STRATEGI OCH BUDGET

Transkript

1 STRATEGI OCH BUDGET Kommunstyrelsen Förutsättningar Strategier och indikatorer Ekonomiska ramar

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING FÖRORD KOMMUNSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE LAGSTIFTNING, PROGRAM OCH POLICIES VIKTIGA FRÅGOR FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSANALYS INVÄRLDSANALYS KOMMUNSTYRELSENS EKONOMI OCH VERKSAMHET ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNSTYRELSEN FÖRVALTNINGENS ORGANISATION ANALYS OCH SLUTSATSER FULLMÄKTIGES MÅL: STRATEGIER, INDIKATORER OCH UPPFÖLJNING MÅLOMRÅDE - EKOLOGISK HÅLLBARHET MÅLOMRÅDE - SOCIAL HÅLLBARHET MÅLOMRÅDE EKONOMISK HÅLLBARHET EKONOMISKA RAMAR DRIFTBUDGET KOMMUNSTYRELSEN INVESTERINGSBUDGET KOMMUNSTYRELSEN FINANSFÖRVALTNING EXPLOATERINGSBUDGET... 26

3 1. Inledning 1.1 Förord Haninge är en expansiv kommun med en ökande befolkning och ett flertal pågående och viktiga utvecklingsarbeten. För att möta Haningebornas behov arbetar kommunledningen aktivt och medvetet för en hållbar stadsutveckling. Det skapar bättre förutsättningar för både befintliga och nya företag att utvecklas samt möjliggör för fler bostäder. Haninges regionala stadskärna, med Haningeterrassen som ett viktigt steg, ska utvecklas till en modern stad. En stad med en bra boendemiljö som välkomnar fler företag och erbjuder ett brett utbud av handel, service och kultur. Det nya företagsområdet Albyberg ger också förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv. I förverkligandet av framtidens Haninge är samarbetet med näringslivet av största vikt. En kommun i förändring kräver fortsatt förnyelse av den kommunala organisationen så att den är anpassad för att hantera kommande utmaningar. Därför måste varje skattekrona användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi ska effektivisera verksamhetsformer, finna nya investeringslösningar och fler intäktskällor. Vi som arbetsgivare ska vara tydliga och säkerställa en god arbetsmiljö, fysiskt och psykiskt. Personalens kompetens och initiativkraft ska tas till vara, så att ett innovativt och effektivt arbete leder till ökad måluppfyllelse och bättre service för Haningeborna. Haninge har drygt invånare människor som var och en har personliga mål och drömmar. Det är för dessa individer och för kommande generationer vi ska utveckla Haninge på ett långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt till ett Haninge som tar tillvara på människors delaktighet, erfarenheter och förmåga att förverkliga sina drömmar. Martina Mossberg (M) Kommunstyrelsens ordförande 1.2 Kommunstyrelsens ansvarsområde Kommunstyrelsens uppgift är att på kommunfullmäktiges uppdrag planera, leda, samordna och följa upp den av kommunfullmäktige beslutade verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar särskilt för frågor som gäller kommunens långsiktigt hållbara utveckling och övergripande ekonomi- och personalfrågor. Kommunstyrelsens uppdrag omfattar också ansvaret för ett antal verksamheter av betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. Dessa är bl.a. regionala frågor, näringslivsoch högskolefrågor, socialt företagande, översiktlig fysisk planering, mark- och exploatering, urban utvecklingspolitik, bostadspolitik, trafikplanering, internationella frågor, folkhälsa, trygghet, arbete med barns rättigheter, integration och information. 2(27)

4 Kommunstyrelsen ansvarar för uppgifter som innebär strategisk utveckling, stöd och service för hela den kommunala förvaltningen, såsom ekonomi, personal, information, gemensam infrastruktur (IT, post, telefoni, lokal- och fordonsförsörjning) samt brottsförebyggande åtgärder och säkerhetsfrågor. Grunden för kommunstyrelsens arbete är en tydlig målstyrning och uppföljning, där kvalitet sätts främst. Kommunstyrelsen ska på uppdrag av kommunfullmäktige i samarbete och dialog med nämnder, styrelser och bolag planera, leda och följa upp den kommunala verksamheten så att förutsättningar ges för alla invånare till ett liv med social trygghet och ett bra boende. Styrelsens verksamhet ska inriktas på att översätta invånarnas önskemål och behov till rätt prioriteringar mellan insatser inom ramen för en effektiv hushållning med tillgängliga resurser. Kommunstyrelsen ska även genom omvärldsanalys, helhetssyn och framförhållning bidra till en god samhällsutveckling. Detta sker bl a genom att samverkan med andra aktörer inom näringsliv, föreningsliv och den offentliga sektorn prioriteras. 1.3 Lagstiftning, program och policies Kommunstyrelsens verksamhet är framför allt reglerad i kommunallagen. Vidare finns det ett stort antal lagar och förordningar som styr verksamheten inom exempelvis arbetsgivaroch personalområdet och ekonomiområdet. Kommunstyrelsen berörs också av bestämmelser i bl a plan- och bygglagen, miljöbalken, lagar och förordningar om köp och försäljning av fastigheter med angränsande fastighetsrättsliga frågor, tryckfrihets- och sekretesslagen, arkivlagen, personuppgiftslagen, lagar och förordningar om beredskap, civilt försvar och extraordinära händelser. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har antagit ett antal program och policys som också är styrande dokument för kommunstyrelsens arbete. Dessa styrdokument finns på kommunens intranät, Viktiga frågor Nedan finns de viktigaste frågorna beskrivna som kommer att arbetas med under 2014 för att utveckla kommunens verksamheter, möta krav från omvärlden och för att nå de mål som kommunfullmäktige satt upp i Mål och budget Beskrivningen utgår från de prioriteringar fullmäktige har uttalat om kommunstyrelsens verksamhet på sid i Mål och budget Företag, arbete och bostäder Ett eget arbete ger individen ökad livskvalitet, självkänsla, frihet och makt över sitt eget liv. Framgångsrika företag och skickliga entreprenörer behövs för att skapa jobb och möjligheter för kommunens invånare. Fler Haningebor i arbete skapar också ökade ekonomiska resurser som möjliggör hög kvalitet i de offentligt finansierade verksamheterna. Därför ska näringslivsarbetet i kommunen fortsätta att utvecklas. 3(27)

5 Kommunfullmäktige fastställde 2012 en näringslivsstrategi. Till strategin hör en av kommunstyrelsen fastställd handlingsplan för tiden t o m Dessa dokument styr kommunstyrelsens och förvaltningens arbete Kommunstyrelsen fastställde våren 2009 en policy och övergripande handlingsplan för främjande av sociala företag i Haninge. Detta arbete är integrerat i övrigt näringslivsarbete. Haninge ska vara en attraktiv mötesplats för såväl boende, besökare, föreningsliv och näringsliv. Varumärket Haninge ska stärkas genom effektiv marknadsföring. Syftet är att stärka bilden av Haninge, skapa stolthet, öka besöksnäringen och stimulera till mer investeringar. Ett flertal bostadsbyggnadsprojekt har initierats de senaste åren i enlighet med kommunens bostadsstrategi. En prioriterad uppgift 2014 är att arbeta för att projekten också genomförs i alla delar av kommunen. Pågående revidering av översiktsplanen kommer att ge förutsättningar för den fortsatta utvecklingen i hela kommunen inkl. skärgården. Stråket från Globen till Nynäshamn är ett av Stockholmsregionens viktigaste utvecklingsområden. Den avslutade utbyggnaden av väg 73, den pågående utbyggnaden av Nynäsbanan och den planerade hamnen i Norvik ökar förutsättningarna för viktiga företagsetableringar. Stockholms stad, Huddinge, Haninge och Nynäshamns kommuner har därför inventerat befintliga och planerade verksamhetsområden för att gemensamt möjliggöra för att nya verksamhetsområden utvecklas. Även större fastighetsägare och viktiga varumärken längs stråket har identifierats. Gemensamma insatser planeras från Haninge och Nynäshamn. Försäljning av mark i Albyberg inleds i slutet av eller i början av En aktionsplan för hållbar tillväxt och utveckling togs fram under 2009 i samarbete mellan Haninge kommun, Handelskammaren Östra Södertörn och Företagarna i Haninge. Planen täcker viktiga områden för att stärka Haninges långsiktiga tillväxt och utveckling. En årlig uppföljning av aktionsplanen redovisas på Näringslivets dag. Den regionala stadskärnan Haninge Som en del av en växande Stockholmsregion är det angeläget att arbeta vidare med framväxten av den regionala stadskärnan Haninge. Haninge är en av fyra regionala stadskärnor söder om Stockholm och ska som sådan vara en motor för tillväxt och utveckling också utanför den egna kommunens gränser. En sådan utveckling ska vara tilltalande och inspirerande för såväl boende, besökare som föreningsliv och näringsliv. Det innebär bland annat en förtätning med bostäder i stadskärnan. Ett utvecklingsprogram och en handlingsplan finns. Under 2014 ska arbetet med den regionala stadskärnan och dess handlingsplan prioriteras. Särskilt viktigt är att fullfölja utvecklingen av projektet Haningeterrassen, att främja utvecklingen och etableringar av företag i den regionala stadskärnan samt att fullfölja fullmäktiges uppdrag att skapa ett utvecklingsbolag tillsammans med andra intressenter i stadskärnan. Arbetsgivarpolitik Haninge kommuns personalpolitiska vision är att kommunen ska vara Sveriges bästa kommunal arbetsgivare och bedriva Sveriges bästa kommunala verksamhet. Utgångspunkten i förverkligandet av visionen är det personalpolitiska programmet och planen för främjande av mångfald. För att uppnå visionen behöver bland annat kultur och förhåll- 4(27)

6 ningssätt förändras. Arbetet med chefsriktlinjer och konkretisering av dessa är en väsentlig del av detta arbete. Särskild vikt ska läggas vid att ta fram motsvarande riktlinjer för medarbetarskap samt att utveckla det personliga ledarkskapet. Arbetet med arbetsmiljön med syfte att sänka sjukfrånvaron drivs på koncern- och förvaltningsnivå. Åtgärdplaner tas fram och genomförs. På koncernnivå är uppdraget att samordna arbetet och skapa förutsättningar för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete på förvaltnings-, avdelnings-, och enhetsnivå. Att utveckla ledning, styrning, stöd och uppföljning till förvaltningarna är prioriterat för Målsättningen är att chefer och verksamheter ska få bättre förutsättningar för att genomföra sina uppdrag. Arbetet genomförs inom ramen för de överenskommelser som träffats mellan kommunstyrelseförvalt-ningen och fackförvaltningarna. I det förvaltningsinterna arbetsgivarpolitiska arbetet är prioriterat att förverkliga det personalpolitiska programmets vision genom att aktivt arbeta med resultatet från arbetsplatsoch brukarundersökningar samt att fortsätta att arbeta med kompetensutveckling och kompetensförsörjning och samverkan. Översyn av kommunens organisation Medborgar-, brukar- och kundperspektivet ska genomsyra kommunens verksamheter. Kommunen ska ge service med gott bemötande. Det är också viktigt att kommunens verksamheter effektiviseras. Vi ska ständigt verka för att skattebetalarnas pengar används på ett klokt sätt. För allt detta ska kommunen tillämpa medborgar-, brukar- och kundperspektiv. Därför ska översyn av kommunens organisation genomföras och redovisas under Ett första steg är att snarast i särskilda direktiv fastställa vad översynen ska omfatta, vilken inriktning den ska ha och hur den ska utföras. Finansiering av kommande investeringar Haninge står under de kommande åren inför ett antal stora investeringsbehov. Lokalresursplanen som togs fram i början av visar på ett investeringsbehov på ca 7 miljarder de kommande 10 åren utifrån planerade utbyggnader, demografiska förändringar, kvalitetshöjningar och ett reinvesteringsbehov. Om alla dessa investeringar kommer att genomföras kommer de framtida lokalkostnaderna att ta i anspråk en större del av kommunens totala kostnader än idag. Kommunstyrelseförvaltningen kommer att arbeta med att hitta andra alternativ än att bygga allt i egen regi. En förutsättning för arbetet är att hitta lösningar som minskar kommunens investeringar och samtidigt inte leder till högre driftskostnader. Att hitta andra aktörer som bygger och kommunen sedan hyr tillbaka lokalerna till en högre kostnad än vad det skulle kosta att bygga i egen regi är ingen hållbar lösning på sikt. Styrning och ledning av hållbarhetsfrågorna Former för och innehållet i det förvaltningsövergripande arbetet ska fortsätta utvecklas. Barn och unga 5(27)

7 Även under 2014 är det prioriterat att arbeta enligt strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling. Presidiesamråden mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder är ett viktigt instrument för arbetet. Trygghetsfrågor 2011 års trygghetsmätning och trygghetsstrategin från 2012 ligger till grund för vilket arbete som skall utföras 2014 och hur det organiseras. Politisk vision för Jordbro Under 2014 är det prioriterat att arbeta enligt tidsplan och beslutade åtgärder för förverkligandet av den politiska visionen för Jordbro. Medborgardialog Kommunstyrelsen skall skapa struktur och handledning för medborgardialog som stöd för nämnder och förvaltningar. Prioriterat är också att fortsätta den medborgardialog som den ovan nämnda visionen för Jordbro innebär. Instrumentet medborgarbudget är generellt en viktig del av arbetet med medborgardialog. Samverkan med civilsamhället/föreningslivet Kommunstyrelsen kommer under 2014 att fortsätta utveckla samverkan med civilsamhället, bl a genom det nybildade föreningsrådet. Södertörnssamarbetet De åtta Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö samverkar kring regional utveckling på Södertörn utifrån ett gemensamt utvecklingsprogram. Prioriterade frågor 2014 är samverkan mellan kommun, näringsliv och akademi samt samordnade varutransporter. IT-frågor Arbetet m a a utvärderingar av bl a outsourcingen av IT-driften, IT i skolan och prismodellen för IT-driften fortsätter för att säkerställa säkerhet, funktionalitet, tillgänglighet och användarvänlighet så att alla verksamheter får det IT-stöd som krävs. En e-strategi med handlingsplan ska fastställas Finskt förvaltningsområde mm Arbetet med finskt förvaltningsområde och övriga därtill hörande frågor om etniska minoriteter ska utvecklas. 6(27)

8 2. Förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys Befolkningen i Stockholmsområdet väntas fortsätta att öka under de kommande åren. För Haninges del innebär det en folkökning på mellan 800 och personer per år. För att möta efterfrågan på bostäder i Haninge krävs ett fortsatt bostadsbyggande. Den ökande befolkningen ställer också stora krav på att alla nämnder planerar för att ta emot våra nya Haningebor. Antalet invånare över 65 år kommer på bara fyra år öka med 15 procent. Även antalet barn i grundskoleåldern kommer att öka något, medan antalet tonåringar i gymnasieåldern väntas minska med ungefär tio procent på fyra år. Det är också viktigt att planering och genomförande sker med en hållbar utveckling i fokus ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Efter en tid med svag tillväxt ser SKL (Sveriges kommuner och Landsting) nu vissa positiva tecken i ekonomin. Men tillväxttalen är låga; växer BNP med 1,1 procent och 2014 med 2,4 procent. Samtidigt tilltar kostnadsökningarna i kommuner och landsting till följd av kraftiga befolkningsförändringar. Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Skatteunderlaget stärker sektorns ekonomi framöver, men räcker ändå inte till för att klara de förväntade kostnadsökningarna i sektorn de närmaste åren. De demografiska förändringarna med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommunen att anpassa resurserna. Det är tydligt att kommunen kommer att behöva hantera kraftiga kostnadsökningar som följer av allt fler yngre och äldre. Det demografiska trycket ökar från 0,5 till 1,0 procent i generellt i kommunerna fram till Dessutom är många skolor, vårdboenden, simhallar och vatten- och avloppsanläggningar i behov av kraftiga renoveringar eller ombyggnationer. För Haninges del tillkommer också investeringar i nya lokaler för att klara befolkningsökningens påverkan. SKL ser att investeringskostnaderna hittills fördubblats i kommuner och landsting under 2000-talet, något som påverkar både kostnader och skuldsättning. Denna utveckling fortsätter. Enligt SKL-ekonomernas beräkningar så krävs både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och förändringar av skattesatsen för behålla ett resultat som motsvarar en procent av skatter och statsbidrag fram till (27)

9 2.2 Invärldsanalys En fortsatt snabb utveckling inom IT-området medför att det utvecklingsarbete som genomförs behöver konsolideras ytterligare för att säkerställa att Haninge kommun har en fungerande infrastruktur. Medel har avsatts i investeringsbudgeten. Flera förvaltningar aviserar svårigheter att finna medarbetare med rätt kompetens. Detta gäller framförallt chefer och specialister men även inom vissa yrkesgrupper på medarbetarnivå. Därför behöver kommunen utveckla sitt arbete avseende vilken bild av arbetsgivaren Haninge kommun som finns och som kommuniceras. Vidare behöver kommunen arbeta med att bredda rekryteringsunderlag genom mer aktiva externa insatser samt fortsätta arbetet med chefs- och ledarutveckling genom att kunna erbjuda utvecklingsinsatser utifrån respektive chefs individuella behov. Haninge kommun har, i jämförelse med andra kommuner, en hög sjukfrånvaro och särskilt inom vissa yrkesgrupper. Genom förbättrad analys av sjukfrånvaron och orsakerna till densamma samt ett förändrat uppdrag till företagshälsovården får förvaltningarna mer stöd för att få minska sjukfrånvaron. Till detta bidrar även att kostnaden för insatser från företagshälsovården och ROA kommer att tas ut centralt och inte från respektive enhet. I insatserna från företagshälsovården ingår även rehabiliteringssamordning och sjukanmälan. Kommunens lokalförsörjning står inför stora utmaningar. Investeringsbudgeten , som finns i mål och budget , innebär en investeringsvolym i lokaler på ca mnkr de tre kommande åren. Till detta skall läggas års investeringsbudget som är 324 mnkr (alla siffror inkluderar Tornberget). Den stora investeringsvolymen består dels av investeringar med anledning av volymökningar då kommunen växer men också av reinvesteringar för att höja lokalkvaliteten. Investeringarna kommer under åren framöver, förutom att påverka det ekonomiska utrymmet, också att innebär mycket arbete från förvaltningen med framtagande av lokalprogram samt att följa projekten. I samband med renoveringar tillkommer även arbete med att planera för evakueringslösningar så att den befintliga verksamheten berörs så lite som möjligt. 2.3 Kommunstyrelsens ekonomi och verksamhet Kommunstyrelsen uppfyllde ungefär 13 (sju uppfylldes helt, sex uppfylldes delvis) av fullmäktiges 18 mål Inom målområdet ekologisk hållbarhet ökade andel inköp av ekologiska livsmedel. Däremot ökade koldioxidutsläppen, indikatorerna för biologisk mångfald uppfylldes inte och fortfarande hade ingen av kommunens ytvattenförekomster god ekologisk och kemisk status enligt vattendirektivet. Inom målområdet social hållbarhet uppfylldes tre mål, fem uppfylldes delvis och ett mål uppfylldes inte. Den regionala stadskärnans attraktivitet ökade liksom invånarnas trygghet jämfört med föregående år. De mål som delvis uppfylldes är t.ex. att barn och unga ska må bra och känna framtidstro och folkhälsan ska förbättras samt att medborgarna ska vara nöjda med kommunens service. 8(27)

10 Det finns fem mål inom målområdet ekonomisk hållbarhet. Av dessa uppfylldes tre och ett mål bedömdes som delvis uppfyllt. Både kommunens och kommunstyrelsens resultat uppfyllde fullmäktiges mål om två procent överskott. Befolkningen ökade med personer 2012 och målet om befolkningsökning uppfylldes. Sjukfrånvaron för kommunstyrelseförvaltningen ökade något. Medarbetarindex sjönk och därmed uppfylldes inte målet att Haninge ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare. Kommunstyrelsens ekonomiska resultat var ett överskott på 7,0 mnkr Genom att lämna ett överskott jämfört med budgeten bidrar kommunstyrelsen till att kommunen totalt kan uppnå fullmäktiges mål om förväntat resultat. Kommunstyrelsens delårsrapport 2 omfattar januari till och med augusti. Kommunstyrelsen berörs av 19 av kommunfullmäktiges mål. Målen följs upp med en eller flera indikatorer. Flertalet indikatorer mäts senare under året och därför lämnas ingen prognos för nio mål. Målet att öka inköpen av ekologiska livsmedel kommer att uppfyllas. Efter sex månader är andelen 24 procent och förvaltningen räknar med en ökning under hösten. I projektet samordnad varudistribution förbereds upphandlingen av varudistributör. Det statliga bidraget för energieffektivisering har använts för olika åtgärder främst i kommunhuset. Kommunstyrelsen har fått medel ur klimatmiljonen för en kampanj där kommunens anställda uppmuntras att ställa bilen och på annat sätt ta sig till/från arbetet i kombination med goda kostvanor och pulshöjande aktiviteter. För att bidra till utvecklingen av den regionala stadskärnan Haninge har tre arkitektbyråer tagit fram förslag till hur området kan disponeras för bostäder, handel och andra verksamheter. En styrgrupp för att samordna stadskärnearbetet har bildats. I gruppen ingår representanter för kommunstyrelse-, stadsbyggnads- samt kultur- och fritidsförvaltningen. Detaljplan för Haningeterrassen är beslutad och förväntas vinna laga kraft under hösten. En detaljplan för omvandling av gamla kommunhuset till lägenheter har vunnit laga kraft Målet att invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka har uppfyllts eftersom nöjd inflytandeindex förbättrades något jämfört med förra året. Även invånarnas trygghet har ökat enligt medborgarundersökningen. Förändringarna är dock inte statistiskt säkerställda. Invånarnas nöjdhet med kommunens service har inte förbättrats. Förvaltningens olika åtaganden fortsätter, t.ex. att delta i förberedelser för ungdomsfullmäktige, medborgardialogen i Jordbro och projektsamarbetet med Rädda barnen. Inom målområdet ekonomisk hållbarhet bedöms att målen om ekonomiskt resultat (2 procents överskott) respektive befolkningsökning, kommer att uppfyllas. Förvaltningen har utvärderat kommunens outsourcing av IT, prismodell för IT, hållbar IT, IT i skolan samt beställarenhet IT. Kommunstyrelsen har beslutat om åtgärder som förvaltningen ska genomföra Kommunstyrelsens ekonomiska resultat är 2,9 miljoner kronor. Vid en jämn förbrukning av anslaget över året är riktpunkten 67 procent av årsbudgeten. Kommunstyrelsen har 9(27)

11 hittills förbrukat 65 procent. Inom ekonomiavdelningen är det lokalförsörjningsenheten som visar på ett underskott som beror på att det finns fler avställda lokaler än budgeterat. Samhällsutvecklingsavdelningens överskott beror på att exploateringsvinster har bokförts. Personalavdelningen redovisar ett underskott som främst finns inom beställarenhet IT. Förvaltningen föreslår att de budgetmedel som avsatts för ökade IT-kostnader omfördelas till kommunstyrelsen. Prognosen för året är att kommunstyrelsen når nollresultat (förutsatt att IT-kostnaderna omfördelas). Det sammanlagda utfallet på investeringarna under perioden är tkr. Prognosen är att ca 33,3 mnkr kommer att förbrukas vilket är ca 50 procent av budgeten. Orsaken till avvikelsen är främst att infrastrukturinvesteringen i pendeltågsstationen i Vega redan finansierats i 2012 års bokslut och därmed kommer dessa investeringsmedel inte att förbrukas. 2.4 Övriga förutsättningar för kommunstyrelsen I kommunfullmäktiges mål- och budget har kommunstyrelsen tilldelats tkr, vilket är tkr mer än. Den tilldelade budgetramen ska täcka pris- och löneökningar och skall även inrymma miljönämndens förvaltningsstöd. Ramen har beräknats för att även inrymma kommunens utvecklingsarbete för en stärkt samverkan med civilsamhället utifrån handslaget. Kommunens arbete med den regionala stadskärnan, exploaterings- och näringslivsfrågor ska prioriteras. Markanvisningar ska ge ett särskilt fokus, t.ex.i centrala Västerhaninge. Arbetet med att fullfölja den politiska visionen för Jordbro och medborgardialog Jordbro ska fördjupas. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att utveckla det sociala hållbarhetsperspektivet där prioriterat är generella trygghetsfrågor samt arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling utifrån antagen strategi. Fördjupa arbetet mot målet om att bli Sveriges bästa arbetsgivare. Insatser för att förbättra arbetsmiljön och att minska sjuktalen ska prioriteras. Kommunen står inför omfattande investeringar. Kommunstyrelsen ska under 2014 utarbeta en långsiktig plan för finansiering av dessa. Medborgar-, brukar- och kundperspektivet ska genomsyra vår verksamhet. Kommunen ska ge service med gott bemötande. Det är också viktigt att kommunens verksamheter effektiviseras. Vi ska ständigt verka för att skattebetalarnas pengar används på ett klokt sätt. För allt detta ska kommunen tillämpa medborgar-, brukar- och kundperspektiv. Därför ska översyn av kommunens organisation genomföras och redovisas under (27)

12 2.5 Förvaltningens organisation Kommunstyrelseförvaltningen är organiserad i fem avdelningar: Kommundirektör Personalavdelningen Ekonomiavdelningen Kansliavdelningen Samhällsutvecklingsavdelningen Serviceavdelningen Även miljönämnden, valnämnden, Södertörns överförmyndarnämnd och Södertörns upphandlingsnämnd får sitt förvaltningsstöd genom kommunstyrelseförvaltningen. 2.6 Analys och slutsatser Kommunstyrelsens verksamheter är, som redovisas ovan, inne i en period av stark förändring och utveckling. Därför är det angeläget att det i organisationen finns en flexibilitet för att möta nya utmaningar och arbeta med redan beslutade uppdrag. En del uppdrag kräver samarbete mellan och inom förvaltningarna. En sådan kommunikation måste prioriteras för att möjliggöra delaktighet och stärka de positiva effekterna av förändringsarbetet. För att skapa goda arbetsförutsättningar krävs god och relevant kommunikation mellan ledning och medarbetare. Där har förvaltningens ledningsgrupp ett särskilt ansvar. De forum som finns är bl.a. arbetsplatsträffar, den årliga förvaltningskonferensen och det s k chefsforum, dvs gemensamma möten med alla chefer inom förvaltningen. Det är även viktigt att förvaltningens ledning aktivt följer de projekt som pågår och följer upp resultaten av dem. 3. Fullmäktiges mål: Strategier, indikatorer och uppföljning Nedan anges kommunstyrelsens strategier för att nå de av kommunfullmäktige fastställda målen. Under varje avsnitt anges de styrdokument som även fullmäktige har angivit i Mål och budget. Utöver dessa styrdokument finns det styrdokument av mer generell art, som påverkar alla verksamheter oavsett sakområde. Några exempel är det personalpolitiska programmet, kommunens internationella program, programmet för säkerhets- och riskhanteringsarbete. Sådana styrdokument finns på kommunens hemsida, 11(27)

13 3.1 Målområde - Ekologisk hållbarhet Vårt klimat utsätts för en allt starkare negativ påverkan. Därför ska kommunen ständigt präglas av långsiktig ekologisk hållbarhet. Oavsett verksamhet ska ett övergripande ansvar vara att värna om våra gemensamma resurser så att biologisk mångfald, kulturmiljöer, människors hälsa och ekosystemets produktivitet inte äventyras. Fullmäktiges mål (nr 1-5) 1. Utsläpp av växthusgaser ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån 2005 KS strategier Indikator Målvärde Följs upp Aktiviteter enligt klimatstrategins handlingsprogram genomförs Aktiviteter för att möjliggöra effektiv energianvändning och stärka möjligheten till produktion av förnybar energi Koldioxidutsläppsförändring i den kommunala organisationen Koldioxidförändring (genomsnittlig årlig minskning för att nå målet 2020) Följa upp resepolicyn (kommunövergripande) Antal tankställen för el eller biogas Samordnade varutransporter i kommunal verksamhet Mindre än ton (2012) Minst ton/år Ny Fler än 2. Inköpen av ekologiska livsmedel ska öka KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Utveckla arbetet med upphandling och informera förvaltningarna om gällande ramavtal Andel ekologiska inköp (hela kommunen) Minst 25 % Delår 2 och 3. Energianvändningen ska minska KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Aktiviteter enligt klimatstrategin ska genomföras Energianvändning per kvadratmeter (hela kommunen) Lägre än 202 kwh/m2 1 (2012) 4. Den biologiska mångfalden ska öka 1 Gäller Tornbergets bestånd, 12(27)

14 KS strategier Indikator Målvärde Följs upp Planering av byggnation ska ta hänsyn till biologisk mångfald Öka medborgarnas kunskap om den biologiska mångfaldens värde Prioritera genomföra aktiviteter enligt vattenplanen Detaljplaner som beaktat biologisk mångfald Genomförda insatser / aktiviteter (ex naturguidningar, föredrag) Genomförda aktiviteter enligt vattenplanen Ny Ny Ny 5. Sjöar och vattendrag ska bli renare KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Prioritera genomföra aktiviteter enligt vattenplanen Genomförda aktiviteter enligt vattenplanen Ny Aktuella styrdokument inom målområdet: Klimatstrategi Ekologiskt hållbarhetsprogram Vega Vattenplan Naturvårdsplan (beslutas ) Strategi för ekologisk hållbarhet Cykelplan Resepolicy Avfallsplan VA-policy Fordonspolicy Kostpolicy Dagvattenstrategi Översiktsplan 3.2 Målområde - Social hållbarhet Kommunen ska ansvara för en långsiktig social hållbarhet genom att utveckla välfärden och säkra goda livsvillkor för invånarna. Både på kommunövergripande nivå och i enskilda nämnder ska människors behov och välbefinnande sättas i fokus. Möjlighet till arbete, trygghet, hälsa, utveckling, delaktighet och inflytande ska tas tillvara för att skapa ett socialt hållbart Haninge. Fullmäktiges mål (nr 6-19) 6. Haninge ska utveckla en attraktiv regional stadskärna 13(27)

15 KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Ge förutsättningar för attraktivare stadsmiljö genom att komplettera med fler bostäder och lokaler Genomför utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan Haninge Handelsindex Attitydundersökning Genomförda åtgärder enligt utvecklingsprogrammet Verbal beskrivning 7. Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Stödja och samordna ett sammanhållet preventionsarbete enligt Strategi för ungas hälsa, trygghet och utveckling Andel som ganska eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva God psykisk hälsa - indextal för psykosomatisk hälsa Verbal beskrivning (avseende KS/KSF stöd och samordning, målgrupp är övriga nämnder och förvaltningsledningar) Ny Förebygga att ungdomar och barnfamiljer skuldsätter sig Barnkonventionen ska beaktas i nämndens ärenden (om det är relevant) Utbildning om barnkonventionen för förtroendevalda och anställda Andelen ungdomar (18-25 år) som i förebyggande syfte fått rådgivning av budgetoch skuldrådgivare Verbal uppföljning Verbal uppföljning 8. Folkhälsan ska förbättras KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Utveckla, stödja och samordna ett strategiskt sätt för kommunens folkhälsoarbete Sjukpenning Verbal uppföljning (för att följa upp om stöd eller samordning fungerar eller inte) Ny Delår 1, 2 och 9. Invånarnas delaktighet och inflytande i samhället ska öka KS strategi Indikator Målvärde Följs upp 14(27)

16 Utveckla formerna för medborgardialog som instrument Nöjd inflytandeindex Redovisning av - genomförda medborgardialoger, - medborgarförslag, - e-förslag Fler än Delår 2 Delår 2, 10. Invånarnas trygghet ska öka KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Stödja och samordna arbetet utifrån trygghetsstrategin Trygghetsfrågor i medborgarundersökningen Trygghetsindex för unga Verbal uppföljning (för att följa upp om samordningen fungerar eller inte) Ny 11. Invånarna ska vara nöjda med kommunens service KS strategier Indikator Målvärde Följs upp Arbete med att ständigt förbättra service och bemötande ska prioriteras Nöjd medborgarindex Ledtider för inkomna ärenden, t.ex handläggningstid Ev. Telefontillgänglighet Delår 2 och Fler e-tjänster på hemsidan Antal e-tjänster Fler än Delår 2 och En ny kvalitetsdeklarerad tjänst ska utvecklas Prioritera struktur för digitala kundmöten och digital ärendehantering (från ansökan till arkivering) samt framtagande av enkla e-tjänster Antalet kvalitetsdeklarerade tjänster ska öka Fler än Andel inkomna ärenden/ansökningar som är digitala Fler än 12. Den enskildes valfrihet över den offentligt finansierade servicen ska öka KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Jämförelser av resultat och kvalitet mellan leverantörer av offentliga tjänster ska underlättas Presentation av kvalitet/resultat på hemsidor Verbal beskrivning 15(27)

17 13. Fler människor ska komma i arbete KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Verka för att fler företag etablerar sig och utvecklas i Haninge Arbetslöshet år Antal nya företag i Haninge 2 Antal sociala företag Antal arbetsställen i Haninge Lägre än Delår 1, 2 och Aktuella styrdokument inom målområdet: Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan, Västerhaninge, Tungelsta och Vendelsö Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Handslag för Haninge Kvalitetspolicy Strategi för trygghet Cykelplan Politisk vision Jordbro Principer för medborgardialog Tillgänglighetsvägledning Upphandlingspolicy 3.3 Målområde ekonomisk hållbarhet Med ekonomisk hållbarhet i fokus skapas stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Övergripande för all kommunal verksamhet är att tänka långsiktigt och planera för kommande generationer. För att säkra välfärd och trygghet för våra invånare förutsätts att kommunens ekonomi är välordnad. Det måste finnas marginaler för att kunna hantera det oförutsedda. All kommunal verksamhet ska därför präglas av god ekonomisk hushållning. Kommunallagen ställer krav på kommunernas ekonomi och kommunerna måste leva upp till en budget i balans, dvs. i den budget kommunfullmäktige fastställer måste intäkterna vara större än kostnaderna. Denna nivå är emellertid för låg för att kravet på och behovet av långsiktighet ska tillfredsställas. Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att kunna ha en god ekonomisk hushållning. För detta ändamål ska 2 Ska ha varit i kontakt med kommunen, nyföretagarcentrum eller SBA 16(27)

18 kommunen fastställa finansiella mål. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har rekommenderat att denna nivå bör uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå målet krävs att varje nämnd arbetar för att klara sin verksamhet inom avsatt budgetram. Inom målområdet Ekonomisk hållbarhet redovisas mål som är kommunövergripande. Fullmäktiges mål (nr 20-24) 20. Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Styrelsen ska hålla sin budget Prognos ekonomiskt resultat Resultat motsv. budgeten Delår 1, 2 och 21. Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Samordna och utveckla kommunens arbete med chefs- och medarbetarskap med syfte att utveckla verksamheterna Utveckla ledning, styrning, stöd och uppföljning för att förbättra förvaltningarnas möjligheter att förverkliga det personalpolitiska programmet Utveckla KSF:s organisation, arbetssätt och metoder med utgångspunkt i verksamhetskraven Nöjd medarbetarindex och HME (kommunövergripande) Nöjd medarbetarindex och HME (kommunövergripande) Nöjd medarbetarindex och HME (gäller ksf) Ev. kvalitetsmått som finns i överenskommelser mellan ksf och övriga förvaltningar 22. Kommunens verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Arbeta aktivt med resultatet av APU Sjukfrånvaro ksf Förbättra information om kommunens ramavtal (gäller både inom KSF och hela kommunen) Ramavtalstrohet - KSF - hela kommunen Delår 1, delår 2 och Delår 2 och 17(27)

19 Arbeta för att ta utgångspunkt i eller använda nationella/vedertagna metoder och riktlinjer inom intern kontroll och styrning, t.ex e- förvaltning och användning av projektmodellen Verbal beskrivning (urval områden där riktlinjer eller metoder finns och om kommunen tillämpar detta eller inte) Ny Tydligare organisations- och ansvarsgränser till övriga förvaltningar och inom KSF Verbal beskrivning (uppföljning kvalitetsmått i interna överenskommelser mellan KSF och övriga förvaltningar, se även indikator för mål 21) Ny 23. Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst KS strategi Indikator Målvärde Följs upp Marknadsför Haninge som attraktiv boendekommun Befolkningstillväxt (Genomsnittlig årlig tillväxt för att nå målet 2018) Minst 923 pers/år Antal färdigställda bostäder (121 år 2012) 24. Det ska vara enkelt att starta och utveckla företag i kommunen så att antalet arbetsplatser ökar KS strategier Indikator Målvärde Följs upp I samverkan med SBA nyföretagarcentrum och andra aktörer verka för nya etableringar SBA:s Nöjd-Kund-Index för företagare Antal arbetsställen i kommunen Fler än Förbättra planberedskap för verksamhetsmark Areal planlagd mark för verksamhet Aktuella styrdokument inom målområdet: Personalpolitiskt program Plan för mångfald Näringslivsstrategi Policy för sociala företag Reglemente för intern kontroll Policy för mutor Resepolicy Policy för kurser, konferenser och representation Upphandlingspolicy 18(27)

20 4. Ekonomiska ramar Driftbudget Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens budget är tkr enligt KF beslut För att tydliggöra redovisas kommunstyrelsens budget efter följande indelning: förtroendemannaorganisa-tion, kommunstyrelseförvaltningen och kommungemensamma kostnader. De interna intäkter som övriga förvaltningar betalar till kommunstyrelseförvaltningen har inte räknas upp sedan 2010 och kommer inte att räknas inte upp i budgeten 2014, vilket innebär att prissättningen är samma 2014 som. Det som kan förändras är kostnader och intäkter som beror på volymförändringar. Kostnad förtroendemannaorganisation (tkr) Budget 2014 Budget Kommunstyrelsens reserv Kommunfullmäktige Kommittéer och råd Internationellt, EU och vänorter Borgerliga förrättningar Kommunstyrelse Partistöd Tolk Summa förtroendemannaorganisationen Inom förtroendemannaorganisationens budget finns det avsatt 387 tkr för kommittéer och råd. De fördelar sig enligt följande: 167 tkr för MR-beredningen, 100 tkr för BRÅ, Handikapprådet 85 tkr och pensio-närsrådet 35 tkr. I ett separat ärende anslås medel för MR-beredningens verksamhet som finansieras ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Över tiden arbetar även andra beredningar och då tas det särskilda beslut om budget för dem. De förtroendevaldas arvoden följer arvodesutvecklingen för riksdagsledamöterna enligt KF beslut , senast bekräftat genom beslut Kommunstyrelseförvaltningen Budget 2014 Budget (Nettokostnader) (tkr) (tkr) Kommundirektör Kansliavdelningen Samhällsutvecklingsavdelningen Personalavdelning Ekonomiavdelning Serviceavdelningen 0 0 Summa (27)

21 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har under 2012 och tagit beslut som påverkar styrelsens och förvaltningens kostnader och som skulle finansieras i samband med mål och budget Det finns emellertid inga specifika medel öronmärkta för dessa nya kostnader och kommunstyrelseförvaltningens utgångspunkt är att de måste täckas i budget Dessa kostnader är: Finansiering av översiktsplaneringen 2014, 300 tkr Underskottet för Årsta slott, tkr Projektet samordnade varutransporter, 300 tkr Projektet En frisk generation, 800 tkr Kapitalkostnader p g a fastighetsinköp, 550 tkr Summerat är det kostnader på tkr som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat att genomföra utan att specifika medel har avsatts för att finansiera de ökade kostnaderna. Sedan finns det nya kostnader, delvis en följd av investeringsbeslut, som kommer 2014 och som kommunstyrelseförvaltningen bedömer som nödvändiga. Dessa är: Upphandlingskostnader för att upphandla HR-system, tkr Kostnader för driften av ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem, 500 tkr Kostnader för driften av ett beslutsstödssystem, 500 tkr Kostnader för driften av ett inköps- och beställningssystem, 500 tkr Dessa nya kostnader summeras till tkr. Totalt blir det tkr som är nya kostnader som skall räknas in i den ram som kommunfullmäktige har fastställt. Den totala ramökningen mellan och 2014 är tkr, varav 767 tkr var en teknisk justering mellan grund- och förskolenämnden och kommunstyrelsen för ändrat ansvar för demokratiombudsmannen. Kvar är tkr som ramökning. Av dessa läggs 485 tkr på förtroendemannaorganisationen och tkr på gemensamma kostnader. Då kvarstår det tkr av ramökningen att fördelas på kommunstyrelseförvaltningen. Om den verksamhet som idag bedrivs inom kommunstyrelseverksamheten även skall drivas 2014 i samma omfattning, beräknas löneökningar och övriga kostnadsökningar till totalt tkr. Till detta kommer ovanstående beskrivna kostnadsökningar på totalt tkr och tillsammans med löneökningar m.m. summerar kostnadsökningarna till tkr. Ramökningen som kvarstår för kommunstyrelseförvaltningen var tkr, varför rationaliseringsbehovet för förvaltningen är tkr, vilket motsvarar 6,5 % av nuvarande verksamhet. De satsningar på kommunens näringslivsarbete som fanns med i års budget har prioriterats och uppdrag utifrån näringslivsstrategin ska fullföljas. Det har avsatts resurser för det övergripande ansvaret att utveckla det sociala hållbarhetsperspektivet, generella trygghetsfrågor samt arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling utifrån antagen strategi. Resurser finns för att arbetet med den regionala stadskärnan, politisk vision Jordbro och medborgardialog Jordbro ska fortsätta. 20(27)

22 Vidare avsätts resurser för att säkerställa arbetet med mar- och exploatering, utveckla näringslivs- och stadskärnearbetet, förstärka centralt ekonomistöd samt för att säkra ledning och utveckling inom både det sociala och ekologiska hållbarhetsperspektivet. För att anpassa verksamheten till budgetramen genomförs följande åtgärder. 1. Minskade kostnader för konsulter, intern fortbildning mm (0,8 mnkr). Det innebär mindre möjligheter att köpa tjänster. Det påverkar förmågan att hantera frågor där egen kompetens saknas och/eller förmågan att hantera hastigt uppkommande utredningsbehov. Deltagande i kurser och konferenser prövas ännu noggrannare än hittills. 2. Minskade kostnader för drift av nya IT-stöd (1,1 mnkr). Nytt beslutsstödssystem, nytt inköps-/beställningssystem och nytt dokument- och ärendehanteringssystem får endast kosta 0,3 mnkr vardera att drifta. Det innebär ett snävare utrymme jämfört med bedömningen vid resp projektstart. Det förutsätter att samordning med andra arbetsuppgifter går att lösa. Upphandling av nytt PA-system får endast kosta 0,5 mnkr. Att skriva förfrågningsunderlag samt utvärdera anbud är särskilt komplicerat i fråga om PA-system. Bedömningen av fördelningen mellan konsulthjälp resp egen tid för detta är osäker. 3. Kommunens interna ledarutvecklingsprogram avgiftsfinansieras (0,6 mnkr). 4. Viss kommunikation och marknadsföring koncentreras till hemsidan (0,6 mnkr). Det innebär minskade insatser/sänkta kostnader för bl a Haninge Idag, TV-annons i Haninge centrum, annonseringen i Mitt i Haninge. 5. Kommunstyrelseförvaltningen har kommande år ett mindre antal pensionsavgångar. Förutom den prövning av behovet av återbesättning och/eller omfördelning av arbetsuppgifter som alltid görs vid personalavgång, bedöms att lönekostnaden vid nyrekrytering kan sänkas. Den generella bedömningen är att lönekostnaden för kommunstyrelseförvaltningen minskar med 0,5 mnkr under Som åtgärd för att minska sjukfrånvarotalen kommer en förändrad finansiering av företagshälsovårdsinsatser och insatser från ROA att ske (0,6 mnkr). Motivet är att öka verksamheternas benägenhet att använda dessa resurser i sitt arbete med att få ned sjukfrånvaron genom att kostnaderna inte direkt belastar respektive verksamhet. Kostnaderna tas i stället ut genom en mindre höjning av PO-påslaget. 7. Utöver punkterna 1-6 ovan ska förvaltningens kostnader sänkas med 0,8 mnkr. Beloppet fördelas preliminärt efter antal anställda inom förvaltningarnas avdelningar. Åtgärder formuleras i samband med att förvaltningens verksamhetsplan fastställs och bryts ned i avdelningarnas verksamhetsplaner och åtaganden. 21(27)

23 Kommungemensamma kostnader (belopp i tkr) Budget 2014 Budget Södertörns brandförsvarsförbund Försäkringar Upprustning av offentlig miljö och klottersanering Medlemsavgifter Samordningsförbundet Östra Södertörn Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Södertörns överförmyndarnämnd Södertörns upphandlingsnämnd 0 0 Summa Avgiften till Södertörns brandförsvarsförbund är ca 50,6 mnkr 2014, vilket är en ökning med 2,6 %. Avgiften till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är oförändrad och uppgår till knappt 5,3 mnkr Södertörns överförmyndarnämnds avgift kommer att öka med 4 procent till totalt 5,2 mnkr. Samordningsförbundet Östra Södertörn är kvar på samma nivå som och Haninges del i finansieringen av förbundet 2014 är ca 2,4 mnkr. Sammanställning (belopp i tkr) Budget 2014 Budget Förtroendemannaorganisation Kommunstyrelseförvaltningen Gemensamma kostnader Summa Kommunstyrelsen (27)

24 4.2. Investeringsbudget Kommunstyrelsen IT-investeringar tkr De sammantagna IT-investeringarna för 2014 uppgår till tkr och är preliminärt fördelade på följande åtgärder. IT arbetsplats, utveckling och projekt Serverdrift, utveckling och projekt Systemdrift, utveckling och projekt 600 Infrastruktur, löpande Infrastruktur, utveckling och projekt Funktioner 500 Upphandling IT 300 E-tjänsteplattform 800 Oförutsedda IT investeringar 800 Summering IT investeringar Investeringar i kommunhuset 300 tkr I kommunhuset arbetar nästan 800 personer och det kommer ständigt att finnas behov av anpassningar av lokalerna. Förändringar i omvärlden påverkar kommunens organisation eller anpassningar/omorganisationer som kommunen själv beslutar. För detta behov avsättas 300 tkr. Teknik för egendomsskydd 250 tkr En fortsatt utbyggnad av värmesensorer som indikerar risk för skadegörelse och aktiverar snabba åtgärder i form av väktarutryckning på kommunens skolor genomförs. Det finns objekt med en förhöjd hotbild om skadegörelse och risk för anlagd brand. Investeringen omfattar ytterligare tre objekt i riskzonen som får ett tillfredsställande skydd till skäliga kostnader. Beställning/inköpssystem, E-Handel tkr Elektronisk handel är papperslös handel. Genom IT-stöd presenteras avtal, leverantörer och priser så att informationen blir lättillgänglig för verksamheterna. Avrop/beställningar och fakturahanteringen sker elektroniskt. Redan vid ordertillfället kan kostnaden konteras av beställaren. Innan ordern går iväg görs attesten av budgetansvarig. Efter den fysiska leveransen av varan, alternativt att tjänsten utförts, erhålls en elektronisk faktura från leverantören som kontrolleras automatiskt mot ordern och om allt stämmer bokförs fakturan. För att få effektivitet i samordnade varutransporter till kommunens verksamheter är erfarenheterna från andra kommuner att det krävs en elektronisk beställning. Investering 2014 är en del av en investering på totalt tkr. I års investeringsbudget finns 500 tkr. Arbetet pågår. Ärendehanteringssystem tkr Kommunen har ett behov att införskaffa ett nytt ärendehanteringssystem. Investeringskostnaden beräknas till 3,0 mnkr. För finns avsatt tkr. Arbetet pågår. Investeringsreserv tkr Kommunstyrelsen ansvarar för lokalförsörjningen och administrerar lokalbanken med avställda lokaler från verksamheten. Investeringsreserven på 40 mnkr är för att 23(27)

25 underlätta hanteringen av mindre investeringsbehov som bl a kan dyka upp i samband med omstrukturering av verksamhetslokaler. Infrastrukturinvesteringar i Vega tkr I november 2009 beslöt kommunfullmäktige godkänna finansieringsavtal beträffande pendeltågsstation och trafikplats i Vega Enligt finansieringsavtalet är kommunens finansieringsåtagande för pendeltågsstationen 20 mnkr och för trafikplatsen 30 mnkr. Finansieringen av pendeltågsstationen hanterades i bokslutet För 2014 finns 30 mnkr avsatta för trafikplatsen. Vattenplan tkr I budget 2012 och finns 4,5 mnkr i investeringsmedel och för 2014 tillkommer 2,5 mnkr för anläggandet av våtmark och/eller fördröjningsåtgärder i Dammträsk och på Norrby gärde mot utloppet i Drevviken. Medlen förslår inte till de åtgärder som är nödvändiga idag och än mindre så när exploateringen av Vega och Norrby gärde inleds. Åtgärderna måste därför vidtas dels i samarbete med kommunens va-verksamhet och dels i samarbete med kommande exploatörer i områdena. Kommunens lägenhet i Vemdalen Kommunen äger två semesterlägenheter i Vemdalen. Lägenheterna inköptes på 1980-talet och ingen renovering/upprustning har skett sedan inköpet. Behov finns att renovera kök, ytskikt samt anskaffa nya inventarier. Kostnaden har beräknats till kr för 2014 och kr för Sammanfattning investeringsbudget Summerade investeringar för perioden : (Alla belopp anges i mnkr) Projektnr Projektnamn Budget 2014* Plan 2015 IT investeringar 10,0 10,0 Investeringar i kommunhuset 0,3 0,3 Teknik för egendomsskydd 0,25 0,25 Beställning/inköpssystem 2,5 Ärendehanteringssystem 1,5 Investeringsreserv 40,0 40,0 Infrastrukturinvesteringar Vega 30,0 Vattenplan 2,5 2,5 Lägenheter Vemdalen 0,5 0,3 Övriga objekt 2,0 Samtliga investeringar totalt 87,55 55,25 24(27)