Parentesen. maj 2014 nr 5. Pargasiternas infoblad *********************************************************************

Transkript

1 Parentesen maj 2014 nr 5 Pargasiternas infoblad ********************************************************************* Maj är årets femte månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Namnet kommer från lat. Maius och av att månaden ursprungligen var helgad åt den romerske guden Jupiter (Jupiter Maius) En armé av vårblommor. Månadsbilden för maj hämtad från Årets Saga av Elsa Beskow.

2 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2014 Rättad: Styrelsen Ordförande Jan-Erik Bergquist Viceordförande Olle Anckar Sekreterare Mai Lindblom Kassör Synnöve Ljung Pirkko Lehtonen Robi Lindblad Bjarne Nylund Marianne Saanila Ralf Wahtera Funktionärer Medlemssekreterare: Pressombud: Teknikansvarig: Fotograf/Klippboken Reseledare: Synnöve Ljung Bjarne Nylund Ralf Wahtera Robi Lindblad Asta Lindholm, Rauni Schleutker Parentesens redaktion: Stina Engblom Colliander, Marianne Saanila, Mikael Reuter, Datorhandledning: Arvo Björkroth Webmaster: Lilly Hollsten Webbadress

3 Stina Engblom Colliander: Pargaspensionärerna en resurs att räkna med Det är många som i dag gärna påstår att beslut som fattats tillhör historien. Men detta är fel, det är naivt och absolut politiskt ovärdigt. På varje beslut följer konsekvenser. Och det är dessa följder våra politiker måste ta ansvar för. För det är på konsekvenserna för stadens invånare som man ser om ett beslut är bra eller dåligt. Under de senaste åren har det gjorts en del dåliga politiska beslut och det har fått oss äldre i Pargas att kämpa och ta ett större ansvar. Många pensionärer är engagerade, insatta och livserfarna. Men vi är inte partipolitiska och det är inte heller äldrerådet. Det vi ibland önskar är att våra politiker kunde tänka lite mindre på sin partipolitiska prestige. Många frågar sig hur det kan komma sig att samtliga stora frågor som berört hela stadens befolkning och som föranlett både namninsamlingar och insändarstormar slutat med enhälliga partibeslut, riktade mot folkmajoritetens uttryckliga vilja. Virttaa-projektet är försenat med flera år och kommer att kosta oss det mångdubbla, precis som motståndarna förutspådde. Tandvårdscentralen kostade över 1,5 miljoner och gör att fullmäktiges beslut att bygga ett intensifierat servicehus intill Folkhälsanhuset har skjutits upp trots behovet av vårdplatser. Hemvårdpersonalen är i dag mer än vanligt sjukskriven, brist råder på kompetent personal och många gamla är för sjuka, ensamma och dementa för att klara sig hemma med 4 6 korta besök i dygnet. Då det gäller jourbeslutet har 51 olika insändarskribenter seriöst satt sig in i situationen. Många har bett om tillförlitliga argument för en flyttning utan att få svar vare sig i media eller privat. I de sociala medierna har man hänvisat till avtal som redan ingåtts med samjouren och till läkarnas ovilja att arbeta på obekväma arbetstider. Tisdagen den 6.5. besökte ett antal pensionären fullmäktigemötet, vilket visade sig nyttigt. Trots att mötet mest bestod av allmänt hållen information

4 var närvaron intressant. Vi medborgare borde överlag bli bättre på att följa med vilka ärenden som tas upp på agendan, hur den politiska processen fungerar och vad media väljer att rapportera. Jourfrågan behandlades inte. Men den togs upp av Cornelius Colliander som beklagade att stora viktiga beslut som jourärendet inte behandlats i fullmäktige, där man i stället alltför ofta ägnar sig åt rena rutinfrågor. Han fick bifall och det kändes som en litet plus också för oss motståndare till jourflytten. Som ordförande för äldrerådet upplever jag mig ibland i en svår situation. Den nya äldrevårdslagen ger rådet stora befogenheter och de sex pensionärsförbunden, PIO r.f.(pensionärernas intresseorganisation) kräver med stöd av den nya lagen att äldrerådet skall granska, påverka och utvärdera allt som har att göra med de äldres service, vård och välbefinnande. Samtidigt vägrar stadens politiker att ge oss information, status och erkännande och tjänstemännen vill, med några undantag när, få oss att backa tillbaka till någon form av oförarglig föreningsaktivitet med föga inflytande. Varför inte erkänna att vi pensionärer är en resurs som behövs och som inte tänker låta oss förbigås eller tystas ner? Att påvisa felaktigheter är inte att vara negativ. Att vara med och påverka betyder att man bryr sig om sin hembygd, skärgårdsstaden Pargas. Foto: stina engblom colliander Redaktör och lay-out för detta nummer: Stina Engblom Colliander, stina202parnet.fi

5 Reseledarna har ordet: Kukkamessut i Nystad lördag Vi ordnar buss till mässan där man kan köpa plantor av alla de slags från hemträdgårdar och odlare eller bekanta sig med staden några timmar. Avfärd på morgonen. Lappland i september St. Petersburg med båt från Helsingfors, visumfri, giltigt pass ännu 6 månader efter resan. Anmälan mars-april pris 490 euro B-klass 2-personers innerhytt och dubbelrum 540 euro i A-klass 2-personers fönsterhytt och dubbelrum Ingår: buss, båtresa, en hotellövernattning, Sokos Hotel Palace Bridge med Spa Center, guidad svenskspråkig rundtur med buss ca 3 h, middag i typisk rysk restaurang, guidad svenskspråkig visning av Eremitaget ca 3 h, transfer hotell-hamn-hotell, passageraravgifter o skatter. Hemliga resan oktober/november.... En del av resegruppen sitter en timme före mötet börjar (kl. 12) på matsalssidan och tar emot anmälningar till resor. Resegruppen: Asta Lindholm Rauni Schleutker Harriet Weckroth Nedan handledarna i datorkunskap som om du vill kommer hem till dig och lär dig grunderna för datoranvändning eller råd och hjälp för längre hunna datoranvändare. Du kan kontakta handledarna per telefon: Arvo Björkroth Stig Engman Lilly Hollstén Lars-Henrik Karlsson Gusse Laurén Mai Lindblom Asta Lindholm Bengt Söderman Bo Åkerholm ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;

6 1 Profilen Vem är du? Arvo Björkroth som föddes i Pargas, Pjukala, midsommaren 1944 hos farmor och farfar pga det oroliga läget i landet. Din barndom och ungdom, var och hur växte du upp? Pjukala var min fasta punkt i livet, där jag bodde med min sex personers familj, far och mor, två bröder och en syster ända tills vi barn började flytta ut. Byn var en trygg plats att leva i med många kamrater och många par vakande ögon. Midsommaren -68 gifte jag mej med min nuvarande fru Birgitta och flyttade till Skräbböle. Med tiden fick vi tre barn. Var har du arbetat? Att hitta min plats i livet tog en tid för mej. Några somrar jobbade jag på bondgårdar under skoltiden, efter skolan blev det Boulage, posten, ett år på Gotland på en gård. Efter värnplikten var jag anställd i ett företag som sålde brand- och personskyddsutrustning. När jag senare blev anställd som laborant vid Parteks forskningsanstalt och samtidigt fick möjligheten att delta i en två-årig laborantkurs på kvällarna hade jag hittat någonting som passade mej. Det här ledde till att jag fortsatte mina studier i Turun Teknillinen Oppilaitos, silikaattitekninen opintosuunta och blev klar med det våren -72. Resten av året -72 jobbade jag på Gyproc Oy:s projekt att bygga och starta upp gipsskivefabriken i Kyrkslätt. När jobbet där höll på att bli rutin sökte jag och blev antagen till Ahlström Kauttua Bruk som arbetarskyddsinspektör. Senare som skyddschef och safety coordinator. Det innebar en lång period av studier vid sidan om arbetet.

7 2 Ditt livsverk? Man kan väl säga att det blev tredelat: Familjen och dess välfärd, att bygga upp mitt kunnande i takt med att de professionella kraven inom riskmanagement, omfattande arbetarskydd, brandskydd, bevakning, miljö, hälsovård, fabrikshygien som blev den röda tråden i mitt yrkesliv, samt alla förtroendeuppdrag som blev nödvändiga för att säkerställa de två tidigare. När flyttade du till Pargas? Vi återflyttade till Pargas sommaren 2006 då det var dags att pensionera sej. Dina engagemang i dag? Farfar och morfar åt mina sju barnbarn, Pargasiternas IT-kontakt och datorhandledare, vårt bostadsbolags styrelseordförande. Favoritbok? Victor Hugos Samhällets Olycksbarn, där finns alltid något nytt hur många gånger man än läser den. Favoritmusik? Det finns så mycket och beror på egen sinnesstämning. Den starkaste musikupplevelsen någonsin var Les Miserables uppsättning i London. Också musikalen West Side Story och stycket Maria tar nästan andan ur en. En absolut favorit är Fångarnas kör ur Verdis opera Nabucco, med Chor der Deutschen Oper Berlin. Favorithobby? Segling, navigering och att underhålla båten har länge varit en kär hobby för mej. Sport och motionering har också gått som en röd tråd genom hela livet. Att studera och lära sej saker och ting har också sysselsatt mej en hel del. Favoritmat och dryck? En god viltstek tillsammans med ett passande rödvin och cognac till kaffet sitter riktigt bra Vilken är din bästa egenskap? Envishet i strävan mot uppsatta mål och hålla fast vid överenskommelser Vilken är din sämsta egenskap? Det överlåter jag åt andra att bedöma. En människa som du beundrar? Nelson Mandela som trots alla prövningar orkade verkställa sina drömmar Ditt motto; Jag slits hellre slut än rostar sönder. Även de bästa planer degenererar till hårt arbete. *************

8 3 Just nu i trädgården - maj Av Katarina Kihlberg Så och reparera gräs. Luckra jorden, se till så att den är ogräsfri, jordförbättra vid behov. Kratta ytan slät och fri från stenar och gamla rötter, fördela fröna jämnt över ytan och mylla ner försiktigt med exempelvis en kratta. Packa sedan lätt med baksidan av krattan. Det var en snabbkurs i att så gräs! Obs! Håll jorden jämnt och lätt fuktig tills fröna har grott ordentligt. För dig som inte har hunnit med riktigt under tidig vår kan det vara bra att rensa och snygga till i rabatter och buskage. När grönskan exploderat är det lätt att se vad som är visset och dött. Det blir så snyggt när allt sådant kommer bort! Lägg ut kogödsel eller kompost i rabatter och bland buskar och träd. Mylla ner det ytligt. När löven klär häckar och prydnadsbuskar är det lätt att se vilka grenar som har dött i vinter. Klipp bort dem ända ner till marken så blir busken snyggare och det som lever får mer plats och ljus. Nu går det utmärkt att plantera i södra halvan av landet! Köp ny fin planteringsjord som blandas med den befintliga. Se till så att det som ska planteras är genomvattnat när det sätts i jorden. Vattna riktigt ordentligt direkt efter planteringen och ungefär var tredje dag tills det nyplanterade har etablerat sig. När du tror att du vattnat klart vattna lite till!. Beskär rosorna om det inte redan är gjort. Klipp rabattrosor till mellan 15 och 30 cm över marken. Busk- och klätterrosor gallras ur och klipps till snygg form. Använd en vass sekatör! Plantera jordgubbar i mullrik och väldränerad jord med ca 30 cm mellan plantorna. Gubbarna vill ha mycket sol men är i övrigt lätta att sköta. Välj sorter som mognar vid olika tidpunkter för lång skörd. Gilla nässlor och kirskål! Plocka så späda blad som möjligt och gör paj, soppa eller pesto. Nyttigt, gott och ett bra sätt att bli lite kompis med ogräset när det inte går att få bukt på det. Rensa maskrosor i gräsmattan innan de bildar frön. Att gräva med en spade eller använda ett maskrosjärn är allra bäst. Gräv djupt, så att du får med hela pålroten. Är du sugen på en näckros men har ingen damm? Det finns näckrosor som klarar så grunt vatten som 20 cm vilket gör att du kan ha dem i en träbalja. Vackert och roligt! Odla med barn och barnbarn! Plantera en jättepumpa, så bönor och morötter i alla de färger eller köp färdiga majsplantor. Gör fina skyltar och plantera in lite blommor här och var som kan bli små sommarbuketter. Kanske dags att skörda första rabarbern? Gödsla den sedan ordentligt så kan den fortsätta producera stjälkar hela sommaren. Sättlök kan komma i marken så fort jorden rett sig, det vill säga när tjälen är borta och jorden har torkat upp ordentligt efter vintern. Gräsmattan lägger grunden nu för att orka ha

9 4 oss springande hela sommaren. Hjälp den att blir slitstark genom att klippa ofta men inte så lågt varje gång. Så grönsaker av alla de slag, när jorden börjar bli uppvärmd. Se till så att jorden är lucker när du sår, gärna genomvattnad och gödslad. Har du inget grönsaksland kan du så i en del av en rabatt. Glöm inte att sätta pinnar som berättar vad du har sått var! Tänk över trädgårdens sittplatser. Var trivs du bäst? Ibland ordnar vi med tjusiga möblemang som aldrig används. Fundera på varför. Var i din trädgård finns värme, lä, insynsskydd och lummighet? På balkongen Perenner är lika vackra på balkongen som i rabatten. Bra perenner för kruka är alunrot, kärleksört, revsuga, nävor, funkia, låga riddarsporrar och stjärnflocka. Plantera i rejäla krukor i näringsrik och vattenhållande men porös jord. Se till att dina krukor är dränerade. Gödsla med hönsgödsel. Vill du göra det lättare för dig så köp jord som är anpassad för balkong- och krukodling som har gödning i sig. Plantera sommarblommande lökar som gladiolus, dahlia och ranunkel direkt i kruka så kan du se fram emot en läcker blomsterprakt. Plantera i lucker och näringsrik jord. Läs på förpackningen för att se planteringsdjup och skötsel för varje enskild sort. Jordgubbar och smultron på balkongen är lika dekorativt som gott! Plantera i mullrik jord i krukor eller lådor eller välj en hängande sort för ampel. Tänk på att planteringskärlet ska ha dräneringshål. Prova olika sorter och färger som ger bär vid olika tidpunkter på säsongen, Plantera pelargoner och margeriter i urnor, krukor och amplar. Kommer en frostnatt kan du plocka in dem och ställa ut igen nästa morgon. Klättrande sommarblommor på balkongen skapar liv och lummighet. Slingerkrasse och luktärt kan du så i kruka nu. Blomman för dagen ska helst förodlas i mars/april men kan köpas som färdig planta i garden centers eller plantskolor. Gör egna stöd eller köp vackra stöd som de kan slingra på. Gör en minikryddgård på balkongen: Bra sorter att kombinera på liten yta är basilika, timjan, rosmarin, oregano, dragon och mynta. Då har du egna färska kryddor för sommarens mat och dryck. Basilikan trivs inte så snart temperaturen går under 12 grader så den kan du har kvar inne ett tag till.

10 5 VATTENPERSPEKTIV Kvinnans ansikte strålar av glädje. Med ett barn i famnen och en hel liten skock omkring sig visar hon med sitt breda leende en tacksamhet, som välgörenhetsorganisationen nu i sin tur vill förmedla till mig via sitt informationsbrev. Tacksamheten gäller den afrikanska byns nya brunn. Den som skall bespara henne och hennes döttrar mödosamma timmar av dagligt vattenbärande. Och antagligen dem alla de magsjukor som det smutsiga ytvattnet tidigare utsatt dem för. Men, brunnsbygget i sig är inte allena saliggörande. Det skall också finnas grundvatten. Och ådrorna med det dyrbara vattnet, där det finns tillgängligt, kan vara ombytliga. Här i min grannby tog Bläsnäskällan illa upp av sprängningen i samband med nybyggen. De fina arrangemangen för tillvaratagandet av det goda vattnet, som förr fått rinna helt fritt och svårfångat ut ur jordvallen, var nu till ingen nytta. Källådran hade visst knyckt på nacken och ändrat sitt flöde, svårt att längre spåra. Likaså försämrades flödet till vår grannes brunn, som varit byns bästa, när elkablarna grävdes ner i marken. Mina tankar går ofta till länder och platser som lider av torka och brist på tillgängligt sötvatten. I synnerhet när jag här ser bilister spolande sina bilar, sprinklervattnet över stora gräsmattor eller lyxvillornas simbassänger. Ändå är kanske slöseriet med sötvattnet här i vårt land jämförelsevis måttligt. Åtminstone minskas åstundan efter utesimbassänger tack vare våra många sjöar och havsstränder och vårt svala klimat. Vårt glest befolkade land äger ju faktiskt en del av jordens 6 % sötvatten i sina många insjöar. Att det talas om tekniker för att avsalta något av de 96 % av jordens vatten som är salthaltigt, visar på det globala sötvattenbehovet. Det behovet har lett till ett samvetslöst rofferi, då multinationella företag köper upp eller hyr mark med sötvattentillgångar i så kallade utvecklingsländer, buteljerar vattnet och säljer det med god vinst. Bristen på vattentillgångar och därigenom på god odlingsmark och mat har lett till likartat rofferi, utfört också av regeringar, ofta utländska. Kanske speciellt i Afrika uppköps eller hyrs odlingsmark i ofattbar omfattning, mark som skulle behövas för den egna befolkningen. Vatten lindrar inte bara törst, det ger inte bara växtlighet och havens rikliga skördar, och därigenom chanser till överlevnad. Det binder samman folk och länder, fast det också skiljer dem åt. Det följer oss från vårt fosterstadium fram till våra alltmer skrumpnande kroppar. Om jag tänker bara i snäva cirklar, ur mitt eget perspektiv, så hör jag takdroppet utanför

11 6 mitt fönster. Snart kommer vår- och sommarregnen. När isen slutligt givit sig av får jag njuta av sjöarnas och havets vatten, deras blanka eller krusade ytor, deras stormande vågor. Och alla speglingar i dem, från gryningsljuset till mörknande skymning. Där jag sitter på bergshällen och lyssnar till det svaga kluckandet av vågorna. Elisabeth Parkatti ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;; Tänkvärda tankar: - Hög standard och välbefinnande går inte hand i hand. - De som går sin egen väg, behöver ingen karta. - Vi kan inte ändra världen, däremot vårt sätt att se på den. - Engagemang ökar välbefinnande. - Livet ger oss åter det vi ger åt andra. - Blott de tama fåglarna har en längtan de vilda flyger. - Det avgörande är inte hur gammal du är, utan hur du är gammal. - Något av doften stannar alltid kvar på handen som ger en blomma. - Skogen skulle vara mycket tyst om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst.

12 7 Barnvisa av Elsa Beskow och Alice Tegnér