Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse"

Transkript

1 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse Max Lyles 1 Inledning I detta bidrag undersöks hur avtalsfriheten använts av privata aktörer för att lösa tillfälliga ekonomiska kriser samt den inverkan som sådana strategier haft för rättsbildning och rättsutveckling. Avbetalningsköpet kommer att användas som utgångspunkt för att beskriva såväl en kris på rättsförhållandenivå, dvs. enskilda aktörer emellan, som på rättsinstitutsnivå, dvs. som en diskrepans mellan samhällsutveckling och gällande rätt. Särskilt fokus kommer att läggas på den sociala särprägel som tillskrevs avbetalningsköpet i den rättspolitiska diskussionen före Härutöver kommer avbetalningsavtalets utformning i standardavtal, standardavtalens förhållande till avtalsfrihetens gränser och dessa faktorers inverkan på rättsbildningen undersökas för att ge en historisk belysning av antologins kristema. Centrala teman i uppsatsen utgörs av spänningsförhållandet mellan å ena sidan rättsideologiska grundsatser, såsom avtalsfrihet och part autonomi samt föreställningar om en marknad bestående av fria och jämlika parter, och å andra sidan realiteter, såsom olika styrkeförhållanden på marknaden och de effekter som sådana ojämlikheter medför för den reella avtalsfriheten. Till detta kommer även behovet av statliga ingripanden på en marknad där den faktiskt utövade avtalsfriheten befarades rubba grunden till en sunt fungerande marknad 13

2 Max Lyles att behandlas. Utöver detta kommer även olika social politiska och rättsdogmatiska överväganden och motiv samt de intressen och krafter som verkat drivande bakom utvecklingen av avbetalningsköpet att undersökas. Slutligen kommer även vissa utblickar att göras till nutida förhållanden där avtalsfriheten befaras skada svaga grupper. 1.1 Partsautonomin En central, och kanske självklar, tes i undersökningen är tanken att rättshandlingarnas viktigaste syften utgörs av de ekonomiska målsättningar som parterna vill realisera. Det är därför troligt att rättssubjektens intressen och ändamål inte alltid korresponderar med befintliga rättsformers formella innehåll. Frågan blir då hur rättssubjekten verkar för att aktivt övervinna sådana formella hinder. På rättsförhållandenivå visar rättssubjektens konstruktiva aktiviteter hur nya avtalstyper och rättsfigurer kan skapas genom parternas autonoma dispositioner. Avtalstyper och rättsfigurer som sedan kan cementeras genom bruk och praxis och genom rättsordningens försorg, särskilt domstolarnas praxis, omvandlas från att utgöra endast enskilda rättshandlingar (rättsförhållanden) till att bli rättsnormer och rättsinstitut. Den frihet som ligger inneboende i föreställningen om en allmän och lika partsautonomi kan således på grund av sin utvecklingspotential anses utgöra en pådrivande och central faktor i den privata rättsbildningsprocessen. Partsautonomi utgör ett grundbegrepp i modern privaträttsdogmatik och själva tanken på ett privaträttssystem där parterna saknar en autonom sfär att verka inom förefaller, i vart fall inom det rådande privaträttsliga paradigmet, vara en omöjlighet. (Och än mer utpräglad förefaller detta tankesätt ha varit under 1800-talets senare hälft när statens ideologiska mandat att intervenera och i detalj styra de enskilda parternas dispositioner inom denna autonoma sfär förefaller ha varit ifrågasatt.) 1 I såväl förslagen till köplag som avtalslag i slutet av Jfr Coing, Helmut, Europäisches Privatrecht, band 2: 19. Jahrhundert, C.H. Beck, München, 1989, s ; Schmoeckel, Mathias, Rückert, Joachim och Zim- 14

3 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse talet och början av 1900-talet utgjorde tanken på en grundläggande avtalsfrihet en ledande princip i lagstiftningsarbetet och eventuella ingrepp i avtalsfriheten skulle endast ha till ändamål att förbättra gällande rätt eller stävja eventuella illegitima utnyttjanden av avtalsfriheten. 2 Endast skyddet av avtalsfriheten kunde således motivera ingrepp i avtalsfriheten. Klart var dock att lagstiftaren insåg att det inte gick att förutse varje legitimt eller illegitimt användande av avtalsfriheten, utan tvärtom borde lagstiftaren avstå från en allt för långtgående reglering av förmögenhetsrätten. Denna reträtt från en totalreglering av förmögenhetsrätten förutsatte samtidigt att relevanta aktörer besatt en autonom sfär inom vilken de kunde verka rättsbildande. 3 Denna föreställning om en grundläggande autonomi utgör även ett återkommande tema i denna undersökning. Historiskt har rättsbildningen ansetts ske på olika sätt och rätten har som en konsekvens av denna uppfattning ansetts konkretiseras sig i form av lagstiftning, domstolspraxis, doktrin, folksedvänja. 4 Denna rättskällepluralism, dvs. det faktum att rätten har fler källor än lagstiftning, svarar således mot föreställningen om rättssubjektens autonomi, och följaktligen måste rättskällornas (relativa) frihet från lagstiftarens politiska makt indikera existensen av en sfär reserverad för privat rättsbildning. Historiskt motsvarar uppdelningen i rättskällorna en grundläggande indelning av rättskällorna i två kategomermann, Reinhard, red., Historisch-kritischer Kommentar zum BGB. Band I Allgemeiner Teil 1-240, Mohr Siebeck, Tübingen, 2003, s. 37 f., 61 f., 75 f., 112 f. 2 Angående tilltron till parternas förmåga att bäst ordna och reglera sina mellanhavanden, se: Nya lagberedningens förslag till lag om köp och byte äfvensom till andra dermed sammanhängande författningar, Norstedt, Stockholm, 1895, s. 27 ff; Förslag till lag om köp och byte af lös egendom äfvensom till andra därmed sammanhängande författningar, Norstedt, Stockholm, 1903, s. 47 f.; Förslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, lag om avbetalningsköp m.m, Stockholm, 1914, s Angående köp- och avtalslagarnas dispositiva karaktär och dessas förhållande till andra normer, jfr Förslag till lag om köp och byte 1895, s. 26 f. Se även Förslag till köplag 1903, s. 47 ff; Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Nordling, Ernst Viktor, Anteckningar efter prof. E. V. Nordlings föreläsningar i svensk civilrätt: allmänna delen H. T V. T. 1879, Juridiska föreningen i Upsala, Uppsala 1882, s. 26 ff. 15

4 Max Lyles rier, dels ius scriptum (avseende skriven lag och dylika stiftade eller politiskt satta rättskällor) dels ius non scriptum (avseende s.k. oskriven rätt, dvs. rättspraxis, juristrätt och sedvanerätt sedvänja, bruk, kutymer m.m., dvs. utövad rätt). 5 Enligt denna indelning utgör den skrivna lagen en rättskälla som har sitt ursprung i en befallning given av ett hierarkiskt överordnat politiskt organ, medan den oskrivna rätten utgör en på olika sätt organiskt framvuxen rättskälla som har sitt ursprung i rättstillämpning, rättsvetenskap, folkdjup, rättskänsla eller det allmänna rättsmedvetandet. 6 Det är min avsikt att låta denna indelning utgöra grunden för beskrivningen av avbetalningsköpets födelse; nämligen som ett institut med ursprung i de breda folk lagrens konsumtionsbehov, eller åtminstone i symaskinskonstruktören Singers et Co:s uppfinningsrikedom och sinne för affärer Avbetalningsköpet som ett uttryck för en ekonomisk kris Det enskilda avbetalningsköpet utgör ett exempel på en rättshandling som har sitt ursprung i en situation kännetecknad av en diskrepans mellan mål och medel, dvs. en kris. I avbetalningsfallet kan denna kris beskrivas ur två perspektiv, å ena sidan köparens perspektiv, där det föreligger diskrepans mellan konsumtionsmålet och medlen att förverkliga detta mål (dvs. tillgången på kontanter eller kreditvärdighet), å andra säljarens perspektiv, där det råder diskrepans mellan avsättningsmålet och den avsedda marknadens direkt tillgängliga ekonomiska resurser. Läget är trots allt inte hopplöst, utan i partsavsikterna ligger vissa möjligheter att lösa problemen. Vid ett typiskt avbetalningsköp saknar 5 Se exv. Schrevelius, Fredrik, Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civil-rätt. D. 1, 2. uppl., Berling, Lund 1851, s. 6 f. 6 Meder, Stephan, Ius non scriptum Traditionen privater Rechtsetzung, Mohr Siebeck, Tübingen, 2008, s. 8 ff. 7 Cooper, Grace Rogers, The invention of the sewing machine, Smithsonian Institution, Washington, 1968; Waldén, Louise, Genom symaskinens nålsöga: teknik och social förändring i kvinnokultur och manskultur, Carlsson, Stockholm, 1990, s. 64 ff. och 137 ff. 16

5 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse i och för sig köparen medel att finansiera köpet av den eftertraktade varan. Skulle dock ett formenligt köp genomföras så skulle läget ändras och köparen skulle då både äga och besitta en vara som köparen under andra omständigheter skulle kunna använda för att finansiera ett köp exv. genom att efter ett fullbordat köp antingen sälja eller pantsätta varan. Problemet med en realisering eller pantsättning av varan är dock att sådana rätts handlingar motverkar det ursprungliga köpända målet eftersom köparen avskärs från rådigheten över föremålet. 8 Och frågan blir då: Hur skall köparen både kunna ha kakan och äta den? Kunde avtalsfriheten utnyttjas för att ge parterna möjlighet att disponerar över de sakrättsliga momentens inträde på ett sådant sätt att parternas respektive intressen (dvs. å ena sidan köparens bruk och rådighet över varan och å andra sidan säljarens säkerhet för sina fordringar) tillgodosågs samtidigt? Eftersom förbehåll om ägande rättens övergång vid köp var tillåtna sedan länge så tillhandahöll gällande rätt ett alternativ som kunde möjliggöra parternas avsikter. 9 En strategi för förverkligandet av partsavsikterna var således möjlig, men denna lösning inte fullt ut tillfredsställande, ty under det sena talet och det tidiga 1900-talet var det samtidigt endast möjligt att erhålla sakrättsligt skydd i lös egendom genom handpantsättning. Sett ur borgenärsperspektivet skapar dock äganderättsförbehållet 8 En liknande situation förekom vid behovet för lantbrukare att finansiera upptagande av lån genom att pantsätta lösören samtidigt som det fanns ett behov att kunna använda sig av dessa tillgångar i jordbruket. Traditionskraven innebar i realiteten således att formella hinder mot en effektiv användning av de enda medel (dvs. lösören i form av plogar med mera) som kunde brukas för att säkra en återbetalning av krediten. Se Göranson, Ulf, Traditionsprincipen: De svenska reglerna om köparens skydd mot säljarens borgenärer i komparativ och historisk belysning, Iustus: Studentbokhandeln (distr.), Uppsala 1985, kapitel Nehrman-Ehrenstråle, David, Inledning til then swenska iurisprudentiam civilem 1729: Then swenska jurisprudentia civilis 1746, Juridiska föreningen: Studentlitt. (distr.), Lund, 1979, s Se även Göranson, Traditionsprincipen, s , enligt Göranson gällde under 1700-talet och fram till åtminstone 1835, men förmodligen även långt senare, avtalsprincipen, och enligt den förhärskande meningen skyddade äganderättsförbehåll säljarens anspråk mot köparens borgenärer (jfr HB 17:2). Samtidigt stadgade Handelbalken HB 17:3 att hafver någon lös pant i händer, dvs. har borgenären panten i sin besittning, så ger detta företräde vid gäldenärens obestånd. 17

6 Max Lyles problem eftersom det utgör en belastning på egendomen utan yttre kännetecken, eller snarare att yttre kännetecken inte motsvarar avtalade dispositioner, och ägande rättsförbehållen utgör således tysta säkerhetsrätter. 10 Traditions kravet för pantsättning av lös egendom utgjorde därför ett hinder för förverkligandet av parternas avsikter, och därför kom kravet på tradition vid pantsättning att utgöra ytterligare ett inslag i krisen Avbetalningsköpets sociala särprägel krisens sociala aspekt Utöver dogmatiska motiv måste även de sociala motiven till en reglering av avbetalningsköpet belysas. I diskussionen om avbetalningsköp påpekades tidigt att avbetalningsköpet som sådant ofta användes för att bereda köpare med bristande kreditvärdighet eller bristande betalningsförmåga en möjlighet att komma i åtnjutande av olika konsumtionsvaror. 12 Enligt assessor Edward Hambro, Kristiania, uppstod avbetalningsinstitutet till följd av det sena 1800-talets växande marknad av varor som for den mindre bemidlede Del af Befolk ningen er af den allerstørste Betydning, mestadels varor avsedda för enskilt bruk (konsumtionsvaror), men även varor som hamnar i en mellankategori mellan föremål avsedda för rena konsumtionsändamål och föremål 10 Angående jämförliga moderna förhållanden, se Persson, Annina H., Förbehållsklausuler: en studie om en säkerhetsrätts nuvarande och framtida ställning, Jure, Stockholm, 1998, s. 89 ff. 11 I förslagen till avtalslag och avbetalningsköplag vill man inte ta definitiv ställning i traditionsfrågan, se Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Långt senare påpekade Östen Undén att saken komplicerades av att svensk rätt aldrig tagit definitiv ställning för vare sig avtalsprincipen eller traditionsprincipen, utan intagit en mellanställning när det gällde tidpunkten för äganderättens övergång, samtidigt innebar lösöreköpförordningen (1835/1845 och 1907) enligt Undén att avtalsprincipen inskränktes till förmån för olika utåt riktade moment som tradition eller publicitet, Undén, Östen, Svensk sakrätt. 1, Lös egendom, Gleerup, Lund, 1955, s. 96 f. Ulf Göranson påpekar dock att det var först i och med NJA 1925 s. 130 och NJA 1925 s. 453 som traditionsprincipen definitivt och konsekvent stadfästes, Göranson, Traditionsprincipen, s. 369 ff. 12 Hambro, Edward, Om Afdragshandler, i Forhandlingsemne ved ottende nordiske Juristmöde 1896, s. 3 f. och 6. 18

7 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse avsedda för näringsverksamhet, yrkesändamål, hemslöjd och andra former av hemindustri. 13 I förslaget till Lag om köp och byte af lös egendom (1903) uppmärksammades avbetalningsköpet kort, dock utan att saken reglerades särskilt. Kommittén var väl medveten om att avbetalningsköpen var en ganska ny men allmänt förekommande företeelse som på grund av ämnets fristående natur och de socialpolitiska synpunkter, ur hvilka det företrädesvis bör betraktas borde undantas från att tas upp till behandling tillsammans med den allmänna köplagen. 14 Avgränsningen kan förefalla egendomlig, men bedöm ningen stämmer väl överens med de dogmatiska grundtankar som låg till grund för kommitténs arbete. I förslaget definierades nämligen avbetalningsköp som: köpeaftal, vid hvilka säljaren, med öfverlämnande av godset till köparen, medgifver att köpeskillingen må efter hand å vissa terminer gäldas, men förbehåller sig att, intill dess han till fullo bekommit köpeskillingen, betraktas såsom ägare af godset, så att detsamma i händelse någon betalning uteblir, kan af honom [säljaren] återtagas. 15 Eftersom regleringen av frågorna om öfverlåtelsens rättsverkningar gentemot tredje man och om förhållandet till öfverlåtarens borgenärer skulle skjutas på framtiden till en senare behandling skulle därför inte heller avbetalningsköpet behandlas inom ramen för den allmänna köplagen. 16 Kommitténs uteslutning av de sak- och äganderättsliga frågorna i allmänhet, dvs. vindikationsrätt, tredje mans ställning och borgenärsintressen, från behandling inom köplagens ramar reflekterade den återkommande debatten om äganderättens konstitutiva moment som kommittén inte vill ta ställning i. Anledningen till denna försiktighet var att en reglering av avbetalningsköpet hade inneburit att man i köplagen tagit ställning i den såväl rättspolitiskt som dogmatiskt kontroversiella frågan om traditionens betydelse för äganderättens övergång. 13 A. a., s Förslag till köplag 1903, s. 44 f. 15 A. a., s. 44. Min kursivering. 16 A. a., s

8 Max Lyles Oaktat de eventuella behoven att finna en dogmatiskt tillfredställande lösning på problematiken så tycks såväl lagstiftare som remissinstanser ha varit eniga om att de mest skadliga effekterna av avbetalningsköpet måste minimeras tämligen omgående, om inte annat för att undvika att de köpargrupper vars konsumtion var beroende av avbetalningsköp skulle hamna i djupare ekonomisk kris än de redan befann sig i. Saken hade även en annan sida, ty faktum var att avbetalningsköpet användes för att övervinna de hinder som bristande likviditet lade i vägen för konsumtionsbegärets stillande. Alla rättsliga problem till trots innebar således avbetalningsköpet ändå en fördel, som beredes mindre bemedlade personer därigenom att de få köpa på avbetalning och därigenom komma i besittning av relativt dyrbara föremål, vilka av honom [den mindre bemedlade] kunna användas såsom produktionsmedel, exempelvis symaskiner och annat, som han behöver för sitt yrke, pianon för undervisningsbruk o. d. 17 Även om det allmänt ansågs vara lovvärt att avbetalningsköpen möjliggjorde för mindre bemedlade att finansiera investeringar avsedda för yrkesbruk, så innebar denna finansieringsstrategi risker och kunde uppmuntra till lättsinne då det underlättade anskaffandet av mindre nödvändiga föremål dvs. inköp av dyrare konsumtions varor avsedda mer för nöje än för direkt nytta. 18 Riskerna till trots hade det relativt nya systemet med avbetalningsköp (förmodligen just därför att systemet underlättade konsumtionen) redan slagit igenom på bred front inom handeln före 1914, men som utredningens komparativa utblickar visade hade denna utveckling inte skett utan problem. 19 (De farhågor som hystes ifråga om avbetalnings köpet inverkan på betalnings- 17 Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 170 f. Intressant i detta avseende är valet av maskulint genus på det aktiva subjektet. I historiska undersökningar har det däremot visats att just symaskinen utgjorde ett typiskt föremål för avbetalningsköp på en till övervägande kvinnlig marknad. Den tilltänkta manliga marknaden bestod oftast av utbildade hantverkare som dock av sociala och ekonomiska skäl var ovilliga att låta sitt hantverk mekaniseras med symaskinens hjälp. Se Waldén, Genom symaskinens nålsöga, s. 58 ff. 18 Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Se a. a., s. 171 f. 20

9 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse moral och skuldsättningsgrad känns igen från det tidiga 2000-talets debatt om allt för lättvindig kreditgivning genom s.k. SMS-lån och telefonlån, se avsnitt 5 nedan). I motiven till avbetalningsköplagen fastslogs: Systemen att sälja på avbetalning anses motverka kontanthandeln och vara ägnat åt att befordra ett osunt kreditgivande. Den lätthet, varmed man mot ett ringa belopp kan komma i besittning av det köpta, samt affärens egen beskaffenhet, som för köparen försvårar en riktig uppskattning av köpesummans storlek, förleda mången till att anskaffa föremål, vilka äro för honom onödiga och icke passa för hans ekonomiska förhållanden. Klagomål hava jämväl förts däröver att gods, som säljes på avbetalning, ofta är av undermålig beskaffenhet och betingar oskäligt högt pris. Med avseende å själva avtalets innehåll har det visat sig, att över allt, där avbetalningsaffärerna fått utveckla sig fritt, den ene kontrahenten, köparen, vilken merendels är den ekonomiskt underlägsne, i allmänhet låter förmå sig gå in på kontraktsvillkor, som för honom äro oskäligt betungande. Till sådana hör särskilt den i de allmänt förekommande tryckta formulären för köp på avbetalning sedvanliga bestämmelsen, att säljaren, för den händelse en avbetalning icke erläggas punktligt, skall vara berättigad icke blott att återtaga det sålda föremålet utan även att det oaktat behålla hela den uppburna betalningen. Det obilliga i en sådan bestämmelse framträder särskilt, när den tillämpas sedan större delen av betalningen blivit erlagd. 20 Utredarna till förslagen om avtalslag och avbetalningsköplag, Obligationsrättskommittén 21, inhämtade ett flertal remissvar från olika handelskammare, länsstyrelser och andra intressenter i Sverige enligt vilka det poängterades att avbetalningsköpet var till stor nytta för handeln, men att institutet dessvärre kunde vara fördärvbringande för de grupper som på grund av bristande kreditvärdighet var tvungna att använda de varor som inköptes för konsumtionsändamål som 20 A. a., s. 171 f. 21 Obligationsrättskommitténs samlade (svenska material) finns i Riksarkivets samlingar. Riksarkivet: Justitiedepartementet, konseljakt , nr 1, Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område m.m. (Cit. Obligationsrättskommitténs material) 21

10 Max Lyles säkerhet för köpets finansiering. 22 Icke desto mindre ansåg de tillfrågade instanserna det vara viktigt att lagförslaget balanserade säljarens och köparens intressen, ty om alltför säljarfientliga bestämmelser togs in i förlaget skulle detta kunna begränsa den viktiga avbetalningsförsäljningen. 23 Men inställningen var ändå kluven, ty även om avbetalningsförsäljningen de facto tillhandahöll behövliga varor till ett resurssvagt marknadssegment så vore det socialt sedt ingalunda till skada om lagstiftningen tvingade säljarna att något mer än nu sker välja sina kunder, eftersom det var allmänt känt att afbetalningsköp ofta locka fattiga personer till lättsinniga och för dem särdeles ofördelaktiga affärstransaktioner. 24 Remissinstanserna uttryckte viss oro för avbetalningsköparnas mo raliska vandel och befarade att köparna, med utgångspunkt från bestämmelserna om avräkning från priset vid ett återtagande av varan (enligt 4 i förslaget), skulle lockas till oredliga förfaranden. Här är särskilt Singer Co Symaskins Aktiebolags yttrande över förslaget till avbetalningsköp (brev till Obligationsrättskommittén, 21/ ) av intresse. I yttrandet, som inleds med ett försvar för avbetalningshandeln (vilken beskrivs som till stor nytta för betalningssvaga grupper samt av stor nationalekonomisk betydelse) uttrycks viss oro över lagförslagets eventuella följder för avbetalningsköphandeln. Särskilt oroade man sig för att chikanösa köpare skulle dra fördel av värderingsgrunderna i lagförslagets 11 och man rekommenderade därför att Obligationsrättskommittén i denna del lade den tyska avbetalningsköplagens mer säljarvänliga bestämmelser till grund för det samnordiska förslaget. 25 I remissvaren beskrivs säljarnas handlande överlag som affärsmässigt, lojalt och ansvarsfullt. I själva verket var säljarnas enda svaghet att de ibland lät sig ledas av hjärtat snarare än av hjärnan och därför, 22 Obligationsrättskommitténs material, s. 6 f. Stockholms handelskammares yttrande om lagen om avbetalningsköp 21/ A. a. 24 A. a. 25 Se Singer Co Symaskins Aktiebolags brev till Obligationsrättskommittén 21/ (Obligationsrättskommitténs material). 22

11 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse på alltför lättvindiga premisser, lät obemedlade personer ingå ofördelaktiga avbetalningskontrakt avseende konsumtionsvaror. 26 Synen på avbetalningsköpet som främst avsett för varor av mindre värde präglade remissinstansernas behandling av lagförslaget. 27 Sett i förhållande till dels den övre beloppsgräns om kronor 28 för lagens tillämplighet (1 ) dels rättspraxis där avtal med förbehållsklausuler omfattade allt från cyklar, levande kreatur till lokomotiv så är dock denna inställning förvånande. 29 Trots att ett flertal intressenter från handeln (grosshandlare och dylikt) deltog i remissgrupperna så kom avbetalningshandeln handelsmän och andra kommersiella parter emellan att hamna i skuggan av frågorna kring regleringen av den mindre handeln Hyresformen och standardavtalet missbruk av avtalsfriheten? Formerna för avbetalningskontrakten gav anledning till viss oro. Vid åttonde Nordiska juristmötet 1896 gav Edward Hambro exempel på några standardiserade norska avbetalningskontrakt som aktualiserade frågan om avtalsfrihetens gränser och avtalsfrihetens sociala legitimitet. 31 Kontrakten som avsåg försäljning av såväl kläder, symaskiner, pianon som icke-specificerade varor (förmodligen möbler) var utfor- 26 Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 septem ber 1913 med nedanangifna försäljare av varor, hvilka pläga försäljas på s.k. afbetalningsköp (Obligationsrättskommittens material). Deltagarna vid mötet sålde jordbruksmaskiner, separatorer, kassaregister, symaskiner, möbler, sängkläder, manufakturvaror, beklädnadsartiklar med mera. Vid mötet kritiserades lagförslaget på flera punkter, främst avseende lagens inverkan på avbetalningshandeln med mindre värdefulla varor. 27 Se exv. Singer AB:s yttrande ovan, samt Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 september 1913, i Obligationsrättskommittens material. 28 I 2011 års penningvärde motsvarar lagförslagets kronor ungefär SEK. 29 Praxis: NJA 1902 s. 403; NJA 1908 s. 183; NJA 1908 A 176; NJA 1895 s Se exv. Protokoll vid sammanträde å Hotel Continental i Stockholm den 15 september 1913, i Obligationsrättskommittens material. 31 De tidigaste avbetalningskontrakten daterades till

12 Max Lyles made som hyreskontrakt innehållande bestämmelser avseende pris, avgifter, hyresmannens vårdplikt, rådighetsinskränkningar, informationsplikt (om hyresmannens bostadsort) och bestämmelser om äganderättens övergång. 32 Enligt Hambro utgjorde klausulerna avseende verkningarna av uteblivna betalningar samt köparens ansvar för det hyrda godset de främsta problemen i avbetalningsförhållandet. Anledningen var att standardavtalen, vid utebliven betalning, gav säljaren en oinskränkt rätt att återta varorna samtidigt som köparen var ålades en vårdplikt utformade utan egentligt avseende på vare sig varans specifika beskaffenhet, egenskaper eller avbetalningsperioden längd. I princip var köparens vårdplikt densamma oavsett om avbetalningsköpet avsåg en uppsättning kläder eller ett piano, eller om avbetalningstiden löpte över månader eller flera år. 33 Liknande iakttagelser och betänkligheter mot ensidigt utgivna standardiserade avtal och avtalsvillkor gjordes även i 1914 års förslag till lag om avbetalningsköp. 34 Redan från början förutsattes att ett legitimt brukande av avtalsfriheten innebar att avtalsfriheten utövades inom de materiella gränser som gällande rätt erbjöd, och såväl vid Nordiska juristmötet 1896 som vid utarbetandet avbetalningsköplagen nästan tjugo år senare ifrågasattes lämpligheten i att avbetalningskontrakten formulerades som hyresavtal. Den formella möjligheten att åstadkomma äganderättsövergångar medelst hyresavtal kunde på grund av missbruk leda till oönskade sociala effekter och skada den svagare parten i avbetalningsförhållandet. Denna typ av överväganden diskuterades exv. vid det nionde nordiska juristmötet Vid detta möte togs frågan om avbetalningsköp upp till förnyad behandling och man diskuterade det lämpliga i att använda lagstiftning som ett socialt skydd för 32 Se Behandling av ämnet Om Afdragshandler, i Förhandlingarna vid det åttonde nordiska juristmötet 1896, Stockholm 1897, s. 160 ff; Hambro, Om Afdragshandler, s. 44 ff. För en utförligare genomgång av avbetalningsköpets uppkomst se Persson, Förbehållsklausuler, s Se Behandling av ämnet Om Afdragshandler, i Förhandlingarna vid det åttonde nordiska juristmötet 1896, Stockholm 1897, s. 160 ff. 34 Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s Här ger man dock inte exempel på specifika avbetalningskontrakt. 24

13 Ekonomisk kris, avtalsfrihet och avbetalningsköpets födelse svagare parter, som en Daarernes Formynder. 35 (Professor Julius Lassen, senare även ledamot av den nordiska obligationsrättskommittén, tillhörde den gruppering vid juristmötet som förespråkade att lagstiftningen skulle fungera som Daarernes Formynder, dvs. ha en skyddsfunktion. Lassens linje kom sedan att påverka utformandet av avbetalningsköplagen 1915.) Utöver mandatet att använda lagstiftning för rent sociala syften så diskuterades även det rättsideologiska problem som uppstod om avtalsfriheten, dvs. användningen av standardavtal (den s.k. formulärrätten), användes på ett sätt som innebar att avtalsfriheten missbrukades Diskrepansen mellan standardavtalens form och innehåll När avbetalningsköpet uppträdde för första gången i nordisk rätt så saknades specifika regler på detta område som reglerade behovet att avtalsvägen inskränka traditionens och besittningens verkningar såväl parterna emellan som i förhållande till tredje man (en situation som påminde om 1830-talet när diskussionen om säkerhetsöverlåtelser var som stormigast). 37 I avbetalningssituationen gällde det att klä rättshandlingarna i korrekta former, så att avtalet (oavsett formell beteckning) dels skulle erbjuda säljaren skydd mot en resurssvag avbetalningsköpares borgenärer dels bereda avbetalningsköparen rådighet över föremålet under avbetalningstiden. Formalismen i utformandet av avtalen vid avbetalningsköpen tyder således på att parterna i stort respekterade givna former, men att man genom tillägg sökte ge avtalen nya rättsföljder och därigenom skapa nya avtalstyper. Och om de rättsvårdande instanserna (och ytterst lagstiftaren) accepterade dessa dispositioner 35 Förhandlingarna vid det nionde nordiska juristmötet i Kristiania 1899, s Hambro, Om Afdragshandler, s. 11. Oron över en sådan utveckling uttrycks särskilt i förslaget till lagen om avbetalningsköp. Se Förslag till avtalslag och avbetalningsköplag 1914, s. 178 ff. 37 För en redogörelse av 1800-talets återkommande stridsfråga, lösöreköpet, se Göranson, Traditionsprincipen, s. 313 ff. 25

14 Max Lyles såsom legitima uttryck för partsautonomin så kom denna frihet fungera konstruktivt och påverka innehållet i gällande rätt i en ny riktning Jämförelse mellan avbetalningsköpet och säkerhetsöverlåtelsen Vid avbetalningsköpet var rättshandlingens ändamål ett annat än vid säkerhetsöverlåtelsen. Istället för att, under skenet av en äganderättsövergång, skapa en säkerhet för en försträckning, så skulle avbetalningskonstruktionen skapa en säkerhet för kreditfinansieringen av en verklig äganderättsöverlåtelse. Vad som till det yttre utgjorde ett hyresavtal skulle medföra att köparen, när överenskommet antal poster betalts, skulle överta äganderätten till köpeföremålet. Fram till denna tidpunkt kvarblev äganderätten hos säljaren (vilken formellt sett endast hyrde ut föremålet till köparen). 38 I likhet med säkerhetsöverlåtelsen så var avsikten med rättshandlingen att den reella besittningen inte skulle medföra några reella sakrättsliga följder, och om besittaren (köparen) lagsöktes av sina borgenärer skulle den enligt kontraktet utpekade ägaren till lösöret alltid ha företräde till godset framför köparens borgenärer (jfr Handelsbalken [HB] 17:2). 39 Det formella avtalet hade således till funktion att bryta besittningspresumtionens verkningar vid utmätning eller konkurs. Vid säkerhetsöverlåtelser i form av lösöreköp bröts presumtionen genom iakttagandet av de i lag föreskrivna formerna för publicering av rättshandlingen, medan presumtionen vid avbetalningsköpet bröts genom uppvisande av ett avbetalningskontrakt eller hyreskontrakt Om utvecklingen fram till och med 1914, se Persson, Förbehållsklausuler, s För principiella analyser av besittningens funktion och ända mål se Eschelsson, Elsa, Bidrag till läran om besittning enligt svensk rätt: en rätts- encyklopedisk studie, Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1904, s. exv. s. 1 45; Undén, Svensk sakrätt. 1, s Jfr Lösöreköpförordningens tillämplighet vid konkurs som dock utgjorde ytterligare ett tvistämne i svensk privaträttsdogmatik och en återkommande fråga i praxis fram till och med 1907 då bestämmelserna utvidgades till att omfatta såväl utmätning som konkurs. 26

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juni 2008 T 4101-06 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist CH MOTPART Svenska

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Texsun Energy AB:s konkursbo, 556559-3208

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Texsun Energy AB:s konkursbo, 556559-3208 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2010 T 5811-09 KLAGANDE PGE Ombud: Advokat HS MOTPART Texsun Energy AB:s konkursbo, 556559-3208 Ställföreträdare: Advokat JG

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bike Center i Sundsvall AB:s konkursbo, 556583-3794 c/o Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box 260 851 04 Sundsvall

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bike Center i Sundsvall AB:s konkursbo, 556583-3794 c/o Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box 260 851 04 Sundsvall Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2010 T 3252-08 KLAGANDE Bike Center i Sundsvall AB:s konkursbo, 556583-3794 c/o Advokatfirman Berggren & Stoltz KB Box 260 851 04

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Stockholm den 27 juni 2012

Stockholm den 27 juni 2012 R-2012/0892 Stockholm den 27 juni 2012 Till Justitiedepartementet Ju2012/2869/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 april 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Snabbare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 april 2008 Ö 2942-07 KLAGANDE IH Ombud: MHM MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Utmätning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 juni 2007 T 1839-04 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag, 556053-0841 106 35 Stockholm Ombud: Advokat MJ MOTPART HS Ombud: Jur

Läs mer

Introduktion till sakrätten

Introduktion till sakrätten UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 3, VT 2012 Mikael Möller Föreläsning den 18 januari kl. 08 10 Introduktion till sakrätten Några av dagens huvudpunkter: Vad menas med sakrätt? Vilka är

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2011 Ö 3950-11 KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga 2. MS med firma MS

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Gårdsauktion 2015-02-26

Gårdsauktion 2015-02-26 Gårdsauktion 2015-02-26 Hos Anders Samuelsson & Yvonne Brandt Stora Gåra 1 585 97 Linköping 10 dräktiga kvigor 9 yngre kvigor och 13 stutar Villkor för auktioner anordnade av SAJAB AB A Allmänt A1 Vid

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) Målnummer: Ö1002-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-10-10 Rubrik: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka,

Läs mer

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1 (5) 2013-05-21 Dnr SU FV-1.1.3-0995-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1. Sammanfattning Den 16 mars 2013 trädde

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2013 T 1390-12 KLAGANDE Handelsanställdas arbetslöshetskassa, 846001-4353 Box 1146 111 81 Stockholm Ombud: M B Samma adress MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2004 T 2565-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA Ombud: verksjuristen NM MOTPART UA Ombud: advokaten GW SAKEN Bättre rätt till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 34-07 KLAGANDE IH GÄLDENÄR LH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om utmätning

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:136

Regeringens proposition 2014/15:136 Regeringens proposition 2014/15:136 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Prop. 2014/15:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 1419-05 KLAGANDE MJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat SA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Köparens rätt till varor i förhållande till säljarens borgenärer. Dir. 2013:28. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Köparens rätt till varor i förhållande till säljarens borgenärer. Dir. 2013:28. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Köparens rätt till varor i förhållande till säljarens borgenärer Dir. 2013:28 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning En köpare av en vara får skydd mot säljarens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 )

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) 2013-09-23 1 Inledning Köplagen lös egendom Dispositiv (3 ) Konsumentköplagen köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) Definition näringsidkare Definition konsument Tvingande mellan

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för hyresgäster. Dir. 2015:83. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2015

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för hyresgäster. Dir. 2015:83. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2015 Kommittédirektiv Stärkt ställning för hyresgäster Dir. 2015:83 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa frågor om hyra av lägenheter. I uppdraget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 678 (NJA 2006:83) Målnummer: Ö2131-05 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-12-20 Rubrik: Lagrum: Bestämmelserna i 6 lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt

Läs mer

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen

Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Sakrättsliga aspekter på säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk Författare: Mikaela Laaksonen Examensarbete i Civilrätt (Sakrätt), 30 hp Examinator: Ronney

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

Konsumentköplag (1990:932)

Konsumentköplag (1990:932) Konsumentköplag (1990:932) Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument. Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

Vad är juridik? Inledning. Introduktion I och II. Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rättsregler normer

Vad är juridik? Inledning. Introduktion I och II. Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rättsregler normer Introduktion I och II Grundläggande juridik Civilrätt Vad är juridik? Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning Rättsregler normer Vetenskapligt studie av rättsregler = rättsvetenskap Inledning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 december 2013 Ö 4516-11 KLAGANDE FR Ombud: MR MOTPARTER 1. M-LB 2. Frispar Bolån AB 3. Sparbanken Öresund AB SAKEN Fördelningsbeslut

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

DEBATT. Om platsköp. 1. Inledning

DEBATT. Om platsköp. 1. Inledning 480 DEBATT Om platsköp 1. Inledning Det har gått drygt tio år sedan Sveriges riksdag antog vår nuvarande köplag. 1 Tiden ger möjlighet att med viss distans utvärdera vad som är bra i lagen och vad som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt; SFS 2011:914 Utkom från trycket den 5 juli 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga

Läs mer

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström

AVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström AVTALS & KÖPRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Avtalslagen Avtalsförfarande Fullmakt Ogiltigt avtal Juridiska dokument i privatjuridik Kompletterande lagstiftning Köplagen

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys

Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys 1 Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en kommun inte kan förpliktas att betala för en ledsagares kostnader för resor, inträden

Läs mer

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering

Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering 1(7) Gäldenärs tillgång av fastighet eller bostadsrätt vid skuldsanering Ställningstagandet gäldenärs tillgång i form av fastighet eller bostadsrätt i skuldsaneringsärenden fastställdes 2010. Promemorian

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst.

HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst. Författat av Advokaten Dan Nordenberg www.la-law.nu 0418-168 65 Kontrakt 2013A 1 PARTER Säljare Namn/Firma HÄSTKÖPEAVTAL Nedan angivna parter har denna dag ingått följande avtal om överlåtelse av häst.

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2014 T 5065-12 KLAGANDE Tjörns kommun 471 80 Skärhamn Ombud: Advokat TW MOTPARTER 1. MH 2. MJ Ombud för 2: Jur.kand. JG och jur.kand.

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8 8 Ny ägare till fastighet som inte inkopplats till allmän va-anläggning före 1 juli 1996 har inte, sedan inkoppling utförts, ansetts berättigad att med bibehållen anslutning få tillbaka anläggningsavgiften

Läs mer

PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01

PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01 PRISLISTA UTHYRNING 2013-09-01 ALLMÄNNA HYRESVILLKOR 1 Parter. Uthyrningen sker fritt Leif "Budda" Baltazars AB (Budda's Ljud & Ljus), Ruddammsgatan 5, 803 20 GÄVLE, nedan kallad Uthyraren. Vid eventuell

Läs mer

OM HANDELSBOLAG ENKLA BOLAG

OM HANDELSBOLAG ENKLA BOLAG INSTITUTET FÖR RÄTTSVETENSKAPLIG FORSKNING OM HANDELSBOLAG OCH ENKLA BOLAG AV HÅKAN STOCKHOLM P. A. NORSTEDT & FÖRLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning I. Kort resumé över bolagsrättens historia fram till

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, c/o Advokat PF Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2010 Ö 623-09 KLAGANDE UL MOTPARTER 1. Föreningen Granen nr 10:s u.p.a. konkursbo, 757200-6885 c/o Advokat PF 2. Stiftelsen Deutsche

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2014 T 2021-13 KLAGANDE Tele2 Sverige Aktiebolag, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista Ombud: Advokat MB Ombud: Advokat AE MOTPART

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 1241 (NJA 2013:112) Målnummer: Ö2656-13 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-12-27 Rubrik: Vid en intresseavvägning i fråga om vilken utmätningsbar egendom

Läs mer

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Bakgrund o syfte. Gagnefsbostäder AB (GBAB) har köpt fastigheten Monteliusgården

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 januari 2008 Ö 5203-06 KLAGANDE AK Ombud: Advokat CA MOTPART DS Ombud: Advokat GB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 maj 2008 T 3070-06 KLAGANDE Haninge kommun 136 81 Haninge Ombud: Chefsjurist CN MOTPART MHF Ombud: Advokat BP SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE

Läs mer