Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån En litteraturstudie som granskar snabblånemarknaden efter räntetakets införande 1.6.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån En litteraturstudie som granskar snabblånemarknaden efter räntetakets införande 1.6."

Transkript

1 Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån En litteraturstudie som granskar snabblånemarknaden efter räntetakets införande Matilda Råbergh Högskolan på Åland serienummer 32/2014 Företagsekonomi Mariehamn 2014 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Företagsekonomi Matilda Råbergh Skuldsättningsproblematiken på marknaden för snabblån - En litteraturstudie som granskar snabblånemarknaden efter räntetakets införande Christer Kullman Abstrakt: Snabblånen har, trots att de bara funnits på den finska marknaden sedan år 2005, haft en succéartad framgång och orsakat ett och annat problem för den finska befolkningen. Totalt har det skett tre stycken lagförändringar som skärpt till lagen angående snabblån, varav ett av dessa är införandet av räntetaket. Syftet med detta arbete är att fördjupa mina kunskaper i dagens snabblånemarknad och granska den lagändring angående räntetak på snabblån som trädde i kraft Orsaken till räntetaket var att minska de skuldproblem som snabblånen förorsakat. Lagen stadgar att den effektiva räntan på krediter som ligger under euro får vara högst 50,5 procent. Syftet med detta arbete blir därför att teoretiskt analysera om denna lagändring har påverkat snabblåneföretagen och konsumenternas skuldsättning. Räntetaket tros ha betydande konsekvenser för utbudet av snabblån, eftersom den genomsnittliga effektiva räntan har varit cirka 920 procent och skuldsättningen bland den finska befolkningen bara ökar. Genom att granska regeringens propositioner, undersöka statistik och rapporter från bland annat statliga myndigheter har jag kunnat konstatera att antalet snabblåneföretag har minskat på marknaden, men dessvärre inte minskat skuldsättningen. Många snabblåneföretag har lagt ner sin verksamhet medan andra hittat kryphål i lagen där de fortsättningsvis erbjuder krediter till konsumenterna med höga räntor. Större krediter erbjuds istället och frågan blir därmed aktuell ifall räntetaket verkligen bitit på skuldsättningsprobematiken. Nyckelord (sökord): Snabblån, sms-lån, minilån, konsumentkredit, krediter, räntetak, skuldsättning, konsumentskyddslagen Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 32/ Svenska 49 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Business Administration Matilda Råbergh Debt Issues in the Market of Instant Loans - How the Interest Rate Cap Law Reform That Came Effective Affected the Market of Instant Loans Christer Kullman Abstract: Even though the instant loans have been offered to the Finnish citizen only since the year of 2005, they have successfully swept through the market and caused several problems for the Finnish citizens. Three major law reforms have been effective through the years, one of these being the interest rate cap law reform. The purpose of this thesis was to study how the interest rate cap that became effective affected the market of the instant loans. The purpose of this law reform was to decrease the debt problems that have occurred from instant loaning. Under the new law, annual interest rates for instant loans under euros would be pegged at 50 percentage points above the reference interest rate. That compares to current rates cited in the legislative proposal of average 920 percent. The thesis deals with statistics to examine if the interest rate cap has affected the market of instant loans and the debt problems. Data for this thesis were collected through a qualitative research. The information found in this thesis was gathered from Finnish legislation, Statistics Finland, reports from Finnish authorities, news articles and the internet. Based on the findings instant loan-companies have decreased since the interest rate cap, but unfortunately the debt problems still remain, and the situation is constantly getting worse. Many instant loan companies offer bigger loans, to get around the interest rate cap. The question still remains, if the interest rate cap really made a difference on the dept problems even though the number of companies decreased. Key words: Instant loans, payday loans, quick loans, interest rate cap, dept, consumer protection act Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 32/ Swedish 49 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Problemformulering Avgränsning Definitioner METOD Kvalitativ metod Litteraturstudie Validitet Reliabilitet ÖVERBLICK ÖVER SNABBLÅNEBRANSCHEN Bakgrund och historik Utvecklingen av snabblånebranschen Internationella iakttagelser SNABBLÅNENS STRUKTUR Låneansökan Kreditens pris Kundidentifiering och kreditvärdighet Reklam och marknadsföring LAGSTIFTNINGEN I FINLAND Ändringar i lagen gällande snabblån Första lagförändringen (RP 64/2009) Andra lagförändringen (RP 24/2010) Tredje lagförändringen (RP 78/2012)... 25

5 6. DAGENS SNABBLÅNEMARKNAD Snabblånemarknaden idag Olagligt höga räntor Felaktig marknadsföring Kontroll av kreditvärdighet Skuldsättningsproblematiken ANALYS DISKUSSION Källkritisk bedömning SLUTSATS Förslag till fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

6 Förkortningar KSL Konsumentskyddslag RP Regeringens proposition KKV Konkurrens- och Konsumentverket 6

7 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Snabblåneföretagen har haft en succéartad framgång på den finska marknaden och sedan år 2005 erbjudit konsumenterna en alldeles säregen variant av utlåning. Snabblånen kännetecknas av att relativt små belopp lånas ut under en kort tid mot att konsumenten återbetalar lånet med en hög effektiv ränta. En annan säregenskap för snabblånen är att de är snabba att få tag på och kan i bästa fall finnas på kontot fem minuter efter att låneansökningen gjorts. Snabblånen har på väldigt kort tid genomgått tre stycken lagförändringar, i syfte att bromsa de problem som snabblåneföretagen orsakat på den finska marknaden. Man tror nämligen, att en stor del av skuldsättningsproblemen hos den finska befolkningen har orsakats av just snabblån. Av totala antalet lån som konsumenterna tog under förra året var andelen snabblån och pantlåneanstalternas andel 22 procent. Detta kan tyckas utgöra en relativt liten del av den totala andelen skulder. Om snabblånen dessutom är så små, hur kan de då försätta konsumenten i en skuldspiral? (Statistikcentralen, 2014a) Den var den senaste gången lagstiftningen angående snabblån uppdaterades. För att minska de skuldproblem som snabblånen orsakat har bestämmelsen kring räntetaken på små krediter reglerats. Den nuvarande lagstiftningen stadgar att för krediter som ligger under euro, får den effektiva räntan vara högst lika med referensräntan (nuvarande referensränta är 0,5 procent) plus 50 procentenheter. Med andra ord får den effektiva räntan för lån under euro vara högst 50,5 procent. (Konsumentskyddslag /38, s. Kap. 7 17a ) Räntetaket anses ha betydande konsekvenser för utbudet av snabblån, eftersom den genomsnittliga effektiva räntan har enligt Regeringens Proposition (78/2012:12) varit cirka 920 procent (RP 78/2012, s. 12). Genom åren har marknaden för snabblån vuxit. De första snabblånen beviljades enligt Valkama och Muttilainen (2008:9) år 2005 då det fanns 21 snabblåneföretag registrerade på marknaden (Valkama & Muttilainen, 2008). I slutet av 2008 fanns enligt Statistikcentralen 50 stycken snabblåneföretag, i slutet av 2012 fanns det 82 stycken snabblåneföretag vilket är det högsta antalet snabblåneföretag registrerade. För närvarande har andelen snabblåneföretag sjunkit till 47 stycken. Den ökande tillgängligheten innebär vissa risktaganden från konsumenternas sida, där det finns risk att konsumenten gör förhastade beslut angående kredittagningen. Att varken jämföra 7

8 kreditgivare eller noggrant läsa kreditavtalen kan leda till att konsumenten hamnar i ekonomisk knipa. Därför ställer det höga krav på kreditgivaren att lämna vissa uppgifter om krediten, så att konsumenten kan lättare jämföra och bedöma om upptagning av kredit är nödvändig eller ej. Det ställer också krav på kreditgivaren att göra en noggrannare kundidentifiering för att minska risken för missbruk och en utförligare kreditprövning för att inte försätta konsumenter i djupare skuldsättning. Skuldsättningen orsakade av snabblån kan bero på flera saker. Det kan bero på bristande marknadsföring, slarvig kreditkontroll, bristfällig kundidentifiering, försummande att följa lagen och såklart också oaktsamhet från konsumenter. Den uppdaterade lagstiftningen kring räntetaket, de noggranna uppmaningarna från Konsumentombudsmannen och den ökade granskningen över marknadsföringen av dessa krediter borde få bukt på skuldsättningsproblematiken som snabblåneföretagen förorsakar. Dock tror både Kari Kuusisto (Dåvarande verksamhetsledare för låneföretagens intresseorganisation, Suomen Pienlainayhdistys, vars verksamhet nu ligger nere) samt Minna Mattila som jobbar på skuldlinjen, en telefonlinje för personer med ekonomiska problem, att skuldproblemen inte försvinner med lagändringen. Då artikeln i YLE skrevs trodde de båda att lagändringen inte skulle ha så stor inverkan på skuldproblemen som orsakats av snabblån. I detta arbete ska deras uttalanden analyseras ytterligare, med hjälp av statistik, befintliga rapporter och nyhetsreportage. (Evers, 2013) 1.2. Syfte Syftet med arbetet är att ge fördjupade kunskaper i lagändringen angående räntetak på snabblån som trädde i kraft den och teoretiskt analysera om denna lagändring har påverkat snabblåneföretagen och konsumenternas skuldsättning Problemformulering Syftet med lagändringen som kom i kraft den var att sänka räntan på snabblån och andra småkrediter för att minska på de skuldproblem som snabblånen orsakar (Palm, 2014). Frågan kvarstår fortfarande om lagändringen har haft någon inverkan på skuldsättningsproblematiken och den höga ränta som snabblånen fört med sig. Enligt statistikcentralen har totala summan på snabblånen som beviljades under år 2013 minskat med 18 % från året innan. Detta anser Statistikcentralen vara tack vare räntetaket som trädde i kraft (Statistikcentralen, 2014a). 8

9 Dock kvarstår skuldsättningsproblemet. Enligt Suomen Asiakastieto Oy ligger andelen vuxna i Finland med betalningsanmärkning på rekordhög nivå. Andelen vuxna i Finland med betalningsanmärkning höjs varje år och i slutet på år 2013 låg andelen personer med betalningsanmärkning på 8,3 % (Muhonen, Maksuhäiriöisten kuluttajien määrä lähenee laman jälkeistä ennätystä, 2014a) Avgränsning Graden av arbetslöshet kan tänkas ligga som en av de bakomliggande orsakerna till skuldsättningen i Finland, dock kommer jag inte att beröra teori eller siffror i andelen arbetslösa i Finland, därför att arbetets huvudsakliga fokus ligger på räntetaket och snabblånemarknaden. Jag kommer heller inte att belysa indrivning och alternativen för låntagaren att ordna upp sin ekonomi på grund av överskuldsättning. I detta arbete kommer inte jämförelser mellan lastiftning länder emellan att beröras. Jag kommer inte att beröra företag som beviljar krediter som specifikt syftar till att finansiera konsumentens köp av varor och tjänster som företag säljer, fastän detta fenomen också bidrar till den höga skuldsättningen. Många snabblåneföretag erbjuder både engångskrediter, som återbetalas i sin helhet efter en avtalad tid, eller fortlöpande kredit, som konsumenten har tillgång till inom en viss kreditgräns, som exempelvis kreditkort. Detta examensarbete kommer inte att fokusera på fortlöpande krediter Definitioner Betalningsmån är den del av inkomsten som blir över när gäldenärens skäliga utgifter räknas bort. Skäliga utgifter är boendekostnader, levnadskostnader enligt skuldsaneringsnormerna, eventuella underhållsbidrag, andra utgifter som ska beaktas särskilt; såsom ovanligt stora sjukvårdskostnader, kostnader för arbetsresor som överstiger lokaltrafikstaxan och dagvårdsavgifter. (Konkurrens- och Konsumentverket) Effektiv ränta är den räntesats som erhålls när kreditkostnaderna med beaktande av amorteringarna omräknas till årlig ränta på kreditbeloppet. Bestämmelser om hur den effektiva räntan ska beräknas och om de antaganden som ska användas för detta utfärdas genom förordning av justitieministeriet. (Konsumentskyddslag /38, s. Kap 7 6 ) Engångskredit är enligt Konkurrens- och Konsumentverket, en kreditsumma som konsumenten lyfter direkt från kreditgivaren. Krediten återbetalas inom en överenskommen tid antingen på en gång eller i rater. Engångskrediter utan säkerhet är 9

10 t.ex. snabblån och lån som erbjuds av postorderföretag (exempelvis beställningar i nätbutiker). Krediter med säkerhet är t.ex. krediter som tas för bilköp. (Konkurrens- och Konsumentverket, 2012) Flexkredit kan vara, som Nordeas alternativ, engångskrediter utan säkerhet på summor från euro. (Nordea, 2014) Fortlöpande kredit är, enligt Konkurrens- och Konsumentverket, en konsumentkredit som upp till en överenskommen kreditgräns hela tiden är tillgänglig för konsumenten. Exempel på fortlöpande krediter är kreditkortskrediter och andra betaltidskort. (Konkurrens- och Konsumentverket, 2012) Konsumentkredit definieras i KSL /38 (Kap 7 1 ) enligt följande: Med konsumentkredit avses en sådan kredit som en näringsidkare (kreditgivaren) enligt avtal lämnar eller lovar att lämna en konsument som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang. Konsumentkrediter delas in i fortlöpande kredit och engångskredit. (Konkurrens- och Konsumentverket, 2013a, s. 3) Kreditocker är att vid utlåning av pengar begagna låntagarens underläge till att få orimligt hög ränta. (Nationalencyklopedin) Kreditupplysning är en sammanställning av en persons (eller ett företags) ekonomiska förhållanden, exempelvis betalningsanmärkningar och inkomster. Kreditupplysning används bland annat vid kreditprövning. (Nationalencyklopedin) Kronofogden i Sverige är en statlig förvaltningsmyndighet som har till uppgift att se till att obetalda skulder blir betalda. De fungerar också som stöd och vägledning för personer som har en skuld att betala eller till personer som är på väg att tappa kontrollen över sin ekonomi. (Kronofogden, 2014) Nominell ränta är ränta som ej tar hänsyn till inflation. (Riksgälden, 2014) Ränta beskrivs enligt Konkurrens- och Konsumentverket som följande (Konkurrens- och konsumentverket:2012): Räntan är en ersättning som betalas åt kreditgivaren för den tid som de lånade pengarna är tillgängliga för låntagaren. För låntagaren består räntan (t.ex. 3,0 %) av den grundläggande referensräntan (t.ex. 1,0 %) och den s.k. marginalen (t.ex. 2 %). Den fasta räntan förblir oförändrad 10

11 under en överenskommen tid. Räntan på ett lån vars ränta är bunden till kort referensränta (prime, euribor) varierar. (Konkurrens- och Konsumentverket, 2012) Snabblån är även synonymt med minilån, smslån, engångskredit, kortfristig kredit, korttidskredit, snabbkredit är bara några benämningar på lån utan säkerhet med kort löptid som erbjuds till konsumenten via internet eller mobiltelefon. Genom hela arbetet används ordet snabblån för att beskriva dessa lån. (Nationalencyklopedin) Referensränta är den ränta som riksbanken fastställer för varje kalenderår. Referensräntan, som regleras i räntelagen (1975:635), baseras på den reporänta som gäller vid utgången av det gångna halvåret, avrundad till närmast högre halva procentenhet. (Nationalencyklopedin) Den nuvarande referensräntan är 0,50 % (Suomen Pankki, 2014). Årlig effektiv ränta är en indikator som gör det lättare för konsumenter att jämföra olika lån. I den årliga effektiva räntan ska alla kostnader som hör samman med kreditavtalet ingå. (Härkönen, 2014) 11

12 2. METOD Att välja metod ger det grundläggande byggstenarna för examensarbetet. Metodiken sätter upp ramarna eller principerna för hur man ska gå till väga. Metodiken beskriver inte i detalj vad och hur man ska göra och inte göra, utan fungerar som ett hjälpmedel att uppnå målsättningen med examensarbetet. (Höst, Regnell, & Runeson, 2006, s. 29) 2.1. Kvalitativ metod Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativ undersökningsmetod i form av en litteraturstudie. Kvalitativa metoder syftar på forskningsprocedurer som ger beskrivande data människans egna skrivna eller talade ord och observerade beteenden som fås exempelvis genom intervjuer, fokusgrupper eller skrivna texter. Med kvalitativa metoder är alltså syftet att finna kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver ett fenomen eller sammanhang i omvärlden. (Olsson & Sörensen, 2011, s. 106) Förutom metodval ska studien också vara giltig i olika avseenden. Att slutsatserna är väl motiverade, att den verkligen riktar sig till det fenomen man vill studera och att resultaten är övergripande. Kategorierna som brukar benämnas inom giltighet kallas validitet och reliabilitet. (Höst, Regnell, & Runeson, 2006, s. 41) Litteraturstudie En kvalitativ metod som kan användas då man skriver ett examensarbete är litteraturstudie. Litteraturstudier ska, som alla andra uppsatser, bestå av bakgrund, syfte, frågeställningar, insamlingsmetoder och så vidare. Det är litteraturen som är informationskällan i examensarbetet, på samma sätt som respondenten är informationskällan i en intervju. (Olsson & Sörensen, 2011, s. 145) En litteraturstudie innebär alltså att systematiskt söka, kritiskt granska och därefter sammanställa litteraturen inom ett valt ämne eller problemområde. Litteraturen utgör informationskällan och redovisade data bygger på vetenskapliga tidskriftsartiklar eller andra vetenskapliga rapporter. (Höst, Regnell, & Runeson, 2006, ss ) 2.2. Validitet Generellt kan man säga att validitet handlar om att man mäter det som man har i avsikt att mäta. För att öka validiteten i en studie kan man tillämpa triangulering, det vill säga 12

13 att man studerar samma objekt med olika metoder för att på så sätt styrka sitt resultat. (Höst, Regnell, & Runeson, 2006, s. 42) 2.3. Reliabilitet Reliabilitet är tillförlitligheten i en datainsamling och analys. Resultatet ska kunna bevisa det samma vid upprepade mätningar och oberoende av vem som utför testet. För att åstadkomma bra reliabilitet gäller att man är noggrann i sin datainsamling och analys. Genom att redovisa hur man gått till väga kan läsaren göra en bedömning av hur man gått till väga. (Höst, Regnell, & Runeson, 2006, ss ) En bedömning av arbetets validitet och reliabilitet presenteras under rubriken 8.1. Källkritisk bedömning på sidan

14 3. ÖVERBLICK ÖVER SNABBLÅNEBRANSCHEN I detta kapitel kan man som läsare ta del av en utförligare beskrivning av vad snabblån innebär samt ta del av historiken på den finska snabblånemarknanden. Under rubriken Internationella Iakttagelser finns en kort presentation över hur snabblånesituationen ser ut internationellt Bakgrund och historik Med snabblån avses engångskrediter som beviljas utan garantier och borgenärer. Dessa krediter kan ligga mellan euro och kan ansökas med mobiltelefon eller över internet. Händelseförloppet från ansökningen tills att pengarna är på konto brukar inte ta mer än ett par minuter. Innan den hade snabblånen inget räntetak och avgifterna kunde ge årliga räntesatser mellan 100 och procent. Återbetalningstiden för dessa krediter är ofta väldigt kort, dagar. (Torniainen, 2013) Den infördes ett räntetak på lånebelopp under euro där den årliga räntan får högst vara den referensränta som avses i räntelagen ökad med 50 procentenheter. (Justitieministeriet, ) Med nuvarande referensränta är det föreslagna räntetaket 50,5 procent (Suomen Pankki, 2014). Den nuvarande snabblånebranschen är ett relativt nytt tillskott på den finska marknaden. De första snabblånen beviljades i Finland år Små krediter hade erbjudits på den finska marknaden redan innan 2005, men dock inte tillräckligt små och tillräckligt snabba och lätta att ansöka. Affärsidén fanns redan innan, men nu tillsattes bara mobiliten. (Valkama & Muttilainen, 2008, ss. 9, 20) Att kreditinstitut erbjuder smålån till dyra avgifter är dock ingen ny företeelse på den internationella marknaden. I USA har smålån erbjudits sedan slutet på 1980-talet. (Kirsch, Mayer, & Silber, Spring 2014, s. 2) Dock är, som noterades ovan, ansökningen av snabblån med hjälp av mobiltelefonen en finsk uppfinning enligt Valkama och Muttilainen (Valkama & Muttilainen, 2008, s. 20) Utvecklingen av snabblånebranschen Som tidigare nämndes så beviljades de första snabblånen i Finland runt år Enligt Valkama och Muttilainen har snabblånebranschen haft en snabb tillväxt, speciellt under åren Detta illustrerat i Tabell 1 på sidan 15. Därefter har 14

15 snabblåneföretagens tillväxt minskat något. Under våren 2008 fanns omkring 50 snabblåneföretag på den finska marknaden. (Valkama & Muttilainen, 2008, s. 9) Tabell 1. Snabblåneföretagen enligt vilket år de grundades (Valkama & Muttilainen, 2008, s. 9) Nya företag i branschen under året * 5 53 Företag i branschen totalt under året * baseras sig på statistik över den första halvan av året. Sammanställd statistik från Statistikcentralen från år finns i Tabell 3 på sidan 45. Första gången som Statistikcentralen började föra statistik över verksamheten hos företag som beviljar snabblån var under det första år Då beviljades nya snabbkrediter för ungefär 43 miljoner euro totalt och antalet krediter uppgick till Storleken på ett genomsnittligt snabblån var ungefär 160 euro och återbetalningstiden 27 dagar. Antalet kunder hos företag som beviljade snabblån var då närmare under. (Statistikcentralen, 2014d) 3.3. Internationella iakttagelser Snabblånefenomenet är ingen nyhet på den internationella marknaden. USA:s motsvarighet till snabblån kallas för Payday loans och ligger till grunden för det som kallas för alternativa finansieringsmarknaden i USA. Detta är en viktig aspekt eftersom Valkama och Muttilainen anser att Finlands snabblåneföretag har inspirerats av den amerikanska snabblånemarknaden. Paydaylån riktar sig främst till låginkomsttagare och personer som har förlorat sin kreditvärdighet, personer som även kallas för arbetarklassens fattiga. Kreditinstituten beviljar små lån med höga bikostnader i form av checkar med lånebeloppet och dess avgift. Oftast betalar låntagaren tillbaka lånet på lönedagen eller skjuter upp lönen till nästa löning. Därav namnet Payday loan. (Valkama & Muttilainen, 2008, s. 19) Paydaylåntagare är, enligt Kirsch, Mayer och Silber (2014:3), individer som fastnat i en skuldspiral och som använder Paydaylån för att täcka vardagliga utgifter och tillfälliga 15

16 akuta utgifter. De är även personer som troligen blir avvisade att ta lån från kommersiella eller statliga kreditinstitut, som exempelvis banker, eftersom de har ett mörkt förflutet i låntagarbranschen. Företagen inom branschen gör den största vinsten från så kallade rollovers, där låntagaren skjuter på förfallodagen och därmed betalar extra avgift för att göra detta. Enligt en undersökning som Kirsch, Mayer och Silber (2014:3) refererar till, konstaterade att endast 14 % av Paydaylåntagarna trodde sig kunna betala tillbaka sitt lån på förfallodagen. De flesta amerikanska delstater har skapat lagstadgade restriktioner för hur stort Paydaylånet får vara och hur många gånger den får skjutas upp, dock har fortfarande fem delstater inga restriktioner över huvudtaget vad som gäller Payday-lån. (Kirsch, Mayer, & Silber, Spring 2014, ss. 2-4) I slutet av 1980-talet och vidare in på 1990-talet expanderade den amerikanska Paydaymarknaden, från ungefär 200 icke bankägda kreditinstitut i början av 1990-talet till att omfatta nästan vid ingången till år (Kirsch, Mayer, & Silber, Spring 2014, s. 2) Sverige var inte sent med att implementera snabblån på sin egen marknad. Snabblånen började marknadsföras i Sverige under våren Snabblånen har även där skapat en hel del skuldproblem. Enligt Kronofogden i Sverige inkom snabblåneärenden till Kronofogden under första halvan av Det är en ökning med drygt 22 procent jämfört med samma period Det är, enligt Olsson och Åkerlund, det högsta antalet obetalda snabblån någonsin. (Olsson & Åkerlund, 2014) Enligt RP 78/2012 (2012:7) finns inget EU-land som uttryckligen skulle förbjuda tillhandahållandet av små och kortfristiga krediter av samma typ som snabblånen. I en del länder ingår dock element i lagstiftningen som i praktiken leder till att krediter av detta slag knappast alls tillhandahålls. Exempelvis i Tyskland, där den tyska civillagens krav på underskrift i samband med avtal som gäller konsumentkrediter på mera än 200 euro, gör att det är mycket ovanligt att snabblån av den nordiska varianten erbjuds. Dock är det möjligt att fylla det tyska kravet på underskrift med en elektronisk underskrift, men enligt uppgifter i propositionen är inte elektroniska signaturer ännu i allmänt bruk i Tyskland. (RP 78/2012, s. 7) Enligt en utredning om räntereglering som EU-kommissionen låtit utföra finns det i 14 EU-länder åtminstone vissa bestämmelser om maximibeloppet för räntan under avtalsperioden. I tre länder (Irland, Grekland och Malta) finns bestämmelser om ett absolut tak, det vill säga en fast årlig ränta, medan det i elva länder (Belgien, Spanien, 16

17 Nederländerna, Italien, Portugal, Polen, Frankrike, Tyskland, Slovakien, Slovenien och Estland) används, antingen i stöd av lagstiftning eller fast rättspraxis, ett relativt räntetak, det vill säga ett tak bundet till exempelvis den genomsnittliga marknadsräntan eller grundräntan. (RP 78/2012, s. 8) 17

18 4. SNABBLÅNENS STRUKTUR I detta kapitel beskrivs hur en låneansökan kan gå till, vilka kostnader, förutom räntan, som är kopplade till krediten. Det framgår också hur lånegivaren kan identifiera och kreditvärdera konsumenterna samt en presentation av vad lagen säger om marknadsföring av små lån och krediter Låneansökan Kreditgivningsprocessen kan se olika ut beroende på kreditgivarföretag, men grundprincipen är densamma; snabblånen ansöks via företagets webbsidor eller med ett sms. Grundregeln är att kreditsökaren måste vara 18 år gammal och finsk medborgare. Dock väljer ändå många kreditgivare att ha en 20 eller 21 års åldergräns, även upp till 25 år års åldersgräns förekommer. Det krävs också att kreditsökaren inte har några betalningsstörningar och en regelbunden inkomst. (Nukarinen, 2014) På de flesta ställen måste kreditsökaren registrera sig på kreditgivarens webbsidor innan låneansökningen görs. För att registrera och identifiera sig används oftast bankkoder. När kreditsökaren har registrerat sig får denne en bekräftelse och en egen PIN-kod som kan användas om kreditsökaren vill ansöka om kredit med sms. Att ansöka om kredit endast med ett sms kräver alltid en registrering på förhand. Detta till följd av de nya stadgarna om skärpta kreditgivningsregler angående kundidentifiering och kreditvärdering. (Pikalaina.me) Om en konsumentkredit söks och beviljas mellan kl. 23 och 07 betalas de beviljade medlen till konsumenten först efter kl. 07 (Konsumentskyddslag /38, s. Kap 7 19 ). Tidigare var den första kreditansökningen en snabbare process, där ansökning med sms krävde att låntagaren angav lånesumma, lånetid, för- och efternamn, adressuppgifter, personsignum samt kontonummer dit pengarna skulle läggas in ifall kreditansökningen godkändes. All kommunikation mellan kreditgivaren och kreditsökaren gjordes med sms. Såvida kundens låneansökan godkändes uppmanades denne sedan att bekanta sig med lånevillkoren på företagets webbsida. Kunden skulle därefter godkänna lånevillkoren inom en viss tidsram, annars avslogs låneansökan. Om kunden godkände lånevillkoren skulle detta bekräftas med ett sms till kreditgivaren. Därefter lades pengarna in på kreditsökaren konto. Kreditgivningsprocessen tog endast ett par minuter där kreditgivaren inte uppmärksammade kreditsökaren kreditvärdering tillräckligt noga 18

19 och kreditsökaren uppmärksammade inte lånevillkoren särskilt noga. (Valkama & Muttilainen, 2008, ss ) Kreditbolagen får inte längre ta ut kostnader av konsumenterna för sms i anslutning till låneansökan, det slutgiltiga beslutet om lån och eventuell förflyttning av förfallodagen. Det är dessutom förbjudet att använda SMS-tjänster mot extra avgift vid all kommunikation i anslutning till kreditförhållandet. Kreditgivarna ska också klarlägga konsumentens kreditvärdighet noggrannare än tidigare, också när det är fråga om mindre krediter. (Justitieministeriet, ) (Konsumentskyddslag /38, s. Kap 7 13 mom 5) 4.2. Kreditens pris Kredit är aldrig gratis och allra minst snabblånen. Kostnaderna varierar mycket, men i grunden består kreditens pris, utöver lånet, också av räntor, avgifter och övriga betalningar. (Konkurrens- och Konsumentverket, 2013b) Enligt lagen som trädde i kraft får den effektiva årsräntan för krediter under euro vara högst den referensränta som avses i 12 i räntelagen utökad med 50 procentenheter (Konsumentskyddslag /38). Eftersom den nuvarande referensräntan är 0,5 %, får den totala årliga räntan ligga på maximalt 50,5 % (Suomen Pankki, 2014). När den effektiva årsräntan beräknas, beaktas förutom räntan, också leverans-, hanterings- och andra avgifter. Kreditgivaren får inte ta ut extra sms-avgifter i vid kommunikation i anslutning till kreditförhållandet. (Konkurrens- och Konsumentverket, 2013b) Tabell 2 åskådliggör hur kostnaden kan se ut för en kredit som återbetalas i en rat, med dåvarande referensränta på 0,1 procent där således den effektiva räntan är högst 51 procent. Numera är referensräntan 0,5 procent (Suomen Pankki, 2014). Den effektiva räntan för krediten har räknats ut enligt formeln i bilaga 1 till justitieministeriets förordning (justitieministeriets förordning om den effektiva räntan för konsumentkrediter 824/2010) och utifrån antaget att det på ett år finns 365 dagar. Summorna har avrundats nedåt till hela cent. (RP 78/2012, s. 13) En formel för beräkning av den effektiva räntan ingår i justitieministeriet förordning 824/2010, ändrad genom förordning 743/2012 (Finlex, 2012). 19

20 Tabell 2. SMS-kostnader som tas ut av konsumenten. (RP 78/2012, s. 13) 4.3. Kundidentifiering och kreditvärdighet Enligt KSL 7 kapitlet 15 ska kreditgivaren noggrant kontrollera kreditsökarens identitet. Om identiteten kontrolleras elektroniskt, ska kreditgivaren använda sig av en säker identifieringsmetod, som uppfyller kraven i /617 Lag om stark autentisering och elektroniska signatuter. (Konsumentskyddslag /38, s. Kap 7 15 ) Sådana starka elektroniska autentiseringsmetoder är för tillfället åtminstone Tupas-certifikat och befolkningsregistercentralens certifikat i form av exempelvis IDkort (RP 64/2009, s. 17). Nästan alla snabblåneföretag använder sig av Tupas-system där identifieringen görs med bankkoder utfärdade av en finländsk bank (Lainoja). Vissa företag använder också identifiering med mobilcertifikat. Certifikatet är en tjänst som ansluts till mobiltelefonens SIM-kort och fungerar som ett elektroniskt identitetsbevis där mobilanvändaren skapar en personlig behörighetskod via sin operatör. Med certifikatet kan en persons identitet styrkas vid inloggning i olika slags elektroniska tjänster och det fungerar även som elektronisk signatur. (Mobiilivarmenne, 2011) Enligt nuvarande lagstadgan som trädde i kraft ska kreditgivarna klarlägga konsumentens kreditvärdighet noggrannare än vad tidigare behövdes. Enligt KSL 7 kap 14 ska bedömningen grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens inkomster och övriga ekonomiska omständigheter. (Konsumentskyddslag /38, s. 7 kap 14 ) Innan lagändringen trädde i kraft gjordes bedömningen på tillräckliga uppgifter med hänsyn till kreditbeloppet och övriga omständigheter. Kontrollskyldigheten gällde inte tidigare på små nyttighetsbundna engångskrediter till relativt små belopp. (RP 78/2012, ss. 11, 29) 20

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.11.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för snabbkrediter ordf. Katri Kummoinen sekr. Sofia Aspelund

Läs mer

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011 11.4.2012 Publikationens titel Ändring av lagstiftningen om snabblån Författare Arbetsgruppen Snabblån 2011 ordförande Katri Kummoinen sekreterare Sofia Rajamäki Justitieministeriets publikation 17/2012

Läs mer

RP 78/2012 rd. avhjälpa olika problem i anslutning till avgiftsbelagda. Avsikten är att bestämmelserna om kreditförhållandena

RP 78/2012 rd. avhjälpa olika problem i anslutning till avgiftsbelagda. Avsikten är att bestämmelserna om kreditförhållandena Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen, lagen om registrering av vissa kreditgivare och 2 i räntelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Konsumenträttsliga riktlinjer

Konsumenträttsliga riktlinjer Konsumenträttsliga riktlinjer KONSUMENTKREDITER VID MARKNADSFÖRING AV VAROR OCH TJÄNSTER Huvudreglerna vid marknadsföring av konsumentkrediter 1. En kredit får inte marknadsföras så att marknadsföringen

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter 2640 Nr 789 Bilaga 1 Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Kreditfömedlare * Denna information är frivillig

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Min Räkning Finance AB (Betalaräkning.se) Box 24104, 10451 Stockholm kundcenter@betalarakning.se http://www.betalaräkning.se

Läs mer

Till ekonomiutskottet

Till ekonomiutskottet LAGUTSKOTTETS UTLÅTANDE 12/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen, lagen om registrering av vissa kreditgivare och 2 i räntelagen

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Telefon E-post Webbadress Stockmann Oyj Abp Aleksanterinkatu 52, 00100

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig PM till riksdagen 2006-11-24 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Helena Norberg 08-405 13 87 Rådets möte (KKR) den 4-5 december 2006 Dagordningspunkt 6 Rubrik: Ändrat

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Paxo Finans AB, org.nr. 556902-7344 Kungsgatan 37, 111 56 Stockholm

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet Finansiering och försäkring 2014 Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet Övriga finansiella företag, försäkringsföretag och offentlig sektor Kreditbeståndet 92 miljarder euro i slutet av september 2014 Det

Läs mer

Detta dokument medför ingen skyldighet för Danske Bank Abp att bevilja dig ett lån.

Detta dokument medför ingen skyldighet för Danske Bank Abp att bevilja dig ett lån. STANDADISERAT EU-FAKTABLAD (ESIS) Detta dokument framställdes den 16 december 2016 för Dokumentet är framställt på grundval av de uppgifter du hittills har lämnat och de aktuella förhållandena på finansmarknaden.

Läs mer

Finansiell verksamhet 2013

Finansiell verksamhet 2013 Finansiering och försäkring 201 Finansiell verksamhet 201 Övriga finansinstituts kreditbestånd, :e kvartalet Övriga finansinstituts utlåningsbestånd 7 miljarder euro i slutet av september 201 Beståndet

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Till ekonomiutskottet

Till ekonomiutskottet LAGUTSKOTTETS UTLÅTANDE 12/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen, 36 kap. 6 i strafflagen och 4 i räntelagen Till ekonomiutskottet INLEDNING

Läs mer

RP 64/2009 rd. I denna proposition föreslås det ändringar av 7 kap. om konsumentkrediter i konsumentskyddslagen,

RP 64/2009 rd. I denna proposition föreslås det ändringar av 7 kap. om konsumentkrediter i konsumentskyddslagen, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 7 kap. i konsumentskyddslagen, 36 kap. 6 i strafflagen och 4 i räntelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Problemen med snabblån Vilket lands lagstiftning har i högre grad stärkt konsumentskyddet: Sveriges eller Finlands?

Problemen med snabblån Vilket lands lagstiftning har i högre grad stärkt konsumentskyddet: Sveriges eller Finlands? ISRN: LIU-IEI-FIL-G--15/01290--SE Problemen med snabblån Vilket lands lagstiftning har i högre grad stärkt konsumentskyddet: Sveriges eller Finlands? The problems with instant loans Which country s regulations

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Ålandsbanken bostadslån

Ålandsbanken bostadslån Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-02-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation

Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation sid 1/4 31.21.147 201012 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger korrekt det

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist

FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist VAD ÄR EN LYXFÄLLA? Lyxfälla: felprioriteringar Leder ofta till en skuldfälla:

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

RP 24/2010 rd. I denna proposition föreslås en revidering av 7 kap. om konsumentkrediter i konsumentskyddslagen.

RP 24/2010 rd. I denna proposition föreslås en revidering av 7 kap. om konsumentkrediter i konsumentskyddslagen. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av konsumentskyddslagen och registrering av vissa kreditgivare samt vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/009 Er referens: Fi Dnr 15-9011 1 (6) 2016-10-14 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Kreditbeståndet 2014, 2:a kvartalet

Kreditbeståndet 2014, 2:a kvartalet Finansiering och försäkring 2014 Kreditbeståndet 2014, 2:a kvartalet Övriga finansiella företag, försäkringsföretag och offentlig sektor Kreditbeståndet 93 miljarder euro i slutet av juni 2014 Det totala

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Kreditbeståndet 2014, 1:a kvartalet

Kreditbeståndet 2014, 1:a kvartalet Finansiering och försäkring 2014 Kreditbeståndet 2014, 1:a kvartalet Övriga finansiella företag, försäkringsföretag och offentlig sektor Kreditbeståndet 92 miljarder euro i slutet av mars 2014 Det totala

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 19.11.2009

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 19.11.2009 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för konsumentkrediter ordf. Katri Kummoinen sekr. Sofia Rajamäki

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

DOM 2016-01-18 Meddelad i Karlstad

DOM 2016-01-18 Meddelad i Karlstad DOM 2016-01-18 Meddelad i Karlstad Mål nr 4896-14 1 KLAGANDE Förskottslön Sverige AB, 556792-0474 Box 583 801 08 Gävle MOTPART Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad ÖVERKLAGAT BESLUT Konsumentverkets

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp.

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp. Låna SAMMANFATTNING Hushållens skulder fortsätter att öka. Framförallt utgörs skulderna av bolån, men även övriga lån ökar. Nya förutsättningar för att ta snabba lån via internet, i butikerna, via mobiltelefonen

Läs mer

RP 77/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av konsumentskyddslagen, lag om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom och lag om registrering av vissa

Läs mer

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2010 rd

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2010 rd EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av konsumentskyddslagen och registrering av vissa kreditgivare samt vissa lagar som har samband med dem

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter beslutade den 25 januari 2011. KOVFS 2011:1 Utkom från trycket den 1 februari 2011 Konsumentverket

Läs mer

Yttrande över Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68)

Yttrande över Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Bruksvillkor för Visa -kreditkort

Bruksvillkor för Visa -kreditkort Bruksvillkor för Visa -kreditkort 1. Tillämpningsområde och definitioner Dessa bruksvillkor för Visa-kreditkort tillämpas på det konto med kredit och det därtill anslutna Visa-, Visa Gold- och Visa Platinum-kreditkort

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR SKULD, STUDIELÅN

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR SKULD, STUDIELÅN ALLMÄNNA VILLKOR FÖR SKULD, STUDIELÅN 1. Definitioner Kreditkostnader: det sammanlagda beloppet av räntor, kostnader och övriga avgifter som gäldenären är skyldig att betala på grund av kreditförhållandet

Läs mer

1. Tillämpningsområde och definitioner

1. Tillämpningsområde och definitioner Bruksvillkor för MasterCard -kreditkort 1. Tillämpningsområde och definitioner Dessa bruksvillkor för MasterCard-kreditkort tillämpas på det konto med kredit och det därtill anslutna MasterCard-, MasterCard

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) FöPL-Villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Godkända av social-

Läs mer

Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete.

Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 1 Allmänna bestämmelser 1 Dessa försäkringsvillkor tillämpas på avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren (försäkringstagaren)

Läs mer

Finansiell verksamhet 2013

Finansiell verksamhet 2013 Finansiering och försäkring 201 Finansiell verksamhet 201 Övriga finansinstituts kreditbestånd, 1:a kvartalet Utlåningsbeståndet nästan 7 miljarder euro i slutet av mars 201 Beståndet av den utlåning som

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 8 lagen om genomförande av Europeiska gemenskapens kvotsystem för mjölk och mjölkprodukter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits.

Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits. Konsumentkreditlag (1992:830) Författningen har upphävts / ska upphävas 2011-01-01 genom SFS 2010:1846 Rättelseblad 2004:312 har iakttagits. Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller kredit som är avsedd

Läs mer

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE INNEHÅLL Allmänna bestämmelser...02 Personer som omfattas av försäkringen...02 Försäkringens giltighet...02 Försäkringen

Läs mer

Finansiell verksamhet 2013

Finansiell verksamhet 2013 Finansiering och försäkring 201 Finansiell verksamhet 201 Övriga finansinstituts kreditbestånd, 2:a kvartalet Övriga finansinstituts utlåningsbestånd 7 miljarder euro i slutet av juni 201 Beståndet av

Läs mer

låna pengar utan kreditupplysning

låna pengar utan kreditupplysning låna pengar utan kreditupplysning Det talas mycket om kreditupplysning och om att låna pengar utan uc. Men, varför hör man så många säga att jag är rädd för fler uc, och varför är efterfrågan på lån utan

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ArPL-villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) (Godkända av

Läs mer

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar.

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar. Repetition kapitel 2 2.1 Andelen, delen och det hela Viktiga begrepp Procent Hundradel, 1 procent skrivs 1 % Andel Promille Tusendel, 1 promille skrivs 1 ppm Miljondel (parts per million), skrivs 1 ppm

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2428 av Ola Johansson (C) Stärk den enskildes rätt Sammanfattning Konsumentpolitiken ska utgå från att ge konsumenterna makt och möjlighet att göra aktiva

Läs mer

bruksvillkoren för YkkösBonus MasterCardkreditkort

bruksvillkoren för YkkösBonus MasterCardkreditkort Bruksvillkor för YkkösBonus MasterCard-kreditkort 1. Tillämpningsområde och definitioner Dessa bruksvillkor för YkkösBonus MasterCardkreditkort tillämpas på det konto med kredit och det därtill anslutna

Läs mer

1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter

1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Nordea Bank AB (publ), filial i Finland Adress Nordea Bank AB (publ), filial i Finlands

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Villkor för användning av YkkösBonus MasterCard-kreditkort

Villkor för användning av YkkösBonus MasterCard-kreditkort Villkor för användning av YkkösBonus MasterCard-kreditkort från och med 1.2.2010 1 Tillämpningsområde Dessa villkor tillämpas på det YkkösBonus MasterCard-kreditkort ( kort ) och kreditkonton som Sampo

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

Lag. om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner Lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 14 och rubriken för 5 kap., ändras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt; SFS 2011:914 Utkom från trycket den 5 juli 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Snabblån och marknadsföring bland unga vuxna. Viktoria Tötterman

Snabblån och marknadsföring bland unga vuxna. Viktoria Tötterman Snabblån och marknadsföring bland unga vuxna Viktoria Tötterman Examensarbete för Tradenom (YH)-examen Utbildningsprogrammet för företagsekonomi Åbo 2010 EXAMENSARBETE Författare: Viktoria Tötterman Utbildningsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

SMS-lån En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter

SMS-lån En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter Rapport 2007:17 SMS-lån En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter Förord Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket har under det senaste året noga följt utvecklingen samt uppmärksammat olika problem

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06. KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06. KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:17 2007-07-25 Dnr B 1/06 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Mobillån Sverige AB, Box 618, 101 32 STOCKHOLM Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå,

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN Detta avtal har förhandlats fram mellan och antagits av europeiska konsumentorganisationer och europeiska föreningar av kreditinstitutioner

Läs mer

Utredningen om snabbare betalningar (SOU 2012:11) Remiss från Justitiedepartementet

Utredningen om snabbare betalningar (SOU 2012:11) Remiss från Justitiedepartementet PM 2012:84 RI (Dnr 001-723/2012) Utredningen om snabbare betalningar (SOU 2012:11) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN. I dessa allmänna råd om konsumentkrediter anges vad som särskilt bör beaktas vid:

FINANS- INSPEKTIONEN. I dessa allmänna råd om konsumentkrediter anges vad som särskilt bör beaktas vid: FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden beslutade den 18 december 1997 Omfattning I dessa allmänna råd om konsumentkrediter anges vad

Läs mer

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga.

Kundfinans kan endast bevilja lån till myndiga personer som klarar av Kundfinans krav och har en god fastställd betalningsförmåga. Allmänna villkor Kreditgivare är SMS Pengar Norden AB, 556221-6902 (hädanefter Kundfinans), som bedriver verksamhet under varumärket Kundfinans. Kundfinans tillhandhåller konsumentkrediter (hädanefter

Läs mer

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om beviljande av statsgaranti för Finlands Bank som säkerhet för ett lån till Internationella valutafonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete.

Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

1. Tillämpningsområde och definitioner. och kreditegenskap vid betalning av produkter och tjänster, får denne Finnair Plus-poäng.

1. Tillämpningsområde och definitioner. och kreditegenskap vid betalning av produkter och tjänster, får denne Finnair Plus-poäng. Bruksvillkor för Finnair Plus Visaoch Finnair Plus Visa Gold - kreditkort 1. Tillämpningsområde och definitioner Dessa bruksvillkor för Finnair Plus Visa - och Finnair Plus Visa Gold-kreditkort tillämpas

Läs mer

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 051208, 10

Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 051208, 10 Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 051208, 10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Marknadsföring av bank och konsumentkrediter

Marknadsföring av bank och konsumentkrediter Processrådet Carolina Andersson KO-sekretariatet Stämningsansökan Datum 2017-04-18 Dnr 2016/951 Patent- och marknadsdomstolen Kärande Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad Svarande JAK Medlemsbank

Läs mer