Spel och Internet och olika social bakgrund

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 10 poäng Spel och Internet och olika social bakgrund Videogames and Internet and different social background Anders Malmros Lärarexamen 180 poäng Samhällsvetenskap och lärande Höstterminen 2005 Handledare: Lars Pålsson Syll Examinator: Nils Andersson

2 1

3 Sammanfattning Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur ungdomars dator- och TV-spelande, chattande och Internetanvändning påverkas av deras socioekonomiska bakgrund. Den består av en genomgång av den senaste forskningen i Sverige som är relaterad till ämnet och en enkätundersökning där 142 elever i skolår 7 9 medverkar. Undersökningen är baserad på enkäter som jag delat ut i två skolor Abbeskolan och Boåskolan. De två skolorna representerar i undersökningen barn till föräldrar från de lägre socialgrupperna respektive de högre socialgrupperna. Den sammanlagda speltiden för TV-spel och datorspel är ungefär den samma på båda skolor. Det finns dock skiljelinjer. Abbeskolans pojkar spelar i betydligt större utsträckning TV-spel än Boåskolans pojkar och viceversa gäller för datorspel. Ett annat exempel är hur pojkar från lägre socialgrupper chattar mer än pojkar från högre socialgrupper. Undersökningen är med kombinationen ungdomars spel- Internetvanor och socioekonomisk bakgrund den enda i sitt slag. Resultaten återspeglar populationen, de två skolorna, och kan därför inte ses som representativ för svenska ungdomar, utan är till för att skapa en grund för vidare forskning. Sökord: chatta, datoranvändning, datorspel, sociala skillnader, tv-spel, ungdomars fritid 2

4 3

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte, hypotes och frågeställningar Undersökningens relevans Metod Population, urval och urvalsprocess Etiska aspekter Enkätens utformning Insamling av data Klassificering av socioekonomisk bakgrund Granskning och bearbetning 14 2 Bakgrund Forskningsläget: effekten av spelande Ove Sandberg, psykolog Fair Play Folkhälsoinstitutet Forskningsläget: Internet, datorer och unga Medierådet Forskningsläget: Internet, datorer och klass LO:s undersökning Dator, klass, kön och ålder Barn och ungas levnadsförhållanden, rapport Undersökningen De socioekonomiska skillnaderna TV-spel Hur ofta och hur länge man spelar TV-spel Datorspel Hur ofta och hur länge man spelar datorspel Onlinespelande LAN och övrigt Chattande Hur ofta och hur länge man chattar Var bor dom man chattar med och communities Populäraste aktiviteterna på Internet Favoritspel Diskussion och slutsatser Ordlista Käll- och litteraturförteckning. 51 Bilaga: enkät

6 5

7 1 Inledning Det kändes roligare att umgås på nätet - Andreas sa upp sig från sitt jobb och spelade dygnet runt, Shawn spelade sig till döds Han tog sitt liv framför datorn, nu stämmer mamman speltillverkaren och Dataspelen styrde hela mitt liv, Ludde 20 är några av de rubriker som möter en i Aftonbladet den 22 november En annan bild får man av folkhälsoinstitutets undersökning Enligt den finns starka vetenskapliga stöd för datorspelandets positiva verkningar, såsom ett förbättrat rumsligt tänkande. 1 Vare sig datorspelande leder till hälsofarligt beroende eller ökad hjärnkapacitet, har få ställt sig frågan vilka är det som får ta del av det hälsofarliga eländet, respektive den mentala guldgruvan. Istället för det valde jag att undersöka hur mycket tid ungdomar från olika socialgrupper lägger på att chatta och spela TV- och datorspel. 1.1 Syfte, hypotes och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på om det finns något samband mellan ungdomars socioekonomiska bakgrund och deras datoranvändande. Klassperspektivet är grunden för denna undersökning där även genusperspektivet till viss del kommer att användas. Eftersom användandet av viss datoraktivitet kan vara ojämnt fördelad mellan könen, går det inte att bara att använda klassperspektivet. Jag har velat avgränsa mig till två vanliga datoraktiviteter; spela och chatta. Eftersom TV-spelande och datorspelande är två mycket närliggande aktiviteter anser jag det vara ett tillräckligt skäl för att ta med TV-spel i undersökningen. Att jag tagit med chattande är därför att det också är en datoraktivitet. Alla tre är populära bland ungdomar och tar upp en hel del av deras tid och det är tiden jag lägger stor vikt på i denna undersökning. Min frågeställning är: finns det ett samband mellan ungdomars socioekonomiska bakgrund och dessa faktorer? - Hur mycket tid som läggs på TV- och datorspel - val av TV- och datorspels kategorier, - val av communities (mötesplatser på Internet) - hur mycket man chattar - om man chattar med folk i Sverige och andra länder 1 Lager, Bremberg Folkhälsoinstitutet, Hälsoeffekter av tv- och datorspelande, 2005, s 5 finns att hämta på: ( ) 6

8 Svaret på min frågeställning kommer att jämföras med min hypotes: Barn till föräldrar i högre socialgrupper spelar mindre och använder Internet för skolarbete i högre utsträckning. Barn i lägre socialgrupper spelar mer och chattar mest med kompisar i närområdet. Min hypotes bygger helt och hållet på mina förutfattade meningar om kulturen i olika socialgrupper. Till den kan läggas att jag tror att ungdomar i högre socialgrupper chattar mer internationellt därför att de har bättre språkkunskaper (p g a sina mer utbildade föräldrar). 1.2 Studiens relevans Enligt en rapport om 15-åringar från OECD, ett europeiskt forskningsorgan, är kön mer avgörande än klassbakgrund för hur elever presterar i skolan. Flickorna dominerar i de högre betygen och pojkarna sackar efter. Ett annat mått är läsförmåga. Resultatet visar att flickorna i detta är som mest överlägsna i välfärdsstater som Sverige, Finland, Island och Norge. 2 Vilken socialgrupp ens föräldrar tillhör är alltså inte det mest avgörande för elevernas prestationer, men ändå det som kommer på andra plats. 24 procent av dem som började högskolan läsåret 2003/04 hade arbetarbakgrund. Om man ser till andelen med arbetarbakgrund i jämförbar ålder i hela befolkningen blir siffran 34 procent. För den prestigeladdade Handelshögskolan i Stockholm var andelen med arbetarbakgrund 6 procent. 3 Om man bortser från prestationer i skolan och högskoleutbildning finns det andra tydliga skillnader mellan socialgrupperna. I en undersökning av Nationella folkhälsokommittén från 1999 gör sig klassamhället påmint (siffrorna har troligtvis inte förändrats mycket till år 2006). I Sverige 1999 levde en högre tjänsteman i genomsnitt åtta år längre med full hälsa än en arbetare utan yrkesutbildning och mellan 20 till 40 procent av all ohälsa hos barnen i Stockholms län beräknades bero på föräldrarnas sociala situation. Enligt undersökningen var också rökning, stillasittande och hög alkoholkonsumtion vanligare bland lågutbildade och lågavlönade, kommer samma mönster som ovan slå igenom i denna undersökning? 4 2, Björnsson, Mats, "Kön viktigare än klass för prestationen i skolan" Dagens Nyheter , s A6 3 Forneng Stig, Den sociala rekryteringen till universitet och högskolor: Stora skillnader mellan lärosäten, Högskoleverket , s 2 och 4. Med arbetarbakgrund avses att minst en av föräldrarna har ett yrke vars innehavare normalt är LO-organiserad och att ingen av föräldrarna är egenföretagere eller har ett yrke vars innehavare normalt organiseras inom tjänstemannafacken. 4 Persson, Margareta, "Social stress lika farligt som rökning", Dagens Nyheter , s A6 7

9 1.3 Metod Population, urval och urvalsprocess Givet min frågeställning har jag valt ett kvantitativt arbetssätt därför att det som ska undersökas är skillnader i bl a tidsåtgång för olika aktiviteter. Tidsåtgång kan mätas och då anser jag att det passar bra med en enkätundersökning. En postal enkät hade gått utanför mina kostnadsramar och därför valde jag att samla in data genom gruppenkäter. Gruppenkäter är också mycket användbart i skolklasser och gruppen som skulle undersökas var ungdomar i grundskolans senare år, dvs. vanligtvis år, på två skolor i Skåne. 5 Totalt: 142 elever Kön: pojkar totalt: 68, flickor totalt: 70, obesvarade: 4 Skolor (skolornas namn är fingerade): Abbeskolan Skolår 9 Skolår 8 Pojkar Flickor pojkar Flickor totalt Skolår Skolår = 28 = 24 = 52 Boåskolan Skolår 9 Skolår 7 Pojkar Flickor pojkar flickor totalt Skolår Skolår 7 19* 17* 40* = 40 = 46 = 90 *(4 obesvarade på frågan om kön) Undersökningens slutsatser är inte representativa för alla Sveriges ungdomar i olika socialgrupper. Resultaten är ett exempel på hur ungdomar från lägre respektive högre 5 Trost, Jan, Enkätboken, Studentlitteratur, Lund 1994, s 11 och 21 8

10 socialgrupper kan bete sig. Populationen är endast två högstadieskolor i Skåne och urvalet är de elever som svarat på enkäten. Att jag vill ha en stor skiftning i den socioekonomiska bakgrunden har påverkat mitt urval. Populationen ska inte vara ett statistiskt medelvärde med vanliga elever utan jag har letat efter segregerade områden vars förhållanden ska vara socialt motsatta. Abbeskolan ligger i en medelstor stad och Boåskolan är belägen i en mindre tätort. Båda skolorna ligger i Skåne. I skolverkets rapport om Abbeskolan kan man läsa att den ligger i ett bostadsområde med i huvudsak hyreslägenheter och bostadsrätter och karaktäriseras till viss del av social problematik. 6 Det står också att utbildningsnivån är låg. För Boåskolan finns ingen inspektionsrapport över skolan på skolverkets databas. I perspektiv av etnicitet kan man notera att Abbeskolan enligt rapporten har 52 procent med annan kulturell bakgrund. Enligt de nationella proven i svenska år 2004 hade Boåskolan inte svenska som andraspråk, vilket troligtvis betyder att elevantalet med ett annat modersmål än svenska är få. 7 Att det inte blivit exakt lika många elever från samma skolår som tjänstgör som informanter beror på till stor del på undertecknad bristande planering. Det finns alltså inget vetenskapligt ändamål med de olika urvalen. Jag hoppas kunna reparera det med redogörelser för skillnader mellan elever i skolår 9. Jag har hittat två skolor som jag uppfattar som representanter för de socioekonomiska ytterligheterna. Boåskolan representerar barn med bakgrund i högre socialgrupper medan Abbeskolan representera barn med bakgrund i lägre socialgrupper. För att se de socioekonomiska skillnaderna mellan skolorna kan man hoppa till studiens början där föräldrarnas socialgrupper åskådliggörs i diagram. De båda orterna ligger i olika kommuner som inte geografiskt gränsar till varandra. Det hade naturligtvis varit bättre med fler skolor i undersökningen. Av arbetsmässiga skäl och begränsad tid blev det dock inte fler skolor. Det kanske hade blivit mer allmänt representativt om jag avgränsat mig till en stad. Orsakerna till det är bl a resekostnaderna till och från relevanta städer ,en del av adressen har utelämnats av anonymitetsskäl 7 ibid, , en del av adressen har utelämnats av anonymitetsskäl 9

11 1.3.2 Etiska aspekter Då jag har för avsikt att informanterna ska kunna känna sig trygga med undersökningens sekretess har jag fingerade namn på skolorna. Jag kallar dom Boåskolan och Abbeskolan men de heter i verkligheten något annat. För att förtydliga att enkäten är anonym och förklara det på ett enkelt sätt har jag skrivit i inledningen till enkäten: Enkäten är anonym, vilket betyder att jag inte vill veta vad du heter 8 Den fråga som kan vara känslig är den om föräldrarnas yrke eftersom den innefattar familjens ekonomiska situation. Arbetslöshet och vissa yrkeskategorier som anses ha låg status kan troligtvis för en del barn vara förknippat med skam. Jag har använt den s.k. tratt-tekniken, dvs. börja med lättbesvarade frågor och lagt den mer känsliga om föräldrars yrke i slutet Enkätens utformning Enkäten som helhet finns i bilaga 1. I konstruerandet av denna enkät har jag låtit mig influerats av medierådets rapport Unga & medier Dessa frågor finns med i enkäten: Går du i? a) Sjuan b) Åttan c) Nian. Är du? a) Kille b) Tjej A1. Hur ofta brukar du spela TV-spel? Alternativ: a) Varje dag b) 3-4 gånger i veckan c) 1 gång i veckan d) Någon gång i månaden eller mer sällan A2. Om du spelar TV-spel, ungefär hur länge brukar Du spela en vanlig dag? Alternativ: a) 5 timmar eller mer b) 3-4 timmar c) 1-2 timmar c) Mindre än 1 timme A3. Hur ofta brukar du spela datorspel? (både Online, LAN och enbart mot datorn) Alternativ: samma som A1 A4. ungefär hur länge brukar du spela (datorspel) en vanlig dag? Alternativ: samma som A2 A5. Hur ofta spelar du Online (på Internet), i LAN eller mot datorn? 8 s 1 Enkät: Spel och Internet, författad av undertecknad 9 Dahmström, Karin, Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning, Studentlitteratur, Lund 2005, s

12 Alternativ för varje typ av spelande. Samma alternativ som A1 men det sista alternativet är istället d) Mer sällan A6. Var brukar du spela mest? Alternativ: 1) Hemma 2) Hos kompisar 3) På Internetcafé A7. Hur ofta brukar du spela på Internetcafé? Alternativ: samma som A1 A8. Skriv namnet på tre datorspel eller TV-spel som du spelar mycket. Nummer 1 är det du spelar mest.använd gärna förkortningarna MMORGP, FPS, TPS och RTS för spelets kategori. B1. Hur ofta brukar du chatta? Alternativ: samma som A1 B2. Om du chattar, ungefär hur länge brukar Du chatta en vanlig dag? Alternativ: samma som A2 B3. Om du chattar, var bor dem du chattar med? Du kan fylla i fler än ett alternativ Alternativ: a) I samma stad eller kommun som jag bor i b) I Sverige c) I något land i Europa d) I Kanada, USA eller Australien e) I andra länder utanför Europa f) Vet ej B4. Är du medlem i något community? Alternativ a) Ja b) Nej (exempel på communities är Lunarstorm, Playdo, Mingel, Habbo med flera) B5. Om Ja, skriv den som du är inne på mest: C. Vad brukar du göra på Internet? Välj max 5 alternativ Alternativ: a) Chatta b) Spela spel c) Surfa för nöjes skull d) Mejla e) Göra läxor och skolarbeten f) Ladda ner musik, film, spel eller program g) Vara på communities, mötesplatser på nätet h) Lägga ut egna texter och bilder i) Annat, skriv vad j) Använder inte Internet D. Vad har dina föräldrar för yrke, vad arbetar de med? Mor: Far: De frågor som är konstruerade på samma sätt som A1 och A2, dvs. hur ofta och med följdfrågan; om du spelar, hur länge brukar Du spela en vanlig dag, har ett problem. De är motsägelsefulla därför att dom har två olika villkor. Första villkoret är om du spelar, men det 11

13 andra är hur länge man spelar en vanlig dag. En vanlig dag kan av vissa tolkas som varje normal dag, men av andra som en dag då man just spelar eller chattar. Jag har sett att det är många som inte spelar varje dag eller 3-4 gånger i veckan som svarat på frågan hur länge. Jag hoppas kunna avhjälpa det genom att redovisa spel/chat-tiden för dem som spelar/chattar varje dag. Frågorna om man var man spelar mest och LAN (spel med ihopkopplade datorer i samma lokal) och Internetcafé är intressanta både i ett socialt umgängesperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Eftersom Boåskolan ligger i en mindre tätort valde jag att inte redovisa svaren på A7 om Internetcafé. Dessa caféer är ju som annan näringsverksamhet, ofta i större utsträckning är lokaliserade till större tätorter än mindre tätorter. Frågan B3 är för att kunna se om min hypotes överensstämmer med studien, dvs. om skillnader mellan socialgrupper i chattandet på det lokala och transnationella planet. Fråga B4 och B5 är som andra frågor i studien, ett sätt att se socioekonomiska likheter eller skillnader i spelande och Internetanvändande Insamling av data Till Boåskolan delade jag ut enkäter på den 5 december 2005 och på Abbeskolan delade jag ut enkäter den 9 december Jag tog kontakt med skolan i förväg och fick godkänt av respektive rektor. Väl på plats på skolan presenterade jag mig själv och enkätundersökningens syfte, samt att enkäten var anonym och att deras lärare inte skulle få se vad de skrivit. Det sista för att motivera ärliga svar och för att minska risken för påverkan från attityder hos gruppens auktoritet - lärarna. 10 För att ytterliggare avdramatisera frågan om föräldrarnas yrke berättade jag vad mina föräldrar arbetade med när jag var lika gammal som dom. Jag undvek att titta på enkäterna när jag samlade in dem och befann mig i klassrummet. Detta för att visa att jag själv respekterar undersökningens anonymitet. Samtliga enkäter besvarades under ett ca 5 minuters avbrott under lektionstid i klassrum. Det var inget direkt bortfall utan alla närvarande elever skrev. 10 Dahmström Karin, 2005, s 87 12

14 1.3.5 Klassificering av Socioekonomisk bakgrund Jag valde att fråga om föräldrarnas yrke i enkäten därför att jag visste att det var möjligt att koppla ihop yrke med socioekonomisk bakgrund. Nackdelen med denna frågeställning är att förälderns utbildning kommer i skymundan. Den främsta anledningen till att jag valde att fråga om yrke, och inte utbildning, är att jag tror att eleverna är mer bekanta med vad deras föräldrar arbetar med än deras utbildning. För systematisering av yrken har jag tagit hjälp av Alfabetisk förteckning över yrkesbenämningar klassificerade enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) och Socioekonomisk indelning (SEI) version som är utarbetad av SCB. 11 Jag har i den socioekonomiska klassificeringen valt att riskera underdrifter framför överdrifter. Då ett nedskrivet yrke har olika kategorier med olika SEI-nummer har jag därför valt det lägsta SEI numret. Då föräldrarna enligt sin yrkesklassificering är bärare av olika socioekonomiska index har jag i samtliga fall låtit den förälder med högst socialgrupp få representera elevens socioekonomiska bakgrund. Företagare tycker jag kan ha så pass skiljande utbildning och inkomst att jag valt att behandla dem på ett annat sätt. Då en elev har skrivit att föräldern äger en verksamhet eller är egen företagare har jag som regel att endast omnämna företagare som elevens socioekonomiska bakgrund, om inte den andra av föräldrarna når upp till socialgrupp 2 (lägre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå). För vidare socioekonomisk klassificering i de tre socialgrupperna har jag tagit hjälp av Leif Haldorsson på SCB. Större företagare och lantbrukare skulle egentligen tillhöra socialgrupp 1, men eftersom jag omöjligen kan veta storleken på föräldrarnas företag har jag avrundat neråt. Alla företagare hamnar därför i socialgrupp 2. Om eleven svarat med enbart ett firmanamn har det ogiltigförklarats. Om eleven har svarat kontor eller restaurang har jag räknat det som lägre tjänsteman respektive ej facklärd arbetare. Däremot om svaret varit fabrik, har jag ogiltigförklarat det, eftersom jag anser det för svårt att idag associera fabrik med bara en socialgrupp. 11 Alfabetisk förteckning över yrkesbenämningar klassificerade enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) och Socioekonomisk indelning (SEI), SCB, version

15 1.3.6 Granskning och bearbetning Jag har i förväg bestämt gränsen för vad som är acceptabla svar. Att kryssa mittemellan två alternativ ger t ex ett ogiltigt svar. Vissa frågor är villkorade till en tidigare fråga, t ex Om du spelar TV-spel, ungefär hur länge brukar Du spela en vanlig dag? Om man på frågan om hur ofta man spelar TV-spel kryssat i alternativet Aldrig och sedan på frågan om hur länge kryssat i Mindre än en timme blir det sista krysset ogiltigförklarat. Ganska många (16 fall) har kryssat i två närstående alternativ vid frågor om tidsintervall. Då jag anser att det blivit ett för stort bortfall om jag satt gränsen vid ett alternativ för mycket, har jag godkänt just de svar där två alternativ är ifyllda bredvid varandra vid tidsintervall. Jag har då räknat det alternativ med minst tidsintervall. Vid gruppenkäter finns det en risk för grupptryck. 12 På båda skolorna såg jag flera bänkgrannar diskutera enkäten. De flesta slöt dock diskutera när jag och lärarna påtalade att den skulle fyllas i enskilt. Jag har funnit ett exempel där två elever bara skrivit yrket för den ena föräldern med exakt samma svar: Chef över någon kategori på ett företag 13. De två svaren ogiltigförklarades. De data som jag samlat in kan sammanställas på ett nästan otal sätt. Jag har här valt att fokusera på de två skolorna som representanter för högre respektive lägre socialgrupper och inte försökt jämföra olika socialgrupper internt på skolorna. Det hade blivit svårt särskilt då Boåskolan enbart har sju elever från socialgrupp 3 medan Abbeskolan endast har fem elever från socialgrupp 1. Jag har även framhävt de som spelar och chattar varje dag, eftersom det i denna grupp kan finnas de som använder väldigt mycket tid till dessa saker och då möjligtvis försakar andra aktiviteter. Då jag fann att det var nästan dubbelt så många pojkar som flickor som höll med om att det var roligt att spela dator- och TV-spel i medierådets undersökning, kändes det som en självklarhet att redovisa kön i statistiken för undersökningen , Dahmström, Karin, 2005, s Enkätundersökning Boåskolan Unga och Medier 2005, Medierådet 2005, s

16 2 Bakgrund 2.1 Forskningsläget: effekten av dator och TV-spelande En annan fråga av relevans kan vara effekten av olika medievanor, när det gäller hur mycket man konsumerar ett media och vad det är som man konsumerar. Något som gav datorspelandet mycket negativ uppmärksamhet var tv4 dokumentären Dödligt spel. Dokumentären kan sägas driva tesen att det finns ett samband mellan datorspelande och de uppmärksammade skolskjutningarna i USA och Tyskland under senare år. Dokumentären blev hyllad av många vuxna och bland annat Rädda Barnens ordförande och barn- och familjeministern Owe Sandberg, psykolog En person som ofta uttalat sig i TV om de problem som dataspelande kan medföra för ungdomar är psykologen Ove Sandberg som har stor erfarenhet av ungdomar där datorspelandet gått snett. Han sa i TV 4-nyheterna att 20- till 30 tusen ungdomar sitter på sina rum framför sina datorer och hela tonårstiden försvinner. 16 Samtidigt säger han: Är man bara frisk och hel så kan man inte bli sjuk av dataspel. Det är om man har en psykisk sårbarhet som det kan slå över och man tappar kontrollen. Men ofta är det så att hade de inte blivit beroende av datorspel hade de blivit beroende av något annat. Vi ska absolut inte sätta i gång någon moralpanik och tro att spel är livsfarliga för våra ungdomar. De allra flesta klarar det bra och onlinespel kan ha stora positiva effekter. Det är många som annars inte skulle få så många vänner som kan få det i en onlinemiljö Fair Play En nyanserad syn med viss dragning åt det positiva med att spela datorspel har den ideella organisationen Fair Play. Fair Play är en opinionsbildande organisation som bl a. arbetar för 15 Lindgren, Karin, Skolvärden , s ( ) 17 ( ) 15

17 ett spelande av dator- och TV-spel utan spelberoende, utan övervåld och utan nedsättande värderingar - som kan bidra till negativa attityder hos ungdomar och i samhället i stort. Maria Agrell på Fair Play säger att datorspel finns som en arena för unga killar som inte har intresse och fallenhet för sport, där de kan bli duktiga och få bekräftelse. Vi vill absolut inte förbjuda spelandet. Mycket är bra och utvecklande och många lär sig engelska via spelen. För dem flesta stannar det vid en rolig hobby Folkhälsoinstitutet En broschyr från folkhälsoinstitutet från år 2005 heter Hälsoeffekter av tv- och datorspelande och har underrubriken En systematisk genomgång av vetenskapliga studier är författad av Anton Lager och Sven Bremberg. Enligt denna sammanställning av flera studier finns det ett starkt stöd för att datorspelande ger positiva effekter på spatiala förmågor 19 och reaktionstid. Det enda negativa är att studierna visar att det finns ett begränsat stöd för att spelande leder till val av aggressiva leksaker. Man bör också tillägga att studierna inte ger något stöd för något samband mellan spelande och aggressiva känslor, tankar eller beteenden. Min kritik är att man enbart fokuserar på några enskilda beteenden och inte riskerna med stillasittande eller spelberoende Forskningsläget: Internet, datorer och unga Medierådet Medierådets rapport Unga & medier 2005 presenterades den 28 oktober Resultaten av undersökningen kommer från 2000 enkäter som skickats med post hem till ungdomar mellan 9 och 15 år. Enkäten innehåller en mängd frågor runt medierna TV, Internet, datorspel, TVspel och Video/DVD. En kategori som man redovisar är ålder. Barn räknas som de mellan 9-11 år och unga kallas de mellan år. En annan kategori är kön. Könsskillnaderna syns främst i såpatittande och Internetanvändning. Tjejer tittar mer på såpor och killar använder Internet mer. En av frågorna i medierådets undersökning, Unga och medier 2005, var hur man ställde sig till påståendet 18 Skolvärden , s 2, Karin Lindgren 19 Spatiala förmågor: rumsuppfattning samt förmåga att tankemässigt hantera former och mönster 20 ( ), s 5 16

18 Det är roligt att spela dator- TV-spel. Alternativet Håller med hade kryssats i av 46 % av flickorna och 83 % av pojkarna. 21 Studien tar också upp det som man kallar högkonsument, vilket inte betecknas som riskfyllt beteende. Det är här endast en definition för dem som använder något av nedanstående media, tre timmar eller mer per dag. Resultatet för högkonsumenternas fördelning ser ut så här: - TV 21 % lika ofta pojkar som flickor - Internet 15 % som ovanstående - Datorspel 8 % klar övervikt pojkar - TV-spel 4 % pojkar i majoritet - Video/DVD 3 % ingen källa Det verkar här som att TV och de närstående medierna Video och DVD tillsammans är de media med flest högkonsumenter bland barn och unga. Något som jag är kritisk emot är hur många som egentligen är högkonsumenter av spelande, eftersom man inte vet hur många av dem som uppger Internet som spelar och håller på med andra aktiviteter som att chatta och liknande. 22 Enligt enkäterna är det cirka 78 procent av de unga (12-15 år) som spelar TV- och datorspel i varierande utsträckning. Intresset för att spela är större hos pojkar än hos flickor. De populäraste dator- och TV-spelen i denna undersökning var Sims och dess uppföljare Sims 2. Sims kan liknas med ett interaktivt socialt experiment där relationer och kommunikation är det viktigaste. På andra plats kommer Counter-Strike (se ordlista FPS-spel). 23 Medierådet har också frågat barn och unga vad de mest använder Internet till. De har fått välja max 5 alternativ. Så här blev resultatet bland de unga: Chatta: 72 % Spela spel: 47 % Surfa för nöjes skull: 45 % Mejla: 39 % Göra läxor och skolarbeten: 41 % Ladda ner musik, film, spel eller program: 38 % Söka information om annat än skolarbete: 28 % 21 Unga och Medier 2005, Medierådet 2005, s 29, Unga och medier 2005, s 7, 29 och Unga och medier 2005, s 35 17

19 Vara på communities, mötesplatser på nätet: 23 % Lägga ut egna texter och bilder: 9 % Kolla porr: 2 % Använder inte Internet: 7 % 24 Jag anser att man bör vara försiktig med att värdera alternativet Göra läxor och skolarbeten som positivt. Det kan innebära informationssökning men också inkludera att klippa och klistra. Det utvecklar inte direkt förmågan att sätta ord på sina tankar. Kompischatter tillåter användaren att se om chatt-vännerna är uppkopplade på nätet. Exempel på det är ICQ, MSN Messenger och Skype. 67 procent av de unga anger att de mest chattar genom kompisprogram. 4 procent av de unga säger att de mest chattar på öppna chattar. Dessa skiljer sig från kompischatprogram genom alla på chatten är i samma rum och kan se vad alla skriver. 67 procent av de unga chattar mest med folk de redan känner, 10 procent säger att de chattar mest för att lära känna nya människor och 21 procent svarar inte eller säger att de inte chattar. 14 procent uppger att de använder webbkamera. 9 procent anger att de träffat människor i verkligheten som de först lärt känna på Internet. 25 Enligt den tidigare liknande studien SAFT som genomfördes 2003 var chattandet klart populärast bland tjejer. Chattande kom på fjärde plats över de mest populära aktiviteterna hos tjejer 9-16 år. Bland pojkarna fanns det inte ens med bland de sex mest populära aktiviteterna Forskningsläget Internet, datorer och klass LO: s undersökning Dator, klass, kön och ålder En undersökning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av LO heter Dator, klass, kön och ålder och är tryckt Undersökningen fokuserar på de tre stora fackliga centralorganisationerna i Sverige, Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Under varje centralorganisation ligger flera fackförbund. Några förbund i LO är Byggnads, Pappers och Kommunal. Fackförbundstillhörighet får här representera socioekonomiska skillnader. 24 Unga och medier 2005, s Unga och medier 2005, s ( ), s 10 18

20 LO-förbunden organiserar anställda som har yrken som inte kräver akademisk utbildning (men ofta lärlingsutbildning), t ex snickare, fabriksarbetare och sjukvårdsbiträden, etc. TCO och SACO organiserar båda anställda med yrken som idag kräver akademisk utbildning. Skillnaden mellan de båda är att SACO generellt organiserar yrken med högre inkomst och efter akademisk examen som t ex. Läkareförbundet. TCO organiserar däremot i högre utsträckning efter bransch, t ex organiseras alltifrån sjuksköterskor till biomedicinska analytiker i Vårdförbundet. 27 Enligt undersökningen har de klassmässiga skillnaderna minskat mycket påtagligt när det gäller datorer under perioden 1994 till Tillgången till dator i hemmet har hos LOmedlemmar ökat från 15 procent 1994 till 73 procent år Ser man på tillgången hos de andra centralorganisationerna ligger den hos TCO-medlemmar på 88 procent och SACOmedlemmar på 89 procent. 28 År 2001 hade 78 procent av SACO-medlemmarna och 72 procent av TCO-medlemmarna använt Internet i hemmet under senaste året. Bland LO-medlemmarna var siffran 50. Ser man till frekvensen Flera gånger i veckan för Internetanvändning i hemmet blir resultatet: LO: 21 procent, TCO: 28 procent och SACO: 40 procent Män använder datorer, Internet och spelar dator mer än kvinnor och så ser det ut oavsett vilken centralorganisation man studerar. När man studerar svaren till huruvida personen har använt Internet i hemmet under senaste året framkommer det att skillnaderna mellan centralorganisationerna är större, än skillnaderna mellan män och kvinnor. 29 När det gäller betydelsen av barn i familjen finns det ett samband mellan användandet av Internet bland LO-medlemmar och om man har barn. Om man studerar siffrorna över dem som använt Internet under senaste året kommer man fram till följande. Gifta eller samboende med 1 eller 2 barn ligger 18 procent över par som inte har barn. Av dem med 3 barn eller fler är det 67 procent som använt Internet senaste året, vilket är 21 procent mer än för par utan barn. Även ensamstående med barn använder Internet i större utsträckning än de utan barn. Generationsskillnaderna är stora i Internetanvändandet. Av de kvinnliga LO-medlemmarna mellan år hade 54 procent använt Internet i hemmet det senaste året. För LO-kvinnorna 27 ( ) 28 Nelander Sven/ Goding Ingela/ Ivarsen Ove, Dator, klass, kön och ålder, LO / Löne- och välfärdsenheten 2002, s 3 29 Skillnad LO-män och TCO-män = 19 %, skillnad LO-män och SACO-män = 27 %, skillnad LO-män och LOkvinnor = 15 %, s 29 Nelander

21 i den mellersta ålderskategorin år låg siffran på 50 procent och för de mellan år låg den på 25 procent. Hos de manliga LO-medlemmarna låg det yngsta och mellersta åldersintervallet på 65 procent. Den äldre kategorin LO-män låg även här långt efter och användandet låg på 38 procent Barn och ungas levnadsförhållanden, rapport 110 I Statistiska Centralbyrån rapport 110 över levnadsförhållandena i Sverige (Barn-ULF) kan man läsa att barn till arbetare ser mer på TV än barn till tjänstemän och företagare. 31,8 procent av pojkarna och 25,5 procent av flickorna i arbetarhushåll ser på TV mellan 3 och 4 timmar varje dag. Bland tjänstemännen är det 23,2 procent och 22,4 procent för pojkar respektive flickor som tittar enligt samma tidsintervall. Bland de barn som ser på TV mer än fem timmar varje dag ligger barnen från arbetarhushåll i topp. 4 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna tittar mer än fem timmar per dag. Bland barnen från tjänstemannahushåll är siffrorna 3,4 procent för pojkar och 3,9 för flickor. 31 När det gäller tillgång till egen dator så finns också socioekonomisk statistik. Könet är dock avgörande i större utsträckning även om de sociala skillnaderna inte går att ta fel på. Bland pojkar i arbetarhushåll har 35 procent egen dator medan i tjänstemannahushåll har 44 procent av pojkarna egen dator. Bland flickorna är skillnaderna mindre. Mellan arbetarflickornas 25 procent och tjänstemannaflickornas 30 procent skiljer det bara 5 procent. Geografiskt sett är det vanligast med egen dator i storstäder (47 % för pojkar och 28 % för flickor). I större städer är det 40 procent av pojkarna och 28 procent av flickorna som har egen dator. Medelvärdet för övriga kommuner blir 35 procent för pojkarna och 24 procent för flickorna Nelander 2002, s 11, 13, 15, ( ) SCB, Levnadsförhållanden Rapport 110, s ( ) Levnadsförhållanden Rapport 110, s 48 20

22 3 Undersökningen 3.1 De socioekonomiska skillnaderna Innan man börjar titta på skillnader och likheter i datorspelande och chattande mellan skolorna bör man ta sig en titt på denna statistik som har få likheter. Uppgifterna bygger på vad eleverna svarat på frågan om deras föräldrars yrke. Jag antar att de flesta har svarat så uppriktigt de kan denna fråga. Att det handlar om skolor med skiftande upptagningsområden blir här tydligt. För kriterier se metodavsnitt A.5.4. K Abbeskolan A I J K Boåskolan B C D I B H G F G E E C D F Abbeskolan (52 inf) Boåskolan (90 inf) A Inget arbete, sjukpensionär, studerande, etc. 11,5 % (6) 0 % (0)) B Ej facklärda arbetare 19,2 % (10) 4,4 % (4) C facklärda arbetare 19,2 % (10) 3,3 % (3) D lägre tjänstemän 3,8 % (2) 15,5 % (14) E tjänstemän på mellan 11,5 % (6) 16,7 % (15) F Högre tjänstemän 7,7 % (4) 21,1 % (19) G Ledande befattningar 1,9 % (1) 18,8 % (17) H Fria yrkesutövare akad 0 % (0) 0 % (0) I Företagare* 3,8 % (2) 6,7 % (6) J Lantbrukare 0 % (0) 0 % (0) K Obestämbar, ogiltig 21,1 % (11) 13,3 % (12) 21

23 Obest. Abbeskolan Soc. 1 Obest. Boåskolan Soc. 2 Soc. 3 Soc. 1 Inget arb. Soc. 3 Abbeskolan (52 inf ) Boåskolan (90 inf) Soc. 2 Socialgrupp 1 9,6 % (5) 40,0 % (36) Socialgrupp 2 19,2 %* (10) 38,9 %* (35) Socialgrupp 3 38,5 % (20) 7,8 % (7) Inget arbete 11,5 % (6) 0 % (0) Obestämbar, ogiltig 21,1 % (11) 13,3 % (12) Definition: Socialgrupp 1: Högre tjänstemän och ledande befattning Socialgrupp 2: Övriga tjänstemän, företagare* och lantbrukare Socialgrupp 3: Arbetare Inget arbete: t ex studerande eller sjukpensionär * Företagare: omnämns endast om ingen av föräldrarna når upp till socialgrupp 2 Antalet ogiltiga och obesvarade är mycket högt (21,1 procent) på Abbeskolan. På Boåskolan är bortfallet drygt hälften av bortfallet på Abbeskolan. I denna kategori hamnar både de som skrivit ett företagsnamn istället för yrke och de som inte skrivit något alls. I svaren från Boåskolan kan jag utläsa att bortfallen oftast berodde på att informanten skrivit ett företagsnamn. De flesta av Abbeskolans bortfall berodde däremot på att man inte skrivit något alls eller att svaret var överkluddat. Jag tror att det höga bortfallet på Abbeskolan kan dels bero på att fler av elevernas föräldrar där troligtvis saknar sysselsättning, dels på att det kan röra sig om yrken med låg social status som barnet inte vill göra känt för andra. Kön anser jag inte relevant ifråga om social bakgrund och därför redovisas det inte. 22

24 3.2 TV-spel Hur ofta och hur länge man spelar TV-spel Hur ofta samtliga spelar TV-spel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. Varje dag 3-4 gånger i veckan 1 gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur ofta skolår 9 spelar TV-spel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. Varje dag 3-4 gånger i veckan 1 gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig 0% 20% 40% 60% 80% 100% Intresset för TV-spel är som störst bland pojkarna på Abbeskolan. Om man räknar samtliga pojkinformanter är det procentuellt mer än dubbelt så många pojkar på Abbeskolan som spelar varje dag. Ser man på skolår 9 så är det mångdubbelt fler pojkar på Abbeskolan som spelar varje dag jämfört med pojkarna på Boåskolan. 23

25 Samtliga Abbe Abbe Abbeskolan Boå Boå Boåskolan informanter (24) (28) totalt (52) (46) (40) Totalt (90) Hur ofta TV-spel flickor pojkar flickor pojkar *(4 ob. kön) Varje dag 0 % 28,6 % (8)15,4 % (8) 0 % (0) 12,5 % (5) 5,5 % (5) 3-4 gånger i veckan 8,3 % 25,0 % 17,3 % (9) 0 % (0) 17,5 % 7,7 % (7) 1 gång i veckan 8,3 % 10,7 % 9,6 % (5) 15,2 % 15,0 % 14,4 % (13) Någon gång i månaden eller mer sällan 29,2 % 21,4 % 25,0 % (13) 30,4 % 40,0 % 36,7 % (33)* Aldrig 54,2 % 14,3 % 32,7 % (17) 54,3 % 15,0 % 35,5 % (32)* Obesvarade, ogiltiga 0 % 0 % 0 % (0) 0 % (0) 0 % (0) 0 % (0) Skolår 9 Abbe Abbe Abbeskolans Boå Boå Boåskolans (13) (22) 9:or (35 inf) (29) (21) 9:or (50 inf) Hur ofta TV-spel flickor pojkar Totalt flickor Pojkar Totalt Varje dag 0 % (0) 31,8 % (7) 20,0 % (7) 0 % (0) 4,8 % (1) 2,0 % (1) 3-4 gånger i veckan 7,7 % (1) 27,3 % (6) 20,0 % (7) 0 % (0) 19,0 % (4) 8,0 % (4) 1 gång i veckan 15,4 % (2) 4,5 % (1) 8,6 % (3) 13,8 % (4) 23,8 % (5) 18,0 % (9) Någon gång i månaden eller mer sällan 23,1 % (3) 27,3 % (6) 25,7 % (9) 27,6 % (8) 38,1 % (8) 32,0 % (16) Aldrig 53,8 % (7) 9,1 % (2) 25,7 % (9) 58,6 % (17) 14,3 % (3) 40 % (20) Obesvarade, ogiltiga 0 % (0) 0 % (0) 0 % (0) 0 % (0) 0 % (0) 0 % (0) 24

26 Hur länge samtliga spelar TV-spel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. 5 timmar eller mer 3-4 timmar 1-2 timmar mindre än 1 timme Obesvarade och ogiltiga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Procenttalet är beräknat på dem som anger att de spelar i tidigare fråga, dvs. 35 på Abbeskolan och 58 på Boåskolan. Här är Abbeskolans pojkar inte lika dominerande. Om man jämför skolorna i avseende av dem som spelar en timme eller mer så är det 13 procent fler på Abbeskolan som gör det. Samtliga Abbe Abbe Abbeskolan Boå Boå Boåskolan informanter (11) (24) (35 inf) (21) (33) (58 inf) Hur länge TV-spel flickor pojkar Totalt flickor pojkar Totalt 5 timmar eller mer 0 % 0 % 0 % (0) 0 % 9,1 % 5,2 % (3) (3) 3-4 timmar 0 % 20,8 % 14,2 % (5) 4,8 % 9,1 % 6,9 % (4) (5) (1) (3) 1-2 timmar 27,3 % 54,1 % 45,7 % (16) 19,0 % 48,5 % 34,5 % (20) (3) (13) (4) (16) mindre än 1 timme 54,5 % 20,8 % 31,4 % (11) 76,2 % 30,3 % 51,7 % (30)* (6) (5) (16) (10) Ogiltiga, obesvarade 18,1 % 4,2 % 8,6 % (3) 0 % 3,0 % 1,7 % (1) (2) (1) (1) * 4 informanter från Boåskolans sjundeklass med obesvarat kön. Samtliga fyra svarade mindre än en timme 25

27 Hur länge skolår 9 spelar TV-spel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. 5 timmar eller mer 3-4 timmar 1-2 timmar mindre än 1 timme Obesvarade och ogiltiga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skolår 9 Abbe Abbe Abbeskolans Boå Boå Boåskolans (6) (20) 9:or (26 inf) (12) (18) 9:or (30 inf) Hur länge TV-spel flickor pojkar Totalt flickor pojkar Totalt 5 timmar eller mer 0 % 0 % 0 % (0) 0 % 0 % 0 % (0) 3-4 timmar 0 % 25,0 % 19,2 % (5) 8,3 % 11,1 % 10,0 % (3) (5) (1) (2) 1-2 timmar 50,0 % 55,0 % 53,8 % (14) 16,7 % 50,0 % 36,7 % (11) (3) (11) (2) (9) mindre än 1 timme 33,3 % 15,0 % 19,2 % (5) 75,0 % 33,3 % 50,0 % (15) (2) (3) (9) (6) Ogiltiga, obesvarade 16,6 % 5,0 % 7,7 % (2) 0 % 5,6 % 3,3 % (1) (1) (1) (1) I skolår 9 blir det tydligt att Abbepojkarna också dominerar i lång speltid för TV-spel. Antalet flickor i skolår 9 är här för lågt anser jag för att använda vid en jämförelse. På Boåskolan finns en svag tendens att den lägre årskursen spelar mer TV-spel. På Abbeskolan verkar förhållandet vara det motsatta. 26

28 3.3 Datorspel Hur ofta och hur länge man spelar datorspel Hur ofta samtliga spelar datorspel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. Varje dag 3-4 gånger i veckan 1 gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig Obesvarade, ogiltiga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Samtliga Abbe Abbe Abbeskolan Boå Boå Boåskolan informanter (24) (28) (52) (46) (40) (90) Hur ofta datorspel flickor pojkar Totalt flickor pojkar Totalt Varje dag 3-4 gånger i veckan 1 gång i veckan 12,5 % (3) 20,8 % (5) 16,7 % (4) Någon gång i månaden 25,0 % eller mer sällan (6) Aldrig 25,0 % (6) 42,9 % (12) 17,9 % (5) 7,1 % (2) 25,0 % (7) 7,1 % (2) 28,8 % 15 19,2 % 10 11,5 % 6 6,5 % 57,5 % (3) (23) 2,2 % (1) 6,5 % (3) 25.0 % 13 26,1 % (12) 15,4 % 8 Obesvarade, ogiltiga 0 % 0 % 0 % 0 56,5 % (26) 2,2 % (1) 27,5 % (11) 2,5 % (1) 2,5 % (1) 10 % (4) 0 % 28,9 % 26 15,6 % 14* 4,4 % 4 16,7 % 15* 33,3 % 30 1,1 % 1 * 4 informanter från Boåskolans sjundeklass med obesvarat kön. 2 svarade 3-4 ggr i veckan och 2 svarade Någon gång i månaden eller mer sällan. Bland flickorna spelar Abbeskolans flickor mer ofta. Bland pojkarna är det nu däremot Boåskolans pojkar som dominerar. Sett till skolorna totalt är det ganska lika i de högre intervallerna. Det är dock dubbelt så många, procentuellt sett, som aldrig spelar på Boåskolan. 27

29 Hur ofta skolår 9 spelar datorspel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. Varje dag 3-4 gånger i veckan 1 gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig Obesvarade, ogiltiga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skolår 9 Abbe Abbe Abbeskolans Boå Boå Boåskolans (13) (22) 9:or (35 inf) (29) (21) 9:or (50 inf) Hur ofta datorspel flickor pojkar Totalt flickor pojkar Totalt Varje dag 7,7 % (1) 40,9 % (9) 28,6 % (10) 3,4 % (1) 66,7 % (14) 30,0 % (15) 3-4 gånger i veckan 15,4 % (2) 18,2 % (4) 17,1 % (6) 0 % 23,8 % (5) 10,0 % (5) 1 gång i veckan 23,1 % (3) 9,0 % (2) 14,3 % (5) 10,3 % (3) 4,8 % (1) 8,0 % (4) Någon gång i månaden eller mer sällan 30,8 % (4) 22,7 % (5) 25,7 % (9) 24,1 % (7) 0 14,0 % (7) Aldrig 23,1 % (3) 9,1 % (2) 14,3 % (5) 58,6 % (17) 4,8 % (1) 36,0 % (18) Obesvarade, ogiltiga 0 % 0 % 0 % (0) 3,4 % (1) 0 % 2,0 % (1) Framställningen över informanter från skolår 9 visar på att pojkarna på Boåskolan ännu oftare spelar datorspel. Annars är det ungefär samma likheter och skillnader som i framställningen av samtliga informanter. 28

30 Hur länge samtliga spelar datorspel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. 5 timmar eller mer 3-4 timmar 1-2 timmar mindre än 1 timme Obesvarade och ogiltiga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Samtliga informanter Abbe (18) Abbe (26) Abbeskolan (44 inf) Boå (19) Boå (36) Boåskolan (59 inf) Hur länge datorspel flickor pojkar Totalt flickor pojkar Totalt 5 timmar eller mer ,3 % 0 % (0) (3) 5,1 % (3) 3-4 timmar 16,7 % 23,1 % 0 36,1 % (3) (6) 20,5 % (9) (13) 22,0 % (13) 1-2 timmar 33,3 % 50,0 % 52,6 % 44,4 % (6) (13) 43,2 % (19) (10) (16) 45,8 % (27)* mindre än 1 timme 27,8 % 23,1 % 26,3 % 8,3 % (5) (6) 25,0 % (11) (5) (3) 15,2 % (9)* Ogiltiga, obesvarade 22,2 % 3,8 % 21,0 % 2,8 % (4) (1) 11,4 % (5) (4) (1) 11,9 % (7)* * 4 informanter från Boåskolans sjundeklass med obesvarat kön. 2 ogiltiga svar, 1 svarade 1-2 timmar och 1 svarade mindre än 1 timme. Hur ofta de olika kategorierna spelar avspeglar sig också i hur länge de spelar. Den längsta speltiden för datorspelande använder Boåskolans pojkar. Bland flickorna spelar Abbeskolans flickor längre. 29

31 Hur länge skolår 9 spelar datorspel (procentuell fördelning) Boå pojkar Boå flickor Boå tot. Abbe pojkar Abbe flickor Abbe tot. 5 timmar eller mer 3-4 timmar 1-2 timmar mindre än 1 timme Obesvarade och ogiltiga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skolår 9 Abbe Abbe Abbeskolan (10) (20) (30 inf) Hur länge datorspel flickor pojkar Totalt 5 timmar eller mer 0 % 0 % 0 % (0) 3-4 timmar 0 % 25,0 % (5) 16,7 % (5) 1-2 timmar 30,0 % 55,0 % (3) (11) 46,7 % (14) mindre än 1 timme 40,0 % 20,0 % (4) (4) 26,7 % (8) Ogiltiga, obesvarade 30 % 0 % (3) 10,0 % (3) Boå (11) flickor Boå (20) pojkar Boåskolan (31 inf) Totalt 10,0 % 0 % (2) 6,4 % (2) 0 % 45,0 % (9) 29,0 % (9) 54,5 % 45,0 % (6) (9) 48,4 % (15) 36,4 % (4) 0 % 12,9 % (4) 9,1 % (1) 0 % 3,2 % (1) För flickorna på Abbeskolan minskar speltiden när man drar ifrån den lägre årskursen. Hos de andra grupperna ökar däremot speltiden. Skillnaden överstiger inte 10 procent mer än hos Boåskolans flickor för intervallet mindre än en timme. 30

32 Samtliga som TV-spel och datorspel varje dag Hur länge Abbeskolan (17 inf) Boåskolan ( 26 inf) 5 timmar eller mer 0 % 0 11,5 % timmar 47,1 % 8 42,3 % timmar 47,1 % 8 42,3 % 11 mindre än 1 timme 5,9 % 1 3,8 % 1 Obesvarad, ogiltig 0 % 0 0 % 0 Skolår 9 som spelar TV- eller datorspel varje dag Hur länge Abbeskolan (12 inf) Boåskolan (17 inf) 5 timmar eller mer 0% 0 17,6 % timmar 33,3 % 4 47,1 % timmar 66,7 % 8 29,4 % 5 mindre än 1 timme 0 % 0 5,9 % 1 Obesvarad, ogiltig 0 % 0 0 % 0 Här har jag valt att baka ihop TV-spel med datorspel eftersom att jämföra dem var för sig hade blivit för få för en intressant jämförelse. Flera stycken spelar både TV-spel och datorspel varje dag. Jag har då valt att redovisa det tidsintervall som är längst. Inte helt oväntat har de som spelar TV-spel och datorspel varje dag angivit att de spelar längre än resultatet i de andra framställningarna. Genom att ta en titt på könsfördelningen i datorspels och TV-spelstabellerna över hur länge samtliga spelar TV-spel kan man se att majoriteten är pojkar som spelar varje dag. Dessutom är det för ringa antal personer för att göra könsskillnader intressanta. Därför väljer jag inte att här redovisa kön. Av 43 informanter är bara sex flickor. Av samtliga som spelar varje dag är det Boåskolan som lägger något mer tid på spel. För skolår 9 är det procentuellt fler på Boåskolan som varje dag spelar över 3 timmar. 31

33 3.3.2 Onlinespelande Hur ofta man spelar Online (datorspel som spelas med andra över Internet). Procentantalet beräknat på totala antalet elever Samtliga Online Abbeskolan (52 inf) Boåskolan (90 inf) Varje dag 26,9 % 14 20,0 % gånger i veckan 15,4 % 8 11,1 % 10 1 gång i veckan 3,8 % 2 6,7 % 6 Mer sällan 9,6 % 5 5,6 % 5 Aldrig 9,6 % 5 13,3 % 12 Obesvarade, ogiltiga 34,6 % 18 43,3 % 39 Skolår 9 Online Abbeskolan (35 inf) Boåskolan (50 inf) Varje dag 28,6 % 10 20,0 % gånger i veckan 14,3 % 5 14,0 % 7 1 gång i veckan 2,9 % 1 4,0 % 2 Mer sällan 5,7 % 2 4,0 % 2 Aldrig 5,7 % 2 14,0 % 7 Obesvarade, ogiltiga 42,6 % 15 44,0 % 22 Samtliga som spelar dator varje dag Online Abbeskolan (15 inf) Boåskolan (26 inf) Varje dag 86,7 % 13 73,1 % gånger i veckan 0 % 0 11,5 % 3 1 gång i veckan 0 % 0 7,7 % 2 Mer sällan 6,7 % 1 0 % 0 Aldrig 0 % 0 3,8 % 1 Obesvarade, ogiltiga 6,7 % 1 3,8 % 1 32

34 Skolår 9 som spelar dator varje dag Online Abbeskolan (10 inf) Boåskolan (15 inf) Varje dag 100,0 % 10 66,7 % gånger i veckan 0 % 0 20,0 % 3 1 gång i veckan 0 % 0 13,3 % 2 Mer sällan 0 % 0 0 % 0 Aldrig 0 % 0 0 % 0 Obesvarade, ogiltiga 0 % 0 0 % 0 Onlinespelandet är som störst på Abbeskolan, särskilt bland skolår 9-eleverna som spelar varje dag. Det kan noteras att Boåskolan inte är långt efter. Det finns ett tydligt samband mellan att spela dator varje dag och att spela Online. Det är ett högt bortfall i obesvarade och ogiltiga för frågorna i avdelning och På frågan om hur ofta man spelar datorspel svarar 15,4 procent på Abbeskolan aldrig och siffran för Boåskolan är 33,3. Detta förklarar en del av det stora bortfallet men inte det hela. En orsak kan vara att i enkäten står det: Svara på A4, A5, A6 och A7 om du spelar datorspel annars hoppa över till A8 Frågorna om Onlinespelande, LAN-spelande, spelande mot dator och var man spelar mest är tillhör dom uppräknade. Den andra möjliga orsaken som jag ser det är att orden Online och LAN är mer eller mindre okända för dem som spelar en gång i veckan eller mer sällan. Förutom att begreppen kan vara okända kan det också bero på att om man endast spelar i mindre omfattning så kan intresset saknas för att specificera t ex hur mycket man spelar mot datorn. Kön redovisas inte i dessa tabeller av den enkla anledningen att jag inte har någon tidigare forskning som visar att kön har något samband med ovan kategorier. 33

35 3.3.3 LAN och övrigt Hur ofta man spelar i LAN (procentantalet beräknat på totala antalet elever) Abbeskolan Boåskolan Varje dag 3,8 % 2 2,2 % gånger i veckan 5,8 % 3 1,1 % 1 1 gång i veckan 5,8 % 3 5,6 % 5 Mer sällan 21,2 % 11 20,0 % 18 Aldrig 23,1 % 12 22,2 % 20 Obesvarade, ogiltiga 40,3 % 21 48,9 % 44 Att koppla ihop flera datorer i nätverk till ett LAN är inget som man har tid med varje dag. Man kan visserligen ha ett par datorer ihopkopplade hemma så att det går att spela varje dag med t ex. ett syskon. Det visar sig här att det är ganska ovanligt att spela så ofta i LAN. Jag har ändå valt att ha samma tidsintervall här som i andra frågor om hur ofta något görs. Skillnaderna mellan skolorna är inte särskilt stora. Hur ofta man spelar mot datorn (procentantalet beräknat på totala antalet elever) Abbeskolan Boåskolan Varje dag 11,5 % 6 7,7 % gånger i veckan 5,7 % 3 2,2 % 2 1 gång i veckan 9,6 % 5 10,0 % 9 Mer sällan 11,5 % 6 20,0 % 18 Aldrig 13,5 % 7 14,4 % 13 Obesvarade, ogiltiga 48,0 % 25 45,6 % 41 Om man jämför detta resultat med Onlinespelande visar det på att det är vanligare att spela över Internet. Man kan i och för sig vara två eller fler som spelar mot varandra även utan Internet. Tillförlitligheten kan ifrågasättas då endast närmare hälften på båda skolorna har svarat på frågan. Att spela mot datorn kanske inte är ett vanligt uttryck i dessa åldrar. 34