Hypoglycaemia R E F E RAT. Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hypoglycaemia R E F E RAT. Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm"

Transkript

1 Hypoglycaemia R E F E RAT Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Referat 2012.indd :17:47

2 Referat 2012.indd :17:47

3 Hypoglycaemia R E F E R A T Vintersymposium, fredagen den 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm För sjunde året i rad arrangerade Sanofi en vetenskaplig sammankomst kring diabetes. Årets symposium kretsade kring hypoglykemi och de konsekvenser som det får för patienten, samhället och vården. Seminariet var uppskattat med många aktiva deltagare som hade möjlighet att ställa frågor efter varje föredrag. Temat för 2013 års möte kommer att presenteras på (en hemsida som vänder sig till vårdpersonal). Sanofi är ett forskande hälso- och sjukvårdsföretag med visionen att bli ledande inom diabetesområdet inom de närmaste åren. De åsikter som uttrycks i referatet är föreläsarnas egna och delas nödvändigtvis inte av Sanofi. Referat 2012.indd :17:54

4 Inledning Professor Jan Bolinder, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Yvonne Thomson, affärsområdeschef vid Sanofi, hälsar välkommen från Sanofi och presenterar moderator Jan Bolinder. Professor Jan Bolinder välkomnar åhörarna till mötet och inleder med att presentera talarprogrammet för dagen. Därefter introducerar han dagens tema som det kliniska dilemmat inom diabetesvården: sambandet mellan blodsockerkontroll och risken för hypoglykemi. -En god glukoskontroll minskar risken för mikrovaskulära sjukdomar, men den ökar risken för hypoglykemi. Ett något förbryllande fynd från DCCT-studien var också att risken för allvarlig hypoglykemi vid intensiv insulinbehandling var två till tre gånger högre än hos de standardbehandlade patienterna vid jämförbar generell glukoskontroll. Jan Bolinder redovisar sedan översiktligt tre aktuella studier där hypoglykemier visat sig förekomma oftare även hos patienter med typ 2-diabetes vid intensiv glukoskontroll. I studien ACCORD sågs också ett misstänkt samband mellan allvarlig hypoglykemi och förhöjd mortalitet, vilket dock inte har kunnat säkerställas. -Under dagen kommer vi att diskutera nästan alla aspekter för hypoglykemi vid typ 1- och typ 2-diabetes. Referat 2012.indd :17:57

5 Hypoglykemi den begränsande faktorn för att uppnå glykemisk kontroll? Professor Stephanie Amiel, King s College, London Stephanie Amiel inleder sin föreläsning med att ställa frågan vad som är bra blodsockerkontroll. Som svar på det redovisar hon sedan data från studierna ACCORD och ADVANCE som visar en tydlig övervikt av allvarlig hypoglykemi hos personer med intensiv glukoskontroll. Behandlingen minskar risken för mikrovaskulära komplikationer, men begränsas av att den ökar risken för hypoglykemi. Hon ger sedan en grundlig genomgång av definitionen för hypoglykemi, skillnaden mellan mild och allvarlig hypoglykemi, samt redovisar de olika blodsockervärden som definierar hypoglykemi. -American Diabetes Association har valt ett blodsockervärde på mindre eller lika med 3,9 mmol/l som definitionen för hypoglykemi. European Medicines Agency däremot sätter den till under 3,0 mmol/l och läkare på klinik ersätter med sunt förnuft gränsen kring 3,5 mmol/l. Efter den kliniska innebörden av tillståndet går Stephanie Amiel in på samhällseffekterna. Enbart i Storbritannien görs inläggningar för hypoglykemi på sjukhus, vilket resulterar i vårddagar. De flesta patienter som läggs in lider av typ 1-diabetes och cirka fyra procent av dessa dör varje år trots inläggningen. -Antalet döda per år har tragiskt nog inte förändrats de senaste 20 åren. Stephanie Amiel går vidare med att berätta om den rädsla som förknippas med insulinkänningar. Det finns nämligen en stor skräck för hypoglykemi hos patienter, som stegras efter att personen har upplevt en allvarlig hypoglykemi. Denna ökning har visat sig vara vanligast bland personer med typ 2-diabetes. Att patienterna inte följer sjukvårdens rekommendationer tror Stephanie Amiel beror på att de saknar motivation att ta till sig budskapet och förändra sitt beteende. En undersökning visar att en stor grupp patienter inte är oroliga för sin sjukdom trots att de har varit med om livshotande komplikationer. Stephanie Amiel frågar sig om ny teknik kan vara en lösning på problemet. Hon illustrerar med en mätare som registrerar blodsockernivån på användaren och varnar när den behöver korrigeras. Tekniken minskar inte antalet gånger som blodsockernivån blir låg, men förkortar insulinkänningens längd eftersom tillståndet uppmärksammas tidigare och åtgärder kan sättas in. -För de som oroar sig mycket över sin diabetes kan svaret vara bättre teknologi. För de som inte bryr sig om sin sjukdom eller saknar incitament att agera måste vi komma på något annat. Vi arbetar just nu med psyklogiska lösningar för att få dem att börja bry sig. Stephanie Amiel avslutar föredraget med att fråga om hypoglykemi är ett hinder för att uppnå intensiv glukoskontroll. Hon besvarar själv frågan med att det är fördelaktigt för vissa patienter men inte för alla. -Det går att bryta kopplingen mellan intensiv glukoskontroll och för lågt blodsocker, men vi måste utveckla vår glukosmätning och tillhandahålla psykologiskt stöd för patienterna. Detta leder Stephanie Amiel in på ämnet hypoglykemisk omedvetenhet. Personen upplever inte de negativa effekterna av hypoglykemin utan kan till och med uppleva insulinkänningen som positiv. Fenomenet kan uppstå efter att en person har drabbats av upprepade hypoglykemier. Dessa patienter löper stor risk att åter drabbas av hypoglykemi. -Vi vet ännu inte om vi kan återställa medvetenheten. Dessa personer har dessutom en stark barriär mot att prata om hur man förebygger hypoglykemier. De följer också läkarens råd i mindre utsträckning än hypoglykemiskt medvetna patienter. Referat 2012.indd :18:00

6 Morbiditet vid hypoglykemi Professor Brian Frier, Royal, Infirmary of Edinburgh Brian Frier talar om de tre stora problemområdena, nervsystemet, hjärt- och kärlsystemet samt rörelseapparaten. Hypoglykemi kan orsaka förändringar i hjärt-kärlsystemet som ökar risken för komplikationer hos en person som redan har diabetes. Ett exempel som Brian Frier nämner är att hjärtaktiviteten höjs under en hypoglykemi, vilket inte är ett stort problem för ett starkt och friskt hjärta, men eftersom många diabetespatienter redan har hjärtproblem så kan resultatet bli fatalt. -Minns ni dead in bed syndromet? frågar han publiken. Detta tror man är ett resultat av nattlig hypogykemi. Han avslutar det kardiovaskulära området med att berätta att 80 procent av dödsfallen bland personer med typ 2-diabetes beror på makrovaskulära sjukdomar. Därefter går han in på konsekvenserna för nervsystemet. Kognitiva funktioner försämras vid blodsocker på mindre än 3 mmol/l. Det kan ta upp till en timme efter att blodsockret normaliserats innan alla delar av hjärnan har återhämtat sig. -Du behöver inte sänka blodsockret mycket för att folks körförmåga ska förändras. Det räcker med att hamna under 3,8 mmol/l. I Storbritannien sker cirka tre till fem dödsfall i trafiken per år och 30 allvarliga olyckor i månaden i samband med lågt blodsocker. Bland långtidseffekterna i nervsystemet tar han upp förlorad medvetenhet om hypoglykemi och fördjupar området som Stephanie Amiel presenterat ytterligare. Den förlorade medvetenheten uppstår hos cirka procent av vuxna med typ 1-diabetes och ökar risken att drabbas av allvarlig hypoglykemi med tre till sex gånger. Orsaken är en tillvänjning i nervsystemet som gör att tecknen inte uppfattas lika väl. I en studie på barn med typ 1-diabetes syntes ett samband mellan hypoglykemi och sänkt verbal IQ. Han presenterar också studier som gjorts på vuxna med typ 2-diabetes och konstaterar att slutsatserna i undersökningarna pekar åt olika håll. Han landar i att både diabetestyp och ålder spelar stor roll för vilka konsekvenser hyopoglykemi får. Unga barns hjärnor är mycket sårbara, unga vuxna påverkas inte lika mycket och äldre får endast en svag reduktion i IQ. Ytterligare en konsekvens vid hypoglykemi är risken för yrsel och svimningsanfall som kan leda till fallskador. -Det ökar risken för alla sorters frakturer, men särskilt höftfrakturer. Diabetes i sig kan ge upphov till benskörhet, så problemet med frakturer är dubbelt för personer med diabetes. Han avrundar med att berätta om de sociala konsekvenserna av insulinkänningar och drar en anekdot om William Brodie, en låssmed om dagen och en inbrottstjuv om natten, som blev förebild till berättelsen om Doktor Jekyll and Mister Hyde. -Du kan få humörssvängningar och bete dig mycket annorlunda under en hypoglykemi. Till exempel så kan du uppleva att du är väldigt spänd samtidigt som du är mycket trött. Du kan också bli nedstämd, arg och illa till mods. Precis som Stephanie Amiel menar Brian Frier på att rädslan för att drabbas av hypoglykemi är stor. På en skattningsskala som han visar upp för publiken hamnar rädslan för hypoglykemi hos de tillfrågade på samma nivå som rädslan för att bli blind. -Det finns ingen konsensus kring definitionen, men mitt förslag är att vi definierar det som minskad förmåga att upptäcka förstadierna till allvarlig hypoglykemi. Brian Frier resonerar sedan kring huruvida hypoglykemier kan påverka den långsiktiga kognitiva förmågan och refererar till flera studier inom ämnet. En av dem tyder på ett samband mellan hypoglykemier och sänkt IQ, men i flera andra har man inte kunnat slå fast något samband. Referat 2012.indd :18:06

7 Riskbedömningar för olika insulinregimer Professor Hannele Yki Järvinen, University of Helsinki -Jag ska prata om något gammalt och något nytt. Jag kommer att titta på olika insulinregimer och jämföra dem, med avseende på riskerna som de medför. Sedan ska jag visa nya data för glarginmetabolism. Hannele Yki Järvinen redovisar flera studier som har jämfört olika insulinbehandlingar från 1992 till 2009 och jämför resultaten. Den genomgående trenden är att mer insulin ger ett lägre blodsocker, och att insulintypen inte gör så stor skillnad i det avseendet. Samtidigt pekar resultaten mot att basinsulin sänker risken för hypoglykemi, och bromsar viktuppgång och hyperinsulinemi, jämfört med blandningar och flerdosbehandlingar. En studie visar att hypoglykemi är ovanligare vid behandling med detemir än med aspart. Rent generellt innebär mer insulin en förhöjd risk för hypoglykemi. Hon går vidare till att resonera kring olika insulin och frågar sig om basanalogen i insulinet spelar någon roll. Först jämförs NPH med glargin. Effekterna är mycket lika gällande blodsockernivå, men det visar sig att nattlig hypoglykemi är ovanligare vid behandling med glargin än NPH vid samma blodsockervärden. På det följer en jämförelse av detemir och NPH. Blodsockernivån hamnar något lägre med NPH än med detemir och hypoglykemi är ovanligare vid detemirbehandlingen än vid NPH-behandlingen. Eftersom glargin tas en gång per dag och detemir två gånger per dag jämför Hannele Yki Järvinen glargin enkel dos med detemir dubbel dos. Det visar sig att med den doseringen hamnar blodsockervärdet ganska lika. Hannele Yki Järvinen visar sedan en färsk studie, beställd av Novo Nordisk. Studiens mål var att avgöra huruvida en dos per dag determir sänker blodsockret hos patienter med typ 2-diabetes lika effektivt som en dos per dag av glargin. Resultatet visar att glargin gav den effektivaste sänkningen av blodsockret. En annan jämförelse som byggde på data från fyra olika studier med långtidsverkande detemir och glargin visade ingen skillnad mellan de båda insulintyperna gällande glukoskontroll och hypoglykemi, men med glargin krävdes mindre mängd insulin för att uppnå samma blodsocker. Så, hur fungerar glarginmetabolismen? Två metaboliter, M1 och M2, bildas. Metaboliterna har liknande metabolisk aktivitet som glargin, men lägre mitogenisk aktivitet jämfört med humant insulin. Slutsatsen av studien är att 90 procent av insulinet i en glarginbehandling består av M1-metaboliten och endast M1 detekteras i plasma under kronisk insulinbehandling av typ 2-diabetes. Mot slutet nämner Hannele Yki Järvinen att många studier har utförts, och pågår, som tar upp frågan om fetma och cancer i relation till insulinbehandling, men att studierna har gett väldigt olika resultat. Hon avslutar därefter med att spela upp refrängen från sången Que sera sera och tackar för sig. Referat 2012.indd :18:08

8 Hypoglykemier vid typ 2-diabetes Docent Erik Moberg, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Erik Moberg berättar att större delen av hypoglykemiforskningen har gjorts på typ 1-diabetes, eftersom man länge trodde att hypoglykemi inte var ett stort problem för personer med typ 2-diabetes. Huruvida det stämmer eller inte är kärnan i Erik Mobergs föredrag. Han börjar med att presentera en rad faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid typ 2-diabetes. En av dem är patientens ålder. Särskilt äldre patienter som också lider av andra sjukdomar löper ökad risk för hypoglykemi. -En äldre person upplever hypoglykemi först vid ett lägre blodsocker jämfört med en yngre. Å andra sidan får en äldre person svårare att agera eftersom deras kognitiva förmåga sänks vid en högre blodsockernivå än den gör hos unga människor. Äldre har också sämre motreglering, förlängd insulinverkan, samt svårighet att tolka och åtgärda hypoglykemisymtom. Erik Moberg berättar att det är visat sedan länge att glukagonsvaret bortfaller tidigt hos patienter med typ 1-diabetes. Men hur är det med typ 2-diabetes? Med hjälp av en studie från 2002 visar han att glukagonsvaret är intakt hos friska personer och de med typ 2-diabetes som tar tablettbehandling. Precis som vid typ 1-diabetes faller det däremot i stort sett bort hos patienter med typ 2-diabetes som haft diabetes en längre tid och använder insulinbehandling. Även Erik Moberg lyfter frågan om hypoglykemisk omedvetenhet, men med fokus på typ 2-diabetes. Hur vanligt är det då med hypoglykemi vid typ 2-diabetes? I studien UKPDS jämförs antalet patienter som behandlas med glibenklamid, kloropropamid eller insulin och har haft minst en allvarlig hypoglykemi. Den klart vanligaste förekomsten av hypoglykemi var hos personerna på insulinbehandling (2,3 procent jämfört med 0,6 och 0,4 procent för de med glibenklamid- eller kloropropamidbehandling). Erik Moberg hänvisar också till studierna ACCORD, ADVANCE och VADT som alla visar en högre andel hypoglykemier hos patienter på intensiv insulinbehandling jämfört med de på standardbehandling. Med stöd i flera studier visar Erik Moberg sedan att redan tablettbehandlade patienter får förhöjd risk för hypoglykemier, men att risken är allra störst hos personer som behandlats med insulin under flera år. Han går sedan över till att diskutera hur risken för hypoglykemier hänger ihop med olika läkemedelsregimer. -Vad jag kan säga angående insulinregimer är att det i de metaanalyser som har gjorts har varit svårt att utvärdera hypoglykemier eftersom man rapporterar hypoglykemi på olika sätt. Man kan nog ändå konkludera att behandling med basinsulinregim i de flesta studier ger färre hypoglykemier än bifasiskt insulin eller måltidsinsulin. Han visar därefter två metaanalyser som jämför glargin med NPH. I studierna framgår det att glarginbehandlingen följs av färre fall av nattlig hypoglykemi, symtomatisk hypoglykemi och även nattlig allvarlig hypoglykemi. -Hos patienter med typ 1-diabetes inducerar upprepade hypoglykemier en försämring av stresshormonsvaret. I den här undersökningen har man gjort samma sak på patienter med typ 2-diabetes. Det uppstod redan efter tredje hypoglykemin ett bortfall av glukagonsvar och adrenalinsvar, samt en försvagning av symtomen vid hypoglykemi. Han går över till en annan undersökning som omfattar 122 patienter med typ 2-diabetes och insulinbehandling. Där uppvisar 9,8 procent hypoglykemisk omedvetenhet, vilket kan sättas i relation till typ 1-patienterna där de omedvetna utgjorde procent av gruppen. Problemet finns alltså även vid typ 2-diabetes, även om det är mindre än vid typ 1-diabetes. Referat 2012.indd :18:11

9 Erik Moberg beskriver sedan kort konsekvenserna av hypoglykemi och vilka kardiovaskulära risker som följer på det. Han frågar sig därefter hur man kan förebygga hypoglykemier vid typ 2-diabetes. Många patienter med typ 2-diabetes vet inte vilka symtom de kan vänta sig vid hypoglykemi och inte heller vad de själva kan göra för att undvika hypoglykemier. Behandlingen med tabletter och insulin bör man också reflektera över, enligt Erik Moberg. Har patienten rätt insulinregim och rätt insulinsort? Tar patienten andra läkemedel som kan påverka risken för hypoglykemi? -Vi bör individualisera målvärdena. Vi vet att framförallt många äldre patienter är överbehandlade idag. - Det är för att fånga upp omedvetenhet och överbehandling. Frågar vi inte så kommer vi inte att få veta. Det är vanligt att patienter inte berättar om allvarlig hypoglykemier som de har haft. Frågorna är: Känner du till vilka symtom du kan ha vid lågt blodsocker? Hur ofta har du symtom på lågt blodsocker? Är ditt blodsocker ibland/ofta mindre än 4 mmol/l? Någon särskild tid på dygnet? I några speciella situationer? Känner du när ditt blodsocker är lågt? Alltid? Oftast? Ibland? Sällan? Har det hänt att du behövt hjälp att klara av en situation när blodsockret är lågt? Föredraget avslutas med en frågelista som Erik Moberg anser att läkare bör ställa till sina patienter. Referat 2012.indd :18:15

10 Vad kostar hypoglykemier? Hälsoekonom Karin Oscarius, Sanofi Karin Oscarius lockar fram skratt från publiken genom att säga att ekonomiföredragen alltid kommer på slutet av konferenser för att man minns det man har hört sist allra bäst. Därefter presenterar hon sitt ämne hälsoekonomi som att få så mycket hälsa som möjligt för pengarna. För att ta pulsen på deltagarna ber hon dem att med handuppräckning visa vilka som tror att en hypoglykemi kostar lika mycket som ett års behandling med Metformin, alternativt ett års behandling med insulin eller behandlingskostnaden för en stroke? En kvinna i publiken frågar vad för slags hypoglykemi det rör sig om och Karin Oscarius berättar att det är just det som är hennes poäng: -Tyvärr finns inget unikt svar. Det beror på definitionen. Det finns många olika sätt att klassificera hypoglykemier. Vanligt är att utgå från svårighetsgrad, om den är icke-allvarlig, det vill säga kan hävas utan assistans, eller om den är allvarlig. Hon förklarar att det finns direkta och indirekta kostnadstyper, där direkta kan röra sig om läkemedel och indirekta till exempel kan vara produktionsbortfall. År 2005 var kostnaden för diabetes i Sverige 8,5 miljarder (motsvarar 9,3 miljarder i dagens penningvärde). De indirekta kostnaderna utgjorde 60 procent av detta. Karin Oscarius presenterar två svenska hälsoekonomiska studier för hypoglykemi. Enligt den första landar den genomsnittliga sjukvårdskostnaden på cirka kr per hypoglykemi (motsvarar kr idag). Den andra studien, som gjordes 2006, visade att hypoglykemier kostar Sverige 39 miljoner kr per år (motsvarar 43 miljoner idag). Denna undersökning inkluderade både direkta och indirekta kostnader. Genomsnittskostnaden för en allvarlig hypoglykemi låg då på kr. En internetbaserad studie som utförts i Storbritannien, USA, Tyskland och Frankrike med avseende på produktionsbortfall visade att den genomsnittliga svararens produktionsförlust var 15,9 timmar per månad och att en av fem personer kom för sent till jobbet eller missade en hel dags arbete som resultat av nattliga insulinkänningar. -Dagen efter en nattlig insulinkänning tog de svarande fler blodsockertester än vanligt, vilket blir en ökad kostnad. Cirka 25 procent kontaktade vården, vilket blir ytterligare en kostnad. Bland dem som använde insulin rapporterade 25 procent att de minskade dosen på eget initiativ, vilket indirekt ökar risken för långsiktiga komplikationer. En databasstudie som genomförts i Storbritannien, Tyskland och Spanien visade att kostnaderna för en allvarlig hypoglykemi i sjukvårdssystemen varierade från 260 kr till kr, beroende på typ av diabetes, land och behandling. Karin Oscarius konkretiserar kostnaderna genom följande jämförelse: -En tablett Metformin kostar cirka 60 öre. Det är lika mycket som en läkeroltablett om förpackningen köps på T-centralen i Stockholm. Insulin kostar mellan 2000 och 6000 kr per år, vilket ungefär motsvarar kostnaden för en årsprenumeration på en dagstidning. Jämför det med kostnaden för en hypoglykemi som skattas någonstans mellan 260 kr och kr. Sammanfattningsvis så tyder samtliga studier på att hypoglykemi är en kostsam biverkan för samhället, men att denna kostnad är lägre än priset för att behandla de långsiktiga komplikationer som riskeras vid långvarig hypoglykemi. Referat 2012.indd :18:21

11 Avslut Professor Jan Bolinder, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Jan Bolinder tackar alla talarna och sammanfattar sina egna intryck från dagen. -Hypoglykemi är mycket vanligare än vi förleds att tro när vi träffar våra patienter på mottagningen, och det måste vi vara lyhörda för. Allvarliga hypoglykemier är uppenbarligen dyrare än vad åtminstone jag hade förstått. Det som Brian Frier pratade om visar att detta är ett farligt tillstånd som man måste undvika. Man måste vara medveten om att patienterna är individer, vilket leder vidare till nödvändigheten av individualiserade glykemiska mål. Jag känner en oro inför att kvalitetsuppfyllelse av vården baseras på alltför fyrkantiga algoritmer, och särskilt om ersättningen kopplas till målvärden som inte tar hänsyn till individuella behov och förutsättningar. Både Jan Bolinder och Yvonne Thomson tackade föreläsarna för en intressant och lärorik dag. Nästa års tema kommer att presenteras på Datumet är satt till den 11 januari 2013 Referat 2012.indd :18:25

12 SE.GLA sanofi-aventis AB - Box Bromma Telefon: Vid frågor om våra läkemedel: kontakta Referat 2012.indd :18:29

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-18 SÖKANDE NOVO NORDISK SCANDINAVIA AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-06-18

BESLUT. Datum 2013-06-18 BESLUT 1 (6) Datum 2013-06-18 Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla?

Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla? Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla? R E F E RAT Januarisymposium, 10 januari 2014 Sheraton Hotel, Stockholm Referat 2014.indd 1 2014-02-21 08:54:08 Referat 2014.indd

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Vad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm

Vad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm Vad innebär god diabeteskontroll? REFERAT Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm 1 2 REFERAT Vad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter

Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter R E F E R A T Barnmöte, 20 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Referat Barnmote 2012.indd 1 2012-03-05 09:26:29 Somatiskt omhändertagande

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Kolhydraträkning med Animas

Kolhydraträkning med Animas Kolhydraträkning med Animas för dig som vill lära dig avancerade bolusfunktioner för optimal pumpbehandling SE-1034-140822 Krossverksgatan 5 Box 30044 20061 Limhamn Tel +46(0)40 15 54 80 Fax +46(0)40 15

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Målblodsocker vid typ 2 diabetes

Målblodsocker vid typ 2 diabetes Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Fredagen den 16 januari 2009 Sheraton, Stockholm Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Under det

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

AID-nr:.. Kurskod: 8LAA30; Provkod: VE11; Kursnamn: Patient och Prevention, avancerad nivå; Institution: HUK

AID-nr:.. Kurskod: 8LAA30; Provkod: VE11; Kursnamn: Patient och Prevention, avancerad nivå; Institution: HUK Sida 1 (5) Omtentamen i vetenskaplig artikel 23 maj 2013 Besvara följande frågor i anslutning till den utdelade artikeln: Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t

d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t Namn: Läkare: Sköterska: Telefon: Återbesök: Fasteblodsocker kontroll Fasteblodsocker högre än... mmol/l höj Lantusdosen med... enheter var... dag

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Den diabetessjuke Värmlänningen Sunne 6-7 april 2017

Den diabetessjuke Värmlänningen Sunne 6-7 april 2017 Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Februari 2017 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Fotograf: Herman Hamnqvist Den diabetessjuke

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes

Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes Ska fyllas i av diabetessköterska/sjuksköterska, en blankett per patient Numrering: +46 / / Landsnummer Center nummer Patientnummer

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer