Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen

Transkript

1 1 (9) Fastställda av KS Reviderade av ÄON Dnr ÄON 06/ Reviderade av ÄON Dnr ÄON Reviderade av Socialförvaltningen Reviderade av ÄON Reviderade av ÄON kap 1 städning Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen Inledning Dessa riktlinjer är avsedda att användas som styrinstrument för de handläggare inom äldre- och handikappomsorgen som utreder och fattar delegationsbeslut om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna kompletteras med lokala rutiner och anvisningar för handläggning, vilka utarbetas inom socialförvaltningen. Riktlinjerna avser att tydliggöra innebörden i begreppet skälig levnadsnivå. I vissa fall kan alternativa utförare och/eller ekonomiskt bistånd tillgodose behovet. Biståndsbegreppet I socialtjänstlagens kapitel 4 används ordet bistånd i princip som synonymt för individuellt tilldelade kommunala insatser, både sådana som den enskilde befinns ha rätt till (1 ), och bistånd utöver vad som följer av 1, dvs insatser som socialtjänsten kan finna lämpliga utan att den enskilde kan göra gällande någon rätt att få dem. Den enskildes uppfattning ska alltid efterfrågas, där så är möjligt. Varje beslut måste grundas på vad som är bäst för just den individen. Följande biståndsformer kan socialtjänsten i Sigtuna kommun bevilja som bistånd till äldre och vissa funktionshindrade enligt 4 kap.1 SoL: Bistånd i ordinärt boende ( ordinärt boende är bostad som inte beviljats som bistånd Hjälp i hemmet Egenvård Matdistribution Trygghetslarm Ledsagarservice Dagverksamhet för dementa Korttidsplats Särskilda boendeformer Särskilt boende för dementa Särskilt boende för somatisk vård

2 Bistånd i särskilda boendeformer Hjälp i hemmet I riktlinjerna behandlas INTE Hemsjukvård, medicinska insatser (är inte bistånd) Paramedicinska insatser (är inte bistånd) Tillämpningen av LSS Färdtjänst och riksfärdtjänst (beslutas av färdtjänstanordnaren/landstinget) Allmäninriktade insatser som kan fås utan behovsprövning Avgiftsnivåer eller tillämpning av avgiftstaxa Stöd till anhöriga utöver avlastning/korttidsplats (anhörigkonsulent finns att tillgå inom socialförvaltningen) Insatser genom frivilliga (t ex promenader organiserade via Väntjänsten) Avlösarservice

3 1 BISTÅND I ORDINÄRT BOENDE 1.1 Hjälp i hemmet Hemtjänst finns för att möjliggöra för den enskilde att bo kvar i sitt ordinära boende, även om behoven av omvårdnad och annan hjälp är omfattande. Den enskilde ska kunna bo kvar så länge han/hon önskar. Den enskilde ska där det är möjligt beredas medverka vid utformningen av insatserna. Han/hon samråder med omvårdnadspersonalen kring genomförandet av insatserna. Vid biståndsprövning ska den enskildes möjligheter att klara sig med hjälp hemma alltid i första hand övervägas. Vid valet av insatser sker en individuell prövning varvid den enskildes önskemål ska ha stor betydelse särskilt för utformningen av vård och omsorg. Avgränsning av insatsen hemtjänst: I begreppet hemtjänst i ordinärt boende innefattas inte Anhöriganställning - inte bistånds- utan anställningsbeslut; särskilda handläggningsregler finns Rehabilitering och träning inte biståndsbeslut Medicinska insatser inte biståndsbeslut Bankärenden och ekonomisk förvaltning inte biståndsbeslut Färdtjänst landstingets utföraransvar enligt avtal med AB-länets kommuner Trädgårdsskötsel inte skälig levnadsnivå Personlig omvårdnad personlig hygien, t ex dusch, rakning, hårvård, munhygien mm ges så ofta som den enskilde har behov av det hjälp vid toalettbesök och hjälp med inkontinenshjälpmedel bäddning dagligen; byte av sänglinne på- och avklädning, klädvård utom tvätt (enkla reparationer som att sy i knappar exempelvis), skötsel av samt ev. på- och avtagning av personliga hjälpmedel och proteser, måltidshjälp; hjälpen består i att duka fram måltiden med sådan konsistens att den enskilde kan äta den, matning eller uppmuntran att äta, samt avdukning, diskning och/eller hjälp med sopor; i särskilda fall (hemmets belägenhet, kulturella eller medicinska faktorer) kan insatsen bestå i att mat förbereds i den enskildes hem för några måltider åt gången den som har rätt till personlig omvårdnad bör också få sina krukväxter vattnade och posten inburen vid stort omvårdnadsbehov eller andra särskilda behov kan man få regelbunden hjälp med uppsnyggning av hemmet. Förhållanden som kan motivera detta är t ex utomhusrullstol som smutsar ned inne, motorik- eller synproblem som medför spill och fläckar, demens mm.

4 Hemtjänstpersonalen svarar också för sådana kontakter med biståndshandläggare, sjukvården och annan verksamhet som den enskildes behov motiverar. Städning Städning som bistånd omfattar normalt att kök, hygienutrymmen och vardagsrum städas var tredje vecka. Varje person med rätt till bistånd i form av städning får även det rum där han/hon sover städat var tredje vecka. I en normalstädning ingår dammtorkning om den enskilde inte kan damma själv. Fönsterputs samt gardinupphängning beviljas i normalfallet vart annat år. Bistånd i form av storstädning, saneringsstädning beviljas inte. I de fall den enskilde har inkomster högre än förbehållsbeloppet för maxtaxa beviljas ej bistånd Tvätt Bistånd med tvätt av kläder och hushållstextilier ges i normalfallet med 3-4 veckors intervall. Mangling eller strykning beviljas inte. Förutsättningen för att bli beviljad bistånd med tvätt är att det finns tillgång till tvättmaskin. Hjälp med skötsel av hemmet omfattar inte tvätt eller städning efter vuxna barn eller andra anhöriga. Hjälp med skötsel av hemmet beviljas i normalfallet inte om den sökande sammanbor med någon som klarar att sköta hemmet. Inköp av dagligvaror I normalfallet sker inköp av dagligvaror en gång per vecka. Apoteksärenden utförs vid behov. Personalen gör inköpen i närmaste dagligvarubutik/apotek. I insatsen ingår inte att brukaren följer med till butik/apotek. Promenader/Utevistelse I normalfallet kan promenad en gång per vecka beviljas som bistånd. Stödinsatser till sociala nätverk Personer som av någon anledning har förlorat sitt sociala nätverk kan under maximalt 2 månader, 1 gång per vecka få stöd att etablera nya kontakter i närsamhället. Trygghetsbesök/trygghetsringning Trygghetsbesök beviljas när man önskar förvissa sig om att ingenting onormalt inträffat i sådana fall där den enskilde inte själv kan kalla på hjälp, eller där risken att falla är särskilt stor. Oro, otrygghetskänsla eller förvirring kan utgöra skäl för insatsen, som främst är tänkt för brukare med demensliknande tillstånd. Vid

5 trygghetsbesök utförs ofta också andra tjänster av omvårdnadskaraktär, toaletthjälp och att servera dryck exempelvis. Omfattningen av trygghetsbesök är en eller flera gånger per dygn. Trygghetsbehovet kan helt eller delvis tillgodoses genom att personalen ringer till brukaren istället för att besöka honom/henne (trygghetsringning). Detta ska i sådant fall uttryckligen stå i beslutet om insatsen. 1.2 Egenvård Som egenvård räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Uppgifter som förutsätter mer omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller sjuksköterska är att hänföra till sjukvård oavsett vem som utför uppgiften. Den enskilde kan själv ge instruktioner om när, vad och hur uppgiften ska utföras. Läkarintyg för egenvård erfordras. 1.3 Matdistribution Den enskildes välbefinnande ökar genom regelbundna måltider med avpassat näringsinnehåll och med smakmässig omväxling. Den som inte själv förmår planera, köpa och laga varm mat ska kunna få färdiglagad mat hemsänd. Att kunna äta ett mål varm mat per dag ska ses som skälig levnadsnivå. Om den enskilde inte på egen hand kan klara av att förse sig med åtminstone ett mål lagad mat per dag beviljas bistånd i form av matdistribution, förutsatt att biståndsbehovet omfattar minst 4 av veckans 7 dagar. I måltiden (som ska innehålla en tredjedel av dagsbehovet) ingår varmrätt, grönsaker och potatis/ris/pasta. Bröd och färska grönsaker ingår inte. Efterrätt serveras efter soppa. Den som inte själv förmår att ta emot matlådor vid leverans beviljas bistånd till detta. Finns inte tillgång till egen mikrovågsugn har den enskilde möjlighet att låna en sådan från kommunen.

6 1.4 Trygghetslarm Trygghetslarmets syfte är att brukaren garanteras hjälp inom kortast möjliga tid vid nödsituationer. Snabbt insatta åtgärder hjälper till att minimera obehag, skador och rehabiliteringsbehov. Trygghetslarm beviljas under förutsättning att brukaren har eller anskaffar ett fast telefonabonnemang. Den som på grund av hög ålder och/eller ohälsa löper större risker vid akuta situationer, kan få tillgång till trygghetslarm. Den enskilde måste ha förmåga att hantera larmknappen och som regel också kunna kommunicera genom tal. Den enskilde bör vara motiverad för insatsen så att larmknappen ständigt bärs på kroppen. 1.5 Ledsagarservice Ledsagarservice avser att ge hjälp eller stöd till en enskild person för att denne ska ges möjlighet att delta i samhälls-, fritids- nöjes- och/eller kulturaktiviteter. Ledsagarservice ska ses som ett komplement till annan hjälp som kommunen, anhöriga och närstående ger. Ledsagarservice som bistånd omfattar normalt 1-2 gånger per månad, upp till maximalt 6 timmar per månad. 1.6 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Genom aktivering och social stimulans hjälpa den dementa att bibehålla intellektuella funktioner, bryta social isolering och få struktur i sin vardag. Dagverksamheten kan även fungera som avlastning för anhöriga. Demenssjukdom ska vara konstaterad av läkare. Dagverksamheten bedrivs fem dagar i veckan och vistelsen kan varieras efter behov. 1.7 Korttidsplats Korttidsplats kan erbjudas - när brukaren efter vistelse på sjukhus behöver utredas med avseende på möjlighet att återgå till ordinärt boende - när brukaren har ett tillfälligt ökat omvårdnadsbehov

7 - när anhörig endast orkar åta sig en del av vårduppgiften (korttidsplats med regelbundna intervaller) - när anhörig av akuta skäl behöver lösas av - som en möjlighet till avlastning för anhöriga. Korttidsplats kan beviljas när behoven inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Korttidsplats med regelbundna intervaller kan kombineras med hjälp i hemmet, matdistribution, trygghetslarm, ledsagarservice och dagvård. 2 Särskilda boendeformer För att flytta till särskilt boende behövs två beslut. Ett beslut avser särskilt boende, detta beslut är inte tidsbegränsat, samt ett beslut om insatser i särskilt boende, detta beslut är tidsbegränsat. Den enskilde ska där det är möjligt beredas medverka vid utformningen av insatserna. Han/hon samråder med omvårdnadspersonalen kring genomförandet av insatserna. Lägenhet i särskilt boende beviljas när någon har omfattande och varaktiga omvårdnadsbehov och inte längre förmår bo kvar i ordinärt boende. Personer med demenssjukdom som förlorat det mesta av sin rörelseförmåga och sitt tal kan få plats i särskilt boende för somatisk vård; demenssjuka i tidigare stadier av sjukdomen beviljas i första hand plats i särskilt boende för dementa. För personer yngre än 65 år, eller med behov av boendeform för speciella diagnosgrupper, kan annan vårdgivare än Sigtuna kommun i vissa fall erbjudas, förutsatt att lokala alternativ befunnits otillräckliga. Normalt ska man efter flyttning till boendet kunna bo kvar till livets slut, men brukarens omvårdnadsbehov kan ibland nödvändiggöra flyttning till annan boendeform. Äldre personer med psykiatrisk diagnos eller pågående missbruk ansöker ibland om att få bo i särskilt boende. Den enskilda personens förutsättningar prövas och överläggningar sker mellan ansvariga inom respektive verksamhetsgren, innan beslut om lämpligaste biståndsform fattas. 2.1 Särskilt boende för somatisk vård I särskilt boende för somatisk vård erbjuds trygghet, ett säkert socialt och medicinskt omhändertagande och möjligheter till umgänge med andra människor. Verksamhetens utformning ska möjliggöra självständighet och bevarad integritet.

8 - omsorg, trygghet och säkerhet kan inte tillgodoses i det egna hemmet på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl - hemtjänst bedöms ej vara tillräckligt. 2.2 Särskilt boende för personer med demenssjukdom För demenssjuka erbjuds trygghet, ett säkert socialt och medicinskt omhändertagande och möjligheter till umgänge med andra människor. De får bo i en lugn och strukturerad miljö som tillvaratar deras kvarstående funktioner genom möjligheter att dagligen delta i hushållssysslor, fysisk aktivitet och samvaro med övriga boende och personal. Verksamhetens utformning ska möjliggöra självständighet och bevarad integritet. Behov som de demenssjuka inte själva kan uttrycka uppmärksammas och de boende har ständig tillsyn. Demenssjukdom ska vara konstaterad av läkare. Sjukdomen ska förorsaka betydande svårigheter att klara det dagliga livet. Den som på grund av demenssjukdom inte längre kan bo kvar i ordinärt boende kan beviljas lägenhet i särskilt boende för dementa. 3 Bistånd i särskilda boendeformer Vid inflyttning i särskilt boende följer tidigare beviljade insatser med och en omprövning bör ske inom 2 månader. Insatser i särskilt boende: Personlig omvårdnad Städ Tvätt Inköp Promenader/Utevistelse Personlig omvårdnad Den enskilde ska där det är möjligt beredas medverka vid utformningen av den personliga omvårdnaden. Han/hon samråder med kontaktpersonerna kring genomförandet av insatserna som kan bestå av personlig hygien, t ex dusch, rakning, hårvård, munhygien mm ges så ofta som den enskilde har behov av det hjälp vid toalettbesök och hjälp med inkontinenshjälpmedel bäddning dagligen; byte av sänglinne

9 på- och avklädning, klädvård utom tvätt (enkla reparationer som att sy i knappar exempelvis), skötsel av samt ev. på- och avtagning av personliga hjälpmedel och proteser, måltidshjälp; hjälpen består i att duka fram måltiden med sådan konsistens att den enskilde kan äta den, matning eller uppmuntran att äta, samt avdukning, diskning och/eller hjälp med sopor; den som har rätt till personlig omvårdnad bör också få sina krukväxter vattnade och posten inburen vid stort omvårdnadsbehov eller andra särskilda behov kan man få regelbunden hjälp med uppsnyggning av hemmet. Förhållanden som kan motivera detta är t ex utomhusrullstol som smutsar ned inne, motorik- eller synproblem som medför spill och fläckar, demens mm. Kontaktpersonerna på boendet svarar också för sådana kontakter med biståndshandläggare, sjukvården och annan verksamhet som den enskildes behov motiverar. Städning Städning som bistånd omfattar normalt att kök, hygienutrymme och vardagsrum städas. Varje person med rätt till bistånd i form av städning får även det rum där han/hon sover städat. I en normalstädning ingår dammtorkning om den enskilde inte kan damma själv. Bistånd i form av storstädning, saneringsstädning och fönsterputsning beviljas inte. Tvätt Tvätt som bistånd omfattar normalt kläder och hushållstextilier. Mangling eller strykning beviljas inte. Inköp Bistånd i form av inköp av varor samt apoteksärenden utförs vid behov, dock högst en gång i veckan. I insatsen ingår inte att brukaren följer med till butik/apotek. Promenader/Utevistelse I normalfallet kan promenad en gång per vecka beviljas som bistånd.