Upphandling och inköpssamordning vid Statens kärnkraftinspektion (SKI)
|
|
- Britt Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKI-PM Datum Vår referens Fastställd Judith Melin Författare Per Olov Nützmann Tomas Israelsson Upphandling och inköpssamordning vid Statens kärnkraftinspektion (SKI) Alla inköp vid SKI skall ske i ljuset av reglerna i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). Lagens syfte är att formalisera och strukturera de offentliga inköpen, men LOU innehåller också viktiga vissa undantag och möjligheter till förenklingar. I avsnitt 4 nedan finns rutiner för offentlig upphandling vid Statens kärnkraftinspektion. Dokumentet innehåller en beskrivning av LOU samt en handledning för hur en upphandling skall genomföras vid SKI. Till dokument finns också bilagor med blanketter och mallar som kan vara användbara. 1. Samordning av inköp av varor och tjänster Inköpen av varor och tjänster till SKI är relativt omfattande. En analys av upphandlingsform samt möjligheter till samordning måste därför alltid ske innan ett beslut om inköp eller anskaffning tas. I många fall är det klart att s.k. direktupphandling eller avrop kan göras medan det i andra fall kan var mer tveksamt vilken upphandlingsform som krävs eller är lämplig. Vid inköp oavsett inköpsform behöver det alltid säkerställas att - förmånliga priser och avtal utnyttjas, - kostnader för service- och underhåll beaktas, - leverantörens ekonomiska ställning, skattestatus, miljöprofil etc. överensstämmer med statliga krav, - faktureringsregler, betalningsvillkor överensstämmer med statliga krav, - kostnader blir rätt bokförda och i förekommande fall kan lånefinansieras, - IT-utrustning är förenlig med vår tekniska plattform och - Att inventarier och stöldbegärlig egendom blir registrerad. För att uppnå detta krävs en viss inköpssamordning inom SKI samt en begränsning i vad enheterna självständigt får hantera. Områden där SKI:s enheter, inom ramen för den budget och delegeringsordning som är fastställd, självständigt kan göra inköp eller avrop är följande
2 SKI 2 (31) - Resor och hyrbilar enligt ramavtal - Hotell och konferens enligt ramavtal eller myndighetsavtal - Representation - Tryckeri och kopiering enligt ramavtal - Konsulter/tjänster enligt ramavtal - Upphandlingar inom ramen för forskningsverksamheten samt inom SIP och SNNAP, där det som köps in bedöms falla utanför LOU:s tillämpning. SIP tillämpar i dessa fall de särskilda bestämmelser som fastslagits i Procurement Policy Document (PPD). I tveksamma fall skall administrativa enheten kontaktas. Inför övriga inköp än de som nämnts ovan skall den Administrativa enheten, eller, när det gäller datorer, programvaror och annan IT-utrustning, IT-enheten, kontaktas innan upphandling eller inköp genomförs. Kontakten innebär inte att ansvaret för själva upphandlingen eller beslutet lämnar den enhet som skall göra inköpet. Syftet är att stödja i val av produkt, tjänst och leverantör samt att formella och tekniska krav tillgodoses. Om det vid analys av upphandlingsform framkommer att direktupphandling inte kan göras ansvarar berörd enhet för att ta fram ett förfrågningsunderlag. Underlaget skall tas fram i samråd med den Administrativa enheten. 2. Inköpsanmodan till berörd enhet För vissa varor och tjänster ligger budget och ansvaret för anskaffning centralt inom SKI. Det gäller till exempel möbler, ändring- och underhåll av lokaler, telefoni, kontorsmateriel, IT-utrustning och programvaror inom det gemensamma nätet. Vid behov av sådana produkter eller tjänster skall en inköpsanmodan lämnas till berörd enhet. Normalt används blanketten SKI inköpsanmodan (se bilaga X nedan). I mer komplicerade fall tas kontakt med berörd enhet för närmare diskussion om hur ärendet skall dras vidare. 3. Ansvarsfördelning inom SKI Område Ansvar Inköpsbeslut och bedömning av upphandlingsform inom ramen för ansvarsområde och delegering. Självständigt besluta om inköp enligt avsnitt 2. Tillse att förfrågningsunderlag tas fram när så Erfordras, utvärdera och fatta tilldelningsbeslut. Resp. chef / budgetansvarig Stöd för tillämpning av LOU, upprättande av Förfrågningsunderlag, tilldelningsbeslut m.m. A/Tomas Israelsson
3 SKI 3 (31) Samordning av inköp av möbler, telefoni, inventarier och annan utrustning (exkl. datorer och programvaror) Gällande ramavtal, behörighet till avropa.nu Samordning av inköp av kontorsmaterial Samordning av inköp av presentartiklar, reklamartiklar o.dyl. Samordning av inköp av utbildningstjänster Övriga frågor inom området A/Thomas Woxberg A/Thomas Woxberg A/Margareta Karlsson Informationsenheten P/Anna-Lisa Gillgren A/Per Olov Nützmann
4 SKI 4 (31) 4. Rutiner för offentlig upphandling vid Statens kärnkraftinspektion Innehåll Inledning 6 I. En beskrivning av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling 7 1. LOU en översikt Moment vid offentlig upphandling Vilka inköp omfattas av LOU Leverantörers rätt till överprövning och skadestånd Offentlighet och sekretess vid upphandling Medbestämmandelagen (MBL) Gemensamma principer för upphandling Om LOU:s uppbyggnad samt om A- resp. B-tjänster Sju kapitel varav fyra av relevans för SKI Upphandlingar av A-tjänster över tröskelvärdet A- och B-tjänster enligt bilagan till LOU Moment vid upphandling enligt LOU Internt inköpsbeslut fattas Analys av upphandlingsform sker Förfrågningsunderlag upprättas Annonsering av upphandling sker i elektronisk databas Intresserade tillställs förfrågningsunderlaget Anbudstiden löper och anbud inkommer Anbuden öppnas, kontrolleras och värderas Beslut om val av leverantör fattas Information om beslut skickas till samtliga anbudsgivare Överprövningsfrist löper (ca 10 dagar) Avtal tecknas med leverantör Överprövning och ingripande av domstol Undantag för forskningstjänster samt vissa internationella avtal Vissa internationella avtal ( bistånd ) Forskning 20
5 SKI 5 (31) II. Handledning för offentlig upphandling 22 A. Dokument i ett upphandlingsärende 23 B. Förfrågningsunderlaget 24 C. Annonsering av upphandlingen 27 D. Korrespondens med anbudsgivare under anbudstiden 27 E. Öppningsprotokoll och sent inkomna anbud 28 F. Utvärdering och utvärderingsdokumentation 28 G. Tilldelningsbeslut och tiodagarsfristen för överprövning 28 H. Frågor om sekretess vid offentlig upphandling 29 III. Blanketter och mallar 31
6 SKI 6 (31) Inledning I lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) finns regler om upphandling inom stat, kommun och landsting mm. Enligt LOU:s terminologi är Statens kärnkraftinspektion (SKI), en upphandlande enhet som har att tillämpa bestämmelserna i LOU. LOU har väsentligen tillkommit för att införliva EG:s upphandlingsdirektiv med svensk rätt. Det finns också ett antal upphandlingsområden som är undantagna från upphandlingsdirektiven men som Sverige ändå önskat ha reglerade av LOU, bl.a. upphandlingar understigande de s.k. tröskelvärdena. Sådana upphandlingar skall följa reglerna i lagens sjätte kapitel som innehåller i huvudsak nationella regler. Ett huvudsyfte med reglerna kan sägas vara att de offentliga upphandlingarna skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras på ett affärsmässigt sätt. Förfarandet vid offentlig upphandling kan på goda grunder upplevas som komplicerat och det är av detta skäl viktigt att planera och förbereda upphandlingar väl. Det mest centrala momentet i upphandlingsarbetet kan sägas vara framtagandet av förfrågningsunderlaget, där den efterfrågade tjänsten eller varan specificeras. Vid bedömningen av vilket anbud som skall antas är myndigheten bunden av vad som angivits i förfrågningsunderlaget och det finns inga möjligheter att göra avsteg från detta för att en viss leverantör önskas. Till LOU är kopplat ett förfarande med överprövning i länsrätt samt sanktionsbestämmelser om skadestånd till förfördelad leverantör. I vissa fall behöver inte ett fullständigt upphandlingsförfarande med annonsering genomföras. Ett exempel på detta är vid s.k. direktupphandling pga. lågt värde. SKI har beslutat att gränsen för detta går vid 5 basbelopp (2004: kr). Andra situationer där inköp kan göras med ett förenklat förfarande är vid så kallade avrop från statliga ramavtal. Där ramavtal tagits fram inom ramen för den statliga inköpssamordningen är det en skyldighet för statliga myndigheter att i första hand använda sig av dessa. Upphandlingsinformationen vid SKI består av två delar. I den första delen (I) finns en allmän beskrivning av regelverket och dess innebörd för upphandling vid SKI. I den andra delen (II) finns en mer konkret handledning för hur centrala delmoment vid upphandling av varor och tjänster vid SKI skall genomföras. Som bilagor till dokumentet finns i viss utsträckning mallar som kan användas i upphandlingsförfarandet.
7 SKI 7 (31) I. En beskrivning av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) 1. Lagen om offentlig upphandling (LOU) - en översikt 1.1 Moment vid en upphandling enligt LOU. LOU är en förfarandelag som anger hur bland annat offentliga myndigheter skall genomföra sina upphandlingar. Reglerna i LOU har som övergripande syfte att de offentliga upphandlingarna skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras på ett affärsmässigt sätt. I lagen finns ett flertal undantag och särbestämmelser, men nedanstående skiss ger en översiktlig bild över de moment som ingår i en konventionell upphandlingsprocess. Vad de olika momenten innebär i detalj utvecklas nedan i avsnitt 3 samt i Handledning för upphandling vid SKI. Moment som innebär mest komplicerat arbete är markerade med fet ruta. Figur: flödesschema offentlig upphandling Internt inköpsbeslut fattas Analys av upphandlingsform sker Förfrågningsunderlag upprättas Anbudstiden löper och anbud inkommer Intresserade tillställs förfrågningsunderlaget Annonsering av upphandling sker i elektronisk databas Anbuden öppnas, kontrolleras och värderas Beslut om val av leverantör fattas Information om beslut skickas till samtliga anbudsgivare Avtal tecknas med leverantör Överprövningsfrist löper (ca 10 dagar) Eventuell överprövning i länsrätten
8 SKI 8 (31) 1.2 Vilka inköp omfattas av LOU? I princip kan sägas att all SKI:s upphandling omfattas av LOU eftersom lagen i någon utsträckning behandlar alla former av inköp till myndigheten. Vissa upphandlingar avseende forskningstjänster och upphandlingar vid vissa internationella avtal ( bistånd ) är emellertid undantagna från flertalet regler i lagen. Dessa kan därigenom upphandlas utan att de i lagen föreskrivna procedurreglerna behöver tillämpas. Närmare information om forsknings- och biståndsundantagen finns nedan i avsnitt 4. Direktupphandling vid lågt värde eller synnerliga skäl Vid sidan om de ovan nämnda undantagen, så finns det en generell lättnad för upphandlingar där värdet är lågt eller där det föreligger synnerliga skäl. Sådana upphandlingar får göras genom s.k. direktupphandling. Direktupphandling innebär att en leverantör kan kontaktas exempelvis via telefon och att ingen annonsering eller infodrande av offerter etc. måste föregå avtalet. Ofta kan det emellertid vara lämpligt att även i dessa fall begära in skriftligt anbud och teckna ett formellt kontrakt. Det bör observeras att direktupphandling inte är undantagen från LOU:s bestämmelser om överprövning och skadestånd och att det således finns sanktioner mot felaktig tillämpning. Det är upp till myndigheten att fastställa vad som avses med lågt värde och vid SKI har fastslagits att gränsen för direktupphandling för närvarande går vid 5 prisbasbelopp (År 2004: kr * 5= kronor). Observera att beloppsgränsen avser en sammanräkning av värdet på varor eller tjänster av samma slag (kompetensområde) som upphandlas under ett kalenderår. Finner myndigheten att gränsen kommer att överskridas under det kommande året skall tjänsterna inte direktupphandlas utan upphandlas med något av de förfaranden som står till buds. Med synnerliga skäl avses enbart fall där en vanlig upphandling inte hinner göras då oförutsedda händelser uppstått som SKI inte kunnat råda över. Det skall i princip vara fråga om situationer av force majeure-liknande karaktär och således fråga om trängande brådska. Den statliga inköpssamordningen en undantagsliknande institution Sina många myndigheter till trots utgör staten som bekant endast en (1) juridisk person. I syfte att spara resurser för staten finns en statlig inköpssamordning. Tanken är att staten genom ett samordnat inköpsförfarande skall komma i åtnjutande av lägre priser, och att upprepade upphandlingsförfaranden undviks. Ramavtalen handhas av 12 särskilda ramavtalsansvariga myndigheter under samordning av Statskontoret. Genom att avropa (beställa) varor och tjänster från leverantörer som tecknat statliga ramavtal, undviker beställaren arbetet med egen upphandling. Avrop innebär således inget undantag från upphandlingsreglerna (snarare en klok tillämpning av dem), men kan i många fall ha samma praktiska innebörd för den avropande myndigheten. Enligt förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning skall ramavtalen användas om inte myndigheterna finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre. Statskontoret skall underrättas för det fall en myndighet avser att
9 SKI 9 (31) upphandla utan att använda ramavtalen. Med tanke på den administrativa kostnad som är förenad med ett upphandlingsförfarande torde det endast undantagsvis finnas anledning för SKI att inte använda sig av de statliga ramavtalen. Det finns idag ramavtal på ett flertal centrala områden. Information om avtalen finns på inköpssamordningens hemsida: och kan även fås av intendenturansvarig vid administrativa enheten. Inför all upphandling skall kontrolleras om det finns ramavtal för den tjänst eller vara som skall upphandlas. Icke-annonsering i särskilda fall I vissa speciella situationer får förfarandet med annonsering förbigås enligt LOU. Enligt 6 kap. 2 b LOU får detta göras i följande alternativa fall: 1. det vid en annonserad förenklad upphandling inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud, under förutsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats, 2. varorna framställs enbart för forskning, utveckling, experiment eller studier, under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader, 3. det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör, eller 4. det gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser och ett byte av leverantör skulle medföra oskäliga tekniska eller ekonomiska olägenheter. Det handlar således om situationer då ett förfarande med annonsering framstår som obehövligt till följd av att det i princip endast kan finnas en leverantör. Det är viktigt att bedömning av om detta kan vara fallet inte görs för snävt eller på annat sätt som begränsar eller snedvrider konkurrensen. Notera också att förfarandet inte innebär någon förenkling eller något undantag i andra avseenden. Även i dessa fall skall således ett förfrågningsunderlag upprättas och en prövning ske mot där uppställda villkor. För det fall att ytterligare leverantörer hör av sig trots att ingen annonsering skett och således myndighetens bedömning varit felaktig skall dessa leverantörer tillställas förfrågningsunderlaget och ges möjlighet att lämna anbud. 1.3 Leverantörers rätt till överprövning och skadestånd Som nämnts är huvudsyftet med LOU att offentliga inköp skall ske med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns samt i övrigt genomföras på ett affärsmässigt sätt. För att tillförsäkra att så också blir fallet finns i lagen regler som ger leverantörer rätt att få myndighetens tilldelningsbeslut prövat av domstol, samt under vissa omständigheter rätt till skadestånd. På ansökan av anbudsgivare sker överprövning av upphandling i allmän förvaltningsdomstol (länsrätt). Prövningen innebär att domstolen tar ställning till om myndighetens upphandling är förenlig med LOU. För det fall länsrätten anser att fel begåtts kan länsrätten besluta att upphandlingen skall göras om, alternativt att den får avslutas först efter att rättelse skett.
10 SKI 10 (31) Skadeståndstalan kan väckas av anbudsgivare vis allmän domstol (tingsrätt). I de fall där en upphandlande enhet (myndigheten) inte följt bestämmelserna i lagen skall uppkommen skada ersättas. Det kan potentiellt bli fråga om stora skadestånd, särskilt om en leverantör kan visa att denna var den rättmätiga vinnaren av kontraktet. 1.4 Offentlighet och sekretess vid upphandling Tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet gäller även vid offentlig upphandling. Eftersom upphandlingsprocessen skall genomföras i konkurrens och förfarandet kan liknas vid en tävling mellan leverantörerna, finns emellertid oerhört viktiga regler om sekretess. Enligt 6 kap 2 sekretesslagen (1980:100) gäller absolut sekretess för de inkomna anbuden fram till dess att ett tilldelningsbeslut har fattats. Ovanstående innebär att inga handlingar eller uppgifter ur handlingar får lämnas ut till dess att myndigheten har fattat ett tilldelningsbeslut. Även efter denna tidpunkt kan sekretess föreligga för uppgifter ur anbuden. Detta måste emellertid prövas enligt andra och mindre restriktiva bestämmelser i sekretesslagen. För en leverantör som vill klaga på ett tilldelningsbeslut är det givetvis viktigt att kunna ta del av så mycket av handlingarna som möjligt. 1.5 Medbestämmandelagen (MBL) Informationsplikt enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) måste beaktas i samband med upphandling av konsulttjänst. Fackligt veto kan enligt 38 MBL läggas in mot att anta en viss anbudsgivare om denna inte uppfyller krav på leverantören som ställts i enlighet med 6 kap 9-10 LOU. De fackliga organisationerna skall informeras vid tjänsteupphandlingar som avser den egna verksamheten och beredas möjlighet att deltaga. För konsultbehov som identifieras i verksamhetsplaneringen sker samlad förhandling i samband med att verksamhetsplanen förhandlas. För konsultbehov som uppstår under verksamhetsåret och överstiger 2 basbelopp skall alltid de fackliga organisationerna informeras och ges möjlighet till förhandling. 1.6 Gemensamma principer för upphandling Huvudregeln om affärsmässighet Enligt huvudregeln om affärsmässighet i LOU, skall alla upphandlingar genomföras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. De EG-rättsliga principerna om icke-diskriminering, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande gäller vid alla upphandlingar oavsett värde.
11 SKI 11 (31) Principen om icke-diskriminering Det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund av nationalitet. Den upphandlande enheten får tex inte ge ett lokalt företag företräde med anledning av dess geografiska läge. Likabehandlingsprincipen Alla leverantörer skall behandlas lika. Alla måste t.ex. få samma information, vid samma tillfälle. Principen om transparens Upphandlingen skall kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna skall ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som skall upphandlas. Annonsering skall normalt ske. Vidare skall upplysningar om tilldelningsbeslut lämnas. Proportionalitetsprincipen Kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som skall upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande Innebär bl.a. att intyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga medlemsländerna.
12 SKI 12 (31) 2. Om LOU:s uppbyggnad samt om A- resp. B-tjänster 2.1 Sju kapitel varav fyra är relevanta för SKI Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är indelad i 7 kapitel med följande innehåll: 1 kap Allmänna bestämmelser 2 kap Varupphandling över tröskelvärdet 3 kap Byggentreprenad 4 kap Vatten-, energi-, transport-, och telekommunikationsområdena 5 kap Upphandling av A-tjänster över tröskelvärdet 6 kap Upphandling av varor och tjänster under tröskelvärdet samt upphandling av B- tjänster 7 kap Överprövning, skadestånd mm Kapitel 2-4 saknar relevans för SKI och kommer inte att behandlas i det följande. Nedan sker en snabb genomgång av innehållet i övriga kapitel. Kapitel: Innehåll och kommentar: 1 Tillämpningsområde, definitioner, regler om viss upplysningsplikt. 5 Regler för upphandling av s.k. A-tjänster över tröskelvärdet. Med A-tjänster avses tjänster upptagna i avdelning A i bilagan till LOU (se nedan). Tröskelvärdet är f.n. på 1,4 mkr. För de flesta av dessa tjänster finns möjlighet till avrop från statliga ramavtal. För övriga tjänster ligger SKI:s upphandlingar i regel under tröskelvärdet varmed upphandling sker enligt 6 kap. 6 Regler för upphandling av B-tjänster oavsett värde samt A-tjänster och varor under tröskelvärdet (1,4 mkr). Med B-tjänster avses tjänster upptagna i avdelning B i bilagan till LOU (se nedan). Reglerna föreskriver delvis förenklade förfaranden för upphandling samt möjlighet till direktupphandling. 7 Regler om överprövning hos länsrätten av myndighetens tilldelningsbeslut, samt regler om att en myndighet som genom att bryta mot reglerna i LOU skall ersätta uppkommen skada för leverantör (skadestånd). 2.2 Upphandlingar av A-tjänster över tröskelvärdet Upphandlingar av varor och A-tjänster över tröskelvärdet (1,4 mkr) innebär ett betydligt mer komplicerat förfarande än vid övriga upphandlingar. Bl.a. skall annonsering ske genom Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer och en rapport skrivas för Europeiska Gemenskapernas kommission. I dagsläget förefaller det osannolikt att SKI kommer att göra sådana upphandlingar. Av dessa skäl omfattas sådana upphandlingar inte av detta material eller av SKI:s upphandlingshandledning. Vid eventuellt behov av sådan upphandling får sannolikt extern kompetens anlitas. Beräkning av tröskelvärdet skall normalt göras för avtalets hela löptid. Tröskelvärden angivna i kronor återfinns i förordning (2000:63) om tröskelvärden vid offentlig upphandling
13 SKI 13 (31) 2.3 A- och B-tjänster enligt bilagan till LOU. Av det ovan sagda framgår att det kan ha betydelse för valet av förfarande vilken typ av tjänst som avses upphandlas. Av nedanstående tabell framgår uppdelningen av tjänsteslag som gjorts i bilagan till LOU. A-tjänster (tröskelvärde: 1, 4 mkr) B-tjänster 1. Underhåll och reparation av motorfordon, 17. Hotell- och restaurangtjänster hushållsartiklar och maskinutrustning 2. Landtransport, inkl. säkerhetstransporter, kurir- och 18. Rälsbunden transport taxitransport, utom postbefordran 3. Lufttransport, utom postbefordran 19. Sjötransport och annan vattenburen transport 4. Postbefordran till lands och i luften, utom sådana tjänster som avses i avdelning B Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats, eller i hamnar 5. Telekommunikation 21. Juridiska tjänster*** 6. Finansiella tjänster: a. Försäkringstjänster b. Bank- och förvaltningstjänster mot avgifter, provision, ränta och andraformer av ersättningar 22. Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster 7. Datatjänster och därmed anknutna tjänster 23. Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter 8. Tjänster för forskning och utveckling, som endast 24. Utbildning, inkl. yrkesutbildning gäller den egna verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten 9. Redovisning, revision och bokföring 25. Hälso- och sjukvård samt socialtjänst 10. Marknadsundersökningar, inkl. opinionsmätningar 26. Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksamhet 11. Konsulttjänster för administration och organisation av företag 12. Arkitekttjänster, ingenjörs- och konstruktörstjänster, stadsplanerings- och landskapsarkitekturstjänster, anknutna vetenskapliga och tekniska konsulttjänster samt tjänster avseende teknisk provning och analys 13. Tjänster avseende annonsering (reklam) 14. Fastighetsförvaltning, inkl. städning och löpande underhåll 15. Förlags- och tryckeritjänster, som utförs mot ersättning 16. Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande verksamhet 27. Andra tjänster (tolkas restriktivt)
14 SKI 14 (31) 3. Moment vid upphandling enligt LOU I avsnitt 1.1 gavs en översikt över vilka moment som förekommer vid en konventionell upphandling. I detta avsnitt sker en något utvecklad diskussion om vad respektive moment innebär. Ytterligare information finns i Handledning för upphandling vid SKI. 3.1 Internt inköpsbeslut fattas Detta moment är inte särskilt föreskrivet i LOU, eller av annan anledning tvingande. Det finns heller inga formkrav för hur ett dylikt inköpsbeslut skall vara utformat utan detta kan variera från fall till fall. Momentet får snarast ses som en erinran om att ett inköp skall vara sanktionerat av och förankrat inom myndigheten. Vid upphandling av konsulttjänster är det dock lämpligt att redan i detta skede med bistånd av personalenheten informera fackliga organisationer i enlighet med kraven i medbestämmandelagen (MBL). Observera också att ett upphandlingsförfarande i många fall tar resurser främst tid i anspråk och att det av detta skäl är lämpligt att i görligaste mån redan i verksamhetsplaneringen beakta vilka upphandlingar som behöver göras under påföljande verksamhetsår. 3.2 Analys av upphandlingsform sker Enligt LOU finns ett antal olika former för upphandling. Det första som bör göras inför en upphandling är därför att analysera vilken form som skall användas. Som nämnts ovan under punkten 1.2 omfattas inte vissa upphandlingar av LOU (vissa forskningsoch biståndstjänster). Sådana tjänster kan således upphandlas formlöst utan beaktande av LOU. Givetvis finns dock i andra lagar krav på att myndigheten i alla sammanhang uppträder på ett objektivt och neutralt sätt i förhållande till enskilda och att ingen leverantör får gynnas på ett otillbörligt sätt. Vidare gäller att det på vissa områden har skett upphandlingar inom ramen för den statliga inköpssamordningen. Finns sådana ramavtal skall myndigheten som huvudregel göra s.k. avrop från befintliga ramavtal. Avrop innebär att myndigheten beställer varor eller tjänster till i förväg framförhandlade villkor. Information om befintliga ramavtal finns på och kan också fås av intendenturansvarig vid den administrativa enheten. För upphandlingar enligt 6 kap. LOU vilka omfattas av dessa rutiner finns annars följande upphandlingsformer.
15 SKI 15 (31) Förenklad upphandling (FU): FU innebär i korthet att ett detaljerat förfrågningsunderlag upprättas vilket tillsänds samtliga leverantörer som efter annonsering i nationell databas önskar ta del av det. Samliga leverantörer har rätt att lämna anbud. Urvalsupphandling (UU): UU används då man vill begränsa antalet anbudsgivare. I korthet innebär UU att myndigheten i annonsen anger att de som vill kan anmäla intresse om att lämna anbud. I annonsen anges vad upphandlingen gäller och hur många som kommer att bjudas in att lämna anbud. I annonsen anges vidare vilka krav som ställs för leverantören att komma i fråga. Myndigheten väljer sedan ut det antal som angivits och skickar förfrågningsunderlaget till dessa. I övrigt går upphandlingen till på samma sätt som vid FU. Direktupphandling (DU): DU får enligt LOU bara göras om upphandlingens värde är lågt (se vidare under punkten 1.2 ovan). Detta innebär enligt SKI:s nuvarande beslut värden upp till 5 basbelopp ( skr). Vid DU behöver inte upphandling annonseras eller anbud infordras från fler än en leverantör. Anbud kan lämnas både skriftligt och muntligt. Dock gäller fortfarande principen om affärsmässighet och LOU:s överprövningsregler kan komma att tillämpas. Observera att det enligt LOU alltid är tillåtet att istället välja exempelvis en FU även om värdet är lågt. 3.3 Förfrågningsunderlag upprättas Oavsett om upphandlingsformen FU, UU eller DU används skall ett förfrågningsunderlag upprättas. Detta gäller således även vid direktupphandling, där emellertid kraven på utformningen är betydligt lägre än vid andra upphandlingsformer. Upprättandet av förfrågningsunderlaget är annars den enskilt mest krävande delen av upphandlingsprocessen. Av förfrågningsunderlaget skall framgå samtliga krav på det som upphandlas samt på leverantören. Vidare skall det framgå vilken utvärderingsmodell som myndigheten avser att använda, d.v.s. vilka kriterier som ligger till grund för myndighetens tilldelningsbeslut. Det är inte tillåtet att ändra eller modifiera krav eller utvärderingskriterier efter att förfrågningsunderlaget har skickats ut. Det är inte heller tillåtet att acceptera avsteg från uppställda krav. Vidare gäller att kravspecifikation samt utvärderingsmodell skall vara så tydlig att anbudsgivare så långt som är språkligt och praktiskt möjligt kan förutse innebörden av dem. Krav och utvärderingskriterier får inte vara diskriminerande eller ställda på ett sätt som gör att viss leverantör otillbörligen gynnas. Naturligtvis uppställer inte LOU något förbud mot att en viss leverantör är på objektiva grunder överlägsen övriga anbudsgivare. I förfrågningsunderlaget ställs vanligen krav dels på leverantören (kvalifikationskrav), dels på det som uppdraget omfattar (kravspecifikation). Kvalifikationskrav kan
16 SKI 16 (31) uppställas för att få in uppgifter om anbudsgivarens tekniska förmåga samt ekonomiska stabilitet. Vid UU görs kvalificeringen i ett särskilt väl avgränsat steg (före inbjudan att lämna anbud), medan det vid FU sker som ett led i anbudsutvärderingen. De krav som ställs på leverantören måste ha ett naturligt samband med den aktuella upphandlingen och innebär en sorts ribba att ta sig över. De som tagit sig över får sedan sina anbud prövade och vem som klarat ribban med störst marginal blir ofta ointressant. Varje krav som ställs skall kunna kopplas till ett bevis. Kravspecifikation är en beskrivning av kraven på det arbete som leverantören skall utföra. Här är det viktigt att uttrycka sig precist och noggrant. Den upphandlande enheten får inte anta ett anbud som inte uppfyller alla krav. Det är därför viktigt att noga skilja på vad som krävs ( skall-krav ) samt vad som är önskemål ( bör-krav ). För bör-krav skall av förfrågningsunderlaget framgå hur graden av uppfyllelse kommer att utvärderas. Vid upphandling finns två utvärderingsgrunder att välja mellan; lägst pris alternativt ekonomsikt mest fördelaktiga anbud. Det skall anges i förfrågningsunderlaget vilken av dessa två utvärderingsmodeller som används. Om utvärderingsgrunden lägsta pris används får enbart priset vara avgörande för valet mellan den leverantörer som uppfyller samtliga krav som ställs på tjänsten. Om istället väljs ekonomsikt mest fördelaktiga anbud skall i förfrågningsunderlaget också framgå samtliga utvärderingskriterier som kommer att påverka utvärderingen. Vid sidan av kvalificeringskrav, kravspecifikation och utvärderingsgrund skall förfrågningsunderlaget innehålla uppgifter om vilka administrativa bestämmelser som gäller för upphandlingen. Även dessa är normalt av typen skall-krav och brister avseende dessa leder till att anbudet inte får tagas upp till prövning. Ett exempel på en sådan administrativ bestämmelse är angivelsen av sista anbudsdag. 3.4 Annonsering av upphandling sker i elektronisk databas När förfrågningsunderlaget utformats annonseras upphandlingen i en elektronisk databas. Vid SKI används Anbudsjournalen ( Det hela är mycket enkelt och innebär efter inloggning att vissa basuppgifter om upphandlingen fylls i tillsammans med kontaktuppgift för beställning av förfrågningsunderlag etc. Annonsering är kostnadsfritt för upphandlande enheter och finansieras av prenumerationer av anbudsgivare. 3.5 Intresserade tillställs förfrågningsunderlaget Under anbudstiden kan vem som helst begära att få sig förfrågningsunderlaget tillsänt. För det fall att det inkommer frågor avseende underlaget är det viktigt att tänka på likabehandlingsprincipen och att inte gynna vissa leverantörer. I princip skall förfrågningsunderlaget vara så tydligt att ytterligare information inte behövs, och görs förtydliganden måste övervägas om denna information måste delges samtliga som tillsänts förfrågningsunderlaget.
17 SKI 17 (31) 3.6 Anbudstiden löper och anbud inkommer Inkomna anbud ankomststämplas men förvaras oöppnade i ett låst skåp. 3.7 Anbuden öppnas, kontrolleras och värderas Öppning När anbudstiden gått ut skall anbuden öppnas vid en förrättning där minst två personer skall deltaga. Anbuden förtecknas i ett anbudsprotokoll som signeras av de närvarande. Kontroll av anbud I samband med öppningen alternativt i ett senare skede skall anbuden kontrolleras med avseende på de grundläggande administrativa kraven samt av om kvalificeringskraven uppfylls. De anbud som har brister i dessa avseenden utesluts från vidare prövning. Värdering av anbud De anbud som kvarstår efter kvalificeringsfasen skall utvärderas och rangordnas. Utvärderingen skall ske strikt efter den modell som har angivits i förfrågningsunderlaget och skall resultera i att en leverantör utses till vinnare. 3.8 Beslut om val av leverantör fattas När värderingen av anbuden är färdig har en (eller vid ramavtalsupphandling flera) vinnare utsetts. Myndigheten skall då fatta ett tilldelningsbeslut. I beslutet skall framgå vem som tilldelats kontraktet samt skälen för detta. Detta beslut är inte ställt till någon särskilt mottagare utan kan sägas vara ett internt beslut vid myndighetens handläggning av upphandlingsärendet. Observera att beslutet inte innebär att ett kontrakt har tecknats med den leverantör som valts. Kontraktskrivning måste vänta tills den tiodagarsfrist löpt enligt punkten 3.10 nedan. 3.9 Information om beslut skickas till samtliga anbudsgivare Då beslut har fattats skall samtliga anbudsgivare informeras om innehållet i beslutet. Detta är ett viktigt led för anbudsgivarnas möjligheter att få beslutet överprövat hos domstol. Efter att samtliga anbudsgivare tillsänts beslutet löper en tiodagarsfrist under
18 SKI 18 (31) vilken länsrätten kan besluta att upphandlingen måste göras om eller att den får fortsätta först efter att rättelse skett. Först därefter blir eventuella kontrakt giltiga. Det är av detta skäl lämpligt att inte teckna avtal före tiodagarsfristen gått ut, eftersom myndigheten då kan bli kontraktsrättsligt skadeståndsansvarig gentemot den leverantör som ingått avtalet. Det är viktigt att upphandlande enheter utformar informationen om tilldelningsbeslutet på ett sådant sätt att det framgår vilka omständigheter som legat till grund för enhetens beslut att anta ett visst anbud. Om upphandlingen har skett enligt reglerna i LOU kan tydligt utformade skäl leda till att en leverantör avstår från att begära överprövning. Genom att utforma skälen på ett tydligt sätt kan således den upphandlande enheten i viss utsträckning undvika att upphandlingen fördröjs i onödan 3.10 Överprövningsfrist löper (ca 10 dagar) Överprövningsfristen är till för att leverantörer ska möjligheter att myndighetens upphandling och tilldelningsbeslut prövat av domstol. Efter att avtal har tecknats med leverantör och tiodagarsfristen passerat är det inte möjligt att få överprövning till stånd. Av detta skäl är det angeläget att myndigheten så snart tiodagarsfristen passerat tecknar avtal med den leverantör som tilldelats beslutet. Fristen räknas fram så här: Efter att tilldelningsbeslut fattats och upplysningar om detta lämnats till samtliga anbudssökande och anbudsgivare börjar tidsfristen på tio dagar att löpa. Den första dagen av fristen är dagen efter att det sista meddelandet med upplysningar om tilldelningsbeslut sändes ut (prop. sid. 101). Följande schema klargör tidsberäkningen. Dag 1: Dag 2: Samtliga meddelanden om tilldelningsbeslut har skickats ut. Tidsfristen börjar löpa. Dag 3-11: Tidsfristen löper och den upphandlande enheten får inte avsluta upphandlingen. Dag 12: Tidsfristen har gått ut. Den upphandlande enheten får skriva upphandlingskontrakt om länsrätten inte dessförinnan har fattat ett interimistiskt beslut om att upphandlingen inte får avslutas eller ett slutligt beslut om att upphandlingen skall rättas eller göras om Avtal tecknas med leverantör Då fristen om tio dagar löpt ut och avtal kan tecknas bör detta göras utan dröjsmål. Risken finns annars att en leverantör begär överprövning och därigenom fördröjer
19 SKI 19 (31) upphandlingens avslutande. I värsta fall är då inte den anbudsgivare som tilldelats kontraktet längre bunden vid sitt anbud, och upphandlingen måste göras om. När fristen om tio dagar från tilldelningsbeslutet löpt ut har parterna möjlighet att skriva ett kontrakt som hindrar vidare prövning av ärendet i domstol. Kontraktet skall ingås skriftligen Överprövning och ingripande av domstol Som ovan nämnts finns möjlighet för leverantör som anser att han till följd av fel vid upphandlingen lidit eller kan komma att lida skada, att till allmän förvaltningsdomstol ansöka om vissa åtgärder. Åtgärderna kan bestå i att domstolen beslutar att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först efter att rättelse har gjorts. Rätten kan också besluta om ett interimistiskt förbud att avsluta upphandlingen i avvaktan på att målet prövats slutligt. För det fall att ett sådant interimistiskt förbud beslutats och domstolen senare beslutar häva förbudet, skall ytterligare en frist om tio dagar löpa innan ett kontrakt enligt punkt 3.11 kan träffas
20 SKI 20 (31) 4. Undantaget för forskningstjänster samt vissa internationella avtal Det har tidigare nämnts att LOU inte omfattar viss upphandling av tjänster som avser forskning samt vissa internationella avtal ( bistånd ). Undantagen är komplext uttryckta i LOU och vid SKI tillämpas bestämmelserna på nedanstående sätt. Observera att en bedömning av om upphandlingen omfattas måste göras i varje enskilt fall och att SKI:s verksjurist skall rådfrågas vid tveksamheter. 4.1 Vissa internationella avtal (utvecklingssamarbete / bistånd ) Enligt 1 kap. 3 LOU undantas i viss utsträckning upphandling i samband med internationella stöd och utvecklingsprojekt ( biståndsverksamhet ) gentemot tredje land (icke-ees-stat) från LOU:s tillämpning. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har uttalat att en förutsättning är att konkreta upphandlingsförfaranden ska vara avtalade mellan de aktuella länderna för att undantaget skall vara tillämpligt. NOU anger vidare "PHARE-" och TACIS -programmen som exempel där upphandlingsregler är berörda och där således undantaget gäller. Vid SKI sker upphandling inom detta område av SIP samt SNNAP. SIP tillämpar de inköpsbestämmelser som är fastlagda i enhetens Public Procurement Policy (PPP). 4.2 Forskning Enligt 5 kap. 1 2 st. punkten 7 LOU omfattar lagen sådan upphandling av forskningstjänster som endast gäller den egna verksamheten. Om det sammanlagda värdet av sådana upphandlingar och som avser samma typ av kompetensområde under ett år överstiger tröskelvärdet (ca. 1,4 miljoner kronor) skall upphandling göras enligt lagens femte kapitel. Om det sammanlagda värdet av sådana upphandlingar understiger tröskelvärdet skall upphandling istället göras enligt lagens sjätte kapitel. Från LOU undantas emellertid upphandlingar av forskningstjänster som inte enbart gäller den egna verksamheten d.v.s. forskning av ett mer allmängiltigt intresse. Sådan forskning kan således ske med sådana förenklade administrativa rutiner som hittills har tillämpats vid SKI. Ingen annonsering behöver då ske, inget särskilt förfrågningsunderlag behöver upprättas och det är tillåtet att vända sig direkt till en leverantör och ingå avtal. Det avgörande för om LOU skall tillämpas är således om forskningen har ett vidare intresse än att enbart komma SKI till del i SKI:s tillsynsarbete. Till ledning för vad som är forskning enbart för den egna verksamheten kan följande utdrag ur lagkommentaren till LOU 1 tjäna: "Det är följaktligen endast sådana avtal om forsknings- och utvecklingstjänster som uteslutande är till nytta enbart för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet som skall omfattas av detta direktiv." 1 Hentze, Sylven sid. 268.
21 SKI 21 (31) För att en upphandling av forskningsuppdrag skall vara undantagen, krävs således att den aktuella forskningsupphandlingen tillgodoser ett bredare samhällsintresse än att enbart vara ett instrument i SKI:s tillsyn. Övrig SKI-centrerad forskningsupphandling omfattas således av lagen och upphandlas i enlighet med SKI:s rutiner. En bedömning av om en specifik upphandling faller inom eller utanför LOU måste göras i varje enskilt fall och SKI:s verksjurist skall rådfrågas vid tveksamheter.
22 SKI 22 (31) II. Handledning för offentlig upphandling I denna del finns en mer handfast beskrivning av vissa moment i upphandlingsprocessen. Informationen tar sikte på de centrala momenten i konventionella upphandlingar, där upphandlingen i enlighet med enligt huvudregeln i LOU genomförs efter att annonsering om upphandlingen skett. För direktupphandling, ramavtalsavrop samt upphandlingar avseende produkter som är undantagna från LOU hänvisas till relevanta avsnitt i del I av upphandlingsrutinerna. För överblickens skull inleds med en översikt av de olika formerna av inköp samt viktiga saker att tänka på. Inköpsplanering Beakta inköps- och upphandlingsarbete i verksamhetsplaneringen! Möjlighet till avrop från ramavtal inom den statliga inköpssamordningen? Skyldighet att använda i första hand! Är produkten undantagen från LOU:s tillämpningsområde? Forskning / Bistånd kan upphandlas utan anbudsförfarande Möjlighet till direktupphandling pga. lågt värde? Beloppsgräns om 5 basbelopp ( kr) per år och tjänsteslag. I övriga fall: Konventionell upphandling
23 SKI 23 (31) A. Dokument i ett upphandlingsärende Ett upphandlingsärende enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) skall resultera i ett antal dokument, som nedan är kort beskrivna. För ett antal av de beskrivna dokumenten finns det färdiga blanketter i bilagorna. Användningen av dessa underlättar upphandlingsarbetet, men kan behöva anpassas i konkreta fall. 1. Upphandlingsplan / anskaffningsbeslut Ett anskaffningsbeslut eller någon form av upphandlingsplan bör finnas för alla upphandlingar som inte är av ringa värde ( direktupphandlingar ). Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar att genomföra en upphandling. Detta dokument skapas under förberedelsefasen i en upphandlingsprocess och är användbar genom hela upphandlingen. Observera att en upphandling ibland är relativt resurskrävande främst avseende tid. Det är av detta skäl viktigt att sträva efter att frågor om upphandling beaktas i verksamhetsplanering-en för nästkommande år. 2. Aktivitets- och tidsplanering En tid och aktivitetsplan är bra att använda för att planera hela upphandlingsprocessen. 3. Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlaget är upphandlingens huvuddokument. I detta finns samtliga krav på anbudsgivare och på det som skall upphandlas samt de villkor som gäller för det kommande avtalet. Förfrågningsunderlaget består av ett antal delar som redogörs närmare för nedan i avsnitt B. 4. Annons och diarieföring av annons. Alla A-tjänstupphandlingar över tröskelvärdet skall annonseras i EU:s databas Tender Electronic Daily (TED) och alla B-tjänstupphandlingar samt A-tjänstupphandlingar under tröskelvärdet skall annonseras i nationellt godkänd databas, t.ex. Anbudsjournalen. Annonsen skall sedan diarieföras vid SKI. Handledning för annonsering finns nedan i avsnitt C. 5. Sändlista Efter annonsering hör intresserade av sig och vill ha förfrågningsunderlaget. Det kan vara bra att i samband med utskick av förfrågningsunderlaget upprätta en sändlista för att bl.a. få en överblick över antalet potentiella anbudsgivare samt för det fall att ytterligare information skall sändas ut till samtliga som erhållit förfrågningsunderlaget. 6. Öppningsprotokoll När anbudstiden gått ut skall anbudsöppning ske enligt en särskild procedur. Vid denna skall ett öppningsprotokoll föras. Närmare handledning finns nedan i avsnitt D. 7. Utvärderingsblankett Vid anbudsutvärderingen skall anbuden prövas gentemot uppställda krav. Det är viktigt att dokumentera resultatet av anbudsutvärderingen och detta görs lämpligen på särskild utvärderingsblankett. Se nedan i avsnitt E för mer information.
24 SKI 24 (31) 8. Tilldelningsbeslut När en leverantör valts ut på grundval av uppställda kriterier skall ett beslut fattas om att tilldela leverantören eller leverantörerna kontrakt. Närmare handledning om utformningen av tilldelningsbeslut samt avslut av upphandling finns nedan i avsnitt F. B. Förfrågningsunderlaget Förfrågningsunderlaget (FFU) är upphandlingens huvuddokument. I detta finns samtliga krav på anbudsgivare och på det som skall upphandlas samt de villkor som gäller för det kommande avtalet. Det är viktigt att vara noggrann vid upprättandet av FFU. Krav och villkor som anges i FFU blir bindande för SKI senare i upphandlingsprocessen och det är inte möjligt att sedan annonsering skett och utlämnandet av FFU påbörjats ändra i detta. Det är på samma sätt inte heller möjligt att anpassa kraven vid bedömning och utvärdering av inkomna anbud. Anledningen är givetvis att det annars skulle vara lätt att anpassa krav och kriterier eller i vart fall misstänka detta för att passa ett anbud från en särskild leverantör. Innehållet i ett förfrågningsunderlag kan se olika ut från fall till fall. Varje förfrågningsunderlag bör dock i någon omfattning innehålla nedanstående punkter. B1. Administrativa bestämmelser / uppgifter Med detta menas exempelvis bestämmelser om tid för anbuds inlämnande (sista dag), bestämmelser om språk, undertecknande, märkning av anbud, huruvida pris skall anges inkl. eller exkl. moms, bestämmelser om register- och skattekontroll, anbudets innehåll och form. Vidare bör information finnas om vilken typ av upphandlingsform som har valts. B2. Blanketten Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling Av 6 kap 9 LOU framgår att myndigheten skall kontrollera om leverantören är registrerad i aktiebolags-, handels-, eller föreningsregister, om personen är registrerad för vissa skatter samt om personen är fri från skatteskulder. Detta sker enklast genom Riksskatteverkets blankett RSV Blanketten skall bifogas förfrågningsunderlaget med instruktioner om hur den skall fyllas i. I princip går det hela till så att anbudsgivaren fyller i den övre delen av blanketten, skickar den till skattemyndigheten som fyller i den undre delen samt sänder den tillbaka till företaget. Företaget bör sedan genom krav i kvalifikationskraven åläggas att se till att blanketten kommer in tillsammans med anbudshandlingarna. B3. Information om vilka utvärderingskriterier som skall användas. När de anbud rensats bort som av olika skäl inte klarar de krav som ställs på tjänst eller anbud skall en utvärdering göras. Utvärderingen syftar till att se vem som kommer att få det aktuella kontraktet. Det finns då två olika utvärderingsgrunder att välja mellan vid offentlig upphandling. Antingen skall lägsta pris vara ensamt avgörande, alternativt skall det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas.
25 SKI 25 (31) Om utvärderingsgrunden lägsta pris skall gälla för upphandlingen får enbart priset vara avgörande för valet mellan de leverantörer som uppfyller samtliga krav på tjänsten. Om istället ekonomiskt mest fördelaktiga anbud väljs, skall i förfrågningsunderlaget också anges samtliga utvärderingskriterier som kommer att påverka utvärderingen. I LOU exemplifieras utvärderingskriterierna bl.a. med pris, leveranstid, driftskostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. Utvärderingskriterierna skall om möjligt rangordnas. I görligaste mån skall också redovisas den relativa vikt som utvärderingskriterierna skall ha sinsemellan. Som urvalskriterium har priset olika stor betydelse i olika upphandlingar. För en konsultinsats kan priset exempelvis ha en mindre betydelse jämfört med kvaliteten. SKI bör därför lägga stor vikt vid att tänka igenom hur kvalitetsbedömningen skall göras och hur stor tyngd den skall ha i förhållande till priset. B4. Kvalifikationskrav / Kravspecifikation I denna del anges de krav som ställs dels på den leverantör som skall väljas, dels på den efterfrågade produkten eller tjänsten. Det viktiga är här att uppställa relevanta krav som på ett tydligt sätt visar anbudsgivare vad som efterfrågas samt vilka krav som i övrigt gäller, tex. avseende företagets kompetens, ekonomiska styrka etc. Viktigt är att kraven inte får utformas på ett som innebär att företag på ett otillbörligt sätt gynnas eller diskrimineras. Kvalifikationskrav avser sådana krav som ställs på anbudet / anbudsgivaren för att anbudets innehåll överhuvud taget skall tas upp till prövning. Som namnet antyder handlar det om att anbudsgivaren måste kvalificera sig för att få sitt anbud prövat. Kraven som ställs skall anses nödvändiga i förhållande till det som skall upphandlas. Relevanta krav Kraven skall ha ett naturligt samband med den aktuella upphandlingen och vara relevanta i förhållandet till upphandlingens art och karaktär (proportionalitetsprincipen). Kraven på leverantören innebär att tänkbara leverantörer skall ta sig över en viss angiven nivå för att gå vidare i anbudsprövningen. Relevanta bevis De bevis, som visar på att anbudsgivaren uppfyller ställda krav, som får krävas in varierar beroende på om upphandlingen avser en vara eller en tjänst. Vilka bevis som får krävas regleras i en särskild förordning (1998:1364) om bevis vid offentlig upphandling. Enligt lagen delas kraven på leverantör in i följande huvudrubriker: 1. Juridisk ställning En leverantör får uteslutas från upphandling om han inte fullgjort sina registreringsskyldigheter (PRV Blankett) eller har skulder för skatter och sociala avgifter (RSV 4820). Vidare får uteslutning ske om någon punkt i LOU 1 kap. 17 är aktuell. Utländska leverantörer: Motsvarande krav gäller för utländska anbudsgivare, som skall bifoga anbud intyg från relevanta myndigheter i det egna landet. 2. Finansiell och ekonomisk ställning
Inledning. Upphandlingsrättsliga principer
Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är
Läs merVÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till
Läs merLagen om offentlig upphandling
1992 kom Lagen om offentlig upphandling (LOU) Lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transport och posttjänster 2007 (LUF) Ny uppdatering, LOU, 15 juli 2010 Kringlagstiftning Avtalslagen
Läs merHandläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna
Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Bilaga 2 till dokumentet Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr:
Läs merHur blir du leverantör till Vårgårda kommun?
Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar
Läs merRIKTLINJER FÖR UPPHANDLING VID UPPSALA UNIVERSITET
1 (8) Universitetsledningens kansli Leif Petersson 2003-10-07 RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING VID UPPSALA UNIVERSITET 2 (8) Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) 1.2 Affärsmässighet
Läs merUpphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)
Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...
Läs merLag (2007:1091) om offentlig upphandling
Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena
Läs merVÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (6) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Reviderad av kommunstyrelsen 2017-08-22 216 Sammanfattning Vägledande
Läs merStatens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.
Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och
Läs merTILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING
TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR ALL UPPHANDLING 1. INKÖP / UPPHANDLING ÖVER TRÖSKELVÄRDENA Inköp över tröskelvärdena innebär att upphandlingen uppgår till ett belopp som enligt lagstiftningen tvingar den att
Läs merdirektupphandling Beslutade i Arbetsmarknadsnämnden den 21 maj 2019 Dnr AMN Arbetsmarknadsförvaltningen Ekonomistaben
Arbetsmarknadsförvaltningen Ekonomistaben Sida 1 (8) 2019-04-29 Arbetsmarknadsnämndens riktlinjer för direktupphandling Beslutade i Arbetsmarknadsnämnden den 21 maj 2019 Dnr AMN 2019-0199-1.1.3 Arbetsmarknadsförvaltningen
Läs merFarsta stadsdelsförvaltning Avdelningen för ekonomi
Farsta stadsdelsförvaltning Sida 0 (6) 2019-03-15 Storforsplan 36 123 47 Farsta Växel 08-508 18 000 Ekonomi.farsta@stockholm.se stockholm.se Farsta stadsdelsförvaltning Sida 1 (6) 2019-03-15 Innehållsförteckning...
Läs merTillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun
1 Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2014-01-09 Reviderad 2014-08-30 1 ALLMÄNT Dessa tillämpningsanvisningar för inköp och upphandling
Läs merRiktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun
Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt
Läs merInköps- och upphandlingspolicy
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad
Läs merOffentlig upphandling. LOU och LUF
Offentlig upphandling LOU och LUF Vad är offentlig upphandling? Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal
Läs merUpphandlingspolicy för Sandvikens kommun
Upphandlingspolicy för Sandvikens kommun Förslag från kommunstyrelsen Antaget av kommunfullmäktige 18 juni 2007, 87 Dnr KS2006/288 Inköpsenheten Upphandling_07.doc Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merRiktlinjer för inköp och upphandling vid GIH
Styrdokument Diarienummer: 27-41/12 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2012-02-08 Giltighetstid: Tills vidare Riktlinjer för inköp och upphandling vid GIH Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1
Läs merUpphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska
Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det
Läs merUtbildning LOU SFÖ Konferens 1
Utbildning LOU SFÖ Konferens 1 De gemenskapsrättsliga principerna Likabehandlingsprincipen Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla leverantörer måste
Läs merUpphandling. - kortfattad handledning
Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(9) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merPolitikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.
Politikerutbildning 29 mars 2011 Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.se Tnr 044-135188 Offentlig upphandling, vad är det? Åtgärder som en upphandlande myndighet
Läs merOffentlig upphandling - affärer för miljoner -
Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa
Läs merLagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:
Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar
Läs merPOLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN
POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar
Läs merRiktlinjer för direktupphandling
Riktlinje 2016-12-08 Riktlinjer för direktupphandling KS 2016/0484 Antagen av kommundirektören den 12 april 2016. Kompletterar Riktlinje för upphandling och inköp KS 2013/0644. Riktlinjen beskriver hur
Läs merStockholm stads riktlinjer för direktupphandling
Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014. Inledning Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2007 att i stadens regler för ekonomisk förvaltning införa ett
Läs merA) Upphandlingsföreskrifter Vindkraftverk 12KS/0282. A) Upphandlingsföreskrifter
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 3 1.1 Benämningar 3 1.2 Omfattning 3 1.3 Avtalsform och antal leverantörer som tilldelas kontrakt 3 1.4 Upphandlingsförfarande 3 1.5 Förfrågningsunderlag 3 1.6 Tillhandahållande
Läs merRiktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun
2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger
Läs merOffentlig upphandling på Åland. Upphandlare Mårten Broman
Offentlig upphandling på Åland Upphandlare Mårten Broman 15.5.2019 Lagar som gäller för hela Åland över EU:s tröskelvärden Åland har egen behörighet att lagstifta om upphandling. Enligt landskapslagen
Läs merOFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng
OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng Upphandlingsordlista Anbudsgivare: Med anbudsgivare avses den eller de leverantörer som lämnar anbud i en upphandling 1 Anbudssökande: Med anbudssökande avses
Läs merInköp Lagen om offentlig upphandling m.m. Bilagor: Prop 1993/94:78 Information om blanketter för annonsering
Cirkulärnr: 1993:206 Diarienr: 1993:2596 Handläggare: Avdsek: Ulf Palm J Civilrätt Datum: 1993-12-27 Mottagare: Rubrik: Kommunkansliet Inköp Lagen om offentlig upphandling m.m. Bilagor: Prop 1993/94:78
Läs merSkellefteå kommun inbjuder till anbudsgivning gällande - Nyckelfri hemtjänst -, enligt nedanstående instruktioner och bifogade handlingar.
1 Föreskrifter 1.1 Upphandlande myndighet Trädgårdsgatan 6 931 85 Skellefteå 212000-2643 Hemsida: http://www.skelleftea.se 1.2 Upphandlingen inbjuder till anbudsgivning gällande - -, enligt nedanstående
Läs merUpphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter
Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer
Läs merLag (2008:962) om valfrihetssystem
Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård
Läs merRiktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn
-1 - Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och syfte s. 2 2. Upphandlingsprocessen s. 2-5 2.1 Tröskelvärden 2.2 Upphandlingar över tröskelvärdet 2.3 Upphandlingar
Läs merTillämpningsanvisningar till upphandlingsreglemente
Tillämpningsanvisningar till upphandlingsreglemente Tomelilla kommun är en upphandlande myndighet enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling och en upphandlande enhet enligt Lag (2007:1092) om upphandling
Läs merUpphandling Samverkansrådet 10 februari 2014
1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare
Läs merUpphandling. - kortfattad handledning
Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(10) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses
Läs merPolicy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22
Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2000:877 Utkom från trycket den 28 november 2000 utfärdad den 16 november 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merPOLICY GULLSPÅNGS KOMMUN
POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Antagen av kommunfullmäktige 2001-03-06, 18 2000-12-04 POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Allmänna principer För all upphandling
Läs merAvrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning
1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling INSTRUKTION VID FÖRNYAD Avrop från ramavtal med förnyad konkurrensutsättning Denna checklista och instruktion har tagits fram för att
Läs merRiktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun
1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,
Läs merRiktlinjer för upphandling
Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten
Läs merUpphandlingspolicy för RUM
Upphandlingspolicy för RUM Slupskjulsvägen 34, 111 49 Stockholm Inledning Detta dokument beskriver riktlinjer och rutiner för genomförande av upphandlingar inom RUM. Dokumentet beskriver en komplett upphandlingsprocess.
Läs merRegler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna
Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning
Läs merRegler för inköp och upphandling
Regler för inköp och upphandling Regler för inköp och upphandling Dnr KS 2017-397 Typ av dokument: Regler Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik: Ersätter
Läs merUPPHANDLINGSPOLICY FÖR NEDANSILJANS SAMORDNINGSFÖRBUND Fastställd av styrelsen 13 juni Policy Samordningsförbundet har enligt
UPPHANDLINGSPOLICY FÖR NEDANSILJANS SAMORDNINGSFÖRBUND Fastställd av styrelsen 13 juni 2017 1. Policy Samordningsförbundet har enligt förbundsordningen sitt säte i Gagnef kommun. Samordningsförbundet förbinder
Läs merUpphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun
2007-09-03 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 106. 1. Mål och inriktning Denna policy innehåller riktlinjer,
Läs merRevidering riktlinjer för direktupphandling
Kommunledningsförvaltningen Monica Boo,0550-88 161 monica.boo@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-02-01 Ks/2014:139 1(1) Revidering riktlinjer för direktupphandling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merStatens inköpscentral
Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals
Läs merInköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund
Antagen av direktionen 2013-02-07 Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras
Läs merUtbildning i upphandling. Att lämna anbud till Tibro kommun
Utbildning i upphandling Att lämna anbud till Tibro kommun 2018-09-06 Upphandlingsprocessen Lagar och regler Inköp och avtal Tibro kommun Hur man lämnar anbud Tibro kommun kanske blir din nya kund Tibro
Läs merPolicy för inköp och upphandling
Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Policy Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ersätter
Läs merRegler för inköp och upphandling
Regler för inköp och upphandling Regler för inköp och upphandling Dnr KS 2019-113 Typ av dokument: Regler Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik: antagen
Läs merUPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag
UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag 2009-04-15 1 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte...3 Omfattning...3 Vad är offentlig upphandling?...3 Principer vid offentlig upphandling...4
Läs merUpphandling/Inköp. Nya regler som styr vår verksamhet
Upphandling/Inköp Nya regler som styr vår verksamhet Beräkna värde Köp en gång Totalt per räkenskapsår, av samtliga leverantörer av lika slag inom hela myndigheten, inklusive optioner Ramavtal Total under
Läs merRIKTLINJER FÖR UPPHANDLING OCH INKÖP I HÖÖRS KOMUN
RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING OCH INKÖP I HÖÖRS KOMUN Inköpspolicy 1. UPPHANDLINGSPROCESSEN Enligt Höörs kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar Kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps-
Läs merUFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09
UFV 2010/1853 Upphandling Riktlinjer Fastställd av rektor 2010-11-09 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) 3 1.2 Målsättning 3 1.3 Principer för upphandling 4 2. Organisation
Läs merRiktlinjer för direktupphandling. Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44
Riktlinjer för direktupphandling Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44 Riktlinjer för direktupphandling för Alingsås kommun dess bolag och förbund Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft
Läs merUpphandlingsföreskrifter, UF
Dokument 00, UF GSM-R Terminalfilter TRV 2014/71742 Sida 1 (7) Innehåll UFA ALLMÄN ORIENTERING 3 UFA.1 Personuppgifter... 3 UFA.2 Orientering om sortiment... 3 UFB UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER 3 UFB.1 Former
Läs merRiktlinjer för direktupphandling KS-2014/812
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johanna Bång 2014-07-18 KS-2014/812 Upphandlingsstrateg Kommunstyrelsen Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merInköps- och upphandlingsriktlinjer
Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...
Läs merBilaga 1, KS 94/2018 Sida 1 av 6. Riktlinjer för upphandling samt direktupphandling i Östhammars kommun
Sida 1 av 6 Riktlinjer för upphandling samt direktupphandling i Östhammars kommun Sida 2 av 6 Datum Dnr Sid 2017-06-13 KS-2017-6 1 (5) Riktlinjer för Upphandling i Östhammars kommun samt direktupphandling
Läs merUpphandlingsanvisning för Åda Ab
Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen
Läs merUpphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice. Dnr: 08-1226
Upphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice Dnr: 08-1226 2(7) 1. Om PTS... 3 2. Upphandlingens syfte... 3 3. Krav på anbudsgivaren... 3 3.1. Teknisk förmåga och kapacitet...
Läs merE-ARKIV 2013. - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7)
E-ARKIV 2013 - Avropsvägledning vid förnyad konkurrensutsättning 1(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ALLMÄNT OM RAMAVTALET E-ARKIV 2013... 3 3 AVROPSFÖRFARANDE... 3 4 AVROPSFÖRFRÅGANS INNEHÅLL...
Läs merINKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39
INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader
Läs merKort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06
Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden
Läs merSå får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet
Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.
Läs merBESLUT Dnr SU Susanne Ekman Upphandlingschef Inköps- och upphandlingssektionen Ekonomiavdelningen
1 (6) BESLUT 2017-12-21 Dnr SU -2.2.1-1679-15 Handläggare: Susanne Ekman Upphandlingschef Inköps- och upphandlingssektionen Ekonomiavdelningen Regler för inköp och upphandling Till dessa regler finns också
Läs merNya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m.
Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya sanktioner i upphandlingslagstiftningen föreslås träda i kraft under mitten av 2010. De nya reglerna innebär bland annat att en avtalsspärr
Läs merRiktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens
Läs merUMEVA, Robertsfors kommun, Vännäs kommun, Bjurholms kommun, Vindelns kommun, Sorsele kommun.
1 Allmänt inbjuder till anbudsgivning gällande --. Upphandlingen genomförs enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). 2 Information om upphandlande myndighet är den upphandlande myndigheten och agerar
Läs merADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER
ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Information om myndigheten Den upphandlande myndigheten: 212000-0555 Upphandlare: Andreas Holmer Telefon nr: 0370-377140 Upphandlingen inbjuder till anbudssökande gällande -
Läs merUpphandling av gardiner och textilier
Diarienummer 09-10474 Datum 2009-10-19 Upphandling av gardiner och textilier Förfrågningsunderlag Diarienummer 09-10474 Författare Lina Schött Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55
Läs merUpphandling av mediebyrå för annonseringsaktiviteter i samband med avveckling av Svensk Kassaservice. Dnr /72
Upphandling av mediebyrå för annonseringsaktiviteter i samband med avveckling av Svensk Kassaservice Dnr 08-160/72 Innehåll Upphandling av mediebyrå för annonseringsaktiviteter i samband med avveckling
Läs merRiktlinjer för Piteå kommun upphandling
Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för Piteå kommuns upphandling Riktlinjer KF 2008-12-15, 255 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merTillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy
Tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicy Ystads kommun är en upphandlande myndighet enligt Lag (2007:1091) om offentlig upphandling och en upphandlande enhet enligt Lag (2007:1092) om upphandling
Läs mer1. Anvisningar för upphandlingen
Förfrågningsunderlag 2014-03-21 Upphandlande organisation Upphandling REGION GOTLAND Bostad med särskild service på Gotland för vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Dag Hultemar 2014-18 Sista anbudsdag:
Läs merUpphandling av arkitekttjänster. Diarienr 09-189
Upphandling av arkitekttjänster Diarienr 09-189 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...
Läs merAllmänt om diarieföring
KU STADSLEDNINGSKONTORET STADS DIREKTÖ REN SID I (9) 2010-11-01 ANVISNINGAR OM SEKRETESS OCH DIARIEFÖRING AV UPPHANDLINGSÄRENDEN DIARIEFÖRING I UPPHANDLINGSÄRENDEN Allmänt om diarieföring Som huvudregel
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.
Läs mer2000:101. Civilrättssektionen Ulf Palm. Kommunkansliet Inköp Kommunala företag
2000:101 Civilrättssektionen 2000-09-18 Kommunkansliet Cirkulärnr: 2000:101 Diarienr: 2000/2185 Handläggare: Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2000-09-18 Mottagare: Kommunkansliet Rubrik: Offentlig
Läs merUpphandlingspolicy för Falköpings kommun
2010-04-06 1 (9) Upphandlingspolicy för Falköpings kommun Upphandlingspolicyn beskriver ramarna för kommunens upphandling. Upphandlingspolicyn fastställes av Kommunfullmäktige och revideras vid behov.
Läs merStockholm stads riktlinjer för direktupphandling
Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Beslutade av Kommunstyrelsen den 20 mars 2013 (PM 2013:39 RI) Tidigare beslutade riktlinjer för, dnr 129-2225/2007 upphör att gälla. Stadens upphandlingsverksamhet
Läs mer1. Upphandling. De grundläggande principerna innebär:
Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kanslienheten Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KS 193, 2017-09-05 Riktlinjer för upphandling och inköp 1. Upphandling Dessa riktlinjer bygger på av kommunfullmäktige
Läs merOffentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden?
Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Magnus Josephson 14 mars 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattning Alla kommunala,
Läs merHantering av avtalslöshet under upphandlingsprocessen
Hantering av avtalslöshet under upphandlingsprocessen 1. Bakgrund Bokning och bidrag är ett samarbete mellan SKL, SKL Kommentus Inköpscentral samt 200 kommuner. Tillsammans gör vi en gemensam upphandling
Läs merPOLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING
POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 32 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-02 61 Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef ALLMÄNT
Läs merRegler för inköp och upphandling
Regler för inköp och upphandling Regler för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Regler Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik: Ersätter
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för direktupphandling. 22 Dnr 2018/00102
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 22 Den 2018-03-06 22 Dnr 2018/00102 Riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsens beslut 1. Riktlinjer för direktupphandling fastställs
Läs merFrukost möte Salems kommun 2013-04-24 Anna Karin Renström Ann-Christin Lindberg
Frukost möte Salems kommun 2013-04-24 Anna Karin Renström Ann-Christin Lindberg Agenda LOU/LOV Lagen Upphandlingsformer Generell diskussion Hur ser det ut för lokala leverantörer idag Process Förfrågningsunderlag
Läs merUpphandling av parkeringsövervakning
KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 711/2009 1 (5) Mölndals Parkerings AB Box 320 431 24 Mölndal Upphandling av parkeringsövervakning Beslut Mölndals Parkerings AB har brutit mot lagen (1992:1528)
Läs merANBUDSINBJUDAN. Ledningsfordon till Brandförsvaret i Uppsala
BRANDFÖRSVARET Handläggare Datum Dnr Lars Lidström 2015-05-07 RÄN-2015-349 0707-782404 ANBUDSINBJUDAN Ledningsfordon till Brandförsvaret i Uppsala Uppsala brandförsvar inbjuder er att lämna anbud i denna
Läs mer