Linvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Linvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Anna Helmersson Förskolechef Pernilla Lundevall Bitr. Förskolechef Annsofi Gustafsson Förskollärare Helena Persson Förskollärare Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Vi använder oss av bilderböcker och annat material för att ta upp olika teman som rör likabehandling. Vi tar alla barns funderingar och frågor kring konflikter på största allvar och försöker skapa en dialog barnen emellan. Vi kommer vi arbeta med etnisk tillhörighet som prioriterat mål. Vi kommer även arbeta med de övriga sex diskrimineringsgrunderna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi har informerat om planen på alla introduktionssamtal och utvecklingssamtal. Vi kommer under året ha etnisk tillhörighet som tema. Genom att varje dag ha föräldrakontakt vill vi skapa en öppen och bra dialog med alla vårdnadshavare. Alla vårdnadshavare har svarat på en enkät som en del i vår kartläggning. Personalens delaktighet Alla förskolor har representanter i EHT (elevhälsoteamet). Genom Elevhälsans organisation har förskolan tillgång till elevvårdsteam i Valbo med specialpedagog, tal- och språkpedagog, kurator/socionom och särskolans resursteam. Genom teamet får vi råd och tips så verksamheten kan anpassas för alla barn. Det förs kontinuerliga diskussioner på våra VP. Förskolan har två likabehandlingsrepresentanter. Förankring av planen PUL/LBH representanterna har ansvar för att presentera planen för arbetslagen på förskolan. Planen ska finnas tillgänlig på vår hemsida. Fortlöpande arbete kommer informeras via veckobrevet. Aktuella frågor kan diskuteras i grupper på föräldramöten. Genom vårt sätt att bemöta barnen i vardagen läggs grunden för lika behandling. Vi kopplar vårt arbete med litteratur till de olika diskrimineringsgrunderna tillsammans med barnen. Vi har även temaarbeten under året om t.ex. kamratskap. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla pedagoger har utvärderat planen utifrån frågeställningar och diskuterat arbetet på ett VP och avdelningsmöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Båda arbetslagen på Linvägens förskola har utvärderat arbetet med etnisk tillhörighet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultat: Barnen benämner vilka länder de besökt. Barnen har även berättat att det har varit varmt eller att det har regnat. Några barn har berättat hur de har rest. De har åkt bil till tex Arlanda, att de har flugit flygplan och mellanlandat i en annan stad. Utifrån barnens tankar har vi fört samtal under måltider där vi har pratat kring hur människor äter i andra länder. Tex i Sverige använder vi kniv och gaffel men i tex Indien äter de med händerna och sitter på golvet. Barnen har tycke det varit väldigt roligt med Alfons uppdragsbrev och sett fram emot detta varje vecka. Barnen diskuterade fram olika alternativ som Alfons kunde flyga med. Tex en släde som tomten gör med fastnade för att göra en luftballong var. Vi har fått svar från en vårdnadshavare angående vilka traditioner de har i sin familj. Årshjulet har börjat tagit form med olika traditioner, just nu är den under uppbyggnad där vi kan för in de olika traditioner som förskolan och vårdnadshavare har. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen sker både i arbetslaget och våra tvärgrupper där vi diskuterar om vi nått våra mål och om vi kan göra något annorlunda? för att årets plan utvärderas Annsofi Gustafsson, Helena persson 3/9

4 Främjande insatser Främja lika behandling vad gäller kränkningar Kränkande behandling Barnen ska utveckla sin självkänsla och stärka sin identitet genom att känna sig trygga i barngruppen. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir utsatta för kränkande behandling. Samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Alla pedagoger ska agera som goda förebilder. Vi använder oss av litteratur och frågeställningar kring ämnet. Vi använder Alfons Åberg som en återkommande figur. Vi utgår från ett material från Friends som heter Alfons vänskapslåda. Materialet utgår från Alfons böcker och vi försöker återkoppla innehållet till barnens vardag. De äldsta barnen får även ta med Alfons hem över en helg och "ta hand om honom". Främja likabehandling vad gäller kön Kön Att ge pojkar och flickor lika stora förutsättningar och utrymme i verksamheten. Alla ska få utvecklas och få ha intressen utan begränsningar utifrån kön. Ser över litteratur och material som förebygger steriotypa könsroller. Hur kan vi förändra miljön på förskolan för att erbjuda en verksamhet som tilltalar alla oavsett kön? Arbeta med utvald litteratur kring kön. Främja likabehandling vad gäller religon eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Ge barnen kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar, oavsett religion, ska känna trygghet att lämna sitt barn till förskolan. Finns det familjer som praktiserar en annan religon är vår skyldighet att föra en dialog om t.ex. traditioner, högtider och kost. Vi bygger upp ett årshjul för traditioner /9

5 Främja likabehandling vad gäller ålder Ålder Alla barn ska ha möjlighet att ta lika stor plats oavsett ålder. Inget barn ska bli utsatt för kränkning på grund av ålder. Låta alla barn komma till tals i gruppverksamhet och planera verksamnheten till alla åldrar. Förskolan har två ålderintegrerade avdelningar bl.a. för att skapa förståelse för alla oavsett ålder. I våra tvärgrupper arbetar vi ålderindelade och kan där anpassa verksamheten efter ålder. Inomhusmiljön är även anpassad för att passa alla oavsett ålder. Främja lika behandling vad gäller funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Att barnen ska få en förståelse för att alla har olika förutsättningar. Att barnen visar empati och respekt för varandra. Anpassa verksamheten och lokaler efter behov. Vi som pedagoger ska fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Ha en god dialog med vårdnadshavare utifrån deras erfarenheter och kunskaper för att tillsammans skapa en så bra miljö och förutsättningar för barn med funktionsnedsättning. Främja likabehandling vad gäller sexuell läggning Sexuell läggning Att barnen får en inblick och förståelse för olika familjeförhållande t.ex. regnbågsfamiljer. Vi uppmärksammar litteratur och artiklar om regnbågsfamiljer som vi använder som diskussionsunderlag. 5/9

6 Främja likabehandling vad gäller könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Får kompetensutveckling på detta område. Det är viktigt att det finns kunskap och medvetenhet om transpersoners situation i samhället. Vi söker information om olika könsuttryck och könsidentitet så personalen får mer kompetens. Främja likabehandling vad gäller etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Uppmärksammar traditioner från olika religoner. Ta tillfälle i akt då något barn varit utomlands på semester och pratar tillsammans om just de landets kultur. Vi kommer även försöka få vårdnadshavarna mer delaktiga i detta. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har frågat föräldrar via veckobreven att de får berätta hur de firar olika traditioner i sin familj. Vi har även ett årshjul på väggen på förskolan där vi sätter upp de olika högtider som finns och de högtider vi på Linvägen firar. Områden som berörs i kartläggningen Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har blivit delaktiga i vårt arbete kring etnisk tillhörighet genom Alfons där vi t.ex. belyser allas lika värde. I samlingar och gruppövningar har vi frågat barnen tex vart de har varit på semester och visat på en karta som vi har på väggen. Vi har också studerat jordgloben och pratat om hur andra människor kan leva i andra länder. Vårdnadshavare har involverats i kartläggningen genom veckobreven, där vi har frågat om vilka traditioner de firar hemma hos sig. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har informerat och diskuterat kartläggningen på ett VP och vi har lyft förskolans traditioner och hur vi firar dessa. Resultat och analys Vad visar kartläggningen:i de gruppövningar vi haft med barnen har vi fått många funderingar och tankar från barnen. Det är många barn som har berättat vart de varit på semester. Flera tankar har dykt upp tex. klimat, hur man reser, lång eller kort tid att flyga etc. Utifrån detta har barnen fått små uppdrag av Alfons på samlingarna. Exempel på detta är att de äldsta barnen har fått uppdrag att bygga något som flyger för att Alfons vill se sig om i världen. Utifrån vår förfrågan i veckobreven har vi fått in ett svar om vilka traditioner den familjen har. Resultat: Barnen benämner vilka länder de besökt. Barnen har även berättat att det har varit varmt eller att det har regnat. Några barn har berättat hur de har rest. De har åkt bil till tex Arlanda, att de har flugit flygplan och mellanlandat i en annan stad. Utifrån barnens tankar har vi fört samtal under måltider där vi har pratat kring hur människor äter i andra länder. Tex i Sverige använder vi kniv och gaffel men i tex Indien äter de med händerna och sitter på golvet. Barnen har tycke det varit väldigt roligt med Alfons uppdragsbrev och sett fram emot detta varje vecka. Barnen diskuterade fram olika alternativ som Alfons kunde flyga med. Tex en släde som tomten gör med fastnade för att göra en luftballong var. Vi har fått svar från en vårdnadshavare angående vilka traditioner de har i sin familj. Årshjulet har börjat tagit form med olika traditioner, just nu är den under uppbyggnad där vi kan för in de olika traditioner som förskolan och vårdnadshavare har. Analys: En intressant analys från pedagoger är att barnen vet och benämner vilket land familjen varit på och inte benämner det som "Lollo och Bernie". Barnen verkar vara mer medvetna än vad vi tidigare trott. Tidigare har barnen bara sagt "Lollo och Bernie", en tanke från oss kan vara att vi pedagoger inte har frågat vidare utan nöjt oss med det svaret. Nu vet vi att det är viktigt att vi pedagoger frågar vidare. Det är intressant att höra barnens tankar och funderingar kring hur de tror det är i andra länder. Barnen vet mer än vad vi tidigare har trott, de är vetgiriga och nyfikna. Det har varit bra att ha en figur att utgå från som tex med Alfons. Barnen uppskattar Alfons uppdragsbrev som de ser framemot varje vecka, det är ett mycket uppskattat material att arbeta med mycket eftersom även vi pedagoger tycker det är roligt. Förskolans traditioner är tex våra utedagar höst och vår, påsk och julfirande och sommarfesten i Smörnäs. Vi vill att årshjulet ska vara ett levande dokument där vi kan se våra likheter och olikheter som tillsammans visar en mångfald. Vi kommer undertiden vi får in fler svar bygga på årshjulet. Fortsatta arbetsmetoder: Alfons kommer att resa ut i världen och besöka olika länder, vi kommer att fortsätta att använda estetiska lärprocesser i våra grupper och även IKT i vårt arbete tex se film och lyssna på musik från andra länder. Vi kommer att involvera vårdnadshavarna och vår kock med tanke på olika maträtter från de länder vi besöker. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Litteratur Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Barnen ska få en större förståelse för människors olika förutsättningar beroende på var man kommer ifrån eller vilken etnisk tillhörighet man har. Åtgärd Vi ska se över vilken litteratur som finns på biblioteket t.ex. temapåsar. Vi har köpt in en världskarta och jordglob som vi har påbörjat arbete med. Motivera åtgärd Hela Valbo har valt etniskt tillhörighet som prioriterat mål i vår likabehandlingsplan bl.a. för att Valbo område har fått nedslag från skolinspektionen angående vårt arbete kring modersmålsundervisning. Målet passar också in i vårt arbete kring normer och värden. IKT Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Genom film och bilder belysa olika kulturer och människors olika förutsättningar och därmed skapa en förståelse. Åtgärd Använda oss av internet och reflektera tillsammans med barnen. Motivera åtgärd Vi vill att barnen ska få vetskap om att vi är lika men olika, vi har en mångfald i vårt samhälle. 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola". Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Biträdande förskolechefen: Pernilla Lundevall. Tel: PUL/LBH: Helena Persson och Annsofi Gustafsson. Tel Linblomman: Tel Linfröet: Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef (Pernilla Lundevall) ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef (Anna Helmersson) har det övergripande ansvaret. 9/9