Förstudierapport Mobila trygghetslarm med GPS-positionering

Transkript

1 Förstudierapport 1 av 57 Förstudierapport Mobila trygghetslarm med GPS-positionering

2 Förstudierapport 2 av 57 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Definition av trygghetslarm Nuläge och behov Syfte och mål Omfattning Avgränsningar Intressentanalys Genomförande Referenser Relevanta länkar Termer och begrepp Leverantörer och produkter Staying Active Posifon Tunstall AB Övriga leverantörer Erfarenheter från referenser Kerstin Angvik Erfarenheter från Västerås Erfarenheter från Östersund Erfarenheter från Lidingö Referensgrupp Brukare Personal Rapporter och dokument Möjliga nyttoeffekter, lönsamhetsanalys Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi Personor Kritiska framgångsfaktorer Risk och konsekvensanalys Informationssäkerhet Kostnads- och intäktsbedömning Beräknade kostnader Möjliga besparingar och intäktsbedömning Välfärdsteknologisnurran Summering av handlingsalternativ Genomförandemodell Söka och spåra Dokumentation Ansvarsfördelning Upphandling Frågeställningar och aktiviteter som återstår att hantera Beslutsförslag Förslag Förslag

3 Förstudierapport 3 av 57 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Den demografiska utvecklingen visar att andelen, och antalet äldre med omsorgsbehov successivt ökar. Parallellt med detta faktum uppskattas att det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår finns en tilltro till att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som verkligen kräver mänsklig kontakt. Det handlar inte om att den varma handen ska ersättas av den kalla tekniken, utan om att modernisera och förbättra den viktiga hemtjänsten. Det finns ingen konkurrens mellan teknik och arbetstillfällen. Mobila trygghetslarm med GPS-positionering är ett exempel på teknik som skulle kunna modernisera och förbättra hemtjänsten. Det i förstudien presenterade förslaget på paketerad tjänst, skulle i sin helhet möta den enskilda individens behov av trygghet på ett mer individanpassat vis än dagens analoga och digitala trygghetslarm. Tjänsten skulle också bidra till att brukare och deras närstående upplever en bibehållen självständighet och god hälsa längre, vilket minskar behovet av insatser från kommunen samt isolering och passivitet. I förstudien presenteras inte bara möjliga nyttoeffekter, utan också kritiska framgångsfaktorer. Detta görs i en risk- och konsekvensanalys som bland annat belyser avsaknad av brukarens samtycke om individen har nedsatt beslutsförmåga, hur situationer med tillgänglighetsförlust av GPS-funktionen ska hanteras, samt vikten av rutiner som säkerställer sekretess och konfidentialitet. Olika kommuner har valt att hantera tjänsten på olika vis, exempelvis avseende bedömning (insats enligt SoL eller förskrivet hjälpmedel), och vem som ansvarar för att söka och spåra. Olika leverantörer har också olika lösningar och olika funktioner att erbjuda. Förstudien presenterar olika tillvägagångssätt och lösningar, vilka i sin tur ger uppslag till hur Linköpings kommun bör gå vidare med att implementera tjänsten mobila trygghetslarm med GPS-positionering i Linköping. Den genomförandemodell som presenteras beskriver vilka förutsättningar som krävs, och inom vilka ramar Linköpings kommun bör erbjuda beskriven larmtjänst. Modellen tar upp följande delar; Under punkt 10, Summering av handlingsalternativ beskrivs av vem och hur information om tjänsten skulle kunna hanteras. Vidare beskrivs hur bedömningen av insatsen skulle kunna ske, i detta fall som en biståndsbedömd insats enligt SoL, samt hur ett team av medarbetare ansvarar för att prova ut och implementera produkten och tjänsten. Utprovning och implementering sker med stöd av juridiska aspekter och med checklistor och riktlinjer som säkerställer individens behov, och delaktighet. Genomförandemodellen ger också svar på hur Linköpings kommun bör hantera uppföljning av beslut, produkt och tjänst, utbildning, söka och spåra, ansvarsfördelning mellan användare, närstående, verksamhet och kommun, upphandling och dokumentation.

4 Förstudierapport 4 av 57 Slutligen presenteras en kostnad- och ersättningsmodell som utgör ett underlag för beslutsförslag. Beslutsförslaget hänvisar till nästa steg, där Omsorgskontoret, enheten för IT och ehälsa önskar gå vidare med att implementera tjänsten i tre etapper. Äldrenämnden svarar för kostnader för tjänsten mobila trygghetslarm med GPSpositionering under genomförandeprojektet och i den kommande förvaltningen. För övriga kostnader, exempelvis projektledning och administration under införandeprojektet ansöks om markeringsmedel hos Kommunstyrelsen. Som underlag för förstudien har intervjuer och workshops genomförts med representanter från utförare av hemtjänst och drift av särskilt boende, leverantörer och andra intressenter. Omvärldsbevakning har också genomförts genom att ta del av hur andra kommuner valt att arbeta med tjänsten. 1.2 Definition av trygghetslarm Tjänsten trygghetslarm är en omsorgstjänst som är en del av den hemvård som kommunen tillhandahåller. Trygghetslarmet är en relativ trygghet för den individ som kan hamna i situationer där denne känner sig otrygg. Dagens stationära, analoga och digitala trygghetslarm bärs runt halsen eller som en armbandsklocka. När den enskilde trycker på larmknappen går en signal till basenheten som finns placerad i bostaden, och larmcentralen rings upp. Om den enskilde behöver hjälp kontaktas hemtjänst som i sin tur ansvarar för att åtgärda larmanropet. Ett trygghetslarm fungerar endast i den enskildes bostad, och det finns ingen möjlighet att anpassa insatsen utifrån individens behov och önskemål. Ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering fungera där det finns tillgång till GSM-nät. Det mobila trygghetslarmet har flera funktioner, så som att den enskilde själv kan larma, närstående eller omsorgspersonal kan kontakta larmet, och larmet kan skicka signaler om den enskilde lämnar en förvald geografisk zon. De mobila trygghetslarmen kan anpassas utifrån den enskildes behov och önskemål, exempelvis genom att spårning kan ske via GPS-positionering av den som är rädd för att inte hitta hem, och den som har en ökad fallrisk har möjlighet att larma och be om hjälp om olyckan skulle vara framme. 1.3 Nuläge och behov Inom ramen för Socialtjänstlagen, SoL erbjuder Linköpings kommun stationära trygghetslarm i ordinärt boende. För personer under 75 år behövs ett biståndsbeslut, och för personer över 75 år tilldelas trygghetslarmet som service direkt av hemtjänsten. Nuvarande larmfunktion fungerar endast inomhus i den enskildes bostad. En orsak till detta är att kommunens åtagande och ansvar för den enskildes trygghet är avgränsad till det egna boendet. För den enskilde och dennes närstående kan detta utgöra hinder och minska den upplevda tryggheten.

5 Förstudierapport 5 av 57 Den demografiska utvecklingen visar att andelen, och antalet äldre med omsorgsbehov successivt ökar. Parallellt med detta faktum uppskattas att det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår finns en tilltro till att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som verkligen kräver mänsklig kontakt. Det handlar inte om att den varma handen ska ersättas av den kalla tekniken, utan om att modernisera och förbättra den viktiga hemtjänsten. Det finns ingen konkurrens mellan teknik och arbetstillfällen. 1.4 Syfte och mål Förstudien om mobila trygghetslarm med GPS-positionering genomförs av Omsorgskontoret, enheten för IT och ehälsa som ett uppdrag inom området digitala välfärdstjänster. Uppdraget är initierat av Äldrenämndens presidium. Syftet med förstudien är att belysa och beskriva en sammanfattad helhetsbild av området mobila trygghetslarm med GPS-positionering, samt hur denna tjänst skulle kunna implementeras i Linköpings kommun. Den sammanfattande helhetsbilden presenteras genom att frågeställningarna som anges nedan, under punkten 1.5 omfattning besvaras. 1.5 Omfattning Förstudien ska beskriva och/eller ge svar på följande frågeställningar; Belysa den enskilde och närståendes synpunkter på nuvarande larmfunktion och identifiera målgruppens behov av en utökad larmfunktion Belysa hur mobila trygghetslarm med GPS-positionering skulle kunna påverka livssituationen för olika användare samt arbetssituationen på särskilt boende Beskriva nyttorna med mobila trygghetslarm med GPS-positionering både ur ett brukare- och närståendeperspektiv samt ett kommun- och samhällsekonomiskt perspektiv Genomföra en risk- och konsekvensanalys som identifierar mindre önskvärda effekter och potentiella risker Omvärldsbevaka och ta del av hur andra kommuner i Sverige valt att agera och dra nytta av deras lärdomar och erfarenheter Kartlägga vilka olika trygghetslarm som marknaden kan erbjuda och identifiera om dess funktioner stämmer överens med berörda målgruppers behov Presentera förslag på genomförandemodell som beskriver vilka förutsättningar som krävs, och inom vilka ramar Linköpings kommun bör erbjuda beskriven larmtjänst. Genomförandemodellen ska beskriva Ansvarsfördelning (brukare, närstående, verksamhet, kommun) Juridiska aspekter (diskussion kring hur en eventuell implementation skulle kunna möta exempelvis riktlinjer och föreskrifter från Socialstyrelsen, SKLs vägledning för e-tjänster inom socialtjänsten och skyddsåtgärder för individer med nedsatt beslutsförmåga) Kostnadsmodell och/eller ersättningsmodell, samt avgifter för den enskilde

6 Förstudierapport 6 av 57 Om larmet ska förskrivas som hjälpmedel eller vara en biståndsbedömd insats enligt SoL Hur en bedömning av tjänst och produkt, mobila trygghetslarm med GPS-positionering görs med hänsyn till den enskildes behov och personliga integritet En summering av handlingsalternativen vilken också hänvisar till nästa steg och ett framtidsperspektiv Målgruppen för förstudien är personer med minnesproblematik i ordinärt boende eller särskilt boende, i första hand servicehus. Under arbetets gång, då exempelvis erfarenheter från referenser och nyttoeffekter identifierats har ett behov av att utöka målgruppen noterats. Målgruppen för föreslagen tjänst och produkt skulle också kunna vara personer på andra typer av särskilt boende (demensboende, äldreboende, gruppbostad) samt personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa målgruppers behov, möjliga nyttoeffekter samt en kostnads- och finansieringsmodell bör utredas i en kompletterande förstudie. 1.6 Avgränsningar Förstudien omfattar inte; Brukare med kognitiva funktionsnedsättningar och/eller minnesproblematik inom LSS-området Personer med minnesproblematik på särskilt boende (utöver servicehus) Gruppen äldre i ordinärt boende utan minnesproblematik, där det mobila trygghetslarmets larmfunktion är det centrala behovet Projektdirektiv och projektplaner för det fortsatta arbetet Förstudien inriktar sig på att beskriva funktionen GPS-positionering snarare än funktionen att kunna larma och tillkalla hjälp utanför bostaden Kostnad- och ersättningsmodell för särskilt boende och LSS 1.7 Intressentanalys En rad individer, grupper och organisationer bedöms kunna påverka och/eller påverkas av arbetet med förstudien. Personer med demensproblematik i ordinärt boende Personer med demensproblematik i särskilt boende Närstående till personer med demensproblematik Utförare av hemtjänst eller drift av särskilt boende Demensteamet i Linköpings kommun Larmcentralen Caretech Leverantörer av mobila trygghetslarm med GPS-positionering Västerås stad samarbetspartner Andra kommuner och intresseorganisationer omvärldsbevakning Pensionärsorganisationer Fackförbund

7 Förstudierapport 7 av 57 Omsorg- och Äldreförvaltningen Omsorgs- och Äldrenämnden Myndighet, biståndsbedömning Legitimerad personal som idag förskriver hjälpmedel och/eller bedömer skyddsåtgärder 1.8 Genomförande Underlaget till denna förstudie är hämtat från intervjuer med olika aktörer och kommuner, dialog med leverantörer samt research från en rad rapporter och dokument. Utöver detta har analysarbete genomförts samt en workshop med för trygghetslarm auktoriserade hemtjänstutförare. Uppdraget har genomförts under perioden juni oktober Referenser Aldor, A. (den ). Projektledare Lidingö stad. (M. Gunhardson, Intervjuare) Angvik, K. (den ). Demensvårdsutvecklare. (M. Gunhardson, Intervjuare) Anna. (den ). Sammanboende med brukare med minnesproblematik i ordinärt boende. (M. Gunhardson, Intervjuare) Arlehed, M. (den ). Marknad och försäljning, Staying Active. (M. Gunhardson, Intervjuare) Dahlberg, Å. (2013). Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet Posifon. Hjälpmedelsinstitutet. Granung, N. (den ). Säljare, Posifon. (M. Gunhardson, Intervjuare) Hannerz, Å. (den ). Arbetsterapeut. (M. Gunhardson, Intervjuare) Hannerz, Å., & Malmquist, C. (2013). Utvärdering av projekt Förskrivning av larm i Östersund. Östersunds kommun. Kalle. (den ). Brukare med minnesproblematik i ordinärt boende. (M. Gunhardson, Intervjuare) Karlsson, V., Fredriksson, E.-L., & Moberg Jonsson, A. (den ). Undersköterskor, Åleryds Vårdboende. (M. Gunhardson, Intervjuare) Lidén, K. (den ). Tekniker. (M. Gunhardson, Intervjuare) Liljeholm, H. (2012). Delrapport kring användarnas erfarenheter av mobila trygghetslarm i Västerås stad. Västerås: Viktig, Västerås stad. Rudervall, U. (den ). Hjälpmedelskonsulent Hjäpmedelscentrum. (M. Gunhardson, Intervjuare) Rundkvist, M. ( ). Strateg, Västerås stad. (M. Gunhardson, Intervjuare) Sandman, L. (2015). Etik och nedsatt beslutsförmåga. Myndigheten för delaktighet. Seidel, C. (den ). Area Sales, Tunstall AB. (M. Gunhardson, Intervjuare) Socialstyrelsen. (u.d.). Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Thorslund, J., & Stefansson, U. (2015). Västeråsmodellen - en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg. Västerås stad.

8 Förstudierapport 8 av 57 3 Relevanta länkar Myndigheten för delaktighet Hjälpmedelsinstitutet Statlig myndighet Ideell förening Upphört Posifon Leverantör av mobila larm med GPS Tunstall AB Leverantör av mobila larm med GPS Staying Active Leverantör av mobila larm med GPS Teknik för äldre Regeringsuppdrag, projekt välfärdsteknologi Socialstyrelsen Statlig myndighet SKL Sveriges Kommuner och Landsting Inspektionen för vård och omsorg Arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner Myndighet 4 Termer och begrepp GPS GPS-mottagare A-GPS GSM GPRS Global Positioning System, är ett system för satellitnavigering, vilket utgår från 24 aktiva satelliter som svävar runt jorden. För att få en positionering krävs att en GPS-mottagare har kontakt med 3-4 satelliter GPS-satelliterna ta emot och beräknar GPS-mottagarens läge och bestämmer positionen. En mottagare kan exempelvis vara ett mobilt larm eller en mobiltelefon Assisted GPS är en GPS-teknik som förenar GPS-systemet med mobiltelefonnätet. Detta möjliggör ett snabbare sökande efter GPS-satelliter Globalt system för mobil kommunikation, mobilt nät General Packet Radio Services, är en plattform för mobila datanätverkstjänster i GSM-nätverk. GPRS innebär att man kan överföra data till mobiltelefoner och andra handhållna apparater

9 Förstudierapport 9 av 57 Geografisk zon Utifrån en kartvy eller satellitbild kan olika geografiska zoner anges i portalerna för mobila trygghetslarm. Zonerna kan exempelvis delas upp som hemzon, närområde och sträckan mellan bostad och daglig verksamhet. Först när användaren går utanför de trygga geografiska zonerna går ett larm till larmmottagaren GPS-staket, virtuella staket Uttrycket GPS-staket eller virtuella staket används i förekommande fall. Dessa staket utgör i teorin staket mellan olika geografiska zoner Söka/spåra När närstående eller omsorgspersonal via portalen fastställer användarens GPS-positionering Larmanrop, SOS-larm När en brukare aktiverar trygghetslarmet med syfte att få stöd och hjälp Välfärdsteknologi Kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning och deras närstående M2M Maskin till maskin-kommunikation, är den teknik som möjliggör att både trådlöst och trådbundna system kan kommunicera mellan olika enheter 2G, 3G, 4G Andra, tredje och fjärde generationens mobilkommunikation. Den största skillnaden mellan de olika systemen är att överföringshastighet ökar. Dock är också tanken att ett och samma nät på ett bättre sätt ska kunna användas för flera olika typer av tjänster samtidigt, exempelvis datakommunikation, högupplöst digital-tv och så vidare Singel-kort Ett SIM-kort som placeras i exempelvis en mobiltelefon och möjliggör kommunikation. Ett singel-kort ringer via ett förbestämt telefonnät och en specifik leverantör Roaming-kort Ett SIM-kort som placeras i en mobiltelefon och möjliggör kommunikation. Ett roamingkort är programmerat att söka efter det när som har bäst täckning Duplex Beskriver att kommunikation kan ske i två (duo) riktningar Senior Alert BPSD-registret Digitalt trygghetslarm API SCAIP Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet Ett nationellt kvalitetsregister för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom och att uppnå ett likvärdigt omhändertagande Är ett trygghetslarm, byggt på digital teknik, vars larm skickas och tas emot som datapaket via Internet till larmmottagaren. Den traditionella analoga tonvalssignaleringen används inte. Enheten kan övervakas på minutnivå. Application Programming Interface är en specifikation av hur olika applikationsprogram kan använda och kommunicera med en specifik programvara. API:er gör det möjligt för digitala tjänster att prata med varandra och göra saker tillsammans Social Care Alarm Internet Protocol, är en standard för ett öppet IP-baserat kommunikationsprotokoll för trygghetslarm.

10 Förstudierapport 10 av 57 Standarden beskriver och definierar kommunikationen mellan en larmenhet och en larmmottagning Pulsen Heartbeat SoL HSL PaL IT-företag som erbjuder IT-stöd för effektivisering och verksamhetsutveckling exempelvis genom integrationslösningar En periodisk signal som genereras av hård- eller mjukvara för att indikera funktionalitet eller för att synkronisera system Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientlagen 5 Leverantörer och produkter 5.1 Staying Active (Arlehed, 2015) Informationen är i första hand hämtad från möte, telefonsamtal och mailkonversation med Mona Arlehed på Staying Active. Kompletterande information har hämtats från företagets hemsida samt produktmaterial. Staying Active, tidigare Familjelarm är ett svenskt aktiebolag med svenska ägare som funnits sedan Staying Active är återförsäljare av mobila trygghetslarm, trygghetslarm vid demens och mobila trygghetslarm för privatmarknaden. Företagets vision beskriver att samhället ska erbjuda en större valfrihet vid val av trygghetslarm, en valfrihet där individens behov sätts i centrum. Staying Active är återförsäljare av det mobila trygghetslarmet Vega, vilket kommer att presenteras närmare i texten nedan. Larmklockan och funktioner Larmklockan har en stor och tydlig display som visar datum och tid, signalstyrka och batteriets nivå. Det finns en mindre knapp att koppla upp samtal med, samt en tydlig röd knapp på sidan av trygghetslarmet som ska användas vid larmanrop. Klockan är vattentät och kan användas dygnet runt. Klockan kan bäras med låst eller öppet klockarmband, som clips i exempelvis bältet eller som en lös mobil enhet i byxfickan. Larmklockan är utrustad med ett inaktivitetslarm. Det innebär att ett larm skickas om individen varit inaktiv (helt stilla) i 60 sekunder. Laddning När användaren befinner sig i området runt basstationen är mobiltelefon och GPSmottagaren inaktiv och därmed dras inget batteri. Zonen kring basstationen uppskattas

11 Förstudierapport 11 av 57 till omkring 30 meter. Klockan kommunicerar med basstationen var 20:e minut via samma radiofrekvens som vanliga trygghetslarm. Om kontakt uteblir i mer än 2 minuter startar funktionerna och spårningen startar. Om man bor i ett stort hus, vistas på flera adresser eller bor på ett särskilt boende kan flera basstationer placeras ut så att klockan oftare kopplas till en basstation. På så vis minimeras belastningen på batteriet och batteritiden förbättras. När klockan ska laddas placeras ett laddbatteri som först laddats upp på basstationen på klockan. Tack vare denna typ av laddning behåller Vegan sina funktioner också under laddning. En larmklocka som skickar GPS-positioner var femte minut kan lämna basstationen timmar. Varje dygn får närstående eller omsorgspersonal, via mail eller sms, information om batteriets status. När batterinivån är under 10 % kan varje användare välja om klockan ska larma lokalt (klockan ljuder) och larm skickas till larmmottagare eller om larmet endast ska vara lokalt eller via larm till larmmottagare. Portalen och funktioner Larmklockan kan följas från en webbportal som är tillgänglig både från en dator och från en smart telefon eller surfplatta. I portalen kan man som närstående eller omvårdnadspersonal justera uppgifter så som telefonnummer och zonernas storlek och utformning. Portalen kan upplevas som svår om man inte regelbundet arbetar i den. Därför kan man idag be Staying Actives support att utföra uppgifterna, måndag-fredag, klockan 08:00-17:00. Varje användare som loggar in i portalen har ett eget inlogg. Av integritetsskäl loggas varje användare i portalen. Varje Vega har en egen sida där uppgifter kan justeras, spårning kan göras och historik sparas. Det finns inget stoppdatum för hur länge eller hur många loggar som kan sparas. Grundtanken till att historiken lagras på obestämd tid är för att möjliggöra för en verksamhet eller motsvarande att gå in i portalen och söka uppgifter som kan vara användbara vid exempelvis en Lex Sarah-utredning. Varje Vega är unik och antalet zoner individanpassas därför. Det finns ingen övre gräns för antalet zoner. Man kan också ha olika zoner olika tider på dygnet. Exempelvis kan den trygga zonen vara större på dagtid och begränsad till hemmet under natten.

12 Förstudierapport 12 av 57 GPS-positionering Vegalarmet har den senaste tekniken för att skaffa en GPS-position, och använder också A-GPS (Assisted GPS) för att få en snabb position. A-GPS är en teknik som förenar GPS-systemet med mobiltelefonnätet vilket gör att kontakt med satelliter kan fås snabbbare. Positioneringen fungerar inte tillfredställande inomhus, exempelvis i ett köpcentrum eftersom kontakt med satelliter här är begränsad. När klockan lämnat zonen kring basstationen skickar klockan en positionering till portalen var femte minut. Om en närstående eller omsorgspersonal går in och gör en sökning/spårning kommer positioner att skickas 2 gånger varje minut. Frekvensen kan dock justeras utifrån individens behov och önskemål. Larmklockan larmar om användaren lämnar hemmazonen Kommunikation Som användare av en Vega finns det möjlighet att via klockan ringa upp tre förinställda telefonnummer. För att förenkla finns det en bild kopplat till varje telefonnummer, exempelvis en bild på den person användaren ska kontakta. Klockan kan programmeras så att ett förvalt telefonnummer kan ringa till klockan. Om användaren lämnar den trygga zonen kan dock vilket nummer som helst kontakta klockan. Vid larm, både om användaren lämnar den trygga zonen eller aktivt larmar själv rings den första larmmottagaren upp. Samtalet kopplas dock ner och ett SMS med en kartlänk skickas till mottagaren. Om mottagaren inte kvitterar larmet rings mottagare nummer 2 upp. Totalt kan 9 nummer/mottagare aktiveras. I regel hyr eller köper kunden en Vega inklusive kommunikation. Den aktuella kommunikationen är då ett M2M-abonnemang från Telia med möjlighet till singel eller roaming. Vegan kommunicerar via 2G. Om Linköpings kommun skulle vilja placera egna M2M-abonnemang i Vegan kommer leveranstiden per klocka att bli cirka 8 veckor. Potentiella risker När Vegaklockan är utomhus övervakas den alltid via en serverstruktur med tät kommunikation. Om kommunikationen mellan klockan och servern uteblir, exempelvis på

13 Förstudierapport 13 av 57 grund av täckningsbrister i det mobila GSM-nätet eller att klockan gått sönder, så kan larm skapas eller sms/mail skickas. Detta sker från servern eftersom klockan inte kan skicka sms utan mobilmottagning. Larmet kan skickas omgående eller efter en förvald tid, exempelvis 20 minuter. Om det helt saknas kontakt med det mobila GSM-nätet kan ingen kommunikation eller spårning ske. GPS-tekniken är bara till för att kunna fastställa en position och ingen kommunikation kan ske tillbaka till satelliterna. När det gäller spårningen kan man inte se aktuell position eftersom klockan måste meddela sin position via mobilnätet till servern. Dock kan man via positioneringshistoriken identifiera var användaren befann sig fram tills problemet uppstod. Informationssäkerhet - Övrigt Staying Active säljer också en annan typ av mobil larmklocka, Limmex. Klockan ser ut som en vanlig klocka, om än något högre. Klockan finns i flera olika modeller som passar både dam och herr. Limmex är som en avstängd mobil. Om användaren behöver larma aktiverar denne larmet och mobilen kopplas upp. Mottagaren för larmanropen rings upp och användare och mottagare kan kommunicera med varandra. När samtalet avslutas skickas ett sms med GPS-positioneringen. Detta trygghetslarm behöver vid normalt bruk endast laddas en gång varje månad, men funktionerna kräver att användaren har förmågan att kunna aktivera trygghetslarmet. Inom kort kommer Limmex att lansera ytterligare en modell av larmklocka. Närstående eller omsorgspersonal kommer att kunna ringa till denna klocka för att få den senaste GPS-positioneringen. Den nya klockan behöver laddas varje dygn. Leverantörens råd Många kommuner och särskilda boenden har valt att koppla Vegan till en larmcentral för att öka säkerheten. En rekommendation är att Linköpings kommun ska tänka säkerhet och kontinuerlig funktionsövervakning när det kommer till val av trygghetslarm. Arbetet med att öka säkerheten genom frekvent funktionsövervakning på stationära trygghetslarm borde återspeglas genom samma eller liknande krav och standarder på mobila trygghetslarm. Larmklockor från Staying Active kan både hyras och löpas. Om man väljer att hyra klockorna kan man göra det antingen med 24 månaders bindningstid eller utan bindningstid. Om man väljer att köpa sin Vega kommer fortfarande en månadskostnad att tillkomma motsvarande kommunikationskostnaden. 5.2 Posifon (Granung, 2015) Informationen är hämtad från telefonmöte och mailkonversation med Niklas Granung, säljare på Posifon. Kompletterande information har hämtats från företagets hemsida, produktmaterial och personligt möte.

14 Förstudierapport 14 av 57 Posifon är ett entreprenörsdrivet företag med huvudkontor i Göteborg. Företagets vision är att alla, oavsett ålder, familjesituation, boende och förmåga ska känna sig trygga att självständigt kunna ägna sig åt fritidsaktiviteter och delta i samhällslivet. Trygghet och självständighet ger en högre livskvalitet började företaget att utveckla det mobila trygghetslarmet med GPS-positionering, och idag nyttjas klockan i 60 kommuner. Larmklockan och funktioner Posifons larmklockan är 65x46x17 mm och väger 75 gram. Klockan har 6 olika larmknappar som möjliggör för användaren att ringa/kommunicera och utfärda ett larmanrop. Högtalare och mikrofon är inbyggda, och urverk och andra funktioner så som datumvisare saknas. Klockan är vattentålig och kan nyttjas i alla väderlekar, men den tål inte att bäras i duschen eller badet. Klockan kan bäras runt handleden med öppet eller låsbart armband, runt halsen eller som ett clips i exempelvis bältet. Klockan har inte fallsensor eller andra funktioner. Laddning Om klockan bärs dygnets alla timmar, och klockan skickar en GPSpositionering var tionde minut behöver klockan laddas varje dygn. Om klockan skickare tätare positioneringar eller inte nyttjas dagligen behöver klockan laddas mer eller mindre regelbundet. Klockan skickar ett sms till förvald larmmottagare när 3 timmars batteritid kvarstår, samt när klockan stängs på eller av. Laddning sker via en sladd varpå funktionerna inte kan nyttjas medan klockan laddas. Leverantören rekommenderar därför att användare med omfattande behov har dubbla klockor som man skiftar exempelvis i samband med morgonrutinerna. På så vis kan användaren nyttja en laddad klocka dygnets alla timmar. Portalen och funktioner Posifon har en webb-portalen vilken idag är framtagen för att inloggning ska ske via en dator. Det fungerar också att logga in för att exempelvis söka och spåra en användare via en smart telefon, såväl Android som Iphone. Dock fungerar då inte alla funktioner om inloggningen inte sker på dator. I portalen kan närstående eller omvårdnadspersonal vara administratör eller operatör. De båda funktionerna har olika rättigheter att söka/spåra och utföra förändringar i portalen. Alla sökningar i portalen loggas. I portalen kan administratörerna uppdatera telefonnummer, trygga zoner, koppla i och ur funktioner (exempelvis on/off-knapp). En administratör kan vara omsorgspersonal från hemtjänsten eller en närstående. Att utföra en uppdatering tar 5-10 minuter beroende på datavana. Idag kan varje klockan ha två trygga zoner och 4 förvalda telefonnummer. I nästa version kan man ange olika zoner och olika telefonnummer för olika tider på dygnet. GPS-positionering GPS-systemet utgår från 24 aktiva satelliter som svävar runt jorden. För att få en positionering krävs kontakt med 3-4 av dessa. Positioneringens noggrannhet kan slå på 0,5-80 meter beroende på signalen. Inomhus är det dock svårt att få en positionering.

15 Förstudierapport 15 av 57 För att inte göra intrång på användarens integritet sparas endast de 10 senaste GPSpositioneringarna. Positioneringar skickas inte heller när användaren befinner sig i den trygga zonen. Antalet positioneringar som skickas programmeras individuellt för varje användare. Vanligt är dock 6 positioneringar varje timma, och då användaren lämnar den trygga zonen. Positioneringen visas antingen på en karta eller via en logg i portalen. Användaren kan spåras via portalen. Spårning kan ske både i och utanför den trygga zonen. Användarens position visas på en kartbild enligt bilden nedan. Kommunikation Larmet har en inbyggd mobiltelefon vilket innebär, att beroende på vilka inställningar som gjorts kan användaren ringa förvalda telefonnummer och närstående eller omsorgspersonal kan kontakta larmklockan. Klockan kan programmeras så att tysta larm kan utföras, d.v.s. att närstående eller omsorgspersonal kan ringa till klockan utan att användaren hör detta med syfte att lyssna av vad som händer. Användaren kan också skicka sms till förvalda telefonnummer. Klockan kan programmeras med 4 olika telefonnummer. Dessa fungera också som en eskaleringskedja vid larmanrop. Om mottagare 1 inte svarar ringer klockan per automatik upp mottagare 2 osv. I samband med larmanrop skickas också ett sms till mottagaren att ett larmanrop är utfört. I dagsläget skickas ingen kartlänk utan mottagaren måste själv söka användaren via portalen. Klockan kommunicerar via ett nationellt roamingkort. Till skillnad från svenska roamingkort kommunicerar inte nationella roamingkort med förinställda mobilnät. Kortet söker hela tiden efter det mobilnät som har bäst mottagning.

16 Förstudierapport 16 av 57 Det finns möjlighet att placera egen kommunikation/egna SIM-kort i larmklockan. Dock ökar leveranstiden och eftersom klockan är försedd med limmade skarvar, kan det uppstå svårigheter om SIM-kortet behöver monters bort och skiftas. Potentiella risker När larmklockan saknar täckning, eller då täckningen är bristfällig i det mobila GSMnätet kan enheten inte kommunicera med systemet. En del funktioner är mer känsliga än andra, vilket medför att sms-funktionen kan fungera även om talkommunikationen uteblir. Om information som standard i första hand skickas via sms minskar således de situationer där mobilkommunikationen helt uteblir. Vid en sökning/spårning kan korrekta och uppdaterade GPS-positionering fås först när mobiltäckningen åter fungerar. Informationssäkerhet All information som hanteras av Posifon Omsorg skickas via svenska servrar. Posifon Omsorg har ett öppet API vilket innebär att man låter andra, i detta fall kommunikationsprotokollet SCAIP använda delar av sitt data för att möjliggöra informationsöverföring och kommunikation mellan trygghetslarmssystem för kommunikation och larm mellan enheter och larmmottagning. Posifon Omsorg är en egenutvecklad molnbaserad larmcentral. All användardata och inställningar sparas och ändras som en dedikerad service hos Pulsen. Idag skickas heartbeat varje dygn, men i den kommande versionen kommer detta att utföras på minutnivå som hos digitala trygghetslarm. Hur ofta heartbeat skickas påverkar batteritiden varpå det kan bli orimligt med frekvent funktionsövervakning på minutnivå. Övrigt Idag finns möjlighet till support, måndag-fredag, klockan 08:00-17:00. Att få hjälp med att administrera olika funktioner, exempelvis byta förvalda telefonnummer medför en avgift på 75kr per justering. Till produkten medföljer guider på svenska. Posifon har för avsikt att uppgradera sin webbportal. Ambitionen är att man i den nya versionen ska kunna göra fler personlig inställningar, exempelvis att historik av GPSpositioneringar ställs in individuellt. I den nya versionen kommer det också att finnas en eskaleringskedja för funktionerna indikation om att användaren lämnat trygghetszonen och låg batterinivå. Nästa version av Posifons mobila trygghetslarm kommer att vara stöt- och vattentåliga. I augusti kommer Posifon att lansera två nya produkter. Det ena är en skosula med inbyggd GPS-funktion och det andra är en mobil enhet som placeras på befintligt urverk (Posifon Keruve). Användaren kan således behålla sin vanliga klocka, men får ett GPSlarm runt handleden. Posifon Keruve har inga knappar utan dess enda funktion är passiv spårning. Om det angivna trygghetsområdet är 1 km eller större sänds positioneringen via GSM-nätet vilket gör att batteritiden förlängs till cirka 3 dygn. Till Keruve kan man köpa en enkel anhörigenhet som tillval. Detta är en enklare surfplatta som möjliggör

17 Förstudierapport 17 av 57 mobil spårning för den närstående som inte innehar en smart telefon eller som har mindre datavana. Om man hyr en Posifon och den går sönder eller behöver lämnas på service får man en ny klocka redan dagen efter som en ersättningsklocka. Idag är 60 % av Posifons kunder särskilda boende. Leverantörens råd Idag finns ingen produkt på marknaden som kan möta alla behov. Av denna anledning kan det vara svårt att avtala om en specifik produkt eftersom tjänsten behöver individanpassas. Posifon är dock en mycket flexibel produkt där det finns flera valmöjligheter på funktioner utifrån användarens behov och önskemål. En idé på Posifon är också att man som företag ska kunna erbjuda ett smörgåsbord med produkter. Ett led i detta är ett pågående pilotprojekt där en app utformas. Syftet med appen är att den användare som känner sig vilse, ska via appen kunna signalera detta till exempelvis en närstående. Den närstående kan då föreslå en rutt för att användaren ska hitta hem igen. Likt en navigator följer användare rutten via street view och parallellt med detta talar en röst om hur användaren ska gå. 5.3 Tunstall AB (Seidel, 2015) Tunstall Healthcare Group är ett företag inom trygghetsteknik och systemlösningar med syfte att underlätta och förbättrar vård och omsorg för äldre. Tunstall har funnits i Sverige sedan Tidigare var Tunstall återförsäljare av det mobila trygghetslarmet Vega. Bokad telefonintervju med Christel Seidel bokades av via mail, och Christel hänvisar till att hon rekommenderar det mobila trygghetslarmet Vega. För information om produkten hänvisar Christel till Mona Arlehed på Staying Active. Utöver trygghetslarmet Vega erbjuder Tunstall ytterligare ett mobilt trygghetslarm med GPSpositionering, Geocare. Produkten presenteras nedan. Informationen är hämtad från larmets produktblad. Larmklocka och funktioner Larmklockan har endast två knappar. En för att utföra ett larmanrop med, och en för att stänga av eller aktivera larmet. Klockan har en enkel design baserad på äldre människors behov. Larmklockan är väger 74 gram. Laddning Klockan är energieffektiv med minst 24 timmars batteritid. Dockningsstationen är utrustad med mikrofon och högtalare vilket möjliggör konversation på avstånd från enheten. Portalen och funktioner - GPS-positionerng

18 Förstudierapport 18 av 57 Positioneringen är noggrann och man använder sig av assisterad GPS och vanlig GPS. GPS-positionering eller spårning kan utföras från dator eller smart telefon. Kommunikation Larmklockan har full duplex handsfree-kommunikation. Mikrofon och högtalare är av god kvalitet. Larmklockan ringer till upp till 5 fördefinierade telefonnummer vid larmanrop och har ett automatiskt SOS-larm då användaren går utanför ett GPS-staket. Potentiella risker - Informationssäkerhet - Övrigt Det finns möjlighet att koppla extra tillbehör till larmet så som ett armband med larmknapp. Även en bälteshållare för icke avtagbar fixering på användarens bälte. Leverantörens råd Övriga leverantörer Ovan har produkter från tre stora leverantörer av mobila trygghetslarm med GPSpositionering presenterats. På marknaden finns det dock flera olika leverantörer och olika modeller med liknande funktioner. Somliga leverantörer inriktar sig mot säkerhet vid exempelvis ensamarbete eller arbete i skogen, medan andra har inriktning mot gruppen äldre med minnesproblematik. Trygghetslarmens storlek, prestanda och funktioner skiljer sig åt. Det finns allt från små, relativt känsliga GPS-sändare som placeras i fickan, till större modeller som istället är mycket tåliga för stötar och fukt. Företaget Doro har lanserat en relativt enkel mobiltelefon med snarlika funktioner som ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering. Telefonen är tålig och vattenavvisande och har endast fyra snabbvalsknappar för enkel uppringning till förinställda telefonnummer. Dessutom finns en trygghetsknapp som automatiskt kan ringa upp och skicka ett larm via sms till förinställda nummer, kombinerat med en GPS-positionering. Förstudien beskriver inte närmare vilka leverantörer som finns på marknaden och går heller inte in på detaljer för varje produkt. En av orsakerna till detta är att frekvent funktionsövervakning och andra säkerhetsaspekter saknas helt eller delvis.

19 Förstudierapport 19 av 57 6 Erfarenheter från referenser 6.1 Kerstin Angvik (Angvik, 2015) Kerstin Angvik arbetar som Demensvårdsutvecklare på Lärcenter för en god demensvård och Mobila Demensteamet i Linköping. På Lärcenter arbetar Kerstin med handledning, utbildning och utveckling av demensvården i Linköpings kommuns äldreomsorg. I denna profession träffar Kerstin framförallt medarbetare från omsorgen, men också närstående och individer med demenssjukdom. I Mobila Demensteamet utförs arbetet tillsammans med minnesmottagningen, och verksamheten riktar sig till personer med svåra beteendemässiga och psykiska symtom i demenssjukdomen. Kerstin besöker regelbundet kommunens särskilda boenden för att hjälpa individer genom att vara med i det dagliga arbetet och stötta medarbetarna. Teamet använder sig av BPSD-registrets arbetsgång. Genom deltagande på mässor, nätverk och forum håller sig Kerstin uppdaterad inom demensområdet och de olika kognitiva hjälpmedel som finns. På Hagdahlska huset i Linköping finns en visningsmiljö med teknik för äldre vilken Kerstin har regelbunden kontakt med. Kerstin har genom dialog och erfarenhetsutbyte deltagit i det fortlöpande arbetet med denna förstudie. Kerstin berättar att hennes uppfattning är att ett mobilt trygghetslarm med GPSpositionering bidrar till en ökad och/eller bibehållen livskvalitet både för användaren och dennes närstående. Användaren kan behålla sin rörelsefrihet och förhindra isolering och samtidig förkorta perioden för passivitet. Användaren kan uppleva trygghet då denne kan få hjälp vid exempelvis fall och bli funnen om denne inte skulle hitta vägen hem. Också närstående kan uppleva en större trygghet och rörelsefrihet. Vetskapen om att man kan finna användaren om denne varit borta en längre period eller inte kommer hem vid mörkrets inbrott, kan leda till att den närstående kan fortsätta vara aktiv i samhällslivet och känna trygghet med nuvarande hemsituation. Kerstin tror att mobila trygghetslarm kan leda till minskad skada eftersom individer snabbare kan bli funna och/eller få hjälp om en olycka inträffat. Vidare berättar Kerstin att hon anser att det mobila trygghetslarmet bör introduceras i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet och/eller då minnesproblematik identifierats. Detta skulle öka möjligheterna för användaren att nyttja larmets funktioner och skapa rutiner som har blivit en vana den dagen minnesproblematiken förvärras. Detta skulle förhoppningsvis innebära att individen kan bo kvar i ordinärt boende en längre tid än om larmet inte skulle funnits med i bilden. Kerstin menar att mobila trygghetslarm med GPS-positionering, vid rätt användning, kan bidra till ett säkrare sätt att leva ett liv utan inlåsning och tvång. Exempelvis skulle dörrar och grindar inte behöva vara kodade eller låsta och individen kan självständigt promenera utomhus utan att ledsagas av exempelvis omsorgspersonal. Om tekniken inte fungerar tillfredställande eller om det förekommer handhavandefel som bidrar till felaktiga inställningar kan trygghetslarmet bli en falsk trygghet. Vad händer om det saknas täckning, eller om trygghetslarmet ligger kvar hemma och inte kommer med ut på promenaden? Det är viktigt att i förväg ta ställning till dessa frågor.

20 Förstudierapport 20 av 57 Den etiska aspekten är även den viktigt påpekar Kerstin. Larmet får inte bli istället för personal eller närstående. Målet måste vara att det ska öka friheten för den enskilde! Familjen, användaren och omsorgsteamet måste också hitta säkra rutiner för exempelvis ladda batteriet och värna om den enskildes integritet. Utbildning med uppföljning anpassat till larmmottagarens teknikvana måste kunna erbjudas fortlöpande, och tillgången till support är viktig. 6.2 Erfarenheter från Västerås Delrapport kring användarnas erfarenheter av mobila trygghetslarm i Västerås stad (Liljeholm) Västerås har bedrivit ett projekt som i maj 2011 resulterade i en försöksverksamhet av mobila trygghetslarm. 12 individer med olika behov och diagnoser, exempelvis äldre personer i ordinärt boende och yngre personer med psykiska funktionsnedsättningar fick prova trygghetslarmen. Syftet med projektet och försöksverksamheten var kunskapsoch erfarenhetsinhämtning. Efter att ha nyttjat de mobila trygghetslarmen med GPS-positionering ombads testpersonerna att ge sin egen beskrivning av sina upplevelser, vilka presenteras i korthet nedan; Jag har kunnat genomföra mina önskningar och beslut trots min funktionsnedsättning och jag har helt klart känt mig mindre beroende av min omgivning. Jag har tagit mig ut på promenader och till och med kunnat gå och handla själv Innan jag fick prova larmet så har jag känt mig både inskränkt och insnörd, vilket har varit väldigt psykiskt påfrestande. Jag kanske inte har varit ute så där jättemycket mer än i vanliga fall men känslan av att jag skulle kunna gå ut med ett larm som fungerar utomhus gör att jag mår bättre idag än för ett halvår sedan Jag kan säga att trygghetslarmet har varit avgörande för att jag överhuvudtaget skall våga ta mig ut. Jag är jätterädd för att ramla och inte kunna bli nådd och den känslan kommer bli mer stark ju äldre jag blir. Jag går ju med rullator och är rädd för att jag inte skall orka gå hem, nu vet jag att jag kan larma även om jag inte är hemma När jag hade det traditionella larmet så gick jag inte alls långt hemifrån och jag kände att jag blev allt mer begränsad i min rörlighet. Med det mobila trygghetslarmet har jag vågat ta ut svängarna mer än jag gjorde innan Jag har till och med vågat ge mig iväg med rullatorn själv. Jag har gått ner till dammen och promenerat vid stigen som finns i kvarteret, bara den upplevelsen har varit obeskrivbar. Snart kanske jag vågar ta färdtjänst och övernatta en natt i stugan Jag vågar ta mig ut på ett helt annat sätt än tidigare vilket bidrar till att jag är en mer aktiv person än tidigare. Känns skönt att få känna sig självständig och slippa oro från mina anhöriga. Känner mig mer trygg utan att mina anhöriga behöver vara med, mindre belastning för dem, mindre oro för mig som användare och för dem som anhöriga

21 Förstudierapport 21 av 57 När min man, som har en demenssjukdom, en dag fick för sig att ringa efter en Taxi och åka iväg så kunde jag enkelt ringa till trygghetslarmet och be honom stanna taxin och köra hem honom. Jag kunde även gå in på min dator för att positionera honom och se vart han befann sig Projektledare Hannes Liljeholm beskriver i delrapporten att nyttan för användarna har varit obeveklig då det mobila trygghetslarmet bland annat kan bidrar till att isolering förhindras eller bryts. Dock har tekniken inte alltid fungerat tillfredställande, positioneringen har inte varit så exakt som utlovats, och det har funnits brister i täckningen på det mobila GSM-nätet. I fyra av fallen har testanvändarna valt att koppla sina mobila trygghetslarm till närstående istället för till en larmcentral eller till hemtjänsten. Den främsta orsaken till detta är möjligheten att få behålla sin integritet och sin självständighet. Samtliga användare och närstående är nöjda med larmet och upplevelsen av trygghet och rörelsefrihet är påfallande stor. Västerås har dokumenterat en rad frågeställningar att arbeta vidare med efter försöksverksamheten. Nedan presenteras ett urval av frågeställningarna, vilka också bör besvaras av denna förstudie. Vart går gränsen mellan kommunens ansvar för utryckning och när rycker Polisen ut för att hämta eller söka efter försvunnen person? Ska larmlösningarna skräddarsys efter varje individ (på marknaden finns ett 15- tal leverantörer av mobila trygghetslarm) eller ska kommunen inrikta sig på att upphandla en lösning? Vilka generella krav gällande tekniknivån bör finnas? Uppföljning Vem sköter laddning, och vem ser till att det finns täckning och/eller att brukaren har på sig sitt mobila trygghetslarm? Kan anhöriga vara larmmottagare i framtiden? Mats Rundkvist, Strateg på Västerås stad (Rundkvist, 2015) Mats Rundkvist, Strateg på Västerås stad har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter kring mobila trygghetslarm med GPS-positionering via telefonsamtal och mailkonversation. Nedan följer en sammanställning. I Västerås har arbetet med mobila trygghetslarm bedrivits i en liten skala, och främst som pilotprojekt med syfte att lära organisationen mer om vilka frågeställningar som behöver hanteras till en kommande implementering. Mats informerar om att det idag inte finns något formellt beslut om implementering, men för att följa trenden och utvecklingen är det bara en tidsfråga eftersom tjänsten ses som utomordentlig. I dagsläget beviljas dock inga nya mobila trygghetslarm kopplade till hemtjänsten eller den centrala larmmottagningen. Mats berättar att när pilotanvändarna rekryterades så var det informella och icke dokumenterade kriterier som gällde. Kriterierna löd ungefär så här; Användaren eller någon i dennes närhet ansvarar för att larmet laddas, att larmet kommer med ut och att kontakt tas med ansvariga om problem uppstår

22 Förstudierapport 22 av 57 Användaren har ett identifierat behov av ökad trygghet vid utevistelse genom att ha möjlighet att larma vid behov Användaren är i behov av ökad trygghet genom att man får möjlighet att spåra användaren om denne inte hittar hem Användaren är villig att ingå i ett pilotförsök och dela med sig av sina erfarenheter Användaren har ett stationärt trygghetslarm (gällde bara de som ville bli uppkopplade mot den centrala larmcentralen, och inte då larmet kopplades till närstående eller personal på det särskilda boendet) Ett informerat samtycke dokumenterades, om än med en pragmatisk tolkning Vidare berättar Mats att flera olika modeller av trygghetslarm nyttjats i pilot eftersom syftet har varit att samla erfarenheter och lära sig om tekniken. Mats tror dock att olika lösningar kommer att behövas också senare när införandet sker på bred front. Det kan vara svårt att hitta ett larm som tillgodoser alla behov för alla grupper. Exempel på sådant som kan skilja är hur lätt det är att aktivt larma, möjlighet att söka/spåra, sätta upp trygga zoner etc. Idag kan mobila trygghetslarm med GPS-positionering förskrivas som hjälpmedel till personer i ordinärt boende där närstående är larmmottagare och ansvarar för eftersök, eller till personer på särskilt boende där omsorgspersonal ansvarar för larmmottagning och eftersök. För berörda målgrupper gäller följande; Förskrivs till personer med kognitiv funktionsnedsättning som medför aktivitetsbegränsning Hjälpmedel i syfte att öka tryggheten hos brukare och närstående samt bibehålla aktivitetsförmåga då brukare p.g.a. sjukdom, skada eller funktionsnedsättning känner oro att vistas utanför hemmet Arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut eller sjuksköterska är förskrivare Förskrivare ska genomgå utbildning kring produkt inom Hjälpmedelscentrums regi Utprovning sker i samråd med hjälpmedelskonsulent Personen måste själv ge sitt samtycke till användning enligt gällande lagstiftning om övervakning. Detta ska dokumenteras av förskrivare Brukare i ordinärt boende ansvarar för abonnemangsavgiften, 200kr/månad, och för boende på särskilt boende ansvarar kommunen/särskilda boendet för abonnemangsavgiften En överenskommelse tecknas med brukaren kring att nyttjandet av mobila larm är ett försök som kan komma att avbrytas. Utöver detta framgår att larmet ska hanteras varsamt, och att vid skada eller förlust av larm blir brukaren ersättningsskyldig Västerås stad har ansvarat för att larmen fungerar (om de sköts enligt ovanstående med laddning etc.) för de som anslutits till den centrala larmcentralen, och där organisationen besvarar och rycker på larmen samt spårar om någon inte hittar hem. När det kommer till larmens säkerhet, exempelvis frekvent funktionsövervakning har Västerås stad valt att inte fokusera på detta. Mats anser dock att säkerheten för de mobila larmen är precis lika viktig som för de stationära trygghetslarmen.

23 Förstudierapport 23 av 57 Västerås stad har upphandlat välfärdsteknologin som en tjänst. Det innebär att larmen varken köps eller hyrs utan det är den levererade tjänsten med tillhörande funktioner som är central. Leverantören håller med behövlig hårdvara som en del i månadsavgiften för tjänsten. Inga dubbla avgifter har tagits ut för dem som har både stationärt och mobilt larm. Ett mobilt larm har fakturerats enligt samma taxa som stationära trygghetslarm (f.n. 174:-/månad). För den som bor i särskilt boende ansvarar boendeenheten för avgiften. Västeråsmodellen en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg (Thorslund & Stefansson, 2015) Västerås ligger långt fram i utvecklingen av välfärdsteknologi inom äldreomsorgen, och genomförda projekt vittnar om välfärdsteknologins positiva effekter för äldre. Ny teknik medför att integritet och självständighet kan stärkas i motsatts till den passiviserande tillvaro som kan skapas om fokus alltför ensidigt inriktas på att begränsa risker och skador. I februari 2015 fattade äldrenämnden i Västerås beslut om Västeråsmodellen, vilken är en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg. Modellen består av en rättslig analysmodell, en metod för införande och en checklista för individbedömning. Rättslig analysmodell Vid användning av trygghetsskapande teknik för äldre och funktionsnedsatta omfattas verksamheterna av en rad olika lagar och författningar. Dessa ger dock inte någon närmare vägledning gällande metoden för införande av tekniklösningar i vård och omsorg. Erfarenheter av projekt i Västerås visar dock att metoden för införande är viktig och att ett strukturerat och kvalitetssäkrat arbetssätt används. Socialstyrelsens meddelandeblad Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna (Socialstyrelsen) beskriver att insatser och omsorg bygger på frivillighet och att ett samtycke från den enskilde ska finnas. Vidare förklaras att samtycket måste ställas i relation till hur ingripande åtgärden är. Åtgärder som medför begränsningar av rörelsefrihet ger en faktisk påverkan för individens rättigheter indikerar meddelandebladet, varpå samtycke från individen krävs i de allra flesta fall då teknikstöd ska användas. När det gäller tekniklösningar som inte innebär begränsningar av rörelsefriheten utan där det snarare är fråga om ifall individens integritet kan kränkas, är det inte lika tydligt var gränsen går för vad som är berättigade åtgärder och när individens samtycke är en nödvändig förutsättning. Denna situation behandlas inte i Meddelandebladet. Nedan följer en fallbeskrivning som är en utgångspunkt för den rättsliga bedömningen i Västeråsmodellen. Individen som är föremål för insatser befinner sig i en situation där denne inte kan leva ett helt självständigt liv. Oavsett användning av trygghetsteknik, förekommer även i nuläget insatser som på olika sätt inkräktar eller påverkar individens fri- och rättigheter. Fallbeskrivning Kvinna med demenssjukdom, boendes på ett äldreboende. Personen förflyttar sig obehindrat utan hjälpmedel både inomhus och i den närliggande utomhusmiljön. Omsorgsteamet (sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och omvårdnadspersonal) har be-

24 Förstudierapport 24 av 57 dömt att det finns risk för att hon inte självständigt kan orientera sig på boendet, inte heller i den närliggande utomhusmiljön. För att möjliggöra trygga och självständiga förflyttningar finns behov av tillsyn. Åtgärd Tillsyn med stöd av personal Personen måste alltid ha en personal med sig när hon lämnar avdelningen. Om personal inte finns tillgänglig får individen vänta vilket kan skapa ökad oro och frustration. När personal alltid närvarar för tillsyn kan personens känsla av självständighet och integritet påverkas negativt. Kvinnan har inte kunnat ge sitt medgivande till utökad tillsyn med personal. Aktivitetsmöjligheterna begränsas utifrån personalens möjligheter att närvara vid promenader. Åtgärd Tillsyn med stöd av trygghetsskapande teknik Personen erbjuds att bära ett mobilt trygghetslarm. Larmet möjliggör för personen att kunna påkalla hjälpa av personal både inne på boendet och i närliggande utomhusmiljö. Med stöd av passivt larm från entrédörren eller passage ut från trädgården får personal vetskap om när personen lämnar boendet. Larm kommer omgående till personalens larmmottagare vilket möjliggör snabbt stöd utifrån personens behov. Stödet kan till exempel vara att personal möter upp personen och erbjuder sällskap på promenaden. Vinster för den enskilde vid användning av trygghetsskapande teknik Alla personer har rätt till utomhusvistelse utifrån sina behov och önskemål. Tillsyn med mobilt trygghetslarm gör att den enskilde utifrån sitt behov kan ges kontinuerlig tillsyn, inte endast tillsyn som begränsas till de stunder som personal är närvarande. Att inte begränsa personens rörelseområde till en viss del av boendet ger ökade möjligheter till aktiviteter och stimulans. Personens känsla av självständighet och integritet påverkas positivt. Begränsade åtgärder minimeras eller kan helt undvikas. Boendets möjlighet att efterlikna en normal hemmiljö ökar. Den rättsliga analysmodellen visar i olika steg hur aktuella lagregler bör tillämpas i en struktur som utgår ifrån de manuella insatser och åtgärder som vidtas beträffande vårdoch omsorgstagare i nuvarande verksamhet, och vad de olika tekniklösningarna motsvarar i faktiskt handlande.

25 Förstudierapport 25 av 57 Iakttagande Ingripande Motsvarar att personal håller uppsikt Motsvarar att personal ingriper Typ av teknik - mobilt larm Typ av teknik - lås, grind Inte tvångsåtgärd Tvångsåtgärd Utifrån vad tekniklösningarna motsvarar i verksamhetens faktiska handlande delas tekniklösningarna upp i kategorierna iakttagande och ingripande. Metod för införande Västeråsmodellen fokuserar på den första fasen, iakttagande, där tekniklösningarna motsvarar personalens uppsikt, och möjlighet att iaktta utan att störa individen. Översatt till en matris ser då indelningen av lösningarna för trygghetsteknik ut så här;

26 Förstudierapport 26 av 57 Faser vid genomf örande av insats 1. Faktiskt handlande Iakttagande Ingripande 2. Typ av trygghetsteknik Larm Lås, grindar 3. Grundlagsbestämmelser 4. Rättsligt stöd för att användande får ske RF 2 kap. 6 andra stycket " var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personaliga förhållande." Samtycke Utan samtycke, efter laglighetsbedömning enligt HSL/PDL/SoL/LSS Använd metod till stöd för bedömningen; jfr bedömning enligt överviktsprincipen i KÖL RF 2 kap. 8 "Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande" Samtycke eller uttryckligt lagstöd 5. Lagkrav för hur användning ska gå till PuL, PDLoch SoL-PuL, information, säkerhet kvalitet vid genomförande Vid varje bedömning är det av yttersta vikt att det är den enskildes behov som ligger till grund för vilken insats som är aktuell (larm eller lås). Bedömningsprocessen ska vara oberoende och den enskilde ska involveras utifrån sin förmåga. Det omsorgsteam som finns kring den enskilde (sjuksköterska, omsorgspersonal, fysioterapeut, arbetsterapeut) gör en aktivitetsbedömning och för att arbetssättet ska vara strukturerat använda exempelvis Senior Alert eller en BPSD-skattning som underlag. Den till Västeråsmodellen tillhörande Checklista för behovsanalys av tillsyn som ska genomföras av personal eller med stöd av trygghetsteknik ska användas. Med stöd av checklistan ska individens uppskattade vinster lyftas fram i de olika alternativen. Checklista för individbedömning I checklistan inventeras och analyseras problembilden. Alternativa insatser utvärderas och de uppskattade vinsterna/förväntade effekterna med att följa de olika faserna (iakttagande och/eller ingripande) listas. Genomförandet ska anpassas utifrån den enskildes behov, typ av situation, tid på dygnet, intervaller etc. Vid användande av trygghetsskapande teknik ska individuella inställningar göras utifrån den enskildes behov.

27 Förstudierapport 27 av 57 Behov, bedömning och uppföljning ska dokumenteras enligt HSL och SoL. Uppföljning ska ske kontinuerligt i vardagliga situationer där förändringar av behov hos den enskilde blir tydliga. Senior Alert och BPSD-skattning bör användas även vid uppföljning. Den enskildes reaktioner vid de olika handlingsalternativen samt uppskattade vinster för individen ska iakttas. Genom att använda metoden sker en professionell bedömning av omsorgsteamet, individens integritet bevakas och trygghetsteknik kan användas utan den enskildes samtycke. Ulla Rudervall, Hjälpmedelskonsulent på Hjälpmedelscentrum, Västerås stad (Rudervall, 2015) I Västerås stad förskrivs det mobila trygghetslarmen som ett tekniskt hjälpmedel enligt HSL. Den som förskriver trygghetslarmet upprättar ett underlag vilket ger en vägvisning om vilken produkt som passar individens behov och önskemål bäst. Väl på Hjälpmedelscentrum utförs själva utprovningen och med underlaget som bas och en diskussion väljs produkten. I Västerås stad använda de mobila trygghetslarmen Posifon och Vega. Inget larm är överrepresenterat utan larmens olika funktioner matchar olika användare. Idag nyttjas 14 mobila trygghetslarm i Västerås. 3 larm finns på särskilt boende och ett larm nyttjas av ett barn. Under kommande veckor finns ytterligare två underlag för förskrivning. I Västerås har man upplevt en del tekniska problem med larmen. En del av dem är handhavandefel hos användaren eller dennes närstående, men det har också förekommit att fel uppgifter lagt in i portalerna, exempelvis att en siffra i ett telefonnummer blivit fel. Hjälpmedelscentrum hjälper också individer och deras närstående med tips om hur den egna tekniken som redan finns i hemmet kan nyttjas på ett bättre sätt. Exempel på detta är att en vanlig mobiltelefon också går att spåra precis som ett mobilt trygghetslarm. För en ungdom eller en person som med vana alltid bär med sig sin smarta telefon kan det därför vara fullgott att lära och/eller visa närstående hur funktioner som hitta min Iphone fungerar. I Västerås har man inte upplevt problem med att närstående inte har en smart telefon eller på annat sätt har utrustningen för att kunna göra en sökning/spårning. Om maka/make inte haft tillgång till en smart telefon har det funnit barn eller annan närstående som kan ansvara för den delen. 6.3 Erfarenheter från Östersund (Hannerz & Malmquist, 2013) Östersunds kommun har inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre drivit projekt Förskrivning av larm i Östersund. Syftet har varit att ta fram en metod för förskrivning av larm som säkerställer förskrivningsprocessen vad gäller brukares och närståendes delaktighet, dokumentation och ordination, samt det praktiska handhavandet av teknik för larm, ex. val av produkt, installation och underhåll. Projektet innefattar

28 Förstudierapport 28 av 57 olika typer av teknik såsom larm, sensorer och nödsändare. Följande sammanfattning av rapporten inkluderar endast mobila trygghetslarm av modell Vega. I rapporten definieras två olika grupper av frågeställningar som utgör hinder i verksamheten för förskrivning av larm. 1. Frågeställningar kring själva förskrivningsprocessen. t.ex. tydliga och säkra rutiner kring brukare och närståendes delaktighet, ordination och uppföljning. Förskrivning av larm till personer med demenssjukdom kräver extra tydlighet vad gäller rutiner och riktlinjer hos huvudmannen 2. Den andra gruppen frågeställningar gäller val och hantering av produkterna. ksamheten måste organiseras så att val av produkt, installation samt hantering sker på ett effektivt och säkert sätt. Utifrån säkerheten för brukaren kräver förskrivning av larm även att det finns tydliga rutiner för underhåll, batteribyten och laddning. Förskrivning av denna typ av produkter kräver större tydlighet för att man som förskrivare ska våga gå in och ta det ansvar som följer. Det är viktigt att klargöra vem som ansvarar för vad, och beskriva hur man håller ihop alla de praktiska problemställningar som förskrivare kommer i kontakt med. I samband med inköp av ny teknik är det viktigt med samordning och att ansvaret ligger hos personal med god kunskap om såväl befintliga produkter som det som ska upphandlas för att tekniken ska fungera ihop Vid utvärderingen av projektet har ett företag vid namn Pay Off AB, under 12 månader följt brukarens möjlighet att bo kvar i sitt eget boende. Den faktiska situationen har jämförts med ett alternativscenario uppbyggt utifrån hur situationen med stor sannolikhet skulle varit för berörda personer utan ett larm. 11 personer har deltagit i utvärderingen. Förskrivningsprocessen har utvärderats genom enkäter och intervjuer där föreläge jämförts med efterläge. 34, respektive 38 personer har deltagit vid denna utvärdering. I Östersunds kommun tillhandahålls alla mobila larm som Hälso- och sjukvårdsinsats. Dessa larm förskrivs som övriga medicintekniska produkter eftersom det krävs en bedömning av kognitiva förmågor samt aktivitetsförmåga för att kunna bedöma vilket larm som ska förskrivas och hur det ska anpassas. Förskrivningen omfattas av rutin vid användning av skyddsåtgärd och förskrivning och/eller ordination av skyddsutrustning. Förskrivning görs av arbetsterapeut eller sjukgymnast och skall åtföljas av ordination eller egenvårdsbeslut samt dokumenteras i journal. I aktuell rutin framgår vad ordination och egenvård ska innehålla. Vid användning av mobila larm och när hemtjänsten är inkopplad skall det förutom ordination även finnas identitetshandling vid användning av larm, samt en åtgärdsplan vid försvinnande av person som har ett larm. Förskrivningen ska alltid ske i samråd med brukaren, om möjligt, närstående och andra berörda t.ex. hemtjänsten. Då det handlar om ny teknik som varken brukare, närstående eller personal är insatt i är det viktigt med noggrann introduktion av framför allt trygghetslarm med GPSpositionering. Det är också nödvändigt med en period med anpassning av produkten och miljön för att larmet ska möta brukarens och närståendes behov. Runt trygghetslarm med GPS-positionering blir det särskilt mycket information, och det krävs flera täta uppföljningar med genomgång av funktionerna. I de fall brukaren inte kan förstå vad larmet innebär eller komma ihåg att denne samtyckt till att nyttja tjänsten har man i Östersund valt att säkra samtycket genom att följa

29 Förstudierapport 29 av 57 brukarens välmående. Om brukaren inte reagerar negativt på larmet eller de insatser som följer på att larm utlöses anses samtycket säkrat. Om brukaren däremot visar missnöje då exempelvis omsorgspersonal kommer och möter upp efter att ett larm gått, saknas samtycke. Konsekvenserna av detta är att larmet inte kan användas utan en ny bedömning. Uppföljning av samtycke ska ske systematiskt, minst en månad, genom att omsorgspersonalen på signeringslista antecknar aktuella händelser och hur brukaren reagerar. Vid behov förlängs denna uppföljning. Den ekonomiska utvärderingen av projektet har haft två olika perspektiv, ett kommunalekonomiskt och ett samhällsekonomiskt. 7 av 11 fall uppvisar en positiv lönsamhet för kommunerna, och för samhället är motsvarande siffra 6 av 11 fall. Den största intäktskällan för såväl kommunen som samhället är den (sannolikt) uppskjutna kostnaden för särskilt boende. Anledningen till att lönsamheten skiljer sig åt mellan kommunen och samhället är att en kostnadspost faller utanför kommunens ekonomi. Det gäller den produktionsförlust som är kopplad till den närstående som har en anställning, och som uppgett att närvaro på arbetet påverkas av brukarens situation. Vad gäller kostnaderna är den största kostnadsposten för kommunen de tjänster som är kopplade till det (sannolikt) förlängda hemmaboendet, d.v.s., i första hand hemtjänst. Den allra högsta lönsamheten uppvisar de fall där kostnaden för särskilt boende kan skjutas upp i två-tre månader, i kombination med att bara marginellt tillkommande hemtjänst krävs för det förlängda boendet i det egna hemmet. Samtliga närstående har varit positiva till användandet av larmen och har upplevt att larmen underlättar deras situation. I rapporten lyfts fram att följande punkter är viktiga att hantera i samband med förskrivning av larm; Vid förskrivning krävs bedömning av både kognitiv- och aktivitetsförmåga. Larm bör därför förskrivas enligt HSL och förskrivas av legitimerad personal. Tydliga rutiner som exempelvis garanterar brukarens delaktighet och samtycke rekommenderas Teknikstöd eller teknisk support bör kunna erbjudas förskrivarna så att den kontinuerliga utvecklingen inom området kan följas och för att förskrivarna ska ha relevant kunskap för säker hantering av produkterna. Utbildning bör ske fortlöpande Person med övergripande ansvar är nödvändig vid implementering när larmverksamhet ska startas och implementeras i verksamheten bör en person, exempelvis en arbetsterapeut i ett demensteam, ha ett övergripande ansvar. Denna person måste sätta sig in i produkter och förskrivningar för att kunna stötta förskrivarna. Etiska frågeställningar och tekniska möjligheter, en individuell bedömning i varje enskilt fall måste göras Kunskapen om teknikstöd är ofta låg ute i verksamheterna och det saknas även kunskap hos förskrivare och beslutsfattare om vilken nytta denna teknik kan ha för den enskilde och dennes närstående Ett fåtal personer, främst kvinnor har tackar nej till att använda larmet eftersom larmenheten är stor och klumpig. En brukare har inte velat använda larmet då

30 Förstudierapport 30 av 57 denne känt sig övervakad. Generellt sett har män varit mer positiva än kvinnor till larmet Det har varit enklare att få samtycke i de fall där närstående och inte hemtjänsten ansvarat för skötsel och larmmottagning. Om en personal är negativ till larmet eller visar osäkerhet inför en brukare kan detta räcka för att brukaren ska tacka nej, även om resterande delar av personalgruppen är positiva. Larm bör introduceras i ett tidigt skede för att brukare med demenssjukdom ska ha förutsättningar att klara av klockan och dess funktioner. En demenssjuk individ eller dennes närstående vet inte alltid vilka produkter som finns på marknaden och kommer således kanske inte att fråga efter larmet. När närstående ber kommunen om hjälp är situationen i regel akut Under projektet har larmen varit kostnadsfria, men det finns olika förslag på kostnadsmodeller. Exempelvis kan en depositionsavgift lämnas då brukaren får larmet. Brukaren kan då vara mera aktsam om larmet och chanserna att larmet återlämnas ökar. Kommunen kan också ta ut en månadsavgift för larmet eller se det som ett komplement till annan hemtjänst. Larmen är en viktig del i kommunens anhörigstöd och avgifterna bör därför, med hänsyn till detta vara låga. Avgifter får inte medföra att närstående inte får tillgång till underlättande teknik som möjliggör kvarboende Det har funnit en del problem med tekniken, exempelvis falska larm och att klockan inte fått kontakt med basenheten. Många fel beror dock på handhavandet varpå vikten av utbildning till närstående och personal belyses Dialogen mellan användare, förskrivare och teknikföretaget är viktig för den fortsatta utvecklingen av produkten Kent Lidén, Tekniker, Östersund kommun (Lidén, 2015) Kent arbetar som tekniker i Östersunds kommuns larmgrupp. Larmgruppen arbetar bland annat med analoga och digitala trygghetslarm, trygghetslarm med GPSpositionering, digitala lås och nattkameror. Kent ansvarar för administration och underhåll av trygghetslarm med GPS-positionering. Vid en telefonintervju delar Kent med sig av sina kunskaper och erfarenheter. I Östersunds kommun finns 1500 stationära trygghetslarm och 24 trygghetslarm med GPS-positionering. Hemtjänsten ansvarar för att åtgärda larmanrop, och larmgruppen ansvarar för beställning och administration samt installation av samtliga larm och digitala lås Idag har 24 personer i ordinärt boende och särskilt boende ett trygghetslarm med GPS-positionering. I huvudsak används Vega, men en användare har en Posifon. Anledningen till att Vegan används i större utsträckning är att en Vega kan laddas medan den sitter kvar på handleden vilket en Posifon inte kan Målgruppen för trygghetslarm med GPS-positionering är individer med minnesproblematik eller de som känner en osäkerhet kring att hitta hem i samband med promenad. Klockorna används både av äldre, och individer som omfattas av LSS Larmen är kopplade till larmcentralen Tunstall I cirka 80% av fallen ansvarar hemtjänsten eller det särskilda boendet för att söka och spåra

31 Förstudierapport 31 av 57 I kommunen finns både privata och kommunala utförare. Samma avtal gällande att söka och spåra gäller för alla utförare. Nattetid i hemtjänsten ansvarar den kommunala verksamheten för all hemtjänst, inklusive att söka och spåra Östersunds kommun hyr sina trygghetslarm med GPS-positionering. Kommunikation ingår i avtalet Larmgruppen ansvarar för administration, underhåll och batteribyte. Detta kan exempelvis vara att registrera eller justera uppgifter i portalen, beställa nya larm och skicka larm på service samt att byta batteri i klockorna Hemtjänsten, det särskilda boende eller närstående ansvarar för att ladda klockan, det vill säga, säkerställa att det finns tillräckligt med batteri Kent, i egenskap av tekniker och Åsa, arbetsterapeut, har det övergripande ansvaret för trygghetslarmen med GPS-positionering. Kent ansvarar för det praktiska medan Åsa har fokus på exempelvis rutiner kring hur personalen ska arbeta Larmgruppen ansvarar för teknikstöd och teknisk support till användare och verksamheter. Larmgruppen finns i tjänst dagtid, måndag till fredag Kent berättar att de identifierade tekniska problemen främst är handhavandefel vid laddning av klockan (Vegan). Laddbatteriet placeras inte korrekt, varpå klockan inte laddas. Det inträffar också att laddbatteriet glöms bort, varpå klockan inte laddas alls. När batterinivån är låg blir spårningen missvisande då koordinaterna kan visa att brukaren är på exempelvis Island Det finns en identifierad risk med att använda Posifon eftersom inte klockan kan laddas när den sitter på armen. En individ med minnesproblematik inväntar inte att klockan ska laddas färdigt innan denne ger sig ut på en promenad Klockorna (Vegan) är väldigt stor och ömtålig, och flera displayer har gått sönder. Enligt Kent kan det räcka med att klockan slås emot en dörrpost för att displayen ska spricka. Målgruppen är tyvärr inte alltid medvetna om att man bör vara försiktig Åsa Hannerz, Arbetsterapeut i Demensteam, Östersund kommun (Hannerz, Arbetsterapeut, 2015) Åsa Hannerz arbetar som arbetsterapeut i Demensteamet i Östersunds kommun. Åsa var också projektledare för projektet Förskrivning av larm i Östersund. Idag har Åsa tillsammans med Kent Lidén det övergripande ansvaret för mobila trygghetslarm med GPS-positionering i kommunen. Åsa delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter via telefonsamtal och mailkonversation. Åsa berättar att målgruppen för mobila trygghetslarm med GPS-positionering är individer med minnesproblematik och som upplever oro för att exempelvis inte hitta hem. Målgruppen är inte de individer som förvirrar sig flera gånger om dagen eller på veckobasis. I dessa fall krävs en annan lösning De som ansvarar för att söka och spåra är både hemtjänsten och närstående, var för sig eller i team. Enligt Åsa går det inte att ha samma lösning för alla utan detta måste behovsprövas Alla mobila trygghetslarm med GPS-positionering är kopplade till larmcentralen Tunstall. Det är således inte enskilda närstående eller omvårdnadspersonal som ska hantera IT-stödet för att söka efter användaren Rutiner för när det är tillåtet att söka och/eller spåra en individ är individuellt, och kan komma att justeras vid flera tillfällen under perioden för användandet.

32 Förstudierapport 32 av 57 Exempelvis kan det vara tillåtet att söka Kalle om han inte kommer hem till en avtalad tid, men om man ser att Kalle är på väg hem behöver han inte mötas upp och ledsagas hem Eftersom hemtjänsten alltid har bilar har man i Östersund fattat beslut om att det är lämpligt att det är denna yrkesgrupp som i huvudsak ansvarar för att spåra och hjälpa individer hem. Med bilen kan de lätt möta upp användaren och erbjuda denne skjuts hem På natten när det finns ett begränsat antal omsorgspersonal i tjänst måste det finnas extra tydliga rutiner. Om det är två nattpersonal på ett boende måste det tydligt framgå att medarbetare 1 kontaktar en taxi (rekvisition för resor finns) och påbörjar spårningen. Medarbetare 2 bemannar upp boendet, och kontaktar vid behov hemtjänsten som får hjälpa till med eventuella dubbelbemanningar. På jourtid måste varje enskild medarbetare känna sig trygg med rutinerna! Den arbetsterapeut som förskriver larmet måste säkerställa att arbetsmiljön för medarbetarna garanteras. Detta görs genom att det finns tydliga rutiner och ansvarsfördelningar Östersund har inget dokumenterat samarbete med exempelvis Polis eller Landräddningen. Dock kontaktas alltid Polis om hemtjänsten inte kan hitta användaren För att underlätta spårning finns en tydlig plan för varje individ. Här framgår om individen regelbundet besöker eller har besökt någon speciell plats, vart individen har varit yrkesverksam osv. Det finns också en kopia på identitetshandling eller annat foto så att exempelvis nya vikarier och Polis kan delta i sökandet I Östersund utgår ingen extra ersättning till hemtjänstutföraren för att de ansvarar för att spåra individer Ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering är kostnadsfritt för den enskilde Åsa upplever inte att det är ett problem att närstående inte behärskar den teknik som mobila trygghetslarm medför. Värt att uppmärksamma är dock att tekniken ofta presenteras för sent för användaren, varpå denne har svårigheter med att ta till sig och nyttja den nya tekniken För att tidigare nå ut till individer med minnesproblematik tror Åsa att det finns ett värde i att samarbeta med primärvården. I regel är det distriktsläkare eller distriktssköterskor som har en redan etablerad relation med den enskilde och som kan notera förändringar i allmäntillstånd och livssituation Att implementera ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering kan vara tidskrävande. Många gånger måste de geografiska zonerna provas ut succesivt, och anpassas för att matcha individens behov. Också uppföljning krävs för att få rutin på att exempelvis ladda klockan När produkten/tjänsten ska säljas in till den enskilda individen är det en framgångsfaktor att inte fokusera på den enskildes nedsatta förmågor, utan istället belysa vilka möjligheter som skapas 6.4 Erfarenheter från Lidingö (Aldor, 2015) Agneta Aldor arbetar som projektledare på Lidingö stad. Agnetas uppdrag är bland annat att digitalisera trygghetslarmskedjan och att bedriva ett implementeringsprojekt där slutmålet är att kunna erbjuda ett utbud av tjänster för trygghetslarm utifrån kundens

33 Förstudierapport 33 av 57 individuella behov. Här ingår mobila trygghetslarm med GPS-positionering. Vid telefonsamtal berättar Agneta att Lidingö stad står i startgroparna, då arbete pågår med att ta fram en projektbeskrivning för implementation av mobila trygghetslarm med GPSpositionering. Många tankar och funderingar ligger fortfarande på ritbordet och det saknas kunskaper och erfarenheter kring hur man ska hantera processens olika delar. Vid diskussionen framkommer dock två viktiga reflektioner som kan ge mervärden för denna förstudie. 1. Lidingö stad har som ambition att kunna erbjuda mobila trygghetslarm med GPS-positionering som en insats enligt SoL. Trygghetslarmen ska likställas dagens digitala trygghetslarm, och då en bedömning av behovet av insats görs utvärderas också vilken typ av trygghetslarm (mobilt eller digitalt) som passar den enskilda individen bäst. Denna tanke skiljer sig från hur man idag arbetar i andra kommuner, exempelvis Västerås och Östersund. Hur man ska hantera individer med nedsatt beslutsförmåga är något Lidingö stad inte tagit ställning till. Agneta hoppas att detta kommer att klarna under projekttiden. 2. De mobila trygghetslarmen med GPS-positionering kommer att användas inom gränserna för Lidingö stad. Om användaren lämnar området upphör också kommunens ansvar för individen, och närstående eller annan utsedd person i användarens närhet får ta över ansvaret för sökandet och att hjälpa användaren hem. Vad som händer om användaren inte har något närstående eller annan utsedd person i dennes närhet som kan tänka sig att axla ansvaret är oklart. Också detta hoppas Agneta kommer att klarna under projektets gång. Lidingö stad har ännu inte tagit ställning till om hur man ska hantera att alla individer ska erbjudas lika vård och omsorg. Kanske kan en annan likvärdig insats erbjudas eller annan form av larmorganisation. 6.5 Referensgrupp I september genomfördes en workshop där representanter från för trygghetslarm auktoriserade hemtjänstutförare deltog. Deltagarna var chefer, samordnare/gruppchefer och undersköterskor. Under workshopen presenterades bakgrunden till förstudien och en presentation av hur insatsen mobilt trygghetslarm med GPS-positionering skulle kunna se ut gavs. Avslutningsvis identifierades möjligheter och risker med de mobila trygghetslarmen utifrån deltagarnas olika perspektiv. Nedan presenteras slutsatser från workshopen. Identifierade möjligheter Ökad trygghet för den enskilda brukaren och dennes närstående Bibehållen hälsa Ökad trygghet för medarbetarna som inte behöver uppleva stressen av att en brukare är försvunnen Samhällsekonomiskt Individanpassad omsorg och insatser

34 Förstudierapport 34 av 57 Om larmet implementeras tidigt bedöms nyttorna och användningsområdena bli betydligt större än om larmet implementeras då brukaren redan har en medel eller svår minnesproblematik Identifierade risker Hemtjänst är en planerad punktinsats. Att söka och spåra en individ samt ledsaga denna person hem kan vara tidskrävande. En stressfaktor om tiden inte räcker till eller om förutsättningarna är bristfälliga Kontinuerlig uppföljning krävs för att ställa in och anpassa de individuella inställningarna såsom trygghetszon. Detta arbete kräver kompetens och erfarenhet samt kunskap om den enskilda brukaren Gränsdragningarna mellan brukare, verksamhet och kommun är svåra att avgöra, men det måste finnas en tydlig ansvarsfördelning för att tjänsten ska vara trygg för alla parter Om en verksamhet endast har ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering, alternativt inget alls, hur behålls då kunskapen i personalgruppen? På natten/jourtid är personalstyrkan betydligt mindre än på dagtid. Hur säkerställer man att det finns personal i tjänst som kan söka och spåra? Individer med nedsatt omdömesförmåga, hur hanteras dessa? Hur långt sträcker sig ansvaret att söka och spåra? Vad händer om en brukare lämnar det geografiska området, eller Linköpings kommun? Övrigt Hur ska ansvar etc. regleras i avtalet mellan kommun och utförare? Vilka ersättning för insatsen är rimlig att verksamheten erhåller? Kvalitetssäkrade rutiner kring att söka, spåra och rycka på larmen krävs för att tjänsten ska bli säker I gruppen är den samlade uppfattningen att insatsen mobila trygghetslarm med GPSpositionering är positivt för många brukare och deras närstående. Dock anses att detta inte får bli en insats som medför att brukaren behöver hämtas och ledsagas hem flera gånger varje dag, utan det ska vara just en ökad trygghet för den individ som känner osäkerhet men som oftast hittar hem på egen hand. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner och en handlingsplan för varje enskild användare. Detta för att tydliggöra ansvaret för laddning av klocka, att klockan nyttjas och andra gränsdragningar. 6.6 Brukare Kalle, brukare med minnesproblematik i ordinärt boende (Kalle, 2015) Kalle, som egentligen heter något annat, är en 60-årig man boendes i centrala Linköping. Kalle har diagnosen Alzheimer vilken medför minnesproblematik.

35 Förstudierapport 35 av 57 Tidigare har Kalle arbetat, vistats i sommarhuset på landet, målat samt cyklat och promenerat mycket. Runt Kalle finns ett socialt nätverk med sambo och barn. Istället för arbete besöker Kalle idag en daglig verksamhet som ligger några kilometer från bostaden. Han tycker fortfarande om att vara aktiv och promenerar och cyklar gärna flera timmar i sträck. Kalle åker regelbundet till sommarhuset vilket är möjligt med färdtjänst. Kalle har självständigt kunnat ta sig till sin dagverksamhet och röra sig runt om i Linköping. Dock upplever han en oro över att inte hitta hem. Vid ett tillfälle kom Kalle och hans sambo bort ifrån varandra då de var i en annan stad, och Kalle var försvunnen i cirka 1 timma. Kalle har nyttjat det mobila trygghetslarmet Vega sedan mars Eftersom Kalle aldrig har använt klocka som armbandsur är larmet anpassat att ligga i byxfickan. Kalle har fått in en bra rutin, och klockan kommer med honom ut vid varje tillfälle. Kalle berättar att han är trygg med larmet och upplever en frihetskänsla när han kan gå ut, jag vet inte vad jag annars skulle göra.., sitta här!?. Kalle berättar också att han inte vet vad han ska använda knapparna på klockan till, mer än att han kan bli hittad om han inte skulle komma hem. Anna, sammanboende med brukare med minnesproblematik i ordinärt boende (Anna, 2015) Anna, som egentligen heter något annat, är 57 år och sammanboende med Kalle. Hon delar med sig av sina erfarenheter av det mobila larmet, och hur det påverkat henne och Kalles livssituation. Anna fick vetskap om att det fanns mobila trygghetslarm med GPS-positionering av Kerstin Angvik, Demensvårdsutvecklare. Anna började då söka på internet för att lära sig mer om produkten. På internet hittade hon företaget Staying Active som levererar larmet Vega. Väl i kontakt med företaget insåg Anna att larmet skulle medföra en större kostnad varje månad, en kostnad som inte rymdes i den dagliga ekonomin. Man skulle heller inte få prova larmet för att senare kunna utvärdera om nyttorna är tillräckliga i förhållande till investeringen. Tack vare ett projekt kunde dock larmet börjat nyttjas i mars Anna berättar att hon inte är något teknikfreak och att hon inte har en smart telefon med internetuppkoppling. Hon berättar också att hon tycker att en smart telefon är alldeles för dyr i inköpspris så att det känns som en orimlig investering. Hon inser dock att en smart telefon skulle möjliggöra för henne att söka/spåra Kalle på ett mer flexibelt sätt än idag då hon endast använder datorn till ändamålet. Anna påpekar att det kanske vore bra att larm och telefon följer varandra så att möjligheterna att använda produkten ökar. Larmet och telefonen kommer ju endast att användas under en begränsad tid, och då känns det som alldeles för mycket pengar i sammanhanget. Anna sköter webbportalen själv men har bristfälliga kunskaper både vad gäller tekniken och funktionerna. Hon kan spåra Kalle, men kan exempelvis inte ändra från kartvy till satellitbild eller ändra den geografiska trygga zonen. Anna upplever också att hon får många sms när batteriet är dåligt och klockan inte användas (exempelvis vid resor) och hon vet inte att detta enkelt kan justeras i portalen.

36 Förstudierapport 36 av 57 Vid intervjun diskuteras de olika funktionerna och möjligheterna, var vid behovet av kontinuerlig utbildning/support och uppföljning blir tydligt. Anna uttrycker att det också vore tacksamt med smarta tips, exempelvis för hur man ska få rutin på att ladda klockan. Anna berättar att Kalle hade en medelsvår minnesproblematik när klockan introducerades. Hon tror att Kalle skulle haft större möjligheter att nyttja klockans funktioner så som larm och kommunikation om klockan implementerats tidigare. Idag har hon och Kalle övat på att kommunicera via klockan, men Kalle förstår inte hur han ska svara. Innan Kalle fick klockan var Anna ofta orolig. Kalle kunde vara borta i flera timmar och Anna visste inte om Kalle var försvunnen eller om han bara var ute på tur. På grund av sjukdomsbilden saknar Kalle tidsperspektiv och kommer därför inte hem till middagen eller andra överenskomna tider. Anna berättar att klockan gör att Kalle kan behålla sin frihet och känsla av att kunna göra saker på egen hand precis som innan. Anna berättar vidare att hennes oro avtagit nästan helt och att hon upplever trygghet i vardagen. Avslutningsvis säger Anna att klockan skapar förutsättningar för människor att bo och leva som vanligt. Hon vill också skicka med till beslutsfattare att mobila trygghetslarm med GPS-positionering skulle underlätta för många människor i liknande situationer. 6.7 Personal Medarbetare, Attendo Åleryds vårdboende (Karlsson, Fredriksson, & Moberg Jonsson, 2015) onica Karlsson, Eva-Lena Fredriksson och Anna Moberg Jonsson arbetar som undersköterskor på en demensavdelning på Åleryds Vårdboende. Tillsammans har de mångårig erfarenhet av att arbeta med individer med minnesproblematik. Vid intervjutillfället diskuteras hur mobila trygghetslarm med GPS-positionering skulle kunna komma att användas i verksamheten, och vilka effekter detta förväntas generera. Diskussionen tar utgångspunkt i en pågående process på boendet. Bakgrund Erik, som egentligen heter något annat är en bildad man som flyttat in på boendet med anledning av sin demenssjukdom. Erik är mycket vital och mån om sin frihet och möjligheten till utevistelse. Erik ser frisk ut och är verbal vilket gör att han inte känner någon samhörighet med de medboende. Åleryd är ett område som Erik saknar förankring till vilket gör att han inte hittar i området. Till en början tyckte han att det var tryggt att en personal från boendet följde med honom ut, men ganska snart blev Erik utåtagerande både då personal deltog på promenaden och när han fick vänta en stund på att promenaden skulle kunna genomföras. Tillsammans med närstående beslutades att Erik skulle få promenera ensam i området. Erik höll sig i närheten av boendet och personalen kunde i de flesta fall ha uppsikt från fönstret eller trädgården. Vid ett par tillfällen försvann dock Erik och större sökinsatser med Polis fick genomföras. Erik har ett adresskort i plånboken vilket gjort att också privatpersoner har hjälpt Erik tillbaka till boendet. Vid försvinnandet har Erik återfunnits exempelvis vid sin förra bostad och på platser som han haft förankring till. Erik

37 Förstudierapport 37 av 57 har således svårt att orientera sig i ett nytt område, men kan ta sig till, och hitta på välkända platser. När möjligheten till utevistelse begränsas blir Erik aggressiv och kan gå på både medboende och personal. Detta stressar och triggar de medboende vilket gör att stämningen blir orolig, och arbetsmiljön bristfällig. Utevistelse har en positiv inverkan på Erik då det lugnar honom och han upplevs mer välmående. Möjligheter med ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering Med ett mobilt trygghetslarm skulle Erik kunna fortsätta att vistas utomhus på egen hand, utan att en sökinsats av Polis eller ledsagning hem av främlingar riskeras. Erik skulle kunna behålla sin känsla av upplevd självständighet och värna om sin personliga integritet. För personalen skulle ett mobilt larm innebära en förbättrad arbetsmiljö ur flera perspektiv. Oron kring vart Erik är skulle försvinna, och Erik skulle heller inte vara utåtagerande i samma utsträckning och/eller ge sig på sina medboende. De intervjuade medarbetarna tror att det över lag skulle bli en mer harmonisk miljö på avdelningen då samtliga brukare skulle känna ett välbefinnande och vara i balans. Personalen tror att eventuella sökningar, och att möta upp en användare av ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering skulle rymmas i den dagliga planeringen. Att slippa oror, och att leta utan systematik är mer tidskrävande. Identifierade risker De risker som medarbetarna och verksamheten identifierat och som behöver behandlas innan implementeringen är följande; Det måste alltid finnas personal med körkort samt tillgång till bil för att det ska vara möjligt att hämta Erik. Taxi skulle dock kunna vara ett alternativ Erik, eller den potentiella användaren måste vara positiv till larmet så att berörd person har det på sig Det måste finnas rutiner i verksamheten för att ladda larmet och för att säkerställa att användaren har det med sig/på sig Om en användare av mobilt larm går ut utan kläder eller på annat vis riskerar att hamna för en individen kränkande situation, hur ska det hanteras? Om användaren går ut på natten skulle detta kunna bli ett problem eftersom det i regel är en lägre bemanning Användare med nedsatt omdömesförmåga kan utgöra en risk för sig själva, exempelvis vid trafiksituationer eller möten med andra människor Övrigt De intervjuade medarbetarna tror att mobila trygghetslarm med GPS-positionering skulle minska känslan av att individer blir frihetsberövad. Öppna dörrar på ett boende, eller möjligheten att promenera utan ledsagare skulle istället öka känslan av upplevd självständighet. Medarbetarna anser att mobila trygghetslarm ska implementeras i ett tidigt skede då en minnesproblematik identifieras. Detta för att larmet ska bli en positiv möjlighet för an-

38 Förstudierapport 38 av 57 vändaren snarare än en övervakning. Larmen måste dock provas ut individuellt och efter varje enskild individs status. Medarbetarna tror inte att mobila larm passar alla, exempelvis de personer som vill gå hem eller de som försvinner flera gånger varje dag. I berörd verksamhet är alla kollegor bekväma med teknik, och man ser inte att någon skulle ha svårigheter med att ta till sig ett nytt IT-stöd för att söka/spåra en användare. Om det skulle finnas en identifierad problematik tror man att utbildning och stöd skulle göra medarbetarna mera mottagliga. 6.8 Rapporter och dokument Etik och nedsatt beslutsförmåga Etisk bedömning vid användning av välfärdsteknologi för personer med nedsatt beslutsförmåga (Sandman, 2015) Rapporten beskriver det faktum att det inom vård och omsorg uppstår etiska frågeställningar då en individ har nedsatt beslutsförmåga och har svårighet att fatta välgrundade beslut. Det kan medföra att individen blir beroende av hjälpmedel och välfärdsteknologi, exempelvis ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering. För att kunna fatta rätt beslut om vilket stöd en person ska få, är det viktigt att se över etiska frågeställningar som kan uppstå vid utveckling och användning av välfärdsteknologi. Den etiska bedömningen ska vara en strukturerad del av beslutet om att använda teknologi, och som stöd för sina beslut kan personal och beslutsfattare inom vård och omsorg ta hjälp av ett frågeformulär vid bedömning om välfärdsteknologi ska erbjudas som insats. Ett exempel på frågeformulär, anpassat för målgruppen personer med nedsatt beslutsförmåga och som bygger på ett mer generellt frågeformulär utvecklat för så kallad HTA-verksamhet (Health technology assessment) presenteras i rapporten. Frågorna ska ses som ett underlag för reflektion, beslut och dokumentation. Frågeformuläret innefattar sju delar och följer en struktur som vägleder den som ska göra en bedömning fram till ett välgrundat beslut. 1) Under rubriken bakgrund och målet med teknologin identifieras individens identitet och tillstånd samt vilken teknologi som ska nyttjas. Det behov som motiverar användningen av teknologin är central och de förväntade effekterna belyses. Konsekvenser och alternativa sätt lyfts fram, och ställs i relation till varandra och till individens behov och/eller problematik 2) Jämlikhet - En viktig grundtanke inom svensk vård och omsorg är tanken om jämlik behandling eller likabehandling. I Patientlagen, PaL uttrycks det som att målet är en vård på lika villkor, i Socialtjänstlagen, SoL som att målet är jämlikhet i levnadsvillkor. Det innebär att teknologi som används för en grupp även ska kunna användas för andra grupper 3) I både PaL och SoL är det tydligt att den person som ska nyttja en insats behöver godkänna den. För en individ med permanent nedsatt beslutsförmåga som har svårt att förstå sitt problem och förmedla sina värderingar och önskemål samt fatta beslut och ge sitt samtycke till insats finns det ett antal överväganden som kan behövas göras. Under rubriken autonomi och identitet vägs individens tidigare inställning in samt hur teknologin stämmer överens med individens identitet (självbild, självständighet). Det är också viktigt att bedöma om tek-

39 Förstudierapport 39 av 57 nologin kan upplevas stigmatiserande eller nedvärderande, och i så fall utifrån vems perspektiv 4) Även integritet och rättvisa behandlas då frågeställningar avseende teknologins påverkan på individens egen sfär samt relationen mellan individens behov, effekter och kostnader lyfts. 5) Strukturella faktorer är exempelvis då närstående motsätter sig teknologin eller den risk som uppstår om teknologin börjar nyttjas mer generellt istället för behovsanpassat. Frågeformuläret uppmanar till reflektion kring såväl påverkan på närstående och/eller organisation som risker 6) Slutligen görs en sammanfattande bedömning angående användningen vilket innebär att gjorda bedömningar samlas ihop, och en slutsats dras om teknologins ska nyttjas eller ej. Om teknologin ska användas görs en bedömning om det ska finnas några begränsningar eller villkor förknippade med teknologin 7) Efter att teknologin börjat användas utförs en utvärdering. Har de förväntade effekterna uppnåtts, har det uppstått några komplikationer osv. 7 Möjliga nyttoeffekter, lönsamhetsanalys 7.1 Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi (Dahlberg, 2013) Företaget Posifon AB har tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet, inom ramen för regeringsprogrammet Teknik för äldre genomfört en studie om nyttoeffekter av mobila trygghetslarm för personer med demenssjukdom. Studien har genomförts av Högskolan i Borås och kompletterats av Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision. Då det på marknaden finns flera leverantörer av mobila larm så belyser studien mera generellt nytta och kostnader förknippade med mobila larm. Ett 80-tal personer med demensdiagnos, boendes i ordinärt boende och med någon form av anhörigomsorg har följts upp. Dessutom har intervjuer gjorts med kommunala företrädare, närstående till användare, Polisen m.fl. En nyttokostnadsbedömning är en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys som bygger på etablerad ekonomisk teori. I en sådan analys ingår såväl strikta ekonomiska poster som mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och trygghet. I rapporten redovisas uträkningar för samhällsekonomiska intäkter såsom sökinsatser utförda av närstående, omsorgspersonal, Polis och/eller räddningstjänst, kostnader för särskilt boende och hemtjänst i form av ledsagning eller utryckning vid tysta larm. I kalkylen nedan presenteras resultatet.

40 Förstudierapport 40 av 57 Samhällsekonomiska intäkter Minskade sökkostnader Minskade kostnader för särskilt boende Minskat behov av att ledsaga användaren Minskade kostnader för fasta larm Avdrag för att Posifon inte alltid används (år 1) Avdrag för att Posifon inte alltid används (år 2-4) Summa (år 1): Summa (år 2-4): Summa (år 5): Samhällsekonomiska kostnader Kostnader för abonnemang, utbildning personal, bevakning m.m. (år 1) Kostnader för abonnemang, utbildning personal, bevakning m.m. (år 2-x) kr per år kr per år 3600 kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år Med ett antagande om en kalkylperiod på tre år (och 4 % ränta) blir lönsamheten kr per treårsperiod och användare. Kalkylen påvisar att Posifon, eller annat larm med motsvarande funktioner, uppnår samhällsekonomisk lönsamhet redan efter cirka 4 månaders användning. Få investeringar inom den offentliga sektorn kan uppvisa samma lönsamhet under motsvarande period. De antaganden som gjorts i kalkylen präglas av stor försiktighet, och till detta ska tilläggas att många väsentliga poster på intäktssidan inte kvantifierats. Exempel på det är bl.a. upplevelsen av ökad trygghet och livskvalitet för användare och närstående samt minskning av hemtjänstens insatser. Samtidigt kan hävdas att mobila larm av detta slag också kan öka aktivitetsnivån hos användarna och leda till ökade krav på bevakning och mottagning av larm hos närstående och vårdgivare. Resultaten i studien stärks också av den danska studien Demonstrationsprojekt med bruk af GPS system i eget hejm, där redovisade resultat ligger väl i linje med varandra. 7.2 Personor Nedan presenteras fyra exempel som beskriver nyttorna med mobila trygghetslarm med GPS-positionering ur flera perspektiv. Underlaget till exemplen är hämtade från intervjuer med berörda målgrupper, men också från diskussioner och omvärldsbevakning. Nils Löfgren, 82 år Bakgrund: Nils bor ensam i en lägenhet i utkanten av stan. Nils har en viss minnesproblematik och har vid ett par tillfällen inte hittat hem när han varit ute. Nils tycker om att promenera och träffa sina kamrater för en fika på stan eller en omgång boule. Oron för att inte hitta hem gör dock att han isolerar sig allt mer och behovet av hemtjänstinsatser för att klara vardagen ökar.

41 Förstudierapport 41 av 57 Positiva effekter med GPS-larm: Ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering skulle kunna bidra till att Nils upplever en ökad trygghet vid utevistelse och kan på så vis fortsätta delta i samhällslivet och sina sociala nätverk. Nils kan leva självständigt och bibehålla sina hälsa och aktiva liv. Larmet ökar hans möjligheter att även på sikt kunna bo kvar hemma, och minskar hans behov av hemtjänst och besök av hemsjukvården. Aina Åkerblom, 71 år Bakgrund: Ainas man Erik har svårt med minnet. Vid upprepade tillfällen har Erik gått ut eller försvunnit från bostaden och har inte kommit hem till avtalade tider. Aina vill gärna att Erik ska bo kvar hemma, för att se till att han har det bra, men Aina upplever vardagen allt mer ansträngande. Aina har flera intressen, sjunger i kör och träffar sina vänner, men oron för Erik begränsar hennes möjligheter att lämna hemmet. Positiva effekter med GPS-larm: Om Erik skulle få ett mobilt trygghetslarm med möjlighet till GPS-positionering skulle Aina uppleva en ökad trygghet och fortsätta kunna delta i samhällslivet och sociala nätverk. Aina skulle få en ökad känsla av upplevd självständighet och genom välmående och ett aktivt liv kunna bebehålla sin hälsa. Ovan positiva effekter bidrar till att Aina upplever ett minskat behov av att ansöka om hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet eller växelvård. Omvårdnadspersonal Bakgrund: Greta bor på demensboendet Pärlan. Greta har levt sitt liv nära naturen. Frisk luft, promenader och utevistelse påverkar henne positivtdå hennes oro minskar och nattsömnen förbättras. Greta rycker ofta i dörren på boendet och blir arg när den inte öppnas. Situationen påverkar inte bara Greta utan också hennes medboende och personalen som känner sig otillräckliga och upplever stress. Positiva effekter med GPS-larm: När Greta självständigt kan gå ut på promenader blir hon mer harmonisk vilket möjliggör en förbättrad struktur i verksamheten där personalen istället för att släcka bränder kan arbeta med kvalitet och mervärden. Ökad och bibehållen hälsa hos de boende ger på sikt en lättare vårdtyngd och bättre arbetsmiljö. Omsorgen kan individanpassas vilket skapar motivation, och minskat användande av exempelvis sensorlarm (dörr- och sänglarm) minskar stressen. Även vetskapen om att en boende inte är försvunnen utan endast är ute på promenad och lan edsagas hem till middagen bidrar till mindre stress. Beställare, kommun Bakgrund: Den demografiska utvecklingen visar att andelen, och antalet äldre med omsorgsbehov ökar. Parallellt med detta faktum uppskattas att det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår finns en tilltro till att välfärdsteknologi kan bidra till at frigöra resurser och möta kommande behov och önskemål.

42 Förstudierapport 42 av 57 Positiva effekter med GPS-larm: Att nyttja GPS-larm möjliggör att individanpassning av vård och omsorg kan ske. Behovet kan styra valet av insats! E-hemtjänst är ett komplement till den viktiga hemtjänsten, och möter den förändrade demografin. Användandet av GPS-larm kan leda till längre kvarboende i ordinärt boende vilket möter behovet av ytterligare platser på särskilt boende. En ekonomisk vinning kan också identifieras genom exempelvis minskade kostnader för sökinsatser. Med mobila larm kan vi hjälpa till att förlänga tiden när man har god hälsa och lever ett aktivt liv och därmed skjuta upp tiden tills man behöver samhällets hjälp. 8 Kritiska framgångsfaktorer 8.1 Risk och konsekvensanalys En risk- och konsekvensanalys är en metod där målet är att kartlägga och medvetandegöra risker och konsekvenser för exempelvis en tjänst eller verksamhet. Genom att göra en analys kan riskerna minskas, och i bästa fall undvikas helt. Det är viktigt vid en riskanalys att kunna värdera konsekvenserna och se vilka följer dessa kan få, samt att identifiera hur stor sannolikheten är att de inträffar. Vidare ska åtgärder som ska vara ett resultat av ett medvetet ställningstagande föreslås. Man kan säga att processer och rutiner kvalitetssäkras och en analys av utvecklingspotentialen görs. Olika nivåer för att bedöma sannolikhet och konsekvens kan användas. Nivåerna för den bedömning som använts i risk- och konsekvensanalysen i denna förstudie presenteras nedan.

43 Sannolikhets- och konsekvenstabell Sannolikhet (S) Nivå A: Inträffar troligen inte inom 10 år Mycket låg sannolikhet Nivå B: Kan inträffa inom 5-10 år Låg sannolikhet Nivå C: Kan inträffa inom 2-5 år Måttlig sannolikhet Nivå D: Kan inträffa under året Hög sannolikhet Nivå E: Kan inträffa en eller flera gånger under året Mycket hög sannolikhet Förstudierapport 43 av 57 Konsekvens (K) Nivå 1: Saknar betydelse för verksamheten Försumbar Nivå 2: Liten påverkan på kommunen, människors liv och hälsa, miljö, ekonomi och trovärdighet Måttlig Nivå 3: Påverkar kommunen, människors liv och hälsa, miljö, ekonomi och trovärdighet Betydande Nivå 4: Stor påverkan på kommunen, människors liv och hälsa, miljö, ekonomi och trovärdighet Allvarlig Nivå 5: Mycket stor påverkan på kommunen, människors liv och hälsa, miljö, ekonomi och trovärdighet. Katastrofal Ett första utkast av en risk och konsekvensanalys för ett införande av mobila trygghetslarm med GPS-positionering i Linköpings kommun har upprättas. Underlaget till analysen är insamlat via intervjuer, research, analysarbete och den workshop som genomförts med för trygghetslarm auktoriserade hemtjänstutförare. Inför ett eventuellt införande av tjänsten behöver en mer omfattande risk- och konsekvensanalys genomföras där exempelvis risker och åtgärder redovisas på detaljnivå istället för på en mer övergripande nivå. Risk nr Risk S K Orsak, Konsekvens, Beskrivning Åtgärd 1 Risk: Avsaknad av brukarens samtycke till tjänsten 2 Risk: Tillgänglighetsförlust av trygghetslarmet och GPSfunktionen 3 Risk: Bristande kompetens kring D 3 Orsak: Brukaren har en minnesproblematik/demensdiagnos och kan själv inte se behovet och/eller nyttan av tjänsten (nedsatt beslutsförmåga) Konsekvens: Brukaren kan inte nyttja tjänsten trots att behov föreligger Beskrivning: E 5 Orsak: Trygghetslarmet kan vara trasigt eller batteriet urladdat. Täckning i GSM-nätet eller mottagning av GPSsignal saknas. Brukaren har tagit av sig sitt trygghetslarm D 3 Konsekvens: Larmets funktioner fungerar inte och tjänsten blir en falsk trygghets för brukare och dennes närstående Beskrivning: Orsak: Bristande information och/eller bristfälliga rutiner och checklistor. För Med stöd av den individuella utredning som görs i samband med utprovning av produkt samlas alternativt samtycke innan. Kontinuerlig uppföljning krävs Tjänsten kan aldrig bli säker till 100% vilket alla intressenter måste vara medvetna om. Vikten av ansvar och ansvarsfördelning måste belysas. Dokumenterade rutiner och checklistor Upprätta en central organisation som

44 Förstudierapport 44 av 57 produkter och hantering av system i verksamheterna 4 Risk: Brukaren beviljas fel typ av trygghetslarm 5 Risk: Brist på tid för att utföra insatsen söka/spåra 6 Risk: Brist på sekretess/konfidentialitet 7 Risk: Medial uppmärksamhet som leder till påverkan av utförares och kommunens varumärke få brukare per verksamhet nyttjar tjänsten varpå kunskap inte hålls aktuell Konsekvens: Fördröjda eller felaktigt utförda sökningar. Brukaren får inte den hjälp denne är berättigad till. Intrång i brukarens integritet då loggar kanske sparas eller icke beviljade sökningar görs Beskrivning: E 3 Orsak: Bristande kunskap hos den som bedömer valet av produkt. Felaktig bedömning eller förändrat behov och allmäntillstånd hos individen D 2 C 4 B 5 Konsekvens: Fel val av produkt kan leda till att brukaren försvinner från verksamheten flera gånger varje dygn och behöver ledsagning tillbaka till bostaden. Orimlig arbetsbelastning för verksamheten. Falsk trygghet för den enskilde som kanske inte har förmågan att ladda och/eller ta på sig sitt larm. Beskrivning: Orsak: Idag är hemtjänst en punktinsats där att åtgärda akuta larmanrop inkluderas. Att söka/spåra en individ samt ledsaga denne tillbaka till bostaden är ett nytt arbetsmoment som framförallt initialt kan vara tidskrävande Konsekvens: Om inte rätt förutsättningar finns kan detta orsaka stress Beskrivning: Orsak: Rutiner för loggkontroll saknas. Bristande kunskap eller felaktiga inställningar i webb-verktyget. Konsekvens: Intrång i den enskilda individens personliga integritet. Information kommer i orätta händer. Informationen kan användas i brottsliga syften. Påverkan på utförares och kommunens varumärken. Den enskildes tillit till omsorgen kan påverkas Beskrivning: Orsak: Allvarliga händelser i kommunal verksamhet där en tydlig ansvarsfördelning (brukare, närstående, verksamhet, kommun) saknas Konsekvens: Otrygghet i omsorgen Beskrivning: kan ansvara för bedömningar och information samt vara behjälpliga att utforma rutiner och riktlinjer i verksamheterna. Den centrala organisationen kan serva och supporta verksamheterna och ansvara för utbildningsinsatser Upprätta en central organisation som ansvarar för bedömningar och information. Denna organisation kan ha en spetskompetens och tillsammans med verksamhet, brukare och vid behov dennes närstående utforma rutiner och checklistor Vid implementering av tjänsten bör också utbildning till verksamheternas medarbetare ingå. Alla måste känna sig trygga med det nya arbetssättet Kravställa på informationsklassificering. Utbildning till medarbetare. Kvalitetssäkrade rutiner och checklistor. Arbeta med att ge tydlig information och medvetandegöra ansvarsfördelning samt vilka eventuella risker tjänsten medför

45 Förstudierapport 45 av 57 8 Risk: Bristande och/eller oklara rutiner 9 Risk: Bristfälligt utförda, och/eller uteblivna hemtjänstinsatser och sökningar på jourtid då personalstyrkan är begränsad D 3 Orsak: Oklara rutiner för gallring av loggar informationen sparas för länge och är således åtkomligt för medarbetare. Rutiner för loggkontroll saknas Konsekvens: Intrång i den enskilda individens personliga integritet. Den enskildes tillit till omsorgen kan påverkas Beskrivning: E 3 Orsak: Oklara rutiner för att prioritera arbetet vid arbetsanhopningar, exempelvis då ordinarie hemtjänstinsatser ska utföras samtidigt som en sökning behöver genomföras. Konsekvens: Bristande omvårdnad och/eller allvarlig konsekvens för den brukare som är i behov av att ledsagas hem Beskrivning: Kvalitetssäkra rutiner och checklistor i samråd med jurist Tydliga rutiner för hur medarbetare ska prioritera arbetet vid arbetsanhopningar, samt vilka åtgärder som vid behov kan vidtas, exempelvis ringa in extra personal och samverka med Taxi När arbetet med risk- och konsekvensanalysen är färdigt kan riskerna visualiseras i en form av matris. Matrisen ger en tydlig översiktsbild för den prioriteringsordning som kan komma att bli aktuell. De åtgärder som föreslås ska bidra till att riskerna kan förflyttas från rött till gult, eller från gult till grönt. Sannolikhet mycket hög 5 (E) hög 4 (D) måttlig 3 (C) 6 låg 2 (B) 7 mycket låg 1 (A) försumbar (1) måttliga (2) betydande (3) allvarliga (4) katastrofala (5) Konsekvenser 8.2 Informationssäkerhet Regeringsuppdraget Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer syftar till att genomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med det pågående teknikskiftet till internetbaseradteknik (IP) inom

46 Förstudierapport 46 av 57 telekommunikationsområdet. Regeringens mål är att samtliga trygghetslarm och larmmottagningar ska vara digitala vid 2016 års utgång. Erfarenheterna från regeringsuppdraget visar att en av de viktigaste faktorerna för att kunna genomdriva teknikskiftet bedöms vara att kommunerna måste ta kontrollen över hela trygghetslarmskedjan från produkt och kommunikation till larmmottagning, rutiner och checklistor. Kommunerna behöver också ställa krav på stödsystem som automatiskt, på minutnivå kontrollerar driften och meddelar personal inom en bedömd rimlig tid när driftövervakningen visar att åtgärder kan behöva vidtas. I Linköpings kommun pågår arbetet med att genomföra teknikskiftet. Stort fokus har legat på att kravställa på produkter och tjänster som kan leverera exempelvis frekvent funktionsövervakning och kommunikation där informationen överförs som datapaket enligt standardiserade internetbaserade protokoll (IP) istället för tidigare tonvalssignal. Linköpings kommun tar ansvaret för hela trygghetslarmskedjan och får således kontroll och ett underlag för det systematiska kvalitetsarbete som bidrar till att förbättra arbetet med att leverera en trygg vård och omsorg. Under de senaste åren har medvetenheten kring säkerhet och trygghetslarm ökat, och förutsättningarna för att öka driftsäkerheten finns. Arbetet med att digitalisera trygghetslarmen i riket i enlighet med regeringsmålet pågår och kommer att resultera i en tryggare tjänst med frekvent funktionsövervakning. För mobila trygghetslarm med GPS-positionering finns snarlika förutsättningar som för de digitala trygghetslarmen att funktionsövervaka och säkerställa en trygg informationsöverföring. I alla avseenden har tekniken inte kommit riktigt lika långt som för digitala trygghetslarm, men ambitionen bör vara att kravställa på fortsatt utveckling av såväl klockans design som säkerheten och funktionerna. För att kunna likställa de båda tjänsterna, digitala trygghetslarm och mobila trygghetslarm med GPS-positionering bör Linköpings kommun sträva efter att ha så likartade genomförandemodeller som möjligt. Att ha ett samlat helhetsansvar för hela larmkedjan, från utrustning till larmcentral tros vara en framgångsfaktor. Initialt, under införandet och utvärderingsfasen är detta en grundförutsättning för att på bästa vis kunna följa upp och säkerställa kvaliteten på såväl produkt som tjänst. 9 Kostnads- och intäktsbedömning 9.1 Beräknade kostnader Innan en upphandling av funktionen mobila trygghetslarm med GPS-positionering är genomförd går det inte att svara på frågan vad månadskostnaden för ett trygghetslarm skulle kunna vara. På leverantörernas hemsidor finns olika prislistor, men dessa riktar sig mot privatpersoner och till kommuner som köper eller hyr enstaka larmklockor. Vid dialog med leverantörerna Staying Active och Posifon anges att på hemsidan angivna priser kan komma att reduceras med cirka 20 % om kommunen skulle genomföra en upphandling. Kalkylen nedan är en uppskattning av kostnaderna för ett mobilt trygghetslarm med GPS-positionering. Prisuppgift för hyra av larm är en uppskattning baserad på priser från Västerås samt en rapport från Hjälpmedelsinstitutet, och övriga poster

47 Förstudierapport 47 av 57 bygger på insamlad fakta och egna uppskattningar utifrån erfarenheter och jämförelser med dagens trygghetslarm. Månadskostnad GPS-larm Trygghetslarm inkl. klocka (hyra) Tillbehörslarm (hyra) Programmering Larmmottagning Kommunikation Borttappad larmklocka Installation inkl. resa Beställning larm och tillbehör, utprovning Leverantörskontakter, telefonsupport Beställning SIM-kort, hantering portal Avregistrering Loggning, sökning webbportal Hemtagning av larm Utb personal och närstående (500kr x 12 tim) Möten angående larm Support på plats SUMMA: 650 kr Priset är ett snitt från Västerås och rapport Hi (24 mån) 0 kr Har ej tagit ställning till denna post 20,83 kr 500kr x1 tim / 24 mån 56 kr 0 kr Data och SMS ingår i hyra, tal över 30 min debiteras 0 kr Brukaren faktureras motsvsarande belopp 20,83 500kr x1 tim / 24 mån 10,41 kr 500 kr x 0,5 tim / 24 mån 0 kr Ingår i hyran - kostnadsförskjutning vid upphandling? 0 kr SIM-kort är monterade, ingår i hyran 5,20 kr 500kr x 0,25 tim / 24 mån Har ej tagit ställning till denna post 0 kr Utförs av hemtjänsten eller närstående 250,00 kr Utslaget på 24 månader 0 kr Har ej tagit ställning till denna post 0 kr Inkluderas i summan för utbildning kr I detta exempel blir den totala månadskostnaden för ett mobilt trygghetslarm med GPSpositionering 1013 kr per månad. Uppgifterna baseras på att kommunen hyr utrustningen från leverantören och att användaren nyttjar produkten/tjänsten i 24 månader. I priset ingår inte den ersättning som utföraren bör erhålla för att ansvara för att söka och spåra den enskilda individen. 9.2 Möjliga besparingar och intäktsbedömning Precis som kostnadsbedömningen, är intäktsbedömningen en kalkyl baserad på andra kommuners erfarenheter och uppskattningar utifrån omvärldsbevakning. Kalkylen som presenteras nedan bygger på att 100 mobila trygghetslarm med GPS-positionering finns utplacerade i ordinärt boende. I exemplet utgår en ersättning till de utförare av hemtjänst som har mobila trygghetslarm med GPS-positionering anslutna till sin verksamhet, motsvarande två (2) timmar hemtjänst per månad och mobilt trygghetslarm. De två timmarna tar höjd för arbetsuppgifter så som implementering (rutiner, trygga zoner), uppföljning av produkt och tjänst, laddning av klocka samt att söka och spåra. Detta skulle kunna ske genom tids- och insatsregistrering för tjänsten. Om avgiften för tjänsten ligger i linje med avgiften för ett digitalt trygghetslarm bedöms 20 brukare ha en betalningsförmåga över 200 kr. Utifrån bibehållna hälsoeffekter och självständighet bedöms de mobila trygghetslarmen med GPS-positionering kunna ersätta 64 hemtjänsttimmar och 120 dygn på särskilt boende. 64 timmar hemtjänst motsvarar att 10 personer självständigt kan utföra två promenader varje vecka, eller att 13 personer klarar sig utan två tillsynsbesök varje dygn.

48 Förstudierapport 48 av 57 Finansiering GPS-larm Post Antal Pris Summa Kostnad trygghetslarm kr kr Ersättning utförare ,5 kr kr Avgift brukare Minskade hemtjänst , ,56 Minskade kostnader säbo ,41 kr ,20 kr -300 kr En uppskattning enligt kalkylen visar att tjänsten mobila trygghetslarm med GPSpositionering skulle kunna vara ett nollsummespel. Tjänsten mobila trygghetslarm med GPS-positionering skulle också kunna möta den demografiska utvecklingen, d.v.s. det faktum att andelen och antalet äldre med omsorgsbehov successivt ökar. Grafen nedan presenterar en hypotes där den rosa linjen visar Äldrenämndens kostnader för tjänsten, och den gröna linjen visar Äldrenämndens kostnader vid frånvaro av tjänsten.

49 Förstudierapport 49 av 57 I exemplet ökar antalet användare av mobila trygghetslarm med GPS-positionering årligen, från 100 stycken år 1 till 207 stycken år 5. Det ökade omsorgsbehovet, kopplat till den demografiska utvecklingen och att antalet äldre med omsorgsbehov ökar, möts av att 5 individer år 1 klarar sig utan hemtjänst 20 minuter varje dygn och att 1 individ kan bo kvar i ordinärt boende utan hemtjänstinsatser 365 dygn. Antalet individer som klarar sig utan hemtjänstinsatser och särskilt boende ökar också årligen enligt tabellen nedan. Möjliga besparingar År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Antal användare Antal brukare med hemtjänst Antal brukare på säbo Grafen visar också hur individen med stöd av mobila trygghetslarm med GPSpositionering kan bibehålla sin upplevda hälsa och självständighet - orange linje, och hur individen upplever minskad hälsa och självständighet vid frånvaro av insatsen blå linje. Exemplet bygger på uppskattade uppgifter av såväl kostnader som möjliga besparingar samt upplevd hälsa och självständighet. Dock visar exemplet en riktning för kostnader och effekthemtagning. 9.3 Välfärdsteknologisnurran Välfärdsteknologisnurran togs fram inom Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Teknik för äldre, och finns idag presenterad på hemsidan Teknik för äldre. I Välfärdsteknologisnurran jämförs dagens beräknade kostnader och besparingar vid införande av e- hemtjänster med kalkylerade kostnader för år Det bygger på att tio procent av vårdtagarna har en kombination av traditionell hemtjänst och e-hemtjänst. Tjänsten mobila trygghetslarm med GPS-positionering skulle kunna vara en del av e-hemtjänsten som möter utmaningen med den förändrade demografin. Nedan presenteras resultatet för Linköpings kommun med totalkostnad för att använda olika typer av e-hemtjänst.

50 Förstudierapport 50 av 57 Staplarna till höger anger kalkylerad kostnadsjämförelse år Då har antalet individer som är 80 år och äldre ökat med cirka 34 procent i snitt i varje kommun i Sverige. Denna ökning har använts som en schablon och som underlag för denna beräkning. Den riktiga siffran för Linköpings kommun kan vara en annan, det vill säga både lägre och högre. Bland dem som anges använda e-hemtjänst utgås från att de erhåller en blandning av e-hemtjänst och traditionell hemtjänst. Kalkyl på kostnad för samtliga 80 år och äldre som hade hemtjänst år 2012 Om 100% av brukarna har hemtjänst sek Om 90% av brukarna har hemtjänst och 10% har e-hemtjänst sek Om 50% av brukarna har hemtjänst och 50% har e-hemtjänst sek Kalkyl på kostnad för samtliga 80 år och äldre som har hemtjänst år 2025 Om 100% av brukarna har hemtjänst Om 90% av brukarna har hemtjänst och 10% har e-hemtjänst Om 50% av brukarna har hemtjänst och 50% har e-hemtjänst sek sek sek