ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Fördjupad granskning av SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Fördjupad granskning av SVERIGE"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SWD(213) 124 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Fördjupad granskning av SVERIGE i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/211 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser Följedokument till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROGRUPPEN Om resultat av fördjupade granskningar enligt förordning (EU) nr 1176/211 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser {COM(213) 199 final} {SWD(213) 113 final} {SWD(213) 114 final} {SWD(213) 115 final} {SWD(213) 116 final} {SWD(213) 117 final} {SWD(213) 118 final} {SWD(213) 119 final} {SWD(213) 12 final} {SWD(213) 121 final} {SWD(213) 122 final} {SWD(213) 123 final} {SWD(213) 125 final} SV SV

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER INLEDNING DET MAKROEKONOMISKA LÄGET OCH POTENTIELLA OBALANSER Makroekonomisk bakgrund Utlandsställningens hållbarhet Konkurrenskraft och utrikeshandelsresultat Den privata sektorns skuldsättning Utveckling på bostadsmarknaden DJUPANALYS PÅ VISSA OMRÅDEN Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Översikt över den svenska bostadsmarknaden Problem med byggsektorn En pressad hyresmarknad Hushållens skuldsättning Den icke-finansiella företagssektorns skuldsättning Den senaste utvecklingen av icke-finansiella företags skulder Bakomliggande faktorer till de svenska företagens skuldsättning Kopplingar mellan den privata skuldsättningen och den reala ekonomin, den finansiella sektorn och de offentliga finanserna Risker för den reala ekonomin Riskerna för den finansiella sektorn Risker för de offentliga finanserna POLITISKA UTMANINGAR...61 HÄNVISNINGAR

3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Kommissionen drog i maj 212 slutsatsen att Sverige hade drabbats av makroekonomiska obalanser, särskilt vad gäller utvecklingen av den privata sektorns skuldsättning och bostadsmarknaden. I den rapport om förvarningsmekanismen som offentliggjordes den 28 november 212 drog kommissionen slutsatsen, också med hänsyn till att en obalans hade konstaterats i maj, att det är lämpligt att fortsätta granskningen av huruvida obalanser kvarstår eller avvecklas. I denna fördjupade granskning görs i detta syfte en övergripande bedömning av den svenska ekonomin i linje med omfattningen av övervakningen inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser. De viktigaste iakttagelserna och slutsatserna av denna analys är följande: Det svenska bytesbalansöverskottet är stort, men det tycks inte peka på en underliggande obalans i ekonomin. Bytesbalansöverskotten har inte lett till en ackumulering av nettotillgångar mot utlandet, utan i stället korrigerat stora bytesbalansunderskott i det förflutna. De återspeglar främst en försiktig finanspolitik och hushållens höga pensionssparande, och i mindre utsträckning också lägre bygginvesteringar. Bortsett från flaskhalsar i utbudet av bostäder tycks det inte finnas någon befintlig politik som på konstlad väg skulle dämpa efterfrågan. Överskottet i bytesbalansen har redan korrigerats markant sedan 27 och väntas minska ytterligare på medellång sikt. Begränsningar inom byggsektorn har, förutom att bidra till det stora överskottet, underblåst den starkt stigande bostadspristrenden, samtidigt som de har förhindrat en alltför kraftig byggboom. Trots gradvis minskade exportmarknadsandelar är den svenska ekonomin fortfarande en av de mest konkurrenskraftiga i EU. Bortsett från krisåren har marknadsandelsförlusterna varit marginella under de senaste tio åren. Förlorade marknadsandelar för varor har till stor del kompenserats av ökade marknadsandelar för tjänster. Förlusterna avspeglar strukturella förändringar snarare än en ogynnsam inhemsk kostnadsutveckling eller urholkad kvalitetskonkurrenskraft. Enhetsarbetskostnader och priser har ökat långsammare i Sverige än i dess viktigaste handelspartners. Den starkare svenska kronan och högre ökningstakt i enhetsarbetskostnader under 212 visar på konkurrenskraftsproblem på kort sikt. I ett vidare perspektiv kan måttligt krympande marknadsandelar ses som en positiv utveckling med tanke på det kraftiga bytesbalansöverskottet och den omstrukturering som pågår i euroområdet. Makroekonomiska risker kopplade till den privata sektorns höga skuldsättning fortsätter att vara betydande, trots ett antal dämpande faktorer och nyligen införda politiska åtgärder inom bostads- och företagsbeskattning. Företagens skuldsättning har minskat väsentligt sedan 29 men är fortfarande hög, även om den stora andelen företagsinterna skulder frånräknas. Hushållens skuldsättning har stabiliserats först nyligen och kommer sannolikt inte att sjunka under den närmaste framtiden med tanke på den fortsatta kredittillväxten och en låg amorteringstakt på bostadslån. Olika indikatorer på företagens finansiella hälsa och stresstester av hushållen, liksom den låga andelen konkurser under krisen 28 29, dämpar å andra sidan till viss del farhågor om privata aktörers förmåga att sköta sina skuldåtagaden. Kreditutbud och efterfrågeförutsättningar tyder inte på något överhängande skuldsaneringstryck. Den svenska bostadsmarknaden har varit stabil under det senaste året, men utgör fortfarande en potentiell källa till instabilitet i framtiden. Trots att en del åtgärder vidtagits den senaste tiden kvarstår stelheter som tynger ned bostadsutbudet, som i synnerhet sammanhänger med omständliga planeringsprocesser till följd av de svenska kommunernas lokala planeringsmonopol, begränsad konkurrens inom byggsektorn och den kvarvarande hyresregleringen. Tillsammans med en fastighetsbeskattning som uppmuntrar till 3

4 skuldsättning tenderar dessa stelheter att skapa ett tryck uppåt på huspriserna och därigenom bidra till att öka hushållens skuldsättning. Den fördjupade granskningen tar även upp de politiska utmaningar som dessa utvecklingstrender skapar samt möjliga politiska åtgärder för att möta dessa utmaningar. Ett antal faktorer kan beaktas: Hushållens skuldsättning skulle kunna hanteras inom ramen för en global reform som tar fasta på de olika incitament som påverkar efterfrågan på bostadsägande. En successiv utfasning av möjligheten att göra skatteavdrag för räntebetalningar skulle kunna kombineras med en skärpning av den årliga fastighetsskatten. Detta skulle återställa neutralitet mellan olika investeringsalternativ och även öppna upp ett finanspolitiskt utrymme att sänka skatter som är mer skadliga för tillväxten. Krav på amortering skulle kunna övervägas för att stävja överdriven upp- och utlåning. För att sänka företagsskuldnivån kan det vara värt att undersöka hur det skattemässiga gynnandet av skuldsättning skulle kunna minskas ytterligare utöver de åtgärder som redan har vidtagits för att ta itu med multinationella företags internationella skatteplanering. För att göra bostadsmarknaden effektivare skulle man kunna överväga ytterligare reformer av hyressättningssystemet genom att med hjälp av ett system baserat på marknadshyror skapa ett optimalt utbud av hyresbostäder till skäligt pris. Sådana reformer skulle kunna genomföras i två steg där det första kunde vara att låta hyror i det nyproducerade hyresbeståndet avspegla vad hyresgäster är villiga att betala. I ett andra steg skulle hyresnivåer av det resterande hyresbeståndet kunna anpassas gradvis. Det kan även vara värt att undersöka hur de enskilda hyresgästernas roll i hyresförhandlingar skulle kunna stärkas samt öppna möjligheter till större avtalsfrihet. En rationalisering av den fysiska planeringen och bygglovsförfarandena skulle göra bostadsutbudet mer flexibelt, främja konkurrens inom byggsektorn och minska byggkostnaderna. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom att begränsa överklagandeförfaranden, förtydliga kostnadsansvar, tillnärma byggnads- och miljöregler och ge kommuner, som har ett faktiskt planeringsmonopol, tydligare incitament att minska den administrativa bördan för byggföretag och tillhandahålla effektivare tjänster. Dessa åtgärder är i regel ömsesidigt förstärkande, eftersom en förbättring av bostadsmarknadens sätt att fungera sannolikt bidrar till att minska hushållens skuldnivåer. En väl genomtänkt tidsplan och ett gradvist genomförande av åtgärderna skulle vara avgörande för att uppnå de planerade långsiktiga fördelarna utan att destabilisera bostadsmarknaden på kort sikt. Även om konjunkturläget på bostads- och bolånemarknaderna inte uppmuntrar till stora reforminsatser i en nära framtid är det viktigt att påbörja förberedelsearbetet för åtgärder som kräver längre administrativa eller rättsliga förfaranden eller ett bredare politiskt och allmänt stöd. Kopplingar mellan externa och interna obalanser bör också beaktas. Å ena sidan är det troligt att åtgärder för att lösa upp begränsningar inom byggsektorn, och öppna upp den för utländsk konkurrens, kommer att gynna bygginvesteringar och en utveckling mot ett minskat bytesbalansöverskott. Å andra sidan skulle åtgärder för att snabbt minska skuldsättningen leda till ett högre sparande och därigenom ökat bytesbalansöverskott. 4

5 1. INLEDNING Den 28 november 212 lade Europeiska kommissionen fram sin andra rapport om förvarningsmekanismen, utarbetad i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1176/211 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser. Förvarningsmekanismen fungerar som en inledande förebyggande undersökning som kan bidra till att identifiera medlemsstater för vilka det krävs en grundlig analys för att fastställa om obalanser föreligger eller riskerar att uppstå. Enligt artikel 5 i förordning nr 1176/211 bör dessa landsspecifika fördjupade granskningar undersöka arten, ursprunget och allvaret i den makroekonomiska utveckling i den berörda medlemsstaten, som utgör, eller kan leda till, obalanser. På grundval av denna analys kommer kommissionen att fastställa om den anser att det föreligger en obalans och vilken typ av uppföljning den kommer att rekommendera rådet. Detta är den andra fördjupade granskningen av Sverige. Föregående fördjupade granskning offentliggjordes den 3 maj 212, och slutsatsen i den var att Sverige hade makroekonomiska obalanser, särskilt när det gäller utvecklingen av den privata sektorns skuldsättning och bostadsmarknaden. Sammantaget drog kommissionen i rapportern om varningsmekanismen slutsatsen att det var lämpligt att närmare undersöka huruvida obalanserna kvarstår eller är på väg att avvecklas, också med hänsyn till att en obalans konstaterats i maj. I denna fördjupade granskning görs i detta syfte en övergripande bedömning av den svenska ekonomin i linje med tillämpningsområdet för övervakningen enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser. 2. DET MAKROEKONOMISKA LÄGET OCH POTENTIELLA OBALANSER 2.1. Makroekonomisk bakgrund Före krisen 28/29 upplevde Sverige en lång period av stark ekonomisk tillväxt på i genomsnitt 3,5 % under åren Denna period kännetecknades av långtgående ekonomiska reformer som lade grunden för sunda offentliga finanser, ökad sysselsättning, en låg inflationsmiljö och en utomordentligt stark konkurrenskraftsställning. Som en relativt liten och öppen ekonomi drabbades Sverige hårt av krisen 28/29, men återhämtade sig snabbt när efterfrågan från Sveriges största handelspartners åter tog fart. Den snabba återhämtningen underlättades av en kraftig depreciering av den svenska kronan i förening med en expansiv finans- och penningpolitik. Riksbanken sänkte på ett par månader reporäntan med 4,5 procentenheter och den finanspolitiska injektionen motsvarade 1 ¾ % av BNP 29. Trots en snabb kredittillväxt och en bostadsprishausse före krisen, klarade bostadsmarknaden påfrestningen relativt väl och utgjorde en stöttepelare för den krisdrabbade ekonomin. Under 21 och 211 upplevde den svenska ekonomin en stark tillväxt på 6,1 % respektive 3,9 % per år. Sedan slutet av 211 har ekonomin åter tappat fart i kölvattnet av statsskuldkrisen i euroområdet och en ny global konjunkturavmattning. En recession har undvikits men BNP-tillväxten förväntas bli svag under , på omkring 1 % per år. Arbetslösheten som aldrig fullt ut föll tillbaka till nivån före krisen 28/29 antas komma att ligga kring 8 % under 213. De dystra arbetslöshetsutsikterna drivs av minskad efterfrågan från både konsumenter och företag, och eftersom de senare pressas av sjunkande lönsamhet och minskad försäljning blir personalnedskärningar den sannolika reaktionen för att vända den negativa utvecklingen. Den starka kronan försvårar också utsikterna till en exportdriven återhämtning. Den svaga ekonomiska tillväxten väntas innebära att de offentliga finanserna, från att ha uppvisat ett svagt positivt saldo, går mot svagt negativa siffror för 212 och 213. Med tanke på 5

6 det annorlunda utgångsläget är det inte troligt att finans- och penningpolitiken om än ackommoderande väntas kunna utgöra samma buffert som under konjunktursvackan 28/29. Tillväxten förväntas ta fart igen under andra halvåret 213 i takt med att förtroendet för ekonomin återvänder och hushållen och företagen börjar sätta sina uppdämda konsumtions- och investeringsplaner i verket. Återhämtningen kommer att få full fart 214 då ekonomin väntas växa med 2,5 3 %. Figur 1: BNP-tillväxt och arbetslöshet 9 % Real GDP growth Unemployment rate Källa: Kommissionen (Eurostat) Anmärkning: Prognos för BNP-tillväxten 212 Real GDP growth Unemploiment rate Real BNP-tillväxt Arbetslöshet 2.2. Utlandsställningens hållbarhet Sveriges bytesbalansöverskott har legat över resultattavlans indikativa tröskelvärde sedan 24. Det förändrades från 9,1 till 7,2 % av BNP mellan 28 och 212. Utvecklingen under det senaste året bekräftade tidigare trender i bytesbalansöverskottets sammansättning. Särskilt överskottet i handeln med tjänster (4 % år 212) som 29 blev den främsta bidragande faktorn till bytesbalansöverskottet, fortsatte att vara betydligt större än överskottet i handeln med varor (2,1 % av BNP). Investeringsinkomsternas bidrag har varit stabilt (2,3 % av BNP), men lägre än under på grund av lägre hemtagna vinster från svenska investeringar i utlandet. Löpande transfereringar uppvisar ett stabilt negativt saldo (-1,3 % av BNP), vilket avspeglar Sveriges ställning som nettobidragsgivare till EU:s budget och biståndsgivare på global nivå. Kapitalbalansen har inte någon större inverkan på landets utlandsställning. Den finansiella balansen uppvisar en mer stabil bild än före krisen. Även om finansiella flöden över gränserna i regel är mycket volatila har nettoflödena följt en stabil trend sedan 6

7 29. Svenska banker har sedan krisen intensifierat sin utlåning utomlands, vilket resulterat i nettoutflöden under rubriken övrigt kapital. Samtidigt har de i ökad utsträckning finansierat sig genom obligationsemissioner riktade till utländska investerare, vilket resulterat i nettoinflöden av portföljinvesteringar. Det senare har sammanfallit med ökande utländsk efterfrågan på svenska skuldebrev, inbegripet statsobligationer. Nettoutflödena av utländska direktinvesteringar har också fortsatt varit stora, vilket avspeglar lägre utländska direktinvesteringar i Sverige efter krisen, men också återbetalning av skulder till utländska ägare. De officiella reserverna har varit mer eller mindre stabila under det senaste året. Figur 2: Bytesbalansens komponenter Figur 3: Den finansiella balansens komponenter % of GDP Capital account (KA) Current transfers Income balance Trade balance - services Trade balance - goods Trade balance Current account balance (CA) Net lending/borrowing (CA+KA) % of GDP Net errors and omissions Official reserves (net) Other investment (net) Portfolio investment (net) Direct investment (net) Current account balance Net lending/borrowing (CA+KA) Källa: Kommissionen (Eurostat) Källa: Kommissionen (Eurostat) % of GDP % av BNP % of GDP % av BNP Capital account (KA) Kapitalbalans Net errors and omissions mätfel och bortfall nette (restpost) Current transfer Löpande transfereringar Official reserves (net) Officiella reserver (netto) Income balance Kapitalavkastningsbalans Other investment (net) Övriga investeringar Trade balance - services Handelsbalans - tjänster Portfolio investment (net) Portföljinvesteringar (netto) Trade balance - goods Handelsbalans - varor Direct investment (net) Direkta investeringar (netto) Trade balance Handelsbalans Current account balance Bytesbalans Current account balance (CA) Bytesbalans Net lending/borrowing (CA+KA) Finansiellt nettosparande Net lending/borrowing Finansiellt nettosparande 7

8 (CA+KA) Nettoutlandsställningen (NIIP) har försämrats sedan 211 och är fortsatt negativ (- 14,4 % av BNP 212) 1, trots fortsatta stora bytesbalansöverskott. Sverige är det enda EUland med överskott i bytesbalansen som har sett sin nettoutlandsställning försämras mellan 27 och 212. Såsom visades i 212 års fördjupade granskning redovisade Sverige under den perioden betydande negativa värderingseffekter som uppvägde effekterna av överskotten i bytesbalansen. Detta innebär att total avkastning på svenska tillgångar utomlands (med hänsyn tagen till aktuella direktavkastningsnivåer och förändringen i tillgångspriser) har varit lägre än avkastning på utlandsägda tillgångar i Sverige 2. De negativa värderingseffekterna har huvudsakligen uppstått genom posterna utländska direktinvesteringar och i mindre utsträckning genom portföljinvesteringar. De har främst sammanhängt med i) den fortlöpande apprecieringen av den svenska kronan sedan 29 3, ii) ett minskat värde på svenska direktinvesteringar utomlands jämfört med utländska direktinvesteringar i Sverige och, iii) ett ökat värde på svenska obligationer som innehas av utlänningar jämfört med värdet på utländska obligationer som innehas av svenskar (se figur 7). Sveriges utlandsskuld netto ökade också under det senaste året (preliminära siffror tyder på 63 % av BNP 212) i samband med ökad försäljning av svenska företagsobligationer till utländska investerare. Den korrigering som inleddes 29 och som drevs på av återbetalning av koncerninterna lån till utländska dotterbolag har således upphört. Med tanke på den höga nivån på den svenska nettoutlandsskulden (den fjärde högsta i EU i % av BNP), skulle en fortsatt skuldökning kunna ge anledning till oro (en betydande del av utlandsskulden kan hänföras till gränsöverskridande koncerninterna lån, vilket behandlas i avsnitt 3.2). 1 Beräknad utifrån marknadsvärde skulle Sveriges utlandsställning vara positiv (5,7 % av BNP under 211). 2 Europeiska kommissionen, bytesbalansöverskott i EU (212). 3 Utländska tillgångar är huvudsakligen denominerade i utländsk valuta (88 % i mitten av 212), medan huvuddelen (58 % i mitten av 212) av utlandsskulderna är denominerade i den nationella valutan. 8

9 Figur 4: Nettoutlandsställningens komponenter Figur 5: Nettoutlåning och nettoupplåning per sektor % of GDP -5 % of GDP Net portfolio investment Changes in reserves (net) Other investment (net) Net direct investment Net financial derivatives Net external debt (neg. sign) Net int'l investment position (NIIP) Marketable debt (portfolio debt instr. and other investment, net) Households General government Financial corporations Non-Financial corporations Total Economy Källa: Kommissionen (Eurostat) Källa: Kommissionen (Eurostat) % av GDP % av BNP % av GDP % av BNP Net portfolio investment Portföljinvesteringar netto Housholds Hushåll Changes in reserves (net) Valutareservförändringar netto General government Offentlig sektor Other investment (net) Övriga investeringar netto Financial corporations Finansiella företag Net direct investment Direkta investeringar netto Non-Financial corporations Icke-finansiella företag Net finacial derivatives Finansiella derivat netto Total economy Hela ekonomin Net external debt (neg. sign) Utlandsskuld netto (neg. tecken) Net investment position (NIIP) Nettoutlandsställning Marketable debt (portfolio debt instr. and other investment, net Säljbar skuld (Portföljskuldinstrument och övriga investeringar, netto 9

10 Figur 6: Värderingseffekter Figur 7: Nedbrytning av värderingseffekter % of GDP 3, 2, 4 cumulative CA 1, 2 NIIP, nominal value VALUATION EFFECTS % of GDP, -1, -2, -3, -2-4, * Dir inv, assets Dir inv, liab Portfolio inv, assets Portfolio inv, liab Other inv, assets Other inv, liab Fin derivatives (net) Reserves (net) Total net Källa: Kommissionen (Eurostat) Källa: Kommissionen (Eurostat) * För 212, preliminära siffror på grundval av kvartalsvisa uppgifter % av GDP % av BNP % av GDP % av BNP cumulative CA kumulativ bytesbalans Dir inv, assets Direktinv., tillgångar NIIP, nominal value Nettoutlandsställning, nominellt värde Dir inv liab Direktinv., skulder VALUATION EFFECTS VÄRDERINGSEFFEKTER Portfolio inv, assets Portföljinv., tillgångar Portfolio inv, liab Other inv, assets Other inv, liab Fin derivatives (net) Reserves (net) Total net Portföljinv., skulder Övriga inv., tillgångar Övriga inv., skulder Finansiella derivat (nett) Valutareserv (netto) Summa (netto) Om man tittar på den sektorsvisa balansen mellan sparande och investeringar har samtliga sektorer ställning som nettofordringsägare. Det växande bytesbalansöverskottet under perioden kan främst hänföras till både hushållens och statens ökade besparingar som följde av skatte- och pensionsreformerna och antagandet av ett ambitiöst mål för de offentliga finanserna under 199-talet. Förutom en högre sparkvot kan det positiva finansiella nettosparandet också i viss mån förklaras av lägre investeringar. Investeringskvoten var betydligt lägre än nivån i EU under ett tiotal år efter krisen i början av 199-talet, främst på grund av låga bygginvesteringar, men också på grund av en strukturell omläggning av ekonomin från tillverkningssektor till tjänstesektor. Ett antal begränsningar i 1

11 byggsektorn förhindrade den från att alltför kraftigt reagera på en stark efterfrågan på bostäder efter 2 (se även avsnitt 3.1.2). De offentliga bygginvesteringarna har emellertid också varit ganska begränsade, eventuellt till följd av ett starkt politiskt åtagande att hålla överskottsmålen för de offentliga finanserna. Förutom inom byggsektorn kan investeringar även ha hämmats av flera brister på tjänstemarknaden (t.ex. fasta avgifter för tillhandahållande av vissa angivna tjänster eller begränsat tillträde för utländska tjänsteleverantörer till den svenska marknaden före 211). I dagsläget har den allmänna investeringskvoten redan hunnit ikapp nivåerna i övriga EU, men investeringar i anläggningar och bostäder uttryckta i % av BNP ligger fortfarande under EU-genomsnittet. Mot bakgrund av ovanstående omständigheter skulle det vara svårt att fastslå att Sveriges bytesbalans skulle peka på en underliggande obalans i ekonomin. Bytesbalansöverskotten har inte resulterat i en ackumulering av nettoförmögenhet gentemot utlandet, utan i stället snarare korrigerat stora bytesbalansunderskott i det förflutna. Den inhemska efterfrågan verkar inte medvetet hållas tillbaka, med undantag för byggsektorn och tjänstesektorn, där nationella regleringar kan tänkas ha lett till lägre investerings- respektive importnivåer. Sverige tillåter sin valuta att flyta fritt, löner förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter utan politiska ingrepp och finanspolitiken har snarast gett stöd åt den inhemska efterfrågan under senare år. Överskottet har varit i tämligen hög grad byggts upp genom en hög sparkvot i den offentliga och privata sektorn som ökade till följd av den djupa ekonomiska krisen i början av 199-talet och den efterföljande reformerna av skatte-, pensions- och budgetramen. Överskottet i bytesbalansen har redan korrigerats väsentligt från 9,1 % till 7,1 % av BNP mellan 28 och 211 och kommer sannolikt att minska ytterligare på medellång sikt. Flera faktorer finns på plats som sannolikt kommer att fortsätta att verka i riktning mot ett ännu mer balanserat bytesbalanssaldo framöver: fortsatt skuldneddragning i andra delar av Europa som leder till lägre efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster liksom dessas lägre kostnadskonkurrenskraft, den svenska kronans appreciering, minskat hushållssparande i takt med att den första efterkrigsgenerationen går i pension och att befolkningen fortsätter att bli allt äldre, samt tilltagande konkurrens från utvecklingsländer. Lägre överskott i bytesbalansen skulle med största sannolikhet vara förenligt med en hållbar betalningsbalanssituation för Sverige: Ecfins beräkningar tyder på att ett bytesbalanssaldo i jämvikt skulle visa sig tillräckligt för att närma nettoutlandsställningen till noll fram till 225, bortsett från värderingseffekter Konkurrenskraft och utrikeshandelsresultat Ur ett globalt perspektiv på Sveriges konkurrenskraft är det tydligt att den svenska ekonomin alltjämt är en av de mest konkurrenskraftiga i EU. Den kännetecknas av högt tekniskt framåtskridande, solida resultat inom forskning och utveckling och innovation, tillförlitliga och öppna institutioner samt en högre utbildning och yrkesutbildning som uppnår tillfredsställande resultat. Sveriges exportmarknadsandelar för varor och tjänster har inte desto mindre fortsatt att minska (figur 8) under perioden och uppvisar en negativ ökningstakt på -11,6 % för femårsperioden, liknande perioden (-11,9 %), vilket framhölls i 212 års fördjupade granskning avseende Sverige. I båda fallen gav utvecklingsindikatorn för exportmarknadsandelar på resultattavlan för förfarandet vid makroekonomiska obalanser (MIP) en varningssignal (eftersom indikatorns tröskelvärde var - 6 %). När man emellertid bryter ned den senaste femårsperiodens siffror uppstod lejonparten av denna förlust under krisåren 28 och 29 (-4,1 % respektive -6,9 %), medan 11

12 marknadsandelsminskningen under periodens återstående år har varit mer måttlig (för 211 uppgick den till -,5 %). Förlusten i exportmarknadsandelar sammanhänger främst med varumarknaden och den sektoriella analysen i 212 års fördjupade granskning är fortfarande relevant. Nedgången beror följaktligen till största delen på strukturella faktorer kopplade till den svenska exportens traditionella produktmix: Pappersvaror tappar allt mer mark som informationsbärare och sågverksprodukter upplever begränsningar på grund av byggbranschens svaga ekonomiska utsikter. På motsvarande sätt möter ett stort antal leverantörer till bilindustrin ökad konkurrens från snabbväxande, exportinriktade ekonomier som är på väg att integreras i världsekonomin. Det är viktigt för Sverige att vara uppmärksam på de konkurrensfördelar landet har i förhållande till tillväxtekonomier med låga kostnader, för att säkerställa att dess produkter fortsätter att efterfrågas på exportmarknaderna. Graden av konkurrens på inhemska marknader kan uppskattas med hjälp av en indikator för graden av överlappning eller likhet i exportstrukturer, det så kallade Finger-Kreinin indexet. Indexet varierar från till 1 där 1 visar perfekt likhet medan, tvärtom, anger att exportstrukturerna är helt annorlunda. För Sverige är det överlappande indexet med Kina 3,5 %, vilket är bland de högsta i EU (figur 9). Som för många andra EU-länder är överlappningen särskilt stor för textilier och textilvaror, mineralprodukter och diverse tillverkningsindustri, men Sverige konkurrerar också med Kina inom sektorer som basmetaller och oädla metallvaror, maskiner, apparater och mekanisk utrustning. Figur 8: Exportmarknadsandelstillväxt (i % jämfört med föregående år) Figur 9: Exportöverlappningsindex: Kina i förhållande till EU-länder andelspartner: Världen Rate of change y-o-y (%) Denominator: World Export growth (neg. sign) Numerator: Export growth EMS growth rate 5 IE GR FI PT BE DK AT SE FR ES NL DE IT Källa: Kommissionen (Eurostat) Källa: Kommissionens avdelningars beräkningar utifrån FNstatistik från Comtrade Rate of change y-o-y (%) Denominator: Word Förändring från föregående år (i %) Nämnare: Global 12

13 Export growth (neg. sign) Numerator: Export growth EMS growth rate exporttillväxt (neg. tecken) Täljare: Exposttillväxt Exportmarknadsandelstillv äxt Mer än hälften av den svenska varuexporten går till andra EU-länder och med krisen i euroområdet i förening med den starka apprecieringen av den svenska kronan under det tredje kvartalet 212 (5 % jämfört med det årets andra kvartal) visade flertalet av EU:s medlemsstater (däribland Tyskland, en av Sveriges största handelspartner) nyligen mindre intresse för svenska varor. Officiell statistik över den svenska exporten till Tyskland under 212 indikerar en exportnedgång på - 4 %, vilket överensstämmer med den totala minskningen. Den svenska exportens andel av högteknologiska produkter har emellertid varit tämligen konstant under det senaste årtiondet och uppgick till 13,9 % år 211. Sveriges nettoställning kompenserades delvis av en motsvarande ökning av exportmarknadsandelarna för tjänster (figur 1), delvis till följd av tillverkningsindustrins stadigt ökande tjänsteinnehåll, vilket ökar det ömsesidiga beroendet mellan tjänstehandel och varuhandel. Tjänstesektorn stod för 1,81 % av världsmarknadsandelarna för tjänster under , och bland de olika typerna av tjänster bidrog segmenten övriga affärstjänster och data- och informationstjänster mest till överskottet 4. Under rubriken övriga affärstjänster utgjordes den största delen av trepartshandel (merchanting) som oftast inbegriper förmedling av varor från en utländsk leverantör till en utländsk kund. Trepartshandel kan också täcka varuinköp av en aktör med hemvist i Sverige från en aktör bosatt i utlandet och påföljande vidareförsäljning av varorna till en annan utländsk aktör. Varorna förs under denna process varken in i eller lämnar det lands ekonomi som sammanställer uppgifterna. Den inkomst som erhållits av tjänsten redovisas som export av tjänster oberoende av varuflödets riktning. Om dessa typer av tjänster rensades från exportstatistiken skulle exportutvecklingen vara mycket mer dämpad. Den inneboende volatiliteten i dessa typer av tjänster föranleder vissa frågor beträffande uthålligheten i det som nu står för ungefär en tredjedel av handeln med tjänster. Även om Sveriges handelsbalans delvis kan förklaras av överskottet i varuhandeln (2,4 % av BNP 211) är emellertid totalt sett överskottet i tjänstehandeln ännu större (3,6 % 211), vilket gör att den totala svenska handelsbalansen uppvisar ett relativt stort överskott på cirka 6 % av BNP. Denna fördelning till förmån för tjänstehandeln kommer sannolikt att fortsätta att förstärkas i framtiden, dvs. tjänsternas andel av den totala exporten förväntas öka ytterligare framöver, vilket även avspeglar det faktum att omkring 7 % av Sveriges BNP kommer från produktion och konsumtion av tjänster, och att denna andel ständigt ökar. 4 Andra företagstjänster inbegriper i huvudsak trepartshandel (merchanting) och handelsrelaterade tjänster, operativa leasingtjänster och diverse affärstjänster, yrkesmässiga och tekniska tjänster 13

14 Figur 1: Utvecklingen av varors och tjänsters exportmarknadsandelar (i % av andelen av världshandeln) Figur 11: Varors didrag till den totala handelsbalansen uppdelat på breda ekonomiska kategorier i (%) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Goods Services Total goods Intermediate goods Fuel Consumer goods Capital goods -4, -2,, 2, 4, 6, Balance of trade in goods, % GDP Källa: FN-statistik från Comtrade Källa: Eurostat Comext, kommissionens beräkningar Goods Varor Total goods Varor totalt Sevices Tjänster Intermediate goods Insatsvaror Fuel Consumer goods Capital goods Balance of trade in goods, % GDP Bränsle Förbrukningsvaror Kapitalvaror Varuhandelssaldo, i % av BNP Förlusten av exportmarknadsandelar den senaste tiden är kopplad till förändringar i den svenska kronans reala växelkurs i förhållande till dess handelspartners valutor. Under sommaren 212 apprecierade kronan betydligt mot i synnerhet euron (med cirka 8 % under tredje kvartalet 212, jämfört med samma period under 211) och därigenom pressades den svenska exportberoende industrins marginaler ytterligare. Särskilt sågverken, massa- och pappersindustrin uttryckte farhågor över utvecklingen och begärde ytterligare sänkningar av reporäntan. Riksbanken sänke i september reporäntan till 1,25 % och i december sänktes den ytterligare till 1 procent för att stödja den svenska ekonomin. Samtidigt har växelkursen också i viss mån stabiliserats. 14

15 När man jämför den svenska kostnadsutvecklingen med handelspartnernas framträder inga stora konkurrenskraftsproblem. Samtidigt som enhetsarbetskostnaderna har ökat långsammare än i euroområdet de senaste åren (figur 12), finns det tecken på att denna situation kan komma att ändras i framtiden (den svenska kronans appreciering, arbetstagarnas ersättningar ökar snabbare än BNP osv.), vilket i så fall skulle kunna leda till en utjämning i förhållande till euroområdet. Det går i vart fall inte att på detta stadium urskilja några tydliga trender, och det kommer bli viktigt att följa resultatet av den pågående löneförhandlingsrundan för att bedöma eventuella löneökningar som överstiger indikatorerna för produktivitetstillväxt samt reallöneutvecklingen. Enhetsarbetskostnaderna ökade inom både tjänstesektorn och industrin under perioden På sektorsnivå står tillverkning av i) basmetaller, ii) motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar, iii) el-, gas-, ångdrivna anläggningar och luftkonditioneringsanläggningar samt iv) byggsektorn för de största sektorsvisa bidragen till totala enhetsarbetskostnader, vilket tyder på att Sverige kan vara på väg att tappa konkurrenskraft på dessa områden. Det är dock så att den reala effektiva växelkursen, baserat både på det harmoniserade konsumentprisindexet och enhetsarbetskostnaderna, kännetecknas av en viss grad av volatilitet, vilket beskrevs i förra årets fördjupade granskning. Särskilt eftersom den reala effektiva växelkursen är starkt kopplad till den nominella växelkursen och samvarierar med den svenska kronans kursutveckling gentemot valutorna i handelspartnernas ekonomier, har valutafluktuationer en omedelbar effekt på utvecklingen (figur 13). En ny struktur för främjande av utrikesandel och investeringar under namnet Business Sweden har inrättats nyligen genom en sammanslagning av det tidigare Exportrådet och InvestSweden. Det ägs gemensamt av den svenska regeringen (företrädd av utrikesdepartementet) och det privata näringslivet via Sveriges Allmänna utrikeshandelsförening. Förhoppningen är att utnyttja synergieffekter från de båda typerna av verksamhet (främjande av svensk export och främjande av utländska direktinvesteringar till Sverige) och att den gemensamma strukturen även kommer att leda till att den offentliga finansieringen utnyttjas mer effektivt. Sammanfattningsvis beräknas Sverige, trots vissa problem, ligga i topp i fråga om relativ konkurrenskraft, och detta är något som även lyfts fram av olika konkurrenskraftsrangordningar som sammanställts av internationella observatörer. I exempelvis World Economic Forums globala konkurrenskraftsrapport rankas Sverige som nummer fyra av 144 länder. I Världsbankens rapport från 213 över företagsklimatet i olika länder med titeln Ease of Doing Business ligger Sverige på trettonde plats på listan över de länder som det är lättast att bedriva företagsverksamhet i (bland totalt 185 länder, men det är en nedflyttning från en tidigare åttondeplats i 212 års upplaga). OECD beskriver den svenska innovationsförmågan som en av de bästa i världen (OECD, 213). I Europeiska kommissionens innovationsunionsresultattavla för 212 rangordnas Sverige som bästa EU-land på innovationsområdet och ledande land i tre av de åtta dimensioner som mäts genom resultattavlan. Sverige står emellertid inför en utmaning vad gäller den otillfredsställande graden av saluföring av innovativa produkter och räknas bland de länder som behöver höja sin forsknings- och utvecklingsintensitet snabbare för att uppnå det preliminära nationella FoU-målet på 4 % av BNP 15

16 senast 22. FoU-intensiteten har sjunkit från en högsta nivå på 4,13 % av BNP 21 till 3,42 % 21 (1,7 % offentlig + 2,35 % privat), enligt uppgifter från Eurostat. 5 Figur 12: Nedbrytning av enhetsarbetskostnadsutvecklingen Figur 13: Nedbrytning av den reala effektiva växlingskursens utveckling 8 1 Rate of change y-o-y (%) Rate of change y-o-y (%) Inflation (GDP deflator growth) Real Compensation per Employee Productivity Contribution (negative sign) Nominal unit labour cost ULC in Euro Area NEER relative HICP (-) REER (HICP) REER (ULC) Källa: Kommissionen, AMECO Anmärkning: Prognos för Källa: Kommissionen, AMECO Anmärkning: Prognos för Rate of change y-o-y (%) Förändring från föregående år (i %) Rate of change y-o-y (%) Förändring från föregående år (i %) Inflation (GDP deflator growth) Inflation (BNP-deflator ökn.) NEER Nominell effektiv växelkurs Real Compensation per Employee Real ersättning per anställd relative HICP (-) relativ HKPI (-) Productivity Contribution (neg. sign) Produktivitetsbidrag (neg. tecken) REER (HICP) Real effektiv växelkurs (HKPI) Nominal unit labor cost Nominell enhetsarbetskostnad REER (UCL) Real effektiv växelkurs (enhetsarbetskostnad) 5 6D,_2-21_(%25_share_of_GDP).png&filetimestamp= and 6D_by_sector,_25_and_21_(%25_share_of_GDP).png&filetimestamp=

17 ULC in Euro Area Enhetsarbetskostnad i euroområdet 2.4. Den privata sektorns skuldsättning Den privata skuldsättningen ligger kvar på en hög nivå (231 % av BNP 211), långt över tröskelvärdet 16 % av BNP. Efter tre år av skuldkorrigering väntas den svenska privata skuldsättningen som andel av BNP öka under 212, eftersom ökningstakten i absoluta tal inte minskat lika snabbt som BNP-tillväxten (preliminära uppgifter baserade på de första tre kvartalen 212 tyder på 235 % av BNP för 212). Korrigeringen under perioden berodde på minskande skuldsättning bland icke-finansiella företag som står för omkring två tredjedelar av den totala privata skuldsättningen. Å andra sidan har det inte konstaterats någon korrigering av hushållens skulder, som står för den resterande tredjedelen och som stabilt legat på omkring 81 % av BNP sedan 29. För att göra bilden fullständig bidrar också finansiella bolag i hög grad till landets skuld (med 129 % av BNP under 211). Å andra sidan ligger den offentliga skulden på en relativt låg nivå på omkring 4 % av BNP. 17

18 Figur 14: Nedbrytning av skuld (i % av BNP), konsoliderade uppgifter Figur 15: Kreditutvecklingen (i % av BNP) % of GDP % of GDP Financial corporations Government Household Non financial corporations Private sector EA17 MIP Threshold Private sector Financial corporations Government Household Non financial corporations Private sector EA17 MIP Threshold Private sector Källa: Kommissionen (Eurostat) För 212: preliminära siffror på grundval av kvartalsvisa uppgifter Källa: Kommissionen (Eurostat) För 212: preliminära siffror på grundval av kvartalsvisa uppgifter % of GDP I % av BNP Financial corporations Household Private sector EA17 Private sector Government Non financial corporation MIP Threshold Finansiella företag Hushåll Privat sektor euroområdet17 Privat sektor Offentlig sektor Icke-finansiella företag MIP-tröskelvärde Företagsskuldsättningen som uppgick till 149 % av BNP 211 var den femte högsta i EU, men ett antal omständigheter minskar farhågorna om dess hållbarhet. I den föregående granskningen visades att skuldkvoten överskattats till följd av en stor andel gränsöverskridande utlåning inom multinationella företag (nästan 5 % av BNP), vilket tenderar att minimera företagens skattetryck eftersom de utnyttjar skillnader i företagsbeskattning mellan länderna där de är verksamma. Utlåning inom multinationella företag är förenad med mindre risker än annan typ av utlåning eftersom de svenska koncernbolagens skulder normalt sett motsvaras av tillgångar i utländska koncernbolag. Den svenska regeringen har nyligen vidtagit förändringar i företagsbeskattningen för att begränsa företagens skatteplanering. Olika indikatorer på svenska företags finansiella hälsa, t.ex. soliditet, skuldsättningsgrad, fallissemangsgrad eller räntebörda, tyder inte på några väsentliga hållbarhetsrisker. Det mycket låga antalet företagskonkurser under krisåren 28/29 indikerar också 18

19 en ganska stark finansiell ställning för svenska företag. Den årliga kreditökningstakten sjönk från 6,3 % till 1,4 % mellan januari 212 och januari 213 och förväntas förbli dämpad även under de kommande månaderna. Trots dessa förmildrande faktorer påkallar företagens höga skuldsättningsnivå en närmare undersökning av drivkrafter och potentiella källor till sårbarhet. I avsnitt 3.2 i denna översyn kommer bolagsbeskattningens roll för företagens tendens till ökad skuldfinansiering att diskuteras liksom kreditvillkorens roll, särskilt vilken roll bankernas låga riskviktning för företagskrediter spelar. Skuldnedragningstryckets omfattning kommer att bedömas utifrån olika indikatorer på alltför hög skuldsättning samt utbuds- och efterfrågetryck på krediter för att bestämma sannolikheten för en ytterligare skuldneddragning inom den svenska företagssektorn. Figur 16: Skuldkvoter för icke-finansiella företag Figur 17: Finansinstituts utlåning till hushållen (i % av BNP) Ratios of debt to equity, GDP and total assets (%) Debt / GDP Debt / assets Debt / equity Debt / assets, consolidated % of GDP Loans for house purchase Loans for consumption Loans for housing, EA Loans for consumption, EA Källa: Kommissionen (Eurostat) För 212: preliminära siffror på grundval av kvartalsvisa uppgifter Källa: Kommissionen: (Eurostat), ECB Ratios of dedt to equity, GDP and total assets Soliditetskvot, skuldkvot och skuldsättningsgrad % of GDP I % av BNP Debt/GDP Skuldkvot (skuld/bnp) Loans for house purchase Bostadslån Debt/equity Solifitet (skuld/eget kapital) Loans for consumption Konsumtionslån Debt/assets Skuldsättningsgrad (Skulder/tillgångar) Loans for housing, EA Bostadslån euroområdet 19

20 Debt/assets consolidated Skuldsättningsgrad (Skulder/tillgångar) konsoliderat Loans for consumption Konsumtionslån euroområdet Hushållens skuldsättning uppgår till mer än 8 % av BNP, eller 17 % av den disponibla inkomsten i Sverige. Merparten av hushållens skuldsättning består av bolån (diagram 17), och skulduppbyggnaden har gått hand i hand med de stigande bostadspriserna under de senaste 15 åren. Ökningstakten för bolån är för närvarande något lägre men ligger fortfarande på cirka 4,5 % per år och ökar fortfarande snabbare än den disponibla inkomsten. Baserat på denna utveckling har Riksbankschefen utfärdat en rekommendation om att inte låta hushållens skuldsättning överstiga 2 % av den disponibla inkomsten, med hänvisning till de uppenbara riskerna för landets finansiella stabilitet. Den sårbarhet som följer av hushållens betydande skuldsättning är också anledningen till att detta ämne, och kopplingen till utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden, analyseras ingående i efterföljande kapitel av denna granskning. I förra årets granskning identifierades fastighetsbeskattningen och låga amorteringar som de viktigaste bidragande faktorerna till den ökande hushållsskuldsättningen. En mycket låg fastighetsskatt i förening med generösa skatteavdrag för räntebetalningar gör att incitamentsstrukturen gynnar lånefinansierade investeringar i fastigheter. Liksom vad gäller amortering var fastighetsköp med 1 % belåning inte ovanliga i Sverige före krisen. Låntagare valde allt oftare amorteringsfria lån och bankerna var inte särskilt intresserade av att tvinga kunder att minska sin skuldsättning. Dessa faktorer bidrog till skulduppbyggnad, som i viss mån redan har åtgärdats av de nationella myndigheterna. Som ett första steg infördes ett lånetak på 85 % av fastighetsvärdet i oktober 21. Det har dock varit möjligt att kringgå detta lånetak genom att ta upp andra typer av lån för att komplettera hypotekslånen, en praxis som vissa svenska banker erbjuder (Finansinspektionen 212 b). För att i hålla tillbaka hushållens skuldsättning har finansinspektionen rekommenderat att en lägsta riskviktning på 15 % införs för bolån 6, jämfört med de nuvarande 6 % för att återspegla en ändrad riskprofil. Genom de striktare reglerna skulle det kapital som banker måste reservera för att skydda sig mot möjliga kreditförluster på hypotekslån öka kraftigt. Även om andelen nödlidande lån historiskt sett varit mycket låg i Sverige hävdar finansinspektionen att det är nödvändigt att visa försiktighet. Den skärpta reglerna innebär att ytterligare 2 miljarder svenska kronor skulle låsas som primärkapital inom den så kallade andra pelaren (Finansinspektionen, 212). De svenska bankerna har emellertid i stor utsträckning redan beaktat de kapitalnivåer som åtgärden nödvändiggör och som för närvarande är föremål för samråd med berörda parter. En annan viktig åtgärd är den planerade förstärkningen av kapitaltäcknings- och likviditetskrav på banker, som i Sverige är mer långtgående än minimikraven enligt Basel III och som införs tidigare än i andra EU-länder (1 % kärnprimärkapitalkvot [Core Tier 1]) snarast möjligt, och 15 % från och med 215). De svenska bankerna har i stor utsträckning redan anpassat sig till de strängare kraven. En möjlig amorteringsskyldighet för hypotekslån håller också på att utvärderas. Riksbankschefen har uttalat sig för en reglering av amorteringspraxis. I mars 213 gav regeringen också finansinspektionen 6 Det är nödvändigt för bankerna att hålla en viss andel primärkapital (tier 1) på sina balansräkningar för alla lån de utställer. Lånens riskprofil avgör hur mycket kapital som ska reserveras. Hittills har svenska bankers riskvikter för hypotekslån har varit mycket lägre än flertalet andra europeiska bankers (5 1 % jämfört med 2 25 %). Wall Street journal, ). 2

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2014,

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2014, EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2014 COM(2014) 428 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sveriges nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Sveriges konvergensprogram

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.215 SWD(215) 46 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Landsrapport Sverige 215 inklusive en fördjupad granskning av åtgärderna för att förebygga och

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.7.2012 SWD(2012) 197 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Sverige har under en lång period haft betydande överskott i bytesbalansen och därmed även i det finansiella sparandet mot utlandet. Trots det har Sveriges förmögenhet mot omvärlden

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer