Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse"

Transkript

1 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse Max Lyles 1 Inledning I detta bidrag undersöks hur avtalsfriheten använts av privata aktörer för att lösa tillfälliga ekonomiska kriser samt den inverkan som sådana strategier haft för rättsbildning och rättsutveckling. Avbetalningsköpet kommer att användas som utgångspunkt för att beskriva såväl en kris på rättsförhållandenivå, dvs. enskilda aktörer emellan, som på rättsinstitutsnivå, dvs. som en diskrepans mellan samhällsutveckling och gällande rätt. Särskilt fokus kommer att läggas på den sociala särprägel som tillskrevs avbetalningsköpet i den rättspolitiska diskussionen före Härutöver kommer avbetalningsavtalets utformning i standardavtal, standardavtalens förhållande till avtalsfrihetens gränser och dessa faktorers inverkan på rättsbildningen undersökas för att ge en historisk belysning av antologins kristema. Centrala teman i uppsatsen utgörs av spänningsförhållandet mellan å ena sidan rättsideologiska grundsatser, såsom avtalsfrihet och part autonomi samt föreställningar om en marknad bestående av fria och jämlika parter, och å andra sidan realiteter, såsom olika styrkeförhållanden på marknaden och de effekter som sådana ojämlikheter medför för den reella avtalsfriheten. Till detta kommer även behovet av statliga ingripanden på en marknad där den faktiskt utövade avtalsfriheten befarades rubba grunden till en sunt fungerande marknad 13

2 Max Lyles att behandlas. Utöver detta kommer även olika social politiska och rättsdogmatiska överväganden och motiv samt de intressen och krafter som verkat drivande bakom utvecklingen av avbetalningsköpet att undersökas. Slutligen kommer även vissa utblickar att göras till nutida förhållanden där avtalsfriheten befaras skada svaga grupper. 1.1 Partsautonomin En central, och kanske självklar, tes i undersökningen är tanken att rättshandlingarnas viktigaste syften utgörs av de ekonomiska målsättningar som parterna vill realisera. Det är därför troligt att rättssubjektens intressen och ändamål inte alltid korresponderar med befintliga rättsformers formella innehåll. Frågan blir då hur rättssubjekten verkar för att aktivt övervinna sådana formella hinder. På rättsförhållandenivå visar rättssubjektens konstruktiva aktiviteter hur nya avtalstyper och rättsfigurer kan skapas genom parternas autonoma dispositioner. Avtalstyper och rättsfigurer som sedan kan cementeras genom bruk och praxis och genom rättsordningens försorg, särskilt domstolarnas praxis, omvandlas från att utgöra endast enskilda rättshandlingar (rättsförhållanden) till att bli rättsnormer och rättsinstitut. Den frihet som ligger inneboende i föreställningen om en allmän och lika partsautonomi kan således på grund av sin utvecklingspotential anses utgöra en pådrivande och central faktor i den privata rättsbildningsprocessen. Partsautonomi utgör ett grundbegrepp i modern privaträttsdogmatik och själva tanken på ett privaträttssystem där parterna saknar en autonom sfär att verka inom förefaller, i vart fall inom det rådande privaträttsliga paradigmet, vara en omöjlighet. (Och än mer utpräglad förefaller detta tankesätt ha varit under 1800-talets senare hälft när statens ideologiska mandat att intervenera och i detalj styra de enskilda parternas dispositioner inom denna autonoma sfär förefaller ha varit ifrågasatt.) 1 I såväl förslagen till köplag som avtalslag i slutet av Jfr Coing, Helmut, Europäisches Privatrecht, band 2: 19. Jahrhundert, C.H. Beck, München, 1989, s ; Schmoeckel, Mathias, Rückert, Joachim och Zim- 14

3 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse talet och början av 1900-talet utgjorde tanken på en grundläggande avtalsfrihet en ledande princip i lagstiftningsarbetet och eventuella ingrepp i avtalsfriheten skulle endast ha till ändamål att förbättra gällande rätt eller stävja eventuella illegitima utnyttjanden av avtalsfriheten. 2 Endast skyddet av avtalsfriheten kunde således motivera ingrepp i avtalsfriheten. Klart var dock att lagstiftaren insåg att det inte gick att förutse varje legitimt eller illegitimt användande av avtalsfriheten, utan tvärtom borde lagstiftaren avstå från en allt för långtgående reglering av förmögenhetsrätten. Denna reträtt från en totalreglering av förmögenhetsrätten förutsatte samtidigt att relevanta aktörer besatt en autonom sfär inom vilken de kunde verka rättsbildande. 3 Denna föreställning om en grundläggande autonomi utgör även ett återkommande tema i denna undersökning. Historiskt har rättsbildningen ansetts ske på olika sätt och rätten har som en konsekvens av denna uppfattning ansetts konkretiseras sig i form av lagstiftning, domstolspraxis, doktrin, folksedvänja. 4 Denna rättskällepluralism, dvs. det faktum att rätten har fler källor än lagstiftning, svarar således mot föreställningen om rättssubjektens autonomi, och följaktligen måste rättskällornas (relativa) frihet från lagstiftarens politiska makt indikera existensen av en sfär reserverad för privat rättsbildning. Historiskt motsvarar uppdelningen i rättskällorna en grundläggande indelning av rättskällorna i två kategomermann, Reinhard, red., Historisch-kritischer Kommentar zum BGB. Band I Allgemeiner Teil 1-240, Mohr Siebeck, Tübingen, 2003, s. 37 f., 61 f., 75 f., 112 f. 2 Angående tilltron till parternas förmåga att bäst ordna och reglera sina mellanhavanden, se: Nya lagberedningens förslag till lag om köp och byte äfvensom till andra dermed sammanhängande författningar, Norstedt, Stockholm, 1895, s. 27 ff; Förslag till lag om köp och byte af lös egendom äfvensom till andra därmed sammanhängande författningar, Norstedt, Stockholm, 1903, s. 47 f.; Förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, lag om avbetalningsköp m.m, Stockholm, 1914, s Angående köp- och avtalslagarnas dispositiva karaktär och dessas förhållande till andra normer, jfr Förslag till lag om köp och byte 1895, s. 26 f. Se även Förslag till köplag 1903, s. 47 ff; Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Nordling, Ernst Viktor, Anteckningar efter prof. E. V. Nordlings föreläsningar i svensk civilrätt: allmänna delen H. T V. T. 1879, Juridiska föreningen i Upsala, Uppsala 1882, s. 26 ff. 15

4 Max Lyles rier, dels ius scriptum (avseende skriven lag och dylika stiftade eller politiskt satta rättskällor) dels ius non scriptum (avseende s.k. oskriven rätt, dvs. rättspraxis, juristrätt och sedvanerätt sedvänja, bruk, kutymer m.m., dvs. utövad rätt). 5 Enligt denna indelning utgör den skrivna lagen en rättskälla som har sitt ursprung i en befallning given av ett hierarkiskt överordnat politiskt organ, medan den oskrivna rätten utgör en på olika sätt organiskt framvuxen rättskälla som har sitt ursprung i rättstillämpning, rättsvetenskap, folkdjup, rättskänsla eller det allmänna rättsmedvetandet. 6 Det är min avsikt att låta denna indelning utgöra grunden för beskrivningen av avbetalningsköpets födelse; nämligen som ett institut med ursprung i de breda folk lagrens konsumtionsbehov, eller åtminstone i symaskinskonstruktören Singers et Co:s uppfinningsrikedom och sinne för affärer Avbetalningsköpet som ett uttryck för en ekonomisk kris Det enskilda avbetalningsköpet utgör ett exempel på en rättshandling som har sitt ursprung i en situation kännetecknad av en diskrepans mellan mål och medel, dvs. en kris. I avbetalningsfallet kan denna kris beskrivas ur två perspektiv, å ena sidan köparens perspektiv, där det föreligger diskrepans mellan konsumtionsmålet och medlen att förverkliga detta mål (dvs. tillgången på kontanter eller kreditvärdighet), å andra säljarens perspektiv, där det råder diskrepans mellan avsättningsmålet och den avsedda marknadens direkt tillgängliga ekonomiska resurser. Läget är trots allt inte hopplöst, utan i partsavsikterna ligger vissa möjligheter att lösa problemen. Vid ett typiskt avbetalningsköp saknar 5 Se exv. Schrevelius, Fredrik, Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civil-rätt. D. 1, 2. uppl., Berling, Lund 1851, s. 6 f. 6 Meder, Stephan, Ius non scriptum Traditionen privater Rechtsetzung, Mohr Siebeck, Tübingen, 2008, s. 8 ff. 7 Cooper, Grace Rogers, The invention of the sewing machine, Smithsonian Institution, Washington, 1968; Waldén, Louise, Genom symaskinens nålsöga: teknik och social förändring i kvinnokultur och manskultur, Carlsson, Stockholm, 1990, s. 64 ff. och 137 ff. 16

5 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse i och för sig köparen medel att finansiera köpet av den eftertraktade varan. Skulle dock ett formenligt köp genomföras så skulle läget ändras och köparen skulle då både äga och besitta en vara som köparen under andra omständigheter skulle kunna använda för att finansiera ett köp exv. genom att efter ett fullbordat köp antingen sälja eller pantsätta varan. Problemet med en realisering eller pantsättning av varan är dock att sådana rätts handlingar motverkar det ursprungliga köpända målet eftersom köparen avskärs från rådigheten över föremålet. 8 Och frågan blir då: Hur skall köparen både kunna ha kakan och äta den? Kunde avtalsfriheten utnyttjas för att ge parterna möjlighet att disponerar över de sakrättsliga momentens inträde på ett sådant sätt att parternas respektive intressen (dvs. å ena sidan köparens bruk och rådighet över varan och å andra sidan säljarens säkerhet för sina fordringar) tillgodosågs samtidigt? Eftersom förbehåll om ägande rättens övergång vid köp var tillåtna sedan länge så tillhandahöll gällande rätt ett alternativ som kunde möjliggöra parternas avsikter. 9 En strategi för förverkligandet av partsavsikterna var således möjlig, men denna lösning inte fullt ut tillfredsställande, ty under det sena talet och det tidiga 1900-talet var det samtidigt endast möjligt att erhålla sakrättsligt skydd i lös egendom genom handpantsättning. Sett ur borgenärsperspektivet skapar dock äganderättsförbehållet 8 En liknande situation förekom vid behovet för lantbrukare att finansiera upptagande av lån genom att pantsätta lösören samtidigt som det fanns ett behov att kunna använda sig av dessa tillgångar i jordbruket. Traditionskraven innebar i realiteten således att formella hinder mot en effektiv användning av de enda medel (dvs. lösören i form av plogar med mera) som kunde brukas för att säkra en återbetalning av krediten. Se Göranson, Ulf, Traditionsprincipen: De svenska reglerna om köparens skydd mot säljarens borgenärer i komparativ och historisk belysning, Iustus: Studentbokhandeln (distr.), Uppsala 1985, kapitel Nehrman-Ehrenstråle, David, Inledning til then swenska iurisprudentiam civilem 1729: Then swenska jurisprudentia civilis 1746, Juridiska föreningen: Studentlitt. (distr.), Lund, 1979, s Se även Göranson, Traditionsprincipen, s , enligt Göranson gällde under 1700-talet och fram till åtminstone 1835, men förmodligen även långt senare, avtalsprincipen, och enligt den förhärskande meningen skyddade äganderättsförbehåll säljarens anspråk mot köparens borgenärer (jfr HB 17:2). Samtidigt stadgade Handelbalken HB 17:3 att hafver någon lös pant i händer, dvs. har borgenären panten i sin besittning, så ger detta företräde vid gäldenärens obestånd. 17

6 Max Lyles problem eftersom det utgör en belastning på egendomen utan yttre kännetecken, eller snarare att yttre kännetecken inte motsvarar avtalade dispositioner, och ägande rättsförbehållen utgör således tysta säkerhetsrätter. 10 Traditions kravet för pantsättning av lös egendom utgjorde därför ett hinder för förverkligandet av parternas avsikter, och därför kom kravet på tradition vid pantsättning att utgöra ytterligare ett inslag i krisen Avbetalningsköpets sociala särprägel krisens sociala aspekt Utöver dogmatiska motiv måste även de sociala motiven till en reglering av avbetalningsköpet belysas. I diskussionen om avbetalningsköp påpekades tidigt att avbetalningsköpet som sådant ofta användes för att bereda köpare med bristande kreditvärdighet eller bristande betalningsförmåga en möjlighet att komma i åtnjutande av olika konsumtionsvaror. 12 Enligt assessor Edward Hambro, Kristiania, uppstod avbetalningsinstitutet till följd av det sena 1800-talets växande marknad av varor som for den mindre bemidlede Del af Befolk ningen er af den allerstørste Betydning, mestadels varor avsedda för enskilt bruk (konsumtionsvaror), men även varor som hamnar i en mellankategori mellan föremål avsedda för rena konsumtionsändamål och föremål 10 Angående jämförliga moderna förhållanden, se Persson, Annina H., Förbehållsklausuler: en studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, Jure, Stockholm, 1998, s. 89 ff. 11 I förslagen till avtalslag och avbetalningsköplag vill man inte ta definitiv ställning i traditionsfrågan, se Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Långt senare påpekade Östen Undén att saken komplicerades av att svensk rätt aldrig tagit definitiv ställning för vare sig avtalsprincipen eller traditionsprincipen, utan intagit en mellanställning när det gällde tidpunkten för äganderättens övergång, samtidigt innebar lösöreköpförordningen (1835/1845 och 1907) enligt Undén att avtalsprincipen inskränktes till förmån för olika utåt riktade moment som tradition eller publicitet, Undén, Östen, Svensk sakrätt. 1, Lös egendom, Gleerup, Lund, 1955, s. 96 f. Ulf Göranson påpekar dock att det var först i och med NJA 1925 s. 130 och NJA 1925 s. 453 som traditionsprincipen definitivt och konsekvent stadfästes, Göranson, Traditionsprincipen, s. 369 ff. 12 Hambro, Edward, Om Afdragshandler, i Forhandlingsemne ved ottende nordiske Juristmöde 1896, s. 3 f. och 6. 18

7 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse avsedda för näringsverksamhet, yrkesändamål, hemslöjd och andra former av hemindustri. 13 I förslaget till Lag om köp och byte af lös egendom (1903) uppmärksammades avbetalningsköpet kort, dock utan att saken reglerades särskilt. Kommittén var väl medveten om att avbetalningsköpen var en ganska ny men allmänt förekommande företeelse som på grund av ämnets fristående natur och de socialpolitiska synpunkter, ur hvilka det företrädesvis bör betraktas borde undantas från att tas upp till behandling tillsammans med den allmänna köplagen. 14 Avgränsningen kan förefalla egendomlig, men bedöm ningen stämmer väl överens med de dogmatiska grundtankar som låg till grund för kommitténs arbete. I förslaget definierades nämligen avbetalningsköp som: köpeaftal, vid hvilka säljaren, med öfverlämnande av godset till köparen, medgifver att köpeskillingen må efter hand å vissa terminer gäldas, men förbehåller sig att, intill dess han till fullo bekommit köpeskillingen, betraktas såsom ägare af godset, så att detsamma i händelse någon betalning uteblir, kan af honom [säljaren] återtagas. 15 Eftersom regleringen av frågorna om öfverlåtelsens rättsverkningar gentemot tredje man och om förhållandet till öfverlåtarens borgenärer skulle skjutas på framtiden till en senare behandling skulle därför inte heller avbetalningsköpet behandlas inom ramen för den allmänna köplagen. 16 Kommitténs uteslutning av de sak- och äganderättsliga frågorna i allmänhet, dvs. vindikationsrätt, tredje mans ställning och borgenärsintressen, från behandling inom köplagens ramar reflekterade den återkommande debatten om äganderättens konstitutiva moment som kommittén inte vill ta ställning i. Anledningen till denna försiktighet var att en reglering av avbetalningsköpet hade inneburit att man i köplagen tagit ställning i den såväl rättspolitiskt som dogmatiskt kontroversiella frågan om traditionens betydelse för äganderättens övergång. 13 A. a., s Förslag till köplag 1903, s. 44 f. 15 A. a., s. 44. Min kursivering. 16 A. a., s

8 Max Lyles Oaktat de eventuella behoven att finna en dogmatiskt tillfredställande lösning på problematiken så tycks såväl lagstiftare som remissinstanser ha varit eniga om att de mest skadliga effekterna av avbetalningsköpet måste minimeras tämligen omgående, om inte annat för att undvika att de köpargrupper vars konsumtion var beroende av avbetalningsköp skulle hamna i djupare ekonomisk kris än de redan befann sig i. Saken hade även en annan sida, ty faktum var att avbetalningsköpet användes för att övervinna de hinder som bristande likviditet lade i vägen för konsumtionsbegärets stillande. Alla rättsliga problem till trots innebar således avbetalningsköpet ändå en fördel, som beredes mindre bemedlade personer därigenom att de få köpa på avbetalning och därigenom komma i besittning av relativt dyrbara föremål, vilka av honom [den mindre bemedlade] kunna användas såsom produktionsmedel, exempelvis symaskiner och annat, som han behöver för sitt yrke, pianon för undervisningsbruk o. d. 17 Även om det allmänt ansågs vara lovvärt att avbetalningsköpen möjliggjorde för mindre bemedlade att finansiera investeringar avsedda för yrkesbruk, så innebar denna finansieringsstrategi risker och kunde uppmuntra till lättsinne då det underlättade anskaffandet av mindre nödvändiga föremål dvs. inköp av dyrare konsumtions varor avsedda mer för nöje än för direkt nytta. 18 Riskerna till trots hade det relativt nya systemet med avbetalningsköp (förmodligen just därför att systemet underlättade konsumtionen) redan slagit igenom på bred front inom handeln före 1914, men som utredningens komparativa utblickar visade hade denna utveckling inte skett utan problem. 19 (De farhågor som hystes ifråga om avbetalnings köpet inverkan på betalnings- 17 Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 170 f. Intressant i detta avseende är valet av maskulint genus på det aktiva subjektet. I historiska undersökningar har det däremot visats att just symaskinen utgjorde ett typiskt föremål för avbetalningsköp på en till övervägande kvinnlig marknad. Den tilltänkta manliga marknaden bestod oftast av utbildade hantverkare som dock av sociala och ekonomiska skäl var ovilliga att låta sitt hantverk mekaniseras med symaskinens hjälp. Se Waldén, Genom symaskinens nålsöga, s. 58 ff. 18 Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Se a. a., s. 171 f. 20

9 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse moral och skuldsättningsgrad känns igen från det tidiga 2000-talets debatt om allt för lättvindig kreditgivning genom s.k. SMS-lån och telefonlån, se avsnitt 5 nedan). I motiven till avbetalningsköplagen fastslogs: Systemen att sälja på avbetalning anses motverka kontanthandeln och vara ägnat åt att befordra ett osunt kreditgivande. Den lätthet, varmed man mot ett ringa belopp kan komma i besittning av det köpta, samt affärens egen beskaffenhet, som för köparen försvårar en riktig uppskattning av köpesummans storlek, förleda mången till att anskaffa föremål, vilka äro för honom onödiga och icke passa för hans ekonomiska förhållanden. Klagomål hava jämväl förts däröver att gods, som säljes på avbetalning, ofta är av undermålig beskaffenhet och betingar oskäligt högt pris. Med avseende å själva avtalets innehåll har det visat sig, att över allt, där avbetalningsaffärerna fått utveckla sig fritt, den ene kontrahenten, köparen, vilken merendels är den ekonomiskt underlägsne, i allmänhet låter förmå sig gå in på kontraktsvillkor, som för honom äro oskäligt betungande. Till sådana hör särskilt den i de allmänt förekommande tryckta formulären för köp på avbetalning sedvanliga bestämmelsen, att säljaren, för den händelse en avbetalning icke erläggas punktligt, skall vara berättigad icke blott att återtaga det sålda föremålet utan även att det oaktat behålla hela den uppburna betalningen. Det obilliga i en sådan bestämmelse framträder särskilt, när den tillämpas sedan större delen av betalningen blivit erlagd. 20 Utredarna till förslagen om avtalslag och avbetalningsköplag, Obligationsrättskommittén 21, inhämtade ett flertal remissvar från olika handelskammare, länsstyrelser och andra intressenter i Sverige enligt vilka det poängterades att avbetalningsköpet var till stor nytta för handeln, men att institutet dessvärre kunde vara fördärvbringande för de grupper som på grund av bristande kreditvärdighet var tvungna att använda de varor som inköptes för konsumtionsändamål som 20 A. a., s. 171 f. 21 Obligationsrättskommitténs samlade (svenska material) finns i Riksarkivets samlingar. Riksarkivet: Justitiedepartementet, konseljakt , nr 1, Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område m.m. (Cit. Obligationsrättskommitténs material) 21

10 Max Lyles säkerhet för köpets finansiering. 22 Icke desto mindre ansåg de tillfrågade instanserna det vara viktigt att lagförslaget balanserade säljarens och köparens intressen, ty om alltför säljarfientliga bestämmelser togs in i förlaget skulle detta kunna begränsa den viktiga avbetalningsförsäljningen. 23 Men inställningen var ändå kluven, ty även om avbetalningsförsäljningen de facto tillhandahöll behövliga varor till ett resurssvagt marknadssegment så vore det socialt sedt ingalunda till skada om lagstiftningen tvingade säljarna att något mer än nu sker välja sina kunder, eftersom det var allmänt känt att afbetalningsköp ofta locka fattiga personer till lättsinniga och för dem särdeles ofördelaktiga affärstransaktioner. 24 Remissinstanserna uttryckte viss oro för avbetalningsköparnas mo raliska vandel och befarade att köparna, med utgångspunkt från bestämmelserna om avräkning från priset vid ett återtagande av varan (enligt 4 i förslaget), skulle lockas till oredliga förfaranden. Här är särskilt Singer Co Symaskins Aktiebolags yttrande över förslaget till avbetalningsköp (brev till Obligationsrättskommittén, 21/ ) av intresse. I yttrandet, som inleds med ett försvar för avbetalningshandeln (vilken beskrivs som till stor nytta för betalningssvaga grupper samt av stor nationalekonomisk betydelse) uttrycks viss oro över lagförslagets eventuella följder för avbetalningsköphandeln. Särskilt oroade man sig för att chikanösa köpare skulle dra fördel av värderingsgrunderna i lagförslagets 11 och man rekommenderade därför att Obligationsrättskommittén i denna del lade den tyska avbetalningsköplagens mer säljarvänliga bestämmelser till grund för det samnordiska förslaget. 25 I remissvaren beskrivs säljarnas handlande överlag som affärsmässigt, lojalt och ansvarsfullt. I själva verket var säljarnas enda svaghet att de ibland lät sig ledas av hjärtat snarare än av hjärnan och därför, 22 Obligationsrättskommitténs material, s. 6 f. Stockholms handelskammares yttrande om lagen om avbetalningsköp 21/ A. a. 24 A. a. 25 Se Singer Co Symaskins Aktiebolags brev till Obligationsrättskommittén 21/ (Obligationsrättskommitténs material). 22

11 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse på alltför lättvindiga premisser, lät obemedlade personer ingå ofördelaktiga avbetalningskontrakt avseende konsumtionsvaror. 26 Synen på avbetalningsköpet som främst avsett för varor av mindre värde präglade remissinstansernas behandling av lagförslaget. 27 Sett i förhållande till dels den övre beloppsgräns om kronor 28 för lagens tillämplighet (1 ) dels rättspraxis där avtal med förbehållsklausuler omfattade allt från cyklar, levande kreatur till lokomotiv så är dock denna inställning förvånande. 29 Trots att ett flertal intressenter från handeln (grosshandlare och dylikt) deltog i remissgrupperna så kom avbetalningshandeln handelsmän och andra kommersiella parter emellan att hamna i skuggan av frågorna kring regleringen av den mindre handeln Hyresformen och standardavtalet missbruk av avtalsfriheten? Formerna för avbetalningskontrakten gav anledning till viss oro. Vid åttonde Nordiska juristmötet 1896 gav Edward Hambro exempel på några standardiserade norska avbetalningskontrakt som aktualiserade frågan om avtalsfrihetens gränser och avtalsfrihetens sociala legitimitet. 31 Kontrakten som avsåg försäljning av såväl kläder, symaskiner, pianon som icke-specificerade varor (förmodligen möbler) var utfor- 26 Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 septem ber 1913 med nedanangifna försäljare av varor, hvilka pläga försäljas på s.k. afbetalningsköp (Obligationsrättskommittens material). Deltagarna vid mötet sålde jordbruksmaskiner, separatorer, kassaregister, symaskiner, möbler, sängkläder, manufakturvaror, beklädnadsartiklar med mera. Vid mötet kritiserades lagförslaget på flera punkter, främst avseende lagens inverkan på avbetalningshandeln med mindre värdefulla varor. 27 Se exv. Singer AB:s yttrande ovan, samt Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 september 1913, i Obligationsrättskommittens material. 28 I 2011 års penningvärde motsvarar lagförslagets kronor ungefär SEK. 29 Praxis: NJA 1902 s. 403; NJA 1908 s. 183; NJA 1908 A 176; NJA 1895 s Se exv. Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 september 1913, i Obligationsrättskommittens material. 31 De tidigaste avbetalningskontrakten daterades till

12 Max Lyles made som hyreskontrakt innehållande bestämmelser avseende pris, avgifter, hyresmannens vårdplikt, rådighetsinskränkningar, informationsplikt (om hyresmannens bostadsort) och bestämmelser om äganderättens övergång. 32 Enligt Hambro utgjorde klausulerna avseende verkningarna av uteblivna betalningar samt köparens ansvar för det hyrda godset de främsta problemen i avbetalningsförhållandet. Anledningen var att standardavtalen, vid utebliven betalning, gav säljaren en oinskränkt rätt att återta varorna samtidigt som köparen var ålades en vårdplikt utformade utan egentligt avseende på vare sig varans specifika beskaffenhet, egenskaper eller avbetalningsperioden längd. I princip var köparens vårdplikt densamma oavsett om avbetalningsköpet avsåg en uppsättning kläder eller ett piano, eller om avbetalningstiden löpte över månader eller flera år. 33 Liknande iakttagelser och betänkligheter mot ensidigt utgivna standardiserade avtal och avtalsvillkor gjordes även i 1914 års förslag till lag om avbetalningsköp. 34 Redan från början förutsattes att ett legitimt brukande av avtalsfriheten innebar att avtalsfriheten utövades inom de materiella gränser som gällande rätt erbjöd, och såväl vid Nordiska juristmötet 1896 som vid utarbetandet avbetalningsköplagen nästan tjugo år senare ifrågasattes lämpligheten i att avbetalningskontrakten formulerades som hyresavtal. Den formella möjligheten att åstadkomma äganderättsövergångar medelst hyresavtal kunde på grund av missbruk leda till oönskade sociala effekter och skada den svagare parten i avbetalningsförhållandet. Denna typ av överväganden diskuterades exv. vid det nionde nordiska juristmötet Vid detta möte togs frågan om avbetalningsköp upp till förnyad behandling och man diskuterade det lämpliga i att använda lagstiftning som ett socialt skydd för 32 Se Behandling av ämnet Om Afdragshandler, i Förhandlingarna vid det åttonde nordiska juristmötet 1896, Stockholm 1897, s. 160 ff; Hambro, Om Afdragshandler, s. 44 ff. För en utförligare genomgång av avbetalningsköpets uppkomst se Persson, Förbehållsklausuler, s Se Behandling av ämnet Om Afdragshandler, i Förhandlingarna vid det åttonde nordiska juristmötet 1896, Stockholm 1897, s. 160 ff. 34 Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Här ger man dock inte exempel på specifika avbetalningskontrakt. 24

13 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse svagare parter, som en Daarernes Formynder. 35 (Professor Julius Lassen, senare även ledamot av den nordiska obligationsrättskommittén, tillhörde den gruppering vid juristmötet som förespråkade att lagstiftningen skulle fungera som Daarernes Formynder, dvs. ha en skyddsfunktion. Lassens linje kom sedan att påverka utformandet av avbetalningsköplagen 1915.) Utöver mandatet att använda lagstiftning för rent sociala syften så diskuterades även det rättsideologiska problem som uppstod om avtalsfriheten, dvs. användningen av standardavtal (den s.k. formulärrätten), användes på ett sätt som innebar att avtalsfriheten missbrukades Diskrepansen mellan standardavtalens form och innehåll När avbetalningsköpet uppträdde för första gången i nordisk rätt så saknades specifika regler på detta område som reglerade behovet att avtalsvägen inskränka traditionens och besittningens verkningar såväl parterna emellan som i förhållande till tredje man (en situation som påminde om 1830-talet när diskussionen om säkerhetsöverlåtelser var som stormigast). 37 I avbetalningssituationen gällde det att klä rättshandlingarna i korrekta former, så att avtalet (oavsett formell beteckning) dels skulle erbjuda säljaren skydd mot en resurssvag avbetalningsköpares borgenärer dels bereda avbetalningsköparen rådighet över föremålet under avbetalningstiden. Formalismen i utformandet av avtalen vid avbetalningsköpen tyder således på att parterna i stort respekterade givna former, men att man genom tillägg sökte ge avtalen nya rättsföljder och därigenom skapa nya avtalstyper. Och om de rättsvårdande instanserna (och ytterst lagstiftaren) accepterade dessa dispositioner 35 Förhandlingarna vid det nionde nordiska juristmötet i Kristiania 1899, s Hambro, Om Afdragshandler, s. 11. Oron över en sådan utveckling uttrycks särskilt i förslaget till lagen om avbetalningsköp. Se Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 178 ff. 37 För en redogörelse av 1800-talets återkommande stridsfråga, lösöreköpet, se Göranson, Traditionsprincipen, s. 313 ff. 25

14 Max Lyles såsom legitima uttryck för partsautonomin så kom denna frihet fungera konstruktivt och påverka innehållet i gällande rätt i en ny riktning Jämförelse mellan avbetalningsköpet och säkerhetsöverlåtelsen Vid avbetalningsköpet var rättshandlingens ändamål ett annat än vid säkerhetsöverlåtelsen. Istället för att, under skenet av en äganderättsövergång, skapa en säkerhet för en försträckning, så skulle avbetalningskonstruktionen skapa en säkerhet för kreditfinansieringen av en verklig äganderättsöverlåtelse. Vad som till det yttre utgjorde ett hyresavtal skulle medföra att köparen, när överenskommet antal poster betalts, skulle överta äganderätten till köpeföremålet. Fram till denna tidpunkt kvarblev äganderätten hos säljaren (vilken formellt sett endast hyrde ut föremålet till köparen). 38 I likhet med säkerhetsöverlåtelsen så var avsikten med rättshandlingen att den reella besittningen inte skulle medföra några reella sakrättsliga följder, och om besittaren (köparen) lagsöktes av sina borgenärer skulle den enligt kontraktet utpekade ägaren till lösöret alltid ha företräde till godset framför köparens borgenärer (jfr Handelsbalken [HB] 17:2). 39 Det formella avtalet hade således till funktion att bryta besittningspresumtionens verkningar vid utmätning eller konkurs. Vid säkerhetsöverlåtelser i form av lösöreköp bröts presumtionen genom iakttagandet av de i lag föreskrivna formerna för publicering av rättshandlingen, medan presumtionen vid avbetalningsköpet bröts genom uppvisande av ett avbetalningskontrakt eller hyreskontrakt Om utvecklingen fram till och med 1914, se Persson, Förbehållsklausuler, s För principiella analyser av besittningens funktion och ända mål se Eschelsson, Elsa, Bidrag till läran om besittning enligt svensk rätt: en rätts- encyklopedisk studie, Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1904, s. exv. s. 1 45; Undén, Svensk sakrätt. 1, s Jfr Lösöreköpförordningens tillämplighet vid konkurs som dock utgjorde ytterligare ett tvistämne i svensk privaträttsdogmatik och en återkommande fråga i praxis fram till och med 1907 då bestämmelserna utvidgades till att omfatta såväl utmätning som konkurs. 26

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juni 2008 T 4101-06 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist CH MOTPART Svenska

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1 (5) 2013-05-21 Dnr SU FV-1.1.3-0995-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1. Sammanfattning Den 16 mars 2013 trädde

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen Examensarbete i Civilrätt (Sakrätt), 30 hp Examinator: Ronney

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 juni 2007 T 1839-04 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag, 556053-0841 106 35 Stockholm Ombud: Advokat MJ MOTPART HS Ombud: Jur

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 )

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) 2013-09-23 1 Inledning Köplagen lös egendom Dispositiv (3 ) Konsumentköplagen köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) Definition näringsidkare Definition konsument Tvingande mellan

Läs mer

HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst.

HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst. Författat av Advokaten Dan Nordenberg www.la-law.nu 0418-168 65 Kontrakt 2013A 1 PARTER Säljare Namn/Firma HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst.

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

Konsumentköplag (1990:932)

Konsumentköplag (1990:932) Konsumentköplag (1990:932) Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument. Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2014 T 2021-13 KLAGANDE Tele2 Sverige Aktiebolag, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista Ombud: Advokat MB Ombud: Advokat AE MOTPART

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01

PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01 PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01 ALLMÄNNA HYRESVILLKOR 1 Parter. Uthyrningen sker fritt Leif "Budda" Baltazars AB (Budda's Ljud & Ljus), Ruddammsgatan 5, 803 20 GÄVLE, nedan kallad Uthyraren. Vid eventuell

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott

Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Nr 22/08/IND - Hemelektroniska produkter - beneficium och försvarligt överskott Dnr 801-17934-08/1152 2008-09-29 Vid utmätning av här aktuell egendom ska beneficieprövning ske i enlighet med vad som framgår

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 1419-05 KLAGANDE MJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat SA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Jan Ramberg Johnny Herre. Allmän köprätt. Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK

Jan Ramberg Johnny Herre. Allmän köprätt. Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK Jan Ramberg Johnny Herre Allmän köprätt Femte upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll 1. Introduktion till köprätten 15 1.1 Inledning 15 1.2 Köpet som avtalstyp 19 1.3 Köpet som del av obligationsrätten 20

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Grundläggande juridik Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Normer och normhierarki Grundlagar Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2008 s. 444 (NJA 2008:33) Målnummer: Ö2942-07 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2008-04-23 Rubrik: Tredje man har i utmätningsmål styrkt att en utmätt bil i gäldenärens

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

KS 17 10 SEPTEMBER 2014

KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Fastighet: Uppsala kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-3005, nedan kallad Säljaren. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB, org nr 556911-0751,

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8 8 Ny ägare till fastighet som inte inkopplats till allmän va-anläggning före 1 juli 1996 har inte, sedan inkoppling utförts, ansetts berättigad att med bibehållen anslutning få tillbaka anläggningsavgiften

Läs mer

Villkor KÖP- OCH LEVERANSVILLKOR 2013-04-01. Gäller: Giltig från:

Villkor KÖP- OCH LEVERANSVILLKOR 2013-04-01. Gäller: Giltig från: Villkor Gäller: KÖP- OCH LEVERANSVILLKOR Giltig från: 2013-04-01 Sida 1 av 5 1. Allmänt 1.1 Kroppslyftet i Stockholm är en registrerad bifirma till Carnebro Invest AB, 556853-7368, nedan kallad Kroppslyftet.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 051208, 10

Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 051208, 10 Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 051208, 10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2014 T 2031-13 KLAGANDE Hypestreetwear Aktiebolag i konkurs, 556491-4116 c/o TH Ombud: Advokat JO MOTPARTER 1. S:t Erik Försäkrings

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden

3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden 3/10/SKUSAN - Gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden Vid bedömningen av en skuldsaneringsgäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt, ska Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt Avtalsrätt.com Seminarieserie i avtalsrätt Juridiska frågor betraktas många gånger som just juridiska och därför som något som är skilt från den egentliga affären. I avtalsförhållanden handlar emellertid

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015

Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015 Ärende 24 Finansiering Örebroregionens Science Park år 2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-07-06 KS 2014.0399 Handläggare Christian Westas Till Kommunfullmäktige Överlåtelse av aktier i Örebroregionens Science

Läs mer

4 Standardavtal i elektronisk miljö

4 Standardavtal i elektronisk miljö 4 Standardavtal i elektronisk miljö Fredrik Roos, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå Produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare möjligheten att snabbt och enkelt, genom

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

OM HANDELSBOLAG ENKLA BOLAG

OM HANDELSBOLAG ENKLA BOLAG INSTITUTET FÖR RÄTTSVETENSKAPLIG FORSKNING OM HANDELSBOLAG OCH ENKLA BOLAG AV HÅKAN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & FÖRLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning I. Kort resumé över bolagsrättens historia fram till

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Allmänna villkor Hosting

Allmänna villkor Hosting Allmänna villkor Hosting 1 Allmänt 2 Tjänsterna 3 Avtalstid och uppsägning 4 Domännamn 5 Avgifter 6 Överlåtelse av Tjänsterna 7 Leafstudios ansvar 8 Kunds ansvar 9 Force majeure 10 Övrigt 1 Allmänt 1.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2005 T 2699-03 KLAGANDE SA Ombud: Advokat BT MOTPART JE Ombud: Advokat AF SAKEN Ersättning för arrenderätt ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 Mål nr T 4509-02 KLAGANDE RW Ombud: förbundsjuristen JM MOTPART LS Ombud: advokaten ME SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Bilaga 2. [YY] pers.nr [xxxxxx-xxxx], nedan Köpoptionsinnehavaren, har erbjudits, och förklarat sig intresserad av att teckna Köpoptioner.

Bilaga 2. [YY] pers.nr [xxxxxx-xxxx], nedan Köpoptionsinnehavaren, har erbjudits, och förklarat sig intresserad av att teckna Köpoptioner. Bilaga 2 Styrelsen i Avensia Innovation AB ( Bolaget ) har den 3 november 2011 beslutat att ställa ut köpoptioner i Avensia AB ( Avensia ), org nr 556721-7582, nedan benämnda Köpoptionerna. [YY] pers.nr

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer