Tekniska nämnden. Tid och plats Torsdagen den 27 april 2017 kl. 09:00 Vi samlas kl utanför Spritan i Åhus Köpmannagatan 29

Transkript

1 KALLELSE med föredragningslista 1(2) Nämnd/Styrelse: Tekniska nämnden Sekreterare: Liselotte Holmquist Tfn: E-post: Tid och plats Torsdagen den 27 april 2017 kl. 09:00 Vi samlas kl utanför Spritan i Åhus Köpmannagatan 29 Ärenden Nr 1 Fastställande av dagordning 2 Val av justerare 3 Förvaltningschefen informerar 4 Ekonomisk rapport 2017/24 5 Personalrapport mars /24 6 Gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse - remissutskick 2017/520 7 Riktlinje Trafiksäkerhet & Fordon 2017/555 8 Intern kontroll /591 9 Avtal om lägenhetsarrende - Nosaby Idrottsförening 2016/ Medborgarförslag - Förbättra trafiksäkerheten, där Linnérundan korsar Härlövsängaleden, genom refug och övergångsställe 11 Medborgarförslag - Förlängning av befintlig cykelväg på höger sida Vattentornsvägen efter viadukten mot Centralen 2016/ / Grönstrategi för Kristianstad 2015/30 13 Initiativärende - Att papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö byts ut till en modell som har en behållare för att slänga fimpar i (askkopp) 2017/325

2 KALLELSE med föredragningslista 2(2) Ärenden 14 Utvidgning av verksamhetsområdena för kommunalt dricksvatten, spillvatten och dagvatten 2017/ Anläggningsarrende Åhus tennisklubb, tilläggsavtal 2016/2100 Delegeringsbeslut: 16 Delegeringsbeslut mars /166 Delgivning: 17 Klimatväxling, beslut i Kommunfullmäktige /598 Sven Nilsson Ordförande

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(1) C4 Teknik Staben Lena Danielsson Tekniska nämnden Månadsrapport mars 2017 C4 Teknik Änr TN 2017/24 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner rapporten. Sammanfattning Nämndens ekonomiska rapportering till kommunstyrelsen sker dels genom tertialrapportering, dvs. efter månad 04 och 08, dels genom månadsrapportering dvs. efter månaderna 02, 03, 05, 06 eller 07, 09, 10 och 11. Beslutsunderlag C4 Tekniks tjänsteutlåtande Månadsrapport Ärendet Ekonomisk rapport för mars Bengt Olsson Förvaltningschef Lena Danielsson Ekonomichef Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kristianstads kommun vxl Kristianstad

4 Månadsrapport Mars 2017 C4 Teknik exkl VA Utskriftsdatum Enhet, tkr Driftredovisning Budget Red Riktvärde: 25 % Prognos beräknad Avvikelse Länk Fastighetsteknik lägg prognos Teknisk nämnd lägg prognos Stab lägg prognos Anläggning lägg prognos Investeringar Budget Red Riktvärde: 25 % Prognos beräknad Avvikelse Länk Barn- och skollokaler lägg prognos Gator, parker, parkering, lägg prognos Kommunövergripande lägg prognos Kultur- och fritidslokale lägg prognos Övriga fastigheter och in lägg prognos Övrigt lägg prognos Summa: Kommentaren är lämnad av: BEOL004 Ändra kommentarer Kommentarer till driftbudgeten: Prognos är att driftbudget kommer att hållas. Kommentarer till investeringsbudgeten: Prognos är att investeringsbudget kommer att hållas. Möjliga åtgärder med anledning av avvikelser: Månadsrapporten är godkänd av förvaltningschefen

5 Månadsrapport Mars 2017 VA Utskriftsdatum Enhet, tkr Driftredovisning Budget Red Riktvärde: 25 % Prognos beräknad Avvikelse Länk Intäkter ,% lägg prognos Material och köp av huvudverksa ,% lägg prognos Personal ,% lägg prognos Övriga verksamhetskostnader ,% lägg prognos Kapitalkostnader ,% lägg prognos Investeringar Budget Red Riktvärde: 25 % Prognos beräknad Avvikelse Länk Vatten och avlopp ,% lägg prognos Summa: ,% Ändra kommentarer Kommentaren är lämnad av: BE Kommentarer till driftbudgeten: Prognos är att driftbudget kommer att hållas. Kommentarer till investeringsbudgeten: Prognos är att investeringsbudget kommer att hållas. Möjliga åtgärder med anledning av avvikelser: Månadsrapporten är godkänd av förvaltningschefen

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(1) C4 Teknik Staben Maria Törnqvist Tekniska nämnden Personalrapport mars 2017 Änr TN 2017/24 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Tekniska nämnden godkänner rapporten Sammanfattning Personalrapporten innefattar redovisning från mars månads antal årsarbetare, antal anställda, sjuktal och frisktal m.m. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Personalrapport för mars 2017 Bengt Olsson Förvaltningschef Maria Törnqvist HR-chef Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

7 Uppföljning medarbetare avser: Ack Förvaltning C4 Teknik Utskriftsdatum: Antal medarbetare per anställningstyp Jmf. med Årsarbeten 2017 Årsarbeten 2016 Diff Antal 2017 Antal 2016 Diff Tillsvidare 287,8 278,7 9, Tidsbegränsade med månadslön 13,9 6,3 7, Tidsbegränsade med timlön 0,9 1,1-0, Totalt 302,5 286,1 16, Fyllnad 0,0 0,0 0, Övertid 7,0 5,6 1, Totalt: 7,0 5,7 1, Nyckeltal med tillsvidareanställda som grund, underlaget bygger på vald period. Man Kvinna Totalt Antal Könsfördelning 78,5% 21,5% Genomsnittsålder 49,3 48,0 49,0 Sysselsättningsgrad 99,4 99,2 99,4 Antal som fyller 60 år eller mer under innevarande år Anställningstrygghet 94,3% 94,0% 94,2% Antal sjukdagar per anställd 3,1 4,0 3,3 Frisktal beräknad på tillsvidareanställda Frisktal 2017 Frisktal 2016 Kvinna 84,1% 85,5% Man 89,1% 88,3% Summa: 88,1% 87,7% Sjuklönekostnader exkl PO-pålägg samtliga medarbetare Kostnad (tkr) 2017 Kostnad (tkr) 2016 Ack året Antal frånvarande pga sjukdom Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd Kommentar och rapportera Se sidan 2 för förklaring av begreppen

8 Uppföljning medarbetare avser: Ack Förvaltning C4 Teknik exkl VA Utskriftsdatum: Förklaringar personalrapporter Årsarbeten Antal Tillsvidareanställda Tidsbegränsade anställda månadslön Tidsbegränsade anställda med timlön Fyllnad (Anställningar x sysselsättningsgrad x anställningsdagar)/kalenderdagar i perioden. Samtliga anställningar under perioden är medräknade. (Anställningar x sysselsättningsgrad x anställningsdagar)/kalenderdagar i perioden. Samtliga anställningar under perioden är medräknade. Totalt arbetade timmar/heltidsmåttet för perioden (1700 timmar är det vedertagna heltidsmåttet under ett år) Totalt arbetade timmar/heltidsmåttet för perioden (1700 timmar är det vedertagna heltidsmåttet under ett år) Antal personer som haft en tillsvidareanställning under vald period Antal personer som haft en tidsbegränsadanställning med månadslön under vald period Antal personer som haft en tidsbegränsadanställning med timlön under vald period Antal personer som arbetat fyllnadstid under vald period Övertid Nyckeltal med tillsvidareanställda som grund. Underlaget bygger på vald period Könsfördelning: Genomsnittsålder: Sysselsättningsgrad: Antal som fyller 60 år eller mer under innevarande år: Anställningstrygghet: Antal sjukdagar per anställd: Antal frånvarande pga sjukdom Frisktal: Totalt arbetade timmar/heltidsmåttet för perioden (1700 timmar är det vedertagna heltidsmåttet under ett år) Andelen kvinnor respektive män av totala antalet tillsvidareanställningar. Genomsnittsåldern för totala antalet tillsvidareanställningar. Antalet personer som arbetat övertid under vald period Genomsnittlig sysselsättningsgrad för grundanställning för tillsvidareanställda. Tjänstledigheter är inte medräknade. Tillsvidareanställda i antal som fyller 60 år eller mer under aktuellt år. Andelen tillsvidareanställda av totala antalet anställningar (med månadslön och timlön). Sjukskrivning i kalenderdagar per tillsvidareanställd under aktuell period. Antalet tillsvidareanställda baseras på sista datum på vald period. Hänsyn tagen till omfattningen men inte till sysselsättningsgraden. Per kön endast på förvaltningsnivå. Antal tillsvidareanställda som varit frånvarande pga sjukdom under vald period. Per kön endast på förvaltningsnivå. Andelen av tillsvidareanställda som varit sjukskrivna högst fem dagar under vald period. Per kön endast på förvaltningsnivå. Sjuklönekostnader: Uttag från ekonomisystemets utbetalning av all sjuklön under vald period. Ytterligare kostnader tillkommer, såsom semesterlön och sociala avgifter.

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) C4 Teknik Staben Maria Törnqvist Tekniska nämnden Gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse - remissutskick Änr TN 2017/520 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Att godkänna Gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse med de förslag som ges i sista stycket i tjänsteutlåtandet. Sammanfattning Enligt det kommunala arkivreglementet (antaget i Kommunfullmäktige ), ska varje myndighet (nämnd/styrelse) upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens handlingar och hur de hanteras, till exempel vad som ska bevaras, vad som ska gallras (förstöras) och när detta ska göras. En mall för gallringsplan har tagits fram av Kommunalförbundet SydArkivera. Mallen är fri att använda men anpassningar måste göras till Kristianstads kommuns behov. Samtliga nämnder har fått förslaget på övergripande gallringsplan på remiss. C4 Tekniks synpunkter redovisas i detta remissvar. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande Förslag till gallringsplan Ärendet Enligt det kommunala arkivreglementet (antaget i Kommunfullmäktige ), ska varje myndighet (nämnd/styrelse) upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens handlingar och hur de hanteras, till exempel vad som ska bevaras, vad som ska gallras (förstöras) och när detta ska göras. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) I verksamheterna förekommer många handlingar/mycket information som har liten och kortvarig betydelse och som också måste beskrivas i dokumenthanteringsplanerna. För att underlätta hanteringen av denna information, föreslås en kommunövergripande gallringsplan fastställas genom beslut i Kommunstyrelsen som är arkivmyndighet, och som enligt arkivreglementet ska meddela riktlinjer när det gäller informationsförvaltning. Kommunledningskontoret föreslår att förslag till övergripande gallringsplan skickas på remiss till samtliga nämnder samt kommunledningskontorets IT-avdelning för yttrande innan beslut fattas av Kommunstyrelsen. Gallringsplanen är utformad och strukturerad under olika rubriker som tillexempel att utföra gallring, rensa och förklaringar till olika delar i planen, nya medier, appar, telefoner etc. Det finns inga andra regler för detta område än vad som gäller i övrigt för offentlighet men det kräver rutiner för att leva upp till kraven. Mycket är vars och ens ansvar genom att vara noggrann med att lämna information som man får för diarieföring etc. En hel del av punkterna bör hanteras av IT-avdelningen genom inställningar av teknisk karaktär och i servrar. C4 Teknik anser att, om det är möjligt, dela upp gallringsplanen i två delar. En del som kan hanteras via inställningar i datorn och på servrar från IT-avdelningen och en del som kan ingå i en gallringsplan som gäller de gallringar som respektive medarbetare måste utföra själv. Bengt Olsson Förvaltningschef Maria Törnqvist HR-chef Beslut expedieras till Kommunledningskontoret

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kommunledningskontoret Kansli- och kommunikationsavdelningen Signhild Sköld Kommunstyrelsens arbetsutskott Gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse Änr KS 2017/141 Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsens arbetsutskott Skicka ärendet på remiss till samtliga av kommunens nämnder. Sammanfattning Enligt det kommunala arkivreglementet (antaget i KF ), ska varje myndighet (nämnd/styrelse) upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens handlingar och hur de hanteras, t ex vad som ska bevaras, vad som ska gallras (förstöras) och när detta ska göras. I verksamheterna förekommer många handlingar/mycket information som har liten och kortvarig betydelse och som också måste beskrivas i dokumenthanteringsplanerna. För att underlätta hanteringen av denna information, är det lämpligt att en kommunövergripande gallringsplan fastställs genom beslut i kommunstyrelsen som är arkivmyndighet, och som enligt arkivreglementet ska meddela riktlinjer när det gäller informationsförvaltning. Kommunledningskontoret föreslår att förslag till övergripande gallringsplan utsänds på remiss till samtliga nämnder samt kommunledningskontorets IT-avdelning för yttrande innan antagande av Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande Förslag till gallringsplan Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kommunledningskontoret vxl Kristianstad

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Christel Jönsson Kommundirektör Marie Färm Kanslichef Beslut expedieras till Samtliga nämnder IT-avdelningen KLK

13 GALLRINGSPLAN FÖR HANDLINGAR AV LITEN OCH KORTVARIG BETYDELSE Vår vardagliga kommunikation lämnar allt fler spår i form av inlägg, meddelanden och loggar. När kommunikationen sker i arbetet hos en kommun blir spåren allt som oftast allmän information. En stor del av den vardagliga kommunikationen har både liten och kortvarig betydelse för verksamheten som bedrivs. Därför behöver den inte sparas längre än nödvändigt. Däremot behövs det tydliga regler för att allmänheten ska veta vilken information som raderas (gallras/förstöras), eftersom allmänheten har rätt till insyn i kommunernas verksamhet. En gallringsplan för information som har liten och kortvarig betydelse är en förutsättning för att komma igång med den digitala sophanteringen. Då är det möjligt att börja slänga allt skräp som kommer in till myndigheterna, skickas ut eller registreras i olika loggfiler. NYTTAN En gallringsplan för handlingar av liten och kortvarig betydelse är en del i arbetet med rättssäker informationshantering. Planen hjälper anställda att veta vad som kan kastas direkt eller efter kort tid. Den redovisar också för allmänheten vilka handlingar som gallras och därför inte kan begäras ut. Gallring är en viktig del när det gäller informationsförvaltning och arkiv. Det blir helt enkelt svårare att hitta handlingar av vikt om en stor mängd handlingar som har liten betydelse förvaras hos myndigheten. Att ta bort filer som inte behövs är dessutom viktigt för att tekniken ska fungera bra. Särskilt idag när det är lätt att ta stora, högupplösta, digitala foton och snabbt ladda upp på en server. Både lagring och säkerhetskopiering är resurskrävande. Bra gallringsbeslut är till nytta både för användare och för IT-avdelningar. BESLUTA OM GALLRING Om det inte finns beslut om gallring ska allmän information bevaras för framtiden. För att kunna radera allmän information krävs formella beslut om gallring. Det står i arkivreglementet hur gallringsbeslut fattas i kommunen. Sydarkivera har tagit fram en mall för en gallringsplan för handlingar med liten och kortvarig betydelse samt spår som uppkommer i samband med dator- och internetanvändning. Gallringsplanen är efter beslut ett styrande dokument som talar om vad som behöver sparas och inte. Gallringsplanen skapar en enhetlig hantering av allmänna handlingar som har liten och kortvarig betydelse och som förekommer i stor mängd inom samtliga verksamheter. Andra allmänna handlingar kan gallras förutsatt att det finns beslut i de dokumenthanteringsplaner som respektive myndighet beslutat om i enlighet med arkivreglementet.

14 UTFÖRA GALLRING Handlingar som ska gallras ska förstöras utan dröjsmål. Gallringsplanen gäller både för handlingar som förvaras digitalt och i pappersform. Handlingar som inkommit elektroniskt ska förvaras elektroniskt fram till gallring. Många av de verktyg vi använder för kommunikation och information gör det möjligt att ställa in automatisk gallring av till exempel loggar och temporära filer. Det är viktigt att inställningar i epostsystem, brandväggar med mera stämmer överens med beslut om gallring. Exakt hur gallringen ska utföras beskrivs inte i detta dokument utan kommer i nästa steg. RENSA Information som inte är allmän handling kan slängas eller tas bort utan att det finns beslut. Det gäller till exempel: Utkast till dokument som inte har skickats utanför arbetsgruppen. Egna stödanteckningar som inte delas med arbetsgruppen eller skickas till externa mottagare. Versioner av bilder eller filmer (råkopior) som inte har redigerats klart. Notera särskilt att det inte gäller register, förteckningar eller andra listor där information tillförs fortlöpande, det vill säga när registret har färdigställts för att börja registrera uppgifter fortlöpande. När det gäller privata dokument och bilder så är det inte allmän handling, men dessa dokument ska naturligtvis inte förvaras på lagringsytor avsedda för myndighetens arkiv och arbetsmaterial. FÖRKLARINGAR TILL GALLRINGSPLANEN LITEN OCH KORTVARIG BETYDELSE I kommunernas verksamheter hanteras stora mängder information som är allmän handling men som har en liten och kortvarig betydelse för verksamheten. Gallring av dessa handlingar får bara ske under förutsättning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning. UDDA FILFORMAT Mottagaren ska om möjligt upplysas om detta och uppmanas att skicka dokument i ett standardformat (ISO-standarden PDF till exempel). Myndigheten behöver endast ha tillgång till programvaror som används i verksamheten och standardprogram. Det bör finnas dokumentation över format man stöder i sin tekniska plattform och de programvaror som man har licens för att använda. KONVERTERING OCH MIGRERING Handlingar kan ha tillfällig betydelse eftersom de har överförts till en ny databärare (till exempel från CD-skiva till hårddisk) eller konverterats till ett nytt format (till exempel genom att spara en MS Word-fil till RTF-format). De ursprungliga handlingarna kan då gallras om det bara innebär ringa förlust av:

15 Betydelsebärande uppgifter/data. Sammanställnings- och sökmöjligheter. Möjligheter att fastställa autenticiteten, det vill säga att handlingen är äkta och kommer från den person eller organisation som den verkar göra. En annan förutsättning för att få gallra dessa handlingar är att de ursprungliga handlingarna inte längre har någon funktion. Om handlingen är autentiserad med elektroniska signaturer eller liknande eller strukturerad på ett sådant sätt att betydande bearbetningsmöjligheter går förlorade genom åtgärden: I det fallet bör handlingstypen finnas med i dokumenthanteringsplan för myndigheten och beslut om bevarandestrategi (migrering och/eller bevarande av ursprungligt filformat, så kallad bit-level preservation). NYA MEDIER Kommunerna använder olika webbtjänster (sociala medier) för att kommunicera med medborgare eller kollegor. Både e-delegationen och SKL har kommit ut med rekommendationer och riktlinjer. Gallringsplanen tar upp vissa typer av handlingar som uppkommer i samband med snabbmeddelanden (instant messaging), webbmöten, nätverk och forum. Myndigheten är ansvarig för inlägg, kommentarer och meddelanden både på egna konton och om de uppkommer i dialog med andra. Den här gallringsplanen tar upp meddelanden och listor av tillfällig och ringa betydelse; till exempel stötande kommentarer, meddelanden som har förts till ett ärende, kontaktlistor och liknande. Notera särskilt att gallringsplanen endast tar upp handlingar av liten och kortvarig betydelse. Handlingar av vikt ska hanteras på samma sätt som annan inkommen post. Beslut om gallring och bevarande av handlingar som uppkommer när sociala medier används ska finns i myndigheternas dokumenthanteringsplaner. Det är inte vilken tjänst som används som är avgörande för bedömningen om bevarande och gallring, utan hur den används och informationsinnehållet. BREV OCH MEDDELANDEN Förutom papperspost, e-post och fax så kan det finnas inkorgar på olika webbplatser och sociala medier där myndigheten har konton. Bestämmelserna om gallring av meddelanden och kopior gäller även för meddelanden i inkorg på olika webbplatser, statusuppdateringar, inlägg eller liknande av liten och kortvarig betydelse. INTERNET- OCH DATORANVÄNDNING I planen har tagits med gallring av handlingar som uppstår i samband med internet- och datoranvändning. Internettrafik och datoranvändning skapar fortlöpande handlingar som registrerar händelser. Handlingarna har ofta en mycket kortvarig betydelse, men kräver gallringsbeslut eftersom de är allmänna handlingar enligt TF 2 kap i och med att information tillförs löpande. En anledning till att det behövs gemensamma och tydliga regler för gallring är att loggarna ofta töms efter att de har uppnått en viss storlek (av prestandaskäl) istället för att gallras efter en bestämd tid. Det gör att det är viktigt att veta vilka regler som ska gälla när systemen sätts upp, så att inte information gallras av misstag. När det gäller handlingar av tillfällig och ringa betydelse så gallras informationen vid inaktualitet, och då går det bra att använda den typen av inställningar.

16 När det gäller loggar som används för att kontrollera att till exempel användarinstruktionen följs och utreda missbruk behövs tydliga gallringsfrister. Samma sak gäller för e-post och loggar över internettrafik som kan vara av intresse när det gäller allmänhetens rätt till insyn. Handlingar som registrerar Internet- och e-postanvändning ska inte bevaras för framtiden. Eftersom uppgifterna kan knytas till enskilda personer är det personuppgifter. Personuppgifter ska inte bevaras längre än nödvändigt. Det finns ett visst insynsintresse, men det har ganska kort aktualitet. Arbetsgivaren har ett intresse av att fastslagna policys efterlevs. Endast uppgifter som leder till utredning har mer varaktig betydelse för verksamheten. När det gäller information som både sparas lokalt på datorerna och centralt på servrarna så kan den information som lagras lokalt gallras vid inaktualitet. Registrering av händelser (loggar) som hör till verksamhetssystemen omfattas inte av den gemensamma gallringsplanen. Det finns olika krav på loggning inom olika verksamheter, och gallringsbesluten ska fattas av ansvarig myndighet (systemägare). TELEFONER, SURFPLATTOR OCH BÄRBARA DATORER BRING YOUR OWN DEVICE (BYOD) Ute hos kommunerna börjar man prata om möjligheterna att låta anställda ta med sig egna telefoner och datorer att använda i arbetet. Det brukar kallas för bring your own device, eller i förkortning BYOD. Framförallt är det frågor om säkerhet och användarsupport som diskuteras. Kommunerna behöver ta fram riktlinjer för vad som gäller för anställda inom kommunerna, så att det blir tydligt vad som gäller. Det finns anledning att även fundera på konsekvenserna när det gäller hantering av allmän information med hjälp av privata maskiner. Spår av vad den anställde gör i sitt arbete får anses vara allmän handling oavsett om det är myndighetens eller den enskildes maskiner som används. Svårigheten är att skilja ut vad som är vad och också att myndigheten inte har åtkomst till privata enheter. Juridiken kring vad som gäller för till exempel gallring av loggar är ännu inte utredd. Att skapa särskilda jobbkonton borde vara ett alternativ att överväga för att underlätta gallring av elektroniska spår och historik. PRIVAT ANVÄNDANDE AV KOMMUNENS TELEFONER OCH SURFPLATTOR I förekommande fall så tillåter kommunernas policy att telefoner och plattor även används privat. När det gäller enheter som kommunen äger kan IT-avdelningarna sätta begränsningar för vilka program (appar) som kan användas och inte. Den enskilda tjänstemannen har ett ansvar för vilka applikationer som används. APPAR Meddelanden och konversationer i olika kommunikationsapplikationer som är privata blir inte allmän handling bara för att det är kommunens enheter som används. Även elektroniska spår som uppkommer när applikationer används för privata ändamål, och inte för verksamheten, är enligt vår bedömning inte allmän handling. Det kan vara till exempel appar för att lyssna på musik eller hantera resor. Meddelanden och konversationer som berör till exempel pågående ärenden blir dock allmän handling på samma sätt som gäller för sms, post, e-post och sociala medier på webben. Om användaren tar bort ett konto eller rensar historik är vår bedömning att informationen i dessa fall får anses som gallrad.

17 Elektroniska spår eller meddelanden som uppkommer när applikationer används som är knutna till verksamhetssystem eller som på annat sätt används i arbetet är också allmän handling. BAKGRUND (DELAR AV DETTA KAN INGÅ I TJÄNSTEUTLÅTANDET) Kommunalförbundet Sydarkivera är en gemensam arkivorganisation för kommuner som bland annat hanterar gemensamma riktlinjer, mallar, tillsyn enligt arkivlagen samt råd och stöd. Maj-september 2015 genomförde Sydarkivera ett antal workshopar för att ta fram ett utkast till gemensam mall för gallringsplan. Utgångspunkt för diskussionerna var en kommunövergripande gallringsplan som tagits fram av Växjö kommun. Deltagare med intresse för rättssäkerhet och insyn, säkerhet, informationsteknik samt registratur och arkiv bjöds in till workshoparna. Mallen har tagits fram i öppet forum, även deltagare från kommuner som inte är förbundsmedlemmar har varit välkomna att delta. Följande workshopar genomfördes: 1 juni kl Sociala medier, webbmöten och IM 5 juni kl Meddelanden, kopior, skanning och konvertering 16 juni kl E-post, skräppost, telefoni och AD 28 augusti kl Elektroniska spår vid dator- och internetanvändning 4 september kl Smarta telefoner, plattor och BYOD Gallringsplanen är framtagen med ledning av följande dokument: Myndigheters användning av sociala medier, Riktlinjer från E-delegationen, version1.0, Sociala medier och handlingsoffentligheten, Sveriges Kommuner och Landsting, Av Riksarkivet till statliga myndigheter utfärdade råd om gallring av handlingar av tillfällig och ringa betydelse. Sveriges kommuner och landsting cirkulär 1999:128 Cookiefiler, globalfiler, lista och e- post. Övervakning i arbetslivet kontroll av de anställdas Internet- och e-postanvändning m.m. Datainspektionens rapport 2005:3. Digital sopsortering Att hantera skräppost i kommuner och landsting, Sveriges kommuner och landsting Håkan Nordling, Schröders handlingar när är en elektronisk handling gallrad? Examensarbete i Rättsinformatik, Juridiska institutionen Stockholms universitet, vårterminen 2015.

18 VISSA MEDDELANDEN OCH KOPIOR (POST, FAX, E-POST OCH ANDRA INKORGAR) Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Inkomna eller expedierade framställningar, förfrågningar och meddelanden av tillfällig betydelse eller rutinmässig karaktär. Vid inaktualitet När svar har skickats. (Om det finns behov att ha kvar handlingar ett kortare tag, för att kunna kontrollera att frågor skickats vidare eller svar lämnats, kan 1-2 månader vara lämpligt. Det är upp till varje myndighet att sätta en policy för detta). Om en konversation behöver sparas under längre tid bör registrering/ diarieföring övervägas. Förfrågningar om kontaktuppgifter, blanketter, mötestider, allmän information och liknande. Funktionsbrevlådor, gemensamma brevlådor eller inkorgar: Gallras av administratör, registrator eller annan ansvarig. Enskilda anställdas brevlådor eller inkorgar: Var och en ansvarar för att gallra. Handlingar som har inkommit för kännedom. Vid inaktualitet Efter genomläsning eller när informationen inte längre behövs. Förutsatt att handlingarna inte har föranlett någon åtgärd och att de även i övrigt har liten betydelse för verksamheten. Funktionsbrevlådor, gemensamma brevlådor eller inkorgar: Gallras av administratör, registrator eller annan ansvarig. Vissa cirkulär, inbjudningar, nyhetsbrev, PM, mötesanteckningar och likande. Enskilda anställdas brevlådor eller inkorgar: Var och en ansvarar för att gallra. Kopior och dubbletter som inte har någon funktion då det finns arkivexemplar hos myndigheten med samma innehåll. Vid inaktualitet När kopiorna och dubbletterna inte används längre. Kopior på nämndprotokoll. Exemplar av tryckta verksamhetsberättelser. Elektroniska kopior som delas på intranät, projektarbetsplatser och likande. Den som har skapat, distribuerat, publicerat eller förvarar kopian.

19 Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Handlingar som endast framställts för överföring, utlämnande, eller spridning av handlingar. Vid inaktualitet När kopian har skickats eller när man har kontrollerat att den kommit fram. Kopia av en skrivelse som skickats till den som begärt kopian. Den som skickar kopian. Bifogade filer i e-postmeddelanden som inte kan öppnas. Felaktiga uppgifter i ADBupptagningar av registerkaraktär, vilka tillkommit genom skrivfel, räknefel eller motsvarande förbiseendefel 1 månad Mottagaren ska om möjligt upplysas om detta och uppmanas att skicka dokument i ett standardformat (ISOstandarden PDF till exempel). Efter rättning Den som tagit emot eller förvarar e- postmeddelandet eller lagringsmediet för den okända filen.

20 KONVERTERING OCH MIGRERING Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Elektroniska handlingar som har överförts till annat format. Genom konvertering till format lämpligt för långtidslagring i ärende- och dokumenthanteringssystem eller genom överföring till annan databärare (till exempel utskrift på papper) Vid inaktualitet Efter överföring till verksamhetssystem. I enlighet med rutiner för ärende- och dokumenthantering. Den som konverterar eller skriver ut handlingen. E-postmeddelanden. Det kan också finnas automatiserade Elektroniska handlingar som rutiner när handlingar förs över till lämnas in på diskett eller CD. verksamhetssystem eller ärende- och Inlägg eller meddelanden på dokumenthanteringssystem. sociala medier som innehåller Hanteras av systemadministratör/ sekretess- eller integritetskänsliga systemansvarig. personuppgifter. Handlingar som har överförts till annan databärare inom samma medium Vid inaktualitet Efter överföring till verksamhetssystem. Under förutsättning att de inte längre behövs för sitt ändamål Arkivexemplar av ljud och videoupptagningar och mikrofilm som har ersatts av nya exemplar. Arkivexemplar av elektroniska handlingar som kopierats till annan databärare. Den som hanterar migreringen till nya databärare (vanligtvis arkivet)

21 BREV, PAKET OCH BUD Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Handlingar som endast tillkommit för kontroll av postbefordran 2 år Under förutsättning att de inte längre behövs som bevis för att en försändelse har inkommit till eller utgått från myndigheten Den som hanterar den centrala posten eller avdelningens post och som förvarar kvitton och kvittensböcker/motsvarande. Inlämningskvitton Kvittensböcker för avgående post eller listor/motsvarande Elektroniska register eller dokument med samma funktion. Loggar i frankeringsmaskiner Vid inaktualitet Efter kontroll Den som administrerar frankeringsmaskinen eller tar ut loggarna för kontroll.

22 E-POST Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Loggar över anställdas avsända och mottagna e-postmeddelanden 3 månader (Enligt datainspektionens rekommendation. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader.) Förutsatt att e-postmeddelanden registrerats på annat sätt och inte behövs för kontroll av överföringen. Loggar i e-postsystemet E-postsystemet. Används en molntjänst (Gmail, Outlook på Office 365 med flera) så gäller samma gallringsregler förutsatt att loggarna är åtkomliga för administratör. Meddelanden i e-posten som säkert bedöms som skräppost/spam och meddelanden med virus Omedelbart Skräpposthanteringssystemet. Misstänkt skräppost/spam Vid inaktualitet. Systemet som hanterar skräpposten rensar med automatik efter till exempel 7 dagar eller 15 dagar När användaren bedömt att det säkert är skräppost. Användaren får en lista i ett e-postmeddelande. Användaren och ansvarig för skräpposthanteringssystemet. Meddelande till användaren om skräppost/spam Vid inaktualitet Efter att e-postmottagaren kontrollerat om något meddelande ska släppas. E-postanvändaren. Filter och listor som sorterar inkommande mejl Vid inaktualitet När det kommer nya uppdateringar eller när manuellt skapade filter behöver förändras. Den som administrerar skräpposthanteringssystemet. Hantering av skräppost/spammeddelanden i andra Vid inaktualitet När skräpmeddelandet upptäcks. Den som administrerar kommunikationskanalen.

23 Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? kommunikationskanaler E-postlista Vid inaktualitet Den lista som användaren hanterar i sin inkorg. Uppgifter tas bort i samband med gallring och rensning av e-post E-postanvändaren.

24 TELEFONER OCH SURFPLATTOR Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Förteckning över inkomna/utgående samtal. Vid inaktualitet När uppgifterna inte behövs längre. Samtalslistor i mobiltelefon, IPtelefoni och motsvarande. Varje anställd ansvarig för att hantera sina listor. Utgående samtalslistor genom webbtjänst för mobil telefoni 3 månader Därefter kan listor i förekommande fall begäras ut från operatören och hanteras då som inkommen handling. Automatisk gallring regleras i avtal med operatören. Användarens samtalslistor i webbtjänst för mobil telefoni Vid inaktualitet Exempel på inställning är 50 poster Automatisk gallring regleras i avtal med operatören. Användaren i de fall samtalslistorna kan tömmas manuellt. Handling som inkommit till myndigheten i form av ljudmeddelande i röstbrevlåda, telefonsvarare och motsvarande och som tillför ett ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten. Vid inaktualitet Efter att tjänsteanteckning tillförts övriga handlingar i ärendet. Behövs ljudfilen för bevis ska en upptagning sparas och tillföras ärendet eller skickas till berörda enligt kommunens rutiner. Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Handling som inkommit till myndigheten i form av ljudmeddelande i röstbrevlåda, telefonsvarare och motsvarande och som inte tillför ett ärende sakuppgift Vid inaktualitet Raderas av användaren efter avlyssning. Exempel på inställningar: Meddelanden raderas med automatik efter 3 dagar. Sparade meddelanden Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Automatisk gallring regleras i avtal med leverantör av tjänsten.

25 Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? eller behövs för att dokumentera verksamheten. upp till 5 dagar. SMS eller andra meddelanden i text eller bild som tillför ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten Vid inaktualitet Efter att tjänsteanteckning/ notering i diariet tillförts övriga handlingar i ärendet eller att Sms:et eller den bifogade filen överförts till verksamhetssystem/ ärendehanteringssystem. Om verksamhetssystemet som används har funktioner för att ta emot till exempel Sms-meddelanden hanteras dessa på samma sätt som andra dokument i den verksamheten. Det ursprungliga meddelandet gallras efter att det lagts in i systemet. Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. SMS eller andra meddelanden i text eller bild som inte tillför ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten Vid inaktualitet Efter att det har lästs. Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Skärmdumpar, fotografier och andra bilder som bifogas som fil till SMS eller andra meddelanden. Vid inaktualitet Efter att dokumentet har registrerats eller överförts till verksamhetssystem. Hanteras på samma sätt som andra inkomna handlingar. Se även meddelanden och kopior! Den som tagit emot meddelandet och har åtkomst till telefonen/tjänsten. Historik och elektroniska spår som lagras då olika program (appar) används på telefon eller surfplatta Vid inaktualitet När uppgifterna inte behövs längre (om uppgifterna har liten och kortvarig betydelse) Alternativt efter tjänsteanteckning eller att uppgifter överförts till verksamhetssystem. Om den mobila applikationen är integrerad mot verksamhetssystem så kan data på handenheten gallras efter kontroll. Förutsatt att informationen inte längre behövs i arbetet eller har någon annan betydelse (se i så fall myndighetens dokument- och gallringsplan). Den som har åtkomst till telefonen/applikationen. I förekommande fall: automatisk gallring hanteras av administratör eller via avtal.

26 WEBBMÖTEN, NÄTVERK, FORUM OCH PROJEKTARBETSPLATSER Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Sparade konversationer som tillför ett ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten Vid inaktualitet Efter att information har överförts till ärendet eller tagits om hand för arkivering. Snabbmeddelanden via till exempel Skype, Lync, MSN, Adobe Connect och likande. Den som sparar konversationen Om konversationer inte sparas, så blir det ingen upptagning/handling Sparade konversationer som inte tillför ett ärende sakuppgift eller behövs för att dokumentera verksamheten Vid inaktualitet Efter genomläsning eller åtgärd Sparade webbmöten eller telefonmöten Vid inaktualitet Har mötet sparats endast för att kunna skriva anteckningar (minnesstöd) kan dessa rensas efter att anteckningar är upprättade. Om upptagningen sparas istället för anteckningar, ska dessa hanteras i enlighet med myndighetens dokumenthanteringsplan. Mötesarrangören eller den som renskriver anteckningarna. Kontaktlistor Uppgifter om kontakter som hanteras när funktioner för snabbmeddelanden, webbmöten med mera används Vid inaktualitet När kontaktuppgifterna inte behövs längre. Varje anställd ansvarig för sina listor. För gemensamma listor bör en ansvarig utses.

27 Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Register med kontaktuppgifter/ profilinformation för anställda eller enheter/motsvarande inom kommunen som uppdateras fortlöpande Vid inaktualitet När uppgifterna inte behövs längre. Gäller ej tryckta handlingar eller publicerade samlade dokument med tex adressuppgifter. Adress- eller telefonregister Profiluppgifter på projektarbetsplats, nätverk eller forum Den som administrerar ett konto/profil eller sida på en webbplats, projektarbetsplats, samarbetsyta eller sociala medier. Register, listor och liknande av tillfällig karaktär som har tillkommit för att underlätta myndighetens arbete Vid inaktualitet Förutsatt att de saknar betydelse när det gäller att dokumentera myndighetens verksamhet, återsöka handlingar eller att upprätthålla samband inom arkivet. Den som administrerar ett konto/profil eller sida på webbplats, projektarbetsplats, samarbetsyta eller sociala medier. Länklista Listor över referensmaterial Meddelanden, statusuppdateringar, inlägg och liknande Se under rubriken meddelanden! Kommentarer och inlägg som inte rör verksamheten på sociala medier eller andra kommunikationskanaler. Vid inaktualitet Så snart som meddelandet uppmärksammas av den som administrerar kontot. Personer som administrerar det aktuella kontot. Bevakning enligt kommunens rutiner för sociala medier. Meddelanden av stötande eller kränkande karaktär som kommer in via e-post, som kommentarer och inlägg på sociala medier eller andra kommunikationskanaler. Vid inaktualitet Hanteras enligt kommunens rutiner för hantering av hot och våld och sociala medier. Föranleder kommentarerna åtgärd dokumenteras nödvändiga uppgifter och tillförs ärende enligt rutin för ärendehantering/diarieföring. Personer som administrerar det aktuella kontot. Bevakning enligt kommunens rutiner för sociala medier.

28 SPÅR AV INTERNET OCH DATORANVÄNDNING LOKALT PÅ DATORERNA Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Elektroniska spår som visar vilka webbsidor som har besökts Vid inaktualitet Vanlig inställning är att filerna gallras med automatik efter 20 dagar. Gallras även vid ominstallation/byte av dator, eller vid behov. Webbhistorik: Tidigare besökta webbplatser Datoranvändaren. Generella inställningar kan göras i samband med att datorer konfigureras. Kopior av webbsidor som lagras i syfte att åstadkomma snabbare åtkomst Vid inaktualitet Exempel på inställningar: 250 MB lagras lokalt på datorn. Gallras även vid ominstallation/byte av dator, eller vid behov. Temporary internet files Datoranvändaren. Generella inställningar kan göras i samband med att datorer konfigureras. Lösenord Vid inaktualitet När uppgifterna inte behövs längre. Filer som webbplatser sparar lokalt på datorn för att spara personliga inställningar. Datoranvändaren. Formulärdata Vid inaktualitet När uppgifterna inte behövs längre. Filer som webbplatser sparar lokalt på datorn för att spara personliga inställningar. Datoranvändaren. Cookies Vid inaktualitet Rekommenderar om möjligt att ställa in gallring med kort intervall. Gallra när webbläsaren stängs ner, med visst intervall. Filer som webbplatser sparar lokalt på datorn för att spara personliga inställningar. Datoranvändaren. Generella inställningar kan göras i samband med att datorer konfigureras.

29 Typ av handling Gallring Kommentarer Vem gallrar? Tillfälliga elektroniska spår som sparas för att underlätta internetanvändning eller kommunikation Vid inaktualitet När applikationen, webbsidan eller webbläsaren stängs ner Sessionskakor (Session Cookie) Sker med automatik. Certifikat för att kunna logga in till olika tjänster interna och/eller externa Ej allmän handling Ersätts med nytt certifikat när sådant utfärdas. Fungerar som en nyckel för att öppna ett system. Certifikat kan användas för olika ändamål för åtkomst eller också signering av tex dokument. Ej allmän handling. Intrångsförsök (lokal brandvägg) 6 mån Dessa uppgifter hanteras också centralt på servrarna. Spår efter användning i olika typer av systemfiler Vid inaktualitet När datorn skrotas eller profiler rensas. Exempel: thumbs.db Administratör Temporära filer (till exempel bilder som inte överförts korrekt) Vid inaktualitet Förutsatt att den temporära filen inte behövs för att säkerställa bevarande av informationen. Datoranvändare, ägare till gemensamma kataloger/mappar eller administratör (beroende på åtkomstnivå)

30 SPÅR AV INTERNET OCH DATORANVÄNDNING CENTRALT PÅ SERVRAR Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Elektroniska spår som visar vilka webbsidor som har besökts 3 mån (Enligt datainspektionens rekommendation. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader.) Registrerar ex. IP-adress, datornamn, vilken adress uppkopplad mot, tidpunkt, (ev. användarkonto). Inställningar bör dokumenteras. Brandväggslogg Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Elektroniska spår som visar intrångsförsök och liknande 6 mån Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Elektroniska spår som sparas i samband med blockering och övervakning av olagliga sidor och innehåll. Vid inaktualitet Efter det att nödvändiga åtgärder vidtagits. Netclean: Systemet larmas direkt. Larmen finns lagrade tills dess att databas uppgraderas eller byts ut. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Elektroniska spår som sparas i samband med filtrering och övervakning av vilka webbsidor som besöks 3 mån (Enligt datainspektionens rekommendation. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader.) Surf-filter, Url-filter Används för att kontrollera att användarinstruktioner följs. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Spår efter virusangrepp med mera 3 mån Databas och loggar För att kunna spåra och ta reda på vad som har hänt i samband med ett Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna.

31 Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? virusangrepp. Operativsystemets händelseloggar som sparas lokalt på servern Vid inaktualitet Exempel på inställningar: 200 MB lagras lokalt på servern, rekommenderad inställning. Även i samband med ominstallation och liknande. Används för felsökning mm, Inställningar ska dokumenteras i systemdokumentation Windowslogg: Säkerhet - in- och utloggningar Program Installation Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna.

32 REGISTER ÖVER ANVÄNDARE Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Användarkonto i användardatabas (AD - Active Directory) Hantering av användare. Åtkomst till dator, intranät, kataloger, e-post med mera. Vid inaktualitet Efter avslutad anställning eller avslutat uppdrag (dock senast inom ett år). Förutsatt att uppgifterna inte har betydelse för tolkning av händelseloggar i anslutna system som ska bevaras under längre tid. I de fallen ansvarar systemförvaltare för att uppgifter bevaras. Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Loggning av händelser (t ex in- och utloggning, spärrning av konton) i anknytning till användardatabas Vid inaktualitet Exempel på inställningar: 250 MB (beror på hur många som arbetar samtidigt, kan vara 2-3 timmar) Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Profilinformation (tunna klienter) Vid inaktualitet Uppgifter om favoriter, genvägar, signatur Outlook, personliga inställning sparas Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna. Loggar med IP-adresser DHCP-loggar 3 mån (Enligt datainspektionens rekommendation. Har man uttryckliga behov av att förvara loggarna längre så kan man besluta om till exempel 6 månader.) Den som administrerar systemet som loggar uppgifterna.

33 SKRIVARE Typ av handling Gallring Kommentarer och exempel Vem gallrar? Temporära filer Vid inaktualitet Den som administrerar skrivaren och hanterar inställningar. Kölogg Vid inaktualitet Exempel på inställningar 50 poster Den som administrerar skrivaren och hanterar inställningar. Skrivarloggar Vid inaktualitet Används för statistik och debitering. Den som hanterar statistiken. Kan tas bort efter körning.

34 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) C4 Teknik Fastighetsteknik Rickard Wilhelmsson Tekniska nämnden Riktlinje Trafiksäkerhet & Fordon Änr TN 2016/555 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Att fastställa upprättad riktlinje för Trafiksäkerhet & Fordon Sammanfattning Nya riktlinjer för trafiksäkerhet och fordon är framtagna som ett led i intern kontrollarbetet. Riktlinjen är framtagen i syfte att förebygga olycksfallsrisker och säkerställa att Inkomstskattelagens krav efterföljs. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Riktlinje Trafiksäkerhet & Fordon C4 Teknik Ärendet Tekniska nämnden beslutade som en följd av identifierade brister i intern kontrollarbetet att rutiner avseende uppföljning av avtalstrohet och riktlinjer för fordonsanvändning ska presenteras på april-sammanträdet Processkarta avseende rutin för kontroll av avtalstrohet är upprättad. Förvaltningen arbetar med att implementera en kontroll för regelbunden uppföljning av avtalstrohet och eventuella inköpseffektiviseringar. Arbetet är klart under kvartal och kontrollen testas igen 2017/18. Förvaltningen har upprättat en riktlinje avseende trafiksäkerhet och fordonsanvändning som ett led i intern kontrollarbetet. Riktlinjen är beslutad av ledningsgrupp och samverkad. Syftet med riktlinjen är att förebygga olycksfallsrisker Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) och säkerställa att Inkomstskattelagens krav efterföljs. Denna innehåller bland annat ansvar vid framförande av fordon och arbetsmaskiner, regler om fordonskort (drivmedel) och regler om körjournaler. Samtliga anställda som framför fordon och arbetsmaskiner skall dessutom skriva under riktlinjen. Bengt Olsson Förvaltningschef Lena Danielsson Ekonomichef

36 Riktlinje Trafik-och fordon Berörda: alla medarbetare på C4 Teknik Samverkad i FÖS Trafiksäkerhet- och fordonsriktlinje för C4 Teknik Bakgrund Ansvar Riktlinjen är framtagen för att förebygga risker för alla medarbetare så ingen drabbas av olycka och olycksfall i trafiken. Inkomstskattelagen styr vilka regler som gäller för eventuellt förmånsvärde vid nyttjande av tjänstefordon. Denna riktlinje är uppbyggd för att minimera risken för att våra anställda skall påföras ett skattemässigt förmånsvärde. Det finns en kommunövergripande riktlinje för fordonsanvändning framtagen av Kommunledningskontoret som bland annat innehåller regler för körjournaler och drivmedelskort. Denna ska följas inom hela kommunen. Riktlinjerna ligger till grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet och utgör en viktig del i det dagliga arbetet för medarbetare som arbetar och rör sig i och kring trafiken. Chefer ansvarar för att medarbetarna har kännedom om dessa riktlinjer och följer dem. Ansvar chef/arbetsledare Kontrollera att medarbetare som kör bil i tjänsten har giltigt körkort. Att medarbetarna för körjournal och att den lämnas in efter varje månadsslut tillsammans med drivmedelskvitton. Att samtliga medarbetare har den kunskap, information och utbildning som krävs för att minimera riskerna för ohälsa och olycksfall i trafiken. Vid arbetsplatsträffar ska säkerhetsfrågor vara en punkt på dagordningen. När någon har rapporterat ett tillbud eller en arbetsskada ska detta läggas in i Flexite av chef/arbetsledare tillsammans med medarbetaren. Underrätta Arbetsmiljöverket när ett olycksfall eller någon annan händelse i trafiken lett till dödsfall, svårare personskada, drabbat flera anställda eller om det varit ett tillbud som inneburit en fara för medarbetares liv eller hälsa. Följa upp att medarbetarna till alla delar lever upp till den gällande policyn. Följa utvecklingen inom trafiksäkerhetsområdet samt hålla sig informerad om nya lagar och förordningar och vid behov utforma riktlinjer för sin enhets specifika fordon. Vid skada på fordon ska skadeanmälan fyllas i och skickas till försäkringsbolaget. 1

37 Riktlinje Trafik-och fordon Berörda: alla medarbetare på C4 Teknik Samverkad i FÖS Ansvar medarbetare Följa de lagar och regler som finns för trafikanter exempelvis hastighetsbegränsningar, parkeringsregler, använda bilbälte och inte köra alkohol-eller drogpåverkad. Körjournal ska alltid föras och lämnas in till närmsta chef vid månadens slut. Drivmedelskvitton bifogas med körjournalen. Utöva daglig tillsyn av fordonet. Om det vid tillsynen visar sig att brister förekommer, ska dessa snarast åtgärdas. Vid kostnader för åtgärd kontakta först närmsta chef. Om tillbud eller olycka inträffar ska detta snarast rapporteras till närmsta chef. Vid mobilsamtal kör åt sidan och stanna eller använd handsfreesutrustning. Att alltid vara utvilade vid framförande av fordon. Alltid lasta rätt enligt gällande förordningar. Överlast och lastning på fel sätt får inte förekomma. Vid behov delta i trafiksäkerhetsutbildningar som genomförs av arbetsgivaren. Medarbetare som använder fordon i tjänsten är skyldig att meddela närmsta chef om medarbetaren blivit fråntagen körkortet. Att röka eller ha med sig pälsdjur i C4Tekniks bilar är inte tillåtet. Det är inte tillåtet att använda C4 Tekniks fordon för privat bruk. Utrustning i fordon Cykel Förare av respektive fordon ombesörjer att det finns varselväst, första hjälpen utrustning och isskrapa i fordonet samt gör regelbundna kontroller att inget saknas. Alla fordon som körs på gång-och cykelväg ska ha en varningslykta som ska vara tänd. Det rekommenderas att alltid använda cykelhjälm när man cyklar i tjänsten. Vid mörkercykling ska reflexväst användas. Egna personbilar som används i tjänst Egen bil i tjänsten ska undvikas. Tjänsteresor med egen bil får ske först när inget annat alternativ finns. Resa med egen bil ska godkännas av närmsta chef innan resan börjar. Vid användning av privat bil i tjänst gäller förarens egen bilförsäkring. 2

38 Riktlinje Trafik-och fordon Berörda: alla medarbetare på C4 Teknik Samverkad i FÖS Fordonskort Alla som har tilldelats tjänstebil ska erhålla ett fordonskort och ett förarkort av sin chef. Förarkortet är en värdehandling med kod och ska förvaras på ett betryggande sätt. Fordonskortet ska ligga i handskfacket i bilen. Detta system gör att alla kan tanka alla bilar(personligt kort + fordonskort). Korten delas ut först efter att medarbetaren tagit del av och undertecknat denna riktlinje. Vid tidsbegränsade anställningar avgör chef vem som ska erhålla förarkort. Vid upphörande av anställning skall förarkortet lämnas till närmsta chef senast sista arbetsdagen. Körjournal Fordonsansvarig skriver ut körjournaler från vår gemensamma lagringsyta på G: och ansvarar därmed för att det alltid finns körjournaler i fordonet. Körjournal ska alltid föras och lämnas in tillsammans med signerade kvitton till närmsta chef vid månadens slut. Hur körjournalen ska fyllas i, se nedan. Körjournal skall finnas för samtliga fordon oavsett drivmedelstyp. Fordon som ska skriva körjournal: Personbil, tung personbil (även om den väger mer än 3,5 ton), lätt lastbil och husbil som registrerats som personbil klass ll. Fordon som inte behöver föra körjournal: Buss (fordon som har säten för tio personer eller fler, inklusive förare), husbil som registrerats som tung lastbil, tung lastbil samt arbetsmaskiner(gräsklippare etc). När faktura ankommer ska denna matchas mot underliggande kvitton och körjournal innan beställningsattest görs. Övrigt Trafiksäkerhetspolicyn omfattar alla typer av fordon. C4 Teknik strävar efter att våra fordon på förvaltningen har installerade alkolås. Riktlinjer antagna av Kommunstyrelsen avseende fordon och bränslen ska följas. Dessa innehåller bland annat miljöaspekter och regler för fordonsinköp och bränsleanvändning (fossilbränslefrihet år 2020). Uppföljning Uppföljning ska genomföras enligt rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riktlinjerna uppdateras vid behov. 3

39 Riktlinje Trafik-och fordon Berörda: alla medarbetare på C4 Teknik Samverkad i FÖS Exempel körjournal Läs mer: Kommunövergripande riktlinje: Fordonsanvändning Åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Kommunövergripande riktlinje: Riktlinjer för resor i tjänsten. Riktlinjer för fordon och bränsle. ment/styrdokument/riktlinjerforfordonochbranslen.pdf 4

40 Riktlinje Trafik-och fordon Berörda: alla medarbetare på C4 Teknik Samverkad i FÖS Godkännande Jag har tagit del av Trafiksäkerhet- och fordonsriktlinje för C4 Teknik. Datum Namn Avdelning 5

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) C4 Teknik Stab Rickard Wilhelmsson Tekniska nämnden Intern kontroll: utfall 2016, plan 2017 Änr TN 2017/591 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden att godkänna slutliga tester för 2016/17 och föreslagna åtgärder avseende identifierade brister att godkänna årsplan och organisation för intern kontroll 2017/18 Sammanfattning Intern kontrollplan 2016 bestod av tolv kontroller. Under 2017 har test skett av återstående sju (övriga fem redovisades för TN i december 2016). Fyra av dessa testades med tillfredsställande resultat, en med vissa mindre brister och en med något allvarligare brister. En kontroll flyttades fram till Förslag på åtgärdsplan har tagits fram för identifierade brister. Plan för intern kontroll 2017 består av två delar: Fortsatt arbete med att få ett strukturerat ramverk för intern kontroll på plats Väsentliga riskområden som kontrolleras/testas under 2017/2018 Arbetet med att få ett strukturerat ramverk för intern kontroll på plats pågår. Förvaltningens huvudprocesser samt delprocesser är identifierade och riskanalys för dessa upprättad sedan tidigare. Under 2017 fortsätter processkartläggningen för områden med medel till hög risk. Förvaltningen har tagit fram förslag på kontrollplan för 2017 innehållande fjorton kontrollmoment. Urvalet baseras på riskanalys, det pågående processarbetet samt kommunövergripande kontrollområden. Testning sker under perioden maj 2017 till mars Delrapportering om aktuell status sker till TN under hösten 2017 och slutrapportering under våren Beslutsunderlag C4 Tekniks tjänsteutlåtande Testresultat resterande kontroller från 2016 (Bilaga 1-7) Risk- och kontrollmatris över föreslagna kontrollområden 2017 (Bilaga 8) Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

42 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(5) Ärendet Pågående arbete med ett strukturerat ramverk för Intern kontroll Förvaltningen arbetar aktivt med att ta fram ett strukturerat ramverk för intern kontroll i syfte att uppnå mognadsgraden Övervakad vilket innebär standardiserade och dokumenterade kontroller som regelbundet testas i fråga om sin utformning och tillämpning. Under 2016/17 har arbetet fortgått i tre parallella spår. Processarbete inklusive årets kontrollplan, hantering av verksamhetssystem (IT) samt utvecklande av våra styrdokument. Processarbetet Våra huvud- och delprocesser är identifierade och riskbedömda och arbetet pågår med att dokumentera processer med medel eller hög risk. Arbetet är omfattande och idag är flera våra processer dokumenterade. Respektive delprocess har i sin tur ett antal risker som ska täckas upp av kontroller. Efterhand som allt fler delprocesser kartläggs ökar antalet kontroller. Idag har vi identifierat cirka 65 st på förvaltningen och uppskattningsvis kommer vi att ha ca 100 kontroller när arbetet är färdigt. Målsättningen är att dessa kontroller ska struktureras upp och testas inom en rullande 5-årsperiod vilket medför att cirka 20 kontroller ska testas årligen. Riskanalys för våra huvudprocesser fastställdes senast i maj Ingen uppdatering kommer att ske under 2017 på grund av omorganisationer och de kommunövergripande utredningar som pågår. Uppdaterad riskanalys planeras vara klar under Verksamhetssystem För att säkerställa kvalitén på våra IT-system pågår ett arbete med att implementera en systemförvaltningsorganisation. Arbetet inkluderar bland annat identifiering av våra system, utvecklingsplaner, framtagande av systemansvariga/förvaltare, hantering av licenser, generell IT-säkerhet etc. När arbetet är klart kommer kontroller att tas fram som testas löpande i samband med ordinarie kontrollområden. Styrdokument Löpande pågår även ett arbete med att upprätta, uppdatera och implementera förvaltningsövergripande styrdokument. Under 2017 kommer exempelvis Riktlinje för Trafiksäkerhet & Fordon att fastställas och Delegationsordning och Attestinstruktion att uppdateras

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(5) Utfall slutliga tester av Intern kontrollplan 2016 I enlighet med fastställd intern kontrollplan för 2016 har tolv kontrollmoment testats. Årets testning baseras på ett rullande schema där kontrollmomenten testas under ett löpande år. Delrapportering skedde till TN i december 2016 om aktuell status för de första fem kontrollerna och slutrapportering sker i samband med detta ärende. Nr Testperioresultat Risk Test- Kommentarer 2016:01 Vår-17 Utförs arbetsmiljöronder enligt gällande lagar och regler (tillvägagångssätt, tidpunkt, uppföljning etc.)? RÖD Flera arbetsplatser har inte utfört arbetsmiljöronder/brustit i dokumentationen. Rutinen förstärks ytterligare och testas igen :02 Vår-17 Upprättas och följs handlingsplan avseende GRÖN SAM (Systematisk Arbetsmiljö) upp? 2016:03 Höst-16 Betalas korrekta löner ut månadsvis? GUL Attest saknas för ett fåtal arbetsledare. Rutinen stärks upp. 2016:04 Höst-16 Köper vi in från de leverantörer vi har avtal med? RÖD Kontrollen har inte utförts under Rutinen stärks upp. Testas igen :05 Vår-17 Följer C4 Teknik av tekniska nämnden godkänd attestinstruktion? - Testas ej 2017 pga. av ny organisation och nytt fakturasystem. Tas med i plan för :06 Höst-16 Följer Tekniska nämnden av GRÖN kommunfullmäktige beslutat reglemente? 2016:07 Vår-17 Följer C4 Teknik Inkomstskattelagen och internt reglemente avseende representation (intern och extern)? GUL Fakturorna innehåller inte alltid korrekt information. Personal informeras. Testas igen :08 Höst-16 Upprättar C4 Teknik körjournaler och hanterar drivmedelsinköp i enighet med Inkomstskattelagen och RÖD Körjournaler saknas eller är ofullständiga. Rutinen stärks upp. Testas igen Ekonomihandboken? 2016:09 Vår-17 Följs kommunens miljöpolicy vid inköp av GRÖN fordon? 2016:10 Höst-16 Förlorar vi kunskaper och värdefull GRÖN information när personer slutar? 2016:11 Vår-17 Betalas fakturor i rätt tid? GRÖN 2016:12 Vår-17 Hanteras samtliga ärenden som inkommer till Teknikservice? GRÖN Grön = Tillfredsställande resultat Gul = Vissa brister identifierade, rekommenderade åtgärder bör införas Röd = Kontrollen fungerar ej. Åtgärder nödvändiga

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(5) Plan för 2017/18 I januari 2017 beslutade Kommunstyrelsen att rekommendera förvaltningarna att fokusera på fyra kommungemensamma kontrollområden: Ekonomistyrning Volymförändringar och effektivitetskrav Inköpsstyrning Avtalstrohet Avtalshantering Hantering och uppföljning av avtal Arbetsmiljö Rehabilitering etc. Tre av dessa passar väl in i vår struktur medan den fjärde endast i mindre omfattning påverkar vår verksamhet och därför inte tagits med i årsplanen. Detta avser fokusområdet ekonomistyrning/ volymförändringar. Motivet är att volymförändringar inte direkt påverkar vår verksamhet eftersom våra lokaler hyrs ut till självkostnad och motparten står för kostnadsökningen, eventuella ökningar i VA-flöden debiteras kunden och omfattningen avseende park, natur och trafik är relativt konstant. Förvaltningen föreslår utifrån upprättad risk- och konsekvensanalys, det pågående processarbetet samt kommunövergripande rekommendationer att fokus läggs på följande riskområden 2017; Nr: Risk: Kommentarer: 2017:01 Betalas hyran (externa hyresgäster) i enlighet med hyresavtal? Kommunövergripande 2017: :03 Säger vi upp hyreskontrakt avseende inhyrda lokaler (köpta avtal) i rätt tid? Säkerställer vi att endast certifierad personal använder farliga redskap? Kommunövergripande 2017:04 Används bankgarantier för större entreprenadprojekt? 2017: : : :08 Har vi ingångssättningstillstånd för alla större projekt enligt Delegationsordningen? Följer vi gällande lagstiftning/regelverk avseende Elrevisioner (fastigheter med försäkringsvärde > 1000 basbelopp)? Följer vi gällande lagstiftning/regelverk avseende Elrevisioner (fastigheter < 1000 basbelopp)? Utförs arbetsmiljöronder enligt gällande lagar och regler (tillvägagångssätt, tidpunkt, uppföljning etc)? Kvar sedan :09 Köper vi in från de leverantörer vi har avtal med? Kommunövergripande. Kvar sedan :10 Följer C4 Teknik Inkomstskattelagen och internt reglemente av- Kvar sedan 2016

45 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5(5) seende representation (intern och extern)? 2017:11 Upprättar C4 Teknik körjournaler och hanterar drivmedelsinköp i enighet med Inkomstskattelagen och Ekonomihandboken? 2017:12 Hanterar vi rehabiliteringsärenden på rätt sätt? Kommunövergripande 2017: :14 Följer C4 Teknik av tekniska nämnden godkänd attestinstruktion? Säkerställer vi att uppkomna översvämningar som medfört skadeståndsanspråk inte inträffar igen? Kvar sedan 2016 Genomförande av årets intern kontrollplan kommer att planeras och organiseras självständigt av intern kontrollansvarig person. All testning sker av oberoende personal från andra avdelningar eller av personal som inte direkt utför de aktuella arbetsuppgifterna. Bengt Olsson Förvaltningschef Lena Danielsson Ekonomichef Beslut expedieras till Kommunledningskontoret Ekonomi & Finans Internrevisionen

46 BILAGA 1 Intern kontroll Testplan och Testresultat Kontrollnummer: 2016:01 Risk: Utförs arbetsmiljöronder enligt gällande lagar och regler (tillvägagångssätt, tidpunkt, uppföljning etc)? Kontrollbeskrivning: I slutet av innevarande år utför personaladministratör en kontroll i syfte att säkerställa att arbetsmiljöronder utförts enligt gällande lagkrav och interna rutiner på förvaltningen. Kontrollen avser innehållet i skyddsronden, uppföljning av åtgärder av identifierade brister samt att samtliga planerade ronder utförts och protokollförts. Avstämningen dokumenteras och arkiveras. Eventuella identifierade avvikelser utreds och hanteras. Testplan: 1. Kontrollera vad gällande regelverk säger. 2. Säkerställ att uppföljning av utförda skyddsronder skett och dokumenterats. 3. Kontrollera att åtgärder vidtagits i de fall avvikelser påträffats. Test utfört av: Rickard Wilhelmsson Testdatum: Tillvägagångssätt: Rutinen diskuterad med HR-chef samt HR-administratör. Processen har kartlagts sedan kontrollen testades föregående år. Samtliga protokoll från arbetsmiljöronder ska sparas i gemensam mapp på nätverket. Här ska även uppföljning av identifierade brister sparas. Vid genomgång av protokollen framkom det att ett flertal protokoll saknas. Avdelningscheferna har fått möjlighet att kommentera utfallet och bekräftar då att arbetsmiljöronder inte utförts till fullo enligt gällande regler. Produktionsavdelningen har gått fyra av elva arbetsmiljöronder enligt gällande instruktioner. Offentliga rummet har gått samtliga ronder. VA har utfört ronder på en enhet av två. Fastighetsteknik har gått samtliga ronder. Testresultat: Slutsats: Förslag på åtgärder: Vid genomgång av befintliga protokoll noterades även att uppföljningen av identifierade åtgärder ofta är bristfällig. Arbetsmiljöronder utförs ej enligt gällande regler. Ett flertal arbetsplatser har inte utfört några ronder Dessutom är uppföljning av identifierade åtgärder bristfällig. Kontrollen fungerar ej tillfredsställande. Status sätts som RÖD. Identifierade brister är att anse som allvarliga och rutinen bör omedelbart förstärkas. Ansvaret för respektive avdelning ligger på avdelningscheferna som internt måste se över sina rutiner. Processen kar kartlagts under Denna behöver dock förmedlas inom förvaltningen. Kontrollen testades även 2015 med i princip samma resultat som Tas med igen i IK-plan 2017.

47 BILAGA 2 Intern kontroll Testplan och Testresultat Kontrollnummer: 2016:02 Risk: Upprättas och följs handlingsplan avseende SAM upp? Kontrollbeskrivning: En gång per år upprättar HR-chef förvaltningsövergripande handlingsplan avseende Systematisk Arbetsmiljö (SAM) för nästföljande år utifrån sammanställningar från respektive avdelning. Planen följs upp varje höst och eventuella ej utförda åtgärder utreds och förklaras. Den sammanställda planen tillsammans med uppföljningen läggs fram till TN för beslut. Planer och nämndbeslut diarieförs i Evolution. Testplan: 1. Diskutera rutinen med HR-chef 2. Ta fram senast beslutade handlingsplan samt uppföljning av fg år. 3. Ta fram nämndbeslutet, kontrollera att planen är beslutad. 4. Diskutera eventuella kvarstående punkter med HR-chefen med fokus på framtida åtgärder. Kontrollera även att punkterna är med på nästföljande års plan. Test utfört av: Rickard Wilhelmsson Testdatum: Tillvägagångssätt: Diskussion har skett med HR-chef om hur rutinen utförs. Förvaltningens avdelningar gör årligen en uppföljning av hur systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), likabehandling och samverkan fungerat under året och vad som utvecklats/gjorts. De åtgärder som bedöms vara i behov av att arbeta med skrivs in i en handlingsplan. Avdelningarnas genomförda åtgärder, uppföljning och handlingsplaner sammanställs i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen. Där görs också de prioriteringar som förvaltningen ska arbeta med på övergripande nivå under året. Förvaltningen och avdelningarna behöver göra ett utvecklingsarbete genom att arbeta fram en metod/ett arbetssätt där insatser/åtgärder på ett naturligt sätt följs upp och dokumenteras under året. En del arbetsplatser följer upp handlingsplanen vid varje Apt medan andra endast gör det vid halvårskiftet. Uppfattningen är att åtgärderna i stort realiseras men att de behöver dokumenteras bättre. Förvaltningen har tagit fram en arbetsmiljöpolicy som kompletterar den kommunövergripande policyn. Information ges i förvaltningens ledningsgrupp när aktuella moment ska genomföras. HR-funktionen påminner även och bistår med hjälp vid behov. Granskning har skett genom kontroll av upprättad handlingsplan och beslut av TN. Testresultat: Handlingsplanen är upprättad och beslutad av TN Slutsats: Förvaltningen har en tydlig organisation med samverkan på olika nivåer. Handlingsplan är upprättad, förankrad och beslutad enligt gällande rutin. Statusen sätts som GRÖN Förslag på åtgärder: Ej tillämpligt.

48 BILAGA 3 Intern kontroll Testplan och Testresultat Kontrollnummer: 2016:05 Risk: Följer C4 Teknik av tekniska nämnden godkänd attestinstruktion? Kontrollbeskrivning: En gång per år går behörighetsansvarig för respektive avdelning igenom attestplanen (beslutsrättigheter) genom att jämföra befintliga uppgifter med upplagda rättigheter i IoF (görs via BOB). Kontroll sker av behörighetsnivåer, ansvarsområden och verksamheter (extra vikt läggs vid personer som slutat/ändrat arbetsuppgifter). Eventuella avvikelser utreds och korrigeras. Den korrekta attestplanen godkänns därefter av Tekniska nämnden och arkiveras tillsammans med nämndens beslut. Testplan: 1. Inhämta nämndbeslut och kontrollera så aktuell attestinstruktion är godkänd. 2. Kontrollera personer i attestinstruktionen i syfte att se så inga som slutat, bytt arbetsuppgifter etc finns kvar. 3. Jämför godkänd instruktion med upplagda behörigheter i IoF (görs genom BOB-rapport). 4. Utred/förklara eventuella avvikelser. Test utfört av: Rickard Wilhelmsson Testdatum: Tillvägagångssätt: Testas ej våren 2017 på grund av ny organisation och nytt fakturahanteringssystem. Tas med i plan för 2017 och testas höst 2017 istället. Testresultat: Ej tillämpligt. Slutsats: Ej tillämpligt. Förslag på åtgärder: Ej tillämpligt.

49 BILAGA 4 Intern kontroll Testplan och Testresultat Kontrollnummer: 2016:07 Risk: Följer C4 Teknik Inkomstskattelagen och internt reglemente avseende representation (intern och extern)? Kontrollbeskrivning: Varje gång en faktura avseende livsmedel eller representation ankommer beaktar beställaren aktuellt regelverk i Inkomstskattelagen. Fakturan konteras korrekt och anteckningar anges avseende datum, syfte och deltagare. Vid behov bifogas program etc. I samband med detta kontrollerar även beställaren om eventuellt förmånsvärde skall utgå och meddelar i så fall HR-avd (KLK). Färdigbehandlade fakturor sparas elektroniskt i IoF. Testplan: 1. Kontakta en administratör för respektive avdelning (FT, VA, OR, Prod, STAB). 2. Kontrollera att eventuell representation inte bokförts på felaktigt slag, exempelvis 64400, 71120, Välj ut 10 st fakturor avseende representation från varje avdelning. 4. Kontrollera att korrekta och fullständiga anteckningar finns på fakturor avseende representation. 5. Kontrollera att korrekt förmånsvärde utgått enligt gällande Inkomstskattelag. Test utfört av: Rickard Wilhelmsson Testdatum: Februari 2017 Tillvägagångssätt: Kontroll av slag 64400, 7000, 71010, 71100, 71120, samt har gjorts per avdelning avseende Totala belopp under kr och enskilda belopp under kr har ej granskats. Kontroll av bokföring: Stab Slaget för livsmedel (64400) har felaktigt använts istället för intern representation (71100) vid förvaltningsträff. Teknisk nämnd Korrekta konteringar synes föreligga. Fastighetsteknik Slag för minnes/personalgåvor (71110) har felaktigt används till förtäring vid avtackning istället för Slag Förtäring vid sammanträde (71120) har felaktigt använts istället för Produktion Slag för livsmedel (64400) har felaktigt används istället för Förtäring vid sammanträde (71120). Slag Förtäring vid sammanträde (71120) har felaktigt använts istället för Personalrepresentation (71100). Offentliga rummet Representationsgåvor (71010) har felaktigt använts istället för Personalrepresentation (71100). Slag för minnes/personalgåvor (71110) har felaktigt används till förtäring vid avtackning istället för Slag Förtäring vid sammanträde (71120) har felaktigt använts istället för VA Korrekta konteringar synes föreligga. Kontroll av regelverket enligt inkomstskattelagen (förmånsvärde): Totalt har 10 st fakturor per avdelning eller 50 st fakturor totalt kontrollerats i syfte att säkerställa att fakturorna innehöll korrekta noteringar om syfte, deltagare, program etc. Testresultat: Syftet framgår av de flesta fakturor, deltagare skrivs generellt inte ut i detalj, eventuella program saknas oftast. Förmånsvärde har lagts på den enskilde i ett fåtal fall. Testresultatet var något bättre på VA, Stab och Fastighetsteknik och något sämre för Produktion och OR. Generellt synes fakturor konterade på ett korrekt sätt. Vissa mindre brister är identifierade.

50 Slutsats: Förslag på åtgärder: Fakturorna uppfyller i de flesta fall inte Inkomstskattelagens krav. Oftast går det dock att få fram information om deltagare samt eventuella program i efterhand. Risk finns att den enskilde samt arbetsgivaren eftertaxeras. Kontering sker generellt på korrekta slag. Fakturorna innehåller inte alltid korrekt information, dock finns oftast informationen arkiverad på andra ställen än fakturasystemet. Statusen sätts till GUL. En felaktig hantering av representationsfakturor kan leda till att eftertaxering av förmånsvärde sker. Den anställde drabbas då av högre källskatt och arbetsgivaren av högre sociala avgifter samt eventuellt skattetillägg. Därför är det väsentligt vi hanterar fakturor, kvitton etc. på ett korrekt sätt. Ekonomipersonal informeras/utbildas om hur representation ska konteras. Dessa tar det i sin tur vidare med respektive avdelning. Speciell vikt läggs på information till beslutsattesterarna som bland annat skall säkerställa att fakturan innehåller korrekt information. Kontrollen tas med i testplanen även för nästa år.

51 BILAGA 5 Intern kontroll Testplan och Testresultat Kontrollnummer: 2016:09 Risk: Följs kommunens miljöpolicy vid inköp av fordon? Kontrollbeskrivning: Varje gång inköp (gäller även hyra) av nytt fordon sker ska Kristianstads kommuns fordonspolicy beaktas av den inköpsansvariga. Policyn säger bland annat att vi ska vara fossilfria Behöver fordon som avviker mot policy köpas in ska detta förankras med respektive avdelningschef innan inköp sker. Övervägande i samband med inköpet dokumenteras och arkiveras av respektive fordonsansvarig. Testplan: 1. Kontakta fordonsansvarig på respektive avdelning. 2. Ta stickprov på 3-5 fordon som köpts in under året för varje avdelning. 3. Kontrollera att fordonspolicyn följts. 4. Utred eventuella avsteg (särskilda anledningar kan vara acceptabla) Test utfört av: Rickard Wilhelmsson Testdatum: Tillvägagångssätt: KS antog en ny miljöpolicy som reviderades Testningen har baserats på den nya, reviderade versionen. Policyn beskriver bl.a. vilka typer av bränslen nya fordon ska drivas med. I första hand ska Biogas, el och HVO (diesel) användas. Undantag kan medges på grund av teknik, bristande funktionalitet, infrastruktur, orimliga kostnader etc. I dessa fall ska inköpet godkännas skriftligen av förvaltningschefen. Följande fordon och arbetsmaskiner är inköpta/nyleasade under 2016 och som omfattas av policyn: Produktion: En servicebil som körs på diesel. Ska tankas med HVO. Två st traktorer med dieseldrift. Kan tankas med HVO. En hjullastare med dieseldrift. Kan tankas med HVO. En större sopsug (lastbil) med dieseldrift som ska tankas med HVO. Leasing av en personbil som drivs med biogas. Traktorerna och hjullastaren har valts utifrån funktioner etc. Eventuell tankning med HVO kan bli aktuell efter utredning. I dagsläget finns ingen tillgång till HVO där dessa är placerade. VA: Två servicebilar inköpta. Båda med gasdrift. Testresultat: Slutsats: Förslag på åtgärder: Fastighetsteknik: Tre servicebilar inköpta. Samtliga med gasdrift. En traktor med dieseldrift. HVO används. Två st klippare. Bensindrivna. Det finns inga klippare på marknaden idag med denna funktionalitet som drivs med gas, el eller diesel. Godkänt av avdelningschef. Enligt miljöpolicyn ska samtliga fordons- och maskininköp som avviker från miljöpolicyn godkännas skriftligt av förvaltningschefen vilket inte skett avseende två st klippare som istället godkänts av avdelningschef. Detta beror på att miljöpolicyn nyligen är uppdaterad och att information om den nya hanteringen inte nått fram fullt ut. I övrigt inget att anmärka på. Miljöpolicyn har till större delen följts vid inköp av fordon och arbetsmaskiner. De arbetsmaskiner som köpts in och avviker från miljöbränslen ska dock godkännas skriftligen av förvaltningschefen vilket inte har gjorts. Rutinen är nu ändrad och policyn ska följas framöver. Statusen sätts till Grön. Befintlig rutin förstärks genom information till fordonsgruppen, förvaltningschef och avdelningschefer. Inget behov finns att ta med kontrollen igen i plan för 2017.

52 BILAGA 6 Intern kontroll Testplan och Testresultat Kontrollnummer: 2016:11 Risk: Betalas fakturor i rätt tid? Kontrollbeskrivning: Varje gång en faktura ankommer ansvarar beställaren för att den hanteras och betalas inom förfallotidpunkten. Görs inte detta riskerar vi att få extrakostnader i form av dröjsmålsräntor och påminnelseavgifter. Fakturor som inte överensstämmer med levererat antal eller överenskommet pris ska dock inte betalas innan allt är utrett. Fakturorna arkiveras elektroniskt i IoF. Testplan: 1. Kontrollera aktuellt slag för förseningsavgifter och dröjsmålsräntor. 2. Sortera kostnaderna per avdelning. 3. Kontrollera om det är återkommande beställare som är sena betalare eller om det är någon speciell grupp/enhet som har bristande rutiner. 4. Kontrollera trender mot 2-3 tidigare år. Test utfört av: Rickard Wilhelmsson Testdatum: Januari 2017 Tillvägagångssätt: Kontrollen testad genom utsökning av dröjsmålsräntor, inkasso- och förseningsavgifter etc. från redovisningssystemet (slag och 76440). Kostnaderna har därefter satts i relation till totala driftkostnader per avdelning för att få fram jämförelse- och relationstal. Det bör dock observeras att alla kostnader troligtvis inte är med. Räntor och krav konteras ibland på samma sätt som den underliggande kostnaden (information om kontering av dröjsmålsräntor och krav kommer att gå ut till ekonomigruppen inom kort). Resultatet blev följande: Totala ränte- och förseningskostnader: Kostnaderna i relation till driftskostnader exklusive kapital: Testresultat: Slutsats: Förslag på åtgärder: Kristianstads kommun hade totala förseningskostnader år 2016 på kr. C4T:s del motsvarar 11 %. Antal fakturor som kommunen hanterade 2016 var st varav C4T:s del uppgår till 25,5 %. Räntekostnaderna ligger på en liknande nivå under jämförelseåren. Ingen av avdelningarna har ett utfall som sticker ut nämnvärt. C4T står för 11 % av Kristianstads kommuns totala ränte- och förseningsavgifter vilket får anses som lågt då förvaltningen hanterar ca 25 % av totala antalet fakturor i kommunen. Tillfredsställande resultat. Statusen sätts till GRÖN. Ej tillämpligt.

53 BILAGA 7 Intern kontroll Testplan och Testresultat Kontrollnummer: 2016:12 Risk: Hanteras samtliga ärenden som inkommer till Teknikservice? Kontrollbeskrivning: Minst en gång per kvartal tar Administratör i Teknikservice (TS) fram rapport från Incit på senaste periodens oavslutade ärenden. Rapporten skickas ut till respektive resurs som går igenom denna och rapporterar åtgärdade och inplanerade ärenden till TS som därefter registrerar in dessa i Incit (åtgärdade ärenden stängs). TS säkerställer sedan att alla ärenden blivit hanterade. Avvikelser utreds i samarbete med Fastighetsreparatör. Rapporten sparas under G/Teknik/Fastigheter/Teknikservice/Teknikservice arbetsmaterial/rapporter tills nästa rapport körs. Testplan: 1. Kontakta administratör på Tekniksevice. 2. Ta del av senaste rapporten. 3. Kontrollera i systemet att alla ärenden är avslutade. 4. Utred orsak till eventuella avvikelser. Test utfört av: Rickard Wilhelmsson Testdatum: Tillvägagångssätt: Eftersom Teknikservice uppdaterats under slutet av 2016 och inte fungerar på samma sätt som tidigare stämmer inte längre kontrollbeskrivningen varför testplanen har förändrats. Ny kontrollbeskrivning tas fram inför fastställandet av 2017 års IK-plan. Ansvaret för uppföljning av ej avslutade ärenden är överflyttat till respektive fastighetsreparatör och driftledare. Eftersom ärendehanteringen är ny har rutinen troligen inte blivit helt inarbetad ännu. Kontrollen bör testas igen inom 1-3 år. Test har skett genom kontroll av totalt antal inkomna ärenden 2016 och hur många av dessa som inte var hanterade per Antal ärenden 2016: st Ej hanterade : 69 st Testresultat: Slutsats: Förslag på åtgärder: Av de kvarstående ärendena är 37 st garantiärenden i samband med ny- till eller ombyggnader. Resterande 32 avser ärenden under utredning, där dialog om ansvarsfördelning med verksamheterna pågår, ej inrapporterade ärenden trots avslut samt ärenden som borde hanterats. Andelen utestående ärenden för 2016 uppgick per till 1,4 %. Antalet ärenden bedöms som lågt med hänsyn till garantiärenden och pågående utredningar. Ärenden inkomna till Teknikservice synes hanteras inom rimlig tid. Tillfredsställande resultat. Statusen sätts till GRÖN. Ej Tillämpligt.

54 BILAGA 8 Risk- och kontrollmatris 2017 Nr: 2017:1 2017:2 2017:3 2017:4 2017:5 Delprocess Risk Kontroll Reglemente Uthyrning externt Inhyrning lokaler Utbildningar/ Certifieringar Investeringsprojekt Investeringsprojekt Betalas hyran (externa hyresgäster) i enlighet med hyresavtal? Säger vi upp hyreskontrakt avseende inhyrda lokaler (köpta avtal) i rätt tid? Säkerställer vi att endast certifierad personal använder farliga redskap? Används bankgarantier för större entreprenadprojekt? Har vi ingångssättningstill stånd för alla större projekt enligt Delegationsordningen? Varje gång ett nytt hyresavtal upprättats mellan C4T och extern hyresgäst kontrollerar förvaltaren detta och avtalet lämnas sedan vidare till administration för att läggas in i hyressystemet (Incit). Hyresadministratörerna dubbelkollar i efterhand så att korrekta uppgifter blivit registrerade. Arkivering sker dels i låsta arkivskåp, G: och i Incit. Två gånger per år tar hyresgruppen fram bevakningslistor på inhyrda objekt (köpta avtal) där kontrakten förfaller inom 5 år. Listorna innehåller bl.a. information om fastighetsägare, hyresgäst, åtgärdstidpunkt, förlängningstid, uppsägningstid etc. Listorna mailas ut till ansvariga på förvaltningarna, Fastighetsstrateg, Fastighetschef och Enhetschefer förvaltning FT. Mottagarna går igenom listorna i syfte att säkerställa att vi säger upp aktuella kontrakt i tid. Kopia på mailade listor arkiveras i pärm hos hyresgruppen. Vid varje tillfälle ett farligt redskap (exempelvis motorsågar) skall användas som kräver speciella utbildningar säkerställer respektive chef att personal har adekvat behörighet genom kontroll av certifieringsbevis eller liknade från utbildningen. Saknas certifiering ansvarar chefen för att arbetet utförs av annan behörig personal. Kopior på samtliga certifieringar inom arbetsgruppen arkiveras hos respektive chef. Vid större om- till- och nybyggnadsprojekt begär projektledaren in bankgaranti alternativt försäkringslösning för färdigställande enligt byggbranschens standardavtal (AB04 eller ABT06) från entreprenören i syfte att skydda kommunen som beställare om entreprenören hamnar i onåd eller går i konkurs under entreprenadtiden. Garantin ska täcka 10 % av anbudssumman fram till slutbesiktningen och därefter 5 % under garantitiden fram till 2 år efter entreprenadens godkännande. Bankgarantierna/ försäkringsbreven förvaras i låst brandskyddat skåp på förvaltningen. Varje gång ett nytt investeringsprojekt överstigande 5 mkr ska läggas ut för annonsering (upphandling av byggentreprenaden) begär projektledaren beslut av TN om igångsättningstillstånd. Beslutet fastställs sedan av KS. Om TN eller KS avslår igångsättningstillståndet avbryts projekteringen. Besluten arkiveras i Evolution. Instruktionsbok & regler för hyresavtal, Internt hyresreglemente Internt hyresreglemente Arbetsmiljölagen Internt reglemente Instruktionsbok & regler för hyresavtal, Delegationsordning Kommunövergripande? Ja Ja

55 2017:6 Elrevisioner Följer vi gällande lagstiftning/regelverk avseende Elrevisioner (fastigheter med försäkringsvärde > 1000 basbelopp)? Elrevision utförs var 3:e år på samtliga fastigheter. Överstiger försäkringsvärdet 1000 basbelopp (ca 44 mkr) sker besiktning av extern besiktningsman som är godkänd av Elektriska nämnden (EN). Besiktning sker av all elektrisk installation i fastigheten. Avvikelser noteras i protokoll och rapporteras in till EN. Driftledare hämtar ut protokollet från EN (webbportal) och beställer åtgärder. Elektriker signerar protokollet efter utförda åtgärder skickar in till C4T som i sin tur rättar originalprotokollet i webbportalen. EN skickar ut påminnelser på ej åtgärdade protokoll regelbundet. Arkivering av protokoll sker dels hos EN och dels på G:. Elrevision utförs var 3:e år på samtliga fastigheter. Om försäkringsvärdet understiger 1000 basbelopp sker besiktning genom periodisk tillsyn (oftast av extern besiktningsman). Besiktning sker av all elektrisk installation i fastigheten. Avvikelser noteras i protokoll. Driftledare erhåller protokollet och beställer åtgärder. Elektriker signerar protokollet efter utförda åtgärder skickar in till C4T som säkerställer att åtgärder är utförda enligt beställning. Arkivering av protokoll sker på G:. Elsäkerhetsverkets föreskrifter Elsäk- FS2008: och Elsäk-FS2010:3 2017:7 Elrevisioner Följer vi gällande lagstiftning/regelverk avseende Elrevisioner (fastigheter < 1000 basbelopp)? Elsäkerhetsverkets föreskrifter Elsäk- FS2008: och Elsäk-FS2010:3 2017:8 2017:9 Skyddsronder Avtalsuppföljning Utförs arbetsmiljöronder enligt gällande lagar och regler (tillvägagångssätt, tidpunkt, uppföljning etc)? Köper vi in från de leverantörer vi har avtal med? I slutet av innevarande år utför personaladministratör en kontroll i syfte att säkerställa att arbetsmiljöronder utförts enligt gällande lagkrav och interna rutiner på förvaltningen. Kontrollen avser innehållet i skyddsronden, uppföljning av åtgärder av identifierade brister samt att samtliga planerade ronder utförts och protokollförts. Avstämningen dokumenteras och arkiveras. Eventuella identifierade avvikelser utreds och hanteras. En gång per kvartal (senast den sista i månaden efter kvartalsslutet) går ledningsgruppen igenom kvartalsuppföljning av avtalstrohet. Uppföljningen görs per avdelning där respektive chef informerar om utfallet och åtgärder från senaste kvartalet. Eventuella brister diskuteras/utreds/återremitteras till avdelningen. Brister kan vara att avtal saknas inom aktuellt område eller att upphandling ej följts. Protokoll från ledningsgruppen arkiveras på G:. Internt reglemente. C4Ts reglemente Kristianstads kommuns inköpsoch upphandlingspolicy. LOU Delegationsordning Ja 2017:10 Följer C4 Teknik Inkomstskattelagen och internt reglemente avseende representation (intern och extern)? Varje gång en faktura avseende livsmedel eller representation ankommer, beaktar beställaren aktuellt regelverk i Inkomstskattelagen. Fakturan konteras korrekt och anteckningar anges avseende datum, syfte och deltagare. Vid behov bifogas program etc. I samband med detta kontrollerar även beställaren om eventuellt förmånsvärde skall utgå och meddelar i så fall HR-avd (KLK). Färdigbehandlade fakturor sparas elektroniskt i IoF. Representation Inkomstskattelagen, Internt reglemente

56 2017: :12 Tjänsteresor/ Körjournaler Rehabilitering Hanterar vi rehabiliteringsären den på rätt sätt? I samband med varje månadsskifte samlar respektive chef in körjournaler från samtliga sin arbetsgrupp som använder tjänstefordon. Körjournalen kontrolleras sedan i syfte att säkerställa att denna är korrekt ifylld och sedan även mot inlämnade tankningskvitton och erhållen drivmedelsfaktura. Eventuella avvikelser utreds och hanteras innan körjournalen signeras och fakturan attesteras. Körjournalerna arkiveras i pärm hos respektive chef/administratör enligt dokumenthanteringsplanen. Varje gång en medarbetare är sjuk 14 dagar eller mer ska respektive chef göra en Rehabutredning. Utredningen görs i systemet Adato som är kopplat till personalsystemet (Heroma). Ärendet startas automatiskt dag 15 samtidigt som chefen får ett påminnels (automatgenererat). HR-chef följer sedan löpande upp i Adato att samtliga ärenden hanterats. Alla utredningar och underlag arkiveras i Adato. Upprättar C4 Teknik körjournaler och hanterar drivmedelsinköp i enighet med Inkomstskattelagen och Ekonomihandboken? Inkomstskattelagen, Ekonomihandbok Allmänna bestämmelser (AB), Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Socialförsäkringsbalken (FK:s regelverk), Sjuklönelagen, AFA-försäkring. Ja 2017:13 Delegation Följer C4 Teknik av tekniska nämnden godkänd attestinstruktion? En gång per år går behörighetsansvarig för respektive avdelning igenom attestplanen (beslutsrättigheter) genom att jämföra befintliga uppgifter med upplagda rättigheter i IoF (görs via BOB). Kontroll sker av behörighetsnivåer, ansvarsområden och verksamheter (extra vikt läggs vid personer som slutat/ändrat arbetsuppgifter). Eventuella avvikelser utreds och korrigeras. Den korrekta attestplanen godkänns därefter av Tekniska nämnden och arkiveras tillsammans med nämndens beslut. Attestinstruktion 2017:14 Skadeståndsärenden Säkerställer vi att uppkomna översvämningar som medfört skadeståndsanspr åk inte inträffar igen? Två gånger per år går VA-strategen igenom lista över aktuella utredningar avseende åtgärder i samband med källaröversvämningar. Listan upprättas av utredningsingenjören och innehåller gjorda utredningar samt förslag/beställning på avhjälpande åtgärder. VA-strategen säkerställer att samtliga identifierade brister blir åtgärdade inom en rimlig tidsram i syfte att säkerställa att händelsen inte inträffar igen. Efter genomgången rapporterar VA-strategen till avdelningschef. Listan signeras därefter av VAstrategen och arkiveras på G:. Internt reglemente

57 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) C4 Teknik Fastighetsteknik Patrik Ulvdal Tekniska nämnden Avtal om lägenhetsarrende Nosaby Idrottsförening Änr TN 2016/2026 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Tekniska nämnden föreslår Kommunstyrelsen Att godkänna avtalet om lägenhetsarrende mellan kommunen och Nosaby Idrottsförening med en inledande avtalsperiod från och med till och med Sammanfattning Nosaby idrottsförening arrenderar mark i vid Vallbjörkavägen för att hålla en idrottsplats. Området är planlagt för idrottsplatsändamål. En av föreningens byggnader på arrendeområdet har under vintern drabbats av fuktskador och därför förestår renovering. Föreningen har mottagit ett förhandsbesked från Skåneidrotten om ekonomiskt bidrag för renoveringen. Skåneidrotten kräver dock att föreningen äger sin anläggning eller har ett nyttjanderättsavtal för densamma om minst tio år. Föreningens nuvarande arrende hade en inledande avtalsperiod om 25 år, men förlängs sedan bara med ett år i taget, vilket inte är tillräckligt för Skåneidrotten. C4 Teknik ser inget hinder i att en ideell och allmännyttig förening med stort värde för närområdet ges lov att arrendera idrottsplatsen ytterligare minst tio år. Eftersom det är ett lägenhetsarrende så är det inte befattat med besittningsskydd. I samband med det nya avtalet har hela avtalsförhållandet samlats i ett nytt avtal för att förenkla administrationen. Synpunkter har inhämtats från Mark- och exploateringsenheten, vilken inte emotsätter sig en förlängning av avtalet. Föreningen har godkänt förslaget till avtal. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr C4 Teknik vxl Kristianstad

58 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till avtal om lägenhetsarrende inklusive karta Tidigare avtal (L 88:19, L 88:19T1, L 88:19T2, L 88:19T3 och L 2003:19) Bengt Olsson Förvaltningschef Magnus Lundin Avdelningschef Fastighetsteknik Beslut expedieras till Kommunstyrelsen

59 1 (4) Utskriftsdatum: Ärendenummer: TN 2016/2026 Kontonummer: /34212 Kontraktsnummer: Handläggare: PU Avtal om lägenhetsarrende Jordägare Kristianstads kommun Kristianstad Arrendator Nosaby idrottsförening Vallbjörkavägen Kristianstad Organisationsnummer: Kontakt: Tel: E-post: Organisationsnummer: Kontakt: Tel: E-post: Markförvaltaren Per-Åke Persson Arrendestället, dess areal och eventuell jakträtt De delar av fastigheterna Kristianstad Åraslöv 27:1 och Hammar 122:1vilka redovisats med röd begränsningslinje på bilagd karta, bilaga A, utgör arrendestället och omfattar ca 6,7 ha. Jakträtten ingår inte i arrendeupplåtelsen. Ändamål Området upplåts för idrottsändamål och anläggning av idrottsplats. Arrendatorn svarar för att arrendestället hålls i ett prydligt skick. Arrendetid och besittningsskydd Arrendetiden löper från och med till och med Om avtalet inte sagts upp senast ett år innan avtalet löper ut förlängs avtalet med ett år i sänder. Arrendet är inte behäftat med något besittningsskydd. Indexreglerad arrendeavgift och moms Arrendeavgiftens grundbelopp utgör SJUTTONTUSEN (17 000) kronor första året. Därefter uppräknas grundbeloppet motsvarande förändringen i konsumentprisindex (KPI) från basmånad oktober 2016 till senast kända oktoberindex. Dock skall arrendeavgiften alltid utgå med lägst grundbeloppet. Avgiften betalas i förskott varje kvartal. Arrendeavgiften inklusive eventuell moms aviseras varje kvartal av kommunen. Avgifter Arrendatorn ansvarar för brukningsavgifter, fasta avgifter och andra liknande avgifter, som hänför sig till arrendatorns verksamhet på arrendestället.

60 2 (4) Utskriftsdatum: Ärendenummer: TN 2016/2026 Kontonummer: /34212 Kontraktsnummer: Handläggare: PU Avträde När avtalet upphör skall arrendatorn, om ingen annan överenskommelse har träffats, ta bort samtliga tillhörigheter, såväl fast som lös egendom, samt lämna arrendestället i ett prydligt och avröjt skick, som skall godkännas av kommunen. Om inte detta sker har kommunen rätt att på arrendatorns bekostnad utföra dessa arbeten. Arrendatorn har inte rätt till någon ersättning på grund av avtalets upphörande. Byggnader Alla nuvarande byggnader på arrendestället har uppförts och ägs av arrendatorn. Byggnader eller andra fasta anläggningar utöver de som vid avtalets tecknande finns på platsen får inte uppföras utan kommunens skriftliga medgivande. Vägar, el och vatten Arrendatorn svarar ensam för eventuella kostnader för vägunderhåll samt vatten- och elförsörjning som kan härledas till arrendestället. Kommunen och den som har kommunens tillstånd har rätt att för erforderliga transporter begagna arrendeställets vägar. Arrendatorn behöver inte stå för kostnaderna för skötseln av gemensamhetsanläggningen Åraslöv GA:2. Träd Arrendatorn äger inte rätt att fälla träd på arrendestället utan kommunens skriftliga medgivande. Skador från bollar Arrendatorn ansvar för eventuella skador på omkringliggande fastigheter, t ex skador på jordbruksmaskiner, jordbruksgrödor etc, uppkomna pga förlupna fotbollar. Detaljplan Arrendatorn är medveten om att delar av området ligger inom detaljplan. Dräneringsledning Det löper dräneringsledningar från fastigheten Åraslöv 8:10 i anslutning till och delvis genom arrendestället. Orsakar arrendatons verksamhet på arrendestället skada på ledningarna svarar arrendatorn för att bekosta omdragning eller återställande av dessa. Jordägarens tillträde till marken Kommunen förbehåller sig rätt att inom arrendestället anlägga och för all framtid bibehålla och nyttja ledningar av olika slag och erhålla nödvändigt tillträde för reparation och underhåll av ledningar. Kommunen förbehåller sig även rätt att inom arrendestället företaga övriga arbeten som kan komma att utföras för den kommunala verksamheten, såsom grund- och arkeologiska undersökningar. Om skada uppkommer på arrendatorns egendom som följd av ovan nämnda arbeten ersätts skadan av kommunen. Om skadan uppkommer till följd av åtgärder från arrendatorns sida på kommunens anläggningar ersätts skadan av arrendatorn.

61 3 (4) Utskriftsdatum: Ärendenummer: TN 2016/2026 Kontonummer: /34212 Kontraktsnummer: Handläggare: PU Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken får inte bedrivas på arrendestället. Arrendatorn ansvarar för att miljöfarlig verksamhet i strid mot gällande lag och föreskrifter ej bedrivs på arrendestället. Arrendatorn har ansvar för att erforderliga åtgärder vidtas enligt gällande lagstiftning. I den mån ekonomisk förpliktelse uppstår ansvarar arrendatorn ensam för denna. Underarrende, överlåtelse och inskrivning Upplåtelse i andra hand eller överlåtelse av arrenderätten får ej ske såvida inte kommunen ger skriftligt tillstånd till dessa åtgärder. Avtalet får inte inskrivas. Dröjsmålsränta Om arrendeavgiften inte betalas i rätt tid är arrendatorn skyldig att erlägga dröjsmålsränta enligt räntelagen. Tvister Tvister med anledning av detta avtal skall avgöras av arrendenämnden. Tvister angående förfallna arrendeavgifter skall avgöras av allmän domstol i Kristianstad. Allmän lag I övrigt gäller vad som stadgas i jordabalken och övriga tillämpliga lagar och förordningar. Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i två exemplar, av vilka parterna tagit vardera ett. Tidigare avtal Detta avtal ersätter följande avtal: Avtal om lägenhetsarrende, dnr L 88:19 TN 2016/2026, tecknat Överenskommelse om tillägg till avtal om lägenhetsarrende, dnr L 88:19 TN 2016/2026, tecknat Överenskommelse om tillägg till avtal om lägenhetsarrende, dnr L 88:19 t2 TN 2016/2026, tecknat Tillägg till avtal om lägenhetsarrende, dnr L 88:19 t3 TN 2016/2026, tecknat Avtal om lägenhetsarrende, dnr L 2003:19 TN 2016/2025, tecknat Ovanstående avtal upphör med omedelbar verkan i och med tecknandet av detta avtal. Godkännande Tekniska nämnden godkände detta avtal vid sitt sammanträde Kommunstyrelsen godkände detta avtal vid sitt sammanträde

62 4 (4) Utskriftsdatum: Ärendenummer: TN 2016/2026 Kontonummer: /34212 Kontraktsnummer: Handläggare: PU Kristianstads kommun Kristianstad Magnus Lundin Fastighetschef Patrik Ulvdal Markförvaltare Nosaby idrottsförening Ort & datum: Lars Erik Larson Ordförande Per-Åke Persson Sekreterare

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) C4 Teknik Anläggning Ulrica Åkesson Tekniska nämnden Medborgarförslag - Förbättra trafiksäkerheten, där Linnérundan korsar Härlövsängaleden, genom refug och övergångsställe Änr TN 2016/2424 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Att anse medborgarförslaget besvarat Sammanfattning Evert Valfridsson, Tollarp, föreslår i ett medborgarförslag att Kristianstads kommun förbättrar trafiksäkerheten där Linnérundan korsar Härlövsängaleden genom att anlägga refug samt övergångsställe. Förvaltningen anser att Linnérundans passage över Härlövsängaleden behövs göras trafiksäker med hänsyn till antalet oskyddade trafikanter som passerar, men anser inte att ett övergångsställe och refug är en lämplig åtgärd. Under 2017 kommer förvaltningen utreda möjligheten till en planskild övergång för att göra passagen trafiksäker. Beslutsunderlag Medborgarförslag Förvaltningens tjänsteutlåtande Ärendet Evert Valfridsson, Tollarp, föreslår i ett medborgarförslag att Kristianstads kommun förbättrar trafiksäkerheten där Linnérundan korsar Härlövsängaleden genom att anlägga refug samt övergångsställe. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Linnérundan är en 6 km lång stadsnära vandringsled som utgår ifrån Naturrum. Vandringsleden är mycket välbesökt med ca besökare per år. Linnérundan korsar Härlövsängaleden utan någon form av åtgärd för de oskyddade gångtrafikanterna. Det är på den delen förslagsställaren föreslår en refug samt ett övergångsställe av trafiksäkerhetsskäl. Förvaltningen anser att Linnérundans passage över Härlövsängaleden behövs göras trafiksäker med hänsyn till antalet oskyddade trafikanter som passerar, men anser inte att ett övergångsställe är en lämplig åtgärd. För att anlägga ett trafiksäkert övergångsställe så hade högsta tillåtna hastighet behövt sänkas från 60 km/h till 30 km/h inklusive anläggandet av hastighetsdämpande åtgärd. Härlövsängaleden är en viktig väg för att leda trafiken utanför staden och här passerar ca fordon/dygn (2011 års värden). Att sänka hastigheten hade minskat framkomligheten på Härlövsängaleden och det finns risk att trafikanterna väljer en annan mindre lämplig väg istället. Biosfärkontoret har tidigare varit i kontakt med förvaltningen angående samma problemställning och under 2017 kommer förvaltningen utreda möjligheten till en planskild övergång för att göra passagen trafiksäker. Förslaget är kommunicerat förslagsställaren som inte kommit in med något yttrande. Bengt Olsson Förvaltningschef Ulf Andersson Avdelningschef Anläggning Beslut expedieras till Evert Valfridsson

77

78

79

80

81 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) C4 Teknik Anläggning Ulrica Åkesson Tekniska nämnden Medborgarförslag - Förlängning av befintlig cykelväg på höger sida Vattentornsvägen efter viadukten mot Centralen Änr TN 2016/2425 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Att anse medborgarförslaget besvarat Sammanfattning Helene Jepsson, Kristianstad, föreslår i ett medborgarförslag att befintlig cykelväg på höger sida Vattentornsvägen efter viadukten mot centralen, förlängs. C4 Teknik ställer sig positivt till förslaget och tar med sträckan i arbetet med trafikplanen för Kristianstad som är under framtagande. Beslutsunderlag Medborgarförslag Förvaltningens tjänsteutlåtande Ärendet Helene Jepsson, Kristianstad, föreslår i ett medborgarförslag att befintlig cykelväg på höger sida Vattentornsvägen efter viadukten mot centralen, förlängs. Motiveringen är att cyklister och gångtrafikanter då skulle slippa korsa den hårt trafikerade Vattentornsvägen två gånger. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

82 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Röd markering: föreslagen cykelväg Förvaltningen är positiv till förslaget då stråket är en viktig del i arbetspendlingen med cykel in till staden. Kommunen äger däremot inte aktuellt markområde så vidare utredning behövs. Förvaltningen föreslår att den föreslagna cykelvägen tas med i arbetet med trafikplanen för Kristianstad som är under framtagande och att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Förslaget är kommunicerat förslagsställaren som inte kommit in med något yttrande. Bengt Olsson Förvaltningschef Ulf Andersson Avdelningschef Anläggning Beslut expedieras till Helene Jepsson

83

84

85

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(12) C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Per Blomberg Tekniska nämnden Grönstrategi för Kristianstads kommun Änr TN 2015/30 C4 Teknik och förslag till Tekniska nämnden Tekniska nämnden föreslår Kommunstyrelsen Att ställa sig bakom remissammanställningen och den reviderade Grönstrategin Sammanfattning Kommunstyrelsen gav Tekniska nämnden i uppdrag den 19 april 2016 att ta fram en grönstrategi för kommunen. Uppdraget följer samma arbetsordning som för arbetet med trafikstrategi (antagen av KF i juni 2016) med efterföljande trafikplan och grönplan. Både trafikstrategin och grönstrategin är underlag till översiktsplanen i Kristianstads kommun. Ett förslag till grönstrategi skickades ut den 4 januari 2017 till berörda förvaltningar, kommunala bolag, myndigheter och organisationer (se sändlistan) på remiss fram till den 31 mars Totalt har tio remissvar kommit in varav tre avstår från att lämna synpunkter. Alla remissvar är positiva till grönstrategin och i några fall finns förslag på hur strategin kan bli tydligare genom kompletteringar och justeringar. En del av dessa ändringar har gjorts i grönstrategin enligt svaren på remissyttrandena. Beslutsunderlag Reviderat förslag till Grönstrategi för Kristianstads kommun Denna tjänsteskrivelse med remissammanställning Ärendet C4 teknik skickade ut förslaget till Grönstrategi till 22 organisationer på remiss enligt följande lista: Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

87 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(12) Regionala och statliga instanser Länsstyrelsen i Skåne Region Skåne Skogsstyrelsen region Öst Regionmuseet Kommunala instanser Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Övriga intressenter Hyresgästföreningen Fastighetsägarföreningen Syd Föreningen Gamla Kristianstad Kristianstads handelsförening Företagarna i Kristianstad Kristianstads företagsgrupp Naturskyddsföreningen LRF:s kommungrupp Kristianstad AB Kristianstadsbyggen Kristianstads Renhållning AB C4 Energi AB Av dessa organisationer har elva lämnat remissvar och av dessa avstod tre från att svara. Nedan presenteras de synpunkter som remissvaren tar upp med kommentarer om hur synpunkterna hanteras i den reviderade Grönstrategin. Hyresgästföreningen i Kristianstad/Bromölla/Hörby ( ) Vi har inget att erinra om angående förslaget till Grönstrategi. Kristianstad Renhållning AB ( ) Renhållningen Kristianstad avstår från att yttra sig över förslaget till Grönstrategi för Kristianstads kommun. Länsstyrelsen i Skåne ( )

88 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(12) Länsstyrelsen finner det mycket positivt att kommunen lyfter frågor kring gröna tillgångar samt anger visionsmål och strategier för kommunens grönstruktur. Länsstyrelsen rekommenderar att ställningstaganden kring kommunens grönstruktur som har betydelse för den fysiska planeringen och användningen av mark och vatten lyfts in och vägs samman med övriga markanvändningsfrågor i den översiktsplan som nu håller på att tas fram. Kommentar: Remissvaret föranleder inga ändringar i Grönstrategin. Barn- och utbildningsnämnden ( ) Barn- och utbildningsnämnden beslutar ställa sig bakom grönstrategins förslag till vision och strategier inom området livskvalitet som berör nämndens verksamhet. Tekniska nämnden har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram en grönstrategi som ett underlag till översiktsplanen. BUN:s verksamhet berörs genom att den innehåller visioner och mål om att tillgång till gröna ytor är avgörande för barns utveckling och att det ska finnas tillgång till grönytor inom gångavstånd från förskola och skola. BUN instämmer i vikten av dessa förslag och ställer sig bakom skrivningarna på detta område. Kommentar: Remissvaret föranleder inga ändringar i Grönstrategin. Arbete och välfärdsnämnden ( ) Arbete och välfärdsnämnden, som bland annat har i uppdrag att motverka utanförskap och främja integration, finner att sociala hänsyn har beaktats i förslaget till Grönstrategi. Förslaget betonar vikten av att erbjuda kommuninvånarna långsiktigt hållbara boendeoch vistelsemiljöer samt verka för en god och jämlik hälsa, främjande av social gemenskap och medborgarnas delaktighet i grönplaneringen. Arbete och välfärdsnämnden beslutar att ställa sig bakom C4 Tekniks förslag till Grönstrategi. Kommentar: Remissvaret föranleder inga ändringar i Grönstrategin. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ( ) Byggnadsnämnden låter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen svara direkt på remissen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser det är mycket bra att kommunen tittar på blå- och grönstrukturen ur ett strategiskt perspektiv. I arbetet med att ta fram Grönstrategin har C4 Teknik har tagit fram totalt 11 underlagsrapporter. Genom dessa rapporter har man tagit fram ett digert underlagsmaterial och det bör framgå tydligare i de olika delavsnitten av grönstrategin hur man drar nytta av samtliga underlagsrapporter. Det skulle vara en fördel om Grönstrategin förhöll sig till nuläget och beskrev tillståndet för kommunens parker, natur- och vattenområden och nämnde vilka del- och sakområden som behöver förbättras och varför, ett tydligt ställningstagande saknas. Kommentar: Detta kommer att göras i Grönplan 2017

89 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(12) Grönstrategin uppges vara ett ställningstagande för en sammanhängande och kvalitativ struktur och ska ange hur målen för hur grönblåa strukturer i kommunen ska bevaras och/eller utvecklas. Hur kommunen ska förhålla sig till den blåa strukturen saknas överlag i dokumentet. Kristianstad kommun är unik i det avseendet att största delen av kommunens areal omfattas av biosfärområdet Vattenriket. Dessa omistliga värden som utgör vattenriket bör behandlas i varje delavsnitt. Vilka värden har Helgeåns avrinningsområde som påverkar sitt omland med regelbundna översvämningar? Och hur ska de utvecklas/hanteras? Det saknas även kopplingar till ändringen av översiktsplanen för kusten och havsområdet. Kommentar: Strategin kompletteras med tydligare koppling till blåstruktur och Kustoch havsplanen. I visionen för grönstrukturen verkar det som om man vill beskriva en visionsbild, men här blandas löpande text med punktform, vision och visionsmål. Vision och mål har olika innebörd och bör inte blandas ihop. Formuleras mål så bör dessa vara mätbara för att kunna följas upp. Tredje kapitlet bör arbetas om så att motiven, behoven och sambanden blir tydligare, mera lättläst och lättare att förstå för en oinsatt person. Kommentar: Strategin förtydligas när det gäller Vision och mål. Kommunen har dock valt att hålla Grönstrategin på en översiktlig nivå där det är svårt att ha uppföljningsbara och mätbara mål. Genomförandet presenteras i den kommande Grönplan Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anser det är mycket bra att kommunen tittar på blå- och grönstrukturen ur ett strategiskt perspektiv. Att ta fram Grönstrategin har föregåtts av väldigt mycket arbete. C4 Teknik har tagit fram cirka 11 underlagsrapporter under arbetet med grönstrategin. De är enligt följande: Rapport 1 grönplan 2017 Medborgarenkät. Rapport 2 grönplan 2017 Sociotopinventering. Rapport 3 grönplan 2017 Analyser. Rapport 4 grönplan 2017 Vegetationskarta. Rapport 5 grönplan 2017 Friluftsliv. Rapport 6 grönplan 2017 Landskapets tidsdjup. Rapport 7 grönplan 2017 Det gröna kulturarvet. Rapport 8 grönplan 2017 Landskapskaraktärsanalys. Rapport 9 grönplan 2017 Kartläggning av ekosystemtjänster. Rapport 10 grönplan 2017 Landskapsekologiska samband. Rapport 11 grönplan 2017 Träd i Kristianstad.

90 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5(12) Genom dessa rapporter har man tagit fram ett digert underlagsmaterial och det bör framgå tydligare i de olika avsnitten av grönstrategin hur man drar nytta av samtliga underlagsrapporter. Det skulle vara en fördel om Grönstrategin förhöll sig till nuläget och rådande tillstånd för kommunens parker, natur- och vattenområden och nämnde vilka deloch sakområden som behöver förbättras och varför, ett tydligt ställningstagande saknas. Kommentar: En 12:e rapport om Grönstrukturens betydelse för folkhälsan har tagits fram. Beskrivningar och ställningstaganden om vilka del- och sakområden som behöver förbättras presenteras i Grönplan Under avsnittet 1.3 Varför grönstrategi? nämns att avvägningar kommer alltid att behövas mellan grönblåstrukturer, bebyggelse- samt trafikinfrastrukturer. Det är lovvärt att påpeka att vid förtätning är det viktigt att betrakta staden, stadsdelen eller tätorten och dess omland som en helhet. Vi riskerar annars att bebygga både parkmark och jordbruksmark så att framtidens städer och tätorter varken blir hälsosamma eller attraktiva. Det är dock svårt att utläsa ur grönstrategin vad kommunen ska sträva efter och hur man ska förhålla sig till avvägningarna som kommer att behövas i planeringen och utförande framöver. Kommentar: Det är i Översiktsplanen som avvägningar görs mellan de olika strukturerna; trafik, bebyggelse och grönstruktur. När nuläget beskrivs i kapitel två är det svårt för läsaren att veta om nuläget är bra eller inte. Ur cirkeldiagrammet går det att utläsa att blott 4 % av marken är bebyggd, hur ska detta tolkas? Innebär detta att det finns utrymme för mer bebyggelse, eller är övriga strukturer så viktiga att de behöver värnas och utvecklas? Det vore bra om nuläget kunde relateras till hur en god fördelning av vegetationstyper ska förhålla sig till varandra för att uppnå en hållbar struktur. Kommentar: Vilka kvaliteter som grönstrukturen skall ha utgår från kommunens mål och redovisas i form av riktlinjer och åtgärder i Grönplan Vegetationskartan på sidan 7 bör redovisas i en skala som gör den mer lättläst. Det är svårt att utläsa med de fint avstämda färgerna i legenden var de olika vegetationsområdena finns i kommunen. Kommentar: Alla kartor finns i Intrakartan för kommunens anställda och kommer att läggas ut på kommunens externa karttjänst under våren. Under inledningen nämns att kommunen tar fram en trafikstrategi. Det bör förtydligas att trafikstrategin antogs av Kommunfullmäktige , arbetet pågår med att ta fram följd dokument, trafikplaner och handlingsplaner. Kommentar: Uppdatering av texten kommer att ske. I de inledande kapitlen beskrivs vad en grönstrategi omfattar och vad den ska innehålla. Den uppges vara ett ställningstagande för en sammanhängande och kvalitativ struktur

91 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6(12) och ska ange hur målen för hur grönblåa strukturer i kommunen ska bevaras och/eller utvecklas. Hur kommunen ska förhålla sig till den blåa strukturen saknas överlag i dokumentet. Kristianstad kommun är unik i det avseendet att största delen av kommunens areal omfattas av biosfärområdet Vattenriket. Dessa omistliga värden som utgör vattenriket bör behandlas i varje delavsnitt. Vilka värden har Helgeåns avrinningsområde som påverkar sitt omland med regelbundna översvämningar? Och hur ska de utvecklas/hanteras? Det saknas även kopplingar till ändringen av översiktsplanen för kusten och havsområdet. Kommentar: Kopplingen till blåstruktur och Kust och havsplanen kommer att förtydligas. I inledningen av tredje kapitlet under avsnittet mål och strategier anges att kommunens grönområden behöver bli fler och större med högre kvalitet, mer sammanhängande och fylla fler funktioner. I detta samband saknas dock en övergripande förklaring till varför behovet av bättre, större, mer diversifierad sammanhängande grönområden behövs. Kommentar: En tydligare förklaring skrivs in i Grönstrategin. I visionen för grönstrukturen verkar det som om man vill beskriva en visionsbild, men här blandas löpande text med punktform, vision och visionsmål. Vision och mål har olika innebörd och bör inte blandas ihop. Det föreslås 7 visionsmål vilka är svåra att ta till sig utan att ha läst underlagsrapporterna innan. Därefter föreslås fyra mål med totalt 11 strategier som visar vad kommunen ska sträva efter för att utvecklas till en kommun med stora gröna kvaliteter. Formuleras mål så bör dessa vara mätbara för att kunna följas upp. I grönstrategin tas det upp elva strategier, många av strategierna liknar varandra och en del av strategierna är formulerade så att det är svårt att förstå vad det är man vill uppnå. Kommentar: Vision och mål förtydligas i Grönstrategin. Avsnitt kap 3.3 Vilka utmaningar vi har, bör komma efter visionen och innan strategierna för att det ska bli lättare för läsaren att förstå sambanden. Detta talar för att de olika delavsnitten i kapitel bör arbetas om och förtydligas. Kommentar: Ordningen på kapitlen ändras enligt förslaget. Avsnittet Kap 3.2 Strategier för hur en grön struktur i Kristianstads kommun kan utvecklas saknas i dokumentet. Strategierna har förts samman med målen i avsnitt 3.1 vilket försvårar för läsaren att urskilja vad som ska uppnås och på vilket sätt det ska uppnås. Kommentar: Genomförandet av strategierna redovisas i Grönplan Tredje kapitlet bör arbetas om så att motiven, behoven och sambanden blir tydligare, mera lättläst och lättare att förstå för en oinsatt person. Kommentar: Motiv, behov och samband förtydligas i kapitel 3 enligt förslaget.

92 TJÄNSTEUTLÅTANDE 7(12) Det saknas en läsanvisning för strategin, exempelvis kunde man i inledningen nämna att elva underlagsrapporter finns framtagna och som kunde hänvisas till i relevanta avsnitt för den som vill fördjupa sig vidare. I revideringen av grönstrategin bör kapitlens inbördesordning eventuellt göras om. I kapitel fem har man valt att lägga gällande nationella, regionala och kommunala dokument, vilket kan upplevas som missvisande då man hänvisar t ex till kommunens Vision 2030 redan i kapitel tre utan att förklara vad den innebär eller att hänvisa till kapitlet där den finns beskriven. I kap 3.1 inleder man återigen med att hänvisa till Vision 2030 och Strategisk färdplan 2020, utan att läsaren har fått veta vad dessa dokument är för något och vem som tagit fram dem. Kommentar: Ordningen på kapitlen i strategin är för att inte tynga inledningen med för mycket bakgrundsfakta utan komma till strategierna relativt snart. Därför har tidigare ställningstaganden kommunalt, regional, nationellt och internationellt lagts efter strategierna. Hänvisningar kan underlätta förståelsen av nämnda ställningstaganden tidigt i strategin. Kultur- och fritidsförvaltningen ( ) Förslag till Grönstrategi ger en god bild av vikten av en strategi för kommunens grönstruktur, förslaget är väl genomarbetat och tydligt. Två målområden samspelar särskilt med kultur- och fritidsnämndens uppdrag och den kultur- och fritidspolitiska strategin Mål 3: En god och jämlik hälsa och Mål 4: Attraktiva miljöer för arbete, fritid och turism. De strategier som finns under respektive mål är relevanta. Kultur- och fritidsnämnden menar att vikten av förvaltningsöverskridande samverkan kan tydliggöras utifrån det övergripande helhetsperspektiv som finns i förslaget. Ett strategiskt arbete för ett inkluderande och attraktivt friluftsliv är ett exempel, där tvärkompetens, konkretisering och samsyn är en förutsättning. Ett annat exempel är ytor för rekreation - rogivande och avkopplande gröna miljöer, där kulturmiljöer spelar in, och spontanidrott fysiska aktiviteter i gröna miljöer. Ett stärkt samarbete mellan förvaltningar säkerställer helhetsperspektiv i såväl utveckling som bevarande av grönområden. Kommentar: Remissvaret föranleder inga ändringar i Grönstrategin. Omsorgsnämnden ( ) Omsorgsförvaltningen delar uppfattningen att värnande av grönstrukturer är viktig ur många aspekter. Samtidigt måste dessa värden vägas mot andra behov av markanvändning. Omsorgsförvaltningen saknar kompetens att i detalj granska förslag till Grönstruktur men ser det som positivt att så många aspekter som möjligt tas fram inför översiktsplanearbete. Det är därför bra att Grönstrategin är tänkt att utgöra ett av flera underlag för

93 TJÄNSTEUTLÅTANDE 8(12) den översiktliga fysiska plane-ringen. Genom att i ett tidigt skede beakta konkurrerande eller komplette-rande intressen av mark ökar förutsättningarna att få en smidig process för kommande detaljplaner. Kommentar: Remissvaret föranleder inga ändringar i Grönstrategin. Kommunstyrelsen ( ) Kommunledningskontoret anser att grönstrategin är ett bra planeringsunderlag för kommunens översiktsplanarbete. Kommunledningskontoret ser att det finns vissa behov av att komplettera förslaget vad gäller tillgänglighetsperspektivet i målområde fyra. Kommentar: Grönstrategin har kompletterats vad gäller tillgänglighetsperspektivet i målområde fyra. C4 Energi ( ) C4 Energi har inga synpunkter på förslaget! Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla ( ) Kommunen har tagit fram en grönstrategi som underlag till översiktsplanen. Den vision och de mål som ställs upp för kommunens grönstruktur är bra och vi hoppas att de blir verklighet. När det gäller utmaningar håller vi med om att grönstrukturen har svårt att hävda sig i den kommunala beslutsprocessen: Ett färskt exempel är Lingenässkolan som lades just där man i översiktsplanen lagt en grön korridor, som skulle förbinda bebyggelsen i Näsby med naturreservatet Näsbyfält. Björket var länge ett sammanhängande stadsnära skogsområde lämpligt för promenader, som från början gick ända från Kulltorp i norr till Hammarslund i söder. I dag har det styckats upp i flera delar av CSK-området, Maxi, idrottsplatsens utvidgning mm samt motorvägen. Det har gjorts nya skogsplanteringar sedan dess på Nosabyvikens gamla sjöbotten söder om Österäng, som en viss kompensation för exploateringen. Det är i dag hög tid att göra dessa täta skogsområden mer promenadvänliga genom att anlägga stigar genom dem. Vi hoppas också att stadens stolthet: Tivoliparken, inte naggas mer i kanten än man redan gjort genom anläggande av parkering och bygget av de nya punkthusen. För övrigt anser vi att det bör upprättas en detaljplan för Tivoliparken för att tillvara ta dess natur- friluftslivs- och kulturvärden. Vi är också bekymrade över exploateringen av den unika och mycket värdefulla Täppetskogen där områden med ryl, linnea och många pyrolaarter fått lämna plats för villor och vägar. Ett första steg i strategin borde vara en bred naturvärdesbedömning och ett bortväljande av värdefulla områden från exploatering.

94 TJÄNSTEUTLÅTANDE 9(12) Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla hoppas att den nya grönstrategin kommer att göra skillnad så att politiker och tjänsteman tar större hänsyn till naturvårdsoch miljöaspekterna vid all planering! Kommentar: Remissvaret föranleder inga ändringar i Grönstrategin. Region Skåne ( ) Region Skåne ser utvecklingen av Skånes grönstruktur som en viktig faktor för regionens attraktionskraft och resiliensförmåga. I rapporten Grönstruktur i Skåne, framtagen av Strukturbild för Skåne, presenteras strategier för hur Skånes grönstruktur kan stärkas och bindas samman oberoende av kommungränser. Region Skånes förhoppning är att Grönstruktur i Skåne ska verka som ett strategiskt inspirationsmaterial för Skånes kommuner att arbeta med grönstrukturfrågor. Region Skåne vill lyfta Grönstrategi för Kristianstads kommuns ambitiösa intentioner och insatser för att värna hållbar förtätning av samhällena. Grönstrategin tar ett helhetsgrepp om de grönblå miljöernas värden som omfattar estetiska, sociala, kulturhistoriska samt ekonomiska värden. Hälsoaspekterna har en stor del i strategin där kommunen även inkluderar fördelningen av hälsan genom att belysa vikten av att se till behoven hos prioriterade grupper i samhället. Kommunen har även inkluderat medborgardeltagande i processen och utvecklingen av de grönblå områdena i kommunen. Medborgarperspektivet tar sig även uttryck i att kommunen inte enbart utgår från miljömål utan även väger in de elva folkhälsomålen samt kopplingar till Agenda 2030 på ett föredömligt vis. Det gör att strategin sammantaget är unik i sin bredd, vilket Region Skåne ser mycket positivt på. Region Skåne ser därför fram emot att följa det fortsatta arbetet och implementeringen av strategin. Då strategin är övergripande formulerad ställer det krav på tydliga handlingsprogram för att kunna omsättas. För att strategin ska kunna användas som verktyg för genomförande hade den vunnit på att utvecklas i det avseendet. Kommentar: Strategin kommer att utvecklas i Grönplan Region Skåne anser att strategin med fördel skulle kunna kompletteras med en övergripande text som binder samman de olika strategierna. Strategierna går i mångt och mycket in i varandra och en åtgärd kan ha fler perspektiv och rymmas i flera av strategierna. Exempelvis kan ett grönområde gynna biologisk mångfald även utgöra ett upptag för vatten samt skapa rekreativa miljöer. Kommentar: Strategin förtydligas med avseende på hur strategierna förhåller sig till varandra. Kopplingar till regionala och internationella mål Förslaget till Grönstrategi nämner i avslutningen flera regionala mål och strategier, bland annat den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne Region Skåne

95 TJÄNSTEUTLÅTANDE 10(12) saknar dock en tydlig koppling för hur utvecklingsstrategin kopplar an till Grönstrategin och ser gärna att det utvecklas. Kopplingen hade kunnat stärka strategins samband med de regionala målsättningar och inriktningar kring bland annat hälsofrämjande målsättningar och social hållbarhet. Kommentar: Strategin förtydligar kopplingen till Det öppna Skåne Grönstrategin skulle även kunna kopplas till Strategier för Det flerkärniga Skåne. I grönstrategin belyser kommunen sina unika värden som en grönblå kommun, vilket blivit ett starkt varumärke för Kristianstads kommun. Det skapar mervärde och attraktionskraft för boende, medborgare och besökare. Genom att belysa kommunens unika värden finns goda förutsättningar för kommunen att utveckla sona unika förutsättningar, vilket är ett utav fem strategiområden i Strategier för Det flerkärniga Skåne. Kommentar: Strategin förtydligar kopplingen till Det flerkärniga Skåne. Bebyggelseutveckling Bostadsutbudet är en viktig utvecklingsfaktor för Skåne och bostadsbyggandet i region behöver öka. Kommunen belyser komplexiteten och utmaningen med att både bygga i attraktiva lägen och bevara de kvaliteter som natur- och parkområden har. De grönblå områden är attraktiva för rekreation, turism och andra viktiga näringar ur ett regionalt perspektiv. Region Skåne ser därför positivt på att Kristianstads kommun tydliggör strategier för långsiktigt hållbara boende- och vistelsemiljöer vid nyexploatering och förtätning av befintliga strukturer. I utvecklingen av de olika grön- och naturområdena blir medborgardialoger viktiga verktyg för att hantera olika intressen som vägs mot varandra. Demografi och befolkningsutveckling Grönstrategin beskriver utmaningen med en ökande befolkning och allt tätare städer. Region Skåne saknar i detta sammanhang en bedömning utifrån befolkningsmässiga förutsättningar och demografi med de krav som ställs utifrån åldersfördelningen, där barn och äldre har särskilda behov. Region Skåne anser att det vore värdefullt att utveckla grönstrategin utifrån dessa bedömningar. Kommentar: Grönstrategin förtydligar de demografiska aspekterna samt Grönstrukturens betydelse för olika grupper. Rekreation, fysisk aktivitet och sociala värden Region Skåne anser att en viktig prioritering i Grönstrategin är målet att kommunen särskilt vill arbeta för invånarnas närhet till ett kvalitativt grönområde inom promenadavstånd från bostäder, förskolor och skolor. Ovanstående ställningstagande är viktigt och har bäring i både den nationella folkhälsopolitiken som i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne Samrådsförslaget kan ytterligare förstärkas i detta

96 TJÄNSTEUTLÅTANDE 11(12) avseende genom att kompletteras med behovet av friytor på skol- och förskolegårdar, som behöver vara utformade med god tillgång på kvalitativ grönstruktur. Kommentar: Grönplan 2017 kommer att mer belysa behovet av friytor på skol- och förskolegårdar. Kommunens målsättning är att nå en långsiktigt hållbar utveckling av grönstrukturen. Ett viktigt arbete är därför att skydda och bevara de grönblå värdena samt stärka det rörliga friluftslivet. Den grönblå strukturen ska inbjuda till fysisk aktivitet och tillgängligheten till dessa områden ska utvecklas. Region Skåne efterfrågar en strategi i förslaget för hur kommunen kan tillgängliggöra svåråtkomlig natur, framförallt åkermark som kan vara svår att använda för rekreationsområden. Här kan kommunen i samråd med markägare arbeta med beträdor i åkerkanter eller stråk i hyggen och planteringar. Strukturbild för Skånes rapport Grönstruktur i Skåne innehåller ett avsnitt kring dessa frågor, som kan fungera som stöd. Kommentar: Genomförandet av strategin om god tillgång till grönytor beskrivs i Grönplan Region Skåne kommer med spänning att följa Kristianstads kommuns arbete och satsningar på stadsodling. Region Skåne vill lyfta fram att den kanske största vinsten med stadsodling är den sociala sammanhållningen som kan skapas genom gemensamma projekt och mötesplatser för odling. Region Skåne vill ta tillfället i akt att lyfta fram rapporten Planera för människor, framtaget av Strukturbild för Skåne. Där kan kommunen få inspiration till aktiviteter kring området stadsodling. Kommentar: Grönplan 2017 kommer att beskriva stadsodling mer i detalj. Skåneleden och Sydostleden Region Skåne ser det som positivt att kommunens visionsmål i grönstrukturplanen lyfter fram att utvecklade vandringsleder, cykelvägar, kanotleder och friluftsområden kan bidra till ökad attraktivitet för boende och att turismen kan bli en allt viktigare näring för kommunen. Förutom att öka den biologiska mångfalden bidrar Skåneleden och den nationella cykelleden Sydostleden till kulturella ekosystemtjänster som friluftsliv och rekreation, hälsa, natur- och kulturarv, skönhet och sociala interaktioner. Dessa värden skapar i sin tur förutsättningar för en förbättrad folkhälsa och en utvecklad nationell och internationell besöksnäring. Det har inkommit ett medborgarförslag till Kristianstad kommun om att anlägga en ny sträckning av Skåneleden på cirka 8 mil från Lerjevallen till Haväng. En förstudie ska genomföras under år Förstudien kommer att visa på förutsättningar, sträckning, anläggningskostnad samt driftskostnad för leden. En del av den föreslagna sträckningen ingår i det geografiska område som avser Samrådsförslag, ändring av Kristianstad kommuns ÖP, Attraktiv kust, livskraftigt hav, framför allt avseende området Åhus-Yngsjö. Det är dock viktigt att notera vikten av att med kollektivtra-

97 TJÄNSTEUTLÅTANDE 12(12) fik kunna ta sig till Skåneleden samt möjligheten att kunna ta med cyklar på de kollektiva transporterna. I handläggningen av ärendet har enheten för samhällsplanering och enheten för miljö deltagit. Beslut fattas med stöd av regionala utvecklingsnämndens beslut Kommentar: Kollektivtrafiken är Region Skånes ansvarsområde och kommunen ser mycket positivt på att öka möjligheten att kunna ta sig till strövområden, Skåneleden samt att ta med cyklar på kollektiva transporter. Bengt Olsson Förvaltningschef Per Blomberg Planarkitekt Beslut expedieras till Kommunstyrelsen

98 Förslag till TN

99 Organisation Grönstrategin har tagits fram av C4 teknik, offentliga rummet, på uppdrag av kommunstyrelsen Projektledare har varit utvecklingsstrateg Per Blomberg (efter Planarkitekt på MSF). Fram till har arbetets letts avdelningschef Agneta Persson därefter av förvaltningschef Bengt Olsson. Projektgrupp och samordningsgrupp En projektgrupp med Carina Wettemark KLK, Siv Degerman C4T, Daniela Krizanec MSF (t o m ) och Agneta Persson C4T (t o m ) samt Per Blomberg C4T har träffats för att diskutera det löpande arbetet. En samordningsgrupp för den översiktliga planeringen har stämt av arbetet mellan de olika projekten, Trafikplan Åsa Hammarstedt MSF, Kust- och havsplan- Ulrika Hedlund MSF & Charlotte Svensson MSF (t o m ) och sedan Ann-Mari Lindberg MSF samt översiktlig planering Daniela Krizanec MSF (t o m ) och Jenny Moberg Persson, KLK. ÖP ledningsgrupp Ledningsgruppen har varit översiktsplanens chefsgrupp med representanter från kommunledningen, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen och Teknisk förvaltning med förvaltningschefen för Kulturoch fritid samt avdelningschefen för Biosfär och hållbar utveckling inbjudna till mötena. ÖP styrgrupp Kommunstyrelsens presidium, Byggnadsnämndens presidium, Teknisk nämnds presidium Omslag Grafisk profil Juho Riikonen och foto Per Blomberg Antagen av kommunfullmäktige Innehåll 1 Inledning Uppdraget Vad är en grönstrategi? Varför grönstrategi? 2 2 Den gröna och blå kommunen Kristianstads kommun Grön- och blåstrukturen ut i Kristianstads kommun 4 3 Vision och mål för kommunens grönstruktur Vilka utmaningar har vi? Mål och strategier för kommunens grönstruktur 10 4 Vilka tjänster levererar grönstrukturen? Växter och djur (Stödjande tjänster) Reglerande tjänster Skörd av grön ränta (Försörjande tjänster) Vårt välbefinnande (Kulturella tjänster) 14 5 Omvärldens ställningstaganden Konventioner och resolutioner EU direktiv och strategier Nationella strategier Regionala strategier Kommunala visioner, mål, strategier och planer 20 6 Bilagor Ordförklaring Referenser 24

100 1 Inledning Parker, natur- och vattenområden är några av Kristianstads kommuns största kvaliteter. De spelar roll vid val av boplats, besöksmål, arbetsplatser och lokaliseringsort för olika verksamheter. De gröna miljöerna skapar förutsättningar för livskvalitet i vardagen för invånarna Uppdraget Alla kommuner har som uppgift att ta fram en översiktsplan för kommunen enligt Plan och Bygglagen. I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill främja en långsiktig god utveckling när det gäller bebyggelse och mark- och vattenanvändning i övrigt. Översiktsplanen har också en viktig roll som måldokument och vägvisare mot en mer hållbar framtid. I den fysiska planeringen samverkar bebyggelsestrukturer, trafikinfrastrukturer och grön- och blåstrukturer. I den gällande översiktsplanen från 2013 föreslås för det fortsatta arbetet att ta fram en kommunövergripande och strategiskt viktig grönstrukturplan. Tekniska nämnden har sedan tidigare ( ) gett C4 Teknik i uppdrag att ta fram en grönplan. Den strategiska delen av detta uppdrag bör hanteras som underlag till översiktsplanen, det vill säga en grönstrategi. Kommunstyrelsen har därför gett Tekniska nämnden i uppdrag den 19 april 2016 att ta fram en grönstrategi inom C4 Tekniks pågående uppdrag med en grönplan. Grönstrategin ska godkännas av Kommunfullmäktige och följa arbetsordningen för översiktlig fysisk planering. Parallellt har kommunen tagit fram en trafikstrategi (antagen ) och trafikplan samt en ändring av översiktsplanen för kusten och havsområden och en ändring av översiktsplanen för centralorten Kristianstad. Arbetet med dessa fyra strategiska dokument samordnas för att ge ett bra underlag för framtida revideringar av översiktsplanen. Figur 1. Schema som visar hur de strategiska dokumenten hänger ihop. Grönstrategi och trafikstrategi är underlag för Översiktsplanen. Ändringar av ÖP är en del av översiktsplanen. 1

101 1.2. Vad är en grönstrategi? En grönstrategi är, tillsammans med trafik- och bebyggelsestrategi, underlag för den översiktliga fysiska planeringen. Grönstrategin är ett ställningstagande för en sammanhängande och kvalitativ struktur och anger målen för hur grönblå strukturer i kommunen ska bevaras och/eller utvecklas under de kommande åren. Grönstrategin omfattar alla vegetationsklädda markytor och vattenområden och innehåller bland annat parker, skogsområden, hagmarker, våtmarker, vattendrag, sjöar och hav. Åkermark, bebyggelse och hårdgjorda ytor räknas inte som grön- eller blåstruktur. Grönstrategin tar ett helhetsgrepp på de gröna och blå miljöernas värden som omfattar estetiska, sociala, ekologiska, kulturhistoriska och ekonomiska värden Varför grönstrategi? Kommunen behöver prioritera mellan olika utvecklingsvägar för kommunens gröna och blå strukturer. Vision, mål, utmaningar och möjligheter samt kommunens grundläggande förutsättningar för ekosystemtjänster behöver klargöras. Avvägningar kommer alltid att behövas mellan grönblå strukturer, bebyggelse- samt trafikinfrastrukturer. Därför är det viktigt att samla kunskap i aktuella och tydliga underlag som stöd för beslut. För att städer och tätorter ska vara attraktiva och hälsosamma behövs genomtänkt planering. Den grönblå strukturen genererar viktiga värden. Det är i parkerna, stråken, på torg, gator och gårdar människor möts, kulturer utvecklas och det är även här stora delar av stadens ekosystem finns. Vid förtätning är det viktigt att betrakta staden, stadsdelen eller tätorten och dess omland som en helhet. Vi riskerar annars att bebygga både parkmark och jordbruksmark så att framtidens städer och tätorter varken blir hälsosamma eller attraktiva. En rad internationella, nationella, regionala och lokala måldokument framför betydelsen av grön- och blåstrukturen i samhällsplaneringen. På en regional nivå visar Det öppna Skåne 2030 en utveckling mot mer hälsofrämjande, ekologiskt och socialt hållbart samhälle där grön- och blåstrukturen spelar stor roll. Grönstrukturen är inte isolerad till Kristianstads kommun utan samverkar med grönstrukturen på regional, nationell och global nivå. Motion är viktigt för folkhälsan och kommunens skogar, sjöar och naturområden erbjuder många möjligheter för fysiska aktiviteter. Foto Johan Hammar. Begreppsförklaring Planering av våra vegetationsklädda marker och vattenområden är en relativ ny verksamhet som kallas för grön- och blåplanering och medför även nya begrepp. Orden grön- och blå- som sätts före andra ord kopplade till det levande används för att förklara helheter, tex avser grönytor och grönområden alla ytor i och kring tätorter som har vegetation; naturområden, parker, trädgårdar, idrottsplatser etc. Grönstruktur beskriver många grönytor i ett nätverk och hur dessa förhåller sig till varandra. Grönstruktur innefattar oftast även vatten och kalllas ibland för grönblå strukturer för att förtydliga detta. Ekosystem är det vetenskapliga begrepp som beskriver samspelet mellan organismer i naturen. Ekosystemtjänster är de nyttor som människan får av ekosystemen. 2

102 Värden i grönstrukturen: Ekonomi Parkers, naturområdens och vattens attraktionsvärden avspeglas i höga fastighetsvärden, attraktionskraft för boende, turism och företagsetablering. Även många andra ekosystemtjänster har ekonomisk betydelse, som pollinering, vattenrening, klimatreglering, matproduktion, energiproduktion etc. Hälsa Hjärnan återhämtar sig bättre från stress i park/naturmiljö. Koncentration och prestationsförmåga ökar och kan leda till samhällsekonomiska vinster. Ett mer aktivt liv ute förbättrar hälsan, minskar risken för sjukdomar och minskar sjukvårdskostnaderna. Tranornas rastning vid Pulken på våren har blivit en stor turistattraktion. Foto Johan Hammar. Livskvalitet Att barn har nära till gröna miljöer är avgörande för deras utveckling. Även äldre mår bättre om de har tillgång till gröna miljöer. Parker och stråk minskar sociala klyftor genom att fungera som mötesplatser. Attraktivitet Människor sätter stort värde på att ha parker och natur nära bostadenoch arbetsplatsen.. Fritidsresandet kan minska och människor väljer att gå eller cykla i större utsträckning om det finns tillgång till attraktiva parker och stråk. Klimat & miljö Stadens ekosystem renar och filtrerar luften, minskar buller, fördröjer och renar dagvatten. Vegetationens utjämning av temperatur leder till minskad användning av energi och mindre utsläpp av växthusgaser. Sommartid är kommunens badplatser populära och bidrar till attraktionskraft för kommunen. Foto Johan Hammar. Biologisk mångfald Växter och djur är förutsättningen för de nyttor som människan får från ekosystemtjänster. Mångfalden bidrar också till motståndskraftigare ekosystem som bättre kan klara av förändringar. 3

103 2 Den gröna och blå kommunen Kristianstads kommun har en mycket stor variation på gröna och blå miljöer, från havet och sandstränderna över slätten med kalkrika gräsmarker och stora våtmarksområden till de höglänta skogsområdena med sjöar och vildmarkskaraktär Kristianstads kommun Kristianstad är Skånes till ytan största kommun med 1824 kvadratkilometer. Kommunen består av sex basorter och ett 20-tal mindre tätorter med över 200 invånare. I Kristianstads kommun bor ca invånare år 2014, varav ca i huvudorten. Invånarna har påverkat landskapet under årtusenden genom odling, bebyggelse, energikonsumtion samt estetiska och etiska föreställningar. Hela kommunen är ett kulturlandskap där natur- och kultur samverkar. Landskapet domineras av Kristianstadslätten med ett flackt öppet landskap omgivet av skogsklädda Linderödsåsen i söder, Nävlingeåsen i väster och sprickdals- och sjölandskapet i norr. Kristianstads kommun är geologiskt sett ett spännande och relativt varierande område med skiftande berggrund. Berggrunden och jordarterna samt deras geologiska historia bestämmer naturförhållandena, landskapets utseende och de naturresurser som finns. Under Kristianstadslätten finns stora grundvattenmagasin som används för bevattning och dricksvatten. Helgeåns avrinningsområde omfattar större delen av kommunen och avvattnar även ett stort område norr om kommunen. Ån påverkar sitt omland genom regelbundna översvämningar. Hanöbukten sträcker sig längs kommunens östsida och kantas av sandstränder i söder och en skärgårdskust i norr Grön- och blåstrukturen i Kristianstads kommun Kristianstads kommun täcks till 70% av grön- och blåstruktur av olika sammansättning. Övrig mark är åker, bebyggelse och hårdgjord mark för vägar etc. Större delen av grön- och blåstrukturen består av skog och hav en mindre del av gräsmark, sjöar och våtmarker samt övriga grönytor. Grön- och blåstrukturen i Kristianstads kommun är troligen den mest artrika i landet med över arter och även den som har flest rödlistade arter med över 850 kända arter. Dessa arter är förutsättningen för de ekosystemtjänster som grön- och blåstrukturen tillhandahåller och som ger invånarna en rad nyttigheter. Gräsmark 9% Åker 24% Bebyggd mark 4% Sjöar 5% Ädellövskog 7% Trivilalövskog 4% Lövblandad barrskog 3% Granskog 5% Tallskog 5% Hav 26% Figur 2. Vegetationstyper i Kristianstads kommun. 4

104 Karta 1. Vegetationskartan visar de huvudsakliga vegetationstyperna på land och i havet. Kartan har tagits fram med hjälp av fjärranalys med bearbetad data från Metria och AquaBiota. Kristianstads kommun

105 3 Vision för kommunens grön- ochblåstruktur Med stöd i kommunens övergripande måldokument, Vision 2030, är visionen för grön- och blåstrukturen följande: Genom en kreativ planering, nytänkande och innovationer lyckas Kristianstads kommun vara ett framstående exempel på hållbart samhällsbyggande. Medvetenheten om och hänsynen till de gröna och blå strukturerna samt dess ekosystemtjänster har lett till en positiv utveckling av kommunen. Biosfärområdet är en central del av kommunens gröna och blå värden och bidrar till attraktionskraft och hållbar utveckling. Det finns en ömsesidig respekt mellan offentliga och privata aktörer, och medborgardialog är ett viktigt medel i planeringen för att få användarperspektivet. De grönblå värdena har blivit ett starkt varumärke för kommunen som skapar attraktionskraft för boende, inflyttare och näringsliv. Utvecklade vandringsleder, cykelvägar, kanotleder och friluftsområden har ökat attraktiviteten för boende samt turismen som blivit en allt viktigare näring i kommunen. Ett stort antal entreprenörer erbjuder service i form av boende, arrangemang, mat och utrustning. Alla bostäder, förskolor och skolor har upplevelserika grönområden inom promenadavstånd. Förbättrad kvalitet stimulerar användningen och pågående samhällsutveckling med ökade skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper har minskat. På så sätt har befolkningens hälsa blivit bättre. Flera viktiga barriärer i grön- och blåstrukturen har åtgärdats och både friluftsliv och djur har lättare att röra sig och växter att sprida sig i och mellan tätorter, vatten- och grönområden. Den biologiska mångfalden är fortsatt rik och färre arter är med på rödlistan. Det gröna kulturarvet har fått uppmärksamhet och är en viktig del av kommunens identitet och underlag vid förändringprojekt. Ekosystemtjänsterna har stärkts och förmågan att motverka negativa effekter av klimatförändringar har ökat. Ekosystemtjänster är allmänt kända och används som underlag vid beslut i kommunen. Grönstrukturen är en naturlig del i den fysiska planeringen och vid höga värden görs bedömningar om hur ingrepp kan undvikas, minimeras, återställas eller kompenseras. Grön- och blåstrukturen används på ett långsiktigt hållbart sätt och det ekologiska fotavtrycket har minskat till en globalt rättvis nivå. På spaning efter visionen för grön- och blåstrukturen. Foto Johan Hammar. 6

106 Illustration Juho Riikonen. 7

107 Vilka utmaningar har vi? I arbetet med grönplanering står kommunen och andra aktörer inför en rad utmaningar. Befolkningens hälsa Forskningen visar att hela befolkningen blir allt mer stillasittande. Hälsoproblem och sjukdomsutveckling som följa av detta är en stor utmaning. Den sociala gemenskapen behöver också stärkas i samhället. Gröna miljöer, belägna nära bostäder, förskola, skola samt arbetsplatser ger ovärderliga förutsättningar för att öka möjligheten för befolkningen att påverka sin egen hälsa. Skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper i samhället ökar och de mest utsatta brukar benämnas prioriterade grupper. Ökad befolkning och förtätning En ökad befolkning i tätorterna behöver fler grönområden och högre kvaliteter i grönområdena för att tillgodose sina rekreationsbehov och att upprätthålla ekosystemtjänster. Att förtäta staden och samtidigt behålla kvaliteter och funktioner är en stor utmaning. Attraktivt boende Närheten till grönområden är en attraktiv plats för att bygga bostäder och verksamheter. Samtidigt riskerar tillgång till eller upplevelsen av grönområden att påverkas negativt. Det är en utmaning att både bygga i attraktiva lägen och bevara de kvaliteter som natur- och parkområden har. Otillgänglig grönska Barriärer som bebyggelse, vägar, järnvägar, vattendrag och åkermark hindrar människor från att nå grönområden. Långa avstånd till grönområden påverkar folkhälsan negativt. Även växters spridningsmöjligheter och djurs rörelser begränsas av barriärerna och det är en utmaning att minska barriärerna och skapa en bättre sammanhängande grönstruktur. Beslutsprocessen Grönstrukturen har ofta svårt att hävda sig mot andra intressen i kommunens beslutsprocesser. Det är en utmaning att få bättre beslutsunderlag som visar grönstrukturens långsiktiga värden och beakta dessa i planeringen och beslutsprocessen. Ett förändrat klimat Ett förändrat klimat gör att fler grönområden behövs för att kompensera temperaturhöjning och skyfall. Klimatförändringen medför också en stress för befintliga växter och djur och gör att nya arter har möjlighet att etablera sig. Ökad nederbörd kräver större kapacitet för dagvattenhantering. Vattenkvalitet Näringsbelastning, föroreningar och brunifiering av vattendrag, sjöar och havsområden är stora utmaningar som kräver åtgärder. Ekosystemens naturliga rening är ofta det billigaste och effektivaste sättet att rena vatten. Stadsodling Intresset för att odla i staden har ökat de senaste åren. Många vill få tillgång till närproducerade livsmedel utan kemikalier, att själv kunna bidra till mindre miljöbelastning och berika sin närmiljö med växter och få tillfredställelse för att skörda egna grönsaker. Att skapa plats för stadsodling är en utmaning för kommunen. Föränderligt friluftsliv Nya friluftsaktiviteter uppstår och ställer krav på tillgång till spännande miljöer där man kan få utmana sig själv och testa gränserna. Samtidigt finns risk att andra aktiviteter exkluderas när områden tillrättaläggs för vissa aktiviteter. Mångfunktionella grönområden där många kan få olika upplevelser och aktiviteter är en utmaning för friluftslivets utveckling. Delaktighet Medborgarna och besökarna som nyttjar grönområden har ofta stor kunskap om förhållanden och utvecklingsmöjligheter. För att ta tillvara medborgarnas kunskap och engagemang behöver dessa ges möjlighet att delta i grönplaneringen. Delaktighet skapar också större förståelse för områdenas betydelse och stärker den lokala demokratin. Förvaltning Kommunen har stora arealer park- och naturmark att förvalta med begränsade resurser. Undersökningar visar att underhållsskulden (bristande skötsel och underhåll som bygger upp behov av framtida åtgärder) ökar inom parkskötseln och det är en stor utmaning att effektivisera skötseln och samtidigt höja kvaliteter och upplevelsevärden. Kunskapsbrist Grönstrukturen är komplex och svår att dokumentera, analysera och planera. Kunskapen om vad grönstruktur är och vilka värden och funktioner den har behöver öka för att göra det möjligt att få större förståelse för värdena och skapa en hållbar utveckling. Utarmad biologisk mångfald Förändringar av markanvändning och exploatering har gjort att många arter är nationellt hotade och riskerar att försvinna från landet. Den biologiska mångfalden utgör basen för ekosystemtjänster och de nyttor människan har av grön- och blåstrukturen. Många av samhällsförändringarna som påverkar den biologiska mångfalden har orsaker på internationell eller nationell nivå medan andra har kommunen möjlighet att påverka.

108 Förändrad demografi Med en förändrad åldersstruktur i samhället förändras också behovet av rekreativa miljöer. En allt större del av livet sker utanför arbetet och fritiden blir allt viktigare. Den åldrande befolkningen ställer också andra krav på grönstrukturen och dess tillgänglighet. Kanoting i Immeln. Foto Johan Hammar. 9

109 3.2. Mål och strategier för kommunens grönstruktur De fyra målen, som följer Vision 2030, Strategisk färdplan 2020, samt grönstrategins vision, visar vad Kristianstads kommun ska sträva efter för att utvecklas till en kommun med stora gröna kvaliteter, ur både ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. De fyra etablerade målen fångar upp de olika aspekterna på grön- och blåstrukturen på ett bra sätt och underlättar för måluppföljning med övrig verksamhet i kommunen. De elva strategierna visar hur målen skall kunna uppnås och kommer att preciseras i Grönplanen i form av riktlinjer och åtgärder. Flera av strategierna har många beröringspunkter mellan varandra men strävar alla efter en långsiktigt hållbar utveckling för kommunens grön- och blåstruktur. Önskan har också varit att begränsa antalet strategier för att få en bättre överblick i arbetet samt att fånga upp de utmaningar som tidigare har presenterats. De första fyra strategierna under mål 1 fokuserar på grön- och blåstruktur i människors närhet i vardagen. Dessa är främst kopplade till miljömålet En god bebyggd miljö. De följande tre strategierna under mål 2 fokuserar på biologisk mångfald och ekologiska strukturer. Därefter kommer tre strategier under mål 3 som fokuserar på människans hälsa och välbefinnande. Den elfte och sista strategin under mål 4 fokuserar på hela kommunens attraktionskraft och är mer inriktad på turism och friluftsliv på helger och semester. Upprepningar mellan strategierna motiveras av de olika fokusområdena. Genom att utgå från redan antagna mål för kommunen och bryta ner dessa till strategier och sedan i Grönplanen till riktlinjer och åtgärder, blir det lättare att följa upp genomförandet än om traditionella temaindelningar hade använts. Mål 1: Långsiktigt hållbara boende- och vistelsemiljöer Alla kommuninnevånare behöver gröna och blå miljöer i och omkring sin bostad, förskola, skola och arbetsplats. Strategier: 1. Att säkerställa god tillgång till parker och naturområden med olika karaktär, funktioner och upplevelsekvaliteter genom plane ring, gestaltning och förvaltning. 2. Att länka samman gröna miljöer till en funktionell helhet för boende, förskolor och skolor. Att se helheten och arbeta sektorsövergripande. 3. Att strategiskt arbeta med grönblå strukturer i ett klimatanpassningsperspektiv 4. Att öka kunskapen om vad som är långsiktigt hållbara boende- och vistelsemiljöer och ana lysera ekosystemtjänster i befintlig bebyggel se och vid nyexploatering. Illustration: Långsiktigt hållbara Boende- och vistelsemiljöer Mål 2: En rik natur och stärkta ekosystemtjänster Större delen av Kristianstads kommun är biosfärområde och kommunen behöver planera, bevara och utveckla naturvärden och ekosystemtjänster för framtiden. Strategier: 5. Att bevara och utveckla ett rikt växt- och djurliv och det gröna kulturarvet samt att länka samman grön- och blåstrukturen i en fungeran de helhet för den biologiska mångfalden. 6. Att, där det behövs, skydda värden, undvika, förebygga och minska negativ påverkan och i sista hand kompensera för förlorade värden i park, natur samt skogs- eller jordbruksmark. 7. Att skapa och förvalta mångfunktionella parker och naturområden som ger många ekosystemtjänster och resiliens för framtida förändringar. Illustration: En rik natur och stärkta ekosystemtjänster 10

110 Mål 3: En god och jämlik hälsa Vistelser i natur och parker har en positiv betydelse för såväl den fysiska som psykiska hälsan. Den fysiska aktivitetsnivån ökar, kroppen återhämtar sig och stressnivån sjunker. För att påverka den ojämlika hälsoutvecklingen är det viktigt att fokusera på så kallade prioriterade grupper. Medborgarnas delaktighet är också viktig för att öka befolkningens hälsa. Strategier: 8. Att ha närhet till rogivande och avkopplande gröna- och blå miljöer för alla samt kunna få utlopp för fysiska aktiviteter i gröna- och blå miljöer. 9. Att skapa förutsättningar för lokal odling och hälsosam föda. 10. Att öka medborgarnas delaktighet i planering och förvaltning samt utveckla samverkan mellan olika aktörer för att stärka och vidarutveckla de gröna- och blå värdena. Mål 4: Attraktiva miljöer för arbete, fritid och turism Naturområden, parker och friluftsområden har stor betydelse för kommunens attraktionskraft. Det gäller etablering av arbetstillfällen, fritidsaktiviteter och turism. Allemansrätten är en stor tillgång för kommunen men medför också skyldigheter att respektera växt- och djurliv, markägarintressen och andra besökare för att få långsiktigt hållbara attraktiva miljöer. Tillgänglighetsperspektivet är viktig för att skapa attraktiva miljöer för alla. Strategier: 11. Att utveckla upplevelsekvaliteterna i och servicen vid befintliga grön- och vattenområden för arbete, fritid och turism. Illustration av En god och jämlik hälsa Illustration av Attraktiva miljöer för arbete, fritid och turism 11

111 4 Vilka tjänster levererar grönstrukturen? Grundtanken bakom begreppet ekosystemtjänster är att synliggöra kopplingen mellan naturen och människans välbefinnande. Att visa hur vårt välbefinnande är beroende av ekosystemens struktur, processer och funktioner men även tvärtom, hur vi människor påverkar ekosystemen. Ekosystem med många arter ger större variation, är mer stabila och bidrar med fler tjänster men även upplevelser. För att upprätthålla dessa behövs stora sammanhängande områden samt gröna och blå stråk. Om värdet av ekosystemtjänster synliggörs i viktiga beslut i samhället, kan det ge en god grund för arbetet med att nå de övriga miljökvalitetsmålen. Värdering av ekosystemtjänster är, tillsammans med identifiering och kartläggning, avgörande för att synliggöra tjänsterna i beslutsprocesser. Många ekosystemtjänster undervärderas i beslutsfattande då deras fulla värden inte är synliggjorda, till exempel därför att de inte är beskrivna, inte är mätbara med befintliga metoder eller inte är kända. Ekosystemtjänster delas normalt in i fyra kategorier där stödjande är förutsättningen för alla andra tjänster, Stödjande, reglerande, försörjande och kulturella. Mer information finns i rapporten kartläggning av Ekosystemtjänster. Illustration Juho Riikonen. Regeringen har beslutat om ett etappmål inom miljömålssystemet som går ut på att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avvägningar och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. 12

112 Figur 3. Ekosystemtjänsterna delas normalt in i fyra kategorier; stödjande, reglerande, försörjande och kulturella. 13

113 4.1. Växter och djur (Stödjande tjänster) Växter och mikroorganismer behövs för alla övriga tjänster. Fotosyntesen är förutsättningen för allt liv, biogeokemiska kretslopp som vatten- och näringscykler gör näring tillgängligt för ekosystemen, jordmånsbildning är förutsättning för ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk m.m. Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster. För att säkerställa att ekosystemen även i framtiden ska kunna leverera ekosystemtjänster behöver vi bibehålla den biologiska mångfalden. Genom en hög biologisk mångfald ökar ekosystemens möjligheter till anpassning till förändringar samtidigt som möjligheten ökar att ekosystemen har arter som kan bidra till ekosystemtjänster vid tillfälliga störningar, det vill säga resiliensen i systemet ökas Reglerande tjänster Grön infrastruktur påverkar och styr ekosystemens naturliga processer såsom vattenhållande förmåga, rening av luft, pollinering, nedbrytning och biologisk kontroll av skadegörare. Dessa tjänster tas ofta för givet men har stora ekonomiska konsekvenser om de minskar. Grönstrukturen binder kol och växthusgaser vilket minskar klimatpåverkan. Störst är lagringen i havet och marken men även vedartade växter binder kol i sina stammar, grenar och rötter. Vegetationen dämpar vattnets ytavrinning och bidrar därmed till översvämningsskydd för bostäder, infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Täta buskage kan dämpa buller med 6 dba på 20 meters avstånd vilket har betydelse då 75% av kommunens yta är påverkat av samhällsbuller (>30 dba). Grönstrukturen bidrar till vattenrening genom att växter, svampar, plankton, alger och bakterier tar upp och bryter ned näringsämnen, humus, partiklar och föroreningar. Vegetationen dämpar vindar, binder jordlagren och minskar risken för erosion Skörd av grön ränta (Försörjande tjänster) Grönstrukturen ger varor och nyttigheter som mat, träfibrer och bioenergi. Här finns tydliga ekonomiska värden av de olika varorna och nyttigheterna. Biomassa produceras av alla växter på land och i vatten och som i sin tur används för trävaruuttag i skogarna, skörd på åkrarna, omvandlas till kött och mejeriprodukter i betesmarker, fisk i havet och sjöarna samt energi för uppvärmning och fordonsdrift. Jordbruket är en stark näring i Kristianstads kommun med goda förutsättningar för både odling och djurhållning. Sammanlagt produceras ca ton mat och foder på åkrar i Kristianstads kommun. Totalt är 1500 företag i kommunen aktiva inom livsmedelsproduktionen. Kommunen har stora och för skogsproduktionen värdefulla bestånd av barroch lövskog. En dryg tredjedel av kommunens yta är skogsmark. Totalt beräknas kommunens eget skogsinnehav motsvara skogskubikmeter träråvara till ett värde över 100 miljoner kronor Vårt välbefinnande (Kulturella tjänster) Det finns en rad ekosystemtjänster som påverkar vårt välbefinnande men som är svåra att mäta. Många av dessa tjänster är kopplade till känslor och upplevelser och kallas för kulturella ekosystemtjänster. Närhet till natur och grönområden påverkar vår hälsa. Under årmiljonerna har vi utvecklats i naturen och våra sinnen är anpassade till naturens synintryck, ljud, smaker, lukter och beröring. Det moderna samhällets ljudintryck blir ofta stressande och vi har behov av tysta miljöer. Parker, trädgårdar och naturområden är också mötesplatser för människor där man kan få möjlighet till viktiga sociala interaktioner. Kultur- och naturmiljöer är viktiga för vår förståelse av både människans och naturens historia. Ekosystemen är en arena för vårt kunskapssökande och används för undervisning, forskning och ett livslångt lärande. 14

114 Ekosystemtjänster i Kristianstads kommun Försörjande tjänster Kulturella tjänster Reglerande tjänster Stödjande tjänster Figur 4. Ekosystemtjänsterna som är viktiga i Kristianstads kommun. Gröna tjänster är försörjande, gula kulturella, blå reglerande, och mörkgrå stödjande ekosystemtjänster. 15

115 16 Figur 5. Ekosystemtjänsterna finns i alla grön- och vattenytor och i större varierade grön- och blåområden finns en mångfald av ekosystemtjänster. Här ges exempel på ekosystemtjänster i några centrala områden i Kristianstad.

116 5 Omvärldens ställningstaganden Kommunen måste förhålla sig till omvärldens överenskommelser, strategier och lagstiftning. De internationella samarbetsorganisationerna Förenta Nationerna, Europarådet och Europeiska unionen tar fram strategier som medlemsländerna förbinder sig att följa. Även nationell, regionalt och kommunalt finns en rad ställningstaganden att förhålla sig till Konventioner och resolutioner Hållbara utvecklingsmål (Sustainable Development Goals, SDG), även kallad 2030-agendan, är de globala mål för en mer hållbar utveckling, som föreslagits av Förenta nationerna och som den 25 september 2015 antogs av FN:s generalförsamling, under namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. Programmet innehåller 17 mål där följande har direkt koppling till grönstrukturen: 11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. 14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis. 15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald. För att motverka minskningen av den biologiska mångfalden utarbetade världens regeringar Konventionen om biologisk mångfald i Rio de Janeiro Alla EU-länder har anslutit sig till konventionen, Sverige gjorde det antogs Nagoyaprotokollet som är en uppföljning av konventionen om biologisk mångfald. Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Landskapskonventionen togs fram av Europarådet år 2000 och trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat konventionen. I Oktober 2016 antog FN Habitat III som är ett globalt ställningstagande för en hållbar stadsutveckling EU direktiv och strategier EU har antagit en strategi för biologisk mångfald som har som mål att stoppa minskningen av biologisk mångfald till Strategin för grön infrastruktur är en viktig del i arbetet med att nå EUs strategi för biologisk mångfald I mål 2 står att till 2020 skall ekosystem och dess tjänster vara väl skötta och förvaltade för att vidmakthålla en grön infrastruktur och restorera minst 15% av degraderade ekosystem. Fågeldirektivet syftar till att bevara olika fågelarter och berör samtliga arter som förekommer inom EU. Habitatdirektivet syftar till att skydda värdefulla naturtyper och arter samt dess livsmiljöer. Natura 2000 är beteckningen på EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket syftar till att bevara arter och naturmiljöer som är skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. I Kristianstads kommun finns för närvarande 50 stycken Natura 2000-områden som är helt eller delvis belägna inom kommunens gränser. Vattendirektivet, eller ramdirektivet för vatten som det också kallas, syftar till att etablera en ram för enhetliga regler på EU-nivå för skydd av europeiska vatten; sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten men dock inte hav. Direktivet fastslår att länderna ska arbeta på ett sätt i sin vattenförvaltning som utgår från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från av människan införda administrativa gränser. Målet med Havsmiljödirektivet är att alla EU:s havsområden ska ha nått en god miljöstatus senast

117 5.3. Nationella strategier Sverige har antagit en lagstiftning som reglerar ambitionsnivåer för bland annat grönstrukturen och dess utnyttjande. Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 och innebar en skärpning av miljölagstiftningen. Huvudsyftet med miljöbalken är att främja hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god miljö. Miljöbalkens fem grundstenar är: Människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar. Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden ska bevaras. En god hushållning av mark och vatten ska tryggas. Återanvändning och återvinning ska främjas. I Skogsvårdslagen från 1993 har naturvårdens ställning stärkts i för-hållande till tidigare lag. Avkastningskravet är jämställt med kravet på bibehållen biologisk mångfald i skogen. Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bibehålls. I Plan och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Utöver lagstiftningen har riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Miljömålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna En god hälsa för alla är inte bara en jämlikhetsfråga utan också en viktig del i en hållbar samhällsutveckling. En dålig hälsa hos befolkningen är kostsamt för samhället. Omvänt kan en god hälsa hos medborgarna i en kommun ge ökad konkurrenskraft och tillväxt. Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Som utgångspunkt för arbetet har 11 folkhälsomål tagits fram. Betesdjur och ryttare i det öppna slättlandskapet kring Helgeå. Foto Johan Hammar. 18

118 5.4. Regionala strategier I Skåne finns två viktiga regionala aktörer. Dels Länsstyrelsen i Skåne som företräder statens intressen i regionen och dels Region Skåne som är den högsta direktvalda politiska organisationen i Skåne med ansvar för vård och hälsa, kollektivtrafik, utveckling av näringsliv, kultur, infrastruktur, samhällsplanering och miljö- och klimatfrågor i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. Länsstyrelsen har tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer tagit fram ett Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Länsstyrelsen ansvarar för planering, skydd och förvaltning av statligt skyddade områden, riksintressen för de gröna ämnesområdena samt prövning av verksamheter som påverkar natur- och kulturlandskapet. Länsstyrelsen har tagit fram en naturvårdsplan 1995 samt en strategi för tätortsnära natur på uppdrag av regeringen år En naturvårdsstrategi har antagits av Länsstyrelsen 2015 och arbetet pågår med en strategi för grön infrastruktur. Länsstyrelsen ansvarar också för att kommunerna har tillgång till bra regionalt underlagsmaterial för den fysiska planeringen. Region Skåne Region Skåne har ett ansvar för regional utveckling, främst inom näringslivs-, miljö-, folkhälso-, kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor. Det öppna Skåne 2030 är en regional utvecklingsstrategi. I utvecklingsstrategin har man tagit fram fem prioriterade ställningstaganden, vilka är: Skåne skall erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region Den fysiska planeringen, var vi bygger hus, vägar och övrig infrastruktur, är ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma en hållbar utveckling i Skåne. Tillsammans med kommunerna arbetar Region Skåne för gemensamma strategier för den fysiska planeringen i Skåne. Strukturbild för Skåne syftar till att koppla samman den regionala utvecklingsstrategin för Skåne med kommunernas översiktsplaner och är en arena för dialog kring utmaningen om ett utvecklat regionalt perspektiv på den fysiska planeringen. Inom arbetet med strukturbild Skåne har det tagits fram ett TemaPM om Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur. Grönstrategin har även koppling till Strategier för Det flerkärniga Skåne som Region Skåne tagit fram. Grönstrukturen skiljer sig i Skåne från andra regioner i Sverige genom att vara flerkärning precis som bebyggelsen och inte uppbyggt i kilar. Region Skåne förvaltar även strövområden och verkar för friluftslivet i regionen genom stiftelsen Skånska Landskap. Region Skåne har också tagit fram ett verksamhetsprogram för Attraktiva och välbesökta natur- och rekreationsområden. Picknick i Tivoliparken. Foto Johan Hammar. 19

119 5.5. Kommunala visioner, mål, strategier och planer Vision Kristianstad 2030 Vi lyfter tillsammans Visionen bygger på tre områden som alla börjar på T; tillväxt, tanke och trivsel (antagen 2014). Tillväxt handlar om Kristianstads ambition som motor i regionen. Tanke handlar om delaktighet och ansvar för framtiden. Trivsel handlar om hur samhället ska vara för att människor ska må bra i livets alla faser. Strategisk färdplan 2020 Syftet med strategisk färdplan 2020 är att precisera Vision 2030 och prioritera bland utmaningarna. Strategisk färdplan innebär en ökad hållbarhetsambition. Den strategiska färdplanen gäller för hela kommunkoncernen och är en gemensam kraftsamling kring fyra strategiska målområden (se vidare under vision och strategier). Översiktsplan 2013 Översiktsplanen ger riktning och vägledning för den kommunala planeringen, såväl den fysiska planeringen som verksamhetsplaneringen. Här sammanställs de viktigaste utgångspunkterna i kommunens förutsättningar och politiskt antagna målsättningar och visioner. Här skapas gemensamma värdegrunder. Översiktsplanen redovisar en mängd planeringsförutsättningar som påverkar hur mark och vatten kan användas. Den användning som översiktsplanen föreslår, utifrån och utöver förutsättningarna, redovi-sas i en markanvändningskarta. Kristianstad växer en stad i balans (2009) Syftet med denna fördjupade översiktsplan är att: Skapa en tvärsektoriell inriktning för den fysiska utvecklingen i staden och visa vilka konsekvenser det får för samhället. Medverka till att den fysiska planeringen utvecklas i riktning mot kommunfullmäktiges vision. Skapa långsiktigt god hushållning av mark och vattenresurserna. Ge vägledning vid detaljplanearbete och vid bygglovshantering. Biosfärområdet Den rika naturen är grunden i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Biosfärområdet omfattar Helgeåns avrinningsområde inom Kristianstads Kommun och beslutades av Unesco år Biosfärområdet fungerar som ett modellområde för hållbar utveckling där bevarande och hållbart nyttjande av mark och vatten går hand i hand. Miljömål 2016 Lokala miljömål är antagna av kommunfullmäktige I de lokala miljömålen redovisar fem målområden som tillsammans berör alla de nationella miljömålen. Målområdena är Mångfald i miljön, God vattenstatus, Giftfritt och säkert, Hållbar bebyggd miljö och Energi och transporter. Naturvårdsprogram 2016 Naturvårdsprogrammet är det strategiska dokumentet för naturvårds-arbetet i Kristianstads kommun. Naturvårdsprogrammet presenterar de mest värdefulla naturområdena i kommunen utifrån tre klasser där klass 1 är den mest värdefulla. Prioriteringarna är främst ett underlag för den fysiska planeringen. Programmet redovisar också en rad åtgärder som utgår från de 15 nationella miljömålen. Naturvårdsprogrammet antogs våren Kust- och havsplanen 2017 En fördjupning av översiktsplanen för kusten och havsområdet håller på att tas fram under och förväntas antas Planen tar upp allmänna värden i havet och längs kusten samt de utmaningar som kommer med höjd havsnivå och ökad stranderrosion. 20

120 6 Bilagor 6.1. Ordförklaring Biokemiska kretslopp Rörelsen av ett grundämne eller annan substans inom ett eller flera ekosystem, till följd av biologiska, geologiska eller kemiska processer. Förser organismer med nödvändiga byggstenar för deras fortlevnad. Exempel vattencykeln, syrecykeln, kolcykeln, kvävecykeln, fosforcykeln, saltcykeln. Biomassa Totala mängden materia i levande organismer. Kan även omfatta död materia och rester från jord- och skogsbruket som används som energikälla. Biotop Naturtyp med enhetlig struktur, där vissa växter och djur hör hemma. Exempel sjö, mosse, strandäng eller lövskog. Blåstruktur Vattnets sammanhängande struktur i form av hav, sjöar, våtmarker och vattendrag har stor betydelse för växter- och djurs möjligheter att sprida sig och röra sig i landskapet samt för människor att bedriva friluftsliv. Ofta ingår vattnets struktur i begreppet grönstruktur men ibland får vatten särskild uppmärksamhet i begreppet blåstruktur. Ekosystem Samspel mellan många olika organismer i naturen. Avser ofta särskilda miljöer allt ifrån skogsekosystem till dammens ekosystem. Ekosystemtjänster Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ekosystemansatsen En arbetsmetod, eller förvaltningsstrategi, för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser som även inkluderar rättviseaspekter. Ansatsen är framtagen inom arbetet med konventionen om biologisk mångfald med stöd av forskarvärlden. Ekologiska samband Ekologiska nätverk i landskapet där arter eller frön kan sprida sig. Kallas även landskapsekologiska samband. Fotosyntes En process i många steg där gröna växter omvandlar solens energi, koldioxid och vatten till syre och näring. Grönområden Används ofta som ett samlande begrepp om alla områden med vegetation, parker, trädgårdar, naturområden, våtmarker, sjöar etc. Grönstruktur Ett samlande begrepp, liksom bebyggelsestruktur och trafikinfrastruktur, för en struktur som i detta fall består av ett nätverk med stora och små gröna och blå områden och stråk av olika karaktär och funktion. Kallas även för grönblå struktur och blåstruktur för vatten. Grönyta Grönytor är allt grönt inom tätortsgränsen, såsom parker och öppna gräsytor samt andra träd- eller gräsbevuxna ytor. SCB använder begreppet för att beskriva statistik om grönytornas fördelning i landet. Grön infrastruktur Ett begrepp som oftast används för att beskriva de ekologiska strukturerna i landskapet. Här används det också för att beskriva de reglerande ekosystemtjänsterna och ofta verkar på samma skala som de ekologiska strukturerna. Grönt kapital Biologisk mångfald, inklusive alla levande organismer och deras livsmiljö, utgör både en gemensam och privat tillgång. Används även som begrepp för ekosystemens stödjande tjänster. Habitat Den miljö där en specifik växt- eller djurart skulle kunna leva. Kompensationsåtgärder Åtgärder som vidtas för att kompensera för den förväntade skadan av en verksamhet eller åtgärd, i begreppet inkluderas skydd av område för att kompensera för skada: Natur Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort och spänner då från det minsta till det största, men kan också enbart syfta på biosfären (den levande ytan på jorden). Ibland avser natur enbart idén om den av människan orörda miljön i form av växter, djur, landformer etc. Natur avser även inre egenskaper som bestämmer ett beteende och ändamål i någon eller något ("sakens natur"). Det är ett begrepp som har tolkats och definierats sedan antiken i olika sammanhang, och har genomgått flera betydelseförskjutningar och därmed blivit mångtydigt och ideologiskt laddat. 21

121 Resiliens Kraft att uthärda förändringar och förmåga att börja om. Ökar med variation och diversitet hos arter och miljö. Rödlistad art Art vars framtida överlevnad i landet inte bedöms vara säker (Rödlistning är ett system som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Det är en prognos över risken för enskilda arter att dö ut från Sverige. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.) I genomsnitt finns 1,5 hektar mark per invånare i Kristianstads kommun men det ekologiska fotavtrycket för försörjning av ekosystemens tjänster motsvarar 6,1 hektar/person genom import av mat, energi, råvaror samt omhändertagande av föroreningar och koldioxid (SNV 2003). På en global nivå är Kristianstadsbornas ekologiska fotavtryck dubbelt så högt som jorden kan förse befolkningen med och det skulle behövas två jordklot om alla hade lika stor konsumtion och påverkan på ekosystemen. 22

122 6.2. Referenser Aquabiota water reserch. Zonering för en gemensam havsplanering i västra Hanö-bukten. Rapport 2015:09. Frida Fyhr, Hedvig Hogfors och Viktor Thunell. Boverket. Grönstruktur i landets kommuner. Rapport 2012:13. Göteborgs stad, park och natur. Göteborg, Grönstrategi för en tät och grön stad. Antagen av Park- och naturnämnden Helsingborgs kommun. Grönstrukturprogram för Helsingborg Stadsbygg-nadsförvaltningen, Översiktsplaneavdelningen. Antagen av kommunfullmäktige 26 mars Jansson M., Persson A., Östman L Hela staden, argument för en grönblå stadsbyggnad. Stad&Land, SLU, Movium och Lunds kommun. Kristianstads kommun Lokala miljömål för Kristianstads kommun Antagna i februari Kristianstads kommun. Översiktsplan 2013 Kristianstads kommun. Antagen av kommunfullmäktige Stadsbyggnadskontoret. Kristianstads kommun. Vision Antagen av kommunfullmäktige xx Kristianstads kommun. Strategisk färdplan Antagen av kommunfullmäktige Kristianstads kommun Naturvårdsprogram för Kristianstads kommun Antaget i februari Kristianstads kommun. Biosfärområde Kristianstads vattenrike. Handlingsplan Kristianstads kommun Rapport 1 grönplan 2017 Medborgarenkät. Kristianstads kommun Rapport 2 grönplan Sociotopinventering. Kristianstads kommun Rapport 3 grönplan 2017 Analyser. Kristianstads kommun Rapport 4 grönplan 2017 Vegetationskarta. Kristianstads kommun Rapport 5 grönplan 2017 Friluftsliv. Kristianstads kommun Rapport 6 grönplan 2017 Landskapets tidsdjup. Kristianstads kommun Rapport 7 grönplan 2017 Det gröna kulturarvet. Kristianstads kommun Rapport 8 grönplan 2017 Landskapskaraktärsanalys. Kristianstads kommun Rapport 9 grönplan 2017 Kartläggning av ekosystemtjänster. Kristianstads kommun Rapport 10 grönplan 2017 Landskapsekologiska samband. Kristianstads kommun Rapport 11 grönplan 2017 Träd i Kristianstad. Kristianstads kommun Rapport 12 grönplan Befolkningens hälsa och gröna miljöer. Kristianstads kommun Kust- och havsplanen, samrådsversion Lunds kommun. Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun. Del A och B. Antagen av kommunfullmäktige Malmö stad Grönplan för Malmö Mårtensson A. W. Red. Attraktiv kulturbygd, på upptäcktsfärd i Kristianstads kommun. Kristianstads boktryckeri AB Naturvårdsverket. Guide för värdering av ekosystemtjänster. Rapport 6690 augusti Naturvårdsverket. Ekosystemansatsen en väg mot bevarande och hållbart nytt-jande av naturresurser. Rapport 5782 december Naturvårdsverket. Ekologisk kompensation. En vägledning om kompensation vid förlust av naturvärden. Handbok 2016:1 februari Region Skåne Grönstruktur i Skåne strategier för en utvecklad grön struk-tur. Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne. Skärbäck E et al. Planering för landskap. Stad & Land nr 166 år Sveriges riksdag. Regeringens proposition 2013/14:131 En Svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Stockholm 13 mars Växjö kommun. Grönstrukturprogram för Växjö stad Antagen av kommunstyrelsen /2013. c/o city. Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. Ett samarbetsprojekt finansierat av Vinnova c/o city. Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet. En sammanställning av c/o City av Varis Bokalder och Maria Block. Ett samarbetsprojekt finansierat av Vinnova

123 24 Fiske i vattenriket. Foto Johan Hammar.

124

125 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) C4 Teknik Staben Bengt Olsson Tekniska nämnden Initiativärende- Att papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö byts ut till en modell som har en behållare för att slänga fimpar i (askkopp) Änr TN 2017/325 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Initiativärendet anses besvarat. Sammanfattning Sverigedemokraterna i Kristianstad kommun har vid Tekniska nämndens möte den 23 februari 2017 överlämnat ett initiativärende om att byta ut papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö med anledning av att det ligger väldigt mycket cigarettfimpar slängda på marken. Sverigedemokraterna föreslår att Tekniska nämnden ger C4 Teknik i uppdrag att byta ut papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö till en modell som har en behållare för att slänga fimpar i (askkoppar). C4 Teknik anser att intentionerna i initiativärendet redan genomförs och anser därmed att det är besvarat. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Initiativärende från Sverigedemokraterna Ärendet Sverigedemokraterna i Kristianstad kommun har vid Tekniska nämndens möte den 23 februari 2017 överlämnat ett initiativärende om att byta ut papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö med anledning av att det ligger väldigt mycket cigarettfimpar slängda på marken. Sverigedemokraterna föreslår att Tekniska Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

126 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) nämnden ger C4 Teknik i uppdrag att byta ut papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö till en modell som har en behållare för att slänga fimpar i (askkoppar). C4 Teknik anser att intentionerna i initiativärendet redan genomförs och anser därmed att det är besvarat. På Tekniska nämndens sammanträde den 23 februari besvarades ett medborgarförslag som avsåg utbyte av papperskorgar, vilket redan pågår, och när förvaltningen föredrog ärendet redovisades att de nya papperskorgarna även innehåller plats för cigarettfimpar. Bengt Olsson Förvaltningschef Ulf Andersson Avdelningschef Anläggning

127

128 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 26 Initiativärende - Att papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö byts ut till en modell som har en behållare för att slänga fimpar i (askkopp) Änr TN 2017/325 Beslut Tekniska nämnden tar emot och lägger ärendet till protokollet. Bil B Sammanfattning Ulf Börkell (SD) lämnar in ett Initiativärende - Att papperskorgarna i Kristianstads stadsmiljö byts ut till en modell som har en behållare för att slänga fimpar i (askkoppar). Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

129 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(3) C4 Teknik VA-avdelningen Henrietta Wagland Tekniska nämnden Utvidgning av verksamhetsområdena för kommunalt dricksvatten, spillvatten och dagvatten Änr TN 2017/600 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Tekniska nämndens förslag till Kommunstyrelsen Föreslå Kommunfullmäktige: Att utöka Kristianstads kommuns verksamhetsområden för dricksvatten, spillvatten och dagvatten enligt bifogad förteckning och karta. Sammanfattning I stora delar av Kristianstads kommun finns behov av att vatten och avloppstjänster ordnas till kommunens fastighetsägare genom en allmän VA-anläggning. Vilka fastigheter som ska omfattas styrs av om de ingår i kommunens verksamhetsområde för kommunalt dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Verksamhetsområdenas gränser har setts över och C4 Teknik föreslår att de befintliga verksamhetsområdena för dricksvatten, spillvatten och dagvatten utvidgas för fastigheterna enligt bifogade kartor. Detta ärende omfattar områden i Åhus, Yngsjö, Horna, Bjärlöv, Härlöv och Önnestad som är bebyggda eller kommer att bebyggas. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

130 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(3) Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Områdesöversikt Bjärlöv, inklusive fastighetsförteckning Områdesöversikt Önnestad, inklusive fastighetsförteckning Områdesöversikt Härlöv, inklusive fastighetsförteckning Områdesöversikt Horna, inklusive fastighetsförteckning Områdesöversikt Åhus, inklusive fastighetsförteckning Områdesöversikt Yngsjö, inklusive fastighetsförteckning Geografisk översikt, samtliga områden Ärendet Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vatten eller avlopp för befintlig eller blivande bebyggelse ska kommunen bestämma ett verksamhetsområde och se till att behovet snarast tillgodoses genom en allmän va-anläggning. Detta under förutsättning att det rör sig om en samlad bebyggelse om ca fastigheter som har behov av vatten och/eller avlopp (6 vattentjänstlagen 2006:412). Kommunen har fyra verksamhetsområden indelade efter dricksvatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata. Fastigheten Bjärlöv 22:11 i Bjärlöv kommer att bebyggas. Fastigheten ligger i direkt anslutning till kommunens verksamhetsområde för dricks- och spillvatten. Fastigheten bör därför ingå i kommunens verksamhetsområde för dricks- och spillvatten. I Önnestad finns ett detaljplanelagt område för småindustri, kontor och handel. Området ligger i nära anslutning till kommunens verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata. Hela området bör därför ingå i kommunens verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata. Utvidgning av verksamhetsområdet för resterande del av området beslutas då lantmäteriförättningen är klar. På Härlöv finns ett detaljplanelagt område för industri och hantverk. Området ligger i direkt anslutning till kommunens verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata. Hela området bör därför ingå i kommunens verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata. De fyra ingående fastigheterna är alla bebyggda. I Horna ska kommunen under bygga ut dricks- och spillvattenförsörjningen enligt VA-plan för Kristianstads kommun Området bör därför ingå i kommunens verksamhetsområde för dricks- och spillvatten. I Åhus finns ett detaljplanelagt område för bostäder. Området bebyggs av privat exploatör enligt exploateringsavtal med kommunen. Fastigheterna är anslutna eller kommer anslutas till kommunens VA-nät. Området bör därför ingå i kommunens verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten gata. En tidigare utbyggnadsetapp ingår redan i verksamhetsområdet.

131 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(3) Fastigheten Yngsjö 8:85 i Yngsjö kommer att bebyggas. Fastigheten ligger i direkt anslutning till kommunens verksamhetsområde för dricks- och spillvatten. Fastigheten bör därför ingå i kommunens verksamhetsområde för dricks- och spillvatten. Området är detaljplanelagt för bostäder. En översikt över respektive område finns bifogat med gränser angivet på karta tillsammans med förteckning över berörda fastigheter. Bengt Olsson Förvaltningschef Inger Hansson Avd chef VA Beslut expedieras till Kommunstyrelsen

132

133

134

135

136

137

138 Bjärlöv FÄRLÖV ÖNNESTAD Önnestad Härlöv

139 Horna ÅHUS Åhus YNGSJÖ Yngsjö

140 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) C4 Teknik Fastighetsteknik Patrik Ulvdal Tekniska nämnden Avtal om anläggningsarrende Änr TN 2016/2100 C4 Tekniks förslag till Tekniska nämnden Tekniska nämnden föreslår Kommunstyrelsen Att godkänna tillägget till avtal om anläggningsarrende mellan kommunen och Åhus Tennisklubb med en inledande avtalsperiod till och med Sammanfattning Åhus tennisklubb arrenderar mark i vid Sånnaskolan i Åhus för att hålla en tennishall. Föreningen har mottagit ett förhandsbesked från Skåneidrotten om ekonomiskt bidrag för en renovering. Skåneidrotten kräver dock att föreningen äger sin anläggning eller har ett nyttjanderättsavtal för densamma om minst tio år. Föreningens nuvarande arrende har avtalstid till , vilket inte är tillräckligt för Skåneidrotten. C4 Teknik ser inget hinder i att en ideell och allmännyttig förening med stort värde för närområdet ges lov att arrendera marken för tennishallen ytterligare minst tio år. Synpunkter har inhämtats från projektenheten, vilken inte emotsätter sig en förlängning av avtalet och ser inte att det konkurrerar med rivning och nybyggnation av skolan. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr EnhetAdress vxl Kristianstad

141 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till tillägg till avtal om anläggningsarrende Tidigare avtal inklusive kartor Bengt Olsson Förvaltningschef Magnus Lundin Avdelningschef Fastighetsteknik Beslut expedieras till Kommunstyrelsen

142 Tillägg till avtal om anläggningsarrende 1 (1) Utskriftsdatum: Ärendenummer: TN 2016/2100C Kontonummer: /34211 Kontraktsnummer: Handläggare: PU Jordägare Kristianstads kommun Kristianstad Arrendator Åhus Tennisklubb Box Åhus Orgnr: Kontakt: Tel: E-post: Orgnr: Kontakt: Tel: E-post: Markförvaltaren Markforvaltare@Kristianstad.se Evert Augustson kansli@ahustennis.com Tilläggsavtal Detta avtal är ett tillägg till det ursprungliga avtalet, A 2006:07 TN 2016/2100, tecknat mellan parterna , rörande anläggningsarrende vid Sånnaskolan i Åhus. Tillägg Arrendetiden gäller till och med Uppsägningstiden är alltjämt ett år och förlängningstiden tre år i enlighet med grundavtalet. Arrendatorn har inget besittningsskydd. Övriga villkor I övrigt gäller vad som stadgas i huvudavtalet, tillägg till detta och vad som gäller enligt lag. Avtalsexemplar Detta avtal har upprättats i två exemplar av vilka parterna tagit vardera ett. Godkännande Tekniska nämnden godkände detta avtal vid sitt sammanträde Kommunstyrelsen godkände detta avtal vid sitt sammanträde Kristianstads kommun Kristianstad Magnus Lundin Fastighetschef Patrik Ulvdal Markförvaltare Åhus Tennisklubb Ort & datum: Tomas Ringberg Ordförande

143

144

145

146

147

148

149