INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR - ISAK. Radioreklamens ABC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR - ISAK. Radioreklamens ABC"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR - ISAK Radioreklamens ABC En analys av svensk radioreklams äsch, vi kommer säkert på något bra Emil Bäckström Tim Fhager Manfred Klint Handledare: Ingemar Grandin och Lars Jonsson

2 Sammanfattning

3 Innehållsförteckning

4 Inledning Hej på er! Här kommer vår uppsats, eller, kanske inte kan kallas uppsats än, men vi är på väg. Vi har försökt att disponera all text som den kommer att hamna i slutprodukten, så att ni skall få en uppfattning om hur det kommer se ut. Med andra ord så finns det lite tomma sidor osv, men förhoppningsvis förstår ni tanken. 1

5 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att genom att undersöka radioreklam få förståelse för vilka komponenter som tillsammans optimerar kommunikationen med lyssnaren. Detta för att en kartläggning av dessa komponenter kan komma att underlätta senare arbete med ljudberättande. Då dramaturgin i radioreklam förväntas påminna om den i andra produktioner blir detta ett effektivt sätt för att hitta den röda tråd som svenska produktionsbolag använder sig av för att nå mottagaren. Finns det en gemensam dramaturgi i svensk radioreklam Går det att utforma en tydlig modell för svensk radioreklam? Går det att utröna vad som gör en reklam bra eller dålig? 2

6 Bakgrund I Sverige var det fram till den 1 april 1993 förbjudet att sända radio som finansierades från annat håll än staten. Dock fanns det redan på 60-talet reklamfinansierad radio, men då kallades den för piratradio och var alltså inte legal. Men piratradion visade ändå att det fanns ett alternativ. Tekniken för att sända radio har ju funnits i Sverige länge och Sveriges radio startade sina sändningar redan 1925 under namnet radiotjänst som det hette då. 1 Idag står radiomediet inför ett plattformsskifte. TV-sändningar sänds i Sverige enbart digitalt sedan 2008 och även radiomediet står inför en liknande digitalisering. Men det finns faktorer som gör att inte utvecklingen av radiomediet går med samma hastighet som TV-mediet. Anledningen till att radions utveckling går lite långsammare är till största del tre faktorer. Det krävs att regering och riksdag fattar ett beslut om vilken plattform som blir lämplig för digitala radiosändningar. Det är även en pågående diskussion i branschen om vilken utveckling som ska få mest resurser. Än så länge måste även lyssnaren ha en speciell mottagare för att kunna lyssna på digitalradio. Och där finns det även en liten försiktighet från såväl konsumenter som radioaktörer. Konsumenten vill inte köpa mottagare när utbudet inte är så stort. Och aktörerna vill inte satsa på att sända digitalt när det inte är så många lyssnare. Än så länge finns det heller ingen reglering lik den för analoga sändningar, vilket gör att det inte finns något kommersiellt digitalradioutbud. Det kan även vara så att regeringen inte heller vill göra en sådan reglering utan att känna sig säkra på att utslaget blir som planerat. 2 Det är inte svårt att se hur stor del av det moderna samhället radiomediet blev. I USA fanns det t.ex. år 1969 cirka 268 miljoner radioapparater. Men det nya forumet blev inte helt okritiserat. Efter den industriella revolutionen var arbetarna nervösa och oroliga att förlora sina arbeten till maskiner, men nu var det istället de intellektuella som blev lite nervösa av det nya mediet som lyfte fram starka personligheter som kunde ställe dem i ett sämre läge. Då de nya radioprofilerna, utan att använda ett akademiskt korrekt språk eller ens ha en akademisk utbildning, fick ett stort kulturellt kapital genom den breda lyssnarskaran [091015] 2 Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s. 177f 3 Schafer, Murray. (2007). The Soundscape Our Sonic environment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s. 92 3

7 Regleringen av analoga radiosändningar betydde givetvis att det egentligen inte existerade några andra radiostationer än Sveriges Radios egna innan Men när avregleringen tillslut kom efter politiska påtryckningar från i första hand moderater och folkpartister, visade det sig att det fanns en stor efterfrågan efter privatradio. I september 1993 delades de första koncessionerna (frekvensplatserna) ut. De hade ett pris på minimum kronor och delades ut till de 36 högst bjudande. Men när ansökningarna kommit in var de över 300 stycken och kostade sammanlagt ca 42 miljoner kronor. 5 I dagsläget är det dock lite annorlunda, den avgörande faktorn för att utse vem/vilka som får en ledig koncession är inte längre högstbjudande. Fokus ligger istället på vem som ser ut att klara av vissa kriterier bäst. Dock är det bara ett fåtal radiokanaler som betalar den nya koncessionsavgiften, de kanaler som redan har ett avtal vågar inte riskera att bli av med sina koncessioner trots att ett nytt, betydligt mycket billigare, avtal finns att tillgå. 6 Anledningen till att de nya koncessionsavtalen infördes var att radiokanalerna med de gamla avtalen betalade för mycket i avgift för att kunna satsa på en egen profil och egna produktioner. Och bildade därför nu olika nätverk så att de kunde komma billigare undan genom att centralproducera mycket material. Dock är en sådan utveckling ett steg i fel riktning sett till kulturdepartementets syfte med lokalradiolagen (kommersiell radio). Och inte heller nu efter avtalsregleringen blir utbudet större då radiokanalerna som nämnts inte vågar ansöka om de nya, billigare, tillstånden. 7 Och därför går inte heller nu saker och ting som riktigt som planerat. Det har t.ex. visat sig utomlands att det fanns en stark tendens till kedjebildning genom att lokala radioföretag köptes upp av starkare konkurrenter, som på så sätt fick tillgång till ett stort antal sändare genom vilka de kunde sända ut i stort sett samma program. 8 Enligt regeringen är inte en sådan utveckling önskvärd, då regeringen anser att den inte skulle vara bra för ett brett utbud. Regeringen har därför för avsikt att motverka nätverksbildningen genom att varje radiostation fick en oberoende ställning med inriktning mot sitt lokala spridningsområde. 9 4 Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. s Larsson, Mattias. Lindgren, Magnus. (1996). Reklambranschen om kommersiell radio En undersökning av reklambyråers och reklamförmedlares attityder till radioreklam och reklamradio. Göteborg: KOMPENDIET. s. 8 6 Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s.65 8 Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s. 68 4

8 Från och med 1993 fanns det alltså ett nytt forum för att marknadsföra produkter, företag eller andra tjänster. Reklamen började finansiera radiokanaler. Men många anser att radioreklam är dålig och oproffsig. Det är till och med så att Reklamförbundet inte tillät radioreklam att tävla om Guldägget som är det mest prestigefyllda reklampriset i Sverige. Ända fram till i år (2009) då det första guldägget delades ut till en radioreklam. Det nya forumet blev större och dyrare och utvecklades därför inte helt enligt regeringens förhoppning. Redan hösten 1994 uttalade konstitutionsutskottet att lokalradion inte hade utvecklats enligt lagens intentioner. 10 En anledning till att mycket radioreklam har ansetts som dålig eller oinspirerande kan vara att de som producerat reklamerna i första hand är duktiga på att skapa ljudproduktioner och inte var så intresserade av marknadsföring, vilket naturligtvis har varit en bidragande orsak till bristen av kvalité, i alla fall om man ser till reklamens främsta syfte, att marknadsföra en produkt. En annan tänkbar anledning till att radioreklam inte fått vara med och tävla om guldägget är att ljudreklam i många fall är svår att bedöma, då den inte är lika konkret som visuell reklam. 11 Dock lyfter Susanna Molander fram några av radioreklamens främsta fördelar i sin bok Reklamradioboken. Fördelarna som hon belyser är att radioreklam är billig. Kostnaderna för både produktion och publicering/sändning är billigare än till exempel TV. Det finns även stora möjligheter att efter tid och geografiskt läge, snabbt anpassa reklamen efter omständigheter. Hon menar också att en bra radioreklam har stor potential att både bli personlig och teatralisk, då auditivt berättande lämnar mer till lyssnarens fantasi än vad visuella medier gör. Dock är balansgången svår när valet av t.ex. speakerröst kan antingen bli väldigt personlig för målgruppen, eller istället avlägsen och svår för lyssnaren att förhålla sig till. Självklart finns det även nackdelar med att använda sig av radioreklam som marknadsföring. T.ex. är radio ofta ett bakgrundsmedium för lyssnaren, som har sitt fokus och sin koncentration på något annat än just det som hörs ur radion. Dock kan vi anta att radion är starkt förknippad med lyssnarens andra dagliga rutiner och därigenom också med dennes liv. 10 Statens offentliga utredningar. (2008). Kommersiell radio -nya sändningsmöjligheter. (SOU-rapport 2008:96). Stockholm: Kulturdepartementet. s Molander, Susanna. (1992). Reklamradioboken. Avesta: Avesta Tryckeri AB. s. 13 5

9 Radiolyssnandet är alltså delvis styrt av lyssnarens rutiner samtidigt som radio många gånger verkar vara något som hjälper lyssnaren att få en struktur att hänga upp vardagen på. 12 Innan radion var det som definierade ett samhälle ljudet av kyrkklockan, men ändrades snart till det ljudlandskap som som den lokala eterradion täckte. 13 Radion är numera en del av ett ljudlandskap som vi alla är vana vid, men sänder allt som oftast fortfarande lokala radiosändningar. Detta tillsammans med att radiomediet i sig ofta når endast en lokal publik gör att det finns en del saker att ta hänsyn till i skapandet av radioreklam. 14 En annan aspekt som kan ses som negativ är reklamens påverkan på mediet i sig. Reklamfinansierad radio har T.ex. ett krav att sända sådant som är ekonomiskt hållbart och som tilltalar så många som möjligt, samtidigt som det måste möta så litet motstånd som möjligt. Utan att producera material utifrån det här perspektivet kommer lyssnarantalet att minska och där med även reklaminteckterna. 15 På det här sättet påverkas innehållet i hela det medium som finansieras av reklam. Detta kan också vara anledningen till att många reklamfinansierade medier inte kan få så stor konstnärlig frihet som producenterna hade önskat. De kanske inte heller kan skapa ett material som några verkligen vill höra/se utan snarare ett material som så många som möjligt bara inte byter från.flytta DETTA GULA TILL NÅT BÄTTRE STÄLLE NÄR ETT SÅDANT FINNS! Men i skapandet av reklam, avsedd för radiomediet, gäller precis som vid annan marknadsföring, marknadsföringslagen. Som i huvudsak ser till att ingen reklam marknadsför något med hjälp av osanningar. Däremot är det endast i radioreklam som det är tillåtet att göra direktreklam till barn eller reklam med tydliga politiska budskap. 16 Jakob Munck (Chef för SR's avdelning för framtida produktioner) 17 har delat in radioreklamen i 15 olika genrer; Speaker på musik, humorsketch, produktdialog, tokig sång, telefonare (även busringning), historien, kändisen, galen grej som förklaras av speaker, ont-i-magen-reklamen, enkät, fejkade frågesportsprogram, bekännelser, fejkad nyhetsuppläsning, dialekter och trailers. Dock är han 12 Hadenius, Stig. Weibull, Lennart. Wadbring, Ingela. (2009). MASSMEDIER Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. 9:e Upplagan, reviderad Falun: Scandbok. s Schafer, Murray. (2007). The Soundscape Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s Molander, Susanna. (1992). Reklamradioboken. Avesta: Avesta Tryckeri AB. s Hadenius, Stig. Weibull, Lennart. Wadbring, Ingela. (2009). MASSMEDIER Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. 9:e Upplagan, reviderad Falun: Scandbok. s Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. s [ ] 6

10 väldigt öppen för att läsaren lägger till eller tar bort det som önskas från dessa. 18 I denna undersökning kommer dock Muncks genrer inte att ta någon plats, utan snarare endast visa upp ett annat sätt att kategorisera radioreklamer. Vidare menar Munck att arbetet med att skapa en radioreklam består av sex olika steg; Första mötet med annonsören, idékläckning, finslipa idéerna, presentera idéerna, inspelning och efterbehandling. 19 Vilket arbete som utförs i varje steg framgår ganska tydligt av namnen och är alla faktorer som är med och påverkar den färdiga produkten (reklamen). Dessa sex steg tyder på att radioreklam i dagsläget är mer genomarbetad utifrån ett marknadsföringsperspektiv. Och att många av de produktionsbolag som skapar radioreklam har det som en viktig inkomstkälla och Muncks påstående att det även finns en tydligare kontakt med beställaren, tyder på att även produktionsbolagen har en mer utarbetad strategi i skapandet av radioreklam. 18 Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. s. 54ff 19 Munck, Jakob. (2006). Radioreklamboken. Lund: Studentlitteratur. s. 68 7

11 Teori Kommunikation I teoriavsnittet kommer Gerbners kommunikationsteori ligga som grund. Gerbners kommunikantionsmodell är en vidarebearbetning av Claude E. Shannon och Warren Weavers kommunikationsmodell som är en grund för nästan all forskning av kommunikation. För att förstå Gerbners lite mera avancerade modell så inleds denna del med Shannon och Weavers modell för att lättare kunna förstå Gerbners modell som mer passar in i detta forum som innefattar audiell kommunikation. Shannon och Weavers modell har bearbetats utifrån John Fiskes bok kommunikationsteorier och har i boken vidarebearbetat deras modell och lagt till moment. John Fiske säger att om man ska kunna studera kommunikation så behöver man använda sig av några pedagogiska metoder för att kunna redogöra. Fiske utgår från fyra olika pedagogiska metoder. Alla koder inbegriper koder och tecken. Tecken är handlingar som hänvisar till något annat än sig själv. Koder är system däri tecken organiseras och bestämmer hur tecken kan relateras till varandra. Dessa tecken och koder ska kunna överföras eller göra tillgängliga för varandra, sociala relationer. Kommunikation är av central betydelse för livet i vår kultur. Den allmänna definitionen av kommunikation är social samverkan med hjälp av meddelanden. För att återgå till Shannon och Weavers kommunikationsmodell från 1949 så visar dem den i en linjär modell som består av dessa olika delar: I denna modell så identifierar Shannon och Weaver tre olika problemnivåer. Dessa problemnivåer är: 8

12 Nivå A (tekniska problem) Hur exakt kan kommunikationssymbolerna överföras? Nivå B (semantiska problem) Hur noggrant uttrycker de överförda symbolerna den önskade betydelsen? Nivå C (effektivitetsproblem) Hur effektivt påverkar den mottagna betydelsen beteendet på önskat sätt? I Nivå A och Nivå B så handlar det om hur de olika symbolerna överförs och förstås. Hur bra gestaltar sändaren sina kommunikationssymboler? De semantiska problemen är hur mottagaren uppfattar den utsända symbolen? Nivå C så pratar Shannon och Weaver om hur mottagaren kan påverkas emotionellt och om hur manipulativt. Nivå C kan verka om hur Nivå A och Nivå B kommunicerat effektivt. Bruskälla Det enda som inte tagits upp i modellen än är bruskällan. Brus är allt det som förstör avsändarens tänkta kod till mottagaren. Det kan vara allt från ljudförvrängning, statiskt brus eller den sköna fåtöljen som mottagaren sitter i. Detta brus kan alltid ändra avsändaren avsikter, vad det än orsakas av. Binära val Psykologer menar att hjärnan går igenom ett antal binära val varje gång det kommer ett påstående eller en kod. Tack vare dessa binära val så kan brus i avsändarens koder skapa problem i hjärnans urval av binära val. Utifrån ett påstående så kan ett binärt val bestå av massa olika informationsbitar.! Med binära val menas ett val mellan ja och nej! Redundans och entropi Redundans och entropi är två viktiga ord som man ofta använder sig av i kommunikation. Redundans står för en förutsägbar kommunikation och entropi står för en oförutsägbar. Ordet redundans är nära besläktat med information. I en kanal med I en radiokanal eller en tvshow så kan det vara bra att veta om en publik är heterogen eller homogen. Är publiken en heterogen publik så är det effektivast att vara redundant i sina uttalanden, medan är publiken homogen så minskar riskerna för missförstånd om informationen är mer entropisk. Man kan 9

13 säga att desto mera man strukturerar fram informationen utifrån kända mönster (med hjälp av metrik, rim, onomatopoesi) är ett sätt att öka redundansen och minska entropin.(...) Redundans är ett bra sätt att undvika misskommunikation i en kanal med mycket brus. Strukturerar man ett meddelande med kända mönster eller konventioner så ökar man redundansen och minskar entropin. Redundans arbetar vanligen för det rådande och mot förändringar. Entropi är mindre angenämt, mer stimulerande och kanske mer chockerande, men det är svårt att meddela effektivt Kanal, medium och kod I Shannon och Weavers modell har man tagit upp kanal och koder, men senare forskare har lagt till medium i denna diskussion. Kanaler i denna modell är något fysiskt som kan överföras i signalen. I detta fallet så är ljudvågorna den fysiska signal. Medium är det tekniska eller fysiska som omvandlas av informationen till en signal som sedan kan överföras via kanalen. I detta fall så är tex rösten och musiken ett medium. Koder är utfallet av mediumet och kanalens samverkan. Beroende på röstens tonfall, betoning och paraspråk, ljudvågornas brus eller den redundanta alternativt den entropiska information så sänds det koder som kommer uppfattas olika av mottagaren på grund av kulturella skillnader och liknande. [Medium] I> [Kanal] I> [Koder] Feedback Feedback är en reaktion av mottagarens reaktion till sändaren. Radiokommunikation tillåter - växelvis- sändningar som kan utföra feedbackfunktionen. Denna funktion bestäms av kanalers tillgänglighet. Helt annat är feedbacken när man pratar ansikte mot ansikte. Paradigmatiska val 10

14 Varje gång man utför något så utför vi något sorts paradigmatisk val. Varje gång någon kommunicerar så gör vi ett urval av paradigm. Exempelvis så är varje ord i en mening ett urval av paradigmatiska val. Andra exempel på val som kan vara viktiga i sammanhanget är hur man klipper, hur nertoning, övergångar, val av dialekt. Där det finns ett urval finns det betydelser och betydelsen av det valda bestäms av betydelsen av det som inte valdes. Syntagm Syntagm är en kombination med paradigmatiska urval. När dessa olika paradigmatiska val kombineras med andra paradigmatiska val så är det en syntagm. Exempelvis En mening är ett syntagm av ord. Gerbners modell George Gerbners modell från 1956 är en mer allmänt tillämplig kommunkationsmodell. Gerbners modell är mer komplicerad än Shannon och Weavers men använder deras modell som ett skelett och har vidareutvecklat modellen. Gerbner har i sin modell gentemot Shannon och Weavers modell satt meddelandet i relation till verkligheten som det handlar om. I och med detta så är det möjligt att angripa frågor om varseblivning och betydelse. En annan viktig utveckling i Gerbners modell är att den visar en kommunikationsprocess som består av två alternerande dimensioner, den perceptiva samt den kommunicerande. 11

15 M H händelse urval sammanhang tillgänglighet tillgång till kanaler H 1 mediastyrning upp- fattning medel och styrning (kommunicerande dimension) perceptiv dimension M 2 S form H inne- håll urval sammanhang tillgänglighet SH 1 uppfattning av uttalande om händelser KOMMER ATT BYTA UT OVANSTÅENDE BILD MOT EN BÄTTRE I den perceptiva dimensionen inleds processen med en händelse H, som uppfattas av M som kan vara en person eller apparat. M:s uppfattning av H är det som uppfattats, H 1. Förhållandet mellan H och H 1. inbegriper urval utifrån händelsen, eftersom M inte alltid kan uppfatta H:s samtliga aspekter. Här är M en person, researchern som ska uppfatta händelsen, H och ge det till H 1 som är en producent som ska föra vidare informationen. I den kommunicerande dimensionen så omvandlas det uppfattade, H 1 till en signal som handlar om H 1, som Gerbner kallar SH. Detta är ett såkallat meddelande, en signal eller ett uttalande om händelsen. I cirkeln som innefattar S och H så står S för meddelande som signal och H står för meddelandets innehåll. Kommunikationens viktigaste uppgift är att finna det S som bästa passar ett givet H, eftersom S och H i detta sammanhang är ett enhetligt begrepp om nu inte det S man valt kommer att påverka framställningen av H. Retorik och dramaturgi Redan de gamla grekerna menade att, för att övertyga andra om något krävs att karaktären som förmedlar budskapet ger ett sken av pålitlighet. Därför är en viktig del i marknadsföringen av en produkt eller ett varumärke skapandet av en förtroendeingivande karaktär. För att övertyga någon är det nästan tvunget att tala till både mottagarens förnuft såväl som att angripa dennes känslor

16 Ett sådant tillvägagångssätt kan naturligtvis låta banalt för många, men i själva verket krävs detta vid alla typer av övertalning. För alla människor som lyssnar till en talare eller läser något skrivet är på sin vakt, skeptiska och misstänksamma. De prövar orden och argumenten. Detta verkar kanske vettigt och rimligt, men ändå vad vill just den här talaren eller skribenten uppnå? Är han ärlig eller falsk? Står han på min sida? Vill han locka eller tvinga mig att göra något som jag sedan får ångra? -Kan jag lita på honom? 20 Reklammakarna har även upptäckt att det inom väldigt många människor finns inneboende rädslor för saker. Alla möjliga saker är vi rädda för, att bli gamla och att bli feta är bara två exempel. Därför väljer många reklammakare att spela på våra rädslor. Många reklamer är uppbyggda för att först få oss att känna oss lite hotade innan vi lovas trygghet i samband med en produkt eller ett varumärke. 21 På det här sättet kan det tyckas att produktionen av reklam är lite av ett rollspel. Den som förmedlar själva innehållet i reklamen är tvungen att agera utefter en särskild roll, den roll som får målgruppen att finna största möjliga trovärdighet i karaktären som förmedlar budskapet. Men det är inte bara reklamkaraktären som spelar en roll, många gånger strävar reklamskaparen efter att ge även mottagaren en roll. Mottagaren kan då få en roll som denne aldrig hade gett sig själv, för att på så sätt få fler personer att vara en del av den tänkta målgrupp som reklamen vänder sig till. 22 Syftet med att i den här undersökningen diskutera och försöka utröna reklamernas retorik, för att på så sätt upptäcka de knep som reklammakarna använder sig av för att t.ex. övertyga lyssnaren om att denne är i behov av produkten som marknadsförs. Retoriken kommer att studeras först och främst efter en av de enklaste modellerna för retorisk disposition. I Hedlund och Johanssons bok marknadsföringsretorik förklaras det att Den enklaste har tre delar: en inledning, själva talet och en avslutning. Eller en regel som använts på oräkneliga talkurser: först ska man tala om vad man tänker säga, sedan skall man säga det, och till sist skall man 20 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s. 170ff 13

17 tala om vad man sagt. 23 Radioreklamerna kommer att analyseras för att peka ut och tydliggöra reklamernas retoriska disposition. Vidare kommer också enkätgruppens svar att hjälpa till att se huru vida dispositionen hjälper till att skapa bra eller dålig reklam. I en genomtänkt retorisk disposition är det även så att budskapen valideras, utifrån vad mottagaren kan tänkas tycka. Det är inte särskilt lämpligt att ta upp det som för mottagaren är det mest kontroversiella redan i början av reklamen. Då är det lätt hänt att mottagaren kommer med mothugg och skepsis redan från start, de mest laddade måste därför tas upp i ett sådant skede då reklammakaren lyckats skapa en gemenskap och en vi-känsla. Lyckas reklammakaren att skapa en sådan känsla är chansen större att mottagaren i princip övertalar sig själv genom att känna att denne håller med eftersom att vi tycker likadant. 24 För att förtydliga ytterligare finns det en enkelt utarbetad modell som i princip alltid efterföljs. Hedlund och Johansson skriver att denna modell går att beskriva som en trappa. Där det Första steget heter intresse eller lust att lyssna, det andra steget välvilja eller sympati för den som talar, det tredje förtroende för talarens kompetens och karaktär. 25 Genom att tydliggöra dispositionen i radioreklamerna synliggörs även hur budskapet framförs genom retorik och dramaturgi och bidrar till studien av vad som gör en radioreklam bra. Ytterligare en aspekt som undersöks i den här studien är språket. Reklammakaren är tvungen att vid varje produktion framföra budskapet med ett språk som är adekvat för målgruppen. Bra reklam råkar inte utesluta någon på grund av språket. Tvärt om skall det skapa känslan hos människor att det för första gången kan se något klart och tydligt, så att de nästan kan sträcka ut handen och ta på det. 26 Språket får dessutom tillsammans med t.ex. musiken gärna vara varierande och entropiskt, för att på så sätt förmedla en känsla av att det är något nytt, en förändring kopplad till produkten som marknadsförs. NOT TILL SIDA eller För att kunna utröna hur reklammakarna använder sig av utstuderad retorik måste också dramaturgin undersökas. Bert Cardullo förklarar dramaturgi som en mångfacetterad studie av 23 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s. 64ff 25 Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s Hedlund, Stefan. Johannesson, Kurt. (1993). Marknadsretorik en bok om reklam och konsten att övertyga. Borås: Responstryck. s

18 ett särskilt drama, som studeras av de som kallas för dramaturger. 27 I den här studien kallas det berättargrepp och de berättarmodeller som framför historien och budskapet i radioreklamerna för dramaturgin. Ett annat sätt att använda sig av utstuderad dramaturgi är att som dramaturgen Lena Israel tar upp i sin bok Filmdramaturgi och vardagstänkande skapa en föreställning om världen och presentera denna kunskap i en sådan form, att åskådaren kan pröva denna kunskap. För att göra detta måste man som åskådare delta i en reflexionsprocess. Att se på film innebär i detta sammanhang inte enbart ett betraktande. Åskådaren kan genom filmen göras beredd på att antingen ifrågasätta sitt eget tänkande om världen eller bekräfta det. Film är ett utmärkt exempel på social kognition, då den involverar både känslor och tänkande. 28 Israels bok tar i första hand upp dramaturgi i film, men då detta sätt att strukturera ett berättande även kan antas gälla vid skapandet av radioreklam passar hennes sätt att se på dramaturgin som redskap för att nå en önskad känsla inför materialet utmärkt även när studieobjektet är radioreklam. Som nämnts tidigare är det otroligt viktigt att med hjälp av retoriken tala till både mottagarens både förnuft och känsla. Och då även dramaturgin är ett hjälpmedel för att tala till dessa två delar av mottagarens uppfattning, blir även berättargreppen viktiga i ett marknadsföringsarbete. Ljudlandskap För att på ett adekvat sätt kunna förklara vad radiomediet har kommit att bli. Är det lämpligt att säga att det har kommit att bli en del av det vi hör. Radion är med och producerar samt reproducerar vårt ljudlandskap. Med ljudlandskap avses det som R. Murray Shafer förklarar i sin bok Our Sonic Enviroment and THE SOUNDSCAPE the Tuning of the World. Soundspace kan i det här fallet direktöversättas med ordet ljudlandskap. Shafer menar att ljudlandskap-en/-et ändras med tid, t.ex. den stad du lever i lät med största sannolikhet annorlunda för 100 år sedan. En stor skillnad är t.ex. att det idag kryllar av motordrivna bilar i städer, som självfallet ger sin klang till det totala ljudlandskapet. Men ljudlandskapet ändras inte bara efter sin tid, bilarna på en gata i staden skiljer sig naturligtvis i 27 Cardullo, Bert. WHAT IS DRAMATURGY?. s Israel, Lena. Filmdramaturgi och vardagstänkande. s

19 både mängd och modell, vilket i sin tur naturligtvis påverkar ljudlandskapet, om än inte tillräckligt för att vi som åhörare ska uppfatta någon markant skillnad. 29 Shafer poängterar även att det är åhöraren som lever i ljudlandskapet som är intressant att studera. Och i det syftet myntar han begreppet Aucustic Ecology som han förklarar så här: Ecology is the study of the relationship between living organismsand their enviroment. Acouvtic ecology is therefor the study of sounds in relationship to life and society. 30 Detta är av betydelse för oss, då det är just radiolyssnarens ljudlandskap som blir intressant eftersom att radion är en del av det större ljudlandskapet. Radion känns alltså många gånger som något tryggt och igenkännbart, vilket också leder till att den som vill sända ett budskap med radio måste vara medveten om på vilket sätt lyssnaren tar det till sig. I vårt ärende är Shafers resonemang främst till användning när vi vill analysera radiolyssnandet utifrån ett ljudlandskapsperspektiv. Shafer påstår också att Radio programming needs to be analyzed in as much detail as an epic poem or musical composition, for in its themes and rythms will be found the pulse of life. 31 Radion som del av vårt ljudlandskap är alltså med och producerar och reproducerar den trygga invanda ljudmiljö som för var och en kan låta annorlunda men som alltid är ljudet av liv och rörelse. Propagandaverktyg 1937 skapades det amerikanska institutet för propagandaanals, men syfte att utföra ojäviga studier inom fältet propaganda och publika opinioner. Syftet med dessa studier var att hjälp landets invånare med att tidigt upptäcka bruket av odemokratisk propaganda och andra kommunikationsstrategier. Institutets forskningsresultat publicerades i månatliga bulletiner och resulterade även i utbildningsprogram riktade mot alla åldrar. En av många sammanställningar av dessa bulletiner gick under namnet The fine art of propaganda, en studie om de sju så kallade propagandaverktygens ABC. Institutet finner och ger namn till sju olika metoder för att analysera propaganda: Name Calling, Glittering Generality, Transfer, Testimonial, Plain Folks, Card Stacking och Band Wagon. 29 Schafer, Murray. (2007). The Soundscape Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s Schafer, Murray. (2007). The Soundscape Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s Schafer, Murray. (2007). The Soundscape Our Sonic enviroment and the Tuning of the World. Vermont: Destiny Books. s

20 Det var alltså främst dessa sju retoriska verktyg som institutet ansåg vara de mest effektiva och oftast förekommande i politisk propaganda, men dessa verktyg går även att finna i reklamvärlden. Denna uppsats utgår ifrån att ovanstående retoriska grepp också används för att sälja produkter. För att tydligöra detta påstående kommer följade stycken förklara varje verktygs ursprungliga innebörd och hur de kan omvandlas från en politisk arena till en säljande. Name Calling - giving an idea a bad label is used to make us reject and condemn the idea without examining the evidence. 32 En genom tiderna välanvänd metod för att sänka en motståndares status, eller till och med pålitlighet. Att med hjälp av väl valda ord smutskasta och så osäkerhet. Denna metod bygger ofta på motsatsorden vi och dem, där dem står för det negativa. En viktig del är att förstå hur verktygets smala bro mellan sändare och mottagare. Ett ord med negativ klang för en grupp, kan för en annan grupp vara positivt. En grupp kan bära stämpeln stolt och en annan skulle inte ropa det till sin värsta fiende. Detta gör denna form av smutskastning till något som måste planeras och målgruppen måste vara tydlig för att budskapet inte skall slå fel. Blir smädelsen för grov kan också den tänkta målgruppen vända sig mot budskapet. Inom den svenska reklambranschen förkommer sällan en tydlig form av Name Calling då marknadsföringslagen ser till att reklam inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken. 33 Glittering Generality - associating something with a virtue word is used to make us accept and approve the thing without examining the evidence. 34 Värdeord (hälsa, kärlek, vetenskap, kristendom med mera) vilka ofta bygger på en fundamental uppfattning hos lyssnaren. När någon pratar om demokrati applicerar lyssnaren 32 S S

Den flyktiga ljudbilden

Den flyktiga ljudbilden INSTITUTIONEN FÖR STUDIER AV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH KULTUR ISAK LINKÖPINGS UNIVERSITET Den flyktiga ljudbilden En marknadsföringsretorisk analys av svensk radioreklams dramaturgi och struktur Emil Bäckström

Läs mer

Den flyktiga ljudbilden

Den flyktiga ljudbilden Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISAK LiU Norrköping Den flyktiga ljudbilden En marknadsföringsretorisk analys av svensk radioreklams dramaturgi och struktur Emil Bäckström -

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Shannon & Weavers kommunikationsmodell Sändare Budskap Brus Mottagare Ger respons För endimensionell och platt Mekanisk

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT A

EXAMINATIONSUPPGIFT A EXAMINATIONSUPPGIFT A Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-11 Innehåll 1. Grundläggande kommunikationsformer... 3 1.1 Interpersonell kommunikation... 3

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt Arbetsmaterial LÄSARE Det sista slaget Författare: Tomas Dömstedt Bakgrund Det här materialet hör till boken Det sista slaget som är skriven av Tomas Dömstedt. Materialet är tänkt som ett stöd för dig

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

www.bokaflerkunder.se

www.bokaflerkunder.se För många människor underskattar vad de kan, och överskattar vad det inte kan. Nu är det dags för dig att visa vad du kan. För alla kan någonting, som ingen annan kan. av: Lotta Carlberg Lotta Carlberg

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Välkommen till Kreation Reklambyrå

Välkommen till Kreation Reklambyrå Välkommen till Kreation Reklambyrå Vad är ett bibliotek? Hur ska biblioteket attrahera människor? Idag och imorgon. Upplägg av eftermiddagen Introduktion om varumärken Grupparbete Diskussion och avslutning

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Simon & Sophie Text Emma Granholm

Simon & Sophie Text Emma Granholm 1 Simon & Sophie Text Emma Granholm Sophie är en kaxig tjej med en svärm av liknande kompisar runt sig. Simon är killen i klassen som hon ofta hackar på. Han står ut och vill helst vara ifred och syssla

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok.

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Värdparet in Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Vi ser skolbarnen komma in. Julian mobbas av Charles.

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för Av: Sonja Det här är jag, Tris 16 September Kära dagbok, jag önskar att livet var mer som en film. Mer actionfyllt, kärlek. Istället så är livet bara tråkigt, stressat och en massa läxor hela tiden, dåligt

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer