Upptäckt av hinder och visuell ledning. i fordonsbelysning
|
|
- Gustav Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 No. 66 ' 1982 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) linköping National Road &Traffic Research Institute Linköping Sweden Upptäckt av hinder och visuell ledning i fordonsbelysning av Gabriel Helmers 66 Särtryck av artikel i Lampetten, Vol. 16, nr 2, oktober Utgivare: Lysteknisk Laboratorium och Lysteknisk Selskab, Herlev Hovedgade 188, 2730 Herlev, Danmark.
2
3 No Statens väg- och trafikinstitut (VTI) linköping National Road & Traffic Research Institute ~ S Linköping - Sweden Upptäckt av hinder och visuell ledning i fordonsbelysning av Gabriel Helmers Utgivare: Lysteknisk Laboratorium och Lysteknisk Selskab, 66 Särtryck av artikel i Lam petten, Vol. 16, nr 2, oktober Herlev Hovedgade 188, 2730 Herlev, Danmark.
4 Klintland Grafiska, Linköping 1982
5 Upptäckt av hinder och Visuell ledning i fordonsbelysning Af fil. dr. Gabriel Helmers Resumé Gabriel Helmers har arbetat med mörkertrafikproblem sedan 1968, först vid Uppsala universitet och se dan 1977 vid statens väg- och trafikinstitut, Linkö ping, Sverige. Artikeln behandlar frågan vad en bilföraremåstekunna seförsäkerkörning vid fordonsbelysning i mörker. Det ena svaret på denna fråga är att föraren måste kunna upptäcka hinder på vägen på tillräckligt långa avstånd. Sammanfattande forskningsresultat avseende siktsträcka till hinder på vägbanan presenteras och ställs i relation till lämpliga säkerhetskri terier. Förutsättningarna för att kriterierna skall vara uppfyllda specificeras. Det andra svaretpåfrågan är attföraren också måste kunna se själva vägen tillräckligt väl. Lämpliga säkerhetskriterier avseende vägens synbarhet diskuteras. I vilken utsträckning dessa kriterier är uppfyllda har vi idag mycket bristfällig kunskap om. Varför har denna kunskapsbrist uppstått och hur skall den bäst kunna avhjälpas? Inledning Mörkertrafik i fordonsbelysning utgör en särskilt dålig visuell miljö för trafikanterna (1). När man skall försöka förbättra denna dåliga visuella miljö måste man ställa sig frågan: Vad måste for donsföraren kunne se för att med bibehållen säkerhet framföra fordonet? Siktsträcka till hinder Ett av svaren på denna fråga är att for donsföraren måste kunna upptäcka hinder på vägen på så stort avstånd framför fordonet att han kan undvika att köra på hindret (2). Man har med framgång utvecklat metoder för mätning av avståndet till hinder vid uppstäckt (3; 4). Detta avstånd kallas i det följande siktsträcka till hinder. Metoder för mätning av siktsträcka till hinder har flitigt kommit till användning både inom som utom Norden. Ett stort antal undersökningar har utförts avseende siktsträckor till hinder i olika situationer. Säkra siktsträckor till hinder De empiriskt erhållna siktsträckorna måste utvärderes genom att jämföras med ett säkerhetskriterium, dvs med en kortaste säkra siktsträcka. Den kortaste säkra siktsträckan i sommarväglag och vid en hastighet av90km/h har av trafik forskningsgruppen vid Uppsala univer sitet beräknats vara 100 m (5). Nordiska Vägtekniska Förbundet (NFV) har å andra sidan beräknat att en säker sikt sträcka vid 90 km/h är 140mlång (6). Den kortaste säkra siktsträckan till hinder vid upptäckt består av två olika delar, dels en bromsreaktionssträcka och dels en bromssträcka enl figur 1. Skillnaden mellan uppsalaforskarnas och NVFs kriterium för säker siktsträc ka beror dels på att de förra räknat med
6 k siktsträcka bromsreaktions Lf sträckalx ; upptäckt av hinder bromsning påbörjas bromssträcka 1 lå fordonet stannat Figur 1. Den kortaste säkra siktsträckan till hinder utgörs av den sammanlagda längden av bromsreaktionssträckan och bromssträckan. en kortare bromsreaktionstid mellan upptäckt och bromsning - 1,2 jämfört med 2,0 sek. - samt en bättre friktion mellan däck och vägbana vid bromsning - u = 0,45 jämfört med u = 0,35 (6; 7). Man behöver här inte ta ställning för något av de båda säkerhetskriterierna. Istället börman betrakta saken så att det minst stränga kravet (dvs 100 m vid 90 km/h) måste vara uppfyllt medan det strängare kravet (dvs 140m Vid 90 km/h) borde vara uppfyllt. Uppmätta och säkra siktsträckor När man jämför empiriskt erhållna siktsträckor med dessa säkerhetskriterier (dvs 100 och 140 m) är det lämpligt att särskilja fyra situationer definierade av strålkastartyp och förekomst av mötan de trafik. Förhållandet mellan de i fältförsök uppmätta siktsträckorna och de ovan uppställda säkerhetskriterierna framgår av tabell 1. Tabellen visar att endast vid helljus utan möte är säkerhetskriterierna upp fyllda. Vid alla mötesbetingelser samt vid alla halvljusbetingelser är inget av kriterierna uppfyllda. Detta är det nedslående resultatet av alla de ansträngningar som gjorts avseende strålkastarförbättringar under flera decennier. Strålkastarförbättringar i framtiden Nuvarande halvljus torde nu närma sig ett utvecklingsstadium som innebär att inga väsentliga siktsträckeförbättringar kan väntas i framtiden. Det fordras en ny teknik för att övervinna det bakomliggande bländningsproblemet. Detta utgör en absolut förutsättning för att man i framtiden skall kunna uppnå de ovan uppställda säkerhetskraven (8). I väntan på en ny strålkastarteknik måste man försöka åstadkomma lösningar med mera begränsad giltighet. Halvljus Strålkastartyp Helljus Möte <100 < 100 Ej möte <100 >140 Tabell 1. Siktsträckor till hinder i fyra situationeri förhållande till säkerhetskriterierna 100 resp 140 m. Siktsträckan uppfyller inte kriteriet: (<). Siktsträc kan uppfyller kriteriet:(> ).
7 Siktsträcka (m) O O Ljusgrått hinder ('i-0,18) A? x - _l Hörkgrått ' " - (Y-0,07) lloj>.... Svart - " ' (Y'0,02) 901» x 70. \ so,. x'"*x N\ xs. / kx './ xx. _// Figur 2. Siktstråckor i + halvljus utanmöte tillsvarta, mörkgrå och ljusgrå hinder på vägbanor av va-,, b rierande ljushet (retrore vag anang flexion ). Hindren har varit retroreflex1on. o " placerade mitt pa vagen M,, lr,,l ; t 2 dvs till vänsterom detpas- 11, S SO ( mcd/m / lux) serande fordonet. ll sxktstracxa (m) * 500 " LOO- Helljus utan möte- Halvljusmöte. 300 ' 200 ". 100 ' Figur 3. Siktsträcka till "r ' T' r ' ' ' _Hl....H.. Hinderreflektans hinder av olika reflektans samt med reflex i helljus 3, samt vid möte på halvljus. Svart Ljusgrått Vitt Reflex
8 Förbättringer av vägbanans reflexionsegenskaper I en nyligen publicerad svenskundersök ning (9) har siktsträckan till hinder på vägbanan uppmätts som funktion av vägbanans retroreflextion. Vägbanorna mot vilka hindren upptäckts har varierat från svart nylagd asfalt till ny ytbehandling av mycket ljus natursten. Hindren har varierat i reflektans från svart till ljusgrått. Resultaten, enligt figur 2, visar att inte ens den gynnsammaste kombina tionen av hinder och vägbana i dessa försök (dvs ett ljusgrått hinder som upptäcks mot svart nylagd asfalt som bak grund) resulterar i halvljussiktsträckor som uppfyller det minst stränga säker hetskriteriet (dvs 100 m). Förbättringar av hindrens reflexions egenskaper En möjlighet som däremot visat sig vara framgångsrik är att förbättra hindrens reflexionsegenskaper. Att förse fotgängare och andra hinder med reflex har visat sig vara den åtgärd som oberoende av hindrens och (torra) vägbanors reflexionsegenskaper i övrigt visat sig resultera i siktsträckor större än 100 m. Som en illustration till detta presenteras i figur 3 de siktsträckor till hinder med och utan reflex som Berggrund och Rumar erhållit vid fältförsök (10). Huvudproblemet består inte längre i att utveckla tillräckligt effektiva reflexer ur ljusteknisk synvinkel utan att utveck la reflexer som kommer till allmän användning. Detta innebär bl a att sanno likheten skall vara mycket hög för att varje fotgängare och helst också alla öv riga potentiella hinder i mörkertrafiken skall vara utrustade med reflexer. Dessa skall vara utformade så att de i varje situation reflekterar strålkasterljuset tillbaka mot fordonsföraren. Resultat Minimiförutsättningarna för att säker hetskraven skall vara uppfyllda vad gäl ler siktsträcka till hinder på vägbanan framgår av tabell 2. Reflex är således nödvändig ur säkerhetssynvinkel vid all halvljuskörning samt i alla mötessituationer. Vägens visuella ledning I inledningen ställdes frågan: Vad måste fordonsföraren kunna se för att med bibehållan säkerhet framföra fordonet? Den första delen av svaret, som ovan behandlats, är att föraren måste kunna upptäcka hinder. Den andra delen är att föraren skall kunna se själva vägen. Detta är nödvändigt för att föraren med bibehållen säkerhet skall kunna anpassa fordonets hastighet och riktning efter vägens linjeföring samt efter de krav i övrigt som olika manövrer ställer. Vägens synbarhet eller visuella led ning torde bero på ett stort antal fakto rer som t ex reflexionsegenskaperna hos vägbana, vägmarkeringar, vägkantsreflektorersamt i övrigt hos vägens sidout rymme. Vägens synbarhet kan på goda grunder antas vara ett resultat av dessa olika faktorer i samverkan (11). Möte Ej möte Halvjus Strålkastartyp Hinder med reflex Hinder med reflex Helljus Hinder med reflex Alla hinder Tabell 2. Krav som ställspå hinder i olika situationerför att säkerhetskriterierna skall vara uppfyllda.
9 Säker visuell ledning hos vägen Om föraren skall kunna framföra fordo net säkert innebär detta bla att han skall kunna stanna fordonet inom den sträcka av vägen han kan överblicka. Säkra siktsträckor till hinder på vägen skulle då också kunna utgöra kriterium för på vilket avstånd föraren måste kunna uppfatta vägens vidare sträckning för att med bibehållen säkerhet kunna framfö ra fordonet. En säker omkörningsmanöver fordrar däremot att föraren kan överblicka en betydligt längre vägsträcka. Detta för att kunna kontrollera att inga sikthinder finns, som t ex kan skymma ett mötande fordon. Vid omkörning har NVF beräknat en minsta säkra omkörningssikt som vid 90 km/h är 345 m (6). Denna omkörningssikt skulle kunna utgöra ett lämpligt säkerhetskriterium för den vägsträcka en förare korrekt måste kunna varsebli för säker omkörning. Vid sidan av att vägen måste vara synbar på relativt stora avstånd bör den dessutom ha god synbarnet i en vid sektor alldeles framför fordonet. Detta för att föraren i perifert seende utan svårighet skall kunna kontrollera fordonets sidoläge på vägen. Nya metoder för mätning av vägens visuella ledning Ett förslag till metod för mätning av vägens visuella ledning är att mäta avståndet från föraren fram till den punkt i vägrummet bortom vilken föraren ej korrekt kan uppfatta vägens fortsatta sträckning (13). En sådan metod skulle kunna ge möj lighet att beskriva hur vägens visuella ledning varierar beroende på - vädret (klar sikt, regn, dimma etc) - vägbanans reflexionsegenskaper (torra VS. våta vägbanor; ljusa vs mörka vägbanor) - vägmarkeringarnas retroreflexion vägkantmarkeringars förekomst och retroreflexion. En kompletterande metod för mätning av vägens visuella ledning är att registrera fordonets sidoläge på körfältet (14). Variationen i sidoläge hos for donet skulle då kunna vara ett alternativtmåttpå hur väl föraren kan se vägen. En nackdel med detta mått kan vara att man kan förvänta att det är starkt hastig hetsberoende och mera kopplat till vägmarkeringarnas synbarnet och inte till synbarheten hos hela vägrummet. Har vägen en säker visuell ledning? Hur uppfylles idag de säkerhetskrav avseende vägens synbarhet eller visuella ledning, som bör ställas enligt föregående avsnitt? Svaret på denna fråga kan inte ges då inga systematiska studier av vägens visuella ledning har genomförts. Den subjektiva uppfattning man som bilförare får av Vägens synbarhet är att den ofta är otillräcklig. Detta gäller i särskilt hög grad vid fordonsmöten då vägbanan varit Våt. En undersökning av Padmos (12), i vilken fordonsförarnas subjektiva svårigheter vid mörkertrafik kartlagts, redovisas som huvudresultat att förarna upplever vägens dåliga synbarhet, som det största säkerhetsproblemet vid körning i mörker. Detta tyder på att vägen ofta inte uppfyllerde kravpå synbarhet eller visu ell ledning, som bör ställas från säkerhetssynspunkt. Samtidigt måste man konstatera att det föreligger en nästen total brist på kunskap inom området. Orsaken till detta är att inga beprövade metoder har utvecklats. Mätproblem En svårighet vid mätning av vägens visu ella ledning är att själva vägen ej enkelt låter sig varieras vid varje undersök ningstillfälle. Man får istället nöja sig met att använda de vägarsom finnsmed den naturliga variationen i reflexionsegenskaper över tid hos de olika komponenterna i vägmiljön, dvs hos vägbanan, vägmarkeringar, vägkantsreflektorer samt vägens sidoutrymme. En intressant möjlighet att variera vissa aspekter hos de olika komponenterna i vägmiljön på ett välkontrollerat sätt liksom vägens linjeföring i övrigt utgöres av en datorgenererad vägbild. I detta fall uppstår svårigheten att kontrollera att de resultat som erhålles med den simulerade vägbilden även gäller på vägen.
10 Nyttan av att mäta vägens visuella ledning Genom att mäta vägens visuella ledning under olika förhållanden kan man specificera de villkor som gäller för att rimliga säkerhetskriterier skall vara uppfyllda. Utvärderingen av olika material (t ex vägbeläggningar) och visuella hjälpmedel i vägrummet (t ex vägmarkeringar) utifrån dess effekter på vägens visuella ledning bör ge väghållaren bättre beslutsunderlag vid val av åtgärder. Normer för reflexionsegenskaper och utföranden i övrigt för vägmarkeringar och vägkantsreflektorer kan direkt för ankras i synbarhetsmått. Forskning och utveckling inom området bör stimuleras när effekter på vägens visuella ledning av olika åtgärder objektivt kan mätas. Detta skapar i sin tur förutsättningar för snabbare förbättringar i framtiden. Sammanfattande synpunkter Fordonsförarens visuella miljö är dålig vid fordonsbelysning i mörker. Rimliga säkerhetskriterier avseende hinders synbarhet är endast uppfyllda då hindren är utrustade med reflex. Ny teknik för kontroll av bländning från mötande trafik fordras för att ändra på detta förhållande. Rimliga säkerhetskriterier avseende Vägens synbarhet har diskuterats. I vil ken utsträckning dessa kriterier är upp fyllda är okänt. Orsaken till detta är att några vedertagna metoder ej utvecklats för kvantifiering av vägens synbarhet. Det är nödvändigt att utveckla goda metoder, som ger möjligheter att kvan tifiera vägens synbarhet under olika för hållanden. Den kunskap vi då tillägnar oss är nödvändig dels för val av lämpliga åtgärder, samt dels som stimulans för framtida utveckling av nya material och visuella hjälpmedel. En systematisk förbättring av vägens synbarnet eller visuella ledning skulle kunna vara ett effektivt sätt att reducera de olyckstyper som vid sidan av påkörning av hinder är överrepresenterade i mörker, t ex singelolyckor. Referenser ]. Richards 0. W.: Visual needs and possi bilities for night automobile driving. American Optical Corporation Southbridge, Massachusetts Johansson G. & Rumar K. : Visibility distances and safe speeds for night driving car meetings. CIE, Washington Jena V.]. : A method of evaluating seeing distances on a straight road for vehicle meeting beams. Trans. Illum. Engn. Soc. Vol. 20, 1955, Johansson G. & Rumar K. : Visible distances and safe approach speeds for night driving. Ergonomics. Vol. 11, Nr. 3.. Rumar K.: Pedestrian safety in night driving. International Conference on pe destrian safety. Haifa Nordiska vägtekniska Förbundet (NVF). Färdtekniska grundvärden. Rapport nr Johansson G. & Rumar K.: Drivers, brake reaction times. Human Factors. Vol. 13, Nr. 1.. Ramar K.: Effectiveness of old, new, and future motor-car lighting. Applied Ergonomics. Vol. 2, Nr. 2.. Helmers G. & Ytterbom U.: Siktsträckai halvljus till hinder på torra vägbanor av varierande ljushet. Rapport 202. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping Berggrund U. & Rumar K.: Fotgängar reflexer egenskaper och synbarhet. O publicerad statusrapport, Psykologiska institutionen, Uppsala universitet, II. Mörkertrafik. Lystekniske og visuelle forhold på veje uden fast belysning. Problemformulering og projektforslag. Rapport nr. 3, Padmos P. (Genom personligt samtal) Institute for Perception, Soesterberg, Holland, Helmers G.: Vägens visuella ledning i mörker. Meddelande 115. Statens vägoch trafikinstitut, Linköping Barry S. & van de Lagemaat C.: An in strument to measure the lateral position of a vehicle on the road. Institute for Perception TND, Soesterberg, Holland, 1972.
11
12
1 Grundvärden för trafikmiljön
1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största
Läs merPresentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF)
Gabriel Helmers 2005-05-28 1 Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF) Samarbetet startade 1973 Initiativtagare till NMF var Erik Frederiksen (chef vid dåvarande
Läs merROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden
ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation
Läs merH1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering
Läs merI detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.
1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003
VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merSTATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute PREDIKTIONSMODELL FÖR TRAFIKOLYCKOR av Göran Nilsson Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 5 1975 Prediklionsmodeil
Läs merNr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet
VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:
Läs merSTATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute RESTIDSMODELL FÖR TUNGA FORDON av Gunnar Carlsson Särtryck ur Vc'ig- och vattenbyggaren nr 5 1975 Restidsmodell för
Läs merGenomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem
Hans G Holmén Ph D Specialist Drift Nordisk konferens vägmarkering Genomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem 2011-02-08--09 Definition av Drift respektive av Underhåll Att
Läs merSamband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Läs merCykelpassager och cykelöverfarter
Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider
Läs merVTInatat. Statens väg- och trafikins titut. Titel: Ströljusluminans i vindrutor. Författare: S-O Lundkvist, Gabriel Helmers
I VTInatat Nummer: TF 55-06 Datum: 1987-03-31 Titel: Ströljusluminans i vindrutor Författare: S-O Lundkvist, Gabriel Helmers Avdelning: TF Projektnummer: 55316-4 Projektnamn: Laboratoriemätning av kontrastreduktion
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar;
Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar; beslutade den 13 maj 2009. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 16 och 18 fordonsförordningen (2009:211)
Läs merreflexer Visa dig med
Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna
Läs merreflexer Visa dig med
Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna
Läs merVTInotat. (Lib. v: Vägval, Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Pa: Linköping. Tel. 013-ZQ40 0Q. Telex VTISGIS. Telefax
VTInotat Nummer: TF 55-05 Datum: 1986-03-03 Titel: VTI:s erfarenheter rörande vägmarkeringars retroreflexionsegenskaper Författare: S-O Lundkvist Avdelning: TF Projektnummer: - Projektnamn: - Uppdragsgivare:
Läs merEffekter av UV-ljus i mörkertrafik. Sven-Olof Lundkvist
VT notat Nummer: 3-93 Datum: 1993-09-14 Titel: Effekter av UV-ljus i mörkertrafik Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Projektnummer: Projektets namn: Uppdragsgivare: Distribution: Trafikteknik
Läs merSARTBW. Nr Statens väg och trafikinstitut (VTI) linköping National Road & Traffic Research Institute - S Linköping - Sweden
SARTBW Nr47-1979 Statens väg och trafikinstitut (VTI) 581 01 linköping National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden Väg- och trafikforskare från Vl'l pryar hos vägmästarna av
Läs merUNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT The National Swedish Road and Traffic Research Institute UNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS HÄLLFASTHETSEGENSKAPER Förundersökning av Carl Formgren RAPPORT Nr 10 Stockholm
Läs merAccelererad provning i
Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merFunktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3
Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001:16 1 Innehåll 1 Orientering 3 2 Sammanfattning 3 3 Säkerhet 3 4 Definitioner 3 5 Bestämning av utvalda mätplatser 5 6 Utförande 7 7 Beräkningar 8 8 Exempel
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning
VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merKunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B
Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B Förarprovet för behörighet B består av ett kunskapsprov (teoriprov) och ett körprov. Genom den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om
Läs merSlitna vindrutor den bortglömda trafikfaran. Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut
Slitna vindrutor den bortglömda trafikfaran Sammanfattning av studie genomförd 2009 av VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut Förord Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har på
Läs merMindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda. E4/E20 Södertäljevägen rustas upp
Mindre köer och bättre flyt mellan Moraberg och Hallunda E4/E20 Södertäljevägen rustas upp Relativt små insatser kan göra stor skillnad Man behöver inte alltid bygga nytt för att åstadkomma påtagliga förbättringar.
Läs merVTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:
VTInatat Nummer: TF 69-01 Datum: 1988-03-12 Titel: VINTERDÄCK - DUBBAR - TRAFIKSÄKERHET - VÄGSLITAGE Föredrag vid TTFs vinterdagar i Borlänge 10-11 februari 1988 Författare: Gunnar Carlsson Avdelning:
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merKörkort för personbil. Behörighet B
Körkort för personbil Behörighet B Med den här broschyren vill Trafikverket ge dig information om vad som krävs för att få ett körkort, hur du ska utbilda dig, vad förarprovet kan innehålla och vad du
Läs merProjektförslag. Skolhastighetsmätningar
Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merNotera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
Läs merOlycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län
RAPPORT Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete för framtida etablering av ATK Dokumenttitel: Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete
Läs merPrediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion
VTI notat 16 4 VTI notat 16-4 Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion Författare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 571 Projektnamn Empiriska
Läs merSynförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning. Birgitta Thorslund & Niklas Strand
Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning Birgitta Thorslund & Niklas Strand Bakgrund och syfte De flesta får nedsatt syn med stigande ålder, men det kan också följa med medicinska åkommor.
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om körprov för taxiförarlegitimation; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om körprov för taxiförarlegitimation; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 3 mars 2010. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2017:91. TSFS 2010:32
Läs merVT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist
VT1 notat Nummer: 3-94 Datum: 1994-01-21 Titel: Alternativt utformade stigningsfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30010 Projektets namn: Alternativt målade stigningsfält
Läs merGranskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning
1 PM 2017:90 Matilda Segernäs 2017-11-06 Granskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning Flaket 10, Ica Kvantum Åhus Innehåll 1. Inledning 2 2. Förutsättningar för beräkningar 4 2.1 Trafikmängd
Läs merPress Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection
Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com
Läs merNunnmr: TF Titel: Utveckling av objektiv netod för nátningar av vägens visuella ledning
VTlnotat * Nunnmr: TF 55-20 1991-07-02 Titel: Utveckling av objektiv netod för nátningar av vägens visuella ledning Författare: S-O Lundkvist Avdelning: TF Projektnunnmr: 5530501-5.Projektnamnz Vägens
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003
VTI notat 22 24 VTI notat 22-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merVTI notat. Institutet. T 00/1 Paf/'Ir- En inventering av vindrutors slitagetillstånd. Författare:
VTI notat Nummer: TF 55-25 Datum: 1993-04-06 Titel: En inventering av vindrutors slitagetillstånd Författare: Sven-Olof Lundkvist Avdelning: Proj ektnummer: Projektets namn: Uppdragsgivare: Distribution:
Läs merVälj rätt fordonsbelysning
Välj rätt fordonsbelysning Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651) Transporstyrelsens föreskrifter
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330
VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist
Läs merBelysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.
Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad
Läs merOskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
Läs merGDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige
Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum
Läs merCykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT NVF Trafiksäkerhetsforum, 2017-09-28 Jesper Sandin Forskare, Förare och Fordon, VTI, Göteborg jesper.sandin@vti.se Innehåll Dagens ämnen Cykelsäkerhet
Läs merDäckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp
Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2014.01010 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E16 i höjd med Storvik. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merTrafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Att se och synas. Malmö stad, Gatukontoret
Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Att se och synas Malmö stad, Gatukontoret Att se och synas Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål
Läs merVÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering
VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering av termoplastisk massa och vägmarkeringsfärg samt krav på material och utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i
Läs merBilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper
Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den
Läs merGÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND
GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län
VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn
Läs merAktivt varningssystem-fivö (SeeMe)
Aktivt varningssystem-fivö (SeeMe) Systemet detekterar fotgängare som är på väg att gå över på övergångsstället. Även cyklister detekteras. Detekteringen tänder gula lampor som växelvis blinkar ovanför
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merSlutrapport av projekt EK 50 A 2009: Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009:8227 - Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter
Läs merNollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.
Gunnar Carlsson 999--4 NTF Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum 3-4 januari 999 i Linköping.. Bakgrund och frågeställning En tillräckligt låg hastighet
Läs merISSN V f/ meddelande. Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid. Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson
ISSN 0347-6049 i V f/ meddelande 467 1985 Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson w Väg-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581
Läs mer1. Cykeln som motion och fordon
Musklerna och skelettet stärks och konditionen blir bättre. Cykeln är ett fordon. Cykelbana i första hand. Håll dig långt till höger på vägbanan. Diskussionsfrågor: Fördelar respektive nackdelar med att
Läs merTrafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll
Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera
Läs merHastighetsmätning i samband med polisens övervakning
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merPlankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0
Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning
Läs merINNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006),
INNEHÅLL AV TEORETISK KURSPLAN: TEORIMOMENT 1 16 (mars 2006), 1. KÖRSTÄLLNING 2. INLEDANDE MANÖVRERING 3. VÄXLING 4. LUTNING 5. MANÖVRERING: BACKNING, VÄNDNING OCH PARKERING 6. VÅRD OCH KONTROLL 7. SAMORDNING/BROMSNING
Läs merVälkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson
Välkomna! till Möte om Vägmarkering Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson För SVMF viktiga frågor Allt fler äldre i trafiken behöver bättre körledning Alla trafikanter bör möta samma budskap I Sverige I
Läs merMoped klass II Kunskapsprov
Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merUnga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv
Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera
Läs merHastighetsmätningar Ljungskogen 2015
2015-04- 23 Hastighetsmätningar Ljungskogen 2015 Kontaktuppgifter NTF Sydost: Madelein Johansson Adress: WTC, Skeppsgatan 19, 211 11 Malmö Telefon: 076-177 81 90 Hemsida: www.ntf.se/sydost E- post: madelein.johansson@ntf.se
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 7 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 5
freeleaks NpMaB vt2011 1(10) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2011 2 Del I, 7 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 5 Förord Skolverket har endast
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merOlycksutredning. - Utökad olycksutredning. Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors
Sida 1(7) 2016-11-14 2016-001059 Olycksutredning - Utökad olycksutredning Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors 2016-09-22 Utredare: Magnus Östlund Brandinspektör Gästrike Räddningstjänst Sida
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003
VTI notat 21 24 VTI notat 21-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTrafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Läs merPublikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar
Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 ar 2004-07 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-06 Publikation 2004:111 Upphovsman (författare, utgivare) Samhälle
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2015:929 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver i fråga om
Läs merSå här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna
Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin
UPPDRAG 11045 HAMMARSHUS TRAFIK UPPDRAGSNUMMER 2510165070 UPPDRAGSLEDARE Anna Svensson UPPRÄTTAD AV Oscar Lewin DATUM 8-23 GRANSKAD AV Joakim Bengtsson Malin Zetterqvist Bakgrund Nya handels- och bostadsområde
Läs merTrafikanters ljus- och
VTI notat 75-1997 Trafikanters ljus- och signalanvändning Författare Uno Ytterbom FoU-enhet Trafik och trafikantbeteende Projektnummer 40123 Projektnamn Tillståndsmätning av bilars ljusbruk Uppdragsgivare
Läs merNär du ska korsa en gata
När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.
Läs mer1. Cykeln som motion och fordon
Äldre i trafiken Sveriges befolkning blir allt äldre. Trafiken är inte alltid anpassad till allas förutsättningar/behov. NTF i samarbete med SPF, PRO och SKPF. Studiematerial till studiecirklar eller information
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs merTBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Läs merUtvärdering av utrymningsbelysning Vägtunnlar. Karl Fridolf, tekn.dr., Sakkunnig WSP Brand & Risk
Utvärdering av utrymningsbelysning Vägtunnlar Karl Fridolf, tekn.dr., Sakkunnig WSP Brand & Risk Bakgrund till projektet 2 Fransk studie (Arpville, 2002) Teoretiska resonemang och beräkningar Identifierar
Läs merTrafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30
En trafikolycka medför många gånger problem för de inblandade och deras anhöriga. Vissa problem kanske kan lösas med ett enkelt telefonsamtal. Detta gäller även för Dig som är anhörig eller vittne. Trafikskadestöd
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Riksåklagarens föreskrifter om ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott; SFS 2015:534 Utkom från trycket den 25 augusti 2015 beslutade
Läs merTraffic ResearchInstitute
Traffic ResearchInstitute- 5-58101 Nr 236-1980 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 01 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute. 5-581 01 Linköping - Sweden Slita e av bildäck
Läs merStandarder och direktiv
Standarder och direktiv Europeisk standard utdrag från EN 1317 Standardiserad säkerhet i Europa Allmänna kommentarer 2 Prestationsklasser enligt EN 1317 3 Övrig information 7 Allmänna kommentarer Detta
Läs merVTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper
Mattias Hjort 2005-11-09 Olle Nordström 1(6) VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper Inledning Vägverket har gett VTI i uppdrag att besvara följande frågeställningar
Läs merFunktionsbeskrivning ABS ABS ABS ABS
/TC Innehåll Innehåll... 2 /TC... 3 -uppbyggnad och funktion... 4 /TC-uppbyggnad och funktion... 6 /TC med EDC-uppbyggnad och funktion... 7 Gränsvärden för fram- och bakhjulens rullningsomkrets... 9 Kontrollampor...
Läs merBeteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering 3D & AI för mätning och uppföljning
Beteenden, trafiksäkerhet och effektutvärdering 3D & AI för mätning och uppföljning Smarter Traffic Solutions for a Safer Future Amritpal Singh, VD Viscando Traffic Systems AB www.viscando.com +46 31 7570
Läs mer4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Läs merNordic Human Factors Guideline NHFG
Nordic Human Factors Guideline NHFG (Del 2) Konsekvens av förklaringsmodellen: Den självförklarande vägen eller the Self Explaining Road (SER) Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1
Läs merProjektförslag. Skolskjutshållplatsinventering
Projektförslag Skolskjutshållplatsinventering Inventering av skolskjutshållplatser Säkra och trygga hållplatser och gånganslutningar är viktiga av trafiksäkerhetsskäl Och för att öka kollektivtrafikens
Läs merVU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister
VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 GRUNDVÄRDEN FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet B; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 24 maj 2012. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2015:16. TSFS 2012:43 Konsoliderad elektronisk utgåva
Läs mer