Likabehandlingsplan läsåret 2016/2017

Transkript

1 Likabehandlingsplan läsåret 2016/2017 Kvisthamraskolan P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, Norrtälje Estunavägen barn.skolnamnden@norrtalje.se utbildningsnamnden@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O norrtalje.se n o r r t a l j e. s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T

2 2 (14) Inledning På Kvisthamraskolan skall ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Varje barn ska kunna gå till skolan utan att känna rädsla. Varje barn ska känna sig omgiven av ansvarsfulla vuxna. Varje barn ska känna sig tryggt och betydelsefullt i sociala sammanhang. Till dig som elev - Den här planen är till för dig! - Den ska se till att varken Du eller dina kamrater blir utsatta för kränkningar när du går på vår skola. - Den ska se till att du är medveten om dina rättigheter - Den ska även se till att Du är medveten om dina skyldigheter och att du fullgör dem. Om du märker att någon eller du själv blir utsatt för kränkningar så ska du berätta för en vuxen omgående. Till Dig som förälder och/eller vårdnadshavare - Ditt uppdrag blir att prata med era barn om hur man är mot andra och om hur vi på skolan arbetar mot kränkningar. - Om Du misstänker att någon far illa så förväntar vi oss att Du omedelbart kontaktar skolledningen på Kvisthamraskolan.

3 3 (14) Om Handlingsplanen Skolans uppdrag Skolan har ett ansvar att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) En likabehandlingsplan ska säkerställa att alla som arbetar och studerar vid Kvisthamraskolan är införstådd i vad som ingår i skolans uppdrag. Skollagen(SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (SFS 2010:800 kap 5 6 ) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SFS 2010:800 kap 5 10.) En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.(sfs 2010:800 kap 5 10 ) Det är rektors ansvar att varje elev värnas sitt egenvärde. Till sin hjälp har rektor personal på skolan samt enhetens ROSEN-grupp. Skollagen anger att alla som verkar i skolan har skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling som t ex mobbning, trakasserier och rasistiska beteenden.

4 4 (14) Handlingsplanens innehåll 1. Utvärdering - Målen 2015/ Analys 2. Lagar och styrdokument 3. Begrepp - Trakasserier och sexuella trakasserier - Kränkande behandling - Diskriminering - Vardagliga dispyter. 4. Åtgärder vid kränkande behandling. - Till dig som vårdnadshavare och till dig som elev. - Om en elev eller personal utsätter elever för kränkningar. - Utredning. - ROSEN-gruppen 5. Kartläggning - Kartläggningsmetoder. - Kvalitetsarbete i praktiken 6. Förebyggande och främjande utifrån kartläggningen - Upptäcka - Förebyggande åtgärder - Förebyggande aktiviteter 7. Översikt av det årliga arbetet - Årshjul 8. Kontakt Rektor och biträdande rektor Elevhälsan Övriga kontaktuppgifter såsom BRIS etc.

5 5 (14) 1. Utvärdering av föregående år. Utvärdering Läsåret 2015/2016 var första läsåret där ett pedagogiskt bokslut infördes. Vi kan utifrån de mätningar vi har se att vi behöver anstränga oss mer när det gäller vårt trygghetsskapande arbete. Bara drygt hälften av eleverna i årskurs 5 känner sig trygga i skolan. Siffran för årskurs 3 är något högre men ändå inte godtagbar: Andel elever i årskurs 5 som instämmer helt med att de känner sig trygga i skolan: 59 % Andel elever i årskurs 3 som instämmer helt med att de känner sig trygga i skolan: 67 % De mål som vi satte för läsåret 2015/2016 har inte direkt kunnat utvärderas då de tenderar att beskriva medel snarare än mål. Målen läsåret : Öka tryggheten genom att: Stödja och hjälpa de elever som känner sig ensamma och utsatta Skapa tydliga riktlinjer för de elever som figurerat under samtal. Starta fadderverksamhet Utöka rastvaktssystemet (det största önskemålet enligt trivselenkäten är fler rastvakter och rastaktiviteter, dessutom bättre mat) Om man utvärderar öka tryggheten så kan vi utläsa, enligt mätningen, att så har inte blivit fallet. De medel som vi har angett har inte givit önskat resultat och vi har en låg måluppfyllelse. För läsåret 2016/2017 sätter vi kvantitetsmål som är enklare att utvärdera. Vi behöver få en tydlighet i hur vårt arbete mot en tryggare miljö fortskrider. Vi sätter även upp mål för vårt arbete med att minska anmälningar för kränkningar. Anmälningarna är i dagsläget många och tenderar att öka. Mål för läsåret 2016/2017 Andel elever i årskurs 5 som instämmer helt med att de känner sig trygga i skolan: 100 % Andel elever i årskurs 3 som instämmer helt med att de känner sig trygga i skolan: 100 % Andelen anmälningar om kränkningar ska minska med 75 % Åtgärder vi fortsätter med och utvecklar: All personal informeras om resultatet av kartläggningen, trivselenkäten. Dessutom följer varje klasslärare upp resultatet med eleverna i klassen. Vi inför tydliga rutiner för vårt elevhälsoarbete.

6 6 (14) De elever som namngetts i trivselenkäten, oavsett sammanhang, för mentor samtal med. Rastvaktsschemat utvärderas regelbundet. Rastvärdarna måste vara aktiva och hålla sig i rörelse över hela skolgården. Rastaktiviteter har startats upp. Föra ett gemensamt samtal kring gruppindelningar, placeringar och regler för att förebygga och stävja mobbning. Ständigt-alltid och framförallt vid organisationsförändringar Samtal om policyfrågor, först i arbetslag/kollegiet och även på öppna möten Lära känna dagar, t.ex. i form av ROSEN-dag där eleverna får vara tillsammans i åldersblandade grupper. Elev- och föräldraenkät i april Rosengruppen genomför sin presentationsrunda vid höstterminens start för att vara väl kända av alla elever. Elevrådet ges stort utrymme att delta i utvärderingen av olika processer på skolan. En fadderverksamhet har startats: År 3 F-klass År 4 År 1 och resursklass År 5 År 2 År 6 År 3 Barnen är indelade i grupper om ca 4 st. Syftet är ökad kamratskap och trygghet över årskurserna. Lära känna varandra bättre. Motverka mobbing och otrygghet. Faddrarna ska vara goda förebilder t.ex. läsa för de yngre, hitta på saker på rasterna, vara bra kompisar. Nya åtgärder läsåret 2016/2017: Ett ROSEN-råd startas. Elever från varje klass är med och utvecklar ROSENarbetet. En film om vårt ROSEN-arbete kommer att göras. Vad står ROSEN för? Hur genomsyrar ROSEN- dagarna på vår skola? Det är elever och vuxna som jobbar tillsammans med att framställa den. Det är meningen att den så småningom ska visas för elever och föräldrar. Vi inför fadderverksamhet. Vi utvecklar arbetet med att införa rastaktiviteter för eleverna.

7 7 (14) 2. Lagar och styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567) Rev 1 jan 2017 Skollagen (2010:800 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lagen finns för att motverka diskriminering och trakasserier. Samt för att främja allas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, ålder, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, etnicitet eller sexuell läggning. Skolan har skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering Kommunen har ansvar för att skolorna följer de bestämmelser som råder- samt bedriver ett målinriktat arbete mot kränkande behandling. Kommunen har även ansvar för att skolorna genomför åtgärder för förebyggande av kränkande behandling genom en årligt uppdaterad plan. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att Förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. FNs konvention om barn lika rättigheter * Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. * Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. *Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.

8 8 (14) 3. Begrepp Trakasserier och sexuella trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker en persons värdighet kopplat till diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, ålder, religion- och eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, etnicitet eller annan funktionsnedsättning. Sexuella trakasserier är när kränkningar har en sexuell karaktär. Kränkande behandling Kränkande behandling kallas den handling som inte kan kopplas till någon diskrimineringsgrund men som kränker ett barn eller elevs värdighet och kan vara: - Fysiska: slag, knuffar, sparkar, fasthållning. - Verbala: förolämpningar, öknamn, könsord, svordomar, hot - Psykosociala: miner gester suckar blickar, ryktesspridning, utfrysning - I text/eller bildform: sms, mms e-post, sociala medier, lappar, brev klotter. Diskriminering När någon missgynnas eller kränks indirekt på grund av skolans struktur(regler, förhållningssätt, Kultur) och som missgynnar eller inskränker en elevs rättigheter eller via direkt missgynnande behandling av personal. Behandlingen ska ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna som nämns ovan. En elev kan även missgynnas utifrån dessa kriterier om det finns behov av särskilt stöd som inte tillgodoses. Vardagliga dispyter Konflikter hör till vardagen och är en drivkraft till förändring och utveckling. Elever kan oftast lösa konflikter på egen hand men behöver ibland få vägledning från vuxna KRÄNKNINGAR SOM UTFÖRS UPPREPADE GÅNGER UNDER LÄNGRE TID KALLAS MOBBNING.

9 9 (14) 4. Åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier Till dig som är vårdnadshavare och till dig som är elev Skolan har skyldighet att utreda om någon anser sig ha blivit utsatt för kränkningar. Utredning skall göras skyndsamt. Skolan har även skyldighet att utreda om kränkningarna har anknytning till skolan. I vårt systematiska arbete med följa upp, utvärdera och åtgärda överträdelser mot lika- behandlingsplanen ingår ROSENarbetet. Det är grupp sammansatt av lärare, skolledning, specialpedagog samt kurator. Om en elev eller personal utsätter elever för kränkningar. Anmälan. När misstankar om kränkningar förekommer skall detta uppmärksammas. Om en personal bevittnar en akut situation gällande kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier har denne skyldighet att ingripa och stoppa händelsen. Personal ska inte värdera händelsen utan detta anmäls alltid omgående till rektor. Rektor skall informeras omgående och en anmälan om kränkande behandling upprättas som sedan skickas in till huvudmannen. Utredning Om det är en personal som utsatt elev gör rektor utredningen Om det är rektor som utsatt elev görs anmälan istället direkt till barn och utbildningskontoret Om det är en elev som utsatt en annan elev följer rutinerna nedan för utredning. (Se ROSEN) ROSEN (Respekt, Omtanke, Samarbete, Elevinflytande, Nyfikenhet) Rektor aktiverar ROSEN- gruppen och en utredning startas. Redan vid åtgärdssteg 1 tas kontakt med förälder/vårdnadshavare och dokumentation görs. 1. Två personer, varav minst en ur ROSEN-gruppen, talar enskilt med den som är/misstänks vara utsatt. ROSEN-gruppen informerar hemmet via mail om att samtal skett. 2. Enskilda samtal med var och en av de inblandade. Två vuxna närvarar, varav minst en ur ROSEN-gruppen. Tid för uppföljande samtal bestäms och ROSEN-gruppen informerar hemmet. 3. Enskilda uppföljningssamtal genomförs med alla inblandade elever. Här beslutas om ärendet kan avslutas eller om det behöver tas vidare.

10 4. Vid upprepade kränkningar kallas utövarna och deras vårdnadshavare till samtal. 5. En åtgärdsplan upprättas tillsammans. 6. Uppföljningsmöte bokas vid samtal enligt punkt 4. Mötet dokumenteras och signeras av alla inblandade. 7. Om läget ändå inte förbättrats vid uppföljningsmöte kallar rektor till Elevhälsokonferens med eleven och vårdnadshavare. 8. Uppföljning och utvärdering ska senast göras inom 14 dagar efter händelsen har anmälts. Mentor ansvarar för att så görs. 10 (14)

11 11 (14) 5. Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkät; våga visa för elever i årskurs Elevråd ROSEN råd bestående av lärare och elever Vi arbetar utifrån Skolverkets Kvalitetsarbete i praktiken Hur blev det? Var är vi? Hur gör vi? Vart ska vi?

12 12 (14) 6. Förebyggande och främjande åtgärder utifrån kartläggningen Upptäcka För att veta vad vi på Kvisthamraskolan främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling görs en kartläggning av nuläget. Denna kartläggning består av en enkät till elever och föräldrar i april månad och även utvecklingssamtal är ett bra tillfälle att få reda på hur eleverna mår och hur de upplever sin arbetsmiljö på skolan. Utifrån kartläggningen och samtal tar vi sedan fram tydliga mål och tidsbestämda aktiviteter för vårt arbete. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta individer, och alla årskurser samt fritidshemsgrupper. Det ska vara kontinuitet i detta arbete och planerade aktiviteter ska vara årligen återkommande. Förebyggande aktiviteter: ROSEN-vecka ROSEN-dag ROSEN-kompis, fadderverksamhet Raster: för att elever ska känna sig trygga finns en eller flera rastvärdar ute varje rast enligt ett schema. Trivselregler utformas i samråd med eleverna. Alla vuxna har ett löpande ansvar för att bidra till att lösa vardagliga konflikter på ett konstruktivt sätt ROSEN-råd; elever från varje klass träffas tillsammans med Rosengruppen. ROSEN-rådet ger förslag, planerar och genomför förebyggande ROSEN-arbete.

13 13 (14) 7. Översikt av det årliga arbetet med likabehandlingsplanen September Planen implementeras och efterlevs Mars Uppföljning av årets plan Augusti Planen presenteras Juni Utvärdering av året. Augusti Sammanställning och analys av kartläggningen

14 14 (14) 8. Kontakt Rektor Kjell Olsson Biträdande rektor Annika Ireblad Elevhälsan Kurator Anders Berg Skolsköterska Heli Liljengren Specialpedagog Jennie Eriksson Speciallärare Frida Eklund Övriga kontaktuppgifter BRIS Barn Vuxen Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Rädda barnens Föräldratelefon Barn och elevombudsmannen