Naturvärdesinventering av Eskilstuna stadsbygd 2017

Transkript

1 Naturvärdesinventering av Eskilstuna stadsbygd 2017

2 Rapport: Caspar Ström Naturvärdesinventering: Caspar Ström & Camilla Ährlund, Eskilstuna kommun Fördjupad artinventering: Naturföretaget, Joel Hallqvist Foto om inget annat anges: Caspar Ström Datum: Rapporten citeras som: Ström, C Naturvärdesinventering av Eskilstuna stadsbygd. Eskilstuna kommun. Framsida: Myskbock (Aromia moschata)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Bakgrund och syfte...1 Metod...1 Avgränsning... 1 Naturvärdesinventering... 1 Förstudie... 1 Naturvärdesklassning... 2 Bedömningsgrunder... 2 Inventering av arter... 2 Avvikelser från SIS-standard... 2 Sammanfattande resultat...3 Översiktlig områdesbeskrivning... 3 Värdefulla naturtyper inom området... 3 Naturvärdesobjekt... 7 Naturvårdsarter... 7 Referenser...8 Bilagor Bilaga 1. Naturvärdesbedömningar Bilaga 2. Kartor över naturvärdesobjekt

4 Sammanfattning Torshälla Inom ramen för ett LONA-projekt (Lokala Naturvårdssatsningen) inventerades områden av betydelse för biologisk mångfald i Eskilstuna stadsbygd under Inventeringen utfördes enligt Svensk standard för naturvärdesinventering. Totalt 520 objekt med en sammanlagd areal på 1287 hektar bedömdes ha naturvärden, varav 388 har inventerats på fältnivå enligt Svensk standard. Tillsammans med naturreservaten motsvarar detta ca. 20% av stadsbygden. 41 rödlistade arter påträffades i samband med inventeringen. Resultatet av inventeringen redovisas som GIS-skikt och i bilagor till denna rapport. Bakgrund och syfte Eskilstunas befolkning förväntas öka de kommande åren vilket medför att mark tas i anspråk för byggnation av bostäder m.m. För att säkra att miljökvalitetsmålen ett rikt växt- och djurliv och en god bebyggd miljö nås behöver hänsyn tas till biologisk mångfald vid olika typer av exploatering. En förutsättning för detta är att det finns aktuell kunskap om biologiska värden i staden. Syftet med denna inventering är att ta fram kunskapsunderlag och kartor över stadens biologiska mångfald som kan användas både vid fysisk planering och pågående markanvändning. Underlaget kommer vidare kunna användas vid planering av skötsel, restaurering och skydd av naturmiljöer samt till analyser av ekologiska landskapssamband. Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt medfinansierade genomförandet av detta projekt. Metod Avgränsning Inventeringsområdet avgränsades till Eskilstuna tätort med omnejd (Fig. 1), ett område på 8728 hektar. Limniska miljöer rymdes inte inom projektet utan inventeringen omfattade endast landmiljöer, det vill säga skogsområden, gräsmarker och andra öppna marker, parker, trädgårdar och gårdsmiljöer. Målsättningen var i första hand att fylla i luckor i kunskapsunderlaget över stadens naturvärden, därför inventerades inte områden som omfattas av områdesskydd eller av tidigare naturvärdesinventeringar. Ytterligare fyra områden exkluderades (men som troligen har naturvärden): Lilla Nyby återvinningscentral, järnvägsområdet, Eskilstuna golfklubb och Ekeby våtmark. Naturvärdesinventering fördjupad artinventering. Inventeringen utfördes under perioden 1 maj till 22 december, Fältinventeringen utfördes med detaljeringsgrad översikt, vilket innebär att alla sammanhängande områden av samma naturtyp större än 1 ha avgränsades som naturvärdesobjekt, om de bedömdes ha naturvärden. Även linjeformade objekt avgränsades om de översteg 100 m i längd och 2 m i bredd. Mindre objekt togs endast med i mån av tid. Inga landskapsobjekt avgränsades, istället gjordes en landskapsekologisk analys som redovisas i en separat rapport (Ström 2017). Förstudie Hållsta Skogstorp Eskilstuna Meter Fig. 1. Inventeringsområde. Naturreservat markerade i grönt. Inför fältinventeringen genomfördes en förstudie där potentiella naturvärdesobjekt avgränsades och gavs en preliminär klassning genom tolkning av kartor och flygbilder, i kombination med korta fältbesök. Artportalen (ArtDatabanken 2016) och kommunens skogsbruksplan användes också som stöd. Tidigare inventeringar inom området (Tabell 1) sammanställdes och klassades om till den fyragradiga skalan enligt riktlinjer i SIS (2014). Dessa objekt redovisas här endast i kartor och GIS-skikt, för mer information hänvisas till respektive inventeringar. I några fall justerades klassning och gränser efter fältbesök. Denna naturvärdesinventering (NVI) utfördes enligt Svensk standard för naturvärdesinventering (SS :2014) på förstudienivå och fältnivå, med detaljeringsgrad översikt och tilläggen Klass 4 och 1

5 Tabell 1. Tidigare naturvärdesinventeringar inom Eskilstuna stadsbygd. Inventering Utförandeår Organisation SIS-standard Referens Inventering av ädellövskogar i Södermanlands län Länsstyrelsen Nej Svedlindh 1985 Naturvärdesbedömning av småbiotoper vid Slagsta 2016 Naturföretaget Ja Ring 2016a Naturvärdesbedömning av Trumtorp 2016 Naturföretaget Ja Kjetselberg & Hallqvist 2016 Naturvärdesbedömning av två befintliga nyckelbiotoper vid Mesta 2016 Naturföretaget Ja Ring 2016b Naturvärdesbedömning vid återvinningscentral 2011 Ekologigruppen Nej Pihlgren 2011 Naturvärdesinventering Stadsbygden Adoxa Nej - Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Nej - Objekt med naturvärden Skogsstyrelsen Nej - Sumpskogsinventeringen Skogsstyrelsen Nej - Ängs- och betesmarksinventeringen Jordbruksverket Nej - Naturvärdesklassning Naturvärdesobjekt klassades på en skala 1-4 efter deras betydelse för biologisk mångfald: Klass 1 högsta naturvärde: Störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Klass 2 högt naturvärde: Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Klass 3 påtagligt naturvärde: Påtagligt positiv betydelse för biologisk mångfald. Områden där det är av särskild betydelse att den totala arealen bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Inventering av arter Fynd av naturvårdsarter antecknades i mån av tid och artkunskaper. För varje artfynd togs en GPS-punkt med noggrannhet m. Alla fynd av naturvårdsarter rapporterades till Artportalen (ArtDatabanken 2016). En fördjupad artinventering av insekter utfördes av Naturföretaget i några parker och skogsdungar, se Hallqvist (2016). Syftet var att få bättre kunskap om insektsfaunan knuten till gamla tall- och ekmiljöer i staden. Avvikelser från SIS-standard Flera naturvärdesobjekt inventerades senare än 30 november vilket var möjligt tack vare milt väder. På grund av inventeringens omfattning fotograferades inte alla objekt. Klass 4 visst naturvärde: Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Områden där det är av betydelse att den totala arealen bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. När en naturvärdesbedömning har varit ofullständig, osäker, eller om den endast har gjorts på förstudienivå har den angetts som preliminär. Naturvärdesklassningen gäller tills en kompletterande eller utförligare inventering görs. Bedömningsgrunder Naturvärdesbedömningen utgår från ett områdes biotopvärde och artvärde. Biotopvärdet baseras på de ingående biotopernas kvalitet som livsmiljöer samt hur sällsynta och/eller hotade de är. Artvärdet bedöms utifrån artrikedom eller förekomst av naturvårdsarter. Begreppet naturvårdsart omfattar rödlistade arter, signalarter, skyddade/fridlysta arter, nyckelarter, ansvarsarter och typiska arter* (ArtDatabanken 2013). Nyckelarter ingår dock inte i begreppet enligt SIS-standard utan betraktas som en biotopkvalitet (SIS 2014). * Gäller endast Natura

6 Fig. 2. Gamla ekar vid Skjulsta, Vilsta naturreservat. Sammanfattande resultat Översiktlig områdesbeskrivning Landskapet i Eskilstuna kommun kan delas in i tre zoner: Slättbygden, Mellanbygden och Mälarmården (Eisele 1994). Slättbygden är ett flackt jordbrukslandskap med skogsdungar och åkerholmar som sträcker sig ungefär från E20 norrut till Mälaren. Skogslandskapet i södra delen av kommunen kallas Mälarmården och karaktäriseras av sprickdalsterräng och tallskog. Mellanbygden är ett mosaikartat landskap där varken skog eller öppen mark dominerar. Större delen av Eskilstuna tätort med omnejd ligger inom denna zon. Det småbrutna landskapet i Mellanbygden har många brynmiljöer och åkerholmar som generellt hyser en hög biologisk mångfald (Skogsstyrelsen 2016). Här finns också inslag av lövskog. Skogarna är präglade av bete i äldre tid, spår efter detta kan ses i form av enbuskar och hassel, spärrgreniga träd, m.m. Värdefulla naturtyper inom området Ekmiljöer Det finns flera värdefulla ekmiljöer inom inventeringsområdet om än ganska små till ytan. De högsta naturvärdena finns vid Stenby äng, Skjulsta och Djurgården. De två förstnämnda ligger i naturreservat. Andra högt klassade områden är Ekbacken (vid 3 Munktellstaden), Flackersta gård (vid Parken Zoo), Åsby säteri och Åparken/Vilsta koloniområde. Enligt en uppskattning är 1500 arter i Sverige beroende av ekar och många arter behöver dessutom gamla ekar (Hultengren m.fl. 1997). Av historiska orsaker har Sverige tillsammans med Storbritannien huvuddelen av Europas gamla ekbestånd, vi har alltså ett internationellt ansvar för eken. I ekmiljöer med höga naturvärden finns ofta gamla, grova träd med djupa barkfåror och stamhåligheter. Annat som bidrar till naturvärdet är en ljus och luckig beståndsstruktur, döda grenar och annan död ved samt blommande/bärande träd och buskar. Kombinationen av hålträd, död ved och blommande växter i omgivningen ger förutsättningar för en stor mångfald av insekter. Hålträd används också av fladdermöss och fåglar. Ekar med grov bark hyser ofta sällsynta eller rödlistade lavar, dock inte i stadsmiljö där det är för mycket luftföroreningar (Nilsson & Rydlöv 2015). På flera ekar i staden växer däremot rödlistade tickor som ekticka och oxtungssvamp. Parker och gårdsmiljöer med ädla lövträd Äldre ädellövträd av andra trädslag än ek, som lind, lönn, alm och ask, förekommer i Eskilstuna nästan uteslutande i parker, på kyrkogårdar och kring gårdar. Gamla träd med håligheter, döda grenar och savflöden utgör viktiga naturvärdeselement. I parker bidrar också blomrikedom och ytor med naturlig vegetation till naturvärdet. Almsjukan och askskottsjukan kommer att ta död på många träd de kommande åren vilket hotar naturvärdena i flera av dessa områden.

7 tallar, bland annat tallticka och reliktbock som är spridda i stora delar av Eskilstunas tätort. Reliktbocken är en långhorning (en familj av skalbaggar) som behöver träd med solexponerad stam och hittas i parker, skogsbryn, längs vägar och vid sjöstränder. Flera andra rödlistade och/ eller naturvårdsintressanta skalbaggar förekommer i tallbiotoper runt om i staden (Hallqvist 2016). Några av dessa utnyttjar både tall och ädellöv (Hallqvist 2016; Kjetselberg & Hallqvist 2016), varför ett visst inslag av ädla lövträd troligen är värdefullt. Äldre tallskog på väldränerad mark med tunt humuslager, speciellt på åsryggar, har ofta en rik svampflora med bland annat olika taggsvampar (Brandrud & Bendiksen 2014). Igenväxande hagmarksskogar Fig. 3. Ädla lövträd i Stadsparken. Betesmarker Ett antal betesmarker med naturvärden finns vid Hagby, Ekeby och Kolsta. De är i stort sett välkända i och med ängs- och betesmarksinventeringen och andra inventeringar och har därför inte prioriterats inom detta projekt. Naturvärdet i betesmarker beror på betets intensitet, områdets historik, florans artsammansättning, m.m. Gammal tallskog I skogslandskapet förekommer gamla tallar ibland på impediment som hällmarker och myrar. De förekommer också i närheten av bebyggelse som park- och vårdträd. I Eskilstuna finns många områden med gamla tallar, framförallt på parkmark, kyrkogårdar och hällmarker. Viktiga biotopkvalitéer i tallskog är ljus, öppen skog, olikåldrighet och solbelyst död ved (Linder & Östlund 1998). Många rödlistade arter är beroende av gamla I utkanterna av staden förekommer tidigare glesa, betade skogar som befinner sig i olika stadier av igenväxning, men som nästan alltid har naturvärden. Många är tvåskiktade med ett äldre skikt av spärrgreniga, grova så kallade hagmarksträd (oftast tall, ek, björk och gran, i mindre utsträckning asp) samt ett yngre skikt med lövsly, hassel och andra buskar. De som har nått långt i igenväxningen har vanligen ett snårigt småträdsoch buskskikt, gott om död ved och förekomst av skuggtåliga växter som blåsippa, trolldruva och ormbär. Andra naturvårdsarter som förekommer är hasselticka och granbarkgnagare. Skogstypen utnyttjas också av lövskogsfåglar som mindre hackspett, stjärtmes och entita. Igenväxning med gran är på sikt ett hot mot alla dessa områden och de kräver någon form av skötsel för att behålla sitt naturvärde. Ibland kan det dock vara en svår avvägning huruvida skötseln ska anpassas för att gynna arter beroende av mer öppen skog eller av igenväxningssuccessioner (Skogsstyrelsen 2016). Naturskogsartad gran- och barrblandskog Här avses barrskogar som innehåller naturskogsstrukturer som olikåldrighet, gamla träd och stora mängder död ved i olika stadier av nedbrytning (Skogsstyrelsen 2016). De är mer eller mindre opåverkade av skogsbruk men har ofta spår efter bete. Det förekommer rödlistade vedsvampar som ullticka och brandticka (Fig. 5) och på döda träd kan man hitta gångar efter långhorningarna bronshjon och vågbandad barkbock.vissa år finns möjlighet att få se tretåig hackspett. Det är en mycket ovanlig naturtyp i kommunen och i de tätortsnära skogarna förekommer små spillror på högst några enstaka hektar. Dessa ingår ibland i större naturvärdesobjekt och har inte alltid avgränsats. Fig. 4. Betesmark i Hagby. Foto: Karin Ermegård. 4

8 Sandmiljöer Mark med blottad sand är en av flera biotoper från det gamla kulturlandskapet som är på väg att försvinna och ett stort antal sandlevande arter är numera rödlistade, bland annat backsvala, många skalbaggar och vildbin. Sandtäkter, banvallar, m.m. har visat sig kunna fungera som ersättningsmiljöer för dessa arter (Bjelke & Ljungberg 2012). Dessvärre minskar antalet biologiskt värdefulla sandtäkter eftersom det ges färre tillstånd till nya täkter och avslutade täkter planteras med tall eller växer igen. I Eskilstuna har det funnits flera stora sandtäkter på Åsbyåsen/Strömsholmsåsen. Samtliga är avslutade och har täckts över i olika grad. Återkommande markstörning och hög solinstrålning är viktigt för naturvärdet i sandmiljöer. Betande djur skapade förr i tiden sandblottor med sitt tramp. Idag uppnås samma effekt vid stigar och motionsspår (Fig. 6). Vildbin behöver dessutom stora mängder blommor i anslutning till boplatsen (Bjelke & Ljungberg 2012). Lövrika strandskogar Strandskogar har generellt en stor betydelse för biologisk mångfald. De fungerar som spridningskorridorer (Rosenberg m.fl. 1997), de utgör livsmiljöer för groddjur (Semlitsch & Bodey 2003) och är födosöksmiljöer för fladdermöss (Racey 1998). Längs Eskilstunaån finns ett antal klibbalskogar och andra lövskogar som troligen är mycket viktiga för flera organismgrupper. De utnyttjas av mindre hackspett som Fig. 5. Brandticka (Pycnoporellus fulgens). är rödlistad och skyddad enligt artskyddsförordningen (förbjudet att störa eller förstöra fortplantningsområden eller viloplatser). Flera av strandskogarna har gott om död ved och grova klibbalar och knäckepilar är bitvis vanliga. På vissa ställen är mikroklimatet mycket fuktigt vilket gör att ovanliga mossor som till exempel fjädermossor trivs. Naturtypen hotas av rensning och parkifiering längs vattendrag. Fig. 6. Gammal sandtäkt i Borsökna. 5

9 Fig. 7. Ruderatmark vid Slottsbacken. Ruderatmarker Tillfälliga, människoskapade miljöer med bar jord som ödetomter, industrimark, tippar, banvallar, m.m. kallas ruderatmark. De har visat sig ha en stor betydelse för biologisk mångfald i städer, inte minst för växter och fjärilar (Muratet m.fl. 2007, Öckinger m.fl. 2009). De erbjuder ofta en varm, torr och solexponerad miljö och utsätts samtidigt för regelbunden markstörning vilket gynnar vissa sällsynta och igenväxningskänsliga arter och också en del exotiska växter (Kowarik 2011). Det finns konstaterade höga naturvärden knutna till åtminstone två ruderatmarker i staden. Vid Hällby grustag hittades flera rödlistade arter i samband med denna inventering, och vid Eskilstunatippen finns fynd av över 400 arter av växter registrerade i Artportalen sedan år 2000 inklusive 14 rödlistade arter (Artdatabanken 2016). Ytterligare ett par gamla täkter och obebyggda tomter som har inventerats tillhör kategorin. Eftersom den här sortens miljöer till sin natur är små och/eller tillfälliga är de svåra att kartlägga och utgör ett stort mörkertal. Kalkbarrskog Fig. 8. Strandskog vid Nedre Hamn. Foto: Fredrik Eklund. Barrskog på kalkberggrund och annan basisk mark har ofta en intressant flora med bland annat många sällsynta svampar och orkidéer. Inom Eskilstuna stadsbygd finns två sådana skogar. Den ena ligger i Vilsta naturreservat och utgörs av kalktallskog som är en mycket sällsynt och skyddsvärd skogstyp (Nitare 2009). Här finns bland annat en stor förekomst av orkidén purpurknipprot. Den andra är mindre till ytan och ligger på ett kalkberg strax väster om Vilsta industriområde. I denna finns ännu inga intressanta arter registrerade 6

10 som är knutna till kalkbarrskog, men där finns ett antal sällsynta ängsmarksväxter som växer i anslutning till två kalkberghällar. Båda områdena är inventerade sedan tidigare och beskrivs inte ytterligare i denna rapport. I Kalkbergstorp/Odlaren finns också ett område med kalkberggrund, men de höga naturvärdena är begränsade till en mindre kalkberghäll. Naturvärdesobjekt Skog och träd Park och trädgård Äng och betesmark Övriga 53,67 ha 61,67 ha 153,87 ha 1 001,00 ha 520 naturvärdesobjekt identifierades inom inventeringsområdet - inklusive tidigare inventeringar, exklusive naturreservat - varav 388 har klassats på fältnivå enligt SIS-standard. De flesta objekt tillhörde kategorin Skog och träd och naturvärdesklasserna 3 och 4, arealfördelningen framgår av Fig. 9a och 9b. Den sammanlagda arealen naturvärdesobjekt inom stadsbygden är 1287 hektar. Medräknat naturreservaten blir denna summa 1933 hektar, eller ca 20% av stadsbygden. Naturvärdesbedömningar och beskrivningar av naturvärdesobjekt inventerade på fältnivå redovisas i Bilaga 1. Kartor över naturvärdesobjekt finns i Bilaga 2 och som separata GIS-skikt. Naturvårdsarter I samband med inventeringen noterades 317 arter varav 31 kärlväxter, 66 svampar, 207 insekter, 7 mossor, 5 lavar och 1 kräldjur (kopparödla). 41 av dessa är rödlistade (8 kärlväxter, 12 insekter, 20 svampar, 1 lav). Övriga fynd inkluderade signalarter, fridlysta arter och regionalt ovanliga arter. Bland insekter noterades också många vanliga arter. Se Hallqvist (2016) för en detaljerad redovisning av insektsinventeringen. Tabell 2 sammanfattar uttag från Artportalen med totalt antal rödlistade arter som har rapporterats inom området sedan år Något register över signalarter eller skyddade arter finns inte i dagsläget. Fig. 9a. Arealfördelning av naturvärdesobjekt per naturtyp. Kategorier enligt SIS (2014). Tabell 2. Antal rödlistade respektive hotade arter rapporterade till Artportalen inom Eskilstuna stadsbygd sedan år 2000 (ArtDatabanken 2015, ArtDatabanken 2016). Hotade arter betecknar rödlistans kategorier Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). Rödlistade arter Artgrupp Kärlväxter 41 Lavar 1 Svampar 28 Ryggradslösa djur 24 Fåglar 67 Däggdjur 1 Fiskar 1 Hotade arter Artgrupp 516,30 ha 13,51 ha 197,33 ha 560,38 ha Fig. 9b. Arealfördelning av naturvärdesobjekt per naturvärdesklass. Kärlväxter 16 Svampar 7 Ryggradslösa djur 3 Fåglar 31 Antal arter Antal arter Klass1 Klass2 Klass3 Klass4 7

11 Referenser ArtDatabanken Naturvårdsarter. ArtDatabanken rapporterar 14. SLU, Uppsala. ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. ArtDatabanken Artportalen. Bjelke, U. & Ljungberg, H. (red.) Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter. ArtDatabanken Rapporterar 10. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Brandrud, T.E. & Bendiksen, E Sandfuruskog og sandfuruskogsopper. Viktige områder for biologisk mangfold. NINA Rapport s. Eisele, L Naturen i Eskilstuna kommun (kapitel). Fåglar i Eskilstuna kommun. Ornitologiska Klubben i Eskilstuna. Hallqvist, J Inventering av fem stadsnära naturområden i Eskilstuna stad. Naturföretaget. Hultengren, S., Pleijel, H. & Holmer, M Ekjättar historia, naturvärden och vård. Naturcentrum AB, TH-Tryck AB, Uddevalla. Kjetselberg, J. & Hallqvist, J Naturvärdesinventering av Trumtorp, Eskilstuna kommun. Naturföretaget. Kowarik, I Novel urban ecosystems, biodiversity, and conservation. Environmental Pollution 159, Linder, P. & Östlund, L Structural changes in three mid-boreal Swedish forest landscapes, Biological Conservation 85, Muratet, A., Machon, N., Jiguet, F., m.fl The role of urban structures in the distribution of wasteland flora in the Greater Paris Area, France. Ecosystems 10, 661. Nilsson, H. & Rydlöv, J Inventering av kryptogamer i Rothoffsparken, Eskilstuna Calluna AB. Nitare, J Åtgärdsprogram för kalktallskogar Naturvårdsverket rapport Pihlgren, A Naturvärdesbedömning vid återvinningscentral. Ekologigruppen AB. Racey, P.A The importance of the riparian environment as a habitat for British bats. Behaviour and Ecology of Riparian Mammals 71, Ring, K. 2016a. Naturvärdesbedömning av småbiotoper vid Slagsta. Naturföretaget. Ring, K. 2016b. Naturvärdesbedömning av två befintliga nyckelbiotoper vid Mesta, Eskilstuna kommun. Naturföretaget. Rosenberg, D.K., Noon, B.R., Meslow, E.C Biological Corridors: Form, Function, and Efficacy. BioScience 47 (10), Semlitsch, R.D., Bodie, J.R Biological Criteria for Buffer Zones around Wetlands and Riparian Habitats for Amphibians and Reptiles. Conservation Biology 17 (5), SIS Svensk Standard SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Skogsstyrelsen Faktablad om målbilder för god miljöhänsyn, hänsynskrävande biotoper. se/aga-och-bruka/skogsbruk/skota-skog-/god-miljohansyn/faktablad/ Ström, C Nätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna. Eskilstuna kommun. Svedlindh, C Inventering av ädellövskogar i Södermanlands län. Länsstyrelsen. Opublicerad. Öckinger, E., Dannestam, Å., Smith, H.G The importance of fragmentation and habitat quality of urban grasslands for butterfly diversity. Landscape and Urban Planning 93 (1),