Styrningens påverkan på ekonomi, arbetsförhållanden och kvalitet i hemtjänsten. Utveckling av ett kvalitetsledningssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Styrningens påverkan på ekonomi, arbetsförhållanden och kvalitet i hemtjänsten. Utveckling av ett kvalitetsledningssystem"

Transkript

1 Styrningens påverkan på ekonomi, arbetsförhållanden och kvalitet i hemtjänsten Utveckling av ett kvalitetsledningssystem Karolinska Institutets folkhälsoakademi Kort version, 2010:10 På uppdrag av Stockholms läns landsting

2 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa gick över till Karolinska Institutet (KI). KFA bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. En grundtanke är att praktik och teori ska stimulera varandra och ge synergieffekter, till nytta för vården och befolkningen. KFA ska vara en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa. Målet är att vara ett regionalt, nationellt och internationellt kunskapsnav som förstärker de folkhälsovetenskapliga inslagen i medicinsk utbildning och forskning samt i det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet. Visionen är att ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att KFA räknas till en av de främsta folkhälsoakademierna i världen. KFA:s långsiktiga arbete leds av styrelse och en föreståndare som samordnar, stimulerar och utvecklar folkhälsovetenskapen vid KI, i samverkan med KI:s övriga beslutande organ. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Författare: Ingela Målqvist, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Foto omslaget: Solveig Edlund ISBN: Denna rapport är en förkortad version av en slutrapport inom projektet Styrningens påverkan på ekonomi, arbetsförhållanden och omsorgskvalitet utveckling av ett kvalitetsledningssystem. Ingela Målqvist, Birgitta Åhman och Thomas Hejninger har genomfört projektet som finansierats av AFA Försäkring och Stockholms läns landsting. Den fullständiga rapporten inklusive bilagor kan beställas från ingela.malqvist@ki.se. Karolinska Institutets folkhälsoakademi Stockholm E-post: info@kfa.ki.se Telefon: Rapporten kan beställas/laddas ner från Folkhälsoguiden,

3 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 Förord Kraven på ersättningsmodeller och styrsystem inom vård och omsorg är många. Vi vill ha så mycket och så bra vård som möjligt för de skattemedel vi lägger ner. Vi vill ha en god och stimulerande arbetsmiljö och inte minst ett värdigt omhändertagande och professionell, evidensbaserad vård för patienter och omsorgstagare. Organisationen och styrningen av vård och omsorg, inte minst hemtjänsten, har genomgått stora förändringar. Nu finns på allt fler håll en mångfald av utförare och en uppdelning mellan beställare och utförare. Brukare har fått en ökad valfrihet och makt över vem som ska utföra deras omsorg. Olika styrmodeller har utvecklats men ingen kan sägas ha svaret på hur alla ibland motstridiga syften ska förenas och uppnås. Uppföljning, genomgång och förslag på ett kvalitetsledningssystem som den här kartläggningen av hemtjänsten har resulterat i är värdefulla bidrag för den fortgående utvecklingen av god styrning av vård och omsorg. Birgitta Rydberg (FP) Landstingsråd sjukvård & folkhälsa

4 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10

5 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 Tack Mitt varmaste tack till Birgitta Åhman, undersköterska och Thomas Hejninger, ekonom som har varit anställda inom projektet Styrningens påverkan på ekonomi, arbetsförhållanden och omsorgskvalitet utveckling av ett kvalitetsledningssystem. Jag vill även tacka Carl Åborg, docent i psykologi vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, Inga-Lill Petterson, doktor i psykologi, Lennart Svensson, docent i sociologi och Mats Thorslund, professor vid Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholms län som har bidragit med förtjänstfulla synpunkter. Förankring av projektet har skett i nedanstående forum: Socialstyrelsens äldreenhet Arbetsmiljöverkets inspektör inom vård och omsorg i Stockholm och Uppsala Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum Kommunals förbundsstyrelse Ingela Målqvist Personalvetare och utredare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

6 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10

7 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 INNEHÅLL Sammanfattning...9 Bakgrund...11 Framtidsscenario Beställar- och utförarsystem Ersättningssystem Enhetschefernas arbetssitutation Personalens arbetsförhållanden och hälsa Teori...19 Goda arbetsförhållanden Begreppet kvalitet Begreppet effektivitet Olika perspektiv på effektivitet...22 Syfte...24 Frågeställningar Ansats och metod...25 Kartläggningsdel...26 Nationell, kommunal styrning och uppföljning Styrdokument och certifiering...26 Biståndsbedömning...26 Ersättningssystem...27 Likheter och skillnader i strukturella förutsättningar Enhetschefernas val av handlingsstrategier Personalens arbetsförhållanden, välbefinnande och hälsa Arbetets mål, mentala möjligheter och mentala eller psykiska krav...31 Påverkansmöjligheter...31 Hinder och försvårande omständigheter...32 Tidspress och tidsbundenhet...32 Social interaktion i arbetet chef och arbetskamrater...33 Stöd och relationer...33 Samband mellan arbetsförhållanden och välbefinnande och hälsa...34 Omsorgskvaliteten Diskussion Personalens rapportering av arbetsförhållanden, välbefinnande och hälsa...36 Slutsatser Utvecklingsdel...43 Godkännande av kriterier Ersättningssystem med uppföljning Generalister och specialister tre brukarkategorier...47 Uppföljning av arbetsförhållandena och omsorgskvaliteten Förväntade effekter utifrån kvalitetsledningssystemet Framåtriktad diskussion Målkonflikter...54 Samhällsnytta...54 Referenser...57

8 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10

9 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 9 (60) Sammanfattning En viktig förändring sedan 1990-talet och som påverkat kommunernas styrning av hemtjänsten är styrfilosofin New Public Management (NPM). NPM innebär en stark betoning på ekonomistyrning och att varje enhet ska bära sina egna kostnader. Syftet är att öka effektiviteten inom offentliga verksamheter. Kommunerna som anammat denna styrform är uppdelade i en beställarsida och en utförarsida, där beställarsidan kan låta flera olika typer av utförare sköta de sociala tjänsterna såsom privata aktörer, och dessutom ha hemtjänst i egen regi. Denna uppdelning ställer stora krav på kommunen, då den fortfarande har det övergripande ansvaret för hemtjänsten. Det innebär att kommunerna har till uppgift att ställa krav och följa upp verksamheten hos de olika utförarna. I denna rapport har olika styrsystem inom hemtjänsten kartlagts. Syftet har varit att ta reda på vilka förutsättningar och eventuella målkonflikter dessa system skapar och finna eventuella skillnader i förutsättningar mellan kommunal och privat hemtjänst. Studien är genomförd i en kommun och de utförare som medverkat är kommunens egen enhet och en privat enhet. En del av studien bestod i att synliggöra enhetschefernas handlingsutrymme och vilka handlingsstrategier de använde för att hantera eventuella målkonflikter. Utifrån resultaten har vi sedan utvecklat ett kvalitetsledningssystem med utgångspunkt från Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2006:11). Vi har kartlagt hur styrsystemen påverkade den lokala ekonomin, de lokala arbetsförhållandena och omsorgskvaliteten i kommunens egen hemtjänst samt för en av de privata utförarna. Personalens välbefinnande och hälsa undersöktes för att kartlägga samvariation med arbetsförhållandena och om möjligt även till omsorgskvaliteten. Olika styrsystem ger olika förutsättningar Kartläggningen visar att de olika styrsystemen spelar en stor roll för vilka förutsättningar som ges hemtjänstutföraren, oavsett om den är kommunal eller privat. Vi fann även att det finns målkonflikter mellan kraven från de olika styrsystemen. I de styrsystem vi undersökt ställdes krav utifrån lagstiftningen, ersättningssystemets utformning och biståndsbedömningens utformning. För att hantera givna förutsättningar och målkonflikter använde enhetscheferna sig av handlingsstrategier. Här fann vi både likheter och olikheter i vilka som användes och hur de användes. Effekter av ersättningssystemet Tidigare var offentlig verksamhet anslagsfinansierad, men utifrån tankegångarna i NPM ersätts varje utförd timme utifrån ett visst timpris hemma hos brukarna. Ersättningssystemet, som helt och hållet var prestationsbaserat, gav incitament för mycket direkt brukartid och liten tid för andra arbetsuppgifter. Systemet ledde också till en kortsiktighet i verksamheterna, vilket i sin tur inte uppmuntrade tid till lärande och utveckling. Förflyttningstiden mellan brukare ersattes inte separat utan ingick i den direkta brukartiden. Därför var det av vikt för utförarna att minimera förflyttningstiden. Konsekvensen blev att personalen fick stressa mellan brukare eller ta av brukarnas beviljade tid för att hinna förflytta sig till nästa brukare.

10 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 10 (60) Enhetscheferna hade små möjligheter att påverka verksamheternas utveckling på grund av kommunens fastställda ramar. Utifrån de givna förutsättningarna var många av handlingsstrategierna lika mellan de två enhetscheferna, men några skiljde sig, främst när det gällde andel fasta kostnader och personalens anställningsformer. Skillnader mellan enheterna Personalen hade ett högt arbetstempo och en hög arbetsbelastning, främst på den kommunala enheten. En orsak var att den kommunala enheten hade betydligt fler äldre och sjukare brukare, vilket man inte fick någon extra ersättning för. Likaså var tidsplaneringen minutstyrd, vilket stressade personalen. De fasta kostnaderna var betydligt högre än på den privata enheten och det var kostnader som behövde tjänas in. Antalet brukare var stort och personalstocken bestod av 105 personer som var underställda en enda enhetschef. Detta ställde större krav på organisationen och ledarskapet. Dessutom rapporterade personalen på den kommunala enheten sämre välbefinnande och sämre hälsa än på den privata och den kommunala personalen hade högre korttidssjukfrånvaro. Omsorgskvaliteten påverkas av arbetsförhållanden och hälsa Analyser av samband mellan personalens arbetsförhållanden och välbefinnande och hälsa visade att ledarskap, arbetsbelastning, arbetstillfredsställelse, uppskattning och möjlighet till att använda sin kompetens hade samband med välbefinnande och hälsa. Vi har dock inte kunnat redovisa några säkra samband mellan omsorgskvaliteten och personalens arbetsförhållanden, välbefinnande och hälsa. Resultaten visar att en majoritet av personalen på båda enheterna upplevde att brukarna uppskattade deras arbete och att de flesta möten med brukarna var trevliga och stimulerande. Personalen på den kommunala enheten rapporterade något mer missnöje med omsorgskvaliteten samtidigt som resultaten visar på större krav på verksamhetskvalitet. Detta kan bero på en högre anspråksnivå, då denna enhet hade dubbelt så många undersköterskor. Kvalitetsledningssystem Baserat på resultaten i kartläggningen har vi utvecklat ett kvalitetsledningssystem som kan användas för att utforma krav och följa upp hemtjänstutförarna. Systemet innehåller en lista på kriterier som kan skrivas in i avtal, ett alternativt ersättningssystem och kvantitativa mått för uppföljning av arbetsförhållandena och omsorgskvaliteten. Personalens arbetsförhållanden ses som en del i kvalitetssäkringen av omsorgskvaliteten. Med hjälp av kvalitetsledningssystemet får beställarna i kommunen ta ställning till vad som ska betraktas som goda arbetsförhållanden och god omsorgskvalitet. Kvalitetsledningssystemet ska främja en långsiktighet och stabilitet inom hemtjänstverksamheten och bidra till att beställarna känner sig säkra på att de får den kvalitet på omsorg som de beställt. De ska även veta att de lever upp till svensk lagstiftning när det gäller arbetsmiljö. Studien pekar på att det finns behov av utveckling inom hemtjänsten på individorganisations- och samhällsnivå ur perspektivet nya styrformer, möjligheter till utveckling av omsorgskvaliteten, långsiktig kostnadseffektivitet och långsiktigt hållbara arbetsförhållanden.

11 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 11 (60) Bakgrund Framtidsscenario Befolkningsutvecklingen visar att det i första hand är antalet personer i åldern 65 år och äldre som kommer att öka under de närmste 30 åren. Fram till år 2035 utgörs befolkningen till största delen av personer som inte är yrkesverksamma. När 40-talisternas behov av vård- och omsorg blir stora omkring sammanfaller det med att 60-talisterna börjar uppnå pensionsåldern. Kostnaderna för de äldre ökar då samtidigt som andelen förvärvsarbetande minskar (SCB, 2006). Detta framtidsscenario har inneburit att äldreomsorgen diskuteras i termer av ökad effektivisering, det vill säga att produktiviteten bland utförarna ökar samtidigt som kvaliteten på det arbete som utförs i verksamheterna är god, även kallat att jobba smart (se t.ex. SKL, 2007). Kraven på produktivitet med samtida krav på god omsorgskvalitet har ökat inom hemtjänsten vilket ställer stora krav på styrning och uppföljning (Socialstyrelsen 2005). Enligt Statens offentliga utredningar (SOU, 2007:1091) blir det en betydande arbetskraftsbrist inom äldreomsorgen i framtiden om ingenting görs åt detta. Socialstyrelsen menar att den generationsväxling som personalen genomgår förutsätter att arbetet organiseras så att många nya medarbetare attraheras av de arbetsförhållanden och villkor som erbjuds. Framtidens personal nöjer sig inte med att utföra vård och omsorg efter hemarbetets mönster och de villkor och arbetsförhållanden som nu råder. Nya generationer av arbetstagare vill att yrket bygger på kunskap och beprövad erfarenhet som grund för ett mer professionellt handlande (Socialstyrelsen, 2004a). I personalundersökningar som gjorts inom vård- och omsorgssektorn anger arbetstagarna i högre grad än i de flesta andra yrken att arbetet är meningsfullt, 85 procent jämfört med 72 procent för samtliga yrken (Arbetsmiljöverket, 2007). Det som anges som nackdelar i hemtjänsten (se t.ex. Gustafsson & Szebehely, 2005, Vingård m.fl., 2004) är tidspress, fysiskt och psykiskt påfrestande arbete och låg lön.

12 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 12 (60) Samtlig anställd personal inom äldreomsorgen antal i olika åldersgrupper år Serie år år år år år 65+ år Figur 1. Diagrammet visar att efter 59 år minskar antalet anställda inom äldreomsorgen (hemtjänst och särskilt boende) från cirka till cirka personer (SKL, 2008). Av de 58 procent långtidssjukskrivna (av den totala sjukfrånvaron) som fanns i landet år 2007, var 40 procent anställda inom kommunal verksamhet (Försäkringskassan, 2007). Sammantaget innebär det att behovet av fler anställda inom äldreomsorgen ökar, och att arbetsförhållandena innebär att många anställda blir långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Beställar- och utförarsystem Den kommunala äldreomsorgen har det senaste decenniet präglats av stora organisatoriska förändringar. I 1992 års kommunallag gavs kommunerna stor frihet att välja privata företag eller stiftelser som utförare av den offentligt finansierade äldreomsorgen. I dag har majoriteten av landets kommuner ett system där handläggning och myndighetsutövning är skiljt från utförandet av vården eller omsorgen, ett så kallat beställar- och utförarsystem. Syftet har varit att separera rollen som beställare från rollen som utförare. Kommunen har därmed möjlighet att låta omsorgsinsatser utföras av fristående resultatenheter inom kommunen, privata företag eller andra organisationer. De vanligaste formerna av konkurrensutsättning inom äldreomsorgen är anbudskonkurrens eller certifiering av utförare. Kommunen inbjuder privata och kommunala utförare att konkurrera om att ta över hela eller delar av äldreomsorgen. Privata företag eller andra organisationer utför då äldreomsorg på entreprenad.

13 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 13 (60) Äldreomsorgen styrs av flera lagar som socialtjänstlagen (SoL, Proposition 2001:453) och lagen om offentlig upphandling (LOU, Proposition 1992:1528). LOU tillåter att leverantörer konkurrerar om att få teckna avtal med den upphandlande myndigheten. Lagen anger tre upphandlingsprinciper Konkurrens Affärsmässighet Objektivitet Lagen om valfrihetssystem (LOV, Proposition 2008/2009:29) innebär att det blir medborgarna som får välja utförare och inte myndigheten, till skillnad från upphandling enligt LOU. Regeringen har klart uttalat att man vill att fler kommuner går över till kundvalssystemet och avsätter därför 300 miljoner kronor till detta, så kallade stimulanspengar (Kommittédirektiv, 2007). LOV har satt upp kriterier för vilka krav kommunerna kan eller bör ställa på leverantörerna (Prop. 2007/2008:29). Leverantören ska: ansvara för personalens kompetensutveckling medverka eller bistå huvudmannen med underlag som behövs kunna genomföra uppföljningen ha ekonomisk stabilitet bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete ansvara för att verksamhetens ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagen om valfrihetssystem (LOV), presenterades under 2008 och trädde i kraft från och med 1 januari Lagen tillämpas på hälso- och sjukvårdstjänster och på sociala tjänster. I förfrågningsunderlaget vid tillämpningen av LOV ska myndigheten ange de krav som utföraren måste uppfylla för att avtal ska ingås. Alla leverantörer blir godkända om de uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Vidare ska den ekonomiska ersättningen som leverantören får för utförd tjänst framgå. Det bör finnas med en beskrivning av tjänsten, kontaktuppgifter, regler för uppföljning och kontroll. Det föreslagna valfrihetssystemet bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna (Proposition 2008/2009:29). Kommunallagen (SFS-nr: 1991:900, 19) anger att fullmäktige ska se till att kommunen garanteras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Där står också att om en kommun sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra en kommunal angelägenhet ska kommunen beakta intresset av att genom avtalet tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Styrningen har alltid ett syfte eller mål. Det kan vara att förändra verksamheten eller ett beteende eller se till att en förändring inte sker (Simons, 1995). Styrmedlen kan vara motsägelsefulla. De kan till exempel både ha en kontrollfunktion och en utvecklingsfunktion.

14 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 14 (60) Enligt Stigendahl (2007) ska styrningen av en verksamhet ha två övergripande syften: att skapa förutsättningar för en verksamhet med god kvalitet att utöva kontroll. Att skapa förutsättningar för en verksamhet med god kvalitet innebär en löpande styrning och uppföljning av den operativa verksamheten. En förutsättning för beställar- och utförarmodellen är att alla enheter i administrativt ekonomiskt avseende avgränsats med egna kostnadsställen samt att ansvaret för personal och ekonomi decentraliserats till enheterna längst ut i organisationerna, de så kallade utförarenheterna. Lite förenklat uttryckt har man skapat små företag i företaget. Samtidigt har ekonomistyrningen ökat avsevärt i jämförelse med tidigare då anslagsfinansiering var det dominerande ersättningssystemet. Då äskade varje enhet om storleken på det ekonomiska anslaget och kunde vid behov äska om utökat anslag. Inom beställarenheten sker myndighetsutövningen som kallas biståndsbedömning. Biståndsbedömarna träffar pensionärerna och under samtalet specificeras de insatser som pensionären behöver hjälp med, till exempel städning och duschning. Vilken typ av insatser som kan beviljas är bestämt i förhand och tidsberäkningen görs utifrån vissa tidsschabloner. Verksamhetens beskrivningssystem som ligger till grund för ersättningen kallas tidsschabloner (figur 2). Bäddning Frukost Dusch 5 minuter 15 minuter 15 minuter Figur 2. Exempel på tidsschabloner. Ersättningssystem En vanlig form av ekonomistyrning idag är att varje enhet ges ersättning per hemtjänsttimme (tid hos brukaren). Ersättningen utgår som ett enhetligt fastställt timpris vilket kan variera mellan kommunerna. Ersättningssystemet kan skilja sig mellan olika kommuner, men inte mellan utförare inom samma kommun 1. Hemtjänstens intäkter är antingen baserade på antalet beviljade timmar, antalet utförda timmar eller antalet utförda aktiviteter. Samtliga alternativ innebär ett hundraprocentigt prestationsbaserat ersättningssystem. Beviljade timmar innebär de timmar biståndsbedömarna godkänt, utförda timmar är de timmar respektive hemtjänstenhet rapporterar varje månad till kommunen att de har utfört och utförda aktiviteter innebär rapportering av varje utförd aktivitet per anställd och dag (SKL, 2009b). Personalkostnaderna står för procent av hemtjänsternas budget. En heltidstjänst innefattar cirka arbetstimmar. En hemtjänsttimme avser de insatser som utförs av vårdbiträden och undersköterskor i brukarnas hem eller på 1 Timpriset kan skilja sig mellan egen regi och privata utförare inom samma kommun beroende på momsberäkning och kompensation för over-headkostnader.

15 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 15 (60) direkt uppdrag av brukaren. Hemtjänsttimmen har SKL definierat som äldreomsorgens kärnverksamhet i sitt utarbetade förslag om prissättningen i hemtjänsten (SKL, 2002). I SKLs projekt kring brukartid (2007) hamnar den direkta brukartiden 2 på cirka 50 procent och på 62 procent i Kvalitetsnätverket Bergslagens mätning (2003). I Socialstyrelsens undersökning (2005) anges den direkta brukartiden till mellan procent. Den indirekta brukartiden, även kallad kringtiden, varierar i olika undersökningar och på olika orter mellan procent av arbetstiden (Svenska Kommunförbundet, 2003; Kommunförbundet Skåne, 2005; Nordström, 2000). SKL har definierat vad som ingår i kringtiden: Arbetsgruppens planering Veckoplanering och arbetsplatsmöten Arbetsplatsträffar Kontaktmannaskap Fortbildning Raster Gångtid eller färdtid Dokumentation Kompetenshöjning eller vidareutbildning Annat, till exempel friskvård SOSFS 2006:11 är en föreskrift utfärdad av Socialstyrelsen med krav på ledningssystem 3 för kvalitetssäkring i kommunerna. Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet utgår från Socialtjänstlagens kvalitetskriterier. Syftet med ett ledningssystem är att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska bland annat säkerställa att: uppföljningsbara mål utifrån SoL fastställs kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassad till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetes fastställs personalen görs delaktig i arbete med att utveckla och säkra kvaliteten kvalitetsarbetet dokumenteras och följs upp. LOV anger att valfrihetssystemet ställer större krav på noggrannare uppföljning av volymer och kostnader. Man menar att valfrihetssystemet tvingar fram en bättre kostnadskontroll och att politikerna kommer att ställa krav på fortlöpande information och återrapporteringar. Den politiska ledningen får en annan roll än om hela verksamheten utförs av kommunen. Biståndsbesluten blir mer styrande i ett valfrihetssystem för de behov som ska tillgodoses. Budgetering och 2 Direkt brukartid är den tid omsorgsgivaren befinner sig i brukarens hem. Indirekt brukartid är all övrig tid förutom så kallad annan tid. 3 System för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten och ställa upp mål samt för att uppnå dessa mål.

16 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 16 (60) uppföljning underlättas och förutsättningarna för kvalitetsutveckling förbättras (Prop. 2007/2008:29). Stigendahl (2007) anser att mätsystemen idag sällan kopplar till målen och sällan till processen. Istället sker mätningar isolerat i olika delar av processen och resultaten används på ett sätt som ofta leder till suboptimeringar. Seddon (2003) har översatt lean production till tjänstesektorns så kallade lean service. Han menar att det är avgörande att förstå hur det operativa arbetet faktiskt går till för att kunna hitta former för att jobba smart. Seddon visar med en rad exempel hur olika systemfaktorer kan bidra till att det operativa arbetet blir ineffektivt och skapar lågt kundvärde till en hög kostnad. Seddon menar också att dagens styrsystem har fokus på det som är enkelt att mäta, vilket inte alltid har en tydlig koppling till verksamhetens egentliga uppdrag och värdeskapande. Socialtjänstlagen ställer krav på att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras (SoL, kap 3 3). Enhetschefernas arbetssitutation Ledarskapet i offentlig sektor har under senare år haft det privata näringslivet som förebild, men villkoren skiljer sig på flera sätt (Larsson, 2008, Holmberg, m.fl., 2003). Verksamheten i den offentliga sektorn innehåller både servicefunktion och myndighetsutövning, och målet är att tillgodose allmänhetens intressen. Man får inte generera vinst men inte heller överskrida budget. I privata näringslivet ges bättre förutsättningar att styra produktionen och kundens efterfrågan än i offentlig verksamhet. De kan till exempel bestämma och variera priset och anpassa sig efter kundvärdet 4. Ledarskapsforskaren Bo Hagström (2006) anser att förstalinjens chefer (enhetschefer) inom välfärdstjänstesektorn har alltför många svårförenliga uppgifter. De ska vara strateger med ekonomiskt ansvar och sköta administrationen som de ibland saknar utbildning för. Dessutom ska de vara duktiga arbetsledare samtidigt som de förväntas vara lojala både uppåt och nedåt i systemet. Inom till exempel vården och hemtjänsten ska de dessutom ofta även utöva själva vård- och omsorgsarbetet. I Länsstyrelsernas redovisning av iakttagelser som gjordes i tillsynen inom äldreomsorgen år 2008 (1 000 inspektioner) sägs att chefer inom äldreomsorgen ofta har stora ansvarsområden med många underställda, vilket påverkar deras möjligheter att stödja personalen och regelbundet vistas i den verksamhet de har ansvar för att leda (Länsstyrelserna, 2008). De säger också att arbetsledningen därför ibland delegeras till samordnare eller gruppledare som oftast saknar adekvat ledarskapsutbildning. 4 Vad kunden är beredd att betala för varan eller tjänsten.

17 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 17 (60) Personalens arbetsförhållanden och hälsa Det har gjorts en del studier av personalens arbetsförhållanden inom äldreomsorgen som helhet och även specifikt av hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden. I Gustafssons och Szebehelys undersökning (2003) i åtta kommuner framgår att andelen omsorgspersonal som anser sig ha för mycket att göra ökade kraftigt mellan år 1991 (13 procent) och år 2000 (40 procent). Detta gällde både i hemtjänsten och i det särskilda boendet. Gustafssons och Szebehelys undersökning visar att arbetsmiljön mellan 2000 och 2003 blivit något bättre på flera punkter, bland annat har upplevelsen av att ha för mycket att göra sjunkit till 36 procent. I jämförelse med situationen 10 till 15 år tidigare bedöms dock arbetsmiljön när det gäller arbetsbelastning som betydligt sämre av dagens omsorgsarbetare. I hemtjänsten bedömer personalen sina möjligheter att påverka arbetsmiljön som sämre än inom det särskilda boendet. Cirka 36 procent av undersköterskorna inom kommunal verksamhet (läs äldreomsorgen) uppgav i undersökningen Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting (Vingård, m.fl., 2004) för låga krav i arbetet i förhållande till kompetens. Bland undersköterskorna i landstinget uppgav 14 procent samma sak. Drygt var tredje bland personalen i hemtjänsten ansåg sig ha små möjligheter att lära sig något nytt i sitt arbete, enligt en undersökning på uppdrag av Socialstyrelsen (2005). I en uppföljning av studien från år 2003 (Gustafsson & Szebehely, 2007) undersöks hur omsorgsarbetare inom privat och offentligt bedriven hemtjänst bedömer sin arbetsmiljö utifrån sex frågor 5. Resultaten i studien visade att de privat anställda omsorgsarbetarna bedömde sin arbetsmiljö i några avseenden som något sämre än vad motsvarande personalkategorier gjorde inom den kommunala hemtjänsten. Gustafssons och Szebehelys slutsats är att det snarare beror på vilken kommun man arbetar inom än om man arbetar privat eller offentligt som påverkar arbetsförhållanden i störst utsträckning. Under senare år har som sagt andra grupper av brukare kommit till, vilket har gett upphov till nya krav på hemtjänstpersonalens kunskaper och kompetens. Detta kan skapa en osäkerhet hos dem om de gör rätt utifrån en viss disciplins synsätt, till exempel psykiatrins eller kroppsjukvårdens. Personal inom hemtjänsten förväntas vara generalister, samtidigt som de ska kunna hantera specifika sjukdomstillstånd eller sociala handikapp (Nordström, 2000). Astvik och Aronsson (2001) trycker på att det handlar om att ge omsorgsarbetarna tillräckliga resurser i form av tid, kunskaper och psykologiskt stöd för att utföra ett professionellt omsorgsarbete för att skapa bättre arbetsförhållanden. De påpekar också att lyhördhet och dialog förväntas av organisationens frontpersonal i mötet med brukarna. Motsvarande förväntningar anser de bör kunna ställas på den bakomliggande organisationen i relation till hemtjänstpersonalen. 5 Är din kontakt med och ditt samarbete med arbetsledningen bra? Har du möjlighet att påverka dina arbetsförhållanden? Är dina arbetsuppgifter tillräckligt omväxlande? Har du för mycket att göra i ditt arbete? Händer det att du känner dig otillräcklig därför att hjälptagarna inte får den hjälp du anser rimlig? Är du fysiskt och/eller psykiskt trött efter dagens arbete?

18 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 18 (60) Sundqvist (1995) anser att ett sätt att minska den psykiska belastningen för hemtjänstpersonalen är att organisationen erbjuder handledning. Med handledning menas återkommande möten där professionell hjälp ges för att utveckla kompetens och förhållningssätt gentemot brukare och arbetskamrater. Astvik fann i en studie (2003) att den kombination som bäst balanserade god omsorgskvalitet med bra arbetsförhållanden var den arbetsdelning som innebar att hemtjänstpersonalen kunde specialisera sig på en särskild brukargrupp men med en bredd i uppgifterna. Brukarspecialisering framträdde som en möjlig väg att direkt åstadkomma en bättre balans mellan arbetskrav och resurser och indirekt skapa förutsättningar för en god omsorgskvalitet. Specialiseringen medförde fördjupade kunskaper om brukargruppens problematik och möjliggjorde också en kontinuitet i kontakter, metoder, problem och samarbetspartners. Att hemtjänstpersonalen arbetade som generalister när det gällde uppgifter innebar, trots brukarspecialiseringen, ett brett och komplext ansvar. Bland kvinnor som arbetade i kommun och landsting ökade andelen som inte kunde bestämma sin arbetstakt mellan 1991 och 2001 från 29 procent till 45 procent (Stockholms läns landsting, 2004). Att öka grundbemanningen är en mycket effektiv åtgärd för att skapa lagom arbetsbelastning, enligt Angelöw (2002). Ett större antal personer på arbetsplatsen medför att det blir lättare att klara av arbetsuppgifterna. Alla människor har behov av återhämtning mellan arbetspassen inte minst för att orka på längre sikt. Återhämtningsperioderna gör att vi laddar upp psykiskt och fysiskt och lindrar även stressymptom. Detta gäller såväl på vår lediga tid som under vår arbetstid. Astvik (2003) har även undersökt om vissa arbetsvillkor påverkar personalens strategier för att möta så kallade svåra relationer till brukare. I studien framgick att många av de svåra mötena kunde underlättas eller hanteras genom olika typer av organisatoriskt stöd. Det som framkom var att organisationen behöver: ge kunskaper som motsvarar uppgifterna via utbildning, fortbildning och handledning uppmärksamma arbetets emotionella, intellektuella krav och ge stöd och tid för relationsarbetet möjliggöra en ansvarsfördelning som mildrar den enskildes börda ge tid och resurser som motsvarar de krav som ställs uppvärdera omsorgsarbetet både vad gäller synen på insatserna och lönen. Hur har mångfalden av förändringar påverkat omsorgspersonalens hälsa? De undersökningar som finns från 1990-talet visar på kraftigt ökade långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar (Ijeh, 2003; Wigeus m.fl., 2001; Dellve, 2003, Szüchs, 2003).

19 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 19 (60) Teori Goda arbetsförhållanden för enhetschefer och personal borde vara en viktig del av omsorgskvaliteten. Vad säger forskningen att goda arbetsförhållanden är och vad menas med kvalitet och effektivitet? Goda arbetsförhållanden Flera forskare lyfter fram att enhetschefernas arbetsförhållanden har stor betydelse för väl fungerande arbetsplatser vilka också kan leverera bättre omsorgskvalitet (se t.ex. Gustafsson & Sebehely, 2005; Ingvad, 2003). Olsson och Ingvad (2006) har i en studie visat att på de arbetsplatser där man hade mindre arbetsgrupper med en nära och tydlig ledning, var återkopplingen mellan medarbetarna bättre och man levererade också en bättre kvalitet på omsorgen. Inom arbetslivsforskningen finns det två teorier som betonar betydelsen av balans i arbetet för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa som ryggbesvär eller stressrelaterade besvär. Med balans avses att kunna leva upp till arbetets krav och samtidigt uppleva inflytande över den egna arbetssituationen, så kallat handlingsutrymme (Karasek & Theorell, 1990). Theorell (2003) har visat att socialt stöd i arbetet kan modifiera upplevelsen av för höga psykiska krav och för litet handlingsutrymme i arbetet. Socialt stöd kan ha flera innebörder, till exempel att man får stöd från sina chefer och arbetskamrater eller har tillgång till olika stödsystem och stödstrukturer i organisationen och arbetsmiljön. Psykosocial arbetsmiljö är förhållanden i arbetsmiljön som är av betydelse för den psykiska hälsan och utvecklingen. Forskningen kring psykosocial arbetsmiljö har funnit samband mellan miljö och olika slags sjuklighet eller sådant som kan vara förstadier till sjuklighet, till exempel stressupplevelse, trötthet och olust inför arbetet, men också med prestation, arbetsmotivation och ekonomiska resultat (se t.ex. Karasek & Theorell, 1990; Akinori, 2004; Ekman & Arnetz, 2005). Forskning som funnit samband mellan fysiska och psykiska besvär relaterade till stress (se t.ex. Dworkin, 1990; Bigos et. al, 1991; Jonsson & Nachemson, 2000; Lundberg U, 2003) visar att fysiska besvär kan vara stressrelaterade. Den första teorin kallas krav-kontroll-stöd-modellen och innebär att kombinationen av höga arbetskrav och litet handlingsutrymme genererar negativ stress medan höga arbetskrav och stort handlingsutrymme ofta ansetts gynnsamt ur stressynpunkt. Med krav i arbetet avses hur hårt man arbetar, exempelvis vilken tidspress man har på sig. Enligt Karasek & Theorell (1990) behöver individen ett stöd som aktivt minskar kraven i arbetet så att kraven inte överskrider individens förmåga, vilket till exempel kan leda till utbrändhet. Den andra teorin rör betydelsen av balans mellan ansträngning och belöning i arbetet (Siegrist, 1996). Den säger att om arbetstagaren upplever för hög ansträngning i arbetet i förhållande till belöningen uppstår stressreaktioner. Ansträngning kan till exempel handla om fysiska krav, psykisk arbetsbelastning, ansvar och övertid. Belöning kan röra exempelvis erkännande, lön, stöd och arbetssäkerhet.

20 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 20 (60) Theorell (2003) slår fast att den mängd arbetsuppgifter som ska utföras under en viss tid ska kunna klaras av den mängd arbetstagare som finns och den samlade kompetens som finns. Annars blir kraven orimliga. En annan teori inom arbetslivsforskningen är handlingsregleringsteorin (se Volpert, 1983; Waldenström, 2007). De centrala begreppen är handling och handlingsutrymme och man studerar hinder eller möjligheter för att handla. Man studerar hur yttre möjligheter och hinder i organisationen samspelar med vad individen själv uppfattar som möjligt. Teorin bygger på att ett mål stimulerar och motiverar mänsklig aktivitet, kräver antaganden om framtida förhållanden och planering av aktiviteten. De dimensioner som studeras är arbetsuppgifter, arbetets mentala krav och möjligheter, påverkansmöjligheter, hinder, social interaktion, tidspress och tidsbundenhet. Waldenström och Härenstam (2006) menar att en grundläggande förutsättning för att skapa goda arbetsförhållanden är att det finns rimliga mål i förhållande till resurserna. Om det finns ett glapp mellan uppsatta mål och de tilldelade ekonomiska resurserna ska inte ansvaret för detta glapp läggas på de anställda. Begreppet kvalitet Hur definieras begreppet kvalitet internationellt? En antagen definition (SS-ISO 8402) är alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov. Enligt Socialstyrelsen ska tjänsterna utformas så att de: bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet är kunskapsbaserade och effektivt utförda är tillgängliga och jämlikt fördelade är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen. Astvik (2003) har föreslagit ett kriterium på hög kvalitet inom vård och omsorg som innebär att organisationen kan hantera individuell och social variation bland hjälptagarna. För att kunna ge en individanpassad hjälp krävs det enligt Szebehely (1995) att vårdbiträdet har: tillräcklig konkret kunskap om den personen som han eller hon ska hjälpa tillräckligt med tid i mötet mellan omsorgsgivare och brukare och en kontinuitet i relationen dem emellan ett eget handlingsutrymme. I privat verksamhet bestäms värdet av marknaden. Vilket värde man anser att en produkt eller tjänst har varierar mellan olika kunder. Offentlig verksamhet behöver skapa både individuella värden och kollektiva värden. De individuella värden innebär att kunden är nöjd utifrån sina behov inte utifrån det pris den betalat, eftersom de avgifter som finns alltid är mindre än vad tjänsten i själva verket kostar. Brukarna inom hemtjänsten betalar en mindre avgift för de

21 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 21 (60) tjänster de får, men deras behov är alltid större än vad den tjänst de fått i själva verket kostar. Inom kvalitetsbegreppet definieras välfungerande strukturer som en viktig hörnsten. Inom företagsekonomin använder man sig av begreppet strukturkapital. Med detta menas värdet av att ha välfungerande strukturer i en verksamhet 6. Man ser det som en kapitalinvestering att ge tid och resurser för att bygga upp välfungerande organisatoriska strukturer (Sveiby, 1995, Eriksson, 2002). Personalen har enligt definitionen ett strukturvärde (det vill säga att gemensamt veta vad och hur något görs på ett systematiskt och effektivt sätt) och ett individuellt kompetensvärde (kunskap, erfarenheter, attityder, lojalitet, färdigheter). En högre kvalitetsnivå behöver inte nödvändigtvis kosta mer. Ett välfungerande arbetssätt, en tydlig ledning och kostnadseffektiva rutiner är också exempel på orsaker som bidrar till en god verksamhetskvalitet (Socialstyrelsen, 2002). Initialt kan det kosta mer att arbeta fram en välfungerande arbetsorganisation, men ur ett långsiktigt perspektiv kan det bli mer kostnadseffektivt än att inte satsa på att skapa fungerande strukturer i verksamheten. I föreskriften SOSFS 2006:11 står det att äldreomsorgen ska ha ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete. Med ledningssystem menas att man fastställer grundprinciper för ledning av verksamheten och ställer upp mål och definierar hur dessa ska uppnås. Vilka insatser ska då en kvalitetsindikator mäta? I rapporten (Socialstyrelsen, 2007) påpekas att kvalitet behöver ses ur olika perspektiv ur ett individuellt, ett strukturellt 7 och ett samhälleligt perspektiv. Detta kan ha betydelse om man vill särskilja när kvalitet ska ses ur ett samhälleligt eller strukturellt perspektiv, det vill säga om det handlar om god kvalitet utifrån resurserna eller utifrån hur individen upplever kvaliteten (god eller hög kvalitet). Socialstyrelsens krav på kvalitetssäkring i särskilda föreskrifter (SOSFS 2006:11) säger vidare att ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp. De erfarenheter som gjorts i samband med uppkomna fel och brister ska utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Ström (1991) har gjort en indelning av kontinuitetsbegreppet, där personkontinuiteten är ett av tre kontinuitetsbegrepp: Personalkontinuitet vilket innebär att det är samma personal som kommer vid varje tillfälle. Det är en förutsättning för att brukare och personal ska kunna bygga upp en relation till varandra. 6 Fortsättningsvis används begreppet värde istället för kapital. 7 Med strukturellt menas här ur ett organisationsperspektiv (kommun, privat företag etc.)

22 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 22 (60) Omsorgskontinuitet är när alla i en personalgrupp delar förhållnings- och arbetssätt gentemot brukaren. Tidskontinuitet avser såväl hjälpens omfattning som när den ges. Om brukaren möter få och välkända ansikten från personalen ökar tryggheten och möjligheten att påverka servicen och omvårdnaden i den egna bostaden. Om många olika personer kommer in i hemmet och ska utföra insatser är risken stor att kvaliteten blir lidande (SKL, 2009). I lagen om valfrihetssystem beskriver lagstiftaren viktiga områden för kommunens övergripande styrning och uppföljning som i sammanfattning är: Personalens kompetens samt leverantörens ansvar för kompetensutvecklingen. Leverantören ska ha rutiner för klagomålshantering, rapportering av fel och bister samt för anmälan om missförhållanden. Leverantören ska medverka eller bistå huvudmannen med underlag som behövs för att denne ska kunna genomföra uppföljningen. Leverantören ska ha en sådan ekonomisk bas att leverantören kan upprätthålla ett långsiktigt åtagande. Leverantören ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, kontroll och uppföljningar ska kunna göras. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppet effektivitet Kravet på effektivitet går igen i en rad lagar och förordningar för den offentliga sektorn, till exempel budgetlagen, lagen om offentlig upphandling, lagen om revision av statlig verksamhet, kommunallagen, förordningen om internrevision med flera. Ekonomistyrningsverket (ESV 8 ) definierar effektivitet som ett förhållande uttryckt som en kvot mellan uppnått resultat (måluppfyllelse, effekt, samhällsnytta etc.) och uppoffring (kostnader, resurser etc.). (Jämför SKL, 2009 om öppna jämförelser). Olika perspektiv på effektivitet I samband med att resultatstyrningen som styrform blivit alltmer vanlig läggs fokus mer på ansvaret för att resultat nås och för att detta sker på ett effektivt sätt. Samtidigt måste sambandet mellan prestationer och effekter fokuseras, det vill säga att prestationerna också bidrar till önskade effekter (Catasús, m.fl., 2005). Det finns även aspekter på effektivitet ur ett arbetsmiljöperspektiv. Dellve m.fl (2004) fick signifikanta resultat som visade att god organisering avseende struktur och rutiner för arbetsmiljöarbetet hade betydelse för hållbar arbetsförmåga bland omsorgspersonalen. 8

23 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 23 (60) Begreppen kostnads- och omsorgsrationalitet är hämtade från Nordström (2000). Med kostnadsrationalitet menas vad som är logiskt och effektivt ur ett kostnadsperspektiv. Med omsorgsrationalitet menas vad som är logiskt och rimligt ur ett omsorgsperspektiv. Ändliga resurser ska fördelas mellan många gånger oändliga behov. Ett dilemma eller en målkonflikt finns mer eller mindre permanent inom vård- och omsorgssektorn mellan dessa två dimensioner, vilket inte finns inom till exempel varuproduktionen. En utförd tjänst kan vara omsorgsrationell men inte kostnadsrationell eller vice versa. Samma tjänst kan kortsiktigt inte vara kostnadsrationell men kan visa sig vara det på längre sikt. Wikström (2005) menar att det blir tydligt hur synen på tiden skapar ett dilemma för hemtjänsten i dagens utformning, då den ur ett marknadsekonomiskt perspektiv ska mätas för att kunna omsättas i pengar. I det sociala perspektivet är det omsorgstagarens behov som ska bestämma tiden. Det sociala perspektivet betonar relationer och situationsanpassad hjälp vilket stärker omsorgstagarens inflytande i vardagen. Ellström och Ekholm (2004) har visat att organiserandet av omsorgen till exempel genom brist på formella träffar leder till att personalen inte får möjlighet att diskutera erfarenheter och utveckla idéer. Vidare är de kritiska till en alltför stark fokusering på tiden inom hemtjänsten, vilket gör det omöjligt för personalen att stanna upp i sitt arbete och reflektera över sitt handlande. Wikström (2005) tar upp tre olika perspektiv som påverkar hur arbetet organiseras inom äldreomsorgen. I det sociala perspektivet betonas de sociala och husliga behoven i vardagssituationen. I det medicinska perspektivet betonas de medicinska behoven och sjukdomsbilden och i det marknadsekonomiska perspektivet betonas efterfrågan hjälptagaren ses som en kund där biståndsbedömningen (avtalet) styr utförarens handlingar. Kontaktmannaskapet ser Socialstyrelsen (2004) som ett arbete i riktningen att individualisera vården, det vill säga att baspersonalen deltar aktivt vid vårdplaneringar och får ansvar för att följa upp dem. Socialstyrelsen påpekar också att kontaktmannaskapet kräver handledning i att möta gamla människor med stora behov av omvårdnad. Ersättningssystemet i beställar- och utförarsystemet, som utarbetats av SKL och som många kommuner använder sig av, menar man dock inte ger något specifikt ekonomiskt utrymme för kontaktmannaskap eller till handledning. Den dagliga arbetsplaneringen är av stor betydelse för att skapa effektivitet (Kraus, 2008). Många hemtjänstenheter har gått från manuell till datastödd arbetsplanering. Varje arbetstagare har sitt grundschema som läggs efter geografiskt område, kompetens, hjälptider och insatsens tyngd. Vid datastödd planering styrs den dagliga arbetsplaneringen av geografi, avstånd, kompetens och kontaktmannaskap (Curic, 2004). Det finns få undersökningar gjorda kring detta, men det finns en mindre studie (n=28) från Stockholms universitet (Curic, 2004) som jämfört två hemtjänstenheter med manuell respektive datastödd arbetsplanering. Vid manuell

24 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 24 (60) hantering uppger personalen att det är stressigare på morgnarna än vid datastödd arbetsplanering. Å andra sidan anser fler att de kan påverka den dagliga arbetsfördelningen. På frågan om arbetet fördelas rättvist svarar fler som har manuell hantering att arbetet är rättvist fördelat. Svensson och Skantze (1994) visade i sin undersökning bland hemtjänstpersonalen att tiden (det vill säga bristen på tid) tycks vara den viktigaste förklaringen till fysiska besvär. I en sammanställning av enkätundersökningar (Befve, m.fl., 1999) framkommer det att tidsbristen genomgående är ett stort problem. I Fahlströms studie (1999) har upplevelsen av olika krav i arbetet skattats av personalen. I jämförelse mellan tidsmässiga krav och kunskaps- respektive känslomässiga krav är det framför allt tidsmässiga krav som personalen upplever som alldeles för höga. Syfte Huvudsyftet med studien var att kartlägga vilka förutsättningar och eventuella målkonflikter de olika styrsystemen skapar på enhetsnivå för den lokala ekonomin, personalens arbetsförhållanden och omsorgskvaliteten. Vi har även undersökt om det finns skillnader i dessa avseenden mellan privat och kommunal hemtjänst. Ett delsyfte var att synliggöra enhetschefernas handlingsutrymme och vilka handlingsstrategier de använde för att hantera eventuella målkonflikter. Ett annat delsyfte var att utveckla ett förslag till kvalitetsledningssystem utifrån Socialstyrelsens föreskrift (SOSFs 2006:11). Frågeställningar 1. På vilket sätt påverkar styrsystemen och enhetschefernas handlingsstrategier ekonomin, arbetsförhållandena och omsorgskvaliteten på hemtjänstenheterna och finns det målkonflikter mellan olika styrformer? 2. Finns det skillnader i förutsättningar för kommunal respektive privat hemtjänst? 3. Vilka certifierings- och uppföljningskriterier behövs för att möjliggöra ett väl fungerande ledningssystem för kvalitetssäkring av användandet av de ekonomiska resurserna, omsorgen och personalens arbetsförhållanden? Studien består av två delar en kartläggningsdel för att besvara frågeställning ett och två och en utvecklingsdel för att besvara frågeställning tre. Utvecklingsdelen innefattar förslag på: Checklista med kvalitetskriterier för beställning och uppföljning av hemtjänstverksamhet inom valfrihetssystemet Brukarkategorier

25 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:10 25 (60) Tidsindelad prissättningsmodell Medarbetarenkät Brukarenkät Mått och mätetal Ansats och metod Den medverkande kommunen i studien är en kommun som haft kundval sedan år Kommunen har hemtjänst i egen regi samt 15 privata utförare. Ansatsen har varit att kartlägga den kontext som personalen befann sig i vid det tillfälle de svarade på enkätundersökningen för att kunna finna möjliga orsaker till likheter och skillnader i svaren från de två enheterna. De metoder som använts i studien är intervjuer med sex nyckelpersoner i kommunen (två enhetschefer, en äldrechef eller beställare, två ekonomiska controllers och en biståndsbedömare). En enkätundersökning har genomförts bland hemtjänstpersonalen (bilaga 3) och administrativa data har analyserats från de två utförarenheterna (bilaga 8). Även kommunens centrala styrdokument har analyserats (t.ex. måldokument, personalpolicy). Intervjufrågorna var inriktade på organisation, personal, teknik och arbetsuppgifter. Vi efterfrågade fakta i intervjusvaren. Inga värderingsfrågor ställdes. Utifrån faktasvaren och central och lokal dokumentation kunde vi härleda de riktlinjer som gällde alla utförare i kommunen, skillnader i strukturella förutsättningar och i enhetschefernas handlingsstrategier. Vår analys av riktlinjer och kommunens uppföljning bekräftades sedan av äldreomsorgens programdirektör, äldrechefen, biståndsbedömaren, den ekonomiska controllern på beställarsidan och de två enhetscheferna på utförarsidan. Den enkätundersökning 9 som genomfördes bland personalen 10 på de två enheterna (n=25;n=26) utgår från personalens egen bedömning av följande områden: Arbetsinnehåll Arbetskrav och arbetsbelastning Inflytande och kontroll Lärande och utveckling Arbetsförhållandenas förändring Stöd och relationer Arbetstrivsel Fysisk arbetsmiljö Hot och våld Egen hälsa och välbefinnande Omsorgskvalitet 9 Samtliga svarsandelar finns i bilagan som kan laddas ned på 10 Andelen svar var 61 procent på den kommunala enheten och 59 procent på den privata enheten.

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen

Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting

Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten! Chefens uppdrag - att ha fokus på resultaten! Vad är resultatet? Håll ögonen på bollen och spelet! Vad ska chefen göra? Öka värdet av arbetet och verksamhetens resultat, genom att - Koordinera och utveckla

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

New Public Management

New Public Management New Public Management En världsförändring eller samma koncept i ny förpackning? Ingela Målqvist Personalvetare/Utredare Institutionen för folkhälsovetenskap ingela.malqvist@ki.se Upplägg NPM Avreglerade

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

Hur får vi balans mellan krav och resurser? mars 2017 Hur får vi balans mellan krav och resurser? Insatser för minskad arbetsbelastning i socialtjänsten Hur får vi balans mellan krav och resurser? Vision arbetar för ett hållbart och mänskligt arbetsliv.

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Att skotta framför dörren SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 2 SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 Inledning Under de senaste åren har

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för

Läs mer

Program med mål och riktlinjer för privata utförare

Program med mål och riktlinjer för privata utförare med mål och riktlinjer för privata utförare 1 1 Bakgrund 1.1 Kommunallagens krav på program Kommuner får enligt kommunallagens 10 kap. 1 lämna över verksamhet till privata utförare. Gentemot kommuninvånarna

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Ledningssystem för god kvalitet

Ledningssystem för god kvalitet RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Sammanfattning. Slutsatser

Sammanfattning. Slutsatser Sammanfattning Chefer är viktiga för att skapa attraktiva och välfungerande jobb inom välfärden. Samtidigt är många chefer hårt pressade av hög arbetsbelastning, stort personalansvar och knappa resurser.

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV Bilaga 7 System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV 2010-10-26 1 Innehåll 1. System för uppföljning och granskning... 3 Styrdokument... 3 Grundsyn för uppföljning...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24) Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Inom varje frågeområde i enkäten kommer några frågor att diskuteras och analyseras som en vägledning i förbättrings- och utvecklingsarbetet

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsrapport hemtja nst

Kvalitetsrapport hemtja nst Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,

Läs mer

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/ Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning

Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen Haninge kommun Anna-Carin Wallin Anna Sjösten Yderhag Postadress Besöksadress

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari

Läs mer

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN 2015-2018 Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den

Läs mer

95 Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden (KSKF/2016:162)

95 Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden (KSKF/2016:162) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-05-10 Sida 1(2) 95 Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden 2015-2018 (KSKF/2016:162) Beslut

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare 2016 2019 Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-26 DOKUMENT 1 (4) DATUM 2016-07-06 Dnr KS/2016/0240 KOMMUNSTYRELSEN

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare

Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare Lag om valfrihetssystem, LOV - Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar bl.a vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva verksamheter genom att överlåta

Läs mer

Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden

Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden Kommunstyrelsen 2016-04-08 1 (6) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:162 Riktlinjer för insyn och uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare mandatperioden 2015-2018 Eskilstuna

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &

Läs mer

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017 2017-05-03 2017/013690 1 (8) Avdelningen för inspektion Karin Lilje Gränge, 010-730 92 58 arbetsmiljoverket@av.se STOCKHOLMS KOMMUN 105 35 STOCKHOLM Resultatet av inspektionen 28 mars 2017 Ert organisationsnummer:

Läs mer

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms sdf Administrativa avdelningen Tjänsteanteckningar Dnr: 291-2017-1.6. Sida 1 (10) 2017-08-109 Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Rött, gult eller grönt ljus

Rött, gult eller grönt ljus Rött, gult eller grönt ljus för svensk äldreomsorg? SeniorLotsen Attendos förslag till nationell kvalitetsuppföljning December 2012 Ny nationell modell för kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen De flesta

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017 FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST Kvalitetspolicy Foto: Fredrik Hjerling Dokumenttyp Styrdokument Beslutat av Kommunstyrelsen Dokumentnamn Kvalitetspolicy Ansvarig förvaltning och avdelning Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare

Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare Seminarium 2016 11 24 Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Verksamheternas totala kostnader, 2015, miljoner,

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Program Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare 1 Styrdokument Handlingstyp: Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Diarienummer:

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer