Appendix E Datamaterialet

Transkript

1 Appendix E Datamaterialet Valundersökningen 2006 Analyserna i Regeringsskifte grundar sig i huvudsak på 2006 års valundersökning. Men vi har som vanligt goda möjligheter att spåra trender och göra jämförelser med tidigare val. Jämförbara väljarbeteendeundersökningar har genomförts vid alla ordinarie riksdagsval sedan 956 i samarbete mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Själva datainsamlingen finansieras av riksdagen via anslaget till valstatistiken medan medverkande forskare delvis finansieras via egna forskningsprojekt. Valundersökningarna genomförs alltid med stora urval och i huvudsak som besöksintervjuer. Med start vid valet 97 är undersökningarna utformade som rullande tvåstegspaneler. Hälften av svarspersonerna 2006 intervjuades också 2002, och den andra hälften kommer att intervjuas en andra gång vid nästa riksdagsval 200. Varje valundersökning omfattar också en mindre valrörelsepanel för att möjliggöra undersökningar av väljarrörlighet och kampanjeffekter under valspurten. Hälften av samtliga svarspersoner intervjuas före valet, den andra hälften efter valet. De som intervjuas före valet får efter valet besvara en kort brevenkät. Valundersökningarnas population består av röstberättigade svenska medborgare i åldrarna 8-80 år boende i Sverige. Röstberättigade utlandssvenskar ingår alltså inte i undersökningen. Urvalet 2006 drogs från SCBs befolkningsregister (RTB) som ett obundet slumpmässigt

2 PT FPT 94 Appendix E Datamaterialet urval omfattatnde 976 personer (nettourval). Urvalets tre delar består av: ) PanelurvaletT med start 2002 omfattande 805 personer, 2) ett tilläggsurval om 205 förstagångsväljare (eftersom panelurvalet inte innehåller några unga förstagångsväljare 2006) och ) ett nytt urval om 966 personer, som alltså kommer att intervjuas igen i samband med 200 års riksdagsval. I 2006 års valundersökning genomfördes totalt intervjuer, 405 före riksdagsvalet den 7 september och 706 efter, vilket innebär en svarsfrekvens på 78,2 procent. Av de som intervjuades före valet besvarade 404 personer (9 procent) eftervalsenkäten. Arbetet med intervjuerna påbörjades i mitten av augusti och avslutades i slutet av november. De allra flesta intervjuer genomfördes ansikte mot ansikte, ofta i svarspersonernas hem. Många upptagna eller svåranträffade personer ställde dock enbart upp efter det att de erbjudits nedkortade telefonintervjuer. Sammanlagt gjordes 484 förkortade intervjuer och 766 extremt förkortade. En genomsnittlig besöksintervju tog strax över en timme att genomföra. De förkortade intervjuerna klarades av på 24 minuter och de extremt förkortade intervjuerna genomfördes på i snitt 5 minuter (se tabell E.2). Fältarbetet i samband med valundersökningen 2006 kan betraktas som en framgång i två viktiga avseenden. För det första blev svarsbortfallet enbart 2,8 procent, vilket är en mycket välkommen minskning mot bakgrund av den ökande trend i svarsbortfal vi tidigare kunnat iaktta. Valundersökningen 2006 markerar i det här avseendet ett rejält trendbrott i relief mot 2002 års undersökning som hade det hittills största svarsbortfallet (0,7 procent).tpf Framgång nummer två är att valundersökningen 2006 blev en av de mest träffsäkra i valundersökningarnas femtioåriga historia (se tabell E.). De summerade genomsnittliga avvikelserna mellan vår viktigaste beroende variabel partivalet och det officiella valresultatet var en- PBortfallet 2006 (22 procent) fördelar sig på följande sätt: 2 procent svarsvägran, 7 ej anträffade och procent förhinder. Skillnaderna i svarsbortfall mellan olika sociala grupper är relativt små. Men vissa skillnader återkommer alltid. Bortfallet är något högre bland kvinnor (2 procent) än bland män (20 procent). Åldersmässigt finns det största bortfallet bland de allra äldsta mellan 7-80 år (25 procent). Människor med en låg deklarerad inkomst (28 procent) uppvisar ett högre svarsbortfall än människor med en hög inkomst (7 procent). I likhet med tidigare valundersökningar återfinns de största bortfallsskillnaderna dock inte mellan olika sociala grupper utan mellan röstare och icke-röstare. Det beror på att röstberättigade svenskar som avstår från att delta i valen har en tendens att också avstå från att delta i valundersökningarna. I sedvanlig ordning samlade SCB in uppgifter om svarspersonernas valdeltagande från offentliga röstlängder. Bortfallet 2006 bland personer som röstade i valet var 8,9 procent. Motsvarande svarsbortfall var hela 8,7 procent bland icke-röstare. De stora avvikelserna leder till att vi viktar upp icke-röstarna i analyser av valdeltagande.t

3 Appendix E Datamaterialet 95 dast 0,8 procentenheter. Det betyder i praktiken att andelen partiväljare i undersökningen överenstämmer mycket väl med fördelningen i hela väljarkåren. En jämförelse visar en svag underskattning av sverigedemokraterna (-0,8 procentenheter) och en svag överskattning av miljöpartiets röststöd (+0,7 procentenheter). Med tanke på att vi aldrig använder oss av några som helst eftervikningar (som numera är legio för flertalet opinionsinstitut) är denna träffsäkerhet särskilt anmärkningsvärd. Tabell E. Partifördelningen i valundersökningen och i valmanskåren 2006 (procent) Parti 2006 års valundersökning 2006 års riksdagsval skillnad vänsterpartiet 5,5 5,9 0,4 socialdemokraterna 5, 5,0 +0, miljöpartiet 5,9 5,2 +0,7 centerpartiet 7,8 7,9 0, folkpartiet 7,4 7,5 0, kristdemokraterna 7,0 6,6 +0,4 moderaterna 26,5 26,2 +0, sverigedemokraterna 2, 2,9 0,8 övriga partier 2,4 2,8 0,4 summa procent 00,0 00,0 antal intervjuade 2 64 Kommentar: Antalet intervjupersoner i 2006 års valundersökning som röstade i riksdagsvalet var Av dem uppgav 98 (, procent) inte vilket parti de röstade på medan 54 (,9 procent) angav att de hade röstat blankt. Uppgifterna om valdeltagandet har kontrollerats mot de officiella röstlängderna. För personer som vi saknar uppgifter om valdeltagande har vi litat på deras svar vid intervjutillfället ( personer). Data från Valundersökningen 2006 är oviktade här, liksom i samtliga analyser i den här rapporten. Kampen mot växande bortfall i alla slags frågeundersökningar har pågått åtminstone sedan 970-talets början. I internationell jämförelse har svenska valundersökningar fortfarande anständiga svarsfrekvenser, vilket i huvudsak beror på justeringar av undersökningarnas upplägg. Exempelvis har de fullständiga besöksintervjuerna blivit kortare under det senaste kvartsseklet. Snittlängden på en hel intervju i 985 års undersökning var hela 79 minuter. I 2006 års undersökning var den genomsnittliga intervjutiden för en hel intervju blott en dryg timme (65 minuter). I samband med 979 års valundersökning infördes möjligheten att i uppföljningsarbetet efter avslutat fältarbete erbjuda svarspersonerna en förkortad eller extremt förkortad version av frågeformuläret. Syftet

4 96 Appendix E Datamaterialet med de förkortade versionerna är att nå upptagna och svåranträffade personer. Möjligheten att besvara förkortade versioner av frågeformuläret utökades i samband med 2006 års undersökning. SCB:s intervjuare instruerades att redan under fältarbetesfasen erbjuda förkortade intervjuer till personer som uttryckte stor tveksamhet eller osäkerhet om medverkan i undersökningen. Därmed har andelen förkortade (2 procent) och andelen extremt förkortade intervjuer (9 procent) vuxit ytterligare (se tabell E.2). Tabell E.2 Svarsfrekvens i svenska valundersökningar , andelen fullständiga, förkortade och extremförkortade intervjuer samt träffsäkerhet för partival (procent, antal minuter, snittfel per parti i procentenheter) svarsfrekvens intervjutyp fullständig intervju förkortad intervju extrem förkortad int bortfall summa procent Antal urvalspersoner (nettourval) intervjutid (min) fullständig förval fullständig efterval förkortad extrem förkortad träffsäkerhet: snittfel per parti 2,,9,7,8,8,2,0 0,7 0,4 0,8 0,7 0, 0,6 0,4,2 0,4 Kommentar: Uppgifter om svarsfrekvens har hämtats från SSD:s dokumentation. Från respektive undersöknings totala urval har personer som emigrerat, blivit sjuka eller avlidit tagits bort. Resultaten för svarsfrekvens och intervjutyp baseras på valundersökningarnas nettourval. I SSD:s dokumentation för valet 99 redovisas 7 procent svarande vilket inte är korrekt. I 99 års valundersökning var nettourvalet 558 personer och antalet intervjuer 2 696, vilket ger en svarsfrekvens på 75,8 procent. Valundersökningen 970 bestod av flera urval och begränsades till en eftervalsundersökning. I tabellen redovisas svarsfrekvensen för de urval där intervjuerna skedde genom besök. För de urval där undersökningspersonerna besvarade frågor på telefon eller i postenkät var svarsfrekvensen 85 respektive 89 procent. Totalt för samtliga urval var svarsfrekvensen i 970 års valundersökning 84 procent.

5 Appendix E Datamaterialet 97 Användningen av förkortade och extremt förkortade intervjuer har alltså ökat i valundersökningarna under 990-talet. Andelen fullständiga besöksintervjuer utgör numera endast omkring hälften av det totala antalet genomförda intervjuer (se tabell E.2). En tröst i sammanhanget är att det växande antalet förkortade intervjuer fortfarande är relativt omfattande (24 minuter). Den förkortade intervjun täcker in valundersökningarnas centrala frågeställningar. E-panelen 2006 Som ett komplement till våra stora riksrepresentativa befolkningsurvalsundersökningar genomför valforskningsprogrammet också stora kampanjpanelundersökningar i samband med valrörelserna. I 2006 års e-panelundersökning deltog mer än 500 personer i en webenkätundersökning. E-panelen är dock inte representativ för svenska väljare. Paneldeltagarna har själva anmält sitt intresse för att vara med i undersökningen (självrekrytering). De rekryterades under sommaren och inledningen av valrörelsen via annonser på bland annat Expressens och Aftonbladets nyhetsportaler på Internet. Förutom rekryteringsenkäten fick e-panelens deltagare besvara fyra enkäter under de sista fyra veckorna av valrörelsen samt en eftervalsenkät som skickades ut måndagen efter valet totalt sett handlar det alltså om en panelundersökning i sex steg. För att uppnå ett jämnt inflöde av enkäter dag-för-dag under valrörelsen skickades enkäter ut varje måndag, onsdag och fredag under valrörelsen. Rekryterna till e-panelen tilldelades med slumpens hjälp en av de tre undersökningsgrupperna (måndag, onsdag, fredag). Syftet med kampanjpanelerna är främst att spåra korttidseffekter av händelser, utspel och mediebevakning under valrörelsernas sista fyra veckor. Vi har också använt e-panelerna för att genomföra metodexperiment, pröva ut nya frågeinstrument, och för att ställa mängder med öppna frågor om hur väljarna uppfattar valrörelsen, regeringsalternativen, viktiga händelser (dataintrångsskandalen), partiernas valbudskap och vallöften samt hur väljarna själva motiverar sitt partival och vad de tycker är bra respektive dåligt om hos de olika partierna. Detaljerade analyser av sammansättningen av e-panelen 2006 visar att många av e-panelens deltagare stämmer väl in på beskrivningen av opinionsledare (se kapitel 4) i kraft av goda kunskaper, hög valrörelseexponering och stort politiskt intresse (Nilsson, Dahlberg, Ohlsson & Oscarsson 2007). E-paneldeltagarna har högre utbildning, starkare politiskt förtroende och intresse, exponerar sig mer för politiska nyhe-

6 98 Appendix E Datamaterialet ter och valrörelsebevakning och är mer politiskt kunniga än väljarkåren. Ändå finns gott om variation bland deltagarna när det gäller förtroende, intresse och kunskaper som kan tas till vara i analyser av korttidseffekter i olika väljargrupper. Valundersökningarnas supermängd För att kunna genomföra analyserna av partiernas väljare i kapitel 2 konstruerades en sammanslagen datamängd av fem olika undersökningar som genomfördes samtidigt hösten 2006: Valundersökningen 2006, RiksSOM-undersökningen 2006, VästSOM-undersökningen 2006, SydSOM-undersökningen 2006 och SVTs vallokalsundersökning Syftet med den sammanslagna datamängden är att förstärka det statistiska underlaget för att göra säkrare skattningar av framför allt de mindre partiernas väljare. Eftersom urvalsstorlekarna skiljer sig åt mellan datamängderna och eftersom SydSOM och VästSOM endast samlats in i Västra Götaland (+Kungsbacka) respektive Skåne krävs det att analysenheterna i den sammanslagna datamängden viktas för att den skall kunna betraktas som representativ för svenska väljare. I ett första steg slås de regionala SOM-undersökningarna ihop med RiksSOM-undersökningen. Boende i Västra Götaland (+Kungsbacka) och i Skåne viktas ned så att slutresultatet motsvarar ett riksrepresentativt urval. Därefter slås SOMmängderna samman med de andra riksrepresentativa datamängderna från valundersökningen 2006 och SVT/Valu I ett sista steg sker en viktning efter samplingsstorlek för att analysenheterna från de tre olika källorna (SOM, Valu och Vu) skall väga lika tungt i den samlade analysen. Detaljer om viktningen och mer information om den sammanslagna datamängden kan erhållas från författarna. Utgångspunkten för operationaliseringarna är SVTs vallokalsundersökning. Merparten av de enkätfrågor som finns med i SVT Valu återfinns i identiskt format i de olika SOM-undersökningarna; hit hör exempelvis frågorna om yrkesgruppstillhörighet, fackföreningstillhörighet, arbetsmarknadsgrupptillhörighet, anställningssektor, kyrkogång och uppväxtort (Hernborn, Holmberg & Näsman 2006). Kodboken för SVT/Valu är lätt att hitta på HTUwww.ssd.gu.seUTH. Huvuddelen av dessa frågor återfinns även i Valundersökningen Eftersom svarsalternativen med några undantag är identiska i de olika undersökningarna är det oproblematiskt att slå samman svaren från dem. Däremot måste man vara medveten om att procentbaserna (vilka respondenter som får frågan) och datainsamlingsmetod (enkät/besöksintervjuer) skiljer sig åt

7 Appendix E Datamaterialet 99 mellan de olika undersökningarna. Huvudsyftet med analyserna i kapitel 2 är att åstadkomma träffsäkra jämförelser mellan partiväljare och samtliga väljare. Den största insatsen för att uppnå jämförbarhet har genomförts för variabeln utbildningsinriktning. I SOM-undersökningarna används en enkätfråga där respondenterna subjektivt får klassificera sin egen utbildning efter ett antal fastställda kategorier. Det är dessa kategorier som vi använder i redovisningarna i kapitel 2. I valundersökningarna samlas uppgifter om utbildningsinriktning in från register i form av en fyrställig utbildningskod (SUN). Doktorand Mikael Persson har tagit initiativ till att översätta SUN-koden till de utbildningskategorier som används i SOM-undersökningarna. Uppgifter om utbildningsinriktning i analyserna har hämtats från SOM och Vu. I SVT/Valu finns inga uppgifter om utbildning eller utbildningsinriktning.