISNING 2012 Ludvika kommun LUDVIKA KOMMUN 771 82 LUDVIKA TELEFON: 0240-860 00 LUDVIKA.SE 2 Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning sida Kommunstyrelsens ordförande

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 26 mars 2010 Inger Andersson Carl-Magnus Stensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Årsredovisning 2008 - Ludvika kommun

Årsredovisning 2008 - Ludvika kommun 1 Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunens resultat är svagt positivt, plus 1,5 mnkr. Detta är 9,8 mnkr under budgeterad nivå. Orsaken finns att söka i högre kostnader i driften

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Årsredovisning 2014. Ludvika kommun. Ludvika kommun 0240-860 00 ludvika.se

Årsredovisning 2014. Ludvika kommun. Ludvika kommun 0240-860 00 ludvika.se Årsredovisning 2014 Ludvika kommun Ludvika kommun 0240-860 00 ludvika.se Årsredovisning 2014 Ludvika kommun Ludvika kommun 0240-860 00 ludvika.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning sida Kommunstyrelsens

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Advisory KPMG AB 27 mars 2015 Antal sidor: 13 Rapport beträffande årsredovisning KTM 2014-12-31.docx Innehåll 1. Sammanfattning 2 1.1 Räkenskaperna

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 17 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015 Granskning av årsbokslut 2014-12-31 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 3 11 Oppdrag och syfte 3 12 Metod och avgränsning 3 2 Resultaträkning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer