Skillnader mellan den Klassiska sektorn och Försörjningssektorerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skillnader mellan den Klassiska sektorn och Försörjningssektorerna"

Transkript

1 Skillnader mellan den Klassiska sektorn och Försörjningssektorerna Examensarbete VT 2012 Internationell Inköpsekonom Yrkeshögskolan Göteborg Therese Byman Handledare: Helena Maria Olsson

2 Sammanfattning Detta är ett examensarbete inom utbildningen Internationell Inköpsekonom vid Yrkeshögskolan Göteborg. Arbetets syfte är att uppvisa skillnader inom den klassiska sektorn och försörjningssektorerna samt presentera styrkor och svagheter inom lagen om offentlig upphandling(lou) respektive lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(luf). Till syftet hör även att utforska varför den klassiska sektorn är striktare reglerad än försörjningssektorerna samt om det är befogat att det är så. Metodiken som använts för att nå fram till resultatet är att en enkätundersökning har utförts med personer som har kunskap inom området, upphandlingsutredningens delbetänkande och upphandlingslagarna har studerats, artiklar och analyser kring ämnet har utforskats, man har även tagit del av hemsidor och litteratur för att besvara frågeställningarna. Försörjningssektorerna omfattar upphandlande enheter som driver verksamhet inom vatten, energi, transporter eller posttjänster. Försörjningssektorerna omfattar både offentlig och privat verksamhet. Den klassiska sektorn omfattar upphandlande myndigheter vilka driver verksamhet enbart inom den offentliga sektorn. Inom ramen för resultatet har det framkommit att skillnaderna mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna inte är så ofantligt många. Det finns dock några skillnader som är värda att nämna som till exempel vad de olika sektorerna omfattar. Gällande de olika lagstiftningarna bör nämnas bland andra skillnaderna kring tröskelvärdena, ramavtal, upphandlingsförfarandena och tidsfristerna över tröskelvärdena. Ett flertal styrkor och svagheter inom lagarna har visat sig. En svaghet inom LOU som samtidigt är en styrka inom LUF som indikerats från flera håll är att inom LUF har upphandlande enheter alltid möjligheten att använda förhandlat förfarande med annonsering över tröskelvärdena medan upphandlande myndigheter som lyder under LOU enbart får använda förfarandet om det finns särskilda skäl. Varför den klassiska sektorn är strängare reglerad än försörjningssektorerna råder det olika åsikter om, dock uppger några källor att detta härstammar från en kompromiss inom EU. Om det är rimligt att den klassiska sektorn är strängare reglerad än försörjningssektorena finns det också separata uppfattningar om, dock framkom det i enkätundersökningen att en liten majoritet av respondenterna anser att det inte är rimligt. I analysen kring ämnet ifrågasätts bland annat om samtliga skillnader mellan sektorerna är nödvändiga som exempelvis skillnaden kring regleringen av förhandlat förfarande med annonsering. Styrkor och svagheter inom regelverken har analyserats och det kan konstateras att både LOU och LUF anses vara komplexa regelverk trots att LUF är mer flexibelt. Man frågar sig också om en EU-kompromiss är en rättfärdig anledning till varför den klassiska sektorn är hårdare reglerad än försörjningssektorerna. Inom analysen ställer man sig också tvivlande till att det är rimligt att den klassiska sektorn är strängare reglerad än försörjningssektorerna. Bland rekommendationerna föreslås en sammanslagning av LOU och LUF. Där man i sammanslagningen av lagstiftningarna utgår från försörjningssektorernas regelverk.

3 Abstract This degree project is mainly about the differences between the classic- and the utilities sectors. The projects purpose also includes identifying strengths and weaknesses within the classic- and the utilities acts, investigate why the classic sector is more strictly regulated than the utilities sector and if it is legitimate that it is so. The materials that have been used to answer these issues include; a survey conducted with people with expert knowledge in the area, analyzes and articles written by experts, reputable websites and literature, the procurement laws and the procurement inquiry. Some of the main findings reveal that there are not so many differences between the classic- and the utilities sectors. However, the differences that exist are distinct as can be seen in the framework agreements, the thresholds and the possibility of negotiation. Conclusions have been derived about the differences between the classic- and utilities sectors, the strengths and weaknesses in the classic- and the utilities acts and why the classic sector is more strictly regulated than the utilities sector. An analysis is provided discussing if it is reasonable that the classic sector is more stringent regulated than the utilities sector as well as speculations about possible improvements.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Frågeställningar Metod och Material Källkritik Resultat Upphandlingen i Sverige Regelverket Skillnader mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna Klassiska sektorn Försörjningssektorerna Tröskelvärden Ramavtal Byggkoncessioner Upphandling under tröskelvärdena Förenklat förfarande Urvalsförfarande Direktupphandling Konkurrenspräglad dialog Upphandling över tröskelvärdena Öppet förfarande Selektivt förfarande Förhandlat förfarande Konkurrenspräglad dialog Kvalificeringssystem Urvalskriterier Förhandsannonsering Efterannonsering Tidsfrister över tröskelvärdena... 13

5 Dokumentation Styrkor och svagheter inom LOU respektive LUF Varför är den klassiska sektorn strängare reglerad än försörjningssektorerna Enkätundersökning Mål Tillvägagångssätt Framställande av frågeformulär Urval och bortfall Sammanställning av enkätundersökningen Största skillnaderna mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna Orsaker till varför den klassiska sektorn är mer reglerad än försörjningssektorerna Är det rimligt att den klassiska sektorn är strängare reglerad än försörjningssektorerna Styrkorna inom lagstiftningen LOU Svagheter inom lagstiftningen LOU Styrkor inom lagstiftningen LUF Svagheter inom lagstiftningen LUF Hur har lagstiftningen fungerat sedan LOU och LUF blev två lagar istället för en Förslag på förbättringsåtgärder för lagstiftningen kring den klassiska sektorn respektive försörjningssektorerna Klassiska sektorn Försörjningssektorerna och den klassiska sektorn Ytterligare synpunkter kring skillnader mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna Slutsats av enkätundersökningen Analys Rekommendationer Källförteckning Elektroniska källor: Litteratur: Enkätundersökning Bilagor: Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Frågeformulär

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Denna rapport är ett examenarbete som utförs som en avslutande del i utbildningen Internationell Inköpsekonom vid Yrkeshögskolan Göteborg. Arbetet är inte kopplat till något specifikt företag utan baseras istället på ett generellt ämne. Arbetets huvudinriktning är skillnader mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna. Dessa sektorer regleras av två olika lagar, lagen (2007:1091) om offentlig upphandling(lou) som reglerar den klassiska sektorn och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(luf) som reglerar försörjningssektorerna. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att påvisa skillnader mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna samt styrkor och svagheter inom upphandlingslagarna LOU och LUF. Till syftet hör även att undersöka varför den klassiska sektorn är strängare reglerad än försörjningssektorerna och om det är rimligt att det är så. 1.3 Avgränsningar Ingen detaljerad fördjupning om historian bakom LOU samt LUF kommer att utföras. Arbetet kommer inte specifikt att beskriva fenomenet offentlig upphandling annat än i stora drag för att läsaren skall få en helhetsbild. 1.4 Frågeställningar Vilka är skillnaderna mellan försörjningssektorerna och den klassiska sektorn? Vilka är styrkorna och svagheterna inom LOU respektive LUF? Varför är den klassiska sektorn mer reglerad än försörjningssektorerna? Är det rimligt att den klassiska sektorn är strängare reglerad än försörjningssektorerna? 1.5 Metod och Material En enkätundersökning har utförts med personer som besitter kunskap om försörjningssektorerna, den klassiska sektorn samt kring upphandlingslagarna. Detta för att ta del av deras kunskap samt perspektiv runt frågeställningarna. Det pågår förnärvarande en omfattande utredningen kring offentlig upphandling i Sverige. Utredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären-analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen används som underlag för uppsatsen. Delphi Advokatbyrås remissyttrande om EU-kommissionens Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad har studerats. 1

7 Elektroniska artiklar/analyser som har använts för att bistå med analyser kring ämnet: Artikelserie om några särdrag i LUF -Artikel 1 Varför är regleringen i LUF mer generös än dess motsvarighet i LOU? Analys Artikelserie om några särdrag i LUF - Artikel 2 Vem och vad omfattas av upphandlingslagarna? Skiljer sig regleringen i LUF från den i LOU i dessa avseenden? Analys Artikelserie om några särdrag i LUF- Artikel 3 Ramavtal och avrop, skiljer sig reglerna i LUF från reglerna i LOU Analys Artikelserie om några särdrag i LUF- Artikel 4 Förhandlad upphandling är alltid tillåten i LUF men inte i LOU, påverkar det upphandlingen av de respektive verksamheterna? Ny lag om offentlig upphandling (Klassisk sektor) Expertanalys Ny lag om försörjningssektorerna Expertanalys EU-kommissionens grönbok om offentlig upphandling Analys På jakt efter den goda affären - Analys Hemsidor som har nyttjats för att bistå med information kring området: Upphandlingsstödet.se Kkv.se Jpinfonet.se Litteratur som studerats för att bistå med fakta om ämnet är: Boken Upphandlingens grunder Konkurrensverkets bok Upphandlingsreglerna en introduktion Lagtexterna LOU respektive LUF Boken Offentlig upphandling - LOU och LUF 2

8 1.6 Källkritik De hemsidor som har använts som källor till examensarbetet har en hög trovärdighet eftersom samtliga är etablerade och har seriösa kopplingar till upphandling/offentlig upphandling. Upphandlingsutredningen är en offentlig utredning som drivits i öppenhet och där ett stor antal intressenter, 1 expertgrupp och 2 referensgrupper deltagit. Utredningens delbetänkande kan därför anses vara en legitim källa, däremot kommer i ett senare skede utredningens slutbetänkande som troligtvis kompletterats med ytterligare information. Samtliga elektroniska artiklar och analyser är skrivna av experter inom området. Däremot är artiklarna och analyserna delvis skrivna ur skribentens perspektiv. Av litteraturen kring ämnet är 2 böcker skrivna av experter och innehåller även källhänvisningar medan 1 bok är skriven av Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling i Sverige, samtlig litteratur kan anses vara tillförlitlig. Deltagarna i enkätundersökningen har samtliga omfattande kunskap och erfarenhet inom ämnet och undersökningsmaterialet har en hög relevans för examensarbetets syfte man kan därför säga att undersökningen har en hög validitet. Informationen är pålitlig på grund av respondenternas yrkesmässiga bakgrund dock utgår svaren från enskilda individers upplevelser och erfarenheter. Flera professioner är representerade i undersökningen, det är jurister, en upphandlare, en upphandlingsrådgivare, personer som arbetar vid Socialdepartementet och en person vid annan statlig myndighet vilket ger undersökningen ett varierat urval. Dock hade undersökningen haft ytterligare trovärdighet om antalet deltagare varit ännu högre. Undersökningen har därför en medelhög reabilitet. 2. Resultat 2.1 Upphandlingen i Sverige Grundtanken bakom upphandlingsreglerna som finns inom EU och i Sverige är att upphandlande myndigheter och enheter på bästa sätt skall nyttja de offentliga resurser som skall användas för att finansiera offentliga inköp. Detta skall man göra genom att dra nytta av konkurrensen på marknaden och på så sätt åstadkomma lyckade affärer. Regelverket är också till för att ge leverantörerna chansen att konkurrera på samma villkor i samtliga upphandlingar 1. Syftet med upphandlingen är alltså att tillvarata konkurrensen, vilket antas leda till att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna och samhället i övrigt 2 Det totala värdet av samtlig upphandling i Sverige uppskattas år 2011 till ungefär 500 miljarder kronor, upphandlingen inom försörjningssektorerna står för cirka 20 procent av det beloppet 1. År 2010 överprövades runt 5 procent av de upphandlingar som annonserades 2. Eftersom man i Sverige efterföljer de svenska upphandlingsreglerna fullgör upphandlande myndigheter och enheter de plikter som åtföljer av EU-rätten 1. 1 Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 2 Delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen, Upphandlingsutredningen, Stockholm 2011, Statens offentliga utredningar 3

9 2.2 Regelverket I den svenska lagstiftningen har man implementerat samtliga EU-rättsliga principer, de omfattar även samtliga upphandlingsförfaranden som är reglerade i LOU och LUF. Principerna är 5 stycken, likabehandlingsprincipen, principen om icke-diskriminering, proportionalitetsprincipen, principen om transparens samt principen om ömsesidigt erkännande. Inom både LOU och LUF återfinns en motsvarande generalklausul som innefattar alla EU-rättsliga principer 3. Upphandlande myndigheter/enheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas 3. I Sverige reglerades tidigare den klassiska sektorn och försörjningssektorerna gemensamt av den gamla LOU men den 30 april 2004 infördes 2 nya EU-direktiv kring offentlig upphandling 3. Ett direktiv för den klassiska sektorn 2004/18EG och ett direktiv för försörjningssektorn 2004/17/EG 4. Det tog 8 år för medlemsstaterna inom EU att förhandla fram ett slutligt beslut kring direktiven. Det dröjde fram till den 1 januari 2008 innan direktiven infördes i svensk lagstiftning. Den svenska lagstiftaren valde då att införa direktiven genom 2 olika lagar istället för 1 gemensam lag. Lagen (2007:1091)om offentlig upphandling(lou) och lagen(2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(luf). Detta ledde till att det blev smidigare att hitta i lagtexten samt att de olika sektorerna lättare kunde hålla reda på vilka regler som gäller för respektive sektor 3. Att det tidigare var oklart vem som var upphandlingsskyldig benämns i förarbetena till nya LOU(prop. 2006/07:128) som en av orsakerna till att den klassiska sektorn och försörjningssektorerna reglerades i olika lagar 5. Samtliga remissinstanser i Sverige var dock inte överens om att LOU och LUF skulle bli 2 lagar istället för 1 gemensam. Man ansåg att lagarna skulle skilja sig mot övrig svensk lagstiftning bland annat gällande upplägget. Instanserna menade också att likheterna mellan direktiven var överhängande vilket gjorde att det skulle vara lämpligt med ett gemensamt regelverk. Även lagrådet ansåg att det bästa skulle vara att införa direktiven i 1 lag istället för 2 åtskilda lagar. Regeringen däremot menade att direktiven hade betydande skillnader. EU-kommissionen påbörjade en fördragsbrottstalan gentemot Sverige eftersom Sverige var försenade med införandet av direktiven i svensk lagstiftning. På grund av detta påskyndades arbetet kring lagstiftningen och direktiven resulterade i 2 åtskilda lagar, LOU och LUF 4. 3 Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary Artikelserie om några särdrag i LUF -Artikel 1 Varför är regleringen i LUF mer generös än dess motsvarighet i LOU? Analys, Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 5 Artikelserie om några särdrag i LUF - Artikel 2 Vem och vad omfattas av upphandlingslagarna? Skiljer sig regleringen i LUF från den i LOU i dessa avseenden? Analys, Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 4

10 2.3 Skillnader mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna I detta kapitel beskrivs skillnaderna mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna, i tabellen nedan ses en kortfattad översikt av skillnaderna som påfunnits. I texten som följer efter tabellen beskrivs skillnaderna mer ingående. Område Klassiska sektorn Försörjningssektorerna Tröskelvärden Ramavtal Byggkoncessioner Upphandling under tröskelvärdena Upphandling över tröskelvärdena Urvalskriterier Förhandsannonsering Efterannonsering Tidsfrister över tröskelvärdena Dokumentation Skillnader Vad sektorn omfattar. Vad sektorn omfattar. Lägre tröskelvärden i klassiska sektorn än i försörjningssektorerna. Detaljreglering i klassiska sektorn men inte i försörjningssektorerna. Reglerat i klassiska sektorn men inte i försörjningssektorerna. Direktupphandling och konkurrenspräglad dialog regleras olika inom sektorerna. Selektivt förfarande, förhandlat förfarande med annonsering, konkurrenspräglad dialog och kvalificeringssystem regleras olika inom sektorerna. Utförlig reglering i klassiska sektorn men inte i försörjningssektorerna. I försörjningssektorerna kan man annonsera en befintlig upphandling det kan man inte i klassiska sektorn. Tidsfristen för att skicka in annons är kortare i klassiska sektorn än i försörjningssektorerna. Tidsfrister i selektivt och förhandlat förfarande regleras olika inom sektorerna. Specifik reglering i klassiska sektorn men inte i försörjningssektorerna. 5

11 2.3.1 Klassiska sektorn Offentlig upphandling är de åtgärder som utförs av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal för varor, tjänster eller byggentreprenader. De som har skyldighet att upphandla enligt lagen om offentlig upphandling(lou) benämns som upphandlande myndigheter och hör till den klassiska sektorn. De som räknas som upphandlande myndigheter är statliga och kommunala myndigheter, vissa offentligt styrda organ och sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ samt kommunala och statliga aktiebolag 6. Det är som huvudregel syftet med subjektets verksamhet som avgör om den omfattas av upphandlingsskyldighet eller ej 7. Den klassiska sektorn omfattar inte någon privat verksamhet utan enbart offentlig verksamhet vilket är en skillnad mot försörjningssektorerna. Verksamheter som regleras av LOU behöver inte drivas av marknadsmässiga villkor eller av konkurrens. Den klassiska sektorn är också något mer reglerad än försörjningssektorerna, vilket betyder att om en upphandlande myndighet och enhet väljer att genomföra en upphandling gemensamt kan inte myndigheten välja att använda reglerna i LUF vid upphandlingen. Den upphandlande myndigheten och enheten måste därför använda sig av reglerna i LOU när de upphandlar tillsammans 8. I den gamla LOU drog man ingen skillnad mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna när det gällde offentlig upphandling detta var inte helt korrekt eftersom försörjningssektorerna även omfattar privat verksamhet vilket gör att upphandlingen inte kan benämnas som offentlig 7. Upphandlingen som berörs av LUF kallas därför inte för offentlig upphandling utan istället för upphandling inom försörjningssektorerna 8. 6 Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 7 Artikelserie om några särdrag i LUF - Artikel 2 Vem och vad omfattas av upphandlingslagarna? Skiljer sig regleringen i LUF från den i LOU i dessa avseenden? Analys, Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 8 Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary

12 2.3.2 Försörjningssektorerna Upphandlingen inom försörjningssektorerna utförs av så kallade upphandlande enheter vilka bedriver verksamhet inom något av områdena vatten, energi, transporter eller posttjänster. Till upphandlande enheter hör statliga och kommunala myndigheter, vissa offentligt styrda organ, sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ, företag som en upphandlande myndighet kan utöva ett bestämmande inflytande över samt privata företag som bedriver verksamhet med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt. Gemensamt för samtliga är att de regleras av lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(luf) 9. Det är inte syftet med subjektets verksamhet som är avgörande för bedömningen utan istället vilken typ av verksamhet som den bedriver 10 Posttjänstesektorn tillkom försörjningssektorerna i och med att de nya direktiven implementerades, sektorn omfattades tidigare av den klassiska sektorn. Konkurrensutsättningen inom posttjänstesektorn hade ökat markant och man valde därför att flytta över den till försörjningssektorerna. Inom försörjningssektorerna finns nämligen möjligheten att ansöka om undantag för en verksamhet som är mycket konkurrensutsatt, den möjligheten finns inte inom den klassiska sektorn 11. Försörjningssektorerna hör ofta ihop med infrastrukturen i landet genom till exempel vattenförsörjning eller elproduktion. Inom försörjningssektorerna är det vanligt att en verksamhet har monopol eller oligopol och majoriteten av verksamheterna drivs i vinstsyfte vilket inte är fallet inom den klassiska sektorn 9. I LUF finns ett undantag som kallas för 80/20 regeln, undantaget återfinns inte i LOU. 80/20 regeln avser varor, tjänster och byggentreprenader. Med undantaget menas att vid upphandlingar från anknutna företag som exempelvis systerföretag eller från samriskföretag behöver enheter inte följa bestämmelserna i LUF. Ett samriskföretag är ett företag som skapats av upphandlande enheter för att man tillsammans skall driva försörjningsverksamhet. På grund av undantaget kan de upphandlande enheterna göra köp direkt av varandra utan att behöva tänka på regelverket 11. Inom LOU återfinns också ett antal undantag från upphandlingsplikten men inom LUF finns dock något fler undantag Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 10 Artikelserie om några särdrag i LUF - Artikel 2 Vem och vad omfattas av upphandlingslagarna? Skiljer sig regleringen i LUF från den i LOU i dessa avseenden? Analys, Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 11 Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary

13 2.3.3 Tröskelvärden Tröskelvärden är belopp som beslutats av den Europeiska kommissionen. Reglerna för tröskelvärden är de samma inom EU och gäller enbart för upphandlingar som har ett högre belopp än tröskelvärdena. I Sverige följer man som ovan nämnts lagstiftningen LOU och LUF som i huvudsak baseras på bestämmelserna i EU-direktiven. I svensk lagstiftning har man dock valt att frivilligt reglera upphandlingar som understiger tröskelvärdena (15 kap LOU/LUF) 12. Reglerna som gäller för upphandlingar under tröskelvärdena är i princip detsamma inom LOU och LUF. En eventuell orsak till att reglerna är nästan detsamma kan vara att det under tröskelvärdena är tillåtet att förhandla inom både LOU och LUF vilket gör att LUF i detta fall inte behövde göras mer flexibel än LOU 12. Vid en upphandling lyder myndigheten/enheten under olika regler beroende på om beloppet på upphandlingen är över eller under tröskelvärdena. Därför måste myndigheten/enheten beräkna upphandlingens totala värde för att vara säker på vilka regler man skall efterfölja, inom det totala värdet räknas också options- och förlängningsklausuler. Inom den klassiska sektorn har man lägre tröskelvärden än inom försörjningssektorerna då det gäller varor och tjänster. Sedan den 1 januari 2012 är tröskelvärdet inom LOU för statliga myndigheter SEK och för övriga upphandlande myndigheter SEK. Inom LUF är tröskelvärdet för upphandlande enheter SEK. Vad det gäller byggentreprenader är tröskelvärdet detsamma för båda sektorerna, SEK Ramavtal Ett ramavtal är ett avtal som ingås mellan en upphandlande myndighet/enhet och en eller flera leverantörer detta gör man för att bestämma villkoren för en senare tilldelning av kontrakt under en angiven tidsperiod. Ramavtalet kan innefatta varor, tjänster eller byggentreprenader. I gamla LOU fanns regler om ramavtal för försörjningssektorerna vilka också har förts över till LUF. Däremot har den klassiska sektorn fått nya och betydligt mer detaljerade regler kring ramavtal 12. Tidigare stod den klassiska sektorn helt utan bestämmelser för ramavtal, vilket i sig betyder att den klassiska sektorn gick från att i den gamla LOU vara helt oreglerad till att i den nya LOU ha en väldigt omfattande reglering 14. Bestämmelserna i LUF som behandlar ramavtal är inte särskilt omfattande i jämförelse med bestämmelserna i nya LOU 13. I lagarnas förarbeten ges förklaringen till att försörjningssektorerna på EU-nivå inte reglerats så specifikt som den klassiska sektorn, förklaringen som ges är att försörjningssektorerna överlag har en flexiblare reglering än den klassiska sektorn 14. Inom LOU får ett ramavtal fortlöpa högst 4 år om det inte finns särskilda skäl för något annat. I LUF finns ingen reglering om hur länge ett ramavtal får löpa 13. Enligt förarbetena får ett ramavtal inom LUF dock inte löpa på obestämd tid. Verksamheter som omfattas av LUF har ofta kontrakt som är värda mycket pengar och som kräver att leverantören gör omfattande investeringar, för sådana kontrakt kan en löptid på 4 år vara för kort tid Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 14 Artikelserie om några särdrag i LUF- Artikel 3 Ramavtal och avrop, skiljer sig reglerna i LUF från reglerna i LOU Analys, Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 8

14 En myndighet inom den klassiska sektorn kan välja att ingå ett ramavtal med en eller minst tre leverantörer om man upphandlar över tröskelvärdena. Detta förutsätter att det finns tre leverantörer som uppfyller samtliga krav. När myndigheten upphandlar under tröskelvärden eller B-tjänster finns det inga ställda krav på att det måste vara minst tre leverantörer om man väljer att anlita flera leverantörer än 1. Enheter inom försörjningssektorerna kan fritt välja hur många leverantörer man väljer att ingå ramavtal med. Samtliga bestämmelserna i LUF gällande ramavtal gäller för upphandling både över och under tröskelvärdena 15. Det finns olika bestämmelser för ramavtal beroende på om det är LOU eller LUF som reglerar kontraktet. Inom LOU får myndigheter inte ingå i ett ramavtal med en leverantör där samtliga villkor inte är fastställda, detta är dock tillåtet inom LUF eftersom en enhet alltid har möjligheten till förhandling. Villkoren i ramavtalet får dock inte förändras avsevärt i samband med förhandlingen. När man inom ramen för LOU väljer att ingå ett ramavtal med flera leverantörer som innehåller samtliga villkor för avrop finns detaljerade bestämmelser hur man skall gå tillväga, medan det inom ramen för LUF saknas sådana bestämmelser 16. Om en upphandlande myndighet avropar från ett ramavtal med flera leverantörer där samtliga villkor inte är fastställda skall myndigheten tillämpa förnyad konkurrensutsättning som betyder att man gör en ny konkurrensutsättning mellan leverantörerna som är parter i ramavtalet. Detta är inte reglerat inom LUF men upphandlande enheter kan ändå välja att använda sig av förnyad konkurrensutsättning om man önskar 17. Inom LUF finns möjligheten för en upphandlande enhet att utföra förnyad konkurrensutsättning utan annonsering samt förhandla med leverantörerna innan man avropar från ramavtalet vilket inte är möjligt för en upphandlande myndighet som omfattas av LOU Byggkoncessioner Med byggkoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättningen helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja anläggningen 18. Inom LOU regleras byggkoncessioner till viss del medan bestämmelserna saknas helt och hållet i LUF. I LOU anger man att den upphandlande myndigheten skall annonsera tilldelningar av byggkoncessioner samt att tiden för att inkomma med ansökningar för tilldelningen skall vara minst 52 dagar från och med dagen så annonsen sändes Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 16 Artikelserie om några särdrag i LUF- Artikel 3 Ramavtal och avrop, skiljer sig reglerna i LUF från reglerna i LOU Analys, Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 17 Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, Lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 9

15 2.3.6 Upphandling under tröskelvärdena Förenklat förfarande Vid ett förenklat upphandlingsförfarande har samtliga leverantörer rätt att delta. De leverantörer som önskar delta lämnar ett anbud till den upphandlande myndigheten/enheten. Myndigheten/enheten får sedan förhandla med en eller flera av leverantörerna om man så önskar 19. Urvalsförfarande Vid ett urvalsförfarande har alla leverantörer rätt att ansöka om att få lämna anbud. Den upphandlande myndigheten/enheten bjuder sedan in utvalda leverantörer att lämna anbud. Myndigheten/enheten får sedan förhandla med en eller flera av leverantörerna om man så önskar 19. Direktupphandling Vid förfarandet direktupphandling finns inte några specifika krav på anbud. När upphandlande myndigheter/enheter skall genomföra en upphandling under tröskelvärdena kan de alltid välja fritt mellan upphandlingsförfarandena förenklat förfarande eller urvalsförfarande. Direktupphandling får användas av myndigheter/enheter under speciella omständigheter. Till speciella omständigheter räknas när kontraktets belopp är högst 15 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster detta gäller dock inte statliga myndigheter, när vissa delar av grundförutsättningar för förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda eller om det ligger synnerliga skäl bakom valet av förfarande. Det som särskiljer den klassiska sektorn mot försörjningssektorerna är beloppsgränserna för direktupphandlingen. Beloppsgränsen i LOU är sedan den 1 januari SEK och i LUF SEK 19. Direktupphandling är det upphandlingsförfarande som beräknas vara minst tidsödande 20. Konkurrenspräglad dialog Konkurrenspräglad dialog är ett förfarande som kan användas av upphandlande myndigheter vid komplicerade kontrakt och finns inte som ett förfarande inom LUF. Vid användandet av konkurrenspräglad dialog har den upphandlande myndigheten möjlighet att föra en dialog med valda leverantörer får att nå fram till hur myndighetens behov bäst skall tillgodoses. Konkurrenspräglad dialog får användas när man vet vilket resultat som skall uppnås men i förväg inte har möjlighet att bestämma hur resultatet skall nås. Detta kan till exempel handla om en unik teknisk lösning Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 20 Delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen, Upphandlingsutredningen, Stockholm 2011, Statens offentliga utredningar 10

16 2.3.7 Upphandling över tröskelvärdena När en upphandlande myndighet skall genomföra en upphandling över tröskelvärdena kan man välja mellan ett öppet eller selektivt förfarande man får enbart använda sig av förhandlat förfarande med annonsering vid undantagsfall och konkurrenspräglad dialog vid vissa specifika fall 21. Till skillnad mot den klassiska sektorn får man inom försörjningssektorerna välja fritt mellan öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med annonsering. Detta har lett till att förhandlat förfarande med annonsering alltid är möjligt att använda för upphandlande enheter medan upphandlande myndigheter inte har samma frihet 21. Den fria möjligheten att använda förhandlat förfarande för försörjningssektorerna är också anledningen till att konkurrenspräglad dialog enbart får användas av upphandlande myndigheter och inte av upphandlande enheter 22. Öppet förfarande Vid öppet förfarande får samtliga leverantörer lämna anbud. Upphandlande myndigheten/enheten annonserar ut upphandlingen sedan kan leverantörer begära ut förfrågningsunderlaget. I öppet förfarande får myndigheten/enheten inte förhandla med leverantörerna 21. Det öppna förfarande är det förfarande som är mest tidsödande 23. Selektivt förfarande Vid selektivt förfarande får samtliga leverantörer ansöka om att få lämna anbud men enbart de leverantörer som bjuds in av den upphandlande myndigheten/enheten får lämna anbud. Myndigheten/enheten skall annonsera om att leverantörerna får ansöka om att lämna anbud. Urvalskriterierna för leverantörerna skall anges i annonsen och utgående från dem väljer myndigheten/enheten sedan ut de leverantörerna som uppfyller ställda krav 21. En skillnad mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorerna är att vid selektivt förfarande måste den upphandlande myndigheten uppge att minst fem leverantörer kommer att väljas ut när man annonserar om urvalskriterierna inför upphandlingen. Myndigheten får dock fortsätta förfarandet trots att mindre än fem ansökningar inkommer 21. En upphandlande enhet däremot kan uppge i annonsen att ett rimligt antal leverantörer kommer att väljas ut till den specifika upphandlingen och behöver inte ta hänsyn till ett förutbestämt antal leverantörer 22. Vid selektivt förfarande är inte förhandling med leverantörerna tillåtet Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 22 Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary Delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen, Upphandlingsutredningen, Stockholm 2011, Statens offentliga utredningar 11

17 Förhandlat förfarande Vid förhandlat förfarande skall den upphandlande myndigheten/enheten annonsera upphandlingen och leverantörer kan sedan ansöka om att få lämna anbud 24. Liknande regler gäller som vid selektivt förfarande gällande kvalificeringen om att få lämna anbud. Vid förhandlat förfarande skall man inom den klassiska sektorn uppge att minst tre leverantörer kommer att kvalificeras. Trots att mindre än tre ansökningar inkommer får myndigheten än dock fortsätta förfarandet. Medan man inom försörjningssektorerna kan uppge ett rimligt antal leverantörer kommer att kvalificera sig vidare och får möjligheten att lämna anbud 25. Förhandlat förfarande utan föregående annonsering får endast användas om något undantag är tillämpligt detta gäller både den klassiska sektorn och försörjningssektorerna. Det som skiljer upphandlingsförfaranden över tröskelvärdena mest mot varandra är att vid förhandlat förfarande får myndigheten/enheten förhandla med en eller flera leverantörer vilket inte är möjligt vid ett öppet eller selektivt förfarande 25. Konkurrenspräglad dialog Samma regler för konkurrenspräglad dialog gäller både över och under tröskelvärdena 24. Kvalificeringssystem Inom försörjningssektorerna kan man använda så kallade kvalificeringssystem den möjligheten finns inte inom den klassiska sektorn 24. Ett kvalificeringssystem är ett system där den upphandlande enheten på förhand kan göra ett urval av leverantörer och på det sättet spara tid eftersom man slipper annonsera och kvalificera leverantörer i ett senare skede. Liknande kvalificering används inom selektivt, förhandlat och urvalsförfarande Urvalskriterier Urvalskriterierna är de kriterier som skall avgöra om den anbudsgivande leverantören besitter förmågan att genomföra kontraktet. Vid regleringen av urvalskriterier skiljer sig LOU och LUF åt på vilket sätt man får ställa krav på att leverantörerna skall kunna visa sin tekniska förmåga. I LOU finns det utförligt beskrivet vilka uppgifter myndigheten får begära in av leverantörerna medan det inom LUF inte finns några beskrivningar på vilka uppgifter enheten får begära in av leverantörerna. I LUF anges istället att enheten fritt får ställa krav och kriterier för uteslutning av leverantörer. Kraven och kriterierna skall dock leva upp till de EU-rättsliga principerna Upphandlingsreglerna en introduktion, Konkurrensverket, Stockholm 2011, Konkurrensverket 25 Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary

18 2.3.9 Förhandsannonsering Upphandlande myndigheter/enheter kan välja att förhandsannonsera varor, tjänster eller byggentreprenader som överstiger tröskelvärdena. Väljer man att göra det kan myndigheten/enheten förkorta sina tidsfrister vid det öppna och selektiva förfarandet. En upphandlande enhet inom försörjningssektorn har även möjligheten att i samband med förhandsannonsen annonsera en befintlig upphandling. Den möjligheten finns inte för upphandlande myndigheter inom den klassiska sektorn Efterannonsering Samtliga upphandlingar över tröskelvärdena skall efterannonseras. Den upphandlande myndigheten/enheten skickar in annonsen till Publikationskontoret och de publicerar sedan annonsen i TED. Även här skiljer sig den klassiska sektorn mot försörjningssektorerna, upphandlande myndigheter har 48 dagar på sig efter avslutad upphandling att skicka in annonsen medan tidsfristen som gäller för upphandlande enheter är 2 månader Tidsfrister över tröskelvärdena Inom lagstiftningen LOU och LUF finns vissa minimitidsfrister vid upphandlingar över tröskelvärdena. Minimitiden måste följas men utöver det kan den upphandlande myndigheten/enheten anpassa tiden efter hur komplicerad upphandlingen är. Den klassiska sektorn och försörjningssektorerna skiljer sig till viss del åt då det gäller reglerna kring minimitider. De fall där tidsfristerna skiljer sig åt mellan sektorerna är vid selektivt och förhandlat förfarande 26. Vid selektivt och förhandlat förfarande är minimitidsfristen för leverantörerna att lämna in en anbudsansökan 37 dagar från att myndigheten/enheten har avsänt annonsunderlaget till Publikationskontoret. På Publikationskontoret har man sedan 12 dagar på sig att publicera annonsen vilket betyder att i verkligheten har leverantörerna minst 25 dagar på sig att lämna in en ansökan om att få lämna anbud. Samma bestämmelser gäller både för klassiska sektorn och försörjningssektorerna. I vissa specifika fall kan tidsfristen kortas ner. Inom den klassiska sektorn kan tidsfristen kortas ner genom att Publikationskontoret publicerar annonsen inom 5 dagar istället för 12 dagar. Den totala tidsfristen sedan annonsen avsändes blir då 15 dagar men i verkligheten har leverantörerna 10 dagar på sig att lämna in en anbudsansökan. Det samma gäller inom försörjningssektorerna men då får tidsfristen inte förkortas till mindre än 22 dagar. I verkligheten har då leverantörerna 17 dagar på sig att lämna anbud. En potentiell anledning till att försörjningssektorerna i det här fallet har strängare regler än den klassiska sektorn kan vara på grund av att upphandlande enheter alltid kan välja att använda sig av förhandlat förfarande vilket man inte kan göra inom den klassiska sektorn Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary

19 Inom den klassiska sektorn har leverantörerna vid selektivt förfarande minimum 40 dagar på sig att lämna ett anbud. Tidsfristen för att inkomma med anbud kan kortas ner till minst 10 dagar från att anbudsinbjudan skickades. Inom försörjningssektorerna finns ingen tidsfrist för leverantörerna att lämna anbud. Vid förhandlat förfarande har varken den klassiska sektorn eller försörjningssektorerna någon tidsfrist för leverantörerna att lämna in anbud. Inom försörjningssektorerna har det angivits i LUF att den tidsfrist som gäller är den som upphandlande enheten och leverantören kommit överens om. Om man inte har slutit en överenskommelse bör tidsfristen vara minst vara 24 dagar och får absolut inte vara mindre än 10 dagar. Inom den klassiska sektorn finns inga minimitidsfrister för leverantörerna att lämna anbud inom det förhandlade förfarandet. Direktivet som ligger bakom LOU anger heller inga anbudstider för förhandlat förfarande 27. Det finns ytterligare bestämmelser som reglerar tidsfristerna kring elektronisk kommunikation vilket inte kommer att beröras i detta arbete Dokumentation När en upphandlande myndighet/enhet upphandlar över tröskelvärdena bör de upprätta viss dokumentation. Inom den klassiska sektorn finns detaljrika regler på hurdan typ av dokumentation en upphandlande myndighet skall skapa för samtliga upphandlingar. Inom försörjningssektorerna är reglerna inte alls lika detaljerade Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary

20 2.4 Styrkor och svagheter inom LOU respektive LUF Pernilla Carlsson Rasiwala analyserar i sin artikel Förhandlad upphandling är alltid tillåten i LUF men inte i LOU, påverkar det upphandlingen av de respektive verksamheterna? kring förhandlat förfarande. Enligt författarens erfarenhet är det en stor del av upphandlingsmålen som avgörs i svenska förvaltningsdomstolar som ämnar påstådda överträdelser av LOU och att de upphandlingsmål som ämnar påstådda överträdelser i LUF är avsevärt färre. Det finns för närvarande inte någon sammanställd statistik som stärker dessa erfarenheter. Författaren har en teori om att största andelen överprövningsmål gäller LOU på grund av att det inom den klassiska sektorn enbart finns begränsade möjligheter till förhandling och man inom LUF har betydligt större möjligheter till förhandling. Författaren har också erfarenheter kring att upphandlande myndigheter inom den klassiska sektorn ofta väljer att inte förhandla under tröskelvärdena trots att förhandling är tillåtet utan att särskilda skäl föreligger inom förenklat förfarande. Medan upphandlande enheter inom försörjningssektorerna oftast väljer att använda förhandlat förfarande över tröskelvärdena. Författaren anser att i samband med en förhandling har den upphandlande myndigheten/enheten chans att föra en diskussion med leverantörerna om bland annat otydligheter i förfrågningsunderlaget eller anbudet vilket man inte har annars. Detta kan öka förståelsen mellan den upphandlande myndigheten/enheten och leverantörerna och kan minska viljan att överpröva hos en leverantör som gått miste om en upphandling. Detta borde i sig leda till att offentliga affärer som görs med hjälp av förhandling blir mer lyckade än affärer än de som utförs med hjälp av förfaranden som inte innehåller förhandling Artikelserie om några särdrag i LUF- Artikel 4 Förhandlad upphandling är alltid tillåten i LUF men inte i LOU, påverkar det upphandlingen av de respektive verksamheterna? Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 15

21 I upphandlingsutredningens delbetänkande anser man att förhandlat förfarande med föregående annonsering bör få användas på samma villkor inom den klassiska sektorn som i försörjningssektorerna. Det upplevs att större möjligheter till förhandling för upphandlande myndigheter skulle leda till goda affärer och man ställer sig också positiv till mer dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörerna. När det gäller ökad dialog skulle upphandlingsutredningen önska att EU-kommissionen kommer med vägledning som belyser möjligheterna till ökad dialog inom öppet och selektivt förfarande. Man tror också att ökade förhandlingsmöjligheter inom den klassiska sektorn skulle leda till kvalitetsförbättringar inom upphandlingarna. Upphandlingsutredningen vill att EU-kommissionen skall föreslå nya regler kring förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Dessa nya regler skulle innebära att upphandlande myndigheter inom den klassiska sektorn skulle kunna använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering för att upphandla nödvändiga varor och tjänster under den tiden en upphandling är under domstolsprövning. Ytterligare ett förslag till EU-kommissionen är att man bör överväga att införa ett pre-kvalificeringssystem också inom den klassiska sektorn, utredningen menar att det troligtvis skulle minska administrationen för mindre företag som vill delta i upphandlingar av koordinerade ramavtal. I utredningen påpekas att reglerna kring ramavtal för den klassiska sektorn borde förändras. Detta genom att tillåta upphandlande myndigheter att sluta ramavtal med ett valfritt antal leverantörer. Kravet på att myndigheter skall sluta ramavtal med minst tre leverantörer medför kostnader för både myndigheter och företag. Försörjningssektorernas regelverk anses fungera relativt bra och man bedömer att man inte behöver förändra lagstiftningen i detta läge. Under tiden som utredningen pågått har det framkommit att många olika aktörer anser att beloppsgränserna för direktupphandling inom den klassiska sektorn ställer till bekymmer. Gällande beloppsgränserna för direktupphandling inom försörjningssektorerna har inget missnöje framförts. Man överväger från utredningens sida att föreslå en höjning av beloppsgränserna inom den klassiska sektorn i sitt slutbetänkande framöver. I utredningen har det även visat sig att många intressenter anser att försörjningssektorernas regelverk borde vara en modell att gå efter om förändringar skall ske i regelverket för den klassiska sektorn. EU-kommissionen anser fortsatt att det finns goda skäl till att försörjningssektorerna skall vara reglerade och utredningen har inte kommit fram till någon annan konklusion. Slutligen så har det tydligt framförts att många anser att upphandlingsförfarandena bör göras enklare och mer flexibla. Även Europaparlamentet, EUmedlemsstaternas regeringar och parlament samt företagens organisationer anser att upphandlingsdirektiven bör förenklas Delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen, Upphandlingsutredningen, Stockholm 2011, Statens offentliga utredningar 16

22 I Eva Svemans analys av EU-kommissionens grönbok om offentlig upphandling framkommer det att man i grönboken tar upp ett antal områden som man menar är av relevans för framtida förändringar gällande offentlig upphandling. Man önskar inom kommissionen att intressenterna skall ta del av dessa områden samt besvara frågeställningarna som tas upp i grönboken. I grönboken tar man bland annat upp frågor som berör EU-direktivens användbarhet, om tröskelvärdena bör höjas, om definitionen offentligrättsliga organ bör göras tydligare samt om det fortsättningsvis skall finnas ett separat direktiv för försörjningssektorerna. Grönboken innehåller även frågeställningar om detaljeringen av upphandlingsreglerna är rimlig samt om man bör utvidga användningsområdet för förhandlade förfarande. Enligt författaren verkar EU-kommissionen vara mottaglig för en mer flexibel inställning kring kontrollen av urvals- och tilldelningskriterier. Författaren menar även att EU:s regelverk för offentlig upphandling under en tid varit utsatt för vidsträckt kritik från flera håll bland annat för sin komplexitet. Författaren påpekar att somliga anser att regelverket är anpassat för standardiserade produkter men inte för komplexa varor och tjänster eftersom regelverket inte är speciellt flexibelt. EU-parlamentet har också lämnat tung kritik av direktiven. I kritiken nämns att gällande regler har gett upphov till ett komplicerat och svåröverskådligt regelverk som skapar allvarliga juridiska problem. EU-parlamentet uppmanar EUkommissionen att vidta åtgärder mot dessa problem. EU-kommissionen skall då remisstiden är slut så småningom inleda en omarbetning av EU- direktiven, ett nytt förslag väntas under Varför är den klassiska sektorn strängare reglerad än försörjningssektorerna Historiskt sett har flertalet verksamheter som omfattas av försörjningssektorerna varit värderade högt inom respektive EU-nation, som till exempel tåg- och elföretag. Detta var även orsaken till att medlemsstaterna inom EU inte var allt för positiva till en reglering av verksamheternas upphandlingar. EU-kommissionen som föreslagit regleringen av upphandlingen inom försörjningssektorerna blev därför tvungen att göra regleringen aningen flexiblare än vad som var tänkt från början 31. LOU och LUF påminner i hög grad om EU-direktiven vilket gör att LUF i flera hänseenden har en flexiblare reglering än LOU detta kan relateras till att det blev bråttom när direktiven skulle införas i svensk lagstiftning EU-kommissionens grönbok om offentlig upphandling Analys, Eva Sveman, , JP Infonet 31 Offentlig upphandling-lou och LUF, Andrea Sundstrand och Studentlitteratur 2010, Elanders Kft Hungary Artikelserie om några särdrag i LUF -Artikel 1 Varför är regleringen i LUF mer generös än dess motsvarighet i LOU? Analys, Pernilla Carlsson Rasiwala Advokat på Nord & Co. Advokatfirma KB, , JP Infonet 17

Offentlig upphandling. LOU och LUF

Offentlig upphandling. LOU och LUF Offentlig upphandling LOU och LUF Vad är offentlig upphandling? Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Bilaga. Sammanfattning

Bilaga. Sammanfattning Bilaga Sammanfattning Europaparlamentet och rådet antog i juli 2009 direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng

OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng OFENTLIG UPPHANDLING ED, PL Alfred Streng Upphandlingsordlista Anbudsgivare: Med anbudsgivare avses den eller de leverantörer som lämnar anbud i en upphandling 1 Anbudssökande: Med anbudssökande avses

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Källa: LOU/LUF bilaga 2. Bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande myndighet/enhet.

Källa: LOU/LUF bilaga 2. Bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande myndighet/enhet. Till innehållet Sök Ordlista A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A A-tjänst Tjänster som finns angivna i bilaga 2 till LOU/LUF. Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mer lämpade för

Läs mer

Statens inköpscentral

Statens inköpscentral Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals

Läs mer

Nya regler för ramavtal. Advokat Ulf Yxklinten 17 februari 2016 i Malmö

Nya regler för ramavtal. Advokat Ulf Yxklinten 17 februari 2016 i Malmö Nya regler för ramavtal Advokat Ulf Yxklinten 17 februari 2016 i Malmö Tiden efter den18 april 2016 Från och med den 19 april 2016 kommer: de svenska förvaltningsdomstolarna att vara skyldiga att tolka

Läs mer

De nya lagarna om offentlig upphandling bygger på två EG-direktiv.

De nya lagarna om offentlig upphandling bygger på två EG-direktiv. foto : s ca n pi x De nya lagarna om offentlig upphandling bygger på två EG-direktiv. En LOU blir två De två nya lagar som ska ersätta Lagen om offentlig upphandling är kraftigt försenade. Istället för

Läs mer

Nya upphandlingsregler. Upphandlingskonferens oktober 2015 Eva Sveman

Nya upphandlingsregler. Upphandlingskonferens oktober 2015 Eva Sveman Nya upphandlingsregler Upphandlingskonferens 21-22 oktober 2015 Eva Sveman Lagrådsremiss Nytt regelverk som upphandling Förslag på implementering av EU:s nya upphandlingsdirektiv inom den klassiska sektorn

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Möjligheterna i LUF Varför vänta på nya lagstiftningen? Redan idag finns många möjligheter i LUF!

Möjligheterna i LUF Varför vänta på nya lagstiftningen? Redan idag finns många möjligheter i LUF! Möjligheterna i LUF Varför vänta på nya lagstiftningen? Redan idag finns många möjligheter i LUF! Kristian Pedersen, Advokat, Partner Erik Olsson, Advokat, Partner Agenda > Inledning > Upphandling återförsäljning

Läs mer

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind Nya EU-direktiv och implementering Europarlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26

Läs mer

Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV2000, v1.2, 2011-02-05 YTTRANDE 2014-02-12 Dnr 9/2014 1 (7) Kammarrätten i Jönköping Box 2203 550 02 Jönköping Mål nr 1871-13 Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

Nya upphandlingsregler.

Nya upphandlingsregler. Nya upphandlingsregler magnus.ljung@skl.se Ny upphandlingslagstiftning Lag (2016:1145) om offentlig upphandling implementering av direktiv 2014/24/EU Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens

Läs mer

Kriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster

Kriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 690/2013 1 (5) Kriminalvården 601 80 Norrköping Kriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster Utkast till beslut Kriminalvården har brutit mot

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna

Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna Kristian Pedersen Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna 2016 nr 4 SÄRTRYCK UR UPPHANDLINGSRÄTTSLIG TIDSKRIFT Nya bestämmelser om ramavtal, särskilt i försörjningssektorerna Kristian

Läs mer

Nya LOU vad ger den för nya möjligheter till fler och lönsammare affärer? Eva Sveman

Nya LOU vad ger den för nya möjligheter till fler och lönsammare affärer? Eva Sveman Nya LOU vad ger den för nya möjligheter till fler och lönsammare affärer? Eva Sveman Eva.sveman@skl.se 1 Man kan ha olika uppfattning om de nya upphandlingsdirektiven. Svensk EU-parlamentariker 2 Lagrådet

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Nya upphandlingsregler 2016. Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015

Nya upphandlingsregler 2016. Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Nya upphandlingsregler 2016 Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 I denna presentation behandlar vi Lagstiftningsarbetet. Annonsering, förfaranden och förhandling. Uppdelning

Läs mer

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Upphandling. - kortfattad handledning

Upphandling. - kortfattad handledning Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(9) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses

Läs mer

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR 2015/338 SYFTE OCH MÅL Denna riktlinje vänder sig till alla inom

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun

Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun 1 Tillämpningsanvisningar för upphandling och inköp för Sollentuna kommun Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2014-01-09 Reviderad 2014-08-30 1 ALLMÄNT Dessa tillämpningsanvisningar för inköp och upphandling

Läs mer

Upphandlingsseminarium. Sotenäs 19 jan 2017 Ulrica Dyrke, Företagarna

Upphandlingsseminarium. Sotenäs 19 jan 2017 Ulrica Dyrke, Företagarna Upphandlingsseminarium Sotenäs 19 jan 2017 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling = alla inköp till stat, kommun och landsting Värdet på den offentliga upphandlingen = åtminstone 600 miljarder

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Eda kommun köp av maskintjänster m.m.

Eda kommun köp av maskintjänster m.m. KKV1044, v1.1, 2015-06-25 BESLUT 2015-09-02 Dnr 738/2014 1 (7) Eda kommun Box 66 673 22 Charlottenberg Eda kommun köp av maskintjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Eda kommun har brutit mot 15 kap. 4

Läs mer

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority 2014-12-15 Dnr 546/2014 1 (5) AB Timråbo Box 134 861 24 Timrå AB Timråbo - inköp av hissar Konkurrensverkets beslut AB Timråbo har brutit mot 15 kap. 4 lagen (2007:1091) om offenthg upphandling (LOU) genom

Läs mer

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Lagstiftningsarbetet Ministerrådet antog den 11/2 2014 tre direktiv (2014:23 koncessioner, 2014:24 LOU och 2014:25 LUF ) för offentlig upphandling

Läs mer

Offentlig upphandling på Åland. Upphandlare Mårten Broman

Offentlig upphandling på Åland. Upphandlare Mårten Broman Offentlig upphandling på Åland Upphandlare Mårten Broman 15.5.2019 Lagar som gäller för hela Åland över EU:s tröskelvärden Åland har egen behörighet att lagstifta om upphandling. Enligt landskapslagen

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Ny lagstiftning om offentlig upphandling

Ny lagstiftning om offentlig upphandling Ny lagstiftning om offentlig upphandling vad innebär den för dig som leverantör? När myndigheter och kommuner köper varor, tjänster och byggentreprenader måste de följa reglerna i våra upphandlingslagar.

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning/ou 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2017-11-29 Ulrica Dyrke Fi 2017/03767/OU Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Upphandling. - kortfattad handledning

Upphandling. - kortfattad handledning Upphandling - kortfattad handledning Upphandling Sida 1(10) Inledning Inom Stockholms universitet upphandlas/avropas en mängd olika varor och konsulttjänster. Det kan vara enstaka behov som behöver tillgodoses

Läs mer

UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag

UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag UPPHANDLINGSREGLER för Lessebo Kommuns nämnder, förvaltningar och bolag 2009-04-15 1 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte...3 Omfattning...3 Vad är offentlig upphandling?...3 Principer vid offentlig upphandling...4

Läs mer

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Syftet med offentlig upphandling Säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital

Läs mer

Utbildning LOU SFÖ Konferens 1

Utbildning LOU SFÖ Konferens 1 Utbildning LOU SFÖ Konferens 1 De gemenskapsrättsliga principerna Likabehandlingsprincipen Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla leverantörer måste

Läs mer

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad. Politikerutbildning 29 mars 2011 Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.se Tnr 044-135188 Offentlig upphandling, vad är det? Åtgärder som en upphandlande myndighet

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

AffärsConcept. Upphandling av entreprenader i anknytning till Ängens ARV. Leverantörsträff Niclas Andersson Jonas Frändestam

AffärsConcept. Upphandling av entreprenader i anknytning till Ängens ARV. Leverantörsträff Niclas Andersson Jonas Frändestam AffärsConcept Upphandling av entreprenader i anknytning till Ängens ARV Leverantörsträff 2017-12-07 Niclas Andersson Jonas Frändestam INNEHÅLL Vad kommer vi inte berätta ikväll och varför? Dialog i offentlig

Läs mer

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Innovativa upphandlingar Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Innovativa upphandlingar det är möjligt! 2008-09-26 Company presentation

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinje 2016-12-08 Riktlinjer för direktupphandling KS 2016/0484 Antagen av kommundirektören den 12 april 2016. Kompletterar Riktlinje för upphandling och inköp KS 2013/0644. Riktlinjen beskriver hur

Läs mer

Revidering riktlinjer för direktupphandling

Revidering riktlinjer för direktupphandling Kommunledningsförvaltningen Monica Boo,0550-88 161 monica.boo@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-02-01 Ks/2014:139 1(1) Revidering riktlinjer för direktupphandling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund Promemoria 2016-02-29 Finansdepartementet Välfärdsutredningen Johan Höök Telefon 08-405 37 98 Mobil 070-671 93 56 E-post johan.hook@regeringskansliet.se Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda

Läs mer

Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016

Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016 Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016 Disposition och avgränsning Annonserat förhandlat förfarande behandlas Konkurrenspräglad dialog,

Läs mer

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014. Inledning Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2007 att i stadens regler för ekonomisk förvaltning införa ett

Läs mer

Definitioner och begrepp

Definitioner och begrepp Definitioner och begrepp 1. Upphandling Köp av varor och tjänster samt upplåtande på entreprenad mot ekonomisk ersättning. 2. Upphandlande enhet 3. Inköpscentral 4. Anknuten enhet 5. Beställare En aktör

Läs mer

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 1

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 1 Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 1 Ny upphandlingslagstiftning Förändringar i den yttre ramen Nina Radojkovic Upphandlingsråd Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 »A- och

Läs mer

Seminarium om offentlig upphandling LOU

Seminarium om offentlig upphandling LOU Seminarium om offentlig upphandling LOU 20160919 9 400 invånare 500 km 2 Kommunalskatt 21,94+11,48=33,42 X företag varav Y är lantbruk Balansomslutning 530 MSEK Antal årsarbeten 740 personer 99 % av alla

Läs mer

Policy upphandling och inköp

Policy upphandling och inköp Policy upphandling och inköp Kyrkogårdsnämnden 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte 3 2 Handledning och checklista 3 3 Ansvarig för inköp och upphandling 3 4 Planering och förberedelser 3

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (6) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Reviderad av kommunstyrelsen 2017-08-22 216 Sammanfattning Vägledande

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Bilaga 2 till dokumentet Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr:

Läs mer

Möjligheterna i LOU Presentation av gällande juridik och regelverk. Mathias Sylvan UHC-dagen Folkets Hus i Säter

Möjligheterna i LOU Presentation av gällande juridik och regelverk. Mathias Sylvan UHC-dagen Folkets Hus i Säter Möjligheterna i LOU Presentation av gällande juridik och regelverk Mathias Sylvan UHC-dagen 2016-05-26 Folkets Hus i Säter Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 infördes en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera omständigheter av betydelse om upphandlingen

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18 Direktupphandling Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:133 Direktupphandling. I propositionen lämnas förslag till ändringar

Läs mer

Front Advokater. Väsentliga ändringar av kontrakt. Advokat Kaisa Adlercreutz, Advokat Johan Lidén, jur. kand. Amir Daneshpip.

Front Advokater. Väsentliga ändringar av kontrakt. Advokat Kaisa Adlercreutz, Advokat Johan Lidén, jur. kand. Amir Daneshpip. Front Advokater Väsentliga ändringar av kontrakt Advokat Kaisa Adlercreutz, Advokat Johan Lidén, jur kand Amir Daneshpip 28 september 2016 Nuvarande ordning Inga regler som explicit tar sikte på ändringar

Läs mer

Mönsterås kommuns köp av olika tjänster

Mönsterås kommuns köp av olika tjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 280/2013 1 (5) Mönsterås kommun Box 54 383 22 Mönsterås Mönsterås kommuns köp av olika tjänster Konkurrensverkets beslut Mönsterås kommun har brutit mot

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

Socialdepartementet. Remissyttrande Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Socialdepartementet. Remissyttrande Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) SVENSK ENERGI Juridik Lennart Sandebjer 08-677 26 53 lennart.sandebjer@svenskenergi.se YTTRANDE Datum Beteckning 052/2014 1 (6) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt s.registrator@reqerinqskansliet.se

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-04-24 Dnr 71/2012 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Läs mer

Mål nr Sundsvalls kommun./. Eurofins Testing Sweden AB. Bakgrund

Mål nr Sundsvalls kommun./. Eurofins Testing Sweden AB. Bakgrund KKV1040, v1.4, 2015-03-30 YTTRANDE 2015-05-22 Dnr 302/2015 1 (7) Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm Mål nr 6309-14 Sundsvalls kommun./. Eurofins Testing Sweden AB Högsta förvaltningsdomstolen

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. Juli 2014 ISBN 978-91-88566-23-2

Läs mer

Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet

Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Lagrådsremiss Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 december 2009 Mats Odell Rikard Jermsten (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Upphandlingsreglerna en introduktion

Upphandlingsreglerna en introduktion Upphandlingsreglerna en introduktion 2 3 Del 1 Lagen om offentlig upphandling (LOU) sid 5 Del 2 Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) sid 37 Ordlista sid

Läs mer

PROMEMORIA. Carl Schwieler. Annika Blomqvist. Datum: 2015-05-20. Social impact bonds vissa LOU-frågor 1 BAKGRUND

PROMEMORIA. Carl Schwieler. Annika Blomqvist. Datum: 2015-05-20. Social impact bonds vissa LOU-frågor 1 BAKGRUND Advokatfirma DLA Nordic KB Kungsgatan 9 PO Box 7315 SE - 103 90 Stockholm, Sweden T +46 8 701 78 00 F +46 8 701 78 99 www.dlanordic.se SE: 916629-6658 PROMEMORIA Till: Från: Carl Schwieler Annika Blomqvist

Läs mer

UPPHANDLINGSKRÖNIKA ELEKTRONISK AUKTION

UPPHANDLINGSKRÖNIKA ELEKTRONISK AUKTION UPPHANDLINGSKRÖNIKA ELEKTRONISK AUKTION Kristian Pedersen* 1. INLEDNING Jag har i tidigare upphandlingskrönikor, senast i det föregående numret av ERT, behandlat en del av de ändringar i de svenska upphandlingslagarna

Läs mer

Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling

Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling PM 2014:107 RI (Dnr 125-845/2014) Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Revidering av stadsgemensamma riktlinjer

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent Nyheter inom offentlig upphandling Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent 1 Tre nya upphandlingslagar 2017-01-01 Lagen om offentlig upphandling (LOU) + komplettering 2017-06-01 Lagen om upphandling inom

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Mars 2014 INNEHÅLL Sid. Nya upphandlingsdirektiv 2 Nya författningar SFS 2014:5 Nya tröskelvärden vid

Läs mer

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling

Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Riktlinjer för Piteå kommun upphandling Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för Piteå kommuns upphandling Riktlinjer KF 2008-12-15, 255 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA

ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA Principer för offentlig upphandling Lagen om upphandling av koncessioner (LUK) är en helt ny lagstiftning som omfattar upphandling av bygg- och tjänstekoncessioner.

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Rimliga och relevanta krav. Senaste nytt på upphandlingsområdet

Rimliga och relevanta krav. Senaste nytt på upphandlingsområdet Rimliga och relevanta krav & Senaste nytt på upphandlingsområdet Aktuellt läge i Sverige Svenska regeringen önskar minska antalet överprövningar. Förslag har presenterats. Men varför är det så många överprövningar?

Läs mer

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL Offentliga myndigheter ingår avtal för att få bygg- och anläggningsarbeten utförda, varor levererade eller tjänster tillhandahållna. Dessa avtal, som ingås mot ersättning med

Läs mer

Ansökan om upphandlingsskadeavgift

Ansökan om upphandlingsskadeavgift 2019-04-25 Dnr 308/2019 1 (6) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Huge Bostäder AB, 556149-8121, Box 1144,

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09

UFV 2010/1853. Upphandling. Riktlinjer. Fastställd av rektor 2010-11-09 UFV 2010/1853 Upphandling Riktlinjer Fastställd av rektor 2010-11-09 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) 3 1.2 Målsättning 3 1.3 Principer för upphandling 4 2. Organisation

Läs mer