Projektrapport. Digital Agenda för Västra Mälardalen. Tillgänglighet till Hållbar IT
|
|
- Gunnel Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Digital Agenda för Västra Mälardalen Tillgänglighet till Hållbar IT Projektrapport Rapport från Tillgänglighet i ERUF Mål 2 Östra Mellansverige med syftet att säkerställa tillgängligheten på ett robust bredbandsnät för näringslivet på landsbygden i ett antal kommuner runt Mälaren samt förstudie kring tillgänglighet till tjänster inom Hållbar IT med miljövinster. Samordnat av Västerås stad i samverkan med Arboga, Enköping, Eskilstuna, Strängnäs, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Landstinget i Västmanlands län samt VKL - Västmanlands kommuner och landsting
2 Innehåll 1 Sammanfattande projektbeskrivning Syfte med projektet Projektets mål Projektets målgrupp Projektorganisation Arbetssätt, verksamhetsbeskrivning och projektets aktiviteter Aktivitet 1 Projektsamordning och projektstyrning Aktivitet 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen Aktivitet 3 Nytta med hållbar IT över välfärdsbredband Aktivitet 4 Framtidens hållbara IT Aktivitet 5 Dagens struktur för Hållbart IT - MOBILT Aktivitet 6 Dagens struktur för Hållbart IT - FAST Aktivitet 7 Dagens struktur för Hållbart IT MOBILT och FAST i samspel Aktivitet 8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar IT-infrastruktur Aktivitet 9 Styrdokument för Hållbar IT Aktivitet 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård Aktivitet 11 Plan för kommande strukturfondsprogram Aktivitet 11 Finansiell hållbarhet Aktivitet 13 Spridning av resultat och extern kommunikation Aktivitet 14 Lärande utvärdering Bilagor
3 Projektrapport 1 Sammanfattande projektbeskrivning De två projekten Digital Agenda för Västra Mälardalen och Tillgänglighet till Hållbar IT syftade till att skapa förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i Västmanlands län och norra Sörmlands län med inriktning mot Hållbar IT samt säkerställa näringslivets tillgång till en funktionell och robust tillgång till bredband, att orter sammanbinds och den geografiska utbredningen av bredband ökar. Projekten har kompletterat varandra i ERUF-ansökan genom att: Samtliga kommuner i Västmanlands län ingår, liksom en kommun i Norra Sörmlands län och bidrar då till en gemensam regional plan Innehåller förstudier och planering inför ett större genomförandeprojekt inom ramen för den nya strukturfondsperioden Har både ett fokus på Hållbar IT (som bidrar till ett hållbart samhälle med positiva och kvantifierade effekter för miljön) och på att skapa förutsättningar för att bygga ut bredband på landsbygden Fokuserar både på fast och mobilt bredband, var för sig och i kombination Projekten samordnades av Västerås stad och har tillsammans haft 15 delaktiviteter. Dessa är: 1 Projektsamordning och projektstyrning (gemensam planerad aktivitet i båda projekten och innehåller även aktiviteten Digital Agenda för Västra Mälardalen) projekten samordnas av Västerås stad 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen en förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön och hållbar infrastruktur för tjänster inom hållbar IT 3 Nytta med Hållbar IT över Välfärdsbredband - en förstudie kring indikatorer och mätetal för hållbarhetsvinster inom hållbar IT 4 Framtidens Hållbara IT vad ger framtida teknisk utveckling för förutsättningar för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning, bandbredd och utveckling av innovativa samhällstjänster 5 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT en studie av mobiltäckning i deltagande kommuner. 6 Dagens struktur för Hållbar IT FAST (gemensam planerad aktivitet i båda projekten) en studie av för fast bredband per kommun 7 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT och FAST i samspel en analys av mobil- och fibertäckning i deltagande kommuner som underlag för framtida utbyggnad samt dialog med aktörer inom mobilt och fast bredband. 3
4 8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar IT-infrastruktur dialog med operatörer inom mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband. 9 Styrdokument för Hållbar IT (gemensam planerad aktivitet i båda projekten) framtagande av en bredbandsstrategisk handlingsplan per kommun 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård 11 Plan för kommande strukturfondsprogram 12 Finansiell hållbarhet (gemensam planerad aktivitet i båda projekten och innehåller även aktiviteten Stimulera till lokala utbyggnadsprojekt) 13 Spridning av resultat och extern kommunikation 14 Lärande utvärdering (gemensam planerad aktivitet i båda projekten) Rapporten kommer härifrån att använda ordet projekt i singularis när vi beskriver vad som åstadkommits i de båda projekten tillsammans då vi i praktiken hanterat de båda som ett gemensam projekt. Projektets aktiviteter namngavs efter vad aktiviteten tänktes leverera för resultat. Varje aktivitet skapades för att bidra till projektets syfte och mål. Projektets aktiviteter har innehållit flera förstudier som ska ha lett fram till en gemensam analys samt en plan för ett större projekt under kommande strukturfondsperiod. Projektet planeras att ge ny kunskap till projektets samarbetsparter och är strategiskt inriktat då projektet var tänkt att leda fram till att samtliga deltagande kommuner skulle ha en bredbandsstrategisk handlingsplan som är ett styrdokument för utbyggnad av framtidens hållbara IT. Projektets samarbetsparter har varit Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs (ej delaktig i ERUF-ansökan), Surahammar, Västerås, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Landstinget i Västmanlands län samt VKL - Västmanlands kommuner och landsting. 2 Syfte med projektet Syftet med projektet har varit att i en förstudie beskriva hur vi kan säkerställa näringslivets tillgång till en funktionell och robust tillgång bredband, att orter sammanbinds och den geografiska utbredningen av bredband ökar. Projektet skulle skapa förutsättningar för att bygga ut bredbandstillgängligheten på landsbygden i Västmanlands län och norra Sörmlands län med inriktning mot Hållbar IT. Projektet planerades också att bidra till: EU2020 strategin med fokus på flaggskeppet En digital agenda för Europa Västmanlands läns regionala utvecklingsplan och Länsplan Västmanland Regeringens digitala agenda och IT för en grönare förvaltning agenda för IT för miljön genom att skapa förutsättningar för resfria möten och distansarbete 4
5 SKL:s handlingsplan för e-samhället Detta projekt har sökts under Insatsområde C: Tillgänglighet. Förstudier inom de tematiska målen 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik samt 7. Att främja hållbara transporter och få bort så kallade flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 3 Projektets mål Projektets mål har varit att stärka näringslivets utveckling i regionen genom att skapa förutsättningar för att bygga ut robust bredband på landsbygden. Projektet skulle bidra till att det kan skapas fler livskraftiga företag samt fler växande företag som stärker regionens nationella och internationella konkurrenskraft. Projektet hade även som mål att: att skapa synliga vinster för miljö och hållbarhet att skapa tillväxt på lång sikt i regionen och bidra till EU2020 strategin om smart, hållbar och inkluderande tillväxt att skapa synlighet och transparens för projektets aktiviteter och resultat via web och i massmedia att driva ett effektivt projekt med god samordning att skapa ett faktiskt lärande utifrån projektets aktiviteter och resultat hos projektets deltagare skapa hållbara projektresultat (som påverkar tiden efter projektets livscykel) 4 Projektets målgrupp Projektets primära målgrupp var deltagande kommuner och Länsstyrelsens personal som arbetar med bredbandsstrategiska frågor. Hushåll och arbetsställen på landsbygden i de aktuella kommunerna i projektet som idag inte har tillgång till säkert och rubust bredband med en överföringshastighet på 100 Mbit/sekund var en målgrupp. Projektet ville ha en dialog med andra kommuner som inte är partners i projektet, varför alla kommuner i länet (och även utanför länet) var intressanta som målgrupp för projektets dialog. Marknadsaktörer inom fast och mobilt bredband var också en målgrupp för projektets aktiviteter och kommunikation. 5 Projektorganisation Projektet samordnades av Västerås stad och med Mikael Lagergren (ITdirektör, stadsledningskontoret) som koordinator. Projektsamordningsteamet har bestått av projektledare och en projektekonom. 5
6 Aktivitetssamordnare kopplades till projektets andra aktiviteter. Projektets samarbetsparter har deltagit i olika aktiviteter och i varierande omfattning. Samtliga personer kopplade till projektet har bidragit till projektets horisontella kriterier dvs jämställdhet, integration, miljöpåverkan och folkhälsa. Arbetssättet har varit i projektform, där aktiviteter, kostnader, resultat och mål har följts upp och länkats till varandra. Projektet har stött en process som leder till hållbarhet för projektets tema. Arbetssättet har varit att vara inkluderande och transparent, men har också haft fokus på effektivitet så projektets ledning har god kontroll över kostnader och resultatet i projektet. Projektets processer och aktiviteter har samordnats av en projektledare som anställdes vid Västerås stads stadsledningskontor. Projektledaren har varit kontaktperson visavi projektets samarbetsparter. Projektledaren har kallat till styrgruppsmöten samt förberedett rapporter till dessa möten liksom rapporter till Tillväxtverket. Projektets koordinator har övervakat projektets effektiva genomförande. En projektekonom har skött bokföring, ekonomisk uppföljning och rapportering. Projektet har haft en projektredovisning varför projektets kostnader (verifikationer) kan särskiljas från ordinarie verksamhet, ekonomiska rapporter har tagits fram och arkivering har skett enligt regler uppställda av projektets finansiär. Ekonomisk rapportering har skett en gång per månad till projektets projektledare. Inför styrgruppsmöten har status rapporterats för den period som gått. Fakturor har attesterats av projektledaren som angivit vilken delaktivitet kostnaden härrör sig till. Kontering har gjorts av projektekonomen. Projektekonomen har sammanställt den ekonomiska rapporteringen inför rekvisition av medel från Tillväxtverket. Styrgruppen har följt upp utvecklingen och målen i projektet, fastställt resultat, fattat större beslut i projektet och givit uppdrag till projektets projektledare. 6 Arbetssätt, verksamhetsbeskrivning och projektets aktiviteter 1 Projektsamordning och projektstyrning 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen 3 Nytta med Hållbar IT över Välfärdsbredband 4 Framtidens Hållbara IT 5 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT 6 Dagens struktur för Hållbar IT FAST 7 Dagens struktur för Hållbar IT MOBILT och FAST i samspel 8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar IT-infrastruktur 9 Styrdokument för Hållbar IT 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård 11 Plan för kommande strukturfondsprogram 6
7 12 Finansiell hållbarhet 13 Spridning av resultat och extern kommunikation 14 Lärande utvärdering 7
8 6.1 Aktivitet 1 Projektsamordning och projektstyrning Västerås stad har varit samordnare av projektet. En projektsamordnare har anställts. Tillsammans med en projektekonom har de utgivit projektledningsteamet. Projektet har haft en styrgrupp som styr projektet och fastställer resultat. I denna har representanter från projektets samarbetsparter ingått. För att konkretisera och tydliggöra målbilden för deltagarna har en beskrivning av olika scenarion presenterats i form av personas. De är: Hightechbonden Stina Den ruraliserade familjen Vera på Salaslätten År 2015 i Bäckby Se bilaga 1. Projektledningen har deltagit på två större konferenser under året för att förtydliga och effektivisera spridningen av vårt projekt; Det goda livet 4 februari 2014 Se bilaga 2 för program (och presentationer). Smart Summit november 2014 Se bilaga 3 för presentation från projektet samt denna plats för hela programmet: Se även nedan länkar för presentationer: Till presentationerna Se Smart Summit i efterhand! Under Smart Summit den november spelades utvalda seminarier in. Ta del av dessa seminarier genom att gå in på Vilka var på plats? Ta del av den digitala deltagarlistan genom att klicka här. It:s roll för samhällsutvecklingen I den digitala agendan för Sverige It i människans tjänst står det att Det finns behov av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika delar av livet. För att möta dessa varierande behov behövs ett stort och varierande utbud av tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. Utvecklingen av nya och bättre tjänster stimulerar användningen av digitala kanaler och bidrar till att effektivisera etablerade branscher och verksamheter samtidigt som nya kreativa idéer, innovationer och affärsmodeller växer fram. Vi har skapat en matris utifrån de fyra områden som finns i den svenska digitala agendan kopplat till våra aktiviteter. Se bilaga 4. 8
9 6.2 Aktivitet 2 Studera hållbara IT-tjänsters krav på infrastrukturen Aktiviteten har varit en förstudie kring förutsättningar för utveckling av grön och hållbar infrastruktur för tjänster inom hållbar IT. Exempel på detta har varit att kartlägga behov och krav som tjänsterna ställer på infrastrukturen i form av hållbarhet. Den infrastruktur som har studerats är dels hård infrastruktur i form av fasta och mobila nät och dels mjuk infrasrtuktur vilket här menades gemensamma IT-resurser som till exempel operatörstjänster. Särskilt har behovet av digitala välfärdstjänsters krav på välfärdsbredband studeras. Aktiviteten har levererat ett underlag för planeringen och kravställningen av kommande utbyggnation. Se följande bilagor för underlag skapade i denna aktivitet: Bilaga 5, Bredbandsskolan Bilaga 6, Välfärdsbredband 2.0 Bilaga 7, 5G i Mälardalen 2020 Bilaga 8, Stomnätskarta över Västerås med omnejd (plan mot 2020) 6.3 Aktivitet 3 Nytta med hållbar IT över välfärdsbredband Aktiviteten har varit en förstudie kring indikatorer och mätetal för hållbarhetsvinster inom infrastruktursatsning på Välfärdsbredbandet. Som exempel framtagande av indikatorer för att mäta utveckling kopplat till miljöpåverkan, socialt ansvar och ekonomi. Genomförande av nulägesanalys för samtliga indikatorområden samt definition av målnivå för samtliga indikatorområden. Framtagande av metod för insamling, konsolidering och utvärdering av indikatordata. Aktiviteten har levererat övergripande indikatorer med väl definierade målområden och målnivåer samt förslag på metod och verktyg för att mäta och konsolidera resultat. Genom nulägesanalysen finns även basvärden för indikatorerna. Se följande bilagor skapade i denna aktivitet: Bilaga 9, Socioekonomisk studie Bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi 6.4 Aktivitet 4 Framtidens hållbara IT Aktiviteten har varit en förstudie kring vilka förutsättningar framtida teknisk utveckling kan ge för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning med en tidshorisont till år 2020, 9
10 särskilt har två trender studerats. Dels den snabba utvecklingen av mobila bredbandsnät som även kommer att byggas inomhus i större utsträckning och dels behovet av att ansluta ett mycket stort antal tekniska utrustningar, såsom sensorer, larm, välfärdsteknik i hemmet mm. Utmaningen för infrastrukturen ligger bland annat i att den uppkopplade teknikutrustningen är hundrafalt fler enheter än antal individer som använder infrastrukturen, vilket ställer nya, ökade krav. Aktiviteten har levererat en rapport som belyser en tänkt framtidsutveckling i syfte att framtidssäkra planeringen av tillgänglig infrastruktur och förutse krav. Kraven ska syfta till att det ska vara lätt att att ansluta hållbara IT tjänster och utrustning till infrastrukturen. En fråga vi ställer oss i projektet är hur vi säkerställer ett relevant säkert system som också är användarvänligt? Nedan har vi resonerat runt denna fråga. Det är en komplex fråga och vi har i resonemanget berört både övergripande och detaljnivå. I ett antal projekt i Sverige har man identifierat att man behöver ett system som ligger ovanför bredbandet för att kunna hantera framtidens hållbara IT tjänster, såväl för sänkt miljöbelastning som för välfärdstjänster. Detta system bygger på att kunna utrusta hem och byggnader med ny infrastruktur i form av dumma sensorer som via bredband är anslutna till smarta styrsystem. Mellan de smarta styrsystemen och sensorerna ligger en gemensam och öppen plattform som har två grundfunktioner: 1. Ett behörighetsregister (Active Directory, AD) för inlogg/autentisering, rättigheter, och händelserapport, kallas även för AAA (Authentication, Authorization, Accounting) 2. En telefonkatalog för sensorer och teknikutrustning Det är denna plattform, som växel och ihopkopplare, som möjliggör både säkerhet och affärsmodell genom att rätt organisation får kontakt med rätt sensor. Samtidigt övervakar plattformen staus och användning samt att det via plattformen erbjuds service och support. Dock så har plattformen ingen insyn i dataströmmen, det har bara tjänsteleverantören. Driften av denna öppna plattform förvänta ske av en s.k. TSP, Trusted Service Provider. Se exempel i bilaga 2, Välfärdsbredband 2.0. Detta är en roll. Flera TSP kan finnas dels inom en region, men ännu naturligare som specialister inom ett område, exempelvis miljöteknik, säkerhet, välfärd och hemsjukvård. Det fina är att rollen TSP passar in i den öppna stadsnätsmodellen och rollen lägger sig på samma nivå som dagens tjänsteleverantörer. Den lägger dock i sin tur mindre tjänster och applikationer ovan på sig själv. TSP skriver avtal med kommunikationsoperatören om att få tillträde att leverera en viss grupp av tjänster, precis som vilken annan leverantör som helst. TSP kan sen välja om leveransen ska ske på lager två vilket är det vanliga sättet för triple playtjänster eller lager tre. Om det görs på lager två kan kontrollen bli högre 10
11 för TSP för denne kan då se hela länken i sina övervakningssystem och därmed felavhjälpa effektivare. Det är alltså TSP som själv sätter både IP-adresser (agerar ISP) och adresserar och tilldelar sensorer (dock inte med IP). Det finns även en tredje möjlighet och att det är att TSP levererar OTT, over the top, dvs över ren Internet. Så görs det exempelvis för trygghetslarm i dag. Dock gäller i detta fall Internet-spelregler som gör att man inte vet varför ett nät ligger nere eller inte och varför prestandan blir som den blir. Observera att det inte spelar någon roll för resonemanget vilken accessteknik vi har här utan detta handlar om hantering av trafik, affärsmodeller och avtal. TSP-rollen knyter ihop behovet av aggregerade tjänster för Hållbar IT samt säkerställer via avtal även kommunikation via exempelvis välfärdsbredband. Observera i ett sådant uppdrag kan en TSP ta på sig ansvaret att leverera exempelvis välfärdstjänster med 100% täckning inom en kommun eller region. Detta måste då ske med en kombination av accesstekniker för att säkra 100% tillgänglighet. Samtidigt får kommunen/regionen en one-stop-shop-lösning. Se bilagor: Bilaga 6, Välfärdsbredband 2.0 Bilaga 7, 5G i Mälardalen 2020 Bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi 6.5 Aktivitet 5 Dagens struktur för Hållbart IT - MOBILT Aktiviteten har varit en studie av mobiltäckning i deltagande kommuner. Egen mätning har skett bland annat med stöd av soptransporter i respektive kommunen försedda med mätutrustning. Posten har även varit engagerad. Aktiviteten har levererat fakta, tillgång och brister, vilket används för kommande planering av utbyggnation och sammanställs och analyseras under punkt 6.7. nedan. För rapport om täckningskollen, se bilaga 11, Projektrapport Täckningskollen Aktivitet 6 Dagens struktur för Hållbart IT - FAST Aktivitetens mål var att kommunerna var för sig skulle dokumentera sina befintliga fiberinfrastrukturer på ett sådant sätt att de, i ett senare skede, kan sammanställas och användas som ett GIS-skikt i en regiongemensam kartbild för att t ex. identifiera s.k. vita fläckar, behov av redundanta anslutningar oavsett kommuntillhörighet och skapa underlag för gemensam nätplanering. 11
12 Länsstyrelsen i Västmanlands läns kartläggning från 2011, samt egen kartläggning av den kommunala infrastrukturen med stöd av ett it-system, x-opto har använts. Aktiviteten har levererat en rapport som belyser de utmaningar som denna aktivitet har givit projektet. Rapporten pekar bl.a. på vad syftet är av att dokumentera sin infrastruktur. Det minskar t.ex. risken för parallellinvesteringar och värdet med gemensam/sammankopplad infrastruktur höjs både för marknadens aktörer, samhällsmedborgare och den egna offentliga verksamheten. Bredbandsskolan som varit ett inslag i projektet har bidragit med ett kunskapslyft till de medverkande. Medvetenheten om att agera och att ta ställning som kommun i denna fråga har aktualiserats och beslutens konsekvenser har belysts. För att illustrera hur samverkan kan ske mellan en kommun och marknaden gällande utbyggnadsplan av fiberstomnät, se bilaga 15, Utbyggnadsplan fiberstomnät Se följande bilagor för underlag till resultatet ovan: Bilaga 19, Kartläggning av fast fiberinfrastruktur Bilaga 20, Rapport 2011 Bredbandskartlaggning Vastmanlands lan Bilaga 5, Bredbandsskola Bilaga 15, Utbyggnadsplan fiberstomnät Aktivitet 7 Dagens struktur för Hållbart IT MOBILT och FAST i samspel Aktiviteten har varit en analys av fiber och mobiltäckning i deltagande kommuner som underlag för framtida utbyggnad. Aktiviteten har fått data från aktivitet 6.5 och 6.6 i projektet. Det insamlade mätresultatet var tänkt att sammanställas i en webbaserad kartjänst med grafisk visualisering för repsketive mätresultat, fiber- och mobiltäckning. Tillgång och brister skulle analyseras med samtidig överblick. Även robusthetsfatktorer skulle vägas in i analysen som behov av runda och redundanta nät samt ortssammanbindningar. I slutet av projektperioden skulle ett antal stöd och riktlinjer verkställas i enlighet med utredningen, Effektivare bredbandsstöd SOU 2013:47. Ovan aktiviteter var tänkta att vara i linje med utredningen. Aktiviteten har levererat fakta för planering av utbyggnation samt underlag för dialog och förhandling med marknadens aktörer, fasta och mobila nätägare och operatörer. Insamlat material i grafisk visualisering finns om struktur för hållbar IT mobilt men inte 12
13 för de fasta näten, se varför under aktivitet 6.7. En analys i detta arbete är hur informationen ska kunna hållas samman. När båda fast och mobil IT ska samverka och flera olika leverantörer och intressenter kommer att medverka kräver detta tekniskt stöd och ständigt uppdaterat informationsmaterial. En rekommendation är att studera BIM Building Information Model. BIM kan t.ex. underlätta för kommuner att kravställa på fastigheter. Läs mer om BIM här: Se bilaga 7, 5G i Mälardalen Aktivitet 8 Marknadsaktörer i samverkan för Hållbar ITinfrastruktur Aktiviteten har omfattat en dialog med operatörer och infrastrukturägare av mobilt och fast bredband kring projektets analys av infrastruktur för bredband. Till intressenterna hör kommunen och Länssyrelsen samt även byalag i glesbygd och Leader-organisation eller motsvarande, användare (kunder) av välfärdsbredband samt leverantörer av tillämpningar inom välfärdsbredbandet..tre alt. minst två st samverkansmöten per kommun planeras. I aktiviteten har samtliga möten med ovan intressenter utförts. Dessa möten och forum har bidragit till kunskapslyft både för projektet och för marknaden. Se bilaga 16, Spridning av resultat och extern kommunikation. I bilaga 5, Bredbandsskolan finns viktig information för kommuner och dess vägval som måste göras. Här är marknadens aktörer en stor del av hur besluten tas. Länsstyrelsens lärdomar i bilaga 12 visar på vikten av samverkan sker i en öppen dialog. 6.9 Aktivitet 9 Styrdokument för Hållbar IT Samtliga kommuner har behov av sin egen lokala bredbandsstrategiska handlingsplan för att medvetet, målinriktat och kontinuerligt arbeta för kommunens utveckling. EU2020-strategin digital agenda för Europa, Regeringens bredbandsstrategi och digitala agenda finns som bas vid skapandet av de kommunala handlingsplanerna. Fyra kommuner är klara och de har då en beslutad bredbandsstrategisk handlingsplan för sin kommun. Andra kommuner är klara men inväntar beslut från högsta politiska ledning för föränkring och vissa håller på att ta fram sin bredbandsstrategiska handlingsplan. 13
14 Projektets erfarenheter har skapat en rekommendation för hur kommuner kan beskriva, förankra och implementera en bredbandstrategisk handlingsplan. Se bilaga 13. Rekommendation_skriva, förankra och kommunicera. För deltagande kommuners bredbandstrategiska handlingsplaner, se bilagor 14.x Aktivitet 10 Behovsanalys Miljö, Näringsliv, Säkerhet och Vård Aktiviteten har genomförts med hjälp av seminarier och runda-bords-samtal med kunder och leverantörer för att göra analys av förutsättningar och behov av utbud (hållbara IT-tjänster) kopplat till olika näringar. Frågorna har ställts utifrån näringslivsaktörernas behov av att skapa konkurrenskraft och näringslivstillväxt. Miljömässiga och hållbarhetsmässiga krav har hanterats. Kopplingar till RUP där till exempel demografisk tillväxt av gruppen äldre ger ett ökat behov av omsorg och därmed behov av hållbara e-hälsotjänster och välfärdsbredband har funnits i fokus. Behoven kring miljömål i bebyggd miljö har naturvårdsverket som myndighet som ansvarområde och målen är mycket bra strukturerade, se Vidare kan man se att många kommuner i dag börjar frivilligt rapportera in sin uppmätta miljöprestanda till naturvårdsverkets öppna databas men ofta är det ett faktiskt utfall som rapporteras och inte ett erbjudande om hur samhället kan använda verktygen så att utfallet förbättras snabbare. Samma sak gäller för välfärdsteknik - det gäller att verktygen används - först då uppstår nytta och förändrade effekter. När det gäller näringslivet i Sverige så är hållbarhet högt uppe på agendan och det finns ett intresse på flera olika nivåer vilket ger goda förutsättningar Följande utvecklingsområden kan listas inom näringsliv: Arbete för distansskötare i glesbygd Smarta system för det nya jordbruket Arbetstillfällen inom allt som rör utbildning (på alla nivåer) inom temat hållbar IT. Smarta transportlösningar (alla transportslag) Styrning av smarta och förnyelsebara energilösningar Smarta-hemmet-tjänster Lokal och regional e-handel inklusive hållbara logistiklösningar med elfordon Transportpooler (bil, båt, cykel) Smarta kretslopp, sopor TSP-tjänster Molnbaserade tjänster inom hållbarhetsområdet 14
15 Utav de områden som visas på sista bilden i bilaga 2, Det goda livet (2 Per Fröling) har fokus lagts på Tillgång till bredand samt Stöd till dem som behöver då de sågs som prioriterade områden för projektdeltagarna. Med koppling till dessa två områden kan följande bilagor ge mer information: Bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi demografin och dess konsekvenser Bilaga 7, 5G i Mälardalen 2020 det finns ett stort behov av beställarkompetens hos kommunen mot näringslivet Bilaga 1, Personas - vilka tjänster har invånarna behov utav? vilka aktörer är rätt att skapa dessa tjänster? - vilken roll har kommunen som erbjuder samhällstjänster? 6.11 Aktivitet 11 Plan för kommande strukturfondsprogram En plan för ett större genomförande projekt inom ramen för den nya programperioden för ERUF var tänkt att tas fram inom denna aktivitet. Planen hade baserats på resultatet av projektet som kan ses som en förstudie inför ett större projekt. Ett genomförandeprojekt kan komma att fokusera på innehållet i bredbandet snarare än bredbandsutbyggnad när vi arbetar med Hållbar IT. I den information vi hade vid ansökan skulle ERUF Östra Mellansverige satsa på åtgärder som stärker forskning, teknisk utveckling och innovation, åtgärder som ökar konkurrenskraften hos små och medelstora företag, och eventuellt åtgärder som stödjer övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Ett projekt som främjar Hållbar IT skulle kunna passa för alla dessa tre fokusområden, beroende på hur innehållet kommer att se ut, och vilka resultat och behov som framkommer. Under både våren och hösten 2014 har projektet arbetat med att utforma en plan för att ansöka om fortsatta medel inom kommande strukturfondsprogram. Kontakter etablerades dock med aktörer med intresse i bredbandsfrågor och IT för tjänster i Norge, Danmark, Spanien och Polen och fokus skiftades något från strukturfondsprogram till Horizon 2020-programmet (European Commission, 2015) och framför allt till Nordic Innovation (2015) under Nordiska ministerrådet. et blev en projektansökan till Nordic Innovation (2015) under Nordiska ministerrådet tillsammans med partners från Norge och Danmark. En ansökan arbetas det på med slutdatum för ansökan den 21 april 2015 till Horizon 2020-programmet, PHC25 (European Commission, 2015) tillsammans med partners från Norge, Danmark, Spanien och Polen. Enligt tidigare styrgruppsmöte fick projekledningen i uppdrag att ta fram en projektplan med budget för fortsatt samverkan. Projektledningen har insett att om vi ska nå våra digitaliseringsmål 2020 så behöver vi samverka i ett program med delaktighet av 15
16 samtliga aktörer i regionen. I projektet har vi också haft som mål att ta fram en gemensam digital agenda men vi har kommit till insikt att våra gemensamma projekt tar inte höjd för att skapa en regional digital agenda. I ett kommande program som vi föreslår kan vi beakta helheten med ett kollektivt ansvar. Vi har inte tagit hänsyn till den politiska arenan utan ser detta programförslag som en lyckad grund för framtida samhällsutveckling. Se bilaga 18, Samverkansförslag, för en översikt av samverkansmodellen samt förslag till syfte, målsättning och aktörer. Modellen tar hänsyn till länsöverskridande samverkan. Den 23 mars 2015 äger sista styrgruppsmötet rum för projekten som vi här redovisar. För att hålla kontinuitet i vår samverkan behöver styrgruppen ta ett principbeslut om modellens framtid. Förslag på principbeslut kommer att läggas in i agendan, som skapas utanför denna rapport. Vi ser att målbilden för den fortsatta samverkan ska mynna ut i en gemensamt utarbetad och signerad regional digital agenda. Detta bör göras i ett regional digitalt program Aktivitet 11 Finansiell hållbarhet Inom aktiviteten har vi undersökt finansieringsmöjligheter för en ökad utbyggnad av fast och mobilt bredband på landsbygden som skulle kunna finnas tillgängliga inom ramen för projektets tidscykel eller efter projektets avslut. Finansieringslösningar skulle vara interna för varje kommun (enskilt eller i samverkan med andra kommuner och intressenter) eller externa. Målet var också att stimulera till lokala projekt (utbyggnad) på landsbygden och att ha målgrupper som byalag, samfälligheter, hushåll, företag m.m. Aktivitetens mål var att hjälpa till att identifiera möjligheter till finansiering till olika intressenters önskemål om redundant bredband och hur de skulle kunna assistera med att ta fram underlag för medfinansiering. Målet var att skapa redundant infrastruktur för bredband med hög tillgänglighet, säkerhet och robusthet. Aktiviteten har innehållit: Uppsökande verksamhet Informationsmöten Rådgivning kring finansieringslösningar, Rigga möten mellan olika tänkbara medfinansiärer Assistans vid framtagning av underlag till finansiärer som identifieras Det krävs en variation av finansiärer för en ökad utbyggnad av fast och mobilt bredband på landsbygden. Projektet har sett att både privata-, EU- samt kommunala medel behöver användas för att skapa t.ex. ortssammanbindande nät och mobiltäckning. För att ge goda möjligheter för invånarna att koppla upp sig krävs ett arbete med att skapa ett nät som ligger närmare bostäderna ute på landsbygden. 16
17 I bilaga 12 om Länsstyrelsens lärdomar i projektet kan vi läsa att de ser positivt på att kommunerna tar ett större ansvar i bredbandsfrågan, att kommunen tar ett samordnaransvar, stöttar sina lokala bredbandsföreningar, söker bidrag och driver projekt. Spridningsnätet ute på landsbygden finansieras av byalag som samordnar aktiviteterna. Här har kommunen en stor betydelse för att agera stöd då byalagen ansöker om finasiering av Jordbruksverket. 16 utbyggnadsprojekt har definierats och påbörjat planering eller även processen med att bygga sin finansiering. Ett annat exempel på hur en finasiell hållbarhet kan uppnås är genom samverkan med marknadens aktörer. Se bilaga 15, Utbyggnadsplan fiberstomnät där det ursprungliga behovet för byggnation av stomnät kalkylerades till en kostnad på ca 40 MSEK. Efter att diskussion förts och samverkan med marknaden gjorts kunde estimeringen av kostnaden sänkas till hälften. Detta beror på att kommunen fick en kunskap om inventering av anslutningsbara telestationer för byalag. En annan aspekt är den om vilken kostnad samhället får om kommuner inte satsar på hållbar IT i framtiden. Se bilaga 10, Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi där de demografiska siffrorna visar på en ohållbar situation om vi fortsätter att arbeta med nuvarande kända metoder. Frågan vi bör ställa oss är om vi har råd att inte bygga hållbar it Aktivitet 13 Spridning av resultat och extern kommunikation Spridning av resultat har skett: via digitala media en särskilda websida har upprättats för projektet via dialogmöten med projektets målgrupper via traditionellt PR arbete mot lokala och regionala media (tidningar, websidor, radio, tv) genom att sprida lärande utvärderingsrapporter från projektets följeforskningsaktivitet av aktiviteten har omfattat en uppdaterad hemsida och spridning av projektets resultat i digital form. Se bilaga 16, Spridning av resultat och extern kommunikation Aktivitet 14 Lärande utvärdering Projektet har anlitat en följeforskare som på ett interaktivt och processinriktat sätt har följt lärandet i projektet. Det huvudsakliga verktyget för den lärande utvärderingen har 17
18 varit webbaserade enkäter som fokuserar på förväntningar kring lärande, faktiskt lärande och användning av nya kunskaper och erfarenheter. Den lärande utvärderaren har haft en kontinuerlig kontakt med både den operativa projektledningen och den styrande mekanismen för projektet. av utvärderingen är flera rapporter och tydligt lärande samt ett effektivt genomfört projekt (som framkommer via samspel med projektledning och projektstyrning). Leverabeln från aktiviteten är en slututvärderingsrapport kring projektets lärande, se bilaga 17, Lärande utveckling. 7 Bilagor 1 Personas för Tillgänglighet till Hållbar IT 2 Det goda livet feb Smart Summit nov Its roll för samhällsutvecklingen 5 Bredbandsskola 6 Välfärdsbredband G i Mälardalen Kartläggning av fast fiberinfrastruktur 9 Socioekonomisk studie (bifogas senare då den ej ännu är rapporterad) 10 Verksamhetsutveckling med hjälp av välfärdsteknologi 11 Projektrapport Täckningskollen Länstyrelsens lärdomar från DA för V Mälardalen och Tillgänglighet till hållbar IT 13 Rekommendation_skriva, förankra och kommunicera 14 Bredbandsstrategiska handlingsplaner (14.1, 14.2, 14.3, 14.4, 14.5) 15 Utbyggnadsplan fiberstomnät Spridning av resultat och extern kommunikation 17 Lärande utveckling Tillgänglighet till hållbar IT 18 Samverkansförslag Rapport 2011 Bredbandskartlaggning Vastmanlandslan 18
It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf
It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf It:s roll för samhällsutvecklingen För att koppla samman projektet Tillgänglighet till Hållbar IT i ett högre sammanhang
Läs mer2013-2014. Tillgänglighet till Hållbar IT. Fördjupad projektbeskrivning
Tillgänglighet till Hållbar IT 10 Fördjupad projektbeskrivning 2013-2014 Ansökan under insatsområdet Tillgänglighet i ERUF Mål 2 Östra Mellansverige med syftet att säkerställa tillgängligheten på ett robust
Läs merTillgänglighet till Hållbar IT. Laila Niklasson
Tillgänglighet till Hållbar IT Laila Niklasson 2015 2 Förord När den svenska regeringen formulerar en bredbandsstrategi där det kvantitativa målet är att 90 procent av landets hushåll och företag ska ha
Läs merUtmaningar - Hållbara lösningar
Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar Utmaningar - Hållbara lösningar EU2020-strategin digital agenda för Europa Nationell digital agenda It i människans tjänst Nationell e- förvaltningsstrategi
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merAnalytikernätverk 20 november
1 Analytikernätverk 20 november Hur kan analysarbetet användas för att mobilisera aktörer? 2 Hur hänger det ihop? Interregionala planer och samarbeten Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merBredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043
Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,
Läs merBREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner
BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra
Läs merDnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Dnr KK15/768 e-strategi för Nyköpings kommun 2016-11-08 Dnr KK15/768 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 3 Insatsområden... 5 Stärkt medborgardialog
Läs merBredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i
Läs merBREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström
1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på
Läs merDatum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
Läs merPlan för bredbandsutbyggnaden
Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merKartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län
1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter
Läs merLänsplan för Västmanland Tema möte 30 mars
Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merBredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Läs merAvsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland
Kommunstyrelsen 2017-05-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017: 375 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (3) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?
C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för
Läs merVägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1
Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...
Läs merRiktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN
Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om
Läs merBefintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
Läs merDigitala Kumla Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision. Program. Policy. Regler.
Digitala Kumla 2025 Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehåll Digitala Kumla
Läs merRedovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan
1(2) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2016-12-19 80 Redovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan Dnr 2016-000456 Beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merBredbandsstrategi för Lerums kommun
Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1
Läs merBredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun
2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det
Läs merNORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten
NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns
Läs merFörstudie Europeiska socialfonden 2014
Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och
Läs merIt i människans tjänst - en digital agenda för Sverige
It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i
Läs merBredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015
nternati Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-05-08 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Läs merStrategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad - remissvar till kommunstyrelsen
stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Sida 1 (5) 2016-07-21 Handläggare Kalle Sönnergren Telefon: 08-50814670 Till stadsdelsnämnd Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad - remissvar till
Läs merBredbandsstrategi för Alingsås kommun
Antagen av kommunfullmäktige den 12:e december 2018, 227 Inledning Alingsås kommun växer och räknar med fortsatt befolkningsökning de närmsta tio åren. Detta skapar utmaningar inom flera områden som miljö,
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merEuropeiska och regionala prioriteringar
www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala
Läs merDIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?
antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,
Läs merSkånskt Bredbandsforum, SBBF
Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merEnklare i esamhället. Lennart Jonasson
Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merBredbandsstrategi Burlövs kommun
1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt
Läs merBredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman
En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och
Läs merKommunernas roll på bredbandsmarknaden
Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige
Läs merLänsstyrelsens uppdrag och stöd
Länsstyrelsens uppdrag och stöd Regleringsbrevet Verka för regeringens bredbandsmål Handlägga och besluta om stöd Koordinatoruppdraget Verka för regional samordning Stötta kommuner och lokala initiativ
Läs merUddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)
Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...
Läs merDen regionala agendan antagen i RS 3 november
Den regionala agendan antagen i RS 3 november http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Digitalage nda/ En första förstudie tar vi till politiken inom
Läs mer~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l
~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_
Läs merSAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30
l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.
Läs merKommunstyrelsens Arbetsutskott Sammanträdesdatum. Kommunkontoret, Surahammar Onsdag 16 oktober kl.08.00
Sammanträdesprotokoll 2013-10-14 Plats och tid Beslutande Kommunkontoret, Surahammar Onsdag 16 oktober kl.08.00 Britt-Inger Fröberg (S) ordförande Tobias Nordlander (S) Erkki Visti (C) Övriga deltagande
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merDialogprocess kring den regionala utvecklingsstrategin
1 Dialogprocess kring den regionala utvecklingsstrategin Under hösten 2018 genomförs en dialogprocess med kommuner, politiker, näringsliv och civilsamhället. Processen avslutas med en dag kring regional
Läs merSÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI
SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs mervingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Läs merBredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun
Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Köpings kommun Rapporten skriven av: Per Wadlin, 2017-08-31 Diarienummer: KS 2017/642 Antagen av: Kommunfullmäktige
Läs merDigital strategi för Uppsala kommun 2014-2017
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??
Läs merSammanfattande beskrivning
Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer
Läs merLokal digital agenda för Bräcke kommun
2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merBergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall
FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merBredbandsstrategi för Filipstads kommun
Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:
Läs merMålsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:
Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen har beslutat att under perioden 2015-2020 avsätta medel för en funktion som regional bredbandskoordinator i alla län.
Läs merUrvalskriterier och poängbedömning
Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne
Läs merHandlingsplan bredbandsstrategi 2018
Ärende 13 1 (5) Handlingsplan bredbandsstrategi 2018 Denna handlingsplan avser Södertälje kommuns planerade åtgärder för att uppfylla den av kommunen beslutade bredbandsstrategin (KS 16/398). Syftet
Läs merMålsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:
Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att uppdra åt fyra länsstyrelser och erbjuda 17 regioner att införa en funktion som regional
Läs merRegeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016
Regeringens Bredbandsforum Styrgruppsmöte den Översikt verksamhet Vägledande politiska målsättningar - Bredbandsstrategin och Digitala agendan Många olika aktörer och lösningar i bredbandsutbyggnaden Staten
Läs merVisionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst
Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only
Läs merMotion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda
Läs merRiktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun
Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas
Läs merMorgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband
Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och
Läs merStyrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merKompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor
Läs merMöte i Bredbandsforums styrgrupp. Den 29 mars 2017
Möte i Bredbandsforums styrgrupp Den 29 mars 2017 Bredbandsstrategin Presentation och diskussion Helena Bäckström, Näringsdepartementet Sverige helt uppkopplat 2025 Näringsdepartementet Tillsammans når
Läs merHandlingsplan för bredbandsutbyggnad
Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning
Läs merDigitaliseringsstrategi
Diarienummer 241/17 Digitaliseringsstrategi för Hallstahammars kommun Dagens samhällsutveckling drivs och formas till stor del av digitalisering. Digitaliseringen för med sig att vi kan göra helt nya saker
Läs merStrategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22
Läs merSAMVERKAN FÖR REGIONALA KUNSKAPSLYFT. Per Fröling Regionaliseringsansvarig Svenska Stadsnätsföreningen
SAMVERKAN FÖR REGIONALA KUNSKAPSLYFT Per Fröling Regionaliseringsansvarig Svenska Stadsnätsföreningen Årsmötets beslut 2015 Årsmötet 2015 beslutade om att föreningen tillsätter en central resurs för att
Läs merSKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist
SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare
Läs merVerksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära
Läs merRegional digital agenda handlingsplan för Västmanland
al digital agenda handlingsplan 2019-2021 för Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande förutsättningar och krav... 3 Uppföljning... 3 Inriktningsmål... 3 1. Främja samverkan mellan aktörerna i länet...
Läs merEnergiting Sydost Småland och Öarna. program/smaland och oarna.html
Småland och Öarna https://tillvaxtverket.se/eu program/smaland och oarna.html 1 Vi öppnar dörrar och river barriärer för ett Sverige med fler företag som vill, kan och vågar Nationell myndighet med regional
Läs merDigital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Läs merVälkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND
Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång
Läs merTrygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik
Trygghet, service och delaktighet i hemmet med digital teknik Namn: Ann-Charlotte Klarén Datum: 2015-06-12 Agenda Bakgrund Uppdrag och plan för genomförande 2015-06-18 2 Uppdrag till kommunerna ett beslut
Läs merIT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Läs merBredbandsstrategi för Krokoms kommun
Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Vägen mot en digital framtid Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,
Läs merDigital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE
Digital agenda med e-strategiskt program KOMMUNFULLMAÄ KTIGE DIGITAL AGENDA MED E-STRATEGISKT PROGRAM FÖR SALA KOMMUN 2014-2016 1 (7) PROGRAM KOMMUNFULLMÄKTIGE PROGRAM Digital agenda med e-strategiskt
Läs mer