Bilaga 1 Handlingsplan till Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas

Transkript

1 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 1 (19) Bilaga 1 Handlingsplan till Bredbandstrategi 2.0 Västra Götalands län Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen 2020?

2 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 2 (19) Innehåll Handlingsplan för att nå målen Projektstöd för bredbandsutbyggnad Utbyggnad av teknikneutrala och öppna fiberanslutningspunkter Fiberansluta koppar- och radiolänkanslutna telestationsområden Nya fiberanslutningspunkter Fiberutbyggnad genom fiberföreningar Stödja fiberföreningsarbete på landsbygden Stödja bildandet av fiberföreningarnas förening Kommunernas arbete med att underlätta för marknadens aktörer Välfärdsbredband Robusthet och redundans Efterfrågeskapande aktiviteter Behov av mer statligt stöd fram till Införande av Wifi Hotspots Mobilt bredband längs kollektivtrafikstråk Yttäckande mobilt bredband i hela länet Samhällsmaster... 19

3 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 3 (19) Handlingsplan för att nå målen Denna handlingsplan är en del av Bredbandsstrategi 2.0 för Västra Götalands län och beskriver de åtgärder som föreslås för att nå de mål som har beskrivits i strategins huvuddokument. Varje åtgärdspunkt avslutas med ett förslag till vem som har ansvaret för genomförandet nationellt, regionalt och lokalt. Eventuella finansieringsåtaganden som krävs regionalt enligt punkterna nedan diskuteras med den föreslagna styrgruppen (se avsnitt 10 i Bredbandsstrategins huvuddokument) allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras.

4 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 4 (19) 1 Projektstöd för bredbandsutbyggnad Det nya Landsbygdsprogrammet för perioden har öppnats för ansökningar sedan september Detta för att ansökande ska kunna starta arbeten som blir stödberättigade om det finns skäl för detta. Beslut om att godkänna stöd startar dock ej förrän hösten Stödets övergripande regler är likadana över hela Sverige. Prioriteringen bland inkomna projektansökningar ser ut på följande vis; - Projekt med ren landsbygd får högre prioritering än projekt där tätorter ingår. Högsta fokus är på områden utanför tätort. Orter på upp till 200 invånare kan få stöd. - Ju högre anslutningsgrad desto högre prioritering. Maximal prioritering fås vid 85 % anslutningsgrad. - Ju större område, desto högre prioritering. 200 hushåll eller mer får högsta prioritering. - Sökanden ska bevisa sig ha kompetens för att genomföra uppdraget. Ju mer samlad kompetens, desto högre prioritering Aktuell information finns alltid på Jordbruksverkets webb, se Alla nätägare bör hela tiden hålla sig uppdaterade från denna sida när statligt stöd ska sökas för nyanläggning av nät. Det nya Landsbygdsprogrammet har enhetliga regler för hela Sverige. Det är tydligt, klar och lättfattligt beskrivet på Jordbruksverkets hemsida. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för de sökande fiberföreningarna och även för marknaden som ska utföra utbyggnaden är klart bättre än tidigare. Prioriteringarna ovan har inget med stödbelopp att göra, utan handlar endast om val mellan fiberföreningsprojekt vid varje beslutstidpunkt på Länsstyrelsen då pengarna är begränsade. De projekt som beviljas stöd ska vara förenliga med den regionala bredbandsstrategin. Detta öppnar för en möjlighet att ta regionala hänsyn trots att regelverket egentligen är nationellt. Projekten ska precis som tidigare skapa nät som är öppna för hela marknaden på grossistnivå och de största posterna i projektet ska upphandlas enligt de offentliga principerna. Likadant ska projekten följa de kommunala bredbandstrategier som finns lokalt och stödja denna regionala bredbandstrategi. Alla kostnader för att skapa ett komplett svartfibernät ingår i de stödberättigade kostnaderna. Det kompletta regelverket finns på Jordbruksverkets hemsida. Att stimulera nyttjandet av Landsbygdsprogrammet, bistå med rådgivning till de sökande föreningarna och kommunerna samt medverka till att använda stödpengarna och de stora privata insatserna på bästa sätt i projekten är viktiga frågor för att nå de regionala målen. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen ansvarar för Landsbygdsprogrammets hantering i Västra Götalands län och har lagt stor kraft på att anpassa sina resurser till efterfrågan och behov av stöd. Länsstyrelsen, Regionen och kommunalförbunden behöver fortsätta att stödja och underlätta för kommunerna och fiberföreningarna att arbeta med bredband genom arbetsgruppen UBit. Regeringen har nyligen avsatt 620 Mkr till regionala bredbandssamordnare. Det ligger på det regionala ansvaret att använda dessa pengar på bästa sätt. Västra Götalandsregionen är med sin långa erfarenhet av sådant arbete med och påverkar de nationella rekommendationerna för hur regionala bredbandssamordnare bör jobba.

5 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 5 (19) Lokalt ansvar: Uppdaterade kommunala bredbandsstrategier är ett bra sätt för kommunerna att beskriva sin roll i bredbandsarbetet. Det är också bra om kommunerna har en ansvarig tjänsteman som kan fungera som bollplank och kontaktperson för fiberföreningar. Nationellt ansvar: Regeringen har anslagit 3,25 Mrd kr till Landsbygdsprogrammet för bredbandsutbyggnad. I och med att mycket tyder på att pengarna för Västra Götalands län kommer att ta slut redan 2016 är ytterligare anslag under programperiodenen en mycket viktig framgångsfaktor för att nå bredbandsmålen. Enhetliga och långsiktiga stödregler är också mycket angelägna för att säkerställa intresset från de stora marknadsaktörerna som bedriver verksamhet nationellt likväl som för att i möjligaste mån underlätta för de fiberföreningar som bedriver sin verksamhet till stora delar ideellt. Uteblir ytterligare bidragsmedel, är det stor risk att bredbandsmålen inte nås i tid och att många hushåll och företag därmed får vänta orimligt länge på möjlighet att ansluta sig till ett snabbt och framtidssäkert bredband.

6 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 6 (19) 2 Utbyggnad av teknikneutrala och öppna fiberanslutningspunkter 2.1 Fiberansluta koppar- och radiolänkanslutna telestationsområden Hösten 2014 finns ca 155 telestationsområden i länets definierade bristområden kategori 1 och 2 som ej har fibertillgång. Bristområdena definieras i förra bredbandsstrategin enligt följande: 1. Områden som endas nås av kopparkabel, 77 st. 2. Områden som nås via radiolänk, 78 st. 3. Områden med mer än 2 km fågelvägen från fiberansluten telestation. Västra Götalandsregionen har nu tagit emot 27 ansökningar från kommunerna gällande önskemål om bredbandsstöd för att bygga drygt 110 nya fiberanslutningspunkter. Ansökningarna omfattar cirka 75 miljoner kronor för detta. Kommunerna betalar sedan minst lika mycket. För att nå alla kvarvarande bristområden erfordras troligtvis ytterligare ca Mkr. Detta arbete är ett bra sätt att skapa goda möjligheter för fiberföreningsprojekt ute i länets svåraste bredbandsområden med sämst förutsättningar att erhålla fiberutbyggnad kommersiellt. Målet på lång sikt med att dra fram fiber till ej fibrerade telestationer är naturligtvis att skapa förutsättningar för en utbyggnad av fibernätet till hushåll och företag snarare än att boosta ADSL. En spekulation är att befintlig ADSL i områden som byggs ut av fiberföreningar kommer att avvecklas snabbare än i områden som inte täcks av en sådan förening eftersom kundunderlaget för ADSL efterhand försvinner där det finns fiber. EU-kommissionen har godkänt en förlängning av Västra Götalandsregionens bredbandsstöd till och med år Förutsättningarna för detta är att regelverket är detsamma som tidigare. Godkännandet gäller också den kommunala insatsen. 2.2 Nya fiberanslutningspunkter Förutom de telestationsområden som saknar fiberanslutning idag eller har radiolänkanslutning med begränsad kapacitet, bör ytterligare anslutningspunkter skapas i länet. I betänkandet Bredband skissades på att en fiberpunkt ska finnas inom två kilometers avstånd från en abonnent. Detta för att ge förutsättningar för att åstadkomma den kapacitet som kommer att behövas. Hänsyn bör tas till översiktplanering av nya områden, avstånd till befintliga telestationer, var befolkning och arbetsställen finns, var brister i mobiltäckningen finns, inte minst längs kollektivtrafikstråk, var befintlig fiberkapacitet finns och var möjligheter till samförläggning bör tillvaratas. Samråd med marknadens parter bör också ske för att få till så optimala placeringar som möjligt. Utbyggnad av nya fiberanslutningspunkter anses även av EU vara lämpliga offentliga satsningar enligt deras senaste European broadband guidelines 2. Regionalt ansvar: Västra Götalandsregionens och kommunernas stöd har gjort att 110 av 155 bristområden får nya fiberanslutningspunkter. Att denna ambitiösa satsning kan fortsätta är angeläget för att nå de områden som är bredbandsmässigt mest eftersatta på landsbygden. 1 SOU 2008:40, Bredband till hela landet. Bredband European Broadband guidelines, 2013/C 25/01, avsnitt 81

7 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 7 (19) Lokalt ansvar: Uppdaterade kommunala bredbandsstrategier är ett bra sätt för kommunerna att beskriva sin roll i bredbandsarbetet. Kommunerna upphandlar de nya fiberanslutningspunkterna och får stöd genom delfinansiering av VGRs bredbandsstöd till definierade bristområden (se bilaga 3).

8 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 8 (19) 3 Fiberutbyggnad genom fiberföreningar 3.1 Stödja fiberföreningsarbete på landsbygden Hushåll går samman i fiberföreningar för att bygga en lokal fiberstruktur själva. Fiberföreningar drivs med stort engagemang och finansieras huvudsakligen med egna insatser från de anslutna hushållen, av marknadens aktörer samt via stöd från Landsbygdsprogrammet. I Västra Götalands län finns över 200 fiberföreningar sommaren 2015, fördelade på de flesta kommunerna. Dock är inte alltid kommun- eller länsgränser naturliga avgränsningar för fiberföreningarna utan de kan med fördel agera över sådana gränser där det är lämpligt. Via föreningarna är nästan hushåll anslutna med fiber på landsbygden. Ytterligare 130 föreningar fanns i kö för bredbandsstöd inom Landsbygdsprogrammet i sommaren Vid uppstarten av en fiberförening är det mycket som är ovant och komplicerat för föreningens medlemmar och styrelse. Ett bra sätt att komma igång är att söka tillgänglig information från Jordbruksverket ( Bredbandsforum ( Länsstyrelsen ( och Västra Götalandsregionen ( Föreningarna kan även få inspiration och hjälp av andra föreningar som har kommit längre i sin process. Västra Götalands län medverkar redan idag genom informations- och utbildningsmöten till ett sådant informationsutbyte. Alla inblandade måste dock vara medvetna om att förutsättningar och regelverk kan förändras över tid och att det inte är lämpligt att för mycket kopiera vad andra har gjort, särskilt gäller detta utformning av upphandlingar. Varje förening är unik och har sina egna förutsättningar. Vid kontrollstationen år 2017 kan man utifrån de utredningar som då finns, diskutera huruvida villaområden även i tätorter kan bli föremål för offentliga insatser. Ett problem som kan uppstå är att enskilda hushåll som ligger avsides eller i utkanten av en tätort kan hamna utanför både marknadens intresse och fiberföreningarnas områden. I dessa fall är det önskvärt att kommunerna går in och medlar mellan olika aktörer och intressen så att så få som möjligt hamnar i kläm. 3.2 Stödja bildandet av fiberföreningarnas förening Nästa steg i denna utveckling är att fiberföreningarna tar initiativ till och bildar fiberföreningarnas förening, en form av paraplyförening som kan tillvarata de enskilda föreningarnas intressen på ett kommunalt eller till och med delregionalt plan. Sådana paraplyföreningar har redan bildats i Falköping, Gullspång, Munkedal och Svenljunga kommuner. Västra Götalands län bör stimulera till skapandet av fler paraplyföreningar genom aktivt stödjande av sådana initiativ. Information om paraplyföreningar ges alltid vid de informationsmöten som hålls för fiberföreningarna. Det är även i detta fall inte givet att kommun- eller länsgränserna är lämpliga som avgränsare av paraplyföreningarnas verksamhetsområden. Det regionala bredbandsbolaget Netwest och andra kommersiella operatörer kan bistå och marknadsföra paraplyföreningarnas nät mot övrig marknad allteftersom fiberföreningarna har drift, underhåll och avtalsstrukturer på plats för att möta marknadens krav gällande tillgänglighet på kommersiella fibernät.

9 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 9 (19) Regionalt ansvar: Länsstyrelsen ansvarar för Landsbygdsprogrammets hantering i Västra Götalands län. Länsstyrelsen, Regionen, Länsstyrelsen och kommunalförbunden behöver fortsätta att stödja och informera fiberföreningarna i deras arbete med deras ansökningar. Nu måste också arbetet utökas mot att bilda fler s k paraplyföreningar. Lokalt ansvar: Uppdaterade kommunala bredbandsstrategier är ett bra sätt för kommunerna att beskriva sin roll i bredbandsarbetet. Det är också bra om kommunerna har en ansvarig tjänsteman som kan fungera som bollplank och kontaktperson för fiberföreningar. Nationellt ansvar: Fortsätta utveckla nationella webbsidor för stöd till både fiberföreningar och kommuner. är en bra hemsida som fortsätter utvecklas. Bildandet av ett nationellt byanätsforum inklusive en nationell helpdesk vore ett bra sätt att stödja fiberföreningarna i deras arbete.

10 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 10 (19) 4 Kommunernas arbete med att underlätta för marknadens aktörer Kommunerna har en viktig roll i bredbandsarbetet. Utifrån tidigare nämnd påverkan och deltagande i bredbandsutbyggnaden kan man se att några funktioner som idag redan finns på vissa håll, positivt skulle påverka bredbandsarbetet för marknadens alla parter; 1. En uppdaterad bredbandstrategi som tar hänsyn till Plan- och Bygglagens önskemål om att se elektronisk kommunikation som en tjänst av allmänt intresse precis som el, fjärrvärme, vatten och avlopp. 2. Kommunala bredbandssamordnare för att underlätta mellan kommunens olika instanser som påverkas av ett bredbandsprojekt. 3. Grävsamordningsgrupp som bjuder in alla grävande parter på marknaden för att skapa en dialog som kan underlätta och öka samgrävningen mellan dessa parter och därmed också minska antalet grävtillfällen. 4. Översyn över kommunens regelverk, rutiner och kostnader för ledningsrätt, byggnadslov, grävtillstånd, återställning mm. Denna punkt kan ha avgörande betydelse för de kommersiella aktörernas intresse och ger möjligheter att utöka det kommersiella intresset längre ut i villaområden i våra tätorter. Men den kan samtidigt vara en uppoffring för kommunen genom att eventuellt skapa kostnader och kräva resurser av kommunen internt på kort eller lång sikt. 46 av 49 kommuner genomför ett bredbandstrategiarbete. Syftet för dem med detta är att: få en bild av hur bredbandssituationen ser ut i den egna kommunen klargöra vilken roll kommunen bör ta i förhållande till de kommersiella bredbandsaktörerna ta en aktiv roll i arbetet genom att stödja fiberföreningarna i kommunen stödja marknadens aktörer med bättre samordning för att minska grävandet och för att säkerställa ett ökat nyttjande av befintlig kanalisation tillåta moderna grävtekniker som fräsning där detta fungerar skapa enklare rutiner för grävtillstånd sänka kostnaderna för kommunal service i samband med bredbandsarbeten öka bredbandspenetrationen och få ett verktyg för att nå bredbandsmålen 2020 Ett antal kommuner har tack vare de lokala strategiernas effekter fått operatörer att aktivt påbörja fiberbyggande i tätorter med strikt kommersiella förutsättningar. Där är medborgarna nu också beredda att i betydligt större omfattning betala de summor som man gör ute i landsbygden, d v s ca kr/hushåll för att få en fiberaccess som kan ge triple-play tjänster till låga kostnader. Detta är rätt väg framåt för att nå de svenska bredbandsmålen för 2020 och de europeiska digitala agenda-målen. Några av kommunerna i länet har gått ett steg till, de har upphandlat eller diskuterat sig fram till ett samarbete med någon av de kommersiella aktörerna och skrivit avtal med dem för att nå bredbandsmålet för Så har Härryda, Ale, Vara, Borås, Partille och Falköping exempelvis gjort. Detta är ett arbetssätt som hittills har gett goda resultat i form av en kraftigt ökad utbyggnadstakt i dessa kommuner och är troligtvis ett av de effektivaste sätten att nå bredbandsmålen. Marknaden har i de flesta fall ekonomi, resurser och organisation för att genomföra kraftfulla satsningar i de kommersiellt gångbara områdena. Samarbetet mellan kommunerna, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i länet är viktigt och värdefullt i detta sammanhang. Arbetsgruppen UBits prognoser och kalkyler utifrån statistik från PTS, regeringens Bredbandsforum samt egna siffror säger att målen är

11 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 11 (19) rimliga och möjliga att nå om denna typ av bredbandsutbyggnad och med detta koncept fortsätter de närmaste åren. Då stödjer man marknaden på ett optimalt sätt som arbetsgruppen UBit ser det. Exakt var gränsen går mellan var marknadens insatser tar slut och det offentligas åtgärder bör ta vid är svårbedömd och kan variera. Men detta är det lämpligaste sättet att ta sig vidare närmare marknaden från de allra svåraste områdena där fiberföreningarna i länet verkar. Det kan eventuellt behöva skapas ytterligare fiberanslutningspunkter och kanske även nya redundanssträckningar i de områden som definieras som bristområde 3 i ett nästa skede från och med kontrollstationen år Regionalt ansvar: Arbetsgruppen UBit samlar kompetens från olika områden för att stödja kommunerna i deras arbete med att utveckla bredbandsmarknaden regionalt och lokalt. Lokalt ansvar: Uppdaterade kommunala bredbandsstrategier är ett bra sätt för kommunerna att beskriva och kommunicera sin roll i bredbandsarbetet. Utpekade personer agerar som bredbandssamordnare. Kommunerna bör arbeta med att undanröja eventuella administrativa och tekniska hinder för marknadens arbete med bredbandsutbyggnaden.

12 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 12 (19) 5 Välfärdsbredband Ett av de områden där bredbandsutvecklingen och en ökad användning av bredbandsbaserade tjänster inom den offentliga sektorn kommer att ha störst inverkan är vård och omsorg. Det finns mer och mer allmänt tillgänglig information om sjukdoms- och hälsofrågor på nätet, liksom en mängd appar för mobiltelefoner som den enskilde själv kan ladda ner och använda. Det är dock viktigt att påpeka att när detta blir ett offentligt erbjudande till invånarna så är det vårdnadsgivarna, dvs Regionen/landstinget, kommunen eller ett privat vårdbolag, som måste fatta beslut om vad det är som ska erbjudas och på vilka villkor. Det är önskvärt att välfärdsbredband ses som generella kommunikationsmöjligheter över Internet som inte är kopplade till en viss operatör. Ovanpå denna infrastruktur kan enskilda tjänsteleverantörer marknadsföra sina specifika tjänster. Det bör noteras att ITinfrastrukturens krav på robusthet och redundans (se punkten nedan) bör vara större i ett nät som levererar välfärdstjänstser, särskilt vad gäller redundans och batteribackuper. Västra Götalands län har överlämnat till Bredbandsforum att driva frågan om att definiera en standardiserad kommersiell tjänst för välfärdsbredband på den svenska marknaden. I strategins bilaga 4 finns mer beskrivet om vad välfärdsbredband är och i bilaga 2 finns en genomgång av vilka effekter införandet av välfärdsbredband kan ha. Regionalt ansvar: Regionen kan som vårdgivare effektivisera, höja kvaliteten och ge bättre service genom att ta tillvara gjorda erfarenheter och nyttja den senaste tekniken inom området. Lokalt ansvar: Kommunerna kan som vårdgivare effektivisera, höja kvaliteten och ge bättre service genom att ta tillvara gjorda erfarenheter och nyttja den senaste tekniken inom området. Nationellt ansvar: Flera initiativ och utredningar pågår på nationell nivå inom e-hälsa som kan underlätta och förtydliga ovanstående genomförande. Bredbandsforum pratar med de kommersiella leverantörerna om möjligheterna att ta fram en standardiserad tjänst.

13 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 13 (19) 6 Robusthet och redundans Under de senaste åren har en hel del fibersträckningar blivit byggda med offentligt bistånd. Ur ett regionalt perspektiv borde en utredning genomföras år 2017 kring om det eventuellt kan behövas förstärkningar robusthetsmässigt utifrån de 300 fiberföreningsnät som byggs och de drygt 100 nya fiberanslutningspunkter som byggts med finansiering från VGR och kommunerna runt om i länet. Fiberföreningar bör uppmuntras att knyta ihop sig med sina angränsande nät för att minska risken för avbrott vid kabelavgrävning. I detta sammanhang är det viktigt att inte låta kommun- eller länsgränserna utgöra hinder för sådana sammankopplingar. Även inom fiberföreningsprojekten bör man inte ta några större hänsyn till sådana gränser, utan ansluta hushåll och företag på det geografiskt och nätmässigt mest effektiva sättet. Ledningskollen ( är ett verktyg som gör det enkelt för vem som helst som ska gräva i marken att undvika att gräva av andras ledningar. Att registrera alla anlagda nät i Ledningskollen och att alltid göra en kontroll i systemet vid egen grävning, är ett sätt att indirekt öka nätens robusthet eftersom det väsentligt minskar risken för grävskador. PTS senaste risk- och sårbarhetsanalys 3 för sektorn elektronisk kommunikation beskriver att sektorns förmåga att motstå och hantera olika typer av händelser i huvudsak är god. PTS ser dock behov av flera åtgärder för att ytterligare stärka sektorns robusthet och säkerhet. Detta beskrivs ytterligare i Bilaga 4, avsnitt 7. Det är viktigt att återkommande se över robusthet och redundans, i både fasta och trådlösa nät. Behoven utvecklas kontinuerligt liksom den teknik som ska tillgodose dem. Det är viktigt att säkerställa att det finns ett fungerande trådlöst nät i hela länet i händelse av olyckor och andra extraordinära händelser. Robusthet och redundans ur ett annat perspektiv är att de som gräver ner fasta bredbandsledningar bör göra detta i enlighet med branschens rekommendationer. Detta krav ställs redan idag vid anläggning av bredband med stöd från stat och kommun. Bland annat finns sådana rekommendationer både från Svenska Stadsnätsföreningen, SSNf, och från Skanova. Regionalt ansvar: Länet bör genomföra en robusthetsstudie i samband med kontrollstationsarbetet år 2017 och utifrån resultatet av denna diskutera om det kan vara lämpligt att se över robusthet eller redundans inom länet. PTS nätsäkerhetsavdelning bör delta i frågeställningarna. Lokalt ansvar: Kommunerna bör vara flexibla och i sitt samordningsarbete med föreningarna försöka se till att dessa kan organisera sig på det sätt som ger störst nytta för invånare och företag oberoende av kommungränser. Fiberföreningarna knyter redan idag upp sig mot grannkommunerna med sina nät och denna utveckling måste fortsätta. Nationellt ansvar: PTS bör fortsätta att stödja utbyggnad av fibersträckor som ger större robusthet och redundans. 3 Risk och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation, PTS-ER-2014:28

14 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 14 (19) 7 Efterfrågeskapande aktiviteter UBit-gruppen bör genomföra efterfrågeskapande inspirations- och informationsmöten i villaområden i förorter och mindre tätorter. Detta kan ske i samråd med kommunerna och marknadens aktörer för att ge objektiv information om nyttan och de besparingar som kan bli följden av anslutning till kraftfullt bredband. Det man kan göra är att: o Arrangera möten även i tätorter för informationsspridning o Stödja enskilda hushåll som vill samla ihop efterfrågan av intresserade hushåll i sina områden/kvarter. o Gemensamt fråga en kommersiell aktör om möjligheten att få ett erbjudande om kraftfullt bredband. Det finns webbaserade verktyg där man kan visualisera efterfrågan i olika bostadsområden för att öka viljan hos hushållen att ansluta sig till befintliga och planerade utbyggnader och att beställa bredbandstjänster. På Bredbandsforums hemsida finns objektiv information om accesstekniker och om lämpliga avtalsvillkor för hushåll ( Regionalt ansvar: UBit-gruppen bör få fortsatt förtroende att samordna genomförandet av inspirations- och informationsmöten för ökad bredbandsutbyggnad både i landsbygd och inom tätorter. Lokalt ansvar: Kommunerna bör stödja genomförandet av inspirations- och informationsmöten för ökad bredbandsutbyggnad även inom tätorter. Nationellt ansvar: Utifrån rapporten Bredband för Sverige in i framtiden utveckla hur detta skulle kunna stödjas på nationell nivå.

15 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 15 (19) 8 Behov av mer statligt stöd fram till 2020 På grund av det framgångsrika arbetet med fiberföreningar i Västra Götalands län har det skapats en betydande efterfrågan på höghastighetsbredband via fiberanslutning till många hushåll. Kopplat till detta finns också stora behov av offentligt stöd i kommersiellt svåra områden. Därför ser länet att det planerade stödet via Landsbygdsprogrammet för Västra Götalands län troligen kommer att ta slut under år Att ytterligare statligt stöd i linje med det befintliga Landsbygdsprogrammets nivå kan erbjudas till länets bredbandsintresserade och engagerade hushåll inom stödberättigade områden för tiden bedömer vi därför vara en förutsättning för att nå målen i denna regionala bredbandstrategi. Regionalt ansvar: Länet bör synliggöra behovet av mera statliga pengar för bredbandsutbyggnad. Om sådana medel tillförs ska länet verka för att sådana medel tillgängliggörs. Lokalt ansvar: Bistå länet i att sammanställa de behov och den efterfrågan som finns. Nationellt ansvar: Regeringen bör via Jordbruksverket noga följa åtgången av de anslagna medlen till bredbandsutbyggnad inom Landsbygdsprogrammet. Medel bör omfördelas eller ytterligare medel tillskjutas om något län riskerar att bli utan stöd på grund av en livaktig och framgångsrik utbyggnadsverksamhet. Regeringen bör också säkerställa att enhetliga och tydliga riktlinjer får bestå under hela Landsbygdsprogrammets löptid.

16 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 16 (19) 9 Införande av Wifi Hotspots Fler och fler kommuner tittar på möjligheterna att starta bredbandsöar i tätorter för att ge besökare och invånare bättre och billigare bredband än vad deras mobilabonnemang kan åstadkomma. Detta är också ett sätt att avlasta mobilnäten, speciellt vid större evenemang. Utvecklingen har redan påbörjats och den bör fortsätta i harmoni med marknadens befintliga utbud. SKL har tagit fram riktlinjer för hur kommuner kan utforma wifi-punkter utan att på otillbörligt sätt konkurrera med marknadens aktörer 4. Regionalt ansvar: Lyfta fram och sprida information om hur man inför publika Wifi Hotspots på ett korrekt sätt. Lokalt ansvar: Kommunerna kan förbättra bredbandsmöjligheterna för boende och besökare genom att upprätta gratis Wifi Hotspots på strategiska platser enligt SKL:s riktlinjer och enligt gällande lagstiftning. Nationellt ansvar: Regeringen har ett ansvar att se till att det finns ett tydligt regelverk för offentligt stöd till Wifi Hotspots. Det måste finnas möjligheter att främja den typen av initiativ utan att påverka konkurrenssituationen negativt för marknadens aktörer. 4

17 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 17 (19) 10 Mobilt bredband längs kollektivtrafikstråk Ett politiskt mål på regional nivå är att öka intresset för och nyttjandet av kollektivtrafik. Det är viktigt för ökad hållbar utveckling i länet. Ett av sätten att uppnå detta är att ge resenärerna bättre möjligheter än idag att utnyttja digitaliseringens möjligheter både för privat och för professionellt bruk under resorna. En utredning om hur mobiltäckningen längs vägar och järnvägar kan förbättras skulle behöva göras under slutet av 2015 då fler leverantörer byggt sina mobila 4G-nät färdigt. Regionalt ansvar: Utbyggnad och utveckling av bättre bredbandsmöjligheter vid hållplatser och i fordon tillhörande kollektivtrafiken är ett viktigt regionalt ansvar. Lokalt ansvar: Bistå länet och informera om var efterfrågan och områden med dålig täckning finns. Nationellt ansvar: Vidmakthålla att täckningskartor från mobilleverantörerna är korrekta och uppdaterade.

18 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 18 (19) 11 Yttäckande mobilt bredband i hela länet Förbättrad mobil bredbandstäckning över hela länets yta skulle skapa goda förutsättningar för mobilitet för både medborgare, näringsliv och besökare. I början av 2015 lanserades nya täckningskartor med betydligt bättre överensstämmelse med den verkliga täckningen som ett resultat av ett arbete som PTS bedrivit på den tidigare IT-ministerns uppdrag. Länet bör genomföra en utredning om kvarvarande bristområden täcknings- och kapacitetsmässigt under år Utifrån resultatet av denna kan en dialog föras med mobiloperatörerna för en bättre planering av det kommande frekvensområdet 700 MHz som görs tillgängligt Detta frekvensområde har bättre yttäckningsegenskaper än de nuvarande frekvensbanden för 4G på 800 och 900 MHz som är aktuella utanför tätorterna. 700-bandet tillför nästan 50 % mer spektrum på frekvenser under 1000 MHz. Det är också viktigt att säkerställa att det finns ett fungerande trådlöst nät i hela länet i händelse av olyckor och andra extraordinära händelser. Regionalt ansvar: Kartläggning av täckning för yttäckande bredband kan göras tillsammans med kommunerna. Lokalt ansvar: Förbättring av förutsättningarna för mobilt bredband inom kommunerna kan förbättra mobiloperatörernas möjligheter att nå ut på ställen med sämre kundunderlag. Nationellt ansvar: Vidmakthålla att täckningskartor från mobilleverantörerna är korrekta och uppdaterade.

19 Bilaga 1, Handlingsplan till Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län 19 (19) 12 Samhällsmaster En av de åtgärder som föreslogs i PTS rapport (PTS Dnr ) är en samverkansmodell för hur privata och offentliga aktörer bättre ska kunna samarbeta kring trådlös utbyggnad, särskilt i områden där sådan utbyggnad inte förväntas ske på kommersiella grunder. I Norge har man haft stora framgångar med den så kallade Hagamodellen, som förhoppningsvis kan utgöra ett gott exempel för hur en samverkansmodell kan fungera i Sverige, förutsatt att ett sådant agerande är i överensstämmelse med gällande svenska lagar och regler. Målet med denna samverkansmodell är att man genom diskussion och samarbete ska kunna förbättra viktiga utbyggnadsmoment, t.ex. bygglovsprocessen, och kommunikationen i stort mellan offentliga verksamheter och teleoperatörer. Modellen innebär att kommuner kan peka ut behovet av basstationer i områden som inte är av kommersiellt intresse för teleoperatörerna. Om det där har saknats kraft eller fiber kan teleoperatören be kommunen om medel i form av kontantbidrag för att det ska bli kommersiellt intressant för en vidare utbyggnad av mobilnätet. Kommunerna har även möjlighet att ansöka om statsstöd för vidare utbyggnad av mobilnäten. I Norge har Hagamodellen resulterat i närmare 100 nya mobilsajter. Genom en bättre kartläggning över platser som i dagsläget saknar mobiltäckning skulle det vara möjligt för kommunerna att på eget initiativ bygga så kallade samhällsmaster d v s själva masten inklusive anslutning till elkraft och fiber. Dessa samhällsmaster måste sedan vara tillgängliga och öppna för samtliga teleoperatörer att installera mobilceller och egen transmissionsutrustning vid. Kostnaden för att förbättra och förtäta mobilnäten skulle därigenom bli lägre för teleoperatörerna vilket skulle gynna ytterligare etablering av infrastruktur i kommersiellt mindre attraktiva områden. Utplacering av samhällsmaster är också en åtgärd för att säkerställa att det finns ett fungerande trådlöst nät i händelse av olyckor och andra extraordinära händelser. Regionalt ansvar: Kartläggning av täckning för yttäckande bredband kan göras tillsammans med kommunerna. Lokalt ansvar: Kommunerna kan förbättra bredbandsmöjligheterna för boende och besökare genom att verka för uppförandet av samhällsmaster. Detta förbättrar mobiloperatörernas möjligheter att nå ut på ställen med sämre kundunderlag. Nationellt ansvar: Regeringen har ett ansvar att se till att det finns ett tydligt regelverk för offentligt stöd till samhällsmaster. Det måste finnas möjligheter att främja den typen av initiativ utan att påverka konkurrenssituationen negativt för marknadens aktörer. PTS kommer att redovisa en rapport kring regelverket under hösten 2015.