Vilka diagnoser handläggs jourtid på Primärvårdsakutmottagningen
|
|
- Anton Christian Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vilka diagnoser handläggs jourtid på Primärvårdsakutmottagningen i Tierp? ST-uppsats, Allmänmedicin, Författare Anna-Carin Bring, ST-läkare, Vårdcentralen Centrum, Uppsala. anna-carin.bring@privat.lul.se Terese Nilsen-Orrhult, ST-läkare, Fålhagens Vårdcentral, Uppsala. terese.nilsen.orrhult@lul.se Handledare Johnny Sternesjö, Specialist i Allmänmedicin, Tierps Vårdcentral, Tierp. johnny.sternesjo@lul.se
2 Bakgrund: Under hösten 2010 fattades ett beslut om att alla ST-läkare i Allmänmedicin i ULL (Uppsala läns landsting), ska gå nattjourer (sön-tor kl ) på akutmottagningarna i Uppsala läns glesbygd [1] Tierp och Östhammar. Detta väckte viss oro bland ST-läkarna, då man dels var osäker på vilka patienter/diagnoser som handläggs på jouren, samt att många upplevde en känsla av bristande kompetens inför akutrumsarbete, både i teori och praktik. Sjukvårdsarbete i glesbygd innebär särskilda utmaningar, med avseende på upptagningsområde, bemanning, utrustning för diagnos och behandling samt tid till annan specialistsjukvård. Det ställs särskilda krav på behandlande läkare att primärt kunna diagnostisera och själv behandla potentiellt livshotande akuta sjukdomar [2][3]. I Storuman, Västerbotten, är ett Glesbygdsmedicinskt centrum under uppbyggnad där man lägger tonvikt på utbildning, forskning och utveckling för att främja och öka kunskapen om sjukvårdsarbete i glesbygd [4]. En intressant intervjustudie gjord i Primärvården i Västerbotten och Norrbotten belyser flera viktiga aspekter ur medicinskt och ekonomiskt perspektiv vad gäller glesbygdsmedicin nu och i framtiden i Sverige. Man belyser här vikten av att precisera det glesbygdsmedicinska uppdraget dels för att klargöra vilken service patienter har rätt att förvänta sig samt för att kunna ligga till grund för kompetenskrav, utbildning och fortbildning[5]. Internationellt finns flera organisationer som startats för att främja och utveckla arbete i glesbygd, såsom the Australian College of Rural and Remote medicine som tillhandahåller utbildning och certifiering av läkare för att erhålla kompetenta och medicinskt säkra doktorer i sin glesbygd: Typically within rural and remote areas there are a clear set of additional skills, competencies and professional values that are required in order to provide safe and appropriate care [6]. I verksamhetsbeskrivningen från Tierps akutmottagning [7] framgår att man handlägger alla typer av patienter som söker en akutmottagning, utom större trauman (då man i undantagsfall kan få följa ambulansen till olycksplatsen eller följa med transporten till sjukhus). Man beskriver vidare att man handlägger exempelvis andningspåverkan och dehydrering hos barn, svåra livshotande infektioner som sepsis och meningit, hjärtinfarkt/hjärtstopp, suicidförsök, missfall och några förlossningar per år. Detta tillhör inte den flora av diagnoser som handläggs på en vanlig primärvårdsmottagning, och speglar därför ett behov av ytterligare kompetens i akut omhändertagande vid arbete även i vår glesbygd här i Uppland. Tierps akutmottagnings upptagningsområde jourtid innefattar Tierps kommun(ca inv) med en yta på ca 1550 km² samt Älvkarleby Kommun (ca inv.) med ytan 209 km² således totalt ca invånare på en yta av ca 1759 km². Transporttid till närmaste sjukhus (Akademiska sjukhuset) är ca 40 min. Antal besök över hela dygnet, per år uppgår till ca st., och det är svårt att extrahera hur många som sker på jourtid. Bemanningen består jourtid av en läkare, en sjuksköterska samt en undersköterska/sjuksköterska. Det finns 2 ambulanser stationerade hela dygnet i Tierp samt en ytterligare dagtid mellan
3 Svensk förening för Glesbygdsmedicin har föreslagit en påbyggnad av ST i Allmänmedicin för de som arbetar i glesbygd i norra delarna av Sverige [ 8][9]. Där ingår utbildningar som ATLS (acute trauma life support), AMLS (acute medical life support), APLS (acute pediatric life support), 10 st. handlagda förlossningar etc. för att bättre kunna hantera de utmaningar man ställs inför i akutsjukvård långt ifrån sjukhus. I målbeskrivningen som gäller för ST-utbildningen i ULL [10] ingår inget av ovanstående. Trots detta förväntas vi kunna hantera de eventuella akuta situationer som kan uppstå i vår glesbygd. Med anledning av detta vill vi undersöka vilka diagnoser som handläggs under jourpassen på Tierps Primärvårdsakut. Detta kan senare ligga till grund för en fortsatt diskussion kring att eventuellt utöka utbildningen i akut omhändertagande för ST-läkarna i ULL. Genom detta kan man stärka kompetensen hos läkarna och i förlängningen öka patientsäkerheten samt även öka intresset och därmed möjligheterna till rekrytering av läkare till Upplands glesbygd. Syfte: Att undersöka vilka diagnoser som handläggs jourtid (sön-tor kl ) på Primärvårdsakutmottagningen i Tierp.
4 Metod: Studien är en retrospektiv, deskriptiv journalstudie. Vi har valt att gå igenom journalerna för alla patienter som sökt jourtid (sön-tor kl ) på Tierps Primärvårdsakutmottagning. Att vi valt dessa dagar och tider beror på att det är då ST läkare går sina nattjourer. För att få så aktuella resultat som möjligt valde vi de två månader som kom närmast före starten av vårt arbete. Därmed har vi undersökt februari och mars månad I Tierp använder man Cosmic datajournal. Vi utgår från besökslistan för jourläkaren för att hitta aktuella patienter och data samlas på ett arbetsblad (bilaga 1) i Microsoft Excel-program, enligt följande flödesschema. Beskrivning av arbetsblad: In, patienten avidentifieras och numreras =00 00:00 månad, datum i månaden: köplats i besökslistan efter ankomsttid Tid på dygn = 00:00 tim: min Ålder= år Kön= K=kvinna M=man Ev. telefonkonsultation= Ja eller Nej för konsultation med jour på Akademiska sjukhuset Färdigbehandlad= Ja eller Nej. Om Nej gå till vidare akut och diagnos från sjukhus Diagnos= X00.0 (enl. ICD 10 alternativt ICD 10 prim) Diagnos ej satt= journalen genomläses och vi sätter rimlig diagnos enl. ICD 10 alternativt ICD 10 prim Vidare akut= Ja för de som skickas vidare till Akademiska sjukhusets akutmottagning. Lämnas tomt om ej vidare akut. Diagnos från sjukhus= diagnos satt från akutmottagning alternativt avdelning om inläggning. Inläggning= Ja eller Nej.
5 Totalt antal patienter under detta tidsintervall uppgick till patienter exkluderades: 21 st. var återbesök för röntgen, gipsning eller ny kontroll. 11 st. avvek, 1 KAD byte, 1 besök saknade anteckning samt 4 st. var telefonsamtal och 2 st. var dubbelregistrerade. 656 patienter inkluderades i studien. Samtliga handlagda patienters diagnoser grupperas enl. ICD 10,i ICD-systemets fastställda diagnosgrupper (bilaga2). ICD 10 är ett sjukdomsklassifikationssystem som på ett meningsfullt sätt grupperar sjukdomar och dödsorsaker för översiktliga statistiska sammanställningar och analyser[11]. De olika diagnosgrupperna presenteras först översiktligt i en graf och sedan lyfts varje diagnosgrupp ut separat, och förklaras närmare(se figur 1). Endast grupper med 1% av patientantalet beskrivs vidare. Diagnosgrupp C, D, E, O, P, Q, V, Y, U exkluderas då de inte uppfyller 1% kravet. S+T Z A+B F G H Diagnosgrupperna presenteras översiktligt A-Z,för att sedan presenteras en grupp i taget, bilden A+B. R N J I När gruppen beskrivs närmare separat, presenteras enskild diagnos (antal förekommande) i fallande ordning ex virus/öli (36) Figur 1 Förklaring till uppbyggnad av presentationsgrafer avseende förekommande diagnoser på akutmottagningen i Tierp under undersökt period. Inom varje diagnosgrupp presenteras enskilda diagnoser i fallande ordning efter förekommande antal (n). Dessa är sorterade efter bokstav och de två första siffrorna i ICD koden i de flesta fall. I vissa fall tvingas man sortera endast efter bokstav och första siffran eller närliggande siffra, då grupperna annars skulle bli för små, och diagnoserna inom dessa är så lika (se tabell 1)
6 Tabell 1. Förklaring till hur de enskilda diagnoserna räknas. Sorteras efter bokstav och första samt oftast andra siffran i diagnoskoden. öli j069 öli j069 öli j069 influensa J09.9 influensa J10.1 influensa J10.1 Influensa j101,j441,g409 influensa J11.1 influensa j118 Normalt sorteras grupperna enl. bokstav och första två siffror, ex öli J06. I vissa fall sorteras diagnoserna med bokstav och första siffran eller närliggande siffra, då diagnoserna är så lika ex influensa J09-J11 Sammanslagna diagnoser: Laryngit J04-J05, influensa J09-J11, pneumoni J15-J18, bronkit J20-J22, gastrit/dyspepsi K28-K30, hudsår L08-L98, smärta M75+M76+M79, cystit/uretrit/uvi N30-N39, sårskada S00-S05, S31, S33,S61,S64,S81,S91,T01.Kontusion/distortion S10-S30, S43,S60,S63,S70,S80,S81,S83,S90,S93. Frätskada öga T25-T26. Frakturer S42,S52,S82. Brännskada T23,T24,T30. Bett T14,S51. Främmande kropp T16,T15,T18,T00,T79. Allergi+reaktion på Pc T78-T88. Postop komplikationer T81,T88. I andra fall separeras grupperna trots samma första siffra, då diagnoserna inom dessa är så olika : paronyki, cellulit vid kattbett L03 och Wegner-Temporalartrit M31 Vid 50 besök saknades diagnoskod. Journalerna lästes igenom och rimlig diagnos sattes med ledning av bedömningen i journaltexten. För att ytterligare förtydliga vilka diagnoser som faktiskt handläggs, samlas intressanta patientfall i ett Appendix (bilaga 3) Tidsåtgång: Totalt 10 veckor, varav 6 heldagar forskningsmetodikkurs. PM planeras klart till okt 2011, datainsamling och artikelskrivning planeras färdigt till våren Forskningsetiska aspekter: Inga enskilda patienter kommer presenteras, vilket gör att vi inte finner några särskilda forskningsetiska svårigheter. IT-avdelningen är tillfrågad och har godkänt åtkomst till journaler från jourmottagningen. Relevans för verksamheten: De speciella förutsättningarna för det akuta omhändertagandet i glesbygd belyses. Med hjälp av detta kan man senare inventera aktuella kunskaper och behov av vidareutbildning hos berörda ST-läkare och kanske även befintlig personal i Tierp. En säkrare läkare ger ett bättre omhändertagande och en större patientsäkerhet. En eventuell glesbygdsprofil för vidare utbildning och arbete i glesbygd kan verka positivt för rekrytering av läkare till ULL och de aktuella glesbygdsvårdcentralerna.
7 Resultat Vi har gått igenom besökslistan för jourläkare sön-tor kl under februari och mars månad Av de inkluderade 656 patienterna visar könsfördelningen 337 st.(51 %) kvinnor och 319st (49 %) män (figur2). Könsfördelning sökande 319; 49% 337; 51% Kvinnor Män Figur 2. Könsfördelning hos de sökande patienterna på Primärvårdsakuten i Tierp jourtid (sön-tor kl ). Antal inkluderade sökande under den undersökta 2 månaders perioden var 656 st. 51 % kvinnor och 49 % män. När man studerar åldersfördelningen bland patienterna ser man en spridning från 0 år till 97 år med två toppar som utgörs 1-åringar(28 pat) respektive 19-åringar(24 st.)(figur3). Figur 3. Åldersfördelning av patienterna under jourtid. Yngsta patienten 0 år och äldsta 97 år. Tydliga toppar vid 1 år (28 pat.) och 19 år (24 pat.).
8 Dygnsfördelning visar flest antal besök mellan kl , därefter ses en kraftig sänkning av antal besök, för att sedan åter stiga kraftigt vid kl (Figur4) Dygnsfördelning av besöken Antal patienter Tid på dygnet Figur 4. Dygnsfördelning av besöken på Primärvårdsakuten i Tierp, jourtid sön-tor kl , februari-mars Patienterna sorteras efter ankomsttiden till akutmottagningen. Av 656 patienter färdigbehandlades 566 stycken(86 %) på akuten i Tierp. 90 st. (14 %)skickades vidare till Akademiska sjukhusets (AS) akutmottagning för bedömning. 41 st. (6 %)lades in på avdelning och 49st(8 %) skickades hem efter bedömning på AS (figur5). Färdigbehandlade i Tierp vs vidare till Akademiska sjukhuset 49; 8% 41; 6% 566; 86% Färdigbehandlade i Tierp Färdigbehandlade akutmottagningen AS Inläggning AS Figur 5. Antal patienter under jourtid som färdigbehandlas på akuten i Tierp (blå) alternativt skickas vidare till akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset, AS. Av de som skickas vidare (14 %) framgår vilka som färdigbehandlas på akuten AS (röd) alternativt läggs in på AS (grön).
9 Diagnosgrupperna presenteras först översiktligt och sedan varje diagnosgrupp för sig. I översikten ses fördelningen av diagnosgrupper. Flertalet grupper är representerade. Den största gruppen utgörs av J=24 % följt av S+T och R båda 14 %. Z=faktorer påverkandes hälsan 5% S+T=skador, förgiftningar, följder av yttre orsaker. 14% R=symtom, onormala fynd 14% N=urin och könsorgan 6% Diagnoskoder A+B=vissa infektioner och parasiter 9% F=psykiska sjukdomar 2% H=ögon och öronsjukdomar 10% J=andningsorganens sjukdomar 21% G=sjukdom i nervsystemet 1% I=cirkulationsorgane ns sjukdomar 3% M=muskuloskelettal a systemet 7% L=hudens sjukdomar 5% K=matsmältningsorg anens sjukdomar 3% Figur 6. Diagnosernas fördelning enl. ICD10, samtliga patienter initialt handlagda på akuten i Tierp. Nedan följer diagnosgrupper presenterade separat. Inom varje diagnosgrupp presenteras enskilda diagnoser i fallande ordning efter förekommande antal (n).
10 Figur 7. Diagnosgrupp A+B fördelat enligt ovan. Figur 8. Diagnosgrupp G fördelad enligt ovan
11 Figur 9. Diagnosgrupp H fördelad enligt ovan Figur 10. Diagnosgrupp I fördelad enligt ovan
12 Figur 11. Diagnosgrupp J fördelad enligt ovan Figur 12. Diagnosgrupp K fördelad enligt ovan
13 Figur 13. Diagnosgrupp L fördelad enligt ovan Muskuloskeletala sjukdomar. smärta (18), ryggvärk (16) ledutgjutning, prepatellär bursit, Tietzes (2) wegeners, artrit, gikt, meniskada, entesopati, temporalartrit (1) Fall: Wegeners Figur 14. Diagnosgrupp M fördelad enligt ovan
14 Figur 15. Diagnosgrupp N fördelad enligt ovan Figur 16. Diagnosgrupp R fördelad enligt ovan
15 Figur 17. Diagnosgrupp S+T fördelad enligt ovan Figur 18. Diagnosgrupp Z fördelad enligt ovan
16 DISKUSSION Vi ville i denna studie se vilka diagnoser som handläggs jourtid på akuten i Tierp. Detta för att få en uppfattning av vad som förväntas av den jourhavande doktorn, och ett underlag till eventuell vidare diskussion kring utbildning i akut omhändertagande i glesbygd. Uppfattningarna om vad som handläggs på jouren går isär, där vissa hävdar att det bara är röda halsar, medan vi som tjänstgjort på jouren kan vara av en annan uppfattning. Vi som skrivit arbetet har själva under våra tidigare jourpass handlagt bl a drunkning med hypotermi, blödande esofagusvaricer med cirkulatorisk svikt, cardiogen chock och akut dystoni. Utifrån vår studie kan vi se att på akuten i Tierp handläggs en bred blandning av patienter både vad gäller ålder och diagnoser, vilket var väntat utifrån vår egen synpunkt. Vi valde feb-mars 2012, för att det var de månader som låg närmast starten av vårt arbete, och innebar den mest aktuella bilden. Vi valde sön-tor kl , för att det är då ST-läkarna går sina jourer. Könsfördelningen visar endast en lätt övervikt för kvinnliga sökanden med 51 %. Det vore intressant att se om det fanns olika sökmönster för kvinnor/män då det finns en känsla av att många män söker pga. trauma/sår. Patienterna söker över hela dygnet, men med störst belastning mellan kl samt från kl Detta kan delvis förklaras av att patienterna hänvisas till bokade akuttider under dessa tider. Åldersfördelningen är stor och sträcker sig från 0-97 år. Detta ställer stora krav på behandlande läkare att kunna bedöma status, vitala parametrar, läkemedelsdoseringar etc. hos mycket unga och gamla patienter. Åldersfördelningen visar två toppar. En för 1-åringar och en för 19-åringar. Diagnos spektra i dessa två åldersgrupper skiljer sig åt tydligt med en överrepresentation av luftvägs -och öron infektioner bland 1-åringar och trauman av olika slag och buksmärta bland 19- åringar. Det fanns en relativt stor grupp, 80st, yngre äldre(65-79 år enl. WHO) samt 49st äldre-äldre (>80 år enl. WHO). Detta kräver särskilda geriatriska kunskaper i bedömning av äldre såsom till exempel läkemedelsinteraktioner, och kanske också en balans i vilka insatser som skall sättas in vs palliation? I gruppen äldre äldre ser vi R=symtom och I=hjärt/kärl diagnoser dominera. De flesta patienter färdigbehandlas i Tierp. Endast 14 % av de sökande behöver hänvisas vidare till Akademiska sjukhusets akutmottagning. I en tidigare studie, Vem söker på akuten? [bilaga 4] fick man uppfattningen att relativt stor andel av de som skickas från Tierp till Akademiska Sjukhuset läggs in, men i vår studie ser vi att mindre än hälften av patienterna som skickas vidare läggs in. Orsaken till detta kan man bara spekulera om men en möjlig orsak skulle kunna vara platsbrist på AS. 86 % av patienterna färdigbehandlas således på Tierps akutmottagning, vilket vi tycker är en hög siffra. Detta kan dels bero på den kompetens som faktiskt finns hos jourhavande doktorer på plats. Men man kan också diskutera om alla patienter behöver komma på ett jourbesök? Vilken service ska man kunna vänta sig som patient? Tillgänglighet vs rätt selektion av patienter utifrån rådande riktlinjer såsom Stramas riktlinjer vid infektioner, t.ex. vid otit (44 st. behandlades för otitdiagnos)?
17 Hur går det med patientsäkerheten då enkla åkommor, som skulle kunna ordineras egenvård och ej läkartid, blandas med svåra patientfall med hotande vital parametrar? Hur kan vi erbjuda bra sjukvård på rätt tider i vår egen glesbygd med rådande ekonomiska medel? Vid en översikt av diagnosgrupperna ser man att de allra flesta finns representerande, inom många olika specialistområden. Läkaren som möter dessa patienter behöver kunna behärska många(i princip alla) områden inom läkaryrket- allt ifrån pediatrik till konstaterande av dödsfall och krishantering, kirurgi till medicin, psykiatri till ren akutsjukvård. Detta kräver en mycket bred kompetens hos behandlande allmänläkare. Man skall kunna behandla en vid flora av diagnoser, hos en befolkning mellan 0-97 år, kvinnor och män där icke-akuta och riktigt akuta fall blandas över dygnets alla timmar. När diagnosgrupperna studeras närmare var för sig ser man ett mönster där olika infektioner ffa från luftvägarna dominerar. De allra flesta är opåverkade, men det finns också fall med påverkade vitalparametrar och även med dödlig utgång. Under den undersökta 2 månaders perioden fanns bl. a meningit, hjärtstopp vid acidos, hjärnblödning, blödande totalkolit mm. De potentiell farliga diagnoserna är visserligen färre, men dyker upp utan förvarning eller mönster. Svårigheterna att handlägga dessa kan ytterligare förstärkas av att de blandas upp med ofarliga diagnoser, förlängning av sjukskrivning etc. på en ganska full mottagning. Handläggningen försvåras också av att man är få personal, har en begränsad utrustning, ingen möjlighet till röntgen, ingen narkos och liten möjlighet till övervakning. Hur skall man kunna veta vad som dyker upp på min jour? Vi anser att alla läkare har rätt att känna att de har tillräcklig kompetens att handlägga akuta situationer. Vi anser också att patienter har rätt till en säker vård, och där i ligger bl. a en för situationen kompetent läkare. Vi förstår att man inte kan träna eller förbereda sig för alla tänkbara situationer. Men man kan exempelvis träna sig i ABCDE-omhändertagande, så att man erhåller ett strukturerat arbetssätt, där man kan stabilisera patientens vitalparametrar och sedan skicka vidare till sjukhus för vidare behandling. Man kan också tränas i CRM (crises resours management)-principer, som hjälper en att veta hur man skall arbeta i akuta situationer, med fokus på bland annat tydligt ledarskap/följarskap, säker kommunikation (t ex via SBAR). I Uppsala län finns Kliniskt Träningscenter på Akademiska sjukhuset, där man kan träna detta genom avancerade fullskaliga simulatorscenarier. Man kan också träna detta mobilt på plats på den aktuella jourmottagningen. Detta är något som har satts i system i Norrbotten, där man tränar med simulatordocka på plats på sjukstugan 2 ggr/år. Kliniska träningscenter finns på flera platser i Sverige. Studien tycks vara ganska ensam i sitt slag, och det är därför svårt att hitta referenser. Man kan dock märka av en nationell medvetenhet om de specifika utmaningarna i glesbygdsmedicin, då man nu bland annat bygger ett Glesbygdsmedicinskt centrum i Norrbotten. Vi tror att ST-block med glesbygdsmedicinsk profil, lik de som diskuteras i Norrbotten, skulle vara mycket attraktiva även här i Uppsala. Vi tror att detta skulle stärka omhändertagandet på jourmottagningen och att rekryteringen skulle underlättas. Vi anser också att alla ST-läkare som skall gå dessa jourer skall beredas möjlighet till anpassad utbildning i akut omhändertagande.
18 Vi har endast studerat besöken under en två månaders period under 2012 års senvinter. Resultatet med en övervikt av luftvägsinfektioner kan man då tycka är väntat. Om vi skulle ha valt en period senare under vår och sommar skulle diagnoserna möjligen variera något mer och luta lite mer åt trauman i form av handskador efter ved klyvning och trädgårds arbete etc. samt fler patienter i form av turister som då är tillresta till området. Att studera en längre period t.ex. ett halvår skulle vara intressant och kanske ge en än mer rättvis och varierad bild av diagnoser. Men ett sådant omfattande arbete som detta skulle innebära kan inte rymmas i ramen för den tid som ges för ST projekt arbete. Vi har utgått från ankomsttid i besökslistan och en del patienter kan då ha anlänt inom tidsgränsen för vår studie men handlagts av dagjouren som tar över på morgonen. Dessa är ändå inkluderade i studien. Vi valde att göra så då de inte är många till antalet och för att enklare kunna dra en gräns genom att använda tiden. Slutsats En känsla av osäkerhet inför akuta omhändertaganden i glesbygd bland ST -läkare i allmänmedicin i Uppsala län, samt upplevelser av faktiskt genomförda jour pass på våra akutmottagningar i Upplands glesbygd är en del i ursprunget till denna studie. Att studera vilka diagnoser som handläggs jourtid på Tierps akutmottagning var ett sätt att konkretisera detta och väcka diskussion kring behovet av vidare utbildning/fortbildning inom akut omhändertagande av patienter. På flera platser i Sverige och världen förs diskussioner och initieras forskning för att bland annat stärka kompetensen hos läkarkåren, och annan sjukvårdspersonal, vid arbete långt ifrån sjukhus. Begränsad utrustning, personalbrist samt ett brett spektrum av sökorsaker och ålder på patienter gör detta arbete särskilt utmanande. Inte bara avståndet till sjukhus. Detta är inget som hittills diskuterats i Uppsala län. Vi utgick från besökslistan i tidboken för jourläkare mellan kl söndag -torsdag under februari och mars månad 2012 och sammanställde ålder, kön, diagnos och om patienten skickades vidare till sjukhus. Av de 656 st. inkluderade patienterna i studien färdigbehandlades 84 % på plats i Tierp och den största gruppen diagnoser utgjordes av infektioner där luftvägsinfektioner var mest framträdande. Bakom handläggningen av dessa färdigbehandlade och vidarebefordrade patienter ser vi att det ligger många och ofta svåra, sammansatta beslut gjorda av den jourhavande doktorn på en pressad mottagning. Detta, anser vi, kräver en bred klinisk kompetens för att vara patientsäker. I vår Appendix kan man få en bild av detta då vi där har sammanställt autentiska patientfall handlagda under denna tidsperiod. Vi hoppas att denna studie kan ligga till grund för en satsning på utbildning och fortbildning i akuta omhändertaganden för ST- läkare och specialist läkare i Allmänmedicin i Uppsala län.
19 Referenser 1. Sjukvård i glesbygd[powerpoint presentation]storuman: Peter Berggren;2007[hämtad 25 april 2012] tillgänglig från: 2. Lew E et al, The Journal of Rural Health, 2009; 25: Vonderen ML et al, J of Trauma Nursing 2008; 15: Glesbygdsmedicin: Utmaningar och möjligheter[powerpoint presentation]storuman:peter Berggren;2012[hämtad 25 april 2012] tillgänglig från: 5. Framtidens glesbygdsmedicin. Möjligheter och hinder- förhoppningar och farhågor. [En intervjustudie för primärvården I Norrbotten och Västerbotten] Caj Skoglund, AMSAB(reg. Trademark);2012[hämtad 24 april 2012] tillgänglig från 6. About rural and remote medicine. [Internet]Brisbane:Australian college of rural and remote medicine; 2013[hämtad 1 juni 2012] tillgänglig från 7. Verksamhetsbeskrivning från Tierps Vårdcentral, Uppsala Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin[Powerpoint presentation]hemavan:norbeth Hansson, Anna Falk, Christer Andersson;2009[hämtad 10 mars 2010] tillgänglig från 9. Om ST kontrakten[powerpoint presentation]hemavan; Anna Falk ;2009[hämtad 10 mars 2010]tillgänglig från pdf 10. Allmänmedicin, Läkarnas specialiseringstjänstgöring,svensk Förening för allmänmedicin[internet] 2010[hämtad 2 maj 2012] tillgänglig från Svensk version av den tionde revisionen av The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems( ICD-10)[internet]WHO; 1992[hämtad 2 maj 2012] tillgänglig från
20 Bilagor 1.Arbetsblad 2.ICD-grupper 3. Appendix 4.Vem söker på akuten? En studie gjord av allmänläkare på akutmottagningen, UAS, vecka 6, 1999.
En allmänläkare i glesbygd har, förutom det breda allmänmedicinska ansvaret, även den högsta medicinska kompetensen i sitt distrikt.
Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin En allmänläkare i behöver, förutom en ST utbildning i allmänmedicin, även få en specifik profil. Detta på grund av att arbetet som släkare skiljer sig i
Läs merGlesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin
Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin Den 24 juni 2008 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring som gäller
Läs merGlesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin Förslag från arbetsgruppen
Glesbygdsmedicinsk profil på ST i llmänmedicin Förslag från arbetsgruppen I dagarna kommer en ny målbeskrivning för ST utbildning som gäller för alla med läkarexamen 2006-07-01 eller senare. SFM har sänt
Läs merKort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying
Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying Utbildningsfrågan har varit en stående punkt på kommande konferenser, i Tärnaby 2003, Tällberg
Läs merFramtidens glesbygdsmedicin. Möjligheter och hinder förhoppningar och farhågor
Framtidens glesbygdsmedicin. Möjligheter och hinder förhoppningar och farhågor En intervjustudie för primärvården i Norrbotten och Västerbotten Bildspel 1 (av 3) Slutsatser och förslag Caj Skoglund, AMSAB
Läs merPrediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Läs mer1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd
MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merFörslag till lokal- och verksamhetsförändringar för Primärvården
Förslag till lokal- och verksamhetsförändringar för Primärvården 2017-03-07 Primärvårdens ledningskontor Dragarbrunnsgatan 78 C 751 85 Uppsala Tel 018-611 00 00 Org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se/primarvarden
Läs merInformation till studenterna utanför dörren OSCE II vt
Information till studenterna utanför dörren OSCE II vt 2013-130529 Station 1 Du är på akuten En 48 årig man, tidigare helt frisk, har vandrat i fjällen med nya kängor och fått skavsår. Söker pga frysningar
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merJan Schyllander
Jan Schyllander 4-9- Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Uppgifterna i nedanstående redovisning är hämtade från de
Läs merFysioterapeut remitterar till röntgen. Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund
Fysioterapeut remitterar till röntgen Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund Öppen mottagning till fysioterapeut Bakgrund Rätt kompetens för varje patient. - Onödiga besök? - För lång väntetid?
Läs merElize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Läs merwww.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil
www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin förslag från arbetsgruppen presenterades på nationella konferensen i Järvsö
Läs merMEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?
MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar
Läs merAnvändarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik
Användarmanual Intygsstatistik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 1.2 Bortfall av läkarintyg... 4 1.3 Jämställd uppföljning... 4 2. Rapporter i nationell statistik... 5 2.1 Sjukfall...
Läs merPrehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS
Prehospital bedömning - bedömningsbilen Carl Magnusson VÄSTERÅS 2018-03-23 Bakgrund Larmcentralen Svårt att bedöma patient utan visuell kontakt, speciellt då patient har diffusa symtom Hög andel av (>
Läs merRemiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?
Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,
Läs merBakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merVårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus
Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merDiagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013
Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare
Läs merFörstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merAnvändarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0
Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs mer2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen
2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merHITTA RÄTT VÅRD DIREKT
RÄTT VÅRD NÄRA DIG HITTA RÄTT VÅRD DIREKT När du, ditt barn eller en närstående blir sjuk är det tryggt att veta att det alltid finns vård nära dig. Det är hur pass medicinskt allvarlig din skada eller
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merGERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm
GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva
Läs merÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING
Läs mer15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN
15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanering
Läs merGeriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Läs merDefinitioner på glesbygd
Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd
Läs merMobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA).
Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA). Bild från UNT 11 mars 2018 Befolkningsutveckling. Sängplatser per 1000 invånare (2014). Hur det hela började. Mobila äldreakuten projektform 2011.
Läs merLeder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?
Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merHjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset
Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%
Läs merLika Villkor Rätt Nivå
Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson
Läs merAkuta medicinska larm vid SÄS Skene
2017-09-11 24039 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver ansvar, larmrutiner och handläggning av patienter med både livshotande och mindre allvarliga tillstånd vid SÄS Skene. Dessutom handläggning vid
Läs merHITTA RÄTT VÅRD DIREKT
RÄTT VÅRD NÄRA DIG HITTA RÄTT VÅRD DIREKT När du eller en närstående blir sjuk är det tryggt att veta att det alltid finns vård nära dig. Det är hur pass medicinskt allvarlig din skada eller sjukdom är
Läs merSvår sepsis/septisk chock i Sverige 2015
1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret
Läs merSFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merSamverkande sjukvård. Lars Helldin
Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad
Läs merSjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008
inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från
Läs merAnvändarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1
Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 4.1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merPublicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ambulansverksamhet; Akutmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 10
Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ambulansverksamhet; Akutmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 10 Innehållsansvarig: Jonas Feldthusen, Överläkare, Akutmottagning läkare (jonfe) Giltig
Läs merLandstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet
Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den
Läs merUppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion
Läs merFramtidens Hälso- och sjukvård. Målbild
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan
Läs merUppsala kommun, Mobilt närvårdsteam
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala
Läs merDokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18
Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar
Läs merLinda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS
Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS linda.jorgensen@vgregion.se KUNGÄLVS SJUKHUS Ett hälsofrämjande sjukhus När Kungälvs sjukhus togs i bruk på slutet av 1800-talet
Läs merFRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,
Läs merAvrop av jourläkarbilar
Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton
Läs merVad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merRaska fötter springa tripp, tripp, tripp
Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merPublicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 6
Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 6 Innehållsansvarig: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt (arvya1) Giltig från: 2018-09-06 Godkänt av: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område
Läs merMitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment
Inger Hagqvist, Anders Hansson Studierektorer i allmänmedicin FoU-enheten Regionens Hus 462 80 Vänersborg Mitt-i-ST FyrBoDal Syftet med värderingen är att utgöra stöd och hjälp för ST-läkaren i fortsatt
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk profil i Västerbottens läns landsting
ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil i Västerbttens läns landsting Den allmänmedicinska vården kännetecknas av ett heltäckande patientansvar från vaggan till graven. Sm allmänmedicinsk specialist
Läs merRutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö
Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter
Läs merFrågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010
Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser
Läs merBilaga Ersättning 2016
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merHusläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.
HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2014 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs merIntervjumall specialist i allmänmedicin
Arbetsdokument Arbetsdokument Sida 1 (14) Intervjumall specialist i allmänmedicin SKRIFTLIG INTERVJU Den sökande Namn: Utbildningsland: Hemland: Dagens datum: Tjänst ansökan gäller: Motiv för ansökan 2a.
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merEn tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011
Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är
Läs merHemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet
Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt
Läs merDeltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)
Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merSBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle
kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merSjukhusen flyttar ut patienter till hemmet
Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Jörgen Nordenström Framtidens sjukvård 24 januari 2019 jorgen.nordenstrom@ki.se Jorgen.nordenstrom@vbmcare.com The Future Starts Today Not Tomorrow Påve Johannes
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merHändelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merVård i samverkan kommunerna - primärvården
1 Hemvårdsenheten Reviderad 2009-04-29 Birgitta Mogård Verksamhetschef Vård i samverkan kommunerna - primärvården Riktlinjer för samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor vid särskilda boenden i Uppsala
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merScreeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre
Läs merEn tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010
3,27 3,18 3,09 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010
Läs merFäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus
Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning Väntetid Måste omhändertas först 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs mer