Distriktskongress 2013 Sollentuna, 27 april

Transkript

1 Stockholms län Distriktskongress 2013 Sollentuna, 27 april Motioner

2 2 (87) INNEHÅLLSFÖRTECKNING A ARBETE... 5 Motion A1 Låt kommunerna i Stockholms län gå före och införa rätt till heltid... 5 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A Motion A2 Ungdomsarbetslöshet är ett samhällsansvar... 7 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A B Ekonomi Motion B1 Stoppa ockerräntorna! Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B Motion B2 Begränsning av vinstuttag Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B Motion B3 Offentlighet för statliga och kommunala bolag Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B Motion B4 Motion om avskaffande av EBO (Lagen om eget boende) Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B Motion B5 Om progressiv sk Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B Motion B6 Ändra lagen om valfrihet (LOV) Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B C MILJÖ/KLIMAT Motion C1 Verka för en kommunövergripande samsyn på biogasproduktion av matavfall Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion C D VÄLFÄRD/OMSORG Motion D1 Kvinnomisshandel pågår 365 dagar om året. Det är hög tid för ett samhällsansvar som täcker årets samtliga dagar Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D Motion D2 Diskutera missbruksvårdens fortsa inriktning och ta ställning till Missbruksutredningens förslag! Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D Motion D3 Aktivt s agerande i fråga om anmälningar om barn och ungdomar som far illa sk orosanmälningar i Stockholms län Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D Motion D4 Inför tak över huvudet garanti i hela Stockholms län Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D Motion D5 Tvinga kommuner ge skydd till misshandlade kvinnor Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D Motion D6 Vågar vi bli äldre? Ett bättre liv för våra äldre i samhället Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion D E SKOLA/UTBILDNING Motion E1 Frysning av tillståndsgivning till nya fria gymnasieskolor i Stockholms län åren pga vikande elevunderlag Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion E

3 3 (87) Motion E2 Neutralisera RUT bidrag för läxhjälp Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion E Motion E3 Kulturstrategi i skolan Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion E Motion E4 Utöka anslag till folkbildning särskilt för seniorer Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion E F KULTUR Motion F1 Jag saknar kulturpolitik, jag saknar en offensiv kulturpolitik, jag saknar en socialdemokratisk kulturpolitik! Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion F Motion F2 Avgiftsfria entrépriser på statliga museer Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion F G HÄLSO OCH SJUKVÅRD Motion G1 Läkemedelsbrist hotar patientsäkerhet Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion G Motion G2 Turist och vårdbehov Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion G Motion G3 Motion om prostataundersökning Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion G Motion G4 Ang. Rättvis läkarförsörjning i hela länet Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion G Motion G5 Rätt till vård på lika villkor Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion G H KOLLEKTIVTRAFIK Motion H1 Effektivisera resandet låt resenären ta ökat ansvar för färdbiljett Motion H2 Slopa spärrarna i tunnelbanan Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motionerna H1 och H Motion H3 Kollektivtrafikförsörjning i en växande region Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion H Motion H4 Kroppen rörelse Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion H Motion H5 Färdtjänst ledsagare Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion H Motion H6 Tunnelbana till Täby Motion H7 Österåkersborna har rätt till väl fungerande kollektivtrafik Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motionerna H6 och H Motion H8 Båttrafik från central plats i Österåker till Stockholm Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion H I SAMHÄLLSPLANERING/BOSTÄDER Motion I1 Satsning på framtidsinriktad regional infrastruktur Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion I Motion I2 Främja utvecklingen av regionala stadskärnor... 73

4 4 (87) Motion I3 Ett regionalt utbildningscenter i Barkarbystaden Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion I2 och I Motion I4 Bostad, en fråga om välfärd Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion I J ORGANISATION Motion J1 En jämställd distriktskongress ska ha hög prioritet och kräver en modern feministisk socialdemokrati Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion J Motion J2 Val av ombud till Partikongressen Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion J K ÖVRIGT Motion K1 Demokrati och jämställdhet råder när alla är delaktiga och deltar på lika villkor i samhällslivet och demokratiarbetet Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion K Motion K2 Svensk polis behöver civila utredare Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion K

5 5 (87) A - ARBETE Motion A1 - Låt kommunerna i Stockholms län gå före och införa rätt till heltid Det sägs det börjar i Stockholm, det gäller trender, ekonomi mm. Det sägs också vi i Stockholm ligger ganska bra till vad gäller möjligheter för kvinnor arbeta heltid i kommuner, om man får tro SKL:s presenterade siffror. Men där missar de den verkliga arbetstiden och timanställda! Timanställda missas ofta då vi tar del av offentlig statistik. Om vi istället ser på den utredning som Kommunalarbetaren presenterade november 2012 och som bygger på siffror om faktiskt arbetstid från SCB med mätperioden oktober Där ingår deltidsanställda, heltidsanställda med partiell tjänstledighet och timavlönade som jobbat mindre än 165 timmar. Siffrorna mellan SKL och KA visar på stora olikheter, som beror på hur man räknar, både vad gäller män och kvinnor. Exempel för kvinnorna är i Vallentuna arbetar 880 personer deltid, alltså 56 % och inte 35 % som SKL:s siffror visar, för Huddinge visar siffrorna arbetar deltid, alltså 43 % mot redovisade 21 % enligt SKL. Skillnaden mellan siffrorna beror till stor del på man räknar in timanställda som annars inte syns i statistiken. Det är personer som inte kan påvisa de har ett arbete, då de får det dag för dag. Dessa personer står inte med mössan i handen, utan med mobilen. För det är i den som det ibland plingar till ett SMS med frågan: Kan du jobba imorgon. Denna typ av anställning ger inte rätt till vare sig lån i banken eller möjligheter till hyra lägenhet. Deltidsarbete medför del av lön hela livet, både för män och kvinnor (även om det är flest kvinnor som arbetar deltid). Låg lön under arbetslivet medför låg lön när du pensionär så deltiden blir livslångt, så säga. Deltidsarbete kan medföra ökade belastningsskador, då det inte behövs någon rast om du inte arbetar mer än fem timmar, och arbetstiden är förlagd till tider då arbetstrycket är som högst. Så kan vi fortsätta redovisningen men jag ser hellre på framtiden. Jag vill Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län ska gå före, så övriga kommuner lär av oss. Det ska börja i Stockholm med rätt till heltid och möjlighet till deltid. Det ska börja i Stockholm med färre timanställda och fler med fasta trygga anställningar Därför föreslår jag distriktsårskongressen besluta: Stockholms län landsting och kommunerna i Stockholms län verkar för införa heltid som rättighet och deltid som en möjlighet. Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län verkar för minska timanställningarna till förmån för mer trygga anställningsformer Madeleine Johansson, Stuvsta socialdemokratiska förening

6 6 (87) Styrelsens utlåtande över motionen Motionen tar upp en fråga som är angelägen för oss Socialdemokrater, nämligen rätten till bra arbetsvillkor. Vi har på olika sätt arbetat för heltid ska bli en rättighet och deltid en möjlighet, eftersom alltför många tvingas till ofrivillig deltidstjänstgöring. Motionären hänvisar till en utredning som presenterades i tidningen Kommunalarbetaren alldeles nyligen, och som visar på än mer skrämmande siffror på andelen deltider. SCB har tagit fram siffror, som visar om man också tar med dem som är timanställda i statistiken över tjänstgöringsgrad, så ökar deltiden till ungefär 50 procent för kvinnor i kommunerna. Även män drabbas, och för den enskilde är förstås ofrivillig deltid lika illa oavsett kön. Dock är omfningen ännu större för kvinnor, som alltså fortfarande en bra bit in på 2000-talet inte bara drabbas av knapp ekonomi i nuläget, utan också riskerar en sämre pension, precis som motionären påpekar. Det är således både en jämlikhets- och jämställdhetsfråga. Dessvärre är trenden snarast deltidstjänster och timanställningar ökar. Utöver de konsekvenser det kan ha för arbetstagarna, riskerar det också påverka kvaliteten i välfärden. Som deltidsanställd och i ännu högre grad för timanställd är utrymmer för sätta sig in i och engagera sig i utveckling av arbetet mycket mindre, liksom tillgången på kompetensutveckling, som ofta är helt obefintlig. Det finns alltså många goda skäl till införa heltid som en rättighet och deltid en möjlighet, och verka för minska timanställningarna. Styrelsen delar motionärens uppfning det är viktigt vi Socialdemokrater i såväl landstinget som länets kommuner arbetar för detta. I Huddinge har vi motionerat om detta i kommunfullmäktige, men utan förslagen bifölls av den Moderatledda majoriteten. Styrelsen för socialdemokraterna i Huddinge föreslår medlemsmötet besluta Att anta motionen som sin egen. Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A1 Föredragande: Lars Bryntesson, lars.bryntesson@sigtuna.se Motionen behandlar en viktig fråga som handlar både om villkoren i arbetslivet och kvalitet i välfärden. Rätten till heltid, och möjligheten till deltid, är en fråga som drivits hårt av partiet under en lång rad år, och distriktsstyrelsens bild är detta också sker idag. I våra fem majoritetskommuner finns beslut med denna inriktning och där vi befinner oss i opposition driver vi frågan regelbundet. Sättet formulera kravet kan variera. Ett exempel är uttrycket önskad sysselsättningsgrad för tydliggöra den enskilde medarbetaren ska kunna påverka omfningen, med påföljd det ibland handlar om gå upp på heltid, men ibland också kan vara frågan om justera sin arbetstid på annat sätt. Samtidigt är det väsentligt, utöver medarbetarperspektivet, också betona medborgar- och arbetsgivarperspektivet. Ur medborgarperspektiv har vi som förtroendevalda politiker ett ansvar säkerställa medborgarna får bästa möjliga effekt av sina skemedel, och som arbetsgivare måste vi säkerställa detta såväl kort- som långsiktigt, inte minst behovet av framtida kompetensförsörjning. Kommunernas förmåga vara raktiva arbetsgivare bygger bl a på tydliga medarbetarvillkor utifrån uppdraget från medborgarna.

7 7 (87) Frågan om timanställningar bör naturligtvis in i detta sammanhang. Här finns det vissa verksamheter där detta tillämpas mer frekvent, och på många håll sker en anmärkningsvärd överföring från fasta anställningar till timanställningar. En Socialdemokratisk politik för såväl rimliga villkor i arbetslivet som kvalitet i välfärden skulle kunna vara tydligare på denna punkt, varför vi instämmer i motionens andra -sats. Detta har stor betydelse inte minst för de unga människor på väg in i arbetslivet som idag ofta drabbas av osäkra arbetsförhållanden och därmed svårighet etablera sig även på bostadsmarknaden. Slutligen vill vi också uppmärksamma den kraftiga ökning av visstidsanställningar som sker. Denna utveckling, som ofta har samma drivkraft som ökningen av andelen timanställningar, skapar också osäkra förutsättningar för många personer. Denna utveckling bör också brytas av samma skäl som andelen timanställningar bör minska. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse -sats 1 besvarad, bifalla -sats 2, samt Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län verkar för minska visstidsanställningarna till förmån för mer trygga anställningsformer. Motion A2 - Ungdomsarbetslöshet är ett samhällsansvar Många pratar om den, men få gör något konkret för bekämpa den stora ungdomsarbetslöshet vi har i Sverige. Ser vi till jämförbara länder som t ex Tyskland och Danmark är problemet särskilt stort här. De borgerliga partierna säger Arbetsförmedlingens statistik är missvisande och hänvisar till många är (sken-) arbetslösa studenter. Samtidigt förtiger man ett förmodat stort antal ungdomar som gett upp sin tro på samhället och därför inte anmäler sig arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Det man sällan pratar om är hur, när och varför ungdomsarbetslöshetsstatistiken växte sig så stor. Dagens åringar är den grupp där cirka 25 procent är arbetslösa. De föddes mellan 1987 och 1993, gruppen vars barndom framförallt bestod av en i Sverige samlad arbetslöshet större än under 30-talets depression. Ungdomar i åldersspannet har i många fall fått uppleva både arbetslöshet inom familjen och en förskola och skola som ökade barn- och elevgrupper med 30 procent, samtidigt som färre vuxna fanns i deras vardag och skola. Skolan de gått i har konkurrensutss och läromedel har dragits in i spariver, liksom lärartjänster eller andra vuxna som t ex speciallärare, skolvärdar, rastvakter och kuratorer. Dagens ungdomsarbetslöshet är främst resultatet av samhället svikit barnens rätt till god och omsorgsfylld skolutbildning. Problemet med dyslexi, dyskalkyli och en mängd bokstavsförkortningar har kommit till vårt medvetande. Problem som alltid funnits, men som aldrig tidigare blivit så tydligt i tiden för besparingsiver och misslyckade besparingar. Det inte mer fel på dagens ungdom är det var före den ekonomiska krisen på tidigt 90-tal. De har inte sämre begåvning än andra barnkullar, men de har svikits i sin rätt till en god skolgång med stöd från samhället. Nu ska priset betalas och samhällets ansvar är göra annat än prata om problemet.

8 8 (87) Det är dags ta ansvar för gårdagens och dagens bristande samhällsansvar för ungdomar mellan år, sätta till konkreta åtgärder som ger ungdomarna möjlighet och tillträde till en bra skola, arbete och rätten till ett bra liv. Mot bakgrund av detta föreslår jag kongressen besluta verka för det i all kommunal upphandling av tjänster ska tillföras krav om skyldighet bereda praktikplats under utbildning för gymnasieelever, samt lärlingsanställning om det i yrket förutsätts yrkesutbildning efter avslutad gymnasieskola. Krister Strömberg Solna arbetarekommuns styrelses utlåtande: Motionären föreslår det i all kommunal upphandling av tjänster ska tillföras krav om skyldighet bereda praktikplats under utbildning för gymnasieelever samt lärlingsanställning om det i yrket förutsätts yrkesutbildning efter avslutad gymnasieskola. Bakgrunden till motionärens förslag är den stora arbetslösheten bland de unga i åldersgruppen år och alliansregeringens ignorans av detta problem. Det är massarbetslöshet i Sverige. Vi har hört om varsel inom tillverkningsindustrin, byggnadsföretagen och handeln. Även kommuner och landsting har signalerat om framtida neddragningar av personal. Mindre varsel och tillfälliga anställningar som upphör syns inte i statistiken. Regeringen presenterar inga verkningsfulla förslag. Det finns behov av en rad åtgärder för få en aktiv arbetsmarknadspolitik. Motionärens förslag är en av dessa åtgärder som behövs. Motionen Ungdomsarbetslöshet är ett samhällsansvar är antagen i sin helhet av Solna arbetarekommuns medlemsmöte den 21 november Motionen sänds in till partidistriktets årskongress 2013 som arbetarekommunens egen. Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion A2 Föredragande: Lars Bryntesson, lars.bryntesson@sigtuna.se Dagens rekordhöga ungdomsarbetslöshet är ett gissel som allvarligt påverkar såväl dagens som morgondagens samhälle. Att börja sitt inträde i vuxenlivet med inte komma in på arbetsmarknaden, inte vara behövd trots det finns massor med behov i omvärlden, påverkar såväl den enskilde som samhället. Sverige ligger idag i toppen i Europa när det gäller ungdomsarbetslöshet. Så är läget trots de reformer om bl.a. minskade kostnader för anställa ungdomar som den moderatledda regeringen genomfört. Reducerad arbetsgivaravgift, momsförändringarna inom restaurangbranschen och den återkommande diskussionen om lägre ungdomslöner är några exempel på vad regeringen åstadkommit. Men resultatet har uteblivit. Ungdomsarbetslösheten är alltjämt rekordhög. Motionen behandlar frågan främst utifrån ett utbildningsperspektiv, och landar i förslag om ställa vidgade krav vid upphandling. Och visst finns det all anledning kritisera regeringens

9 9 (87) utbildningspolitik också i det här sammanhanget. Men det viktigaste är en jobbpolitik som skapar fler jobb! Under den senaste 20-årsperioden har det skett en omfande överföring av verksamheter från tidigare kommunal drift till drivas i annan form genom upphandling. I och med detta är det naturligt använda upphandlingsredskapet också för sådana politiska syften, t.ex. ökad jämställdhet, bättre integration eller underlätta för ungdomar få arbetslivserfarenhet, som tidigare gjordes inom ramen för den kommunalt organiserade verksamheten. Upphandling är konkurrensvård. I den politiska retoriken hävdas ofta upphandlingar inte kan genomföras på annat sätt än strikt väga enbart pris mot kvalitet. Detta är fel. Ibland är det beroende på politiska ambitioner men ofta också ett resultat av ren kompetensbrist. Det finns idag mycket goda möjligheter, också inom ramen för gällande regelverk, använda s.k. sociala kriterier vid upphandling. EU-kommissionen, som det ofta hänvisas till i sammanhanget, har genom meddelanden och på annat sätt t o m efterlyst och uppmuntrat en ökad användning av sociala kriterier vid upphandlingar. Därmed kan politiska syften av det slag motionären önskar uppnås. När det gäller den specifika frågan om vid upphandlingar ställa krav på ge ungdomar lärlings- och praktikplatser ser vi stora behov av detta inom bl.a. vården. Det är viktigt såväl för ungdomar själva som för underlätta det framtida behovet av arbetskraft. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta uttala offentliga upphandlingar (motsvarande) i ökad utsträckning bör innehålla krav som bidrar till fler politiska mål uppnås, t.ex. underlättar för ungdomar komma in i arbetslivet, uppdra till kommunala gruppen identifiera och sprida goda exempel för ändamålet, samt därmed anse motionen besvarad.

10 10 (87) B - Ekonomi Motion B1 - Stoppa ockerräntorna! Det finns många sätt bli fig och skulds för resten av livet på. Ett av de säkraste sätten är nappa på något av de generösa erbjudanden om s.k. snabblån. Lån på dagen, lån direkt till ditt betalkort, lån utan säkerhet, amorteringsfria lån etc. Avsaknaden av villkor som kanske skulle innebära du avstod från erbjudandet om lån, lyser med sin frånvaro! Det är stor skillnad mot för hur de straff beskrivs som du kan drabbas av, om du inte klarar av betala de räntor och amorteringar och övriga villkor för lånet! De beskrivs med så liten text och så krångligt språk det inte ens överträffas av försäkringsbolagens villkor! Det är inte första gången i vår mansålder som alltför lättvindiga låne- och kreditvillkor orsakat mycket ont! Vi som är litet äldre, minns väl kreditkortens inmarsch i det svenska samhället och hur till sist de fackliga organisationerna med LO och TCO i spetsen fick rädda många av sina medlemmar genom s.k. medlemslån! Kreditkortsskulderna löstes med lån med normala villkor och medlemmen kunde bli skuldfri inom rimlig tid. Hur gick det för dem som inte var med i facket? De som hade tur fick skuldsanering och blev fria efter många år på existensminimum. Andra hade inte tur. Trots begränsningar och åtgärder vidtagits tidigare för stoppa ocker och utnyttjande av människor, så har denna verksamhet sökt sig nya vägar och det nu dags åter försöka stoppa denna halvskumma verksamhet! Då som nu är det unga människor, ensamstående föräldrar, lågavlönade, människor som ofta saknar en fast förankring i arbetslivet, arbetslösa, sjuka, korttidsutbildade, personer med bristande språkkunskaper i svenska och människor som tillfälligt eller för längre tid befinner sig i en ekonomiskt och kanske också socialt uts läge som är måltavla för locktonerna om snabba pengar och som lättare faller för dem. Jag föreslår distriktskongressen : - våra riksdagsledamöter och EU parlamentariker får i uppdrag verka för lånemarknaden regleras så låntagarna uppmärksammas tydligt på alla låns villkor och yttersta konsekvenser om man inte klarar sina skyldigheter/åtaganden, (jmf tobak/alkohol reklam/info) - våra riksdagsledamöter och EU parlamentariker får i uppdrag se över och vid behov verka för en justering av de lagar som reglera räntesatserna för lån och - verka för våra rättsvårdande instanser tillämpar de lagar om lån och ocker som redan finns i avvaktan på ev. ytterligare lagstiftning. Dalarö den 30 oktober 2012 Krystyna Munthe Arbetarekommunstyrelsens yttrande: Motionen belyser bland annat ett problem med den marknadsföring banker och kreditbolag ofta använder sig av, där lättheten till snabba lån ofta redan på dagen erbjuds. Men där villkoren för lånen ofta har en mindre framträdande eller otydlig roll. Haninge Arbetarkommunens styrelse delar uppfningen våra riksdagsledamöter och EU

11 11 (87) parlamentariker skall tilldelas i uppdrag verka för tydligare marknadsföringsregler av lån och krediter. Och vid behov justera lagar som reglerar räntesatser för lån och krediter. Arbetarekommunens styrelse föreslår medlemsmötet besluta motionen skickas till distriktskongressen som arbetarekommunens egen Haninge arbetarekommun beslutar vid medlemsmöte , skicka motionen som sin egen till partidistriktets årskongress 2013 Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B1 Föredragande: Maryam Yazdanfar, maryam.yazdanfar@riksdagen.se Motionären tar upp ett allvarligt samhällsproblem; oseriösa kreditgivare som strör ut lån för ockerräntor till människor som aldrig kommer kunna bli skuldfria. För många innebär det de aldrig under sin livstid kan bli ekonomiskt oberoende igen. Kronofogden har beskrivit snabblånen som en motorväg in i skuldfällan för hela svenska befolkningen. Deben kring dessa lån blossade upp i samband med de första sms-låneföretagen började marknadsföra sina tjänster. Det första ärendet till kronofogden på grund av obetalda sms-lån inkom till myndigheten våren Sedan dess har över betalningsförelägganden för obetalda sms-lån inkommit till myndigheten. Trots det stora antalet ärenden till kronofogden och trots flera myndigheter slagit larm om den skuldfälla snabblån inneburit för många människor, har regeringen varit minst sagt senfärdig med få fram och föreslå ett nytt regelverk. Lån utan kreditprövning, lån som dessutom är förknippade med mycket höga avgifter och räntor, har lett till allt fler hamnat i en ohållbar ekonomisk situation med betalningsanmärkning som följd. Socialdemokraterna har därför vid flera tillfällen lagt fram konkreta förslag för hur regelverket kring sms-lånen kan skärpas. Exempelvis har vi lagt fram förslag på även snabblån ska innefas av kravet på kreditprövning. Detta har konsekvent röstats ned av den borgerliga majoriteten i riksdagen. Vi socialdemokrater välkomnade regeringen till slut, hösten 2010, efter ett EU-direktiv valde föreslå riksdagen en ny lagstiftning som innebar regelverket kring snabblånen nu stramas upp i enlighet med våra tidigare förslag. Den nya lagstiftningen innebar just krav på kreditprövning, ångerrätt och högre krav på information till konsumenten i marknadsföringen av en kredit och i samband med kreditavtal ingås. Vi ser dock behov av ytterligare insatser för stärka konsumenten och skärpa kontrollen av snabblåneföretagen. Konsumenter av finansiella tjänster behöver skydd. I dag krävs tillstånd endast för de verksamheter som kombinerar utlåningsverksamhet med inlåning. Många av de företag som erbjuder de mest kostsamma lånen står därmed utan tillsyn från Finansinspektionen. Det är inte acceptabelt. Det är inte ovanligt snabblåneföretag framhåller de är registrerade hos Finansinspektionen. På så sätt ges sken av de också står under inspektionens tillsyn, vilket inte är fallet. Finansinspektionens möjligheter ingripa mot ett registrerat företag är i princip obefintliga. Vi socialdemokrater har länge drivit alla finansiella institutioner som erbjuder krediter till konsumenter ska stå under Finansinspektionens tillsyn. Detta krav håller även finansinspektionen med om. Sent omsider har även regeringen hörsammat kravet och vill i budgetpropositionen 2013 finansinspektionen prövar hur sådan tillsyn skulle kunna se ut.

12 12 (87) Vi anser det är av mycket stor vikt regelverket följs upp och utvärderas fortlöpande för säkerställa regelverket svarar upp mot syftet motverka överskuldsättning. Parallellt med en sådan uppföljning bör åtgärder vidtas om så anses nödvändigt. Regeringen bör därför ge berörda myndigheter, exempelvis kronofogden, Finansinspektionen och Konsumentverket, i uppdrag följa upp lagen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta avslå motionen. Motion B2 - Begränsning av vinstuttag Det är väl känt riskkapitalister gör stora vinster inom den offentliga sektorn. Flera skandaler har redovisats i media. Det krävs politiska beslut för ändra på detta. Vinster ska inte plockas ut och medel placeras utomlands för undgå beskning. Vi vill begränsa riskkapitalisternas miljonvinster. Sverige är nog det enda land som tillåter riskkapitalister i offentlig verksamhet Vi föreslår distriktsårskonferensen beslutar verka för en begränsning av vinstuttag i privata företag inom vård, skola och omsorg närmare utreda LOs förslag och dess konsekvenser av begränsade vinstuttag. skärpa kontrollen av vinstuttag och verka för bättre kvalitet inom vård, skola och omsorg Saltsjö-Boo Madeleine Wrang Claes Borell Styrelsens synpunkter och förslag till beslut Nacka arbetarekommunen delar motionärernas uppfning om vad som anförs i motionen. Styrelsen har sedan tidigare bifallit en motion till partikongressen, där styrelsen ställer sig bakom det ska införas ett krav om externa utförare av offentligt finansierad verksamhet ska lämna ekonomisk redovisning per utförarenhet (exempel: förskola, skola, hemtjänst, äldreboende). Att kvalitetsinspektioner ska göras för säkerställa vi får den kvalité vi betalar för och kommunen ska vara delaktig i tillståndsgivningen vid etableringen av nya friskolor inom den egna kommunen. Vi sympatiserar också med motionärernas synpunkter i eventuella vinster från skefinansierad verksamhet inom välfärdsområdet inte får placeras i skeparadis utomlands för undvika betala sk i Sverige. Arbetarekommunens styrelse föreslår medlemsmötet besluta Att bifalla motionens tre -satser

13 13 (87) Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B2 Föredragande: Helene Hellmark Knutsson, Frågan om vinster i välfärden och hur en reglering på området kan se ut har diskuterats en längre tid inom partiet. Den 26 oktober förra året fastställde partistyrelse ett förslag om nationella kvalitetslagar som syftar till få ordning och reda i välfärden. Förslagen är framtagna av en utredningsgrupp inom partiet lett av partisekreterare Carin Jämtin. De syftar till höja och säkerställa kvaliteten i välfärden, stärka medborgarnas valfrihet och begränsa vinsterna. Förslagen innehåller bl a följande punkter: Ingen vinst på bekostnad av kvaliteten - Ingen vinst ska kunna tas ut på bekostnad av kvaliteten, utan kvaliteten ska vara hög och likvärdig i såväl privat som offentlig verksamhet. Personaltäthet, personalkostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader regleras, så de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i respektive kommunal eller landstingskommunal verksamhet. Hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet- Kompetens, seriositet och långsiktighet hos ägarna ska vara ett krav för få tillstånd starta nya välfärdsverksamheter Förhindra onödig resursförbrukning - Det ska finnas tillräckligt med underlag i form av exempelvis elever eller vårdtagare för ny välfärdsverksamhet ska kunna starta. Resurser efter behov Se över ersättningssystemen inom välfärden, så de ersätter utförare för reella behov och de kostnader som finns. Välfärdsföretag ska betala sk i Sverige - Ett grundläggande krav i skelagstiftningen ska vara företag inte tillåts undandra vinster från beskning till exempel genom tillämpa orimligt höga räntesatser på internlån mellan koncernbolag och dotterbolag. Lag om investeringsskydd - En ny lag bör införas så skefinansierad verksamhet inte kan säljas ut till privata ägare till underpris. Skärpt tillsyn - För garantera kvaliteten i välfärden krävs det en mer utbyggd tillsyn, med möjlighet till fler oannonserade inspektioner och med tydliga sanktioner vid brott mot reglerna. Garanterad mångfald - Mångfalden inom välfärden är central och valfriheten ett viktigt värde. Den kommunala och landstingskommunala välfärden ska hålla hög kvalitet. För garantera verklig mångfald vill vi uppmuntra non profit-alternativ och förhindra uppkomsten av privata monopol. Etisk kod - För långsiktigt utveckla kvaliteten i välfärden vill vi finansiärer, utförare och relevanta fackförbund tillsammans arbetar fram en etisk kod ett socialt kontrakt för all verksamhet inom välfärden. Den etiska koden bör omfa 1) Högre kvalitet i verksamheterna utveckla mätmetoder och verkningsfulla uppföljningssystem 2)Ansvarsfullt ägarskap inklusive frågan om rimlig avkastning på kapital och återinvesteringar i verksamheten 3) Arbetsvillkor i välfärden. Den etiska koden ska innehålla krav på kollektivavtal för anställda i välfärdsverksamhet. Öppna böcker - Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och deberats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skefinansierade välfärden. Därtill ska varje

14 14 (87) enskild skola, vårdcentral och motsvarande tydligt redovisa sin ekonomi. Av redovisningen ska alla intäkter och utgifter kopplade till den enskilda enheten framgå, och därmed även vinsterna som uppstår. Det ska inte längre räcka ekonomin redovisas på koncernnivå. Dessa förändringar bör regleras i lag. Lika regler - Reglerna ska vara desamma inom all välfärd, oavsett huvudman. Därför ska Sverige godkänna ILO:s konvention 94. Personal i privat välfärd ska också omfas av meddelarskydd. Även Lex Sarah ska utvidgas så missförhållanden hos privata utförare inom socialtjänstlagens och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrades område ska anmälas till oberoende instans. Frågan om vinster i välfärden och partiets förslag till nationella kvalitetslagar kommer diskuteras och behandlas vid partikongressen i Göteborg den 3-7 april. De beslut som tas där kommer bestämma partiets ståndpunkt. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionen besvarad. Motion B3 - Offentlighet för statliga och kommunala bolag Apropå förstärkningar inför partikongressen 2013 om frågan om vi kan förbjuda eller inte privata storkoncerner plocka ut kapitalvinster på skebetalarnas välfärdskonto: Från partiledningen förs nu (hösten 2012) fram alternativet lagstifta om insyn på enhetsnivå i privata företags bokföring. Utan välja sida i stridsfrågan ovan borde kanske den offentliga sektorns problem uppfylla den unika svenska grundlagsfästa offentlighetsprincipen åtgärdas om vi ska våga ge oss in på det revolutionerande ingreppet i den privata äganderätten som partiledningen föreslår. Med tanke på statliga bolag inte omfas av offentlighetsprincipen vilket dock kommunala bolag gör bör den utsträckas till omfa även dessa. När det gäller de kommunala bolagen känner vi alla till hur dålig efterlevnaden av reglerna om offentlighet är. På detta område bör straffriheten avskaffas. Att bryta mot grundlagar ska inte vara gratis! Jag föreslår Socialdemokraternas i Stockholms län kongress 2013 beslutar partidistriktet ska verka för straffriheten för kommunala bolag och dessas företrädare som bryter mot offentlighetsprincipen avskaffas och straffen ska vara kännbara partidistriktet ska verka för offentlighetsprincipen utsträcks till även statligt ägda bolag. Sollentuna 25 oktober 2012 ALFONSO RAMÍREZ

15 15 (87) Styrelsens utlåtande Motionären tar sin utgångspunkt i de förslag som nu kommer fram om minska möjligheterna för privata aktiebolag ta ut stora vinster eller på annat sätt ta ut ekonomiska resurser ur skefinansierad, men privat utförd välfärdsverksamhet och vill koppla det till sitt förslag utvidga rätten till insyn i statliga aktiebolag. Offentlighetsprincipen är en mycket viktigt del av grundlagen varför alla inskränkningar av denna bör bekämpas likaså bör de som underlåter sig följa den få en rättslig påföljd. För få kunskapsstöd i ämnet har vi stämt av regelverken med en jurist inom kommunen. Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller offentlighetsprincipen för kommunala, landstingskommunala och statliga myndigheter. Kommunala och landstingskommunala bolag jämställs med myndigheter. Kommunala bolag står inte under tillsyn av JO och kan därmed inte granskas av JO. Undantaget gäller, såsom vi fått det uttolkat det, vid bolagens hantering av offentlighetsprincipen, då de ska jämställas med kommunala myndigheter. Brott mot denna kan ge straffpåföljd, som är den böter eller fängelse upp till 2 år. För statliga aktiebolag gäller inte däremot inte offentlighetsprincipen, där gäller aktiebolagslagen. Men statliga aktiebolag är heller inte begränsade till vara verksamma inom välfärdssektorn utan inom olika andra delar av näringslivet. Många agerar på en marknad, i internationell konkurrens etc, där den svenska offentlighetsprincipen för myndighetsutövning skulle gen dem omöjliga förutsättningar bedriva sin verksamhet. Exempel på sådana är Telia-Sonera, LKAB och Venfall AB. Arbetarekommunens styrelse anser därför den andra satsen inte kan antas i befintligt skick och den första satsen inte avspeglar det faktiska rättsläget, även om vi delar motionärens åsikt alltför många kommunala bolag agerar som om de vore undantagna från offentlighetsprincipen, så bättre uppföljning krävs. Arbetarekommunens styrelse föreslår arbetarekommunens medlemsmöte motionen skickas vidare till distriktskongressen som enskild Beslut Sollentuna arbetarekommuns möte den 26 november 2012 beslutade motionen skickas vidare till distriktskongressen som enskild. Bjarne Isacson Ordförande Siv Gustavsson Sekreterare Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B3 Föredragande: Maryam Yazdanfar, maryam.yazdanfar@riksdagen.se Motionen behandlar den svenska öppenhetens grundbult, offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen regleras i Sverige i grundlag, tryckfrihetsförordningen, andra kapitlet 1 : Till främjandet av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk

16 16 (87) medborgare ha rätt taga del av allmänna handlingar. Kort sagt har medborgare rätt ta del av alla handlingar som inte omfas av sekretesslagstiftningen. Precis som motionären skriver omfas även helägda kommunala bolag av offentlighetsprincipen. Vidare skriver motionären efterlevnaden av regelverket brister. Visst finns uppmärksammade fall där motionärens beskrivning stämmer. Samtidigt vill distriktsstyrelsen generellt ändå säga den allra största merparten av tjänstemän i offentlig sektor gör sitt yttersta för följa lagen och dess intentioner. Görs inte detta kan tjänstemannen åtalas för tjänstefel. Slutligen vill motionären offentlighetsprincipen även ska gälla alla statliga bolag. Här menar dock arbetarekommunen det skulle vara ofördelaktigt då många av dessa bolag agerar på marknadsmässiga grunder i en konkurrensuts internationell miljö. I detta avseende håller distriktsstyrelsen med arbetarekommuner och menar en sådan princip skulle göra det omöjligt för många statliga bolag vara verksamma. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta avslå motionen. Motion B4 - Motion om avskaffande av EBO (Lagen om eget boende) Idag kan flyktingar som kommer till Sverige välja EBO eller ABO. Väljer man EBO kan man bosätta sig var man vill i landet, föruts man kan uppge en adress. Väljer man ABO får man med hjälp av Migrationsverket ett boende någon stans i Sverige, först i anläggningsboende och så småningom eget boende. EBO kom till för man lättare direkt skulle kunna bosätta sig där det finns jobb och bostäder. Istället har det visat sig man som flykting väljer bosätta sig hos anhöriga som tidigare kommit till Sverige som flykting eller anhöriginvandrare. Det medför elva av Sveriges bostadsområden idag står för merparten av svensk flykting- och anhöriginvandring och dessa bostadsområden har stigmatiserats av denna utveckling. Det är naturligtvis inte bra, särskilt inte för den enskilda människan som riskerar trångboddhet, långvarigt bidragsberoende och framför allt svårighet lära sig svenska då många andra i samma bostadsområde talar samma språk. Regeringen har räknat ut det tar ca sju år för en nyanländ man komma i egen försörjning och ca nio år för en nyanländ kvinna i Sverige. Det betyder massiv segregation och figdom i några av Sveriges bostadsområden. Segregation och figdom som är nästan omöjliga bryta. Det växer idag upp många barn i Sverige som inte lär sig svenska trots man bott hela sitt liv här. Det försvårar vidareutbildning, jobb, försörjning och de livsval de flesta andra svenska barn kan göra. Det är något Socialdemokraterna borde motverka. Flyktingpolitiken är nationell och kommunerna själva kan inte på något sätt påverka antalet flyktingar som väljer EBO trots det är i kommunerna utanförskapet märks mest i form av utslagning, figdom och en mängd andra konsekvenser.

17 17 (87) Socialdemokraterna i Södertälje föreslår Stockholms läns socialdemokratiska distriktskongress besluta verka för EBO (eget boende för invandrare) avskaffas verka för kommuner får ekonomiskt stöd från staten i proportion till hur många flyktingar och anhöriga som kommer via EBO-systemet. Motionär: Boel Godner, Södertälje Socialdemokraterna i Södertälje Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B4 Föredragande: Mikael Damberg, mikael.damberg@riksdagen.se Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfning. EBO fungerar inte och måste avskaffas. Alla Sveriges kommuner måste ta ett större ansvar för det flyktingmottagande som riksdag och regering beslutar om. Dagens utformning av det egna boendet leder ofta till människor, i synnerhet barn, far illa. Alltför många personer bor i samma lägenhet och väldigt många asylsökande väljer bosätta sig i ett fåtal kommuner och enskilda bostadsområden. För det svenska flyktingmottagandet ska fungera med bra bostäder, arbete, skola och tillgång till hälso- och sjukvård behöver asylsökandes boende styras mer. Möjligheten till eget boende för asylsökande infördes i Sverige i mitten på 1990-talet genom Lag (1994) om mottagande av asylsökande för stimulera boende utanför Migrationsverkets anläggningsboende, ABO. Rätten välja eget boende har utretts ett antal gånger sedan införandet med anledning av de problem som uppmärksammats kring boendet så som trångboddhet och allmänt osäkra boendeförhållanden. Under de senaste åren har andelen personer som valt bo i boenden anordnade av Migrationsverket ökat och ligger på 58 procent (2011). Generellt sett är eget boende vanligast bland sökande utan medföljande familj och bland sökande med förhållandevis många landsmän i Sverige. I november 2012 fanns totalt personer i eget boende enligt Migrationsverkets mottagningssystem. I ABO är motsvarande siffra Lagen om eget boende fungerar inte och bör avskaffas. De kommuner som tar ett stort ansvar mottagandet bör kompenseras för detta av staten. För finna fler och bättre boenden måste såväl samverkan mellan kommuner och Migrationsverk utvecklas, men också Migrationsverkets möjligheter öka antalet anläggningsboenden. Det behövs fler bostäder vilket kräver ett arbete på bred front där många aktörer bidrar med boenden. Den enskildes önskemål om bostadsort ska naturligtvis beaktas, men det ska vara Migrationsverket som avgör bostadsort under introduktionstiden, givetvis i samverkan med mottagande kommuner. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifalla motionen.

18 18 (87) Motion B5 Om progressiv sk Det var ett misstag avveckla den progressiva sken. Individens inkomst från tjänst och pension bör åter beskas progressivt. Mot bakgrund av ovanstående föreslår undertecknad: partiet skall sätta upp en arbetsgrupp, som får i uppdrag till nästa valrörelse utarbeta ett förslag till mycket progressiv sk, som inte drabbar vanliga medborgare utan endast dem med sjukt höga inkomster. motionen tillsänds länsriksdagsgruppen för åtgärd. Stockholm 21 november 2012 Svante Erhardson Socialdemokraterna i Täbys medlemsmöte den 6 december 2012 beslutade skicka motionen vidare som enskild till partidistriktets årskongress Annica Gryhed, Ordförande Lars-Göran Nilsson, Sekreterare Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B5 Föredragande: Maryam Yazdanfar, maryam.yazdanfar@riksdagen.se Motionären vill partidistriktet ska verka för Socialdemokraterna tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag utforma förslag på en mycket progressiv sk som bara drabbar dem med sjukt höga inkomster. Vår prioritering är glasklar: Välfärden måste sättas före nya stora skesänkningar. Sker behövs för kunna finansiera det vi gör tillsammans till exempel skola, sjukvård, vägar, sjukförsäkring, polis och mycket annat. Vi vill ha hög kvalitet i välfärden. Det förutsätter vi betalar sk. Sk ska betalas efter bärkraft. Välfärd ska fördelas efter behov. Den som har högre inkomster ska bidra med mer än den som har lägre, Men alla ska få del av välfärden oavsett inkomst. Detta minskar klyftorna. Sverige har stora behov av investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning för klara den globala konkurrensen. Trots det handlar regeringens planerade reformer nästan uteslutande om skesänkningar. Under den borgerliga regeringen har sken på stora förmögenheter och de dyraste husen har sänkts kraftigt. Skesänkningarna uppgår till totalt 100 miljarder. Den procent som tjänar bäst har fått lika mycket genom regeringens politik som 25 procent av svenska folket har fått tillsammans. Män har fått betydligt mer än kvinnor. Pensionärerna har missgynnats. Klyftorna har ökat. Vår politik tar istället sikte på öka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft genom omställning till en modern, kunskapsbaserad ekonomi. Det är bara genom en aktiv, framtidsinriktad tillväxtpolitik som vi långsiktigt kan kombinera ambitionen om en välfärd i världsklass med en forts stark utveckling av hushållens inkomster.

19 19 (87) Distriktsstyrelsen ser fram emot socialdemokraterna med denna grund kommer gå in i valrörelsen 2014 med ett genomtänkt och klokt förslag på ny skepolitik som kommer vinna gehör bland väljarna. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta avslå motionen. Motion B6 - Ändra lagen om valfrihet (LOV) Enligt lagar och regler är samhället, kommun, landsting och stat, ansvariga för vi tillhandahåller, sjukvård, äldrevård, skolundervisning och barnomsorg i vårt samhälle. Då är det också rimligt medborgarna har möjlighet alltid välja ett kommunalt alternativ i sk egenregi, vare sig det gäller äldrevård, hemtjänst eller skola. Nu är verkligheten inte riktigt så i Högeralliansens Sverige. I Täby kommun har den kommunala hemtjänsten lagts ner och därmed finns enbart ett antal privata företag välja mellan. Detta är ett hårt slag mot den som förespråkar valfrihet. Vad är den valfrihet värd när det finns bara ett alternativ. Men Högeralliansen vill gå längre och tvinga kommunerna, som inte vill ha privata företag, lägga ut verksamheter på entreprenad, med hjälp av LOV. Därmed får vi en i det närmaste fri etableringsrätt för privata företag och förflyttar makten längre bort från brukarna. Demokratin och inflytandet upphör. Men det är ju kommunerna som har ansvar för verksamheten och den måste man återta. Därför måste lagen om valfrihet (LOV) skrotas och en ny lag utformas, som garanterar det alltid finns kommunal verksamhet i egenregi vare sig det gäller hemtjänst, äldrevård eller skolan. Upphandlingsförfarandet måste också ses över och förändras, ett kommunal veto införas mot nyetableringar. Med hänvisning till ovanstående föreslås distriktskongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag arbeta för lagen om (LOV) ändras en ny lag tas fram som garanterar det alltid finns en kommunal egenregiverksamhet välja för medborgarna när det gäller hemtjänst, äldrevård skola och barnomsorg, upphandlingsförfarandet ses över och de anställda därvid garanteras lön och övriga anställningsvillkor enligt gällande kollektivavtal och dessutom garanteras meddelarskydd, kommunal veto införes för nyetableringar Täby Jan Aspefjord Socialdemokraterna i Täbys medlemsmöte den 6 december 2012 beslutade bifalla motionen och skicka den vidare som sin egen till partidistriktets årskongress Annica Gryhed, Ordförande Lars-Göran Nilsson, Sekreterare

20 20 (87) Distriktsstyrelsens förslag till utlåtande över motion B6 Föredragande: Maryam Yazdanfar, Från vård och omsorg tidigare i stor utsträckning endast drivits av kommuner och landsting i egen regi tillkom med början under 90-talet ett antal andra utförare. Det var privata företag, ideella organisationer och personalkooperativ. I några fall har vi sett det lett till rena avarter med allvarliga brister t.ex. inom särskilt boende för äldre. Men sammantaget kan vi konstatera mångfalden stimulerat till utveckling av verksamheterna. Detta måste vi värna om och det kräver politisk vilja. När vi nu ser starka och oroande tendenser till mångfalden av utförare håller på bytas mot koncentration till några få stora vårdkoncerner är det viktigt agera. Marknadslösningar och fri konkurrens om gemensamma medel garanterar inte kvalitet och allas rätt till god service utifrån individens behov och ger inte heller ett effektivt och rättvist utnyttjande av resurserna. Vi vill ha en tydligare nationell kvalitetssäkring av välfärdsverksamheterna som ska garantera likvärdiga villkor och en verksamhet av hög kvalitet. Med nationella uppföljningsbara mål kan medborgarna ställa de lokala och regionala politikerna till svars för kvaliteten i verksamheterna. Vi säger ja till medborgarnas valfrihet inte företagens. För valfriheten ska vara reell behövs en mångfald av alternativ både bland de offentliga utförarna och bland de privata. Valfriheten handlar också om ha möjlighet påverka och vara delaktig samt verksamheterna utgår från människors behov. Vi säger ja till alternativ och mångfald på medborgarnas villkor. Vi vill skapa möjligheter ersätta lagen om offentlig upphandling (LOU) med regler och system som bygger på avtal med tydliga krav från politiken och som har en öppen beslutsstruktur där alla aktörer har möjlighet vara med bedriva offentligt finansierad verksamhet med likvärdiga villkor. Vi anser alla utförare av offentligt finansierade välfärdsverksamheter ska omfas av samma skyldigheter och samma krav oavsett om de är privata eller offentliga. Kvalitet handlar om tillgänglighet, bemötande, professionalitet och verksamheter bedrivs i enlighet med bästa tillgängliga kunskap där den viktigaste kvalitetsfaktorn är personalen. Motionären skriver om lagen om valfrihet som innebär kommuner och landsting/regioner kan införa valfrihetssystem enligt en ny lag om valfrihetssystem (LOV) på områdena äldre- och handikappomsorg samt hälso- och sjukvård. Om man använder LOV gäller fri etablering för vårdföretagen om de uppfyller de i förväg uppställda kraven. Någon särskild begränsning av avtalstidernas längd finns inte i lagförslaget. Privata utförare ges också möjlighet erbjuda tilläggstjänster. Offentliga utförare ges inte någon sådan möjlighet. De skillnader som i dag finns vad gäller reglerna för meddelarskydd och offentlighet mellan privata och offentliga ändras inte. Kommunal upphandling fungerar mycket väl på många områden som t.ex. snöröjning och sophämtning. Men vi anser det olämpligt använda upphandling när det gäller hälso- och sjukvård liksom för äldre- och handikappomsorg. Det leder till en stark koncentration till ett fåtal internationella vårdkoncerner, svårigheter för politikerna styra mot kvalitet, och vi har sett många exempel på hur jakten på lägsta pris gått ut över vårdtagarna. Det har under många år varit möjligt ha andra utförare inom skolan och förskolan utan använda upphandling. Vi är för medborgarnas rätt välja. Vi är därför positiva till det utvecklas lagstiftning för valfrihetssystem som möjliggör för kommuner och landsting/regioner använda andra modeller än egen regi eller upphandling i äldre- och handikappomsorgerna och i hälso- och sjukvården. Vi stöder utarbetandet av en lagstiftning som möjliggör valfrihetssystem där landstinget/regionen respektive kommunen certifierar de utförare som man vill använda inom hälso- och sjukvården eller omsorgen och sätter upp de krav som ställs på verksamheten och fastställer