Ny ledningsorganisation samt utredningsuppdrag NSG

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (4) Datum Vår referens Eva Ahlgren E-post Tjänsteskrivelse Ny ledningsorganisation samt utredningsuppdrag NSG Ärende 6 GyVF Sammanfattning När verksamheten på Norra Sorgenfri gymnasium stängdes evakuerades de olika verksamheterna till tillfälliga lokaler på olika platser i staden. Den praktiska delen på byggprogrammet är ännu inte löst. Nämnden har fattat beslut om att särskolan inte ska tillbaka till lokalerna på Sorgenfri. Inga beslut har fattats om byggprogrammets framtid. Stor oro råder därför bland personal på byggprogrammet. Den evakuerade verksamheten är nu uppdelad och har olika framtidsplaner vilket gör gamla ledningsorganisationen svårt att fungera optimalt. Möjligheterna att arbeta med de strategiska och långsiktiga planerna för verksamheterna är minimala då all kraft går till att lösa den akuta situationen. Det är angeläget att göra en noggrann analys av hur framtiden ska se ut både för särskoledelen och för byggprogrammet. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att att att att utbildningsområdet Värnhemsskolan utökas till att även innefatta gymnasiesärskolan på Valdemarsro, med start den 1 februari utbildningsområdet Universitetsholmens gymnasium utökas till att även innefatta Byggprogrammet, med start den 1 februari tillsätta en projektledning för Malmös framtida byggymnasium. byggprogrammet i likhet med gymnasiesärskolan flyttas från Norra Sorgenfri gymnasium till andra lokaler. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riskbedömning Byggymnasiet flytt till Universitetsholmens gymnasium Riskbedömning Gysär flytt till Värnhemsskolan Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Central samverkansgrupp Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden SIGNERAD

2 Ärende Bakgrund Sedan lång tid tillbaka har Norra Sorgenfri gymnasium brottats med svåra problem som kretsat kring föroreningar i marken, mögel i husen och de psykosociala konsekvenserna av detta. I juni uppmättes halter överstigande gränsvärden för klorerade lösningsmedel (IMTEK). Under sommaren evakuerades hemvisten till Munkhätteskolan. Efter en ombyggnation av ventilationens tilluftsaggregat sänktes halterna av klorerade lösningsmedel till långt under gränsvärdena. Den 30 augusti fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut att undersöka möjligheterna att skyndsamt avbryta hyreskontraktet och flytta verksamheten från lokalerna på Norra Sorgenfri gymnasium. I september presenterade COWI en rapport som visade på kraftiga halter av olika markföroreningar. Rapporten rekommenderade förnyade och fördjupade undersökningar samt kontrollprogram för inomhusluften. Den 27 september fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut att flytta gymnasiesärskolan från lokalerna på Norra Sorgenfri gymnasium till nya lokaler. I oktober kom resultatet av AnoZonas mätningar av mögelsporer i inomhusluften som visade på kraftigt förhöjda halter av mögelsporer. En hälsoscreening av personal på både byggprogrammet och inom särskolan samt elever på byggprogrammet genomfördes i september och resultatet kom till förvaltningen i oktober och visade på en samstämmig symptombild, såsom irritation, sveda i slemhinnor, trötthet och huvudvärk. Symptomen går enligt företagshälsovården att knyta till så kallade sjuka hus - symptom.. Företagshälsovården har tagit emot ett 60-tal medarbetare med liknande symptom. Arbetsmiljöproblemen har utöver de fysiska symptomen skapat mycket oro med sjukskrivningar som följd. Den 14 oktober beslöt de fackliga organisationerna att med stöd av arbetsmiljölagen avbryta arbetet. Förvaltningsledningen bestred inte detta. 2 (4) Nuläge Det råder stor oro bland medarbetarna på byggprogrammet då det spekuleras om att de ska flytta tillbaka till lokalerna på Norra Sorgenfri. Bakgrunden till detta är att det finns ett nämndsbeslut på att gymnasiesärskolan ska flytta till nya lokaler men ett liknande beslut för byggprogrammet saknas. Det vakuum som programmet härmed befinner sig i kan dessutom äventyra byggprogrammets existens genom att inga nya elever söker till utbildningen. Det är viktigt att snabbt komma igång med visionsarbetet för skolan och en plan för dess fysiska placering är nödvändig. Verksamheten vid Norra Sorgenfri gymnasium är nu uppdelad i två delar som geografiskt, skolforms- och lokalmässigt är skilda åt. Gymnasiesärskolan är temporärt placerade på Valdemarsro fram till och med vårterminens slut 2015 för att till höstterminen 2015 flytta in i permanenta lokaler, där Heleneholms gymnasium är ett möjligt alternativ. Byggymnasiets administration och ungdomselever är lokaliserade i U-båtshallen (f.d Mediegymnasiet) i västra hamnen. Eleverna koncentrationsläser där teoriämnena fram till

3 terminens slut. År 3-eleverna har APL. Frågan om var de praktiska momenten i utbildningen ska förläggas är ännu inte löst. Hyresavtalet för U-båtshallen sträcker sig fram till och med den 30 juni Vuxenutbildningens byggelever befinner sig på APL terminen ut. Nya elever tas in i januari, april och augusti månad. Utbildningen i Anläggningsfordon är lokaliserad till Lindängelund och påverkas inte av förändringarna. Uppdragsutbildningen Plåt har fått nya lokaler genom hyresavtal med JPN-Plåt på Ridspögatan 12. Hyresavtalet löper per månad och kan sägas upp med två veckors varsel. Ledningsorganisation Mot bakgrund av den uppkomna situationen behöver ledningsorganisationen ändras då det tidigare samboförhållandet mellan byggprogrammet och gymnasiesärskolan härmed upphört. Förvaltningen arbetar just nu med att på sikt förändra förvaltningens ledningsorganisation så att den bättre harmonierar med de övriga skolförvaltningarna. Detta innebär att det i framtiden blir större utbildningsområden. Vi föreslår därför att de två verksamheterna sorteras in i befintliga utbildningsområden enligt följande: gymnasiesärskolan kopplas till Värnhemsskolan och byggprogrammet kopplas till Universitetsholmens gymnasium med start den 1 februari Värnhemsskolan har idag en omfattande särskoleverksamhet och i mångt och mycket harmonierar gymnasiesärskolans nya program väl med Värnhemsskolans övriga programutbud exempelvis programmet Skog, mark och djur som har en naturlig koppling till Naturbruksprogrammet. Gymnasiesärskoleprogrammet Fastighet, anläggning och byggnation kommer att fortsatt tillhöra byggymnasiet. När det gäller byggprogrammets koppling till Universitetsholmens gymnasium baseras det på det utvecklingsarbete som bedrevs tillsammans med Lunds kommun och som gick under namnet Byggutbildning Syd. Ambitionen var att ta ett gemensamt grepp på byggoch byggrelaterade utbildningar. Universitetsholmens gymnasium har idag både El- och energiprogrammet och VVS och fastighetsprogrammet. Byggprogrammets utveckling Byggprogrammet på Norra Sorgenfri etablerades i en tid då en högkonjunktur på byggmarknaden rådde och samverkansprojektet Byggutbildning Syd var i full gång. Efterfrågan på arbetskraft var stor och byggprojekten många. Strax efter etableringen kom finanskrisen och luften gick ur byggbranschen, vilket också påverkade intresset för att utbilda sig inom bygg-sektorn.. Parallellt pågick också reformeringen av gymnasieskolan vilket innebar att elever som valde yrkesprogrammen inte längre med automatik fick en grundläggande behörighet till högskola och universitet. Detta sammantaget bidrog till att antalet sökande till yrkesprogrammen generellt och nationellt minskade och att byggutbildningens tidigare attraktionskraft minskade. Inom samverkansområdet Skåne Blekinge pågår återkommande diskussioner huruvida alla kommuner ska erbjuda samtliga yrkesprogram eller om man kan samverka över kommungränserna. Yrkesprogrammen är ofta kostsamma då de kräver stora lokalytor och avancerade maskiner samtidigt som det bara är ett fåtal elever som söker sig till dessa. Händelsen med lokalproblemen på Norra Sorgenfri, kommer sannolikt också att än mer 3 (4)

4 bidra till en minskning i söktrycket till byggprogrammet. 4 (4) Framtiden Malmö ligger i ett av Sveriges mest expansiva områden där byggprojekten avlöser varandra. Självklart bör Malmö stad signalera till sina unga medborgare att Malmös utveckling och framtid är beroende av dem genom en ständig nyrekrytering till stadens högkvalitativa byggutbildning. Malmö stad borde vara en tillräckligt stor kommun för att kunna driva ett kommunalt byggprogram. Det är därför angeläget att göra en noggrann analys av byggprogrammets framtida utveckling och ambitionsnivå. Det är också angeläget att arbeta med att höja attraktionskraften på utbildningarna. Samarbete med andra aktörer Byggutbildningen måste ytterligare utveckla samarbetet med branscherna för att leverera den kompetens och höga kvalitet som de efterfrågar. Företag och branschorganisationer borde i sin tur kunna bidra till att kvalitetssäkra utbildningarna och identifiera svagheter och styrkor. Branscherna och företagen kan identifiera framtida kompetensbehov och yrkeskrav som gör att skolan utvecklar innehållet och fördjupar utbildningen. För en positiv utveckling framöver är det angeläget att undersöka möjligheterna till utökad samverkan med branscher/företag, mellan kommunerna i samverkansområdet, med högskolorna i regionen och mellan fristående och kommunal skola. Omvärldsspaning I utredningen om framtida utveckling av byggprogrammet i Malmö stad, bör det undersökas hur andra kommuner löser det minskade intresset för att söka till byggprogrammet och alla dess inriktningar. Likaså bör övervägas vilka inriktningar Malmö stad bör satsa på. Frågor som bör belysas är vidare, hur organisationen ska dimensioneras, var den ska förläggas samt vilka alternativa lösningar som finns för att Malmö stad ska kunna erbjuda ett attraktivt kommunalt byggprogram. Frågorna om framtiden är många och vi behöver därför parallellt med den tillfälliga lösningen fokusera på framtidsfrågorna. En projektledning behöver tillsättas med uppgiften att spana, utreda och planera för framtidens byggprogram. Projektledningen kommer att lämna en delrapport till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i april och en slutrapport i september Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

5 Malmö stad Riskbedömning och handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder Orsak till riskbedömning Verksamhet som berörs Personer/grupper som berörs Förslag om organisationsförändring: Bygg-gymnasiet ska ingå i Universitetholmens utbildningsområde Bygg-gymnasiet och Universitetholmens gymnasium. Personal vid Bygg-gymnasiet och Universitetholmens gymnasium Sannolikhet för risk S Konsekvens av risk K Riskvärdering R = S x K 1 = Liten sannolikhet 2 = Medelstor sannolikhet 3 = Stor sannolikhet 4 = Mycket stor sannolikhet 1 = Försumbar konsekvens 2 = Lindrig konsekvens 3 = Kännbar konsekvens 4 = Allvarlig konsekvens extra uppmärksamhet! 1 4 = Acceptabel risk. Men bevaka 6-9 = Medelstor risk. Arbeta med detta för att förebygga ohälsa = Stor/allvarlig risk. Prioritera detta! Undersöka - risker och riskkällor Bedöma Åtgärder / Handlingsplan Ansvarig Klart datum Uppföljning graden av risk Otydlighet i beslutsvägar och för långa beslutsvägar S3 R9 Tydlig ansvarsfördelning. Följa Skollagen och delegationsordningen. Agneta Nilsson 31/ / Otydlighet i samverkanssystemet med för stora samverkansgrupper där frågor faller mellan stolarna alternativt inte hinns med. R4 Ta fram en plan för hur samverkansorganisationen ska se ut. Agneta Nilsson 31/ / Otydlighet i det centrala samverkanssystemet. Otydlighet i fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter. R4 S2 R8 Se över samverkansorganisationen centralt och säkerhetsställa kvalitén. En tydlig fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter. Eva Ahlgren 20/ / Agneta Nilsson 31/ / Otydlighet i det systematiska S2 Se över enheternas olika rutiner Agneta Nilsson 31/ /9 2014

6 arbetsmiljöarbetet. Otydlighet för personalen gällande organisationen kring administrativ personal. Personal som får tjänstgöra på flera enheter - stress, splittrat uppdrag, tid som "äts upp" av förflyttning R8 S2 R6 S2 R6 gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet och skapa en samsyn och gemensamma rutiner för detta. En tydlig ansvarsfördelning. Agneta Nilsson 31/ / Uppföljning i flera forum: medarbetarsamtal, psykosociala skyddsronder mm. Respektive chef/ Samverkansgrupper Kontinuerligt Kontinuerligt Att information om organisationsförändringen inte når ut till alla medarbetare. Risk att tidigare gjorda erfarenheter av organisationsförändringar ej tas tillvara. R3 S2 R6 Se över informationskanaler och skapa gemensam plattform för kommunikation för hela utbildningsområdet. Ta fram en kommunikationsplan. Gå igenom enkätsvar och analyser tidigare gjorda från NSG och Rönnen. Pia Oredsson/Agneta Nilsson Christer Månsson, Helen Andersson, Björn Andersson Kristina Hessel, Slavica Rankic, Agneta Nilsson tillsammans med skyddsombud. Snarast, efter nämndens beslut. 10/ / / Deltagare vid riskbedömningen: Lars Silverberg, Monica Henningsson, Hanna Engberg, Tommy Rosengren, Christer Månsson, Agneta Nilsson, Lennart Göransson, Tommy Åkesson, Fritz Agger Information på arbetsplatsträff datum: Se kommunikationsplan Ansvarig chef Agneta Nilsson Genomförd datum: 20/ Behöver riskbedömningen tas upp i Samverkan Ja Datum CSG 4/ Skyddsombud Lennart Göransson (Lärarförbundet) Tommy Åkesson (LR) Fritz Agger ( Lärarförbundet)

7

8 Malmö stad Riskbedömning och handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder Orsak till riskbedömning Verksamhet som berörs Personer/grupper som berörs Förslag om organisationsförändring: Gymnasiesärskolan ska ingå i Värnhemsskolans utbildningsområdet Värnhemsskolan och gymnasiesärskolan Personal vid respektive enhet Sannolikhet för risk S Konsekvens av risk K Riskvärdering R = S x K 1 = Liten sannolikhet 2 = Medelstor sannolikhet 3 = Stor sannolikhet 4 = Mycket stor sannolikhet 1 = Försumbar konsekvens 2 = Lindrig konsekvens 3 = Kännbar konsekvens 4 = Allvarlig konsekvens extra uppmärksamhet! 1 4 = Acceptabel risk. Men bevaka 6-9 = Medelstor risk. Arbeta med detta för att förebygga ohälsa = Stor/allvarlig risk. Prioritera detta! Undersöka - risker och riskkällor Bedöma Åtgärder / Handlingsplan Ansvarig Klart datum Uppföljning graden av risk Otydlighet i beslutsvägar och för Tydlig ansvarsfördelning. Följa Skollagen Utbildningschef 10/ med övrig långa beslutsvägar R4 och delegationsordningen. ledningsgrupp. Otydlighet i samverkanssystemet med för stora samverkansgrupper där frågor faller mellan stolarna alternativt inte hinns med. R4 Ta fram en plan för hur samverkansorganisationen ska se ut. Ledningsgrupp tillsammans med lokala fackliga parter. 10/ / Otydlighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet Otydlighet för personalen gällande organisationen kring administrativ personal. Personal som får tjänstgöra på flera enheter - stress, splittrat uppdrag, tid som "äts upp" av R4 R3 S3 R9 Se över enheternas olika rutiner gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet och skapa en samsyn och gemensamma rutiner för detta. Ledningsgrupp tillsammans med lokala fackliga parter. 14/ / En tydlig ansvarsfördelning. Ledningsgrupp 10/ / Uppföljning i flera forum, under medarbetarsamtal, psykosociala skyddsronder mm. Respektive chef/ Samverkansgrupper Kontinuerligt Kontinuerligt

9 förflyttning Att information om organisationsförändringen inte når ut till alla medarbetare. R3 Se över informationskanaler och skapa gemensam plattform för kommunikation för hela utbildningsområdet. Ta fram en kommunikationsplan. Informationschef tillsammans med utbildningschef Snarast, efter nämndens beslut. 10/ Deltagare vid riskbedömningen: Gazmend Isufi, Alexander Strandqvist, Fredrik Björkman, Gunilla Heimsten, Anna-lena Iskre, Mikael Follrud Mattias Gregorius, Set Rooke, Barbro Willners, Marie Wennberg, Lars Silverberg, Monica Henningsson, Hanna Engberg, Pia Oredsson Information på arbetsplatsträff datum: Se kommunikationsplan Ansvarig chef Barbro Willners Genomförd datum: 20/ Behöver riskbedömningen tas upp i Samverkan? Ja Datum CSG 4/ Skyddsombud / Elevskyddsombud Fredrik Björkman (Lärarförbundet) Gunilla Heimsten (Lärarförbundet) Anna- Lena Iskre (Kommunal) Alexander Strandqvist (LR) Gazmend Isufi (Kommunal)