KTH Skolan för teknik och hälsa 1

Transkript

1 KTH Skolan för teknik och hälsa 2012 KTH Skolan för teknik och hälsa 1

2 2 KTH Skolan för teknik och hälsa

3 KTH Skolan för teknik och hälsa Verksamhetsberättelse 2012 KTH Skolan för teknik och hälsa 3

4 sth Året som gått 8-9 Organisation Personal Ekonomi Skolchefen som fick forskningen att växa Växthuset i Berga ska ge energi effektiv odling Forskning Flexibel kamera ska ge bättre cancerdiagnostik Skarp kniv minskar skaderisken för styckare Forskning på slemprotein kan ge svar om mekanismerna bakom cystisk fibros Utbildning Solveig - STH:s första civilingenjör i medicinsk teknik Händelser i urval 4 KTH Skolan för teknik och hälsa

5 Avdelningar 37 Administration och service 38 Data- och elektroteknik 39 Ergonomi 40 Informatik, logistik och management 41 Medicinska sensorer, signaler och system 43 Medicinsk teknik 44 Naturvetenskapliga avdelningen 45 Neuronik 46 Omgivningsfysiologi 47 Patientsäkerhet 49 Strukturell bioteknik 50 Centrum för hälsa och byggande, CHB 51 Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH Bilagor Samarbetspartners och forskningsprojekt Publikationer KTH Skolan för teknik och hälsa 5

6 Hans Hebert Skolchef KTH STH, KTH Skolan för teknik och hälsa

7 Året som gått Mulitdisciplin är något av ett modeord inom akademisk verksamhet och en förhoppning är att det ska ge upphov till korsbefruktning och nya idéer. Multidisciplin är också något som i hög grad präglar aktiviteterna vid Skolan för teknik och hälsa, såväl i den undervisning som bedrivs som i forskningsprofilen. För STH som programskola ökade under 2012 det totala antalet helårsstudenter med 7,6 procent. Vi har nu nära tusentalet studenter. Det är i nivå med vad som planerats och vi förväntar oss att söktrycket och antalet nya studenter fortsätter att öka under Ett generellt problem inom tekniska utbildningar, som drabbar även oss, är den otillräckliga examinationsgraden. Det är förstås positivt att våra studenter är eftertraktade på arbetsmarknaden, men att de ofta erbjuds anställning innan examen får negativa konsekvenser. Här skulle vi behöva bli bättre på att övertyga studenterna om det långsiktiga värdet av att ha en examen i bagaget. Forskningsverksamheten har under 2012 präglats av konsolidering. De externa anslagen för forskning har ökat med ungefär två procent till att landa på cirka 50,8 Mkr, vilket är en bit under budgeten. De största externa bidragsgivarna sett till volym är Stockholms läns landsting, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Vinnova, Familjen Erling Perssons stiftelse, Vetenskapsrådet och Försvarsmakten. I april tillträdde STH:s nya professor i systemsäkerhet i vårdorganisationer. Det är den första svenska professuren i sitt slag. Antalet disputationer fluktuerar ju en del mellan åren och var relativt få under 2012, men förväntas öka väsentligt under Helt i enlighet med budget ökade antalet årsarbetskrafter med cirka 3,7 procent under Ökningen består av dels ett mindre antal nya doktorander, dels några nya forskare som förstärker verksamheten i framför allt Flemingsberg. Andelen kvinnor är fortfarande ca 34 procent av arbetskraften, vilket är bra för att vara på KTH, men inte tillräckligt sett ur ett större perspektiv. Den omorganisation och bytet av skolchef och vice skolchef som nu trätt i kraft planerades under året. En återkommande fråga har varit planerna på att koncentrera merparten av skolans verksamhet till Flemingsberg. Flera varianter för ett nybygge har diskuterats och det finns nu ett alternativ som har gått in i en konkret planeringsfas. Målsättningen är att en ny byggnad ska vara inflyttningsklar kring årsskiftet 2015/2016. Det kommer att ge oss ännu bättre förutsättningar att integrera verksamheterna, lättare kunna knyta ihop forskning och undervisning och hitta ännu fler kontakytor både internt och externt, som stimulerar till utveckling och nya idéer. Hans Hebert Skolchef KTH STH, 2013 Rune och Kerstin Jonassons donation börjar nu kunna användas. Ett resultat är att ett samarbetsavtal med Sydkoreas kanske främsta tekniska universitet KAIST undertecknades av universitetens rektorer i november. KTH Skolan för teknik och hälsa 7

8 Organisation Ledning KTH Skolan för teknik och hälsa, STH, leds av en skolchef, med en ledningsgrupp som utgörs av vice skolchef, avdelningschefer, grundutbildningsansvarig och forskarutbildningsansvarig. Ett strategiskt råd med representanter för näringsliv, studenter och personal ersatte i januari 2011 skolans tidigare styrelse. En grundutbildningsansvarig ansvarar med programansvariga för grundutbildningarnas akademiska innehåll och utveckling. En forskarutbildningsansvarig leder fofu-rådet med representanter för forskarutbildningen och de olika forskningsområdena. Vid skolan finns även en samverkansansvarig som samordnar samverkan med näringsliv, samhälle och andra högskolor. Lokaler och infrastruktur STH har verksamhet i Haninge, Flemingsberg och Solna. I Flemingsberg råder brist på lokaler och verksamheten är därför uppdelad på flera adresser. Lokalbristen är en avgörande fråga för forsknings- och utbildningsverksamhetens möjligheter av att expandera. Under 2012 har planeringsarbetet inletts för en nybyggnation i Flemingsberg där skolans verksamhet ska samlas. STH:s ledningsgrupp Lars-Åke Brodin skolchef, ordförande Mats Ericson vice skolchef, grundutbildningsansvarig t o m 30/ Björn-Erik Erlandsson vice skolchef fr o m 1/ och avdelningschef, Informatik logistik och management Rikard Lingström administrativ chef Magnus Brenning avdelningschef, Data- och elektroteknik Jörgen Eklund avdelningschef, Ergonomi Anna Bjällmark avdelningschef, Medicinsk teknik Kaj Lindecrantz avdelningschef, Medicinska sensorer, signaler och system Inge Jovik avdelningschef, Naturvetenskapliga avdelningen Hans von Holst avdelningschef, Neuronik Ola Eiken avdelningschef, Omgivningsfysiologi Richard Cook avdelningschef, Patientsäkerhet fr o m 1/ Hans Hebert avdelningschef, Strukturell bioteknik David Berg studeranderepresentant, Haninge Mia Isaksson Palmqvist studeranderepresentant, Flemingsberg Malin Larsson studeranderepresentant, forskarutbildningen 8 KTH Skolan för teknik och hälsa

9 STH:s strategiska råd Lars-Åke Brodin Nicklas Brandefelt Ola Eiken Mats Nilsson Eva-Lotta Thunqvist Helle Zimmerman skolchef, ordförande lärare lärare lärare lärare personalrepresentant, administrativ personal Thorbjörn Ekström extern ledamot, Stockholms läns landsting Jan Ygge extern ledamot, Karolinska Institutet Peter Sjöstrand extern ledamot, Gambro Johan Suvanen/Tonima Afroze studeranderepresentant, Flemingsberg Malin Håkansson studeranderepresentant, forskarutbildningen David Berg studeranderepresentant, Haninge Adjungerade: Mats Ericson Björn-Erik Erlandsson Folke Snickars Kaj Lindecrantz Britta Lind Rikard Lingström Massimiliano Colarieti Tosti vice skolchef, grundutbildningsansvarig samverkansansvarig representant för KTH:s ledning forskarutbildningsansvarig JML-ansvarig administrativ chef lärare Grundutbildning: Programansvar: Grundutbildningsansvarig t o m 30/ Civilingenjörsprogrammet Medicinsk teknik Magisterprogrammet Architectural Lighting Design Masterprogrammet Architectural Lighting Design and Health Magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling Magisterprogrammet Ergonomi och Människa, teknik, organisation Högskoleingenjörsprogrammet Elektroteknik Högskoleingenjörsprogrammet Datateknik Högskoleingenjörsprogrammet Medicinsk teknik Behörighetsgivande utbildningar Mats Ericson Mats Nilsson Agneta Ejhed Agneta Ejhed Annika Vänje Jörgen Eklund Thomas Lindh Thomas Lindh Mats Nilsson Sven-Göran Hallonquist KTH Skolan för teknik och hälsa 9

10 Personal Fördelning mellan kvinnor och män (heltidsekvivalenter) , per befattningskategori 2008 kv män 2008 totalt 2009 kv män 2009 totalt Professor 4,50 4,50 4,90 4,90 6,10 6,10 6,60 6,60 0,20 7,60 7,80 Gästprofessor 0,00 0,80 0,80 0,90 0,90 0,80 0,80 0,80 0,80 Lektor 1,75 5,00 6,75 0,88 5,00 5,88 1,36 7,00 8,36 2,75 7,00 9,75 2,75 9,00 11,75 Bitr. lektor 3,50 3,50 3,80 3,80 2,50 2,50 2,50 2,50 1,00 1,00 Adjunkt, gästlärare 10,77 37,34 48,11 6,20 32,11 38,31 7,50 29,34 36,84 5,00 31,65 36,65 5,20 23,99 29,19 Doktorand 9,10 10,55 19,65 8,60 6,80 15,40 11,00 8,05 19,05 9,00 9,00 18,00 9,00 11,75 20,75 Forskare, forskningsingenjör 2010 kv män 1,50 3,26 4,76 3,60 13,67 17,27 11,50 19,58 31,08 10,90 22,94 33,84 12,05 21,06 33,11 Postdoktor 0,60 0,60 1,60 1,00 2,60 Teknisk och adm. Personal 12,60 9,45 22,05 14,65 10,25 24,90 16,45 10,80 27,25 13,69 14,28 27,97 14,86 10,78 25,64 Totalt 35,72 73,60 109,32 34,73 76,53 111,26 48,71 83,37 132,08 42,74 93,97 136,71 47,26 86,18 132, totalt 2011 kv män 2011 totalt 2012 kv män 2012 totalt Källa: VIS Sjukfrånvaro vid STH, Totalt 2,6% 2,2% 2,1% 1,9% 2,8%..varav per kön Kvinnor Män...varav per åldersgrupp Anställda - 29 år Anställda år Anställda 50 år -...varav per yrkesgrupp Forskare Forskarstuderande Lärare T/A-personal 3,7% 2,1% * 1,2% 4,4% 1,2% 0,1% 3,1% 3,4% 3,8% 1,4% * 2,2% 2,5% 0,3% * 3,0% 2,5%...varav andel långtidssjuka (60 dagar eller längre) 74,1% 64,7% 59,8% 57,9% 58,9% 2,6% 1,8% * 1,7% 2,7% 0,3% * 1,7% 5,7% Sjuk frånvaro vid STH, (Respektive grupps totala frånvaro i relation till total arbetstid). * Uppgift saknas. Källa: VIS. 1,8% 1,9% 0,3% 2,3% 1,7% 3,1% * 1,2% 3,1% 4,2% 2,1% 3,6% 3,4% 1,7% 2,8% 3,1% 1,4% 5,2% 10 KTH Skolan för teknik och hälsa

11 Personal anställda Kvinnor 55 Män ,75 heltidsekvivalenter 35 procent kvinnor/ 65 procent män KTH Skolan för teknik och hälsa 11

12 Ekonomi Resultaträkning, STH, Bå 2008 Bå 2009 Bå 2010 Bå 2011 Bå 2012 Intäkter (tkr) GRU-anslag Fakultetsmedel Externa forskningsanslag Övriga intäkter Kostnader (tkr) Personal Konsulter Resor Lokaler Utrustning Övrig drift inkl. material Högskolegemensamma kostnader (HSG) 2) Årets kapitalförändring Balansräkning STH Bå 2008 Bå 2009 Bå 2010 Bå 2011 Bå 2012 Tillgångar (kkr) Anläggningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader Postgiro, bankgiro, placeringskonto Skulder (kkr) Balanserad kapitalförändring inkl årets Lån, internt Leverantörsskulder Övriga upplupna kostnader, oförbrukade medel KTH Skolan för teknik och hälsa

13 KTH Skolan för teknik och hälsa 13

14 Lars-Åke Brodin Professor KTH STH 14 KTH Skolan för teknik och hälsa

15 Skolchefen som fick forskningen att växa Under sex år som STH:s skolchef har Lars-Åke Brodin byggt upp forskningsverksamheten och fyrdubblat dess externa finansiering. Vid slutet av 2012 avgick han, efter skolans mest expansiva period hittills. Skolan har utvecklats väl, men det har gått långsammare än jag hoppats. Jag är rätt otålig och vill att saker ska ske snabbt, säger Lars-Åke Brodin. Han började sin yrkesbana som narkosläkare på Danderyds sjukhus 1972 och specialiserade sig sedan i klinisk fysiologi. I 20 år arbetade Lars-Åke Brodin sedan på Thoraxkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, där han byggde upp ultraljudsverksamheten och även utvecklade en metod att lagra hastighetsinformation i ultraljudsbilden ledde det till ett världspatent, som han sålde vidare. Jag ville ha värden som visade hur snabbt hjärtmuskeln rörde sig för att kunna sätta referensvärden för vad som är sjukt och friskt. Metoden finns nu i alla ultraljudsmaskiner i världen, säger han. Lars-Åke Brodin tror på oberoende fakta baserat på exakta beräkningar. Att enbart utgå från ultraljudsbilden leder till subjektiva bedömningar, anser han. Egentligen ska ingen undersökning vara utsatt för subjektivt tänkande, det ska vara siffror på allt. För mig är inte bilden en slutprodukt, utan ett dataunderlag, säger han blev Lars-Åke Brodin professor vid STH i medicinsk teknik med inriktning bildbehandling. Efter en successiv övergång tog han helt och hållet över som skolchef år Då var skolan främst inriktad på utbildning. Den huvudsakliga målsättningen var att etablera STH som en forskande skola. För att få kontroll över ekonomin fick varje avdelning egen budget. Sedan anställde jag Peta Sjölander från KTH Grant s Office som professionell anslagssökare, säger Lars-Åke Brodin. Satsningarna gav resultat. Mellan 2008 och 2012 steg de externa forskningsanslagen från knappt 12,7 miljoner kronor till nära 50,8 miljoner kronor. Bland annat på grund av Lars-Åke Brodins professur var forskningsverksamheten vid STH ursprungligen inriktad på medicinsk teknik och främst medicinska bildgivande system, samt neuronik. På kort tid tillkom nya avdelningar inom bland annat ergonomi, patientsäkerhet och sensorer, signaler och system startade civilingenjörsutbildningen i medicinsk teknik, som var den första i sitt slag i landet. Lars-Åke Brodin hoppas att STH ska fortsätta växa och expandera. Det är viktigt att inte slå av tillväxttakten. Vi måste bland annat ha en kritisk massa av utbildningar för att klara fluktuationer i söktrycket, säger han. Själv sitter han kvar som professor och tänker forska, samt bygga upp ett medicinskt bildcentrum i samarbete med Karolinska institutet med pengar ur Rune och Kerstin Jonassons donation. Han tycker det är viktigt att STH behåller den kliniknära anknytningen. Säkerhet i vården, vårdlogistik och implantat är viktiga områden att utvecklas inom, anser han, liksom olika sätt att individualisera vården. Jag tror vi måste jobba mer med simuleringar. Det är viktigt att vi söker ut metoder att detektera sjukdomar redan innan de manifesterat sig. I framtiden hoppas jag att sjukvården ska kunna simulera och testa alla behandlingar i datormiljö innan de används på patienten. Det är min lilla dröm, säger Lars-Åke Brodin. KTH Skolan för teknik och hälsa 15

16 Växthuset i Berga ska ge energieffektiv odling Under hösten 2012 uppfördes STH:s nya växthus vid Berga Naturbruksgymnasium i Haninge. Här ska forskarna studera hur man kan odla energieffektivt och förbruka så lite vatten som möjligt. Björn Oliviusson är vattenstrateg på Haninge kommun och doktorand vid STH:s Centrum för hälsa och byggande, CHB. Han är den som ska sköta driften av det nya växthuset, där CHB ska forska på hur man kan driva ett energieffektivt växthus och sluta kretslopp i odling. Det blir ett demonstrationsexemplar av hur man kan utnyttja alla resurser som vatten och näringsämnen så effektivt som möjligt. Det här var ett de mest energieffektiva växthusen vi kunde hitta, säger Björn Oliviusson. Växthuset kom i en byggsats och består av en geodesisk kupol med trekantiga skivor av lätt plast som monteras på en trästomme med lecastenar som grund. Det började föras upp i november och var i stort sett färdigt till exteriören vid jul. Forskningsprojektet bygger på akvaponi. Matproduktionssystemet innebär att växter odlas i avloppsvatten från fiskodling och därigenom också renar vattnet, som sedan förs tillbaka till fiskodlingen. Richard Miller från Colorado i USA var under hösten på plats i Berga tillsammans med sin fru Janet för att bygga växthus åt KTH. I tjugo år har paret rest runt i världen och monterat växthus för leverantören Growing Spaces räkning. Vi är väldigt entusiastiska över att bygga ett växthus åt ett tekniskt universitet. Många människor kommer att kunna göra vetenskapliga studier av hur det fungerar och förmodligen kommer det att skapa uppmärksamhet kring lokal odling, sa Richard Miller. Tanken är att området runt växthuset så småningom ska bli öppet för den intresserade allmänheten, och visa exempel på hållbar odling i kretsloppssystem. Forskarna ska också se om det går att hitta någon ekonomisk lönsamhet i odlingen. Vi ser fram emot våren då vi kommer att installera fisk och växter i växthuset. Invigningen blir till sommaren 2013, säger Eva-Lotta Thunqvist, projektledare och forskare vid CHB. Det enda vatten som förbrukas är vid avdunstning från systemet och vid skörd av växter och fiskar, säger Björn Oliviusson. 16 KTH Skolan för teknik och hälsa

17 Växthuset. Foto: CHB. KTH Skolan för teknik och hälsa 17

18 18 KTH Skolan för teknik och hälsa

19 Forskning Under 2012 hade forskningsverksamheten en i princip oförändrad omsättning jämfört med föregående år, för såväl externa anslag som fakultetsmedel. Totalt omsatte forskningen 102 Mkr inklusive administration, vilket utgör 54 procent av skolans omsättning. De externa anslagen uppgick till drygt 50 Mkr (47 Mkr 2011). Bland de externa finansiärerna fanns EU:s sjunde ramprogram, Vetenskapsrådet, Hjärt- och lungfonden, Vinnova, Vetenskapsrådet för arbetsvetenskap samt Försvarsmakten. Rekryteringar till fakulteten Under året har Richard Cook tillträtt som professor i systemsäkerhet med inriktning mot vårdorganisation. Professuren är ett resultat av skolans samarbete med Stockholms läns landsting, SLL, och är delfinansierad av landstinget. Fyra professorsrekryteringar har inletts i de respektive ämnena sjukvårdslogistik, medicinsk bildbehandling och visualisering, omgivningsfysiologi samt teknisk vårdvetenskap. De två förstnämnda kommer ur samarbetet med SLL. Professuren i teknisk vårdvetenskap är resultatet av ett samarbete med Röda korsets högskola. Rekryteringarna kommer att slutföras under RAE Under 2012 genomförde KTH forskningsutvärderingen Research Assessment Exercise, RAE. STH delades in i två olika områden där även forskargrupper från andra skolor ingick: Tillämpad fysik & medicinsk teknik respektive Hälsa. Inom medicinsk teknik konstaterades att forskningskvaliteten är över genomsnittet. Styrkan vad avser innovation poängterades särskilt. För området hälsa bedömdes forskningens kvalitet vara av internationell standard. Kvaliteten hade också förbättrats sedan RAE För båda områdena uttrycktes ett behov av rekryteringar till fakulteten. KTH Skolan för teknik och hälsa 19

20 Samverkan inom KTH STH har fortsatt deltagit i uppbyggnaden av KTH:s medicinska och biomedicinska teknikplattform och i KTH:s etiska råd. Samverkan med offentliga aktörer Under året har medarbetare vid skolan medverkat i ett flertal utredningar, bland annat som sakkunnig i Statens Haverikommissions utredning av ett dödsfall vid Karolinska universitetssjukhuset. Skolans samverkansansvarige, Björn-Erik Erlandsson, har varit ordförande i framtagandet av standarder för hälso- och sjukvårdsinformation inom SIS och i en samarbetsgrupp mellan de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC rörande mjukvara och medicintekniska produkter. Han har också representerat KTH i Läkemedelsverkets utredning om medicinska informationssystem och är expert inom medicinsk teknik i SBU:s Alertråd. STH har under 2012 erhållit ett utvecklingsuppdrag från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för vilken rapport ska avläggas under Samverkan med företag och företagsorganisationer Inom samarbetet med Flemingsbergs Science har affärsarkitekter anställts och planering för utveckling har påbörjats, inom bl. a. patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Det pågår diskussioner om ytterligare forskningsprojekt med bl. a. GE, Aventyn, Microsoft och Mawell AB. Samarbete har också etablerats med bland andra företaget Synergus, SKL (landsting) och Mawell AB om examensarbeten på magister- och masternivå. STH har också utvecklat samarbetet med SLL, Karolinska universitetssjukhuset och näringslivet för att se till att skolan har ändamålsenliga lokaler under slutet av 2015, då verksamheten ska koncentreras till Flemingsberg. Det har också pågått samarbete i olika hälsoutvecklande projekt med Grameen Communication och Grameen phone i Bangladesh. Samverkan med universitet och högskolor STH har under året varit engagerat i samarbeten om utbildning med bl.a. Karolinska institutet, Södertörns högskola, Högskolan i Borås, University of Houston och Universidad Polytécnica de Madrid. Skolan har deltagit i flera strategiska arbeten inom KTH, bl.a. i diskussioner om ett samarbete inom transportområdet mellan KTH, KI och SU. STH har också engagerat sig i Vinnovas Agendaansökningar Vård och omsorg i informationssamhället och Medicinsk teknik, samt deltagit i Vinnväst-ansökningar och andra utlysningar från FAS och VR. Det har planerats för ett konsortium inom EIT/ KIC för aktivt och hälsosamt åldrande, som beräknas ingå i EU:s forskningsprogram Horizon 2020 under Samarbeten har pågått med tekniska universitet i Dhaka i Bangladesh och i Hyderabad i Indien samt IKT-center på landsbygden för att utveckla hälso- och sjukvården i utvecklingsländer. STH medverkar i projekt inom e-hälsa som förbättrar vården genom telemedicinska lösningar. 20 KTH Skolan för teknik och hälsa

21 Forskning, aktiviteter, statistik vid STH Forskarutbyte Utresande Forskarstuderande som studerat/forskat minst 1 mån * Professor som forskat/undervisat minst 1 mån * 1 0 Övriga lärare som forskat/undervisat minst 1 mån * Inresande Forskarstuderande som studerat/forskat minst 1 mån Professor som forskat/undervisat minst 1 mån Post-doc som forskat minst 1 mån Övriga lärare som forskat/undervisat minst 1 mån Konferensbidrag Nationella Internationella Uppdrag Sakkunnig Nationellt Internationellt Opponent Nationellt Internationellt Referee Nationellt Internationellt Patent Sökta Beviljade Antal nystartade företag, baserade på forskning vid STH KTH Skolan för teknik och hälsa 21

22 Massimiliano Colarieti-Tosti Universitetslektor KTH STH Iván Valasyán Teknologie doktor/forskare KTH STH 22 KTH Skolan för teknik och hälsa

23 Flexibel kamera ska ge säkrare cancerdiagnostik Forskare vid STH tar fram ett bildgivande system som gör det möjligt att både kunna upptäcka exempelvis cancer och se var i kroppen förändringen är belägen. Detektortekniken är en av de hetaste inom medicinskteknisk avbildning just nu. Det innebär nya möjligheter att designa system för organspecifika undersökningar, säger Massimiliano Colarieti Tosti, universitetslektor och ansvarig för projektet vid STH. Det nya systemet ska användas för försök på smådjur och ska göra det möjligt att vid samma undersökningstillfälle avbilda både djurens fysiologi med positronemissionstomografi, PET, och deras anatomi med hjälp av datortomografi, CT. PET kan bland annat användas för att identifiera tumörer genom avvikelser i ämnesomsättning hos celler och CT visar mer precist var en tumör befinner sig. Att fusionera bilderna till en gemensam ger därmed en säkrare diagnostik. Flyttbara moduler Den nya minipet/ct-kameran som håller på att byggas består av autonoma, flyttbara detektormoduler och geometrin kan anpassas till storlek och form. Flexibiliteten gör det möjligt att med samma apparat genomföra exempelvis mammografi, whole body-undersökning eller undersökning av hjärnan. Det öppnar för ytterligare forskningsmöjligheter. Att kunna optimera kamerans geometri efter undersökningen gör att man kan få avsevärt bättre upplösning, säger Massimiliano Colarieti Tosti. Ungerskt samarbete Projektet är ett resultat av decenniers samarbete mellan The Institute of Nuclear Research of the Hungarian Academy of Science, ATOMKI, i Debrecen, Ungern och KTH. Det nya systemet kommer att bestå av tredje versionens minipet, som byggs vid ATOMKI. Forskarna vid STH ansvarar med kollegor från ATOMKI för design och bygge av systemets CT-del samt dess mjukvara för datainsamling, rekonstruktion och presentation. Till det har STH-forskarna fått fem miljoner kronor ur Rune och Kerstin Jonassons donation till KTH. Ungerskt samarbete Det nya med den tredje versionen av minipet är att den också går att använda med magnetkamera, MR. Detektorsystemet använder halvledare, SiPM, istället för den traditionella fotomultiplikatorn, som är känslig för magnetfält. Att kunna ta PET- och MR-bilder i stället för PET- och CT-bilder minskar strålningsdosen för patienten. Det ökar också den rumsliga upplösningen när det gäller den anatomiska delen. Dessutom gör MR-avbildningen det möjligt att särskilja olika mjukvävnader bättre än med CT. Det starka magnetfältet kan även medföra en ökad rumslig upplösning för PET-bilderna, säger Massimiliano Colarieti Tosti. Utrustningen beräknas vara färdigbyggd tidigast vid slutet av KTH Skolan för teknik och hälsa 23

24 Skarp kniv minskar skaderisken för styckare Kjerstin Vogels forskning ska göra styckarnas arbete säkrare och samtidigt förbättra kvaliteten. Hennes senaste projekt går ut på ta fram ett utbildningsmaterial att användas på företagen. Jag hoppas att det ska ge styckarna redskap att utföra sitt arbete på ett säkrare sätt, friskare personal och samtidigt bättre produkter, säger Kjerstin Vogel, som är doktorand vid STH:s avdelning för ergonomi. Styckare är överrepresenterade som yrkesgrupp när det gäller skador på grund av olycksfall i arbetet och belastningsrelaterade sjukdomar. Under 2012 avslutade Kjerstin Vogels forskargrupp, under ledning av professor Jörgen Eklund, ett femårigt projekt. En av slutsatserna var att det sätt som kniven hanteras vid styckning och knivskärpan har betydelse för såväl skaderisken som kvaliteten på köttprodukten. Att ha en vass kniv är den allra viktigaste faktorn för att hålla sig fri från belastningsskador och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Den vassa kniven ger ett mindre skärmotstånd vilket minskar belastningen på användaren. Arbetsresultatet blir också bättre, med mindre hack och färre snitt i köttet, detta är något som vi hört vid varje besök på en anläggning för styckning, säger Kjerstin Vogel. Hon inledde själv sin yrkesbana genom att arbeta som styckare, men fick sluta när hon drabbades av belastningsrelaterade besvär. Istället skolade hon om sig till sjukgymnast. Jag arbetade över 20 år i företagshälsovården, bland annat i livsmedelsindustrin och känner många i branschen fackliga representanter, styckare och företagsledare. När möjligheten kom att söka den här tjänsten som doktorand tvekade jag inte, säger hon. I en av studierna undersöktes hur knivskärpan bibehålls under arbete. Två knivar som är vanligt förekommande i branschen samt ett nytt stål som ännu inte är i produktion undersöktes under ordinarie produktion och med 12 nötköttsstyckare. Resultatet av studien blev att knivarnas kvalitet var mindre viktig än vem som höll i kniven. Forskningsprojektet utfördes på uppdrag av och med finansiering av AFA Försäkring. Enligt Kjerstin Vogel ledde det även till ett spännande, gränsöverskridande samarbete som hon ser som en förbättring. Företag och fackförbund samarbetade i projektet på ett sätt som de inte gjort tidigare. Också myndigheter som Arbetsmiljöverket deltog, vilket är helt nytt i branschen och något som vi bidragit till, säger Kjerstin Vogel. Under hösten 2012 fick avdelningen 1,5 miljoner kronor av AFA Försäkringar för ett nytt projekt. Forskarna ska ta fram ett utbildningsmaterial för styckare, så att de ska lära sig att mäta knivskärpan, slipa kniven så att den blir tillräckligt vass och sedan bibehålla skärpan. Detta utförs tillsammans med köttproducenterna Scan HK, Ugglarps och Dalsjöfors. Programmet som vi tar fram ska vara öppet och tillgängligt för alla och vi hoppas att fler företag går med i samarbetet. Det finns i dag ingen utbildning i knivskärpa och hur man utför hantverket och samtidigt skonar sig själv på bästa sätt, säger Kjerstin Vogel. 24 KTH Skolan för teknik och hälsa

25 Kjerstin Vogel Doktorand KTH STH KTH Skolan för teknik och hälsa 25

26 Harriet Nilsson Forskare KTH STH 26 KTH Skolan för teknik och hälsa

27 Forskning på slemprotein kan ge svar om mekanismerna bakom cystisk fibros Harriet Nilsson vid STH:s avdelning Strukturell bioteknik har studerat ett slemprotein i tarmen. Hennes fynd är en pusselbit till att förstå hur det extremt sega slem som är typiskt för sjukdomen cystisk fibros bildas. Den ärftliga sjukdomen cystisk fibros beror på ett genetiskt fel i en kloridjonkanal, vilket leder till att kroppens körtlar producerar ett extremt segt slem. Slemmet ger grava andningssvårigheter och ständiga inflammationer och infektioner i lungorna, samt svårigheter att ta upp näring i mag- och tarmkanalen. Lungproblemen är den vanligaste dödsorsaken för de drabbade. Idag finns inget bot för cystisk fibros, men genom att lösa slemproblemen görs stora framsteg i kampen mot sjukdomen, säger Harriet Nilsson, som är forskare vid STH:s avdelning Strukturell bioteknik. Hon och hennes forskarkollegor studerar mucinet MUC2, ett protein som bildar ett skyddande slem i tarmen och som liknar de slemproteiner som finns i lungorna. Projektet är ett samarbete med Göteborgs universitet och har pågått i tre år. Under 2012 har forskargrupperna publicerat resultat i de vetenskapliga tidskrifterna PNAS och The Journal of Experimental Medicine. Vill veta hur slemmet bildas Mucinet packas i gobletceller i tarmepitelet innan det frisätts för att bilda ett skyddande skikt över slemhinnan. Forskarnas mål är att ta reda på mer om mekanismerna bakom packningen och frisättningen och hur det sega slemmet bildas vid cystisk fibros. Detta har tidigare inte studerats på molekylär nivå. Har visat vilken del av mucinet som styr Den N-terminala delen av MUC2 är nära besläktad med sin motsvarighet i blodproteinet von Willebrand faktorn. Därför utgick forskarna från att de båda proteinerna beter sig på liknande sätt. Forskargruppen vid Göteborgs universitet har konstruerat och renat den fram N-terminala delen av MUC2 och STH-forskarna arbetar med att bestämma proteinets struktur med hjälp av elektronmikroskopiska och databaserade tekniker. Detta har lett fram till en modell för hur mucinet packas i gobletcellerna, där man visat att det är den N-terminala delen som styr packningen via trimerisering och bildandet av polygona, ringliknande, strukturer. Forskarna har också kunnat visa att den här formationen av polygona strukturer är kalcium- och ph-beroende samt är nödvändig för att mucinet ska kunna packas och frisättas i sin fulla längd. Visar på betydelsen av bikarbonat Det har visat sig att bikarbonat har stor betydelse vid frisättningen av slemproteiner, eftersom det neutraliserar ph och binder upp kalciumjoner. Bikarbonatsekretionen är försämrad vid cystisk fibros, eftersom den regleras av den kloridjonkanal som är skadad vid sjukdomen. Forskarna har visat att, när de tillsatte bikarbonat i hög koncentration till tarmslemhinna från möss med cystisk fibros löstes det sega slemmet upp och blev nästan helt normalt. Fyndet skulle exempelvis kunna leda till en behandling, som kan underlätta processen med frisättning av slemprotein. Bikarbonat kan vara effektivt som slemlösande medel även i lungorna, men kliniska tester är givetvis nödvändiga, säger Harriet Nilsson. KTH Skolan för teknik och hälsa 27

28 Behörighetsgivande nivå Tekniskt basår 60 hp Teknisk bastermin 30/35 hp Grundnivå Datateknik, högskoleingenjörsprogram 180 hp Elektroteknik, högskoleingenjörsprogram 180 hp Medicinsk teknik, högskoleingenjörsprogram 180 hp Teknik och ekonomi, högskoleingenjörsprogram 180 hp Medicinsk teknik, civilingenjörsprogram 300 hp Avancerad nivå Medical Engineering, masterutbildning 120 hp Architectural Lighting Design, magisterutbildning 60 hp Architectural Lighting Design and Health, masterutbildning 120 hp Ergonomi och Människa, teknik, organisation, magisterutbildning 60 hp Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling, magisterutbildning 60 hp 28 KTH Skolan för teknik och hälsa

29 Utbildning Under 2012 omsatte utbildningsverksamheten inklusive administration 86 Mkr, vilket utgör 54 procent av skolans omsättning. Grundutbildningens omsättning uppgick till 76 Mkr. Grundutbildning Utvecklingen av skolans kurs- och programprestationer framgår av tabell y. Skolan hade målet att under perioden examinera 145 högskoleingenjörer. Målet har uppnåtts med 112 procent. Jämställdhet Som framgår av tabellen nedan är andelen kvinnliga studenter fortsatt mycket låg inom högskoleingenjörsutbildningarna inom elektroteknik respektive datateknik. Såväl bland de nyantagna som bland studenterna totalt på dessa utbildningar översteg dock andelen kvinnor 10 procent. KTH har som övergripande mål att andelen kvinnor inte ska understiga 10 procent inom någon utbildning. Inom civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen medicinsk teknik är majoriteten av studenterna kvinnor. Samverkan och studentrekrytering STH samarbetar med många företag och organisationer när det gäller examensarbeten på så väl högskoleingenjörs-, civilingenjörs-, master- som magisterprogram. Helårsstudenter och prestationsgrad per utbildning vid STH , redovisat som producentskola Behörighetsgivande utbildningar 224,2 64,2% ,8% 286,1 59,1% 271,8 69,1% 291,7 68,6% Civilingenjörsutbildning 37,9 98,4% 50,4 93,6% 59,7 78,4% 72,8 92,5% 86,6 76,4% Fort-och vidare-utbildning 114,5 73,6% 74,3 49,6% 68,5 62,9% 43,6 89,9% 37,8 74,8% Högskoleingenjörsprogr 690,6 90,7% 306,6 78,5% 358,2 73,8% 396,8 77,6% 433,0 79,4% Högskoleutbildningar 153,3 87,7% 22,7 80,9% 22,4 85,8% 17,7 94,3% 9,6 89,8% kandidatprogram 18,4 59,8% 19,1 78,3% 12,9 72,6% 1,6 195,7% * * MAG - Magisterprogram 77,1 102,2% 68,2 91,9% 71,2 90,4% 57,3 86,6% 51,6 93,2% MAS - Masterprogram 15,7 77,6% 27,8 80,5% 54,0 79,8% 62,3 74,2% 73,9 94,9% Utbytesprogram 9,7 88,2% 7,9 95,2% 9,2 94,8% 9,0 81,4% 11,5 98,7% Totalt ,8% ,3% ,9% ,7% ,2% Källa: VIS. Antal forskarexamina vid STH , fördelat på kön Examen Masterexamen (mag. med ämnesdjup) 12 0 / 100,0% 10 0 / 100% 15 26,6 / 73,4% 12 33,3 / 66,7% 16 18,8% / 81,2% Magisterexamen 22 69,2 / 30,8% 34 41,2 / 58,8% 44 45,4 / 54,6% 49 57,1 / 42,9% 35 40% / 60% Högskoleingenjörsexamen ,8 / 69,2% 51 27,4 / 72,6% 38 31,5 / 68,5% 29 31,0 / 69,0% 32 25% / 75% Källa: VIS. KTH Skolan för teknik och hälsa 29

30 I projektkurser har så gott som samtliga projektuppdrag anknytning till företag eller organisationer. Under året har STH med stöd från KTH:s centrala avdelning för studentrekrytering genomfört laborationer inom programmering, elektronik och nätverk för besökande gymnasieelever. I samarbete med gymnasieskolor har STHmedarbetare föreläst, tagit emot studiebesök, deltagit i projektarbeten samt medverkat i två nätverk: Mattebron, som syftar till att överbrygga övergångsproblem inom matematik mellan gymnasiet och högskolan och SITSNET, som verkar för att lyfta och öka intresset för programmeringsämnet inom gymnasieskolan. I ett unikt samarbetsprojekt med Tullinge gymnasium har duktiga elever fått chansen att redan under gymnasietiden läsa en högskolekurs i matematik. Det har också hållits studiebesök för gymnasieelever med förevisning av avbildning med joniserande strålning, samt av laborationsutrymmen, som en del i ett regelbundet samarbete med Tullinges och Thorildsplans gymnasieskolor. Internationalisering Magisterprogrammet Architectural Lighting Design och masterprogrammet Architectural Lighting Design and Health har till övervägande del internationella studenter. De flesta kommer från EU- och EES-länder. Under 2012 har skolan haft sju inresande helårsstudenter och fyra utresande. Skolan har också haft fem betalande utomeuropeiska studenter, att jämföra med tio vilket var målet i rektorskontraktet. Skolan har under året utökat tjänsten som internationell koordinator utifrån anslag i rektorskontraktet. Uppdragsutbildning och beställd utbildning Skolan bedriver en rad uppdragsutbildningar med framför allt kunder inom landsting och annan offentlig sektor. Utbildningarna har fortsatt att utvecklas under året. Skolan har under 2012 tecknat en överenskommelse om beställd utbildning till Försvarshögskolan. Från våren 2013 kommer kursen Fysiskt stridsvärde inom officersprogrammet att utföras i STH:s regi. Forskarutbildning STH har under året examinerat sex doktorer och fyra licentiater. Detta kan jämföras med att det under 2011 endast examinerades två doktorer och två licentiater vid skolan. STH har därmed nått den punkt då de senaste årens starka tillväxt inom forskningen visar sig i examinationen inom forskarutbildningen. Skolan har examinerat 23,0 forskarutbildningspoäng under perioden och har därmed överträffat målet om 20,0 forskarutbildningspoäng för perioden. Disputerade Ebru Pinar Ayas, Ergonomi Magnus Eriksson, Neuronik Roger Kölegård, Omgivningsfysiologi Xiaogai Li, Neuronik Gerard Nobel, Omgivningsfysiologi Dennis Sturm, Medicinsk teknik 30 KTH Skolan för teknik och hälsa

31 Antal licentiat- och doktorsexamina vid STH , fördelat på kön Licentiatexamina Doktorsexamina (1 man) 3 (2 kvinnor/1 man) (3 kvinnor/2 män) 7 (4 kvinnor/3 män) 2 (2 män) 2 (1 kvinna/1 man) 4 (1 kvinna/3 män) 6 (2 kvinnor/4 man) Källa: VIS. m. fl. Studenter vid STH per program , fördelat på kön Program Högskoleingenjörsutb Datateknik ** ** 2/98% 7/93% 12/ 88% Högskoleingenjörsutb Elektronik ** ** 9/91% 10/90% 11/ 89% Högskoleingenjörsutb Medicinsk teknik 55/45% 53/47% 39/61% 35/65% 51/49% Behörighetsutbildningar 28/72% 28/72% 25/75% 28/62% 30/ 70% All högskoleing.utb. vid STH 28/72% 16/84% 14/86% 14/86% 26/ 74% Civilingenjörsutb Medicinsk teknik 47/53% 57/43% 49/51% 51/49% 60/ 40% All civilingenjörsutb vid KTH 30/70% 32/68% 31/69% 32/68% 30/ 70% Källa: LADOK Nybörjare vid STH , fördelat på kön (studieavbrott borträknade) Program 2008 Andel Totalt Kv/män 2009 Andel Totalt Kv/män 2010 Andel Totalt Kv/män 2011 Andel Totalt Kv/män 2012 Andel Totalt Kv/män Högskoleingenjörsprogram Datateknik 53 6% / 94% 79 4% / 96% 53 0% / 100 % 66 15% / 85 % 60 11,7% / 88,3 % Elektronik ** ** 30 0% / 100 % 40 10%/ 90% 44 11,4% / 88,6% Medicinsk teknik 28 57% / 43% 28 54% / 46% 47 36% / 64% 45 51,1% / 48,9% Master- och magisterutbildningar Samtliga utbildningar 83 35%/ 65% %/ 55 % % / 59% % / 33% ,8%/ 38;2% Civilingenjörsprogram Medicinsk teknik 53 47% / 53% 53 62% / 38% 54 46% / 54% 57 49% / 51% 55 60%/ 40% Behörighetsgivande utbildningar Samtliga utbildningar % / 72% % / 72% % / 75% % / 72% ,2%/ 69,8% Källa: LADOK KTH Skolan för teknik och hälsa 31

32 Solveig Iveroth Utexaminerad, Medicinsk teknik 300 hp, KTH STH 32 KTH Skolan för teknik och hälsa

33 Solveig STH:s första civilingenjör i medicinsk teknik Solveig Iveroth blev under 2012 den första studenten att ta examen från STH:s civilingenjörsprogram i medicinsk teknik. Hon fick även jobb redan innan utbildningens slut. Jag vill också passa på att säga stort grattis till Solveig Iveroth, som den 20 december blev den första studenten på KTH att få ut en civilingenjörsexamen i medicinsk teknik. Hurra för henne! Så avslutades ett mejl till samtliga studenter i medicinsk teknik vid STH från Mats Nilsson, som är programansvarig för utbildningarna inom området. När Solveig Iveroth fick mejlet befann hon sig på konferens med jobbet. Jag kände mig stolt över att jag var först med en utbildning som har blivit så pass populär! Några klasskamrater hörde av sig också när de såg mejlet, det kändes kul, säger hon. Ville ha mer än medicin Solveig Iveroth säger att hon alltid har varit intresserad av medicin och sjukvård, men också av teknik och naturvetenskap. Hon vill förstå varför saker och ting är som de är och sätta saker i ett bredare perspektiv. Ett tag funderade jag på att bli läkare, men kände att det inte var tillräckligt varierande för min del. Jag ville ha något mer än bara medicin, säger hon. Började på öppen ingång Solveig Iveroth påbörjade studierna på KTH med att läsa öppen ingång, ett år där alla ämnen som är gemensamma för samtliga utbildningar ingår. När det var dags att välja inriktning hade civilingenjörsprogrammet i medicinsk teknik precis startat och Solveig kände att det var rätt utbildning för henne. Trots att det ännu inte fanns någon andra årskurs fick hon med hjälp av Mats Nilsson möjligheten att ändå få gå programmet. Eftersom jag redan hade läst de flesta kurser som mina klasskamrater läste under år ett, så låg jag alltid cirka ett år före klassen och fick plocka ihop mina kurser så gott jag kunde för att få ihop utbildningen och poängen. Tillslut fick jag i alla fall ihop det, med hjälp av Mats, och därför blev jag den första som examinerades från utbildningen, säger hon. Märker hur mycket hon lärt sig Mot slutet av sitt exjobb började Solveig Iveroth gå på sina första jobbintervjuer. Hon fick det första jobbet hon hade sökt och är nu juniorkonsult på Helseplan ett nordiskt tjänsteföretag som arbetar med att förbättra hälso- och sjukvårdssektorn. I sitt nuvarande jobb märker hon hur mycket hon lärt sig under utbildningen och att hon kan lite om mycket. Mina dagar är fyllda med en mängd olika projekt, där jag kan få arbeta med allt ifrån en kliniks produktionsstatistik till att få titta på hur flödet i ett sjukhus kan se ut. Jag får vara med i att förbättra situationen för många människor i hälsooch sjukvården, säger Solveig Iveroth. KTH Skolan för teknik och hälsa 33

34 Samarbetsavtal tecknat med sydkoreanskt universitet Hösten 2012 tecknade KTH:s rektor Peter Gudmundson ett avtal om forskarutbyte med Nam Pyo Suh, rektor för det sydkoreanska universitetet Korea Advanced Institute of Science and Technology, KAIST. Samarbetet finansieras främst med den del av Rune och Kerstin Jonassons donation till KTH som är avsedd för forskarutbyte med Sydkorea. Även KAIST bidrar med resurser. Det är en begränsad mängd pengar men på sikt innebär det att vi knyter viktiga kontakter som kan ha betydelse för forskningen. Vi kan exempelvis få in kompletterande kompetens, säger professor Hans Hebert, som var närvarande när avtalet tecknades i november. Erna Ebelings pris till STH:s skolchef I november mottog STH:s skolchef Lars-Åke Brodin Erna Ebelings pris för sin forskning i hjärt- och kärldiagnostik och sin verksamhet som entreprenör. Erna Ebelings pris delas ut årligen sedan 1966 under Läkaresällskapets Riksstämma. Fonden förvaltas av Svenska Läkaresällskapet och ska främja forskning och utveckling inom medicinsk fysik och medicinsk teknik. Prissumman är ungefär kronor. Enligt motiveringen fick Lars-Åke Brodin priset för att sina framstående insatser inom forskning gällande tekniska metoder för hjärt- och kärldiagnostik och för sin framgångsrika entreprenöriella verksamhet inom området. 34 KTH Skolan för teknik och hälsa

35 Sommarskola i Shanghai sammanförde doktorander Under en vecka i augusti deltog tre STH-anknutna doktorander i en sommarskola på KTH:s kinesiska samarbetsuniversitet Shanghai Jiao Tong University. Jag har lärt mig om andra avancerade forskningsområden inom biomedicin. Det är ett trevligt sätt att utbyta information, få nya idéer och lära sig om nya ämnen, säger Satya Kothapalli, doktorand vid STH. Sommarskolan i biomedicinsk teknik ska vara årligen återkommande och var den första aktiviteten i ett nytt, gemensamt forskningscenter. Den är öppen för doktorander inom life science technology-området och ska ge professorer och studenter tillfälle att diskutera gemensamma projekt och underlätta framtida studentutbyte. Bästa poster-pris till Elektrodress-projekt STH:s anställde Fernando Seoane mottog pris för bästa poster under en konferens i Kalifornien i USA i december. Utmärkelsen delades ut under IDTechEX International Conference and Tradeshow Printed Electronics USA Bidraget valdes ut på grund den nya metoden att integrera elektronik i textilier för sjukvårdstillämpning. Elektrodress är en kroppstäckande dräkt, utvecklad av företaget Inerventions AB, med inbyggda elektroder som stimulerar skelettmuskulaturen hos patienter med muskelspasticitet och som ska kunna användas vid rehabilitering. Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Borås, KTH och Inerventions AB och finansieras av KK-stiftelsen. KTH Skolan för teknik och hälsa 35

36 36 KTH Skolan för teknik och hälsa Foto: Anders Svensson, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

37 STH:s avdelningar Administration och service Avdelningschef: Rikard Lingström Avdelningen samlar skolans personalfunktion, ekonomifunktion, infrastruktursamordning, IT-support, forskningsadministration, utbildningsadministration, studievägledning samt övrig myndighetsutövning och stöd till skolchefen. Avdelningen har under året fokuserat på att inför 2013 nå en ekonomi i balans med bibehållen kvalitet i verksamheten. Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning har utvecklats och inte minst den grundutbildningsfinansierade administrationen har sett över kostnaderna inom organisationen. Inför 2013 har avdelningen delats in i enheter. Enheterna har fått egna kostnadsställen och egen budget, vilket gör det lättare att följa upp kostnaderna. För varje enhet har det upprättats en verksamhetsplan med mål som ska uppnås under verksamhetsåret. Till avdelningens kommunikationsenhet har en vetenskaplig skribent rekryterats. De två tjänsterna kvalitetssamordnare och miljösamordnare har integrerats till en befattning och en person har rekryterats till denna. Avdelningschefen har tagit över chefskapet för utbildningsadministration och studievägledning. Det har inletts ett arbete med att överföra ITverksamheten vid STH till KTH:s centrala ITavdelning. Syftet är att förbättra kvaliteten och minska sårbarheten. Under året har det påbörjats ett systematiskt arbete med att definiera ersättare till alla funktioner på avdelningen. Den interna informationen har förbättrats genom att varje anställd fått en profil på intranätet med bild och befattningsbeskrivning. Administration och service Omsättning tkr tkr Varav externfinansiering 0 kr 0 kr Resultat 269 tkr tkr Myndighetskapital tkr tkr Medarbetare ,2 heltidsekvivalenter (14,6 kvinnor/16,6 män) 28,7 Heltidsekvivalenter* 13,8 kvinnor/14,9 män) *Administrationens personal presenteras som heltidsekvivalenter då stort antal med liten tjänstgöringsgrad. KTH Skolan för teknik och hälsa 37

38 Data- och elektroteknik Avdelningschef: Magnus Brenning Avdelningen bedriver huvudsakligen undervisning i områdena datateknik och elektroteknik på högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogrammen vid STH. Forskning bedrivs inom informations- och kommunikationsteknik för tillämpningar inom medicin, hälsa och idrott, samt inom trådlösa sensornätverk och mobila applikationer. Under 2012 har avdelningens medarbetare deltagit i konferensen Bodynets i Oslo i september och en doktorand har avlagt licentiatexamen. År 2010 startade den nya högskoleingenjörsutbildningen i elektroteknik samt motsvarande utbildning i datateknik i reviderad form. Under våren 2013 tar den första årskullen examen från bägge program och mycket arbete har lagts ner på att skapa de nya, valbara kurserna till det sista läsåret. Till följd av bland annat pensionsavgångar har cirka tre tjänster blivit obesatta under året. På grund av sparkrav har avdelningen valt att inte besätta tjänsterna, utan istället delvis täcka behovet av lärare genom att anlita konsulter. Avdelningen har fortsatt att anordna studiebesök för gymnasieungdomar i form av lärarledda laborationer. Satsningen har uppmärksammats av KTH:s centrala avdelning för studentrekrytering, där den ansetts vara så värdefull att det fattats beslut om ett ekonomiskt stöd under läsåret En ny struktur med striktare regler har införts i processen med studenternas examensarbeten. Förändringarna har medfört att fler avgångsstudenter påbörjat och avslutat sitt examensarbete under vårterminen 2012 jämfört med tidigare år, vilket inneburit en ökad genomströmning. Data- och elektroteknik Omsättning tkr tkr Varav externfinansiering 0 0 Resultat tkr tkr Myndighetskapital tkr tkr Medarbetare medarbetare (1 kvinna/14 män) 20 medarbetare (1 kvinna/19 män) 38 KTH Skolan för teknik och hälsa

39 Ergonomi Avdelningschef: Jörgen Eklund Avdelningens profil är tillämpad ergonomi, med forskning inom företagshälsovård, belysning samt organisationsförändringar och lean produktion. Avdelningen arbetar främst med forskning, men även med utbildning inom ergonomiområdet. I februari deltog flera av avdelningens medarbetare i International Ergonomics Associations världskonferens i Recife i Brasilien. Avdelningen organiserade Nordiska ergonomisällskapets 44:e konferens i augusti med universitetslektor Linda Rose som ordförande. Konferensen hade 300 deltagare från 25 länder och fick många positiva omdömen. Under 2012 har avdelningens verksamhet konsoliderats. Flera projekt har avslutats, bland annat ett större projekt om styckares arbetssituation i industrin. Avdelningen har medverkat i litteraturöversikter för Arbetsmiljöverket om äldre och ljus, samt om hur implementering av lean produktion påverkat belastningsskaderisken. Adjungerade professorn Ann-Beth Antonsson har erhållit Land- och sjöfondens stipendium för framstående insatser inom arbetsmiljö. Doktoranden Pernilla Lindskog har mottagit stipendium för internationellt samarbete och gästforskning. Magisterstudenterna Minke Wersäll och Ann-Britt Gunnarsson har erhållit Prevents och AFA Försäkrings pris Utmärkt arbetsmiljöuppsats. Professor Jörgen Eklund har tilldelats hedersbetygelsen Fellow i International Ergonomics Association Ljuslaboratoriet De anställda vid Ljuslaboratoriet har deltagit i flera konferenser, mässor och workshops. Bland dessa finns Light and Building i Frankfurt,, konferensen om ljusförorening Noche Zero i Chile, samt Moscow Light Festival. Ljuslaboratoriet har även medverkat i fullskaleprojektet Stad i ljus i Nynäshamn, samt färdigställt rapporten Belysningens utformning i detaljhandeln på uppdrag av Handelns utredningsråd. Doktoranden Mikael Brännmark har gästforskat vid University of Wisconsin-Madison i USA och Linda Rose vid Ryerson University i Kanada. Ergonomi Omsättning tkr tkr Varav externfinansiering tkr tkr Resultat tkr tkr Myndighetskapital kr tkr Medarbetare medarbetare (15 kvinnor/17 män), varav 7 industridoktorander (2 kvinnor/5 män) 26 anställda (14 kvinnor/12 män) varav 10 forskare och 5 forskarstuderande med doktorandtjänst. Därutöver fanns 7 industridoktorander KTH Skolan för teknik och hälsa 39