Guide. Sverige ställer om! 8 14 april till allt som händer i Flen, Katrineholm och Vingåker april 2013

Transkript

1 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan 8 14 april 2013 Sverige ställer om! Temakväll om miljö och utveckling katrineholm torsdag 11 april Guide till allt som händer i Flen, Katrineholm och Vingåker 8 14 april 2013 Organisationer, föreningar, företag, studieförbund, kommuner och myndigheter i samverkan!

2 2 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan Länsstyrelsen: Ett hållbart Södermanland Martin Lindqvist. Foto: Edis Potori. Vad tycker du att vi måste göra för att förbättra miljön i Södermanland? Länsstyrelsen samlar nu in förslag på vilka åtgärder som behövs för att vi ska nå längre i länets miljöarbete. I höst bildar vi arbetsgrupper med företrädare från bland annat kommuner, organisationer och företag. Nu har du chans att påverka arbetet och lämna dina åtgärdsförslag till arbetsgrupperna. Gå in på och lämna ett åtgärdsförslag där. Klicka på fliken»miljö & Klimat«. För att säkerställa ett framgångsrikt miljöarbete krävs insatser från många olika håll i samhället. Länsstyrelsen i Södermanland tar under 2013 och 2014 fram ett åtgärdsprogram för ett mer hållbart Södermanland. Du kan också hjälpa till. Martin Lindqvist som är projektledare berättar mer: Syftet med det här programmet är att vi ska höja ambitionerna med att nå miljömålen för länet och till det behöver vi en bred förankring. Just nu håller vi på att bilda arbetsgrupper. Vår förhoppning är att vi ska få en stor uppslutning från både föreningar och näringsliv, landsting och kommun liksom från allmänheten. Martin påpekar också den vinst det faktiskt innebär för olika organisationer att sluta upp bakom arbetet: Många kunniga människor kommer att träffas i arbetsgrupperna. Där finns det chans att lära av varandra och hitta smarta samarbeten som gagnar såväl den egna organisationen som miljön. Det är också klokt att lyfta fram den egna organisationen i»miljörampljuset«och visa att man är en konstruktiv kraft för ett hållbart Södermanland. Det färdiga programmet kommer att innehålla åtgärder för att till exempel minska försurningen, övergödningen och spridningen av miljögifter. Klimatförändringen och utarmningen av den biologiska mångfalden är två andra områden som kommer att vara i fokus. Martin berättar: I arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram kommer vi att luta oss mot de svenska miljömålen som omfattar alla de stora miljöutmaningar som vi står inför. Det är viktigt att poängtera att detta inte är Länsstyrelsens»eget«åtgärdsprogram, utan ett miljöprogram för alla länets aktörer. Vilka åtgärder som vi väljer att fokusera på är inte bestämt på förhand, utan det är något som kommer att diskuteras fram i arbetsgrupperna. I korthet kommer upplägget bestå i att flera arbetsgrupper bildas. Dessa ska i sin tur dels ta fram förslag på åtgärder, dels förankra dessa förslag i sina respektive organisationer. Grupperna kommer också att ta sig an de förslag och idéer som kommer in från allmänheten och hantera dem. Vi vill samla alla goda krafter i arbetet med åtgärdsprogrammet. Målet är att så många organisationer som möjligt ska vara med och uträtta positiva åtgärder för miljön. I slutänden vill vi nå fram till en avsiktsförklaring mellan alla inblandade för ett mer hållbart Södermanland. Som privatperson kan du lämna förslag till arbetsgrupperna på vilka åtgärder som du tycker behövs för att vi ska nå en bättre miljö. Under framtidsveckan har du möjlighet att lämna in förslag på åtgärder när du deltar i en aktivitet och längre fram kommer det att finnas fler möjligheter att komma i kontakt med de olika arbetsgrupperna. Redan i dag kan du kontakta Martin via e-post, telefon eller på Länsstyrelsens webbplats om du vill veta mer eller bidra med dina idéer. l text: annelie nyström Fakta Projektledare: Martin Lindqvist Telefon: E-post: Webb: lansstyrelsen.se/sodermanland/sv/ miljo-och-klimat Sveriges miljömål: tidningen om framtidsveckan. koordination Studiefrämjandet Sörmland. projektgrupp Projektledare Aulis Syväjärvi, Katarina Johansson, Studiefrämjandet Sörmland, produktion Reklamateljén, Eskilstuna-Kuriren. tryck EKTAB upplaga ex, distribueras med Katrineholms-Kuriren och Eskilstuna-Kuriren i Flen.

3 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan 3 Foto: Flens kommun. Britt-Marie Andersson i mitten. Planarkitekt och kontaktperson. Till höger: Alexandra Björk, GIS-samordnare. Till vänster: Karin Tibbelin, Planarkitekt. Foto: Aulis Syväjärvi. Flens kommun: Hur vill du utveckla Flens stadsrum? Varje kommun ska ha en översiktsplan som anger riktningen för den långsiktiga utvecklingen och så har även Flens kommun. Översiktsplanen kan sedan ändras inom begränsade delar och då vara lite mer detaljerad. Under hösten 2012 påbörjades ett sådant arbete med Flens stad. Britt-Marie Andersson, planarkitekt på Flens kommun berättar mer om arbetet: Att förändra vissa delar inom en översiktsplan kallas fördjupning och innebär att man bestämmer bland annat hur mark- och vattenområden ska användas, liksom hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Tidsperspektivet för den aktuella fördjupningen är på år och skall vara väl förankrad i Vision 2019 för Flen. Under Framtidsveckan kommer Britt-Marie Andersson tillsammans med Aulis Syväjärvi från Studiefrämjandet att bjuda in till ett stormöte och anordna en temakväll: Framtidsforum om Flens stadsrum Hur kan vi utveckla Flen till en attraktiv stadsmiljö? Platsen för mötet är Inspirea på Flens bibliotek och mötesplats och det kommer att pågå mellan klockan och Hit är alla välkomna med synpunkter och åsikter kring hur man vill se sitt framtida Flen. Ta chansen att påverka. Nyligen togs beslut om att fördjupningen ska heta»flen staden mellan sjöarna«och att den ska bygga på sex målbilder. Lite övergripande kan man säga att det är viktigt med en god planberedskap och att den nya bebyggelsen anpassas till den gamla. Planen skall också visa åt vilket håll man vill att staden ska växa. Det är också viktigt att man har en stark stadskärna och tydliga strategier för att utveckla stadsmiljön. Konkreta förslag på hur stadens parker och grönområden kan förbättras, och var nya mindre kan planeras är viktigt liksom tryggheten. Mycket ryms i begreppet attraktiva och trygga miljöer. Invånarna ska känna sig trygga både i sin boende- och sin livsmiljö. Exempelvis behöver järnvägsövergången i den västra delen, Variaövergången, göras planskild så att vi anpassar oss till den ökade mängd trafik som finns idag. Flens allmänna platser och lokaler måste vara tillgängliga för alla. Människor med funktionsnedsättningar ska ha samma möjligheter att ta del av samhället. Den fördjupade planen kommer att på ett konkret sätt visa på de brister som finns i dag och även på hur vi kan förändra och förbättra. Vi ska också tillse att vi har ett väl utvecklat gång- och cykelnät mellan de olika stadsdelarna, liksom till våra stadsnära natur- och strövområden. Klimat och hållbarhet måste tas hänsyn till vid ny bebyggelse. Tidigare nedlagda resurser framtisdforum tisdag 9/4 kl på Flens bibliotek Temakväll om Flens stadsrum. Hur kan vi utveckla Flen till en attraktiv stadsmiljö? i gator liksom i vatten- och avloppsnät bör utnyttjas på ett effektivt sätt. Lokalklimatet behöver identifieras och vara en viktig del i valet av områden. Det är av stor vikt för oss i vårt arbete att flensborna får möjlighet att delta i och komma med synpunkter kring hur vår framtida kommun ska se ut. Vi ser därför gärna att så många som möjligt kommer till vårt möte den 9 april. Fram emot hösten 2013 ska vi ha ett färdigt förslag som sedan ska passera både samråd och synpunkthantering och till hösten 2014 ska vi vara klara för att fatta beslut om antagande av planen. l text: annelie nyström

4 4 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan Nils Hollman. Foto: Aulis Syväjärvi. Hans Jältorp. Foto: Edis Potori. Hans Jältorp, Energikontoret i Flen:»Solen skickar ingen faktura«brukar du fundera på hur du ska kunna sänka din boendekostnad? Har du redan identifierat elräkningen som den största boven i dramat? Då tycker jag du ska ta chansen att träffa Nils Hollman och Hans Jältorp på plats på Amazon i Flen den 11 april mellan klockan 19 och 21. Här är alla frågor kring energi- och klimatsmarta lösningar välkomna. Nils är fristående expert på solenergi och kan allt om vilka olika typer av solfångare och solel man kan stöta på som privatperson. och växa enormt den närmaste tiden. Ja, verkligen. Och om du tänker efter så är det ju ganska logiskt: Solen skickar inga fakturor. Att det sedan inte är någon energiskatt på pellets gör ju knappast varken saken sämre eller räkningen högre, eller hur? undrar Hans retoriskt. En dag som denna är det kanske svårt att tänka att man använda solenergi på ett effektivt sätt, menar Nils. Temperaturen ute visar på fyra minus, men mätaren i min solfångare står på 110 grader. Det handlar bara om att göra rätt. Solenergi är på väg att bli oerhört populärt. Hans Jältorp är till vardags projektledare på Energikontoret i Eskilstuna, men är också energi- och klimatrådgivare för Gnesta och Flen. Till Hans vänder du dig med fördel om du har frågor kring LED-lampor och hur man med en smart belysning kan skära ner rejält på energiförbrukningen. Det bästa är att börja se över belysningen på de områden där lamporna jobbar mest, exempelvis utelampor som vintertid lyser ganska många timmar per dygn. Vanliga glödlampor fasas ut och många som inte känner till vad de nya LED-lampornas styrka betyder kan tycka att det är svårt att byta. Under informationskvällen kommer Hans att ha med sig både vägledning för de som vill lära sig mer och en ljusramp som han tror kan ta kål på en del förutfattade meningar kring energisnål belysning. Vanliga missuppfattningar är att LED-lampor inte lyser starkt nog, eller att det inte finns lampor till just den armatur som man har hemma. Inget kan vara mer fel. Det finns alla styrkor och alla modeller på lampor numera. Det kommer jag att visa under den här kvällen, liksom en hel del andra smarta tips. Visste du till exempel att det finns en app till telefonen som heter Lampguiden? Där kan du med några enkla knapptryck se vilken LED-lampa du ska ersätta din gamla glödlampa med. Praktiskt och enkelt att alltid ha med. De vanligaste frågorna som Hans får är från om- och nybyggare som vill se över sin energiförbrukning. Ingen gillar ju räkningar. Än mindre om de är högre än vad som krävs. Hans bästa tips för miljövänlig uppvärmning är att kombinera solel med pellets. Solenergi tror Hans kommer att bli en folkrörelse Själv använder sig Hans av solfångare och pellets hemma. Under våren kommer han också att investera i en anläggning för solel. Kombinationen är den bästa pensionsförsäkring man kan ha, menar han: I dagsläget finns ett fåtal nätbolag som använder nettodebitering, något som troligen kommer att öka. Det innebär att du bara förbrukar den solel du behöver under sommarhalvåret, resten sparas och kan användas under vintern. I nästa steg kan man sälja sin överskottsel och istället köpa vinterpellets för den summan. När anläggningen väl är betald är det ren vinst att ta hand om sin egen el, sprida förbrukningen över året och sedan sälja överskottet. I dag är det kö för att få bidrag för att ställa om till solenergi. Men många ansöker och hämtar inte ut bidraget innan tiden gått ut, så det är alltid värt att söka. Dessutom tänker kanske inte alla på att det även går att använda sig av ROT-avdraget. Dock inte båda tillsammans. l text: annelie nyström Energiafton torsdag 11/4 kl på Amazon i Flen Energirådgivare Hans Jältorp i Flen och Nils Hollman från Mälardalens Solenergi. Tema: Lär dig mer om hur du producerar solel eller solvärme samt vilka energibelysningar som är mest effektiva på marknaden idag.

5 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan 5»Vill du bli lycklig hela ditt liv, skaffa dig trädgård och bin«foto: Aulis Syväjärvi. Foto: Aulis Syväjärvi. Troxtabo getgård satsar på osttillverkning Carmen Wikström är kvinnan som gjorde ett vägval i livet och sadlade om från att vara stadsbo i Nyköping och arbeta som intensivsjuksköterska till att bli getfarmare och osttillverkare utanför Flen. När familjen flyttade till landet och fick lite mark började hon tänka att»vad kan man göra av det här«. Så lyder ett kinesiskt ordspråk som biodlaren Tommy Ekdahl i Flen gärna skriver under på. Vi träffar honom i snickarboa där han fixar med nya bottnar till sina bikupor. Snart skall bina ut och flyga för första gången på många månader efter en lång vintervila, då är det ett bra tillfälle och byta botten på kupan och få nystädat inför honungssäsongen. Tommy älskar verkligen biodling, det ger så mycket tillbaka i livskvalitet och glädje understryker han. Tänk att få sätta sig på en stol bredvid kupan en kväll efter jobbet och lyssna på»surret«, det stressar ner och man vilar själen. Tack vare bina blir man en god iakttagare av naturens växlingar och årstidernas rytm, du längtar till att olika växter och träd skall blomma till binas glädje och för den jätteviktiga pollineringen som bidrar till nya växter i vår flora. Bin är väldigt viktiga för den biologiska mångfalden. Det är så fantastiskt givande att få arbeta med djur och getterna är så roliga och påhittiga, man har verkligen en levande relation med dem och det är intressant att försöka förstå dem säger Carmen. De har en hård hierarki inom gruppen med tydlig rangordning och en ledarget, men mig får de inte stånga. Jag får inte»gulla«med ledargeten utan hålla distansen så hon inte blir för ivrig säger hon. Hon började mjölka getterna för ett år sedan, detta är andra säsongen och det finns ca 25- tal getter på gården. För ett år sedan visste jag inte om jag skulle klara av dem eller att göra ost säger Carmen, men efter mycket läsande i litteraturen om osttillverkning samt några grundkurser hos osttillverkarna Jürss Mejeri i Flen har hon kommit igång och idag produceras bl a vitmögelost, kittost, fetaost, halloumi och getrulle (typ Chevre). Känslan idag är att»jag kan«och det är så jätteroligt med all uppskattning som jag får från kunder som köper min ost och jag blir inspirerad att utveckla nya sorter. Kundgruppen som köper Carmens ostar är bred och hon vill att alla skall ha råd att köpa hennes produkter, priset får inte bli för högt och exklusivt. Det är en balansgång att få rörelsen att gå ihop ekonomiskt och kunna investera i framtiden med sitt landsbygdsföretag. Hon tänker öppna gårdsbutik i vår, då kan hon kombinera försäljningen på marknader runt om i Sörmland med egen butik hemma på gården. l text: Aulis Syväjärvi Som bonus får man honung som är både gott och nyttigt. Jag använder den även till mindre sårbehandling och sprickor eftersom honung är bakteriedödande, den lindrar också hosta och heshet etc. Du behöver inte äta så mycket godis om du äter honung, du blir mätt på sötningsmedel från det mer nyttiga druv- och fruktsockret. Honung innehåller inget farligt rörsocker säger Tommy. Bina ger mig dubbel glädje eftersom jag får umgås med så mycket nya och trevliga människor när jag är cirkelledare hos Studiefrämjandet för de som är nybörjare och vill komma igång och lära sig mer om biodling. Kunskap behövs för att sköta ett bisamhälle, men du behöver absolut inte vara rädd för bin, det är bara att hänga på en cirkel och köra på, vi behöver bli flera säger Tommy, det är jättekul! Jag brukar också vara mentor åt biodlare som har hållit på i några år, det blir mycket umgänge och det är verkligen trevligt. l text: Aulis Syväjärvi Foto: Aulis Syväjärvi. Öppet hus på Caraboo onsdag 10/ Provkör en elbil! Bilen är fulltankad men inget motorljud hörs.. Det är kul att få jobba med elbilar säger Peter Söderberg på Caraboo AB i Katrineholm, att göra»rätt saker«känns bra, någonstans måste man börja. Det hela började när Peter besökte Europas största bilsalong i Paris, han ägnade två hela dagar åt att studera elbilar och prata med fabrikanter. Nu har Caraboo AB egen import av elbilar sedan 2010 och det känns riktigt bra. Vi vet att 95 % av alla privata vardagsresor med bil är under 4 mil, varför då betala dyr koldioxidskatt och dyrt fossilt bränsle när man kan köra nästan gratis på el? Elbilen är i det närmast skattebefriad, det kanske inte folk tänker på. Det är häftigt att susa fram tyst och veta att man inte förbrukar bensin eller diesel som släpper ut föroreningar i naturen och i stadsmiljön. Norge är bättre än Sverige vad gäller elbilar. Där betalar man ingen moms på elbilar vilket gör att priset blir mycket lägre och förra året såldes ca elbilar i Norge. Det vore en enkel åtgärd att genomföra i Sverige om vi menar allvar med att sänka koldioxidutsläppen från trafiken. Många företag vill profilera sig med en elbil idag, snart är det dags för oss vanliga medborgare att njuta av en ren och tyst bil menar Peter. Under Framtidsveckan har vi öppet hus och visning, då är alla välkomna att provköra. l text: Aulis Syväjärvi

6 6 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan KATRINEHOLM: Aldrig för långt för att cykla Djulö allé. Foto: Lena Hammarbäck. Varje kommun som bryr sig om sina invånare, bryr sig också om miljön. Genom att tänka hållbar utveckling i alla beslut och prioriteringar förvissar sig Katrineholm om att alltid hitta den bästa lösningen för både dig som invånare och för framtiden. Att ta cykeln till jobbet eller till besöket hos vännerna är enkelt i Katrineholm, men det kan alltid bli ännu enklare. På samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar Håkan Lernefalk, miljöstrateg, och Sigrid Perlman, utredare. De jobbar tillsammans med övriga medarbetare för att lyfta cykelfrågorna i den nya översiktsplanen som tas fram under I Katrineholm är det nära till det mesta. I den nya översiktsplanen står att centrum i huvudsak ska växa inom en radie av tre kilometer. Nära är dock inte tillräckligt för att fler ska välja cykel, vi måste också se till att det är enkelt att cykla, att vi underlättar för cyklisterna genom att lösa praktiska problem och att det är lätt att hitta våra cykelvägar. Huvudfokus i vår planering bygger på att Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa hållbar utveckling för kommande generationer, fortsätter Sigrid Perlman. Vi brukar säga att hållbar utveckling har tre ben: Ett socialt, ett ekonomiskt och ett ekologiskt. Det fina med cykeln är att den bidrar på alla nivåer. Genom att byta bilen mot cykeln förbättrar du hälsan, spar pengar och är snäll mot naturen i och med minskade utsläpp. Katrineholm gör mycket för att underlätta cyklande redan i dag. Du kan pumpa din cykel på torget och du kan låsa in din cykel vid tågstationen om du pendlar. De olika cykelvägar som idag finns i Katrineholm kan man se genom att ladda ner cykelkartan från kommunens webbplats katrineholm.se. Vill du sedan utveckla cyklandet till lite större äventyr kan vi varmt rekommendera Djulöleden, Näckrosleden eller Sverigeleden som sträcker sig genom en mycket vacker natur. Vi vill också göra våra cykelleder mer attraktiva för turister genom att skapa bättre skyltning och ta fram en mobil applikation med cykelkartor kopplade till GPS. Mer information om våra cykelleder kan du få både på webbplatsen, på biblioteket och på turistbyrån, väl värda ett besök. Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholm. Under sommaren och hösten kommer det att finnas möjlighet för dig som bor i Katrineholm att komma in med synpunkter hur du vill att mark- och vattenområden ska utvecklas och bevaras. Invånarnas syn på hur Katrineholm ska växa och utvecklas är oerhört viktigt. Vi hoppas att så många som möjligt vill vara med och tycka till kring planen. Vi prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik framför bilåkande för att begränsa utsläpp av växthusgaser. På så vis bidrar vi till en tillgänglig stad för alla och ger fler personer möjligheten att bo eller arbeta centralt, eller pendla från och till större städer i regionen. l text: annelie nyström Sverige ställer om! Temakväll och debatt om miljö och utveckling. Tid: Torsdag 11/4 kl Plats: Musikens Hus, Katrineholm. Ekologisk fika serveras. Välkommen! Föreläsning med Jan Forsmark Hela Sverige skall leva. Jan Forsmark föreläser och visar goda exempel på lokalt miljöarbete i Sverige samt målar upp strategier för hur en hållbar samhällsutveckling kan utvecklas för framtiden. Paneldebatt: Hur kan Katrineholm utveckla sitt miljöarbete mot en hållbar välfärd och miljö. Medeverkande: Birger Schlaug, Jan Forsmark, Kjell Dävelid, Katrineholms kommun, Aulis Syväjärvi, Studiefrämjandet Sörmland m fl. Jan Forsmark Hela Sverige ska leva. Foto:Privat. Läs gärna mer på eller

7 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan 7 Den kommun eller region som satsar på offensivt miljöarbete tar ansvar för den framtida välfärden Jordens olika ekosystem är stressade idag, det är naturens resurser som har gett oss den välfärd vi har, om vi överutnyttjar naturen riskerar olika ekosystem att kollapsa och då finns det inget»quick fix«för att rätta till problemet säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap på Stockholm Universitet tillika chef för Stockholm Resilience Centre. Studiefrämjandet fick ett möte med Johan Rockström för att diskutera miljösituationen idag när han gästade Eskilstuna. Hur definierar du begreppet resiliens? Jag kan lyfta fram tre huvudspår/ord. Motståndskraft: Hur robust är ekosystemen och samhället att klara av en störning, att finnas kvar som innan störningen? Anpassningsförmåga: Hur ska man anpassa sig till en föränderlig värld där samhälle och ekosystem påverkas av yttre påverkan? Transformativ förmåga: Hur kan samhället och ekosystemen förmå att lyfta sig från en dramatisk förändring och gå i en ny inriktning? Vad gör ni på ert forskningscentrum? Stockholm Resilience Centre är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system där människa och natur studeras som en integrerad helhet, vi bildadas Vår uppgift är att ta fram ny kunskap om relationen människa och natur, mänsklighet och planet, samt att ta fram nya lösningar för hållbar utveckling. Vilka ekosystem är mest stressade idag? Tropiska marina system har ett hårt tryck på sig pga av den globala uppvärmningen, överfiske och försurning, stora livsviktiga system av korallrev hotas av kollaps som inte går att reparera. Johan Rockström, professor i miljövetenskap, Stockholm Universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Foto: Aulis Syväjärvi. Regnskogarna riskererar att bli savanner eftersom de är utsatta för flera integrerade tryck från klimatförändring, markanvändning och hårda avverkningar. Polarisarna smälter i hög takt idag och det kan få konsekvenser för väder och klimat som vi inte kan överblicka. Värmen från solstrålningen reflekteras allt mindre tillbaka till rymden, vilket gör att mer värme stannar kvar i atmosfären. Snabba och oväntade förändringar i polarområden kan bidra till extrema väder och t o m kallare vintrar i Sverige och ändrade havsströmmar. Här i Sverige kan vi se att Östersjön och andra stora sjösystem är under press pga av alla diffusa utsläpp som samhället släpper ut, det gäller övergödning, olika miljögifter, läkemedel, överfiske etc. Det moderna jordbruket har också medfört ett förenklat landskap med mindre biologisk mångfald, landskapet blir då mer sårbart mot extrema väder, vind och vatten, resultatet blir med mindre buffringsförmåga och motståndskraft samt att miljögifter sprids i maten. För alla dessa problem finns spännande hållbara systemlösningar, för hållbar produktion av mat och energi och effektivt resursutnyttjande, som nu måste tillämpas på allt större skalor. Hur ska vi kunna kommunicera ut problemen i de stora ekosystemen till lokala åtgärder och förståelse? Svår fråga, vetenskapen måste bli duktigare och kreativare på att kommunicera ut forskningsresultaten, vi kan kombinera budskapen med berättelser, konst, film, foto etc, vilket vi exempelvis gjort i boken»the Human Quest«som summerar vår vetenskap på Stockholm Resilience Centre och är illustrerad med Mattias Klums s fantastiska fotografier och berättelser. Försöka nå mottagarens känslor, hjärta och hjärna på ett nytt sätt, även att visa på naturens skönhet. Berättelsen är att naturen är grunden för all välfärd och bra ekonomi. Vill vi leva ett gott liv måste vi tänka på detta och utveckla en smart välfärd, det människan gör idag håller inte i längden, så mycket vet vi. Den kommun som satsar på miljön satsar också på framtida välfärd. Behövs det större politiskt mod och handlingskraft idag inom miljöpolitiken? Ja, nu är tidpunkten för politiskt mod, också att experimentera med nya förvaltningsidéer. Det finns en stor villighet att hjälpa till hos vanliga människor, företag och kapitalinvesterare. Hur bra är Sverige idag inom miljöpolitiken, leder vi»ligan«? Vi halkar efter, vi är inte bäst i klassen men vi har alla förutsättningar om ambitionen finns. Tyskland är mycket bättre på energiområdet, England är bättre på ekosystem och naturkapital, Sydkorea är långt fram i sitt tänkande kring grön tillväxt och hållbarhet kopplat till ekonomi, det brukar kallas»green growth«internationellt. Har den»svenska modellen«med folkrörelsetraditionen en framtida funktion i det framtida miljöarbetet? Givetvis, det är en jätteviktig faktor, miljöfrågorna är en integrerad del av allt som påverkar välfärd och kräver samtal och insikt för att åstadkomma lokal förändring och nya tankemönster. Skall vi lösa miljöfrågan krävs social innovation i kombination med teknisk innovation. Vi kan inte lösa den långsiktiga miljöfrågan via media och information, förändringsprocessen mot en smart och hållbar välfärd är mer komplex än så, folkligt engagemang behövs redan idag. l text: Aulis Syväjärvi

8 Hela denna bilaga är en annons från Framtidsveckan program 8 14 april 2013 Vingåker, Flen, Katrineholm Vingåker Frigörande måleri-emotionell friskvård: Motverka stress och töm dig på dina jobbiga känslor Britt-Marie Munther. tid: Tisd 9/4 kl och torsd 11/4 kl Plats: Studiefrämjandet Vingåker. Recycle design: Ritva Pöykiö visar väskor sydda av kaffepaket. tid: Tisd kl Plats: Studiefrämjandet Vingåker. Sörmlands Vatten och Avfall AB:»Kom och snacka skit med oss«utanför ICA Cityhallen. tid: Onsd 10/4 kl Arrangör: Sörmlands Vatten och Avfall AB. COOP Konsum i Vingåker: Profilerar ekologiska och miljövänliga produkter i butiken hela veckan. ICA Cityhallen i Vingåker: Profilerar ekologiska och miljövänliga produkter i butiken hela veckan. Flen Insamling av förbrukade pennor för återvinning: Utställda boxar från Terracycle på stadshuset, biblioteket, Studiefrämjandet, BCPW-skolan. Arrangör: Studiefrämjandet. Willys: Lyfter fram ekologiska grönsaker i butiken under hela veckan. ICA Kvantum: Lyfter fram sina ekologiska och fairtrade produkter under veckan i butiken. MiljöFilm: En obekväm sanning (Al Gore). tid: Månd 8/4 kl och Plats: Biblioteket. Arrangör: Studiefrämjandet. Flens stadsutveckling: Temadag. Träffa samhällsbyggnadsförvaltningen och kom med idéer om hur vi ska forma Flen Staden mellan sjöarna. tid: Tisd 9/4 kl Plats: Biblioteket. Arrangör: Flens kommun. Framtidsforum: Hur utvecklar vi Flens framtida Stadsrum? Välkommen till en temakväll och bidra med idéer om hur vi kan utveckla Flens yttre miljö och stadsrum. Samhällsbyggnadsförvaltningen berättar om arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Flen staden mellan sjöarna. Aulis Syväjärvi, Studiefrämjandet visar bilder och exempel från andra orter i Sverige. Passa på och kom med egna idéer och förslag om hur du vill att vi utvecklar Flens stadsrum. Ekologisk Kaffe/thé servering. Varmt välkommen! tid: Tisd 9/4 kl plats: Biblioteket. Arrangör: Flens kommun, kontaktperson: Britt-Marie Andersson, planarkitekt och Studiefrämjandet. Öppet hus och visning av pelletsanläggning i Hälleforsnäs: tid: Tisd 9/4 kl och torsd 10/4 kl Plats: Västmarksgatan 3B, Hälleforsnäs. Arrangör: Flens Bostads AB. Miljöfilm: Pengar växer på träd. Tid: Onsd 10/4 kl och Plats: Biblioteket. Arrangör: Studiefrämjandet. Sörmlands Vatten och Avfall AB:»Kom och snacka skit med oss«utanför ICA Kvantum. Tid: Fred 12/4 kl Arrangör: Sörmlands Vatten och Avfall AB. Energiafton: Lär dig mer om solel, solvärme och energibelysning. Hans Jältorp, energirådgivare samt Mälardalens Solenergi. Tid: Torsd 11/4 kl Plats: Amazon, Flen. Arrangör: Studiefrämjandet, Flens kommun, energikontoret. ICA Kvantum: bjuder på Classic ekokaffe under dagen. tid: Fred 12/4. Framtidsveckans infotorg Tid: Lörd 13/4 kl Plats: Prins Wilhelms Torg. Provsmakning av lokalproducerad lammkorv, Studiefrämjandet. Testa en elcykel från ECO-Ride, Studiefrämjandet. Elbil, passa på och provkör! Caraboo AB och Studiefrämjandet. I ullens värld prova tova, Studiefrämjandet. Infokampanjen om miljön, Hyresgästföreningen. Tipspromenad och fågelinformation, Flens Ornitologer. Informationsdesigner Cathrin von Heideken, informerar om Människans fördomar + sitt nya spel i ämnet. Allemansrätten i praktiken, ett nytt material på olika språk, Naturskyddsföreningen i Flen. Vad vill dina drömmar säga dig Marit Johansson, Studieförbundet Vuxenskolan. Mjukträna med frigörande stretch och andning Barbro Öfverberg, Studieförbundet Vuxenskolan. Remake gör något nytt av något gammalt! Studieförbundet Vuxenskolan. Sticka för hälsan Yvonne Udenius, NBV. Energi-dans Yvonne Udenius, NBV. Verksamheten i en bikupa Else-Marie Forsling, Röda Korset. VågaMåla en fläck?! Marit Johansson, symbolpedagog. Katrineholm Willys: Lyfter fram ekologiska grönsaker i butiken under hela veckan. Provkör en elbil: Tid: Månd fred kl och lörd 13/4 kl Plats: Caraboo AB, Industrigatan 5. Arrangör: Caraboo AB. Sörmlands Vatten och Avfall AB:»Kom och snacka skit med oss«utanför ICA Maxi Tid: Månd 8/4 kl Arrangör: Sörmlands Vatten och Avfall AB. Gammalt blir nytt: Öppet hus vid Pingstkyrkan Second Hand: Tid: Månd 8/4 kl och torsd 11/4 kl Plats: Vingåkersvägen 10. Tanzania-afton med energi Tid: Tisd 9/4 kl Plats: Biblioteket. På landsbygden i Tanzania har 1,8 % tillgång till el. Vi berättar om arbetet att lösa det samt visar bilder från Tanzania. Vi berättar om möten med människor samt presenterar ett energiprojekt med elektrifiering av landsbygden i Tanzania i samarbete mellan Muheza District och Katrineholms kommun samt Blomberg&Stensson. Medverkar gör Joyce Kimwaga Lundin, Leif Öskog, Anders Kjellqvist samt Kjell Dävelid. Arrangör: Katrineholms kommun. Testa en elcykel: Passa på och prova en elcykel. Vi bjuder på en kopp ekokaffe/thé. Tid: Onsd 10/4 kl Plats: Drömplan, Köpmangatan 9. Arrangör: Studiefrämjandet. Föredrag om elbil och solenergi: Visst lönar det sig att köpa elbil, Peter Söderberg, Caraboo AB. Kjell Dävelid, energirådgivare, pratar om solfångare och solceller samt jämför olika alternativ för bilars bränsle. Tid: Onsd 10/4 kl Caraboo bjuder på förtäring. Föranmälan: Tel , mail: peter@caraboo.se. Plats: Caraboo AB, Industrigatan 5. Arrangör: Caraboo AB. Föreläsning debatt: Sverige ställer om! Jan Forsmark Hela Sverige skall leva. Föreläsning och goda exempel på lokalt miljöarbete i Sverige. Paneldebatt: Birger Schlaug, Kjell Dävelid, Jan Forsmark, Aulis Syväjärvi m fl. Hur kan Katrineholm utveckla sitt arbete mot en smart och hållbar välfärd. Tid: Torsd 11/4 kl Plats: Musikens Hus. Arrangör: Studiefrämjandet. Båltsnäs vilt och gårdsbutik Öppet hus: Tid: Fred 12/4 kl och lörd 13/4 kl Plats: Väg 55 mot Norrköping. Tel: Mannekänguppvisning av ett annorlunda slag: Tid: Lörd 13/4 kl Plats: Pingstkyrkan Second Hand, Vingåkersvägen 10. Guidad visning av Egen El:s sol- och vindpark: Bland solceller och vindkraft. Tid: Sönd 14/4 start kl (1,5 tim). Plats: Energikullen 1, Katrineholm. Ingen förhandsanmälan. Insamling av förbrukade pennor för återvinning: Utställda boxar från Terracycle finns på Studiefrämjandet, Stadshuset, Pingstkyrkan, Biblioteket. Arrangör: Studiefrämjandet. Kalendariet finns även på