Samband mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode en studie av amerikanska företag

Transkript

1 < Samband mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode en studie av amerikanska företag Jenny Bergström Institutionen för redovisning och handelsrätt Svenska handelshögskolan Vasa 2017

2 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution: Redovisning och handelsrätt Författare och Studerandenummer: Jenny Bergström, s Arbetets art: Magisteravhandling Datum: Avhandlingens rubrik: Samband mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode en studie av amerikanska företag Sammandrag: Avhandlingens syfte är att undersöka sambandet mellan kvaliteten på ett företags interna kontroll och revisorns arvode i börslistade amerikanska företag i nuläget. Kvaliteten på den interna kontrollen uppskattas genom väsentliga brister i intern kontroll enligt SOX. Det studeras huruvida tidigare forskningsresultat fortfarande är relevanta drygt tio år efter Enronskandalen och ibruktagandet av SOX. Samplet för undersökningen består av 9033 stycken observationer under perioden Resultaten i denna avhandling bekräftar tidigare forskning och antagandet att de undersökta variablerna, kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode, är utbytbara. Detta innebär att högre kvalitet på intern kontroll, i form av färre väsentliga brister, har ett signifikant samband med ett lägre arvode. Även kvaliteten på intern kontroll och det lagstadgade arvodet bekräftas vara utbytbara mot varandra. Resultatet visar däremot ett kompletterande samband mellan variablerna kvaliteten på intern kontroll och konsultarvode. Högre kvalitet på intern kontroll, i form av färre väsentliga brister, har ett signifikant samband med högre konsultarvode. Avhandlingen är en av de få studier som undersökt variablernas samband i nutid och den ger viktig information för företagets ledning och intressenter. Fortsatt forskning över en längre tidsperiod kunde påvisa ett samband mellan en korrigering av antalet väsentliga brister i intern kontroll och en förändring i revisionsarvodet, vilket den relativt korta tidsperioden i denna undersökning inte lyckades med. Nyckelord: Intern kontroll, Sarbanes-Oxley Act, SOX, väsentliga brister, material weaknesses, revisionsarvode, arvode för tilläggstjänster, konsultering

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Problemområde Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar och data Metod Fortsatt disposition INTERN KONTROLL OCH REVISION AV DEN Definition Ramverk Coso Övriga ramverk för intern kontroll Sarbanes-Oxley Act (SOX) Kvalitet på intern kontroll och brister i intern kontroll REVISORNS ARVODE Prissättning av revisionstjänster Revisionskvalitet och risk Revisorns konsulttjänster TIDIGARE FORSKNING I SAMBANDET MELLAN KVALITETEN PÅ INTERN KONTROLL OCH REVISORNS ARVODE Variablerna är utbytbara mot varandra Variablerna kompletterar varandra Övriga antaganden om sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode Hypotesframställning FORSKNINGSUPPGIFT Forskningsmetod Datainsamling och sampel Datainsamling Data ur Audit Analytics Data ur Datastream Sampel... 42

4 5.3 Undersökningsvariabler Den beroende variabeln De oberoende variablerna Företagsspecifika variabler Variabler relaterade till revision Anlysstrategi Reliabilitet och validitet RESULTAT Deskriptiv statistik Multikollinearitet, heteroskedasticitet och autokorrelation Regressioner och hypotestestning Den första hypotesen (H1) Den andra hypotesen (H2) Robustnesstest Robustnesstest med industrivariabler Robustnesstest med antalet väsentliga brister ANTVB Robustnesstest med BIG4 variabeln Jämförelse mellan resultaten för olika beroende variabler Den tredje hypotesen (H3) SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Diskussion av resultaten Avhandlingens kontribution Begränsningar Förslag till fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Bilaga 1 Definitioner av revisorns arvoden Bilaga 2 Definition av intern kontoll Bilaga 3 Robustnesstest med industrivariabler och arvodet för konsulttjänster Bilaga 4 Robustnesstest med industrivariabler och arvodet för lagstadgade tjänster Bilaga 5 Robustnesstest med variablerna TARV/ANTVB Bilaga 6 Robustnesstest med variablerna ARV/ANTVB... 91

5 Bilaga 7 Robustnesstest med variablerna KARV/ANTVB Bilaga 8 Robustnesstest med BIG4 variabeln, BIG4 = Bilaga 9 Robustnesstest med BIG4 variabeln, BIG4 = Bilaga 10 Regressionaresultat med förändringen av totala arvodet, kontrollvariabler och ΔANTVB ökar Bilaga 11 Regressionsresultat med förändringen av totala arvodet, kontrollvariabler och ΔANTVB Bilaga 12 EWievs, regressionsmodell B Bilaga 13 EWievs Breusch-Pagan-Godfrey, regressionsmodell B Bilaga 14 EWievs HAC Standard Errors & Covariance, regressionsmodell B Bilaga 15 Korrelationsmatris TABELLER Tabell 1 Koder för Datastream variabler...42 Tabell 2 Process för sampelurval...42 Tabell 3 Den beroende variabelns beteckning Tabell 4 Storleksuppskattning enligt börsklassificering Tabell 5 Gruppering enligt industry Tabell 6 Företagsspecifika variabler Tabell 7 Variabler relaterade till revision Tabell 8 Statistik över beroende variabler Tabell 9 Statistik över oberoende variabler Tabell 10 Andel väsentliga brister i samplet Tabell 11 Variabler för förändring Tabell 12 Jämförelse av medelvärden genom t-test Tabell 13 Fördelning av sampel enligt företagsstorlek Tabell 14 Regression totalt revisionsarvode TARV Tabell 15 Regression konsultarvode KARV Tabell 16 Regression med industrivariabler Tabell 17 Fördelning av variabler enligt revisionsbyrå Tabell 18 Jämförelse mellan resultaten för TARV, ARV och KARV Tabell 19 Regression med variabler för förändring FIGURER Figur 1 Avhandlingens hypoteser och undersökningsmodeller... 38

6 1 1 INLEDNING Intern kontroll är en process där det är viktigt att företaget och ledningen kontinuerligt arbetar med att ställa upp mål, fattar beslut och verkställer besluten samt övervakar och utvärderar hur det gått. Den interna kontrollprocessen tillämpas i olika slag av organisationer och påverkar människor i olika stadier av organisationen. Intern kontroll är därmed av betydelse och ett viktigt verktyg när det gäller att bidra med en rimlig försäkran om att företagets verksamhet och redovisning skötts på ett korrekt sätt. Ifall det existerar en eller flera väsentliga brister i ett bolags interna kontroll, kan den interna kontrollen inte anses vara effektiv. (PCAOB 2007a) Det är viktigt för företagens ledning att förstå vikten av intern kontroll och den position intern kontroll har också när det gäller kostnadshantering. För revisorerna är den interna kontrollen också något som beaktas när revisionen utförs. Investerare beaktar i sin tur den tillgängliga informationen om företagen när de fattar investeringsbeslut. Även för myndigheterna är informationen viktig, när beslut som påverkar företagen fattas och lagar stiftas. Det finns med andra ord många intressenter som påverkas av intern kontroll. I olika länder råder dock olika synsätt gällande den interna kontrollens inverkan på organisationen, revisorn och intressenterna. I Europa har även Nederländerna ställt ökade krav på intern kontroll och den externa revisorn i form av råd och uppmaningar (Koninklijk NIVRA 2007: 12). Amerika är en föregångare vad gäller rapportering om samt reglering och uppföljning av intern kontroll. I amerikanska företag sker redovisningen i enlighet med det amerikanska regelverket US GAAP. (PCAOB 2007a) Vissa studier visar att en ökad intern kontroll ger förbättrad kvalitet på finansiella rapporter (Bedard & Graham 2011). Andra menar att de kostnader som intern kontroll resulterar i är höga i relation till effekterna. Kostnadshantering och -minskning är relevanta frågor i många företag och information gällande kostnader och deras hantering utgör en viktig grund för att kunna fatta viktiga beslut. Revisorns arvode är en av organisationens kostnader som enligt tidigare forskning anses påverkas av kvaliteten på intern kontroll. (Raghunandan & Rama 2006; Munsif, Raghunandan, Rama & Singhvi 2011; Zhang 2007) Det är intressant att se närmare på sambandet mellan den interna kontrollens kvalitet och revisorns arvode, eftersom det förekommer olika åsikter gällande den inverkan som den interna kontrollens kvalitet har för en organisation.

7 2 1.1 Problemområde Intern kontroll är ett ämne som ökat i relevans genom åren och som blivit ett populärt samtalsämne i och med Enron skandalen och andra redovisningsskandaler som ägde rum i början av 2ooo-talet på den amerikanska börsmarknaden. I slutet av år 2001 gick Enron, som en gång klassades som ett framgångsrikt företag och det sjunde största företaget i Amerika, i konkurs. Enron hade bl.a. övervärderat sina tillgångar, ljugit om vinster och gömt undan förluster så att de inte skulle synas i bolagets bokföring. (BBC News 2002) Den interna kontrollen i Enron uppvisade flertalet väsentliga brister i intern kontroll1 och revisionskvaliteten var låg, vilket var en av de bakomliggande orsakerna till händelseförloppet. Enrons ledning upprätthöll för Enron viktiga kontakter till politiker och revisionsbyrån Arthur Andersen och tjänade samtidigt massor av pengar på företaget och dess aktier. Kollapsen innebar att många anställda som haft pensionspengar investerade i Enronaktier, som de inte hann sälja förrän aktiernas värde kollapsade, förlorade sina besparingar samtidigt som de förlorade sina jobb. (The Economist 2002) Även företaget WorldCom orsakade skandal i stil med Enron år 2002 när det kom fram att företaget fuskat i sin redovisning (The Guardian 2002). Många parter bidrog till att detta kunde gå så långt, men något som diskuterats friskt efter skandalerna är revisorns och den interna kontrollens roll i sammanhanget. Revisionsbyrån Arthur Andersen var beroende av de intäkter som företaget fick från konsulttjänsterna2 som såldes till Enron, vilket var en av orsakerna till att revisionsbyrån inte ifrågasatte Enrons redovisning (Carrington 2014). Konsulttjänstersom inte har ett nära samband med revisionen kan utgöra en stor del av en revisionsbyrås intäkter och konsultarvodet3 är därmed relevant att beakta ur ett forskningsperspektiv. Som svar på WorldCom och Enron skandalerna blev det år 2002 bl.a. obligatoriskt för bolag med emitterade obligationer på den amerikanska börsen att uppgöra rapporter om intern kontroll. Detta sammanhänger med den nya Sarbanes-Oxley Act (SOX) lagen som trädde i kraft år (SOX 2002) Detta var ett försök att återställa förtroendet för övriga företags finansiella rapporter på den amerikanska marknaden (Keane, Elder & Albring 2012). I och med denna förändring på den amerikanska företagsmarknaden och alla diskussioner om revisorns roll och den interna kontrollen i Amerika är det 1 I denna avhandling används termen väsentliga brister för att beskriva de brister som rapporteras enligt SOX (eng. material weaknesses) 2 I denna avhandling har tilläggstjänster som innefattar rådgivningstjänster som inte har ett nära samband med revision, benämnts konsulttjänster (eng. consultation services) 3 Med konsultarvode avses arvodet för tilläggstjänster (eng. Audit Related Fee, Non-audit Fee)

8 3 relevant att närmare undersöka detta fenomen i amerikanska bolag. I och med SOX finns det nu uppföljning av de väsentliga brister i intern kontroll som revisorn konstaterat och genom dessa kan man mäta kvaliteten på den interna kontrollen. Enligt Hogan och Wilkins (2008) antas revisionsskandaler som Enron och WorldCom, samt kontroverserna kring revisionsbyrån Arthur Andersen och den nya SOX lagen som uppkom som en reaktion till skandalerna, ha en effekt på revisorernas noggrannhet och kontroll av väsentliga brister i intern kontroll. Det råder en del meningsskiljaktigheter bland forskare om det faktum att det nu är obligatoriskt för amerikanska företag att göra upp rapporter om intern kontroll och de följder som denna lagstiftning kan ha för företagen. McMullen, Raghuandan och Rama (1996) understöder rapporteringen av intern kontroll och det faktum att en kontrollfunktion i form av en extern revisor ser över den interna kontrollen och redovisningen. Bedard och Graham (2011) understryker i sin tur i forskningssammanhang hur viktig den externa revisorns kontroll, som utförs enligt SOX 404, är när det gäller att förbättra kvaliteten på finansiell rapportering. Dock har Sarbanes-Oxley Act p.g.a. kostnaderna också kritiserats en hel del och revisorer har också kritiserats för att använda regelverken till att motivera en höjning av sina arvoden. (Raghunandan & Rama 2006; Munsif et al. 2011; Zhang 2007) Det råder med andra ord en del meningsskiljaktigheter kring SOX och effekterna av SOX, men något som är säkert är att regleringen av intern kontroll har inneburit en betydande förändring. Enligt en framtidsstudie om redovisnings- och revisionsbranschen kommer rådgivningen att öka drastiskt i framtiden (Kempe 2013). Studien, utförd av Kairos Fortune, fokuserar på utvecklingen av branschen fram till år Med tanke på de uppskattade framtidsutsikterna och det faktum att de kan bli verklighet är det viktigt att även studera den frivilliga rådgivningen som en faktor i sammanhanget. Den senaste utvecklingen inom ämnet visar också på ämnets aktualitet. Committee of Sponsoring Organizations of the Threadway Commission (COSO) gav år 2013 ut ett nytt ramverk för intern kontroll. Den nya versionen liknar i grunden den version som kom ut redan år 1992, men förändringar i samhället har tagits i beaktande. Kategorin för rapporteringsmålsättningar har även utvecklats mera än tidigare, från finansiell rapportering till att även inkludera andra typer av rapportering såsom icke-finansiell rapportering och intern rapportering. (COSO 2013) Intern kontroll och speciellt rapportering av intern kontroll samt väsentliga brister i intern kontroll kan anses ha en

9 4 stor inverkan på företagets kostnader i form av exempelvis revisorns arvode. Därav kan det konstateras att studier i ämnet fyller en viktig funktion. Förutom att ämnet fortfarande är relevant kan forskning i ämnet i nuläget också motiveras eftersom största delen av den tidigare forskningen koncentrerat sig på åren efter att SOX togs i bruk i början av 2000-talet. Orsaken till att forskare (Hay 2013; Hogan & Wilkins 2008; Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Hoag & Hollingsworth 2011; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011; Raghunandan & Rama 2006; Zaman, Hudaid & Haniffa 2011) fokuserat på tidsperioden efter SOX är att företag då började följa nya principer gällande intern kontroll, vilket innebar en förändring och en utmaning för många företag. Även för revisorerna innebar SOX en utmaning och det kan spekuleras i att revisorerna mött svårigheter när det gäller att anpassa sitt arbete och beakta bristerna i intern kontroll på ett effektivt sätt i revisionen. Enligt Hoag och Hollungsworth (2011) har de högre arvoden som observerats ett samband med implementeringen av SOX sektion 404 och revisorernas riskbedömning under denna period. SOX var då nytt för både företag och revisorer. Sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode kan tänkas vara annorlunda i nuläget, då revisorerna haft möjlighet att bekanta sig med de nya regleringarna, standardisera sitt arbete och vänja sig vid den ökade granskning som SOX innebär. En genomgång av tidigare forskning visar att det finns indikationer på att de rapporterade väsentliga bristerna i intern kontroll har minskat under de senaste åren. De flesta tidigare studier har dock utförts i början av 2000-talet och de sampel som har använts verkar ha haft en större andel observationer med väsentliga briser. Man kan trots allt inte vara säker på att kvaliteten på intern kontroll faktiskt förbättrats eller om företagen istället över tiden anpassat sig till de nya kraven och blivit bättre på att undvika anmärkningar från revisorn. Intern kontroll består av komplexa processer i företagen och för att förändra dessa processer krävs en längre tidsperiod. Brister i intern kontroll är något som företag fortfarande rapporterar om och som kontinuerligt uppstår. Företagens rapporter om intern kontroll och revisorns utlåtanden gällande intern kontroll kan alltså fortfarande antas ha ett samband med revisorns arvode. Av dessa orsaker är det av vikt att undersöka situationen i nutid närmare. Genom att använda data från åren bidrar denna avhandling till tidigare forskning i ämnet på ett ändamålsenligt sätt. I tidigare forskning, som främst studerat tidsperioden i början av 2000-talet när SOX introducerades, existerar två antaganden om sambandet mellan variablerna intern

10 5 kontroll och revisorns arvode. Det första antagandet innebär att variablerna, kvaliteten på intern kontroll och revisionsarvode, är utbytbara mot varandra. Att variablerna är varandras substitut4 (eng. substitution perspective) innebär i praktiken att revisorns kompenserar för en lägre kvalitet på intern kontroll5 genom att utföra utförligare eller fler granskningsmoment. Revisorns tjänster och utökade kontroller används för att säkerställa bokslutets korrekthet och innebär ett högre arvode. Intern kontroll och extern revision, eller kontroll från revisorns sida, är enligt detta antagande funktioner som fungerar som varandras substitut och en ökning av den ena innebär en minskning av den andra. (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Hoag & Hollingsworth 2011; Hogan & Wilkins 2008; Jiang & Son 2015; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011; Raghunandan & Rama 2006) Det andra antagandet innebär att variablerna är varandras komplement. Att variablerna kompletterar varandra6 (eng. complementary perspective) kan exempelvis betyda att ett företag med en intern kontroll av högre kvalitet eller gjorda satsningar på intern kontroll även är beredda att betala för en utförligare och bättre extern revision och kontroll. En utförligare extern revision antas i förlängningen innebära högre revisionsarvode. Intern kontroll och extern revision fungerar som komplement till varandra och en ökning av den ena innebär även en ökning av den andra. (Hay, Knechel & Ling 2008; Mazlina, Mahbub & Zulkifflee 2015) Forskningen som rör intern kontroll och revisorns arvode i såväl USA som i andra länder är splittrad mellan dessa två synsätt (Choi, Kim, Liu & Simunic 2008). Forskare har också studerat förändringen av väsentliga brister i intern kontroll och huruvida korrigering av brister har ett samband med ett lägre revisionsarvode (Hoag & Hollingsworth 2011). Forskare lyfter dock fram att det ofta råder en viss fördröjning mellan en förändring i bristerna och en förändring i revisionsarvodet (Keane, Elder & Albring 2012). Information om eventuella utfall av en satsning på intern kontroll är något som kan vara av betydelse för företagsledningen och en studie i ämnet i nuläget är därför av betydelse. SOX är ett svar på skandalerna och behovet av offentlig diskussion kring revisorns oberoende och frågorna om intern kontroll i företagen. Intern kontroll bidrar med en rimlig försäkran om att företagets verksamhet och redovisning skötts på ett korrekt 4 I avhandlingen används uttrycken att variablerna är utbytbara mot varandra eller att de är varandras substitut när detta antagande diskuteras (eng. substitution perspective) 5 I avhandlingen avses med uttrycken att kvaliteten på intern kontroll är låg eller att den interna kontrollen är ineffektiv när en eller flera väsentliga brister i intern kontroll förekommer enligt SOX 6 I avhandlingen skrivs att variablerna kompletterar varandra eller är varandras komplement när detta antagande diskuteras (eng. complementary perspective)

11 6 sätt, men frågan som kvarstår är: Har SOX har inneburit en förbättring av kvaliteten på intern kontroll och i sådana fall till vilken kostnad? Tidigare forskare har kunnat konstatera att det finns ett samband mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode trots att resultaten går i sär på vissa punkter. Då den största delen av forskningen är utförd under början av 2000-talet, när SOX var någonting nytt för företagen och revisorerna, är det relevant att ställa sig frågan: Finns det ett samband mellan kvaliteten på ett företags interna kontroll och revisorns arvode i amerikanska företag i nuläget? 1.2 Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna avhandling är att undersöka sambandet mellan kvaliteten på ett företags interna kontroll och revisorns arvode i amerikanska företag i nuläget. Kvaliteten hos den interna kontrollen uppskattas genom att studera förekomsten av rapporterade väsentliga brister i intern kontroll. Revisorns arvode antas återspegla det arbete som revisorn utför. Avhandlingen har sin utgångspunkt i tidigare forskning för att bygga upp en gedigen studie i ämnet. Denna avhandling, där sambandet mellan väsentlig brister i intern kontroll och revisionsarvodet studeras, bidrar till forskningen på området genom att en senare tidsperiod än i tidigare forskning studeras. Undersökningen är en av de få som studerar sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode i nutid. Studien bidrar även med information som är väsentlig för företagsledningens beslutsfattande och övriga intressenter. Forskningsfrågan och avhandlingens syfte ovan operationaliseras genom att följande delfrågor studeras: Finns det ett samband mellan kvaliteten på intern kontroll och det totala revisionsarvodet och/eller med konsultarvodet? Finns det ett samband mellan korrigeringen av väsentliga brister i intern kontroll och förändringen i revisorns arvode?

12 7 1.3 Avgränsningar och data Data från revisorernas utlåtanden om intern kontroll kommer att användas i studien. Studien avgränsas till ett urval av börsnoterade amerikanska bolag som rapporterat i enlighet med SOX. Orsaken till detta är att bolagen i USA måste rapportera om sin interna kontroll enligt vad som föreskrivs i Sarbanes-Oxley Act Samtidigt krävs det enligt SOX sektion 404 att externa revisorer i USA reviderar dessa rapporter årligen och rapporterar om de väsentliga brister som förekommer (SOX 2002). Olika klassificeringar av brister och svagheter förekommer i litteraturen. Eftersom revisorn enligt SOX är tvungen att rapportera om väsentliga brister i intern kontroll, kommer undersökningen i denna avhandling att avgränsas till begreppet väsentliga brister. Enligt Bedard, Hoitash och Hoitash (2008b) som studerat olika typer av brister är sambanden mellan de väsentliga bristerna i intern kontroll och revisorns arvode starkare än sambandet mellan de mindre allvarliga bristerna och revisorns arvode, vilket motiverar till valet av väsentliga briser som undersökningsobjekt i denna avhandling. Studien är kvantitativ och data hämtas ur databaserna Audit Analytics och Datastream. För att identifiera bolagen i databaserna används börssymboler (ticker codes). Den finansiella sektorn exkluderas. Ett visst bortfall sker också för de företag vars data för revisionsarvode eller kontrollvariabler saknas. Den tidsperiod som studeras närmare genom en regressionsanalys är åren 2012 till 2015 för att forskningen ska vara så aktuell som möjligt. Det slutliga samplet består av 9033 stycken observationer under tidsperioden. Perioden uppskattas vara tillräckligt lång för att uppfylla avhandlingens syfte med beaktande av tidigare forskning. Observationerna under tidsperioden antas heller inte påverkas direkt av implementeringen av SOX i början av 2000-talet utan uppfyller syftet att undersöka sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode i nuläget, d.v.s. drygt tio år efter att SOX infördes. 1.4 Metod Metoden som används för att undersöka hypoteserna är statistisk hypotesprövning. Det väljs en kvantitativ ansats framom en kvalitativ eftersom studien inkluderar ett stort sampel, flera olika variabler beaktas och studien beskriver brett sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode. Kvantitativa data ligger till grund för undersökningen av sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode. I avhandlingen diskuteras utgående från tidigare forskning huruvida

13 8 variablerna intern kontrollkvalitet och revisionsarvode är utbytbara eller kompletterande. Forskare har tidigare studerat sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode. En anmärkning gällande den interna kontrollen används ofta som mått på kvaliteten på den interna kontrollen. En ökad mängd brister i intern kontroll eller mera allvarliga brister antas innebära en lägre kvaliteten på den interna kontrollen. Keane, Elder och Albring (2012) använder sig exempelvis av brister i intern kontroll för att mäta kvaliteten på intern kontroll samt studera olika antal och typer av brister i intern kontroll. I undersökningen i denna avhandling används variabler för huruvida väsentliga brister i intern kontroll förekommer och antalet väsentliga brister i intern kontroll. Revisorns arvode antas återspegla det arbete som revisorn lägger ner på revisionen. I avhandlingen studeras väsentliga brister i intern kontroll och den totala summan av revisorns arvode för lagstadgade tjänster och rådgivning. Samtidigt görs även en jämförelse där enbart arvodet för lagstadgade tjänster ingår. Därtill studeras konsultarvodet för att ta reda på huruvida ett liknande samband råder mellan kvalitet på intern kontroll och arvodet för konsulttjänster som mellan kvalitet på intern kontroll och totalt revisionsarvode. En fördjupande studie utförs även där korrigeringen av antalet väsentliga brister beaktas samt vilket samband denna variabel har på förändringen i revisorns arvode. Genom studier av tidigare forskning har olika variabler som kan antas påverka sambandet mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisorns arvode identifierats. Kontrollvariabler som tas i beaktande i denna undersökning är såväl företagsspecifika variabler, exempelvis industri, lönsamhet, storlek, komplexitet och risk, som variabler som är relaterade till revisionen, exempelvis typ av revisionsbyrå och byte av revisionsbyrå. Företag från olika industrier kommer att inkluderas för att eliminera den inverkan som en viss typ av industri kan ha på revisorns arvode. För att säkerställa resultatens riktighet utförs först undersökningen utan att industrierna beaktas och sedan inkluderas dummyvariabler för de olika industrierna. Även ett robustnesstest med två olika variabler för brister utförs och samplet delas även i två grupper enligt om företagen har en revisionsbyrå som hör till gruppen Big4 eller inte. 1.5 Fortsatt disposition I det första kapitlet diskuterades avhandlingens bakgrund och det relevanta problemområdet. Ur problemdiskussionen härleds forskningsfrågor och syfte. Även

14 9 avgränsningar, data och metod behandlades kort för att ge en introduktion till avhandlingen studie i ämnet. Tidigare forskning och fakta som är relevanta för ämnet presenteras i kapitel två till fyra. Kapitel två handlar om begreppet intern kontroll, vad det innebär samt den reglering som finns vad gäller rapportering av intern kontroll. Även ramverk som företag kan använda sig av för att planera och utföra effektiv intern kontroll diskuteras. Kapitlet avslutas med att tidigare forskning i ämnet brister i intern kontroll genomgås. I kapitel tre presenteras revisorns arvode, teorier för prissättning av revisionstjänster, konsulttjänster och övriga relevanta begrepp. Kapitel fyra är också en del av den teoretiska referensramen. Här diskuteras tidigare forskning i sambandet mellan kvalitet på intern kontroll och revisorns arvode. De två huvudantagandena inom forskningen är att variablerna är utbytbara mot varandra eller kompletterar varandra. Hypoteserna härleds i slutet av kapitel 4. Avhandlingens forskningsuppgift och metod tas upp i kapitel fem i avhandlingen. Här presenteras undersökningens urval, data, variabler samt dess trovärdighet genom att behandla begreppen validitet och reliabilitet. Resultatet av undersökningen presenteras i kapitel sex. Kapitel sju är ett avslutande kapitel som innehåller sammanfattning och diskussion. Även begränsningar, kontribution och fortsatt forskning presenteras i det avslutande kapitlet.

15 10 2 INTERN KONTROLL OCH REVISION AV DEN Revisionen spelar en viktig roll på den moderna företagsmarknaden. För att företagens bokslutsinformation ska anses trovärdig måste den vara reviderad. Viktigt är också att revisionsbyrån är respekterad och oberoende. (Carrington 2014) Revisorn är ett övervakningsorgan som ser över ledningens prestationer och bekräftar att ledningen genom bokslutet och verksamhetsberättelsen ger en riktig och tillräcklig bild av verksamheten och den ekonomiska ställningen. Detta resulterar i att intressenterna och aktieägarna genom tillförlitlig information kan skapa sig en rättvisande bild av den finansiella rapporterna och situationen i företaget. Revisorns utlåtande ger en rimlig försäkran om företagets finansiella rapporter och understryker huruvida de är uppgjorda enligt rådande lag och föreskrifter. Detta gör att informationen i rapporterna kan användas av intressenter och anses vara pålitlig. (Salehi 2009) Granskning av ett företags interna kontroll och substansgranskning är två granskningsmetoder som revisorn kan använda sig av vid utförandet av en revision. Utförandet av revisionen och valet av metoder beror på flera olika faktorer som exempelvis om den interna kontrollen kan anses vara tillräckligt tillförlitlig och effektiv. Ofta används den kombination av metoderna som anses vara mest ändamålsenlig och kostnadseffektiv i revisionen. (Carrington 2014) I detta kapitel behandlas begreppet intern kontroll, vad det innebär samt den reglering som gäller företag i fråga om rapportering av intern kontroll. Även ramverk som företag kan använda sig av för att planera och utföra effektiv intern kontroll diskuteras. Kapitlet innehåller även en presentation av SOX och tidigare forskning som behandlar brister i intern kontroll. 2.1 Definition Intern kontroll definieras av COSO (2013: 3) enligt följande: Internal control is a process, effected by entity s board of directors, management, and other personnel, designed to provide reasonable assurance regarding the achievement of objectives relating to operations, reporting, and compliance. Enligt COSO (2013) är definitionen av intern kontroll medvetet bred i sin utformning för att inkludera de viktigaste faktorerna. Det betonas att intern kontroll är en process, där företaget fastslår målsättningar och arbetar för att nå dem. Processen kan tillämpas på olika typer av organisationer och påverkas av personer med olika arbetsuppgifter och positioner inom

16 11 företaget. Den interna kontrollen ska bidra med rimlig försäkran över företagets verksamhet och bokföringens kvalitet. I denna avhandling sätts fokus på finansiell rapportering, vilket är en av de delar som COSO inkluderar i sin definition av intern kontroll. (COSO 2013) Public Company Accounting Oversight Board och U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har även definierat intern kontroll med fokus på finansiell rapportering. Denna definition av intern kontroll finns i bilaga 2. I definitionen betonas registreringen av transaktioner som återspeglar verkliga händelser, upprättandet av finansiella rapporter i enlighet med god sed och förbyggande av oegentligheter. (PCAOB 2007b: A5) 2.2 Ramverk För att företag ska nå upp till kraven som ställs i SOX finns det etablerade ramverk för intern kontroll. COSO är ett av de vanligaste ramverken som företag följer för att uppnå en effektivare intern kontroll, men även andra ramverk finns för detta ändamål. I amerikanska företag är det viktigt att förutom SOX även följa det amerikanska regelverket US GAAP (PCAOB 2007a) Coso Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) gav år 1992 ut ramverket Internal Control Integrated Framework. Detta ramverk har uppkommit genom ett frivilligt initiativ inom den privata sektorn och är känt världen över. COSO används flitigt i företag som hjälpmedel vid design, implementering och uppföljning av intern kontroll. År 2013 gav COSO ut en uppdaterad version av ramverket. (COSO 2013) I artikeln The COSO Framework & SOX Compliance diskuteras bl.a. vilken effekt det nya COSO ramverket Internal Control Integrated reporting har på tidigare COSO dokument och hur en effektiv övergång borde gå till. Här presenteras en process i fem steg för hur företagen kan gå till väga vid ett införande av det nya COSO ramverket. (McNally 2013) I det nya COSO ramverket från 2013 tas i beaktande förändringar som ägt rum i samhället. Något som har beaktats mera än i den tidigare versionen är exempelvis globalisering. Ramverket betonar fortfarande ledningens förmåga att bedöma och utvärdera designen, implementeringen, utförandet och effektiviteten av den interna kontrollen. Annat som har utvecklats i ramverket är kategorin för rapporteringsmålsättningar. Den inkluderar nu ytterligare icke-finansiell och intern

17 12 rapportering. Utöver rapporteringsmålsättningar inkluderar ramverket även operativa målsättningar för verksamheten, finansiell rapportering och målsättningar gällande överensstämmelse med bestämmelser och lagar. (COSO 2013) I denna avhandling sätts fokus på finansiell rapportering, vilket är en av de delar som COSO: ramverk för intern kontroll betonar. COSO ramverket består av fem komponenter enligt följande: styr-och kontrollmiljö, riskvärdering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation och övervakande aktiviteter. Övervakande aktiviteter är exempelvis övervakning, uppföljning och utvärdering. (COSO 2013, Carrington 2014) De fem komponenterna är även uppdelade i 17 principer. Vad som poängteras genomgående i ramverket är vilka krav som gäller för att uppnå ett effektivt system för intern kontroll. Dessa innebär i korthet att alla komponenter och principer ovan ska finnas, funktionera väl och vara integrerade genom processerna i företaget. (COSO 2013) Enligt COSO (2013) för effektiva interna kontrollprocesser med sig en hel del positiva effekter för företaget. Intern kontroll hjälper företag prestera bättre och nå sina målsättningar, samtidigt som intern kontroll underlättar företagets anpassning till förändringar som sker och underlättar beslutsfattandet inom organisationen. Klamm och Watson (2009) undersöker i artikeln SOX 404 Reported Internal Control Weaknesses: A Test of COSO Framework Components and Information Technology den risk som uppstår ifall den interna kontrollen innehåller väsentliga brister, med andra ord ifall den interna kontrollen är svag. Fokus i artikeln ligger på svaga interna kontroller och svaga COSO komponenter. IT-perspektivet betonas i artikeln och forskarna kan konstatera att de företag som har brister i sina IT komponenter också har en tendens att ha flera andra väsentliga brister i sin interna kontroll. Det kan även konstateras att det finns ett positivt samband mellan antalet svaga COSO komponenter och felaktigheter i rapporteringen. Hur många svaga COSO komponenter som ett företag har samt hur många problem som finns inom varje komponent har också en inverkan på rapporteringen. För att identifiera brister i intern kontroll användes databasen Audit Analytics. (Klamm och Watson 2009) Övriga ramverk för intern kontroll COSO är det mest omfattande ramverket för intern kontroll, men även andra ramverk som hjälper företag att hantera sina processer existerar. Rapporten Internal Control: Guidance for Directors on the Combined Code kallas även för "Turnbull Report" och är

18 13 ett ramverk för noterade företag i Storbritannien, senast uppdaterat år 2005 (Governance Publishing & Information Services Ltd 2015). Ramverket Control Objectives for Information and Related Technology (COBIT) är i sin tur avsett att vara ett hjälpmedel när det gäller hantering av IT resurser som används för att öka förtroendet för företags informationssystem. Ramverket ges ut av Information System Audit and Contral Association (ISACA). Välstyrda IT resurser anses vara ett sätt att bl.a. hjälpa företag att minimera risk samt följa existerande lagar och regleringar. Detta inkluderar även regleringar gällande intern kontroll. (ISACA 2016) För bankväsendet finns även ett ramverk av The Basel Committee on Banking Supervision, i vilket flera olika länders representanter deltagit, bland andra USA. Ramverket kallas Framework for Internal Control Systems och är från år 1998 (BIS 2016). International Organization for Standardization (ISO) har även de gett ut många olika ramverk som finns till för olika typer av organisationer (ISO 2016a). Kvalitetshanteringssystem behandlas genom ISO 9000 serien som inkluderar rekommendationer gällande interna kontroller i företagen (ISO 2016b). Flera andra av ISO ramverken berör även delvis intern kontroll, exempelvis ISO behandlar informationssäkerhet och fokuserar på riskhantering (ISO 2016a). Eftersom denna avhandling fokuserar på USA behandlas COSO och behandlas övriga ramverk för intern kontroll inte uttömmande. Härnäst presenteras SOX och sedan tidigare forskning i brister i intern kontroll. 2.3 Sarbanes-Oxley Act (SOX) Regleringen och lagstiftningen gällande intern kontroll och revision i USA har inte alltid sett ut som den gör idag. Under början av 2000-talet ägde flera skandaler rum på den amerikanska företagsmarknaden, varav de som gällde företagen Enron och WorldCom uppmärksammades speciellt. Skandalerna kring dessa företag gjorde att intern kontroll uppmärksammades mer än tidigare. Vad som hände var att stora företag såsom Enron såg möjligheten att utnyttja redovisningen och överdriva sina vinster, vilket i samarbete med revisionsbyrån Arthur Andersen också var möjligt. Dessa händelser ledde till en skandal och när allt kom fram, förlorade många sina investeringar. En stor del av de anställda hade dessutom blivit uppmanade att investera sina pensionspengar i Enron, vilka samtidigt också försvann. Resultatet av dessa händelser var skärpt lagstiftning gällande intern kontroll, oberoende revisorer och revision. (The Economist 2002) Sarbanes-Oxley Act togs i bruk i juli år 2002 (SOX

19 ). Regelverket har inneburit stora förändringar för den amerikanska företagsmarknaden när det gäller bolagsstyrning och även intern kontroll. För intern kontroll är sektionerna 302 och 404 i Sarbanes-Oxley Act av störst betydelse. I sektionen 302 krävs det att ledningen certifierar i varje årlig rapport och varje kvartalsrapport att interna kontrollprocesser har planerats och införts. Även effektiviteten i kontrollerna ska bedömas. Ledningen ska också delge vilka förändringar som ägt rum sedan den senaste rapporten, vilka därmed kan påverka de finansiella rapporterna. En utvärdering av bristerna i intern kontroll och eventuella oegentligheter som kan ha förekommit är även en del av ledningens utvärdering. Sektion 404 i SOX behandlar i sin tur att ledningen i en årlig rapport i börsbolag ska rapportera om effektiviteten i den interna kontrollen. Det krävs även i sektion 404 att en extern revisor reviderar dessa rapporter årligen och rapporterar om väsentliga brister. Rapportering i enlighet med SOX 2004 är obligatorisk sedan år Revisorn beaktar även ledningens utvärderingsprocess och effektiviteten i den interna kontrollen. (SOX 2002, Hogan & Wilkins 2008) Enligt Jiang och Son (2015) innehåller sektion 404 krav på att ledningen ska fastställa, övervaka och upprätthålla interna kontroller. Även en utvärdering av effektiviteten i den interna kontrollen ska göras av såväl ledningen som den externa revisorn. Den externa revisorn ska studera såväl ledningens bedömning av den interna kontrollen som den interna kontrollen i sig själv för att bilda sig en heltäckande uppfattning. (Jiang & Son 2015) Den största skillnaden mellan sektion 302 och 404 är att enligt sektion 302 räcker det med ledningens bedömning och denna rapport behöver inte revideras av en extern revisor. Det konstateras att trots brister i intern kontroll och brister i ett företags redovisning, så kan ett företag uppfylla de generellt accepterade redovisningsprinciperna. För amerikanska bolag är generellt accepterade redovisningsprinciper US GAAP (US Generally Accepted Accounting Principles). (Hogan & Wilkins 2008) 2.4 Kvalitet på intern kontroll och brister i intern kontroll Sarbanes-Oxley Act (SOX) togs i bruk år 2002 och genom detta regelverk fastslogs det att ledningen ska rapportera om intern kontroll samt att företagens interna kontroll och brister i intern kontroll skall granskas och väsentliga brister uppmärksammas av revisorn (SOX 2002). I och med SOX finns det nu uppföljning av de väsentliga brister i

20 15 intern kontroll som revisorn konstaterat och genom dessa kan kvaliteten på den interna kontrollen uppföljas. I denna avhandling beaktas briser i intern kontroll som ett mått på kvaliteten på intern kontroll. Enligt SOX ska ledningen bedöma alla typer av väsentliga brister i företagets interna kontroll och rapportera om dessa. Revisorn tar i sin tur fasta på de väsentliga bristerna i sina utlåtanden. (SOX 2002) Det är viktigt att komma ihåg är att olika typer av brister i intern kontroll kan antas påverka på kvaliteten på den interna kontrollen till olika grad och därmed antas ha olika samband med revisorns arvode. Även antalet väsentliga brister kan vara en påverkande faktor. En väsentlig brist i intern kontroll (eng. material weakness) definieras enligt följande: A material weakness is a deficiency, or a combination of deficiencies, in internal control over financial reporting, such that there is a reasonable possibility that a material misstatement of the company's annual or interim financial statements will not be prevented or detected on a timely basis (PCAOB 2007b: A7). En signifikant svaghet (eng. significant deficiency) är en term för en lägre nivå av brist som använts i en del tidigare forskning (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b). En signifikant svaghet kan beskrivas som en mildare eller mindre sannolik väsentlig brist som dessutom inte är obligatorisk att rapportera om i SOX 404. Definitionen av en signifikant svaghet lyder: A significant deficiency is a deficiency, or a combination of deficiencies, in internal control over financial reporting that is less severe than a material weakness, yet important enough to merit attention by those responsible for oversight of the company's financial reporting (PCAOB 2007b: A11). Revisorns roll vad gäller kvaliteten på intern kontroll och brister i intern kontroll har debatterats. Bedard och Graham (2011) kunde i sin forskning konstatera att revisorerna upptäcker tre fjärdedelar av bristerna i intern kontroll inom ett företag genom ytterligare tester. Företagen själva utvärderar sina brister mindre strängt och revisorernas egna utvärderingar av bristerna är hårdare. Forskarna understryker betydelsen av SOX 404 och de ytterligare tester som utförs av revisorn för att förbättra kvaliteten på finansiella rapporter. (Bedard och Graham 2011) Hög kvalitet på finansiella rapporter och en högkvalitativ och effektiv intern kontroll är viktigt för många bolag när det gäller att förebygga och upptäcka oegentligheter. Enligt Keane, Elder och Albring (2012) kan ett företag korrigera sin interna kontroll för att säkerställa

21 16 att kontrollen är effektiv genom att antingen se till att reparera existerande kontrollfunktioner eller implementera nya kontroller. American Institute of Certified Public Accountants (AICPA) (2008) fastställer krav och ger vägledning åt revisorerna när det gäller vad rapporterna skall innehålla och hur effektiviteten i ett företags interna kontrollprocesser ska tas i beaktande. Vägledning ges också gällande utvärderingen av ledningens interna kontrollrapport som revisorn borde ta ställning till. I ramverket An Examination of an Entity s Internal Control over Financial Reporting that is Integrated with an Audit of its Financial Statements ingår exempelvis riktlinjer för hur revisionen planeras för att vara mest effektiv, vilka processer som det lönar sig för revisorn att kontrollera närmare och vad revisorns rapport borde innehålla gällande intern kontroll. Ifall den interna kontrollen enligt revisorn inte är effektiv, ges det även riktlinjer för det utlåtande som revisorn ska framställa. I utlåtandet ska inkluderas en definition av väsentlig brist och en beskrivning av de brister som ledningen inte nämner i sin rapport över intern kontroll. Ifall ledningen också presenterat en viss typ av brist i sin rapport om intern kontroll, krävs det enbart att revisorn hänvisar till denna information. Trots tydliga riktlinjer ser olika revisorers rapporter i praktiken olika ut. Informationen gällande brister i intern kontroll ställs upp på olika sätt. Ifall brister i interna kontroll förekommer, är det dock viktigt att det framgår vilken typ av brister som förekommer och bristernas effekt på företagets presenterade finansiella rapporter under tiden som bristen förekommit. (AICPA 2008). Olika klassificeringar av bristerna i intern kontroll förekommer i olika databaser. I databasen Audit Analytics klassificeras revisorernas utlåtanden gällande intern kontroll i tjugoen olika klasser. Den vanligaste förekommande typen av väsentliga brister i intern kontroll är enligt Audit Analytics i nuläget, när åren 2012 till 2015 studeras, Accounting documentation, policy and/or procedures. Denna typ av brist är mycket generell och förekommer i de flesta rapporter där ett bolag har en/flera väsentliga brister i sin interna kontroll. Denna brist kan exempelvis innebära att det i företaget saknas tillräcklig dokumentation och bevis som bekräftar att kontona balanserar. Det kan även vara så att det saknas bekräftelse på att regelverk såsom US GAAP har följts till fullo. Felen kan ha att göra med olika förfaranden såsom misstag gällande uppställandet av processer, avslutandet av räkenskapsperioden eller tidsenlig presentation av information. En annan ofta förekommande typ av väsentlig brist i Audit Analytics är Material and/or numerous auditor/ye adjustments. I nuläget

22 17 innehåller en stor del av alla rapporter med väsentliga brister vilka revisorerna angett denna typ av brist i intern kontroll. Denna bristklassificering inkluderas för sådana företag där antingen enskilda brister har ansetts vara väsentliga eller det har hittats flera mindre brister som sammanlagt ansetts ha en väsentlig effekt. Ifall revisorn anses behöva göra många eller stora korrigeringar vid årets slut, kan detta ses som ett bevis på att väsentliga brister existerar. (Audit Analytics Reason Phrase and Description 2016) Många forskare har studerat orsaken till att vissa företag har problem med brister i intern kontroll och andra inte har det. Ge och McVay (2005) undersöker ett sampel bestående av 261 företag som rapporterat om minst en väsentlig brist i intern kontroll efter SOX och söker de orsaker som ligger bakom bristerna i intern kontroll. Den vanligaste typen av väsentlig brist är enligt forskarna brister i enskilda bokföringskonton som inte balanserar, såsom lager och kundfordringar. Resultatet i undersökningen visar att företagen som har väsentliga brister i sin interna kontroll och visar sig ha problem ofta är mindre, yngre, har lägre lönsamhet samt högre risk och hög komplexitet i sina processer (exempelvis högre antal rörelsesegment). (Ge & McVay 2005) Ashbaugh-Skaife, Collins och Kinney (2007) konstaterar också att mängden resurser som företaget har att satsa på intern kontroll har ett samband med mängden brister som uppstår i den interna kontrollen. Undersökningen utfördes från november 2003 till december 2004 och inkluderade 326 amerikanska företag. Forskarna ser under denna period närmare på rapporter över brister i intern kontroll för att undersöka ledningens motiv till att upptäcka och rapportera problem samt vilka faktorer i företagen som är typiska för brister i intern kontroll. Resultaten visar att de företag som påvisar brister i den interna kontrollen är företag som är mera komplexa, gör större förändringar oftare i organisationen, har större lager och växer snabbare. (Ashbaugh-Skaife, Collins & Kinney 2007) Enligt Doyle, Ge och McVay (2007), som undersökt 779 företag vilka rapporterar väsentliga brister mellan åren 2002 och 2005, varierar bristerna i intern kontroll och orsakerna till bristerna mycket beroende på att alla företag möter sina egna specifika utmaningar. Orsakerna till brister i intern kontroll är storlek, ålder, lönsamhet, komplexitet, tillväxttakt och graden av omstrukturering. (Doyle, Ge & McVay 2007) Forskare har även undersökt brister i intern kontroll och på vilket sätt kvaliteten på revisionskommittén (eng. audit committee) och revisorns oberoende påverkar den interna kontrollen. Det som konstaterats är att det är större sannolikhet att företaget

23 18 uppvisar brister i den interna kontrollen, ifall företagets revisionskommitté har bristfälliga kunskaper. (Zhang, Zhou & Zhou 2007) I tidigare forskning har det även studerats vad brister i intern kontroll kan leda till och vilka effekter det kan ha för bolaget när det gäller ökade kostnader. I artikeln av Ashbaugh-Skaife, Collins, Kinney och Lafond (2009) används multipel regressionsanalys för att undersöka hur kvaliteten på intern kontroll påverkar kostnaden för eget kapital och risk. Det som studeras är de potentiella följderna av SOX lagstiftningen när det gäller priset på eget kapital. Samplet bestod av 587 företag där brister i intern kontroll konstaterats. Hos dessa företag konstaterades högre systematisk och företagsspecifik risk och därmed även högre kostnad för eget kapital. I en analys där förändringarna beaktats, t.ex. en korrigering av tidigare brister i intern kontroll, visade det sig att korrigeringar av brister i ett företags interna kontroll resulterar i lägre kostnader för eget kapital. (Ashbaugh-Skaife et al. 2009) Dock är detta ett omdiskuterat ämne och det finns även studier som i motsats till detta visar att kapitalkostnaden inte förändras. Ogneva, Subramanyam och Raghunandan (2007) konstaterar i sin studie, som inkluderade 573 observationer med brister i intern kontroll, att företag med brister i intern kontroll inte direkt kan associeras med högre kapitalkostnad.

24 19 3 REVISORNS ARVODE Revisorn tar ett arvode för sina tjänster och den granskning som utförs. Arvodet antas motsvara det arbete som revisorn lagt ner på revisionen. I detta kapitel behandlas revisorns arvode och vad det innebär samt andra relevanta begrepp. Härnäst tas prissättning av revisionstjänster, kvalitet och risk upp. Även revisorns konsulttjänster presenteras närmare. 3.1 Prissättning av revisionstjänster Revisionsbyråer prissätter sina tjänster på olika sätt. Revisionsarvodets nivå påverkas av en mängd olika faktorer. Det totala revisionsarvodet inkluderar ersättning både för de tjänster som revisorn enligt lagstiftningen skall utföra och tjänster som har nära samband med revisionen. Samtidigt hör till arvodet även ersättning för tjänster som inte har ett nära samband med revisionen. Konsulttjänster är tjänster som inte har ett nära samband med revisionen. Konsulttjänster kan utgöra en stor andel av det slutliga arvodet och därmed har det betydelse, ur ett forskningsperspektiv, vid undersökningar som beaktar revisorns arvode. (Carrington 2014) Hay (2013) konstaterade att det finns ett samband mellan byte av revisor och ett lägre revisionsarvode. Det kan spekuleras i att revisorerna konkurrerar genom sin prissättning, vilket gör att de vill sänka arvodet för konkurrensens skull (Hay 2013). Revisorsrotationen har i och med detta en viss inverkan på prissättningen av revisionsbyråns tjänster. Enligt SOX (2002) sektion 203 Audit Partner Rotation strider det mot lagen, ifall den ansvarige huvudrevisorn eller den ansvarige revisorn för utvärderingen av revisionen har utfört revisionstjänster till kunden under varje av de fem föregående räkenskapsperioderna, ämnar erbjuda revisionstjänster till denna kund även följande räkenskapsperiod. Revisorn skall med andra ord rotera med fem års mellanrum i amerikanska företag. (SOX 2002) Det finns en mängd forskare som har studerat revisorns arvode och de faktorer som kan påverka prissättningen. Forskarna Bedard, Hoitash och Hoitash (2008a) studerar prissättning av revisionsarvodet och innehållet i interna kontrollrapporter. Det konstateras i artikeln Audit Pricing and Internal Control Disclosures Among Non- Accelerated Filers att högre arvode förekommer som resultatet av högre grad av engagemang, ifall bolaget har brister i sin interna kontroll. Det diskuteras också hur den typ av revisor som företaget har kan påverka prissättningen av arvodet. De företag

25 20 som har revisorer som hör till gruppen Big4 (KPMG, EY, PwC och Deloitte) betalar högre arvoden oberoende av om de är nya kunder eller inte. Arvodet är lägre för dem som byter bort en Big4 revisor och oförändrat ifall företaget byter från en Big4 revisor till en annan. (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008a) Det som konstateras av såväl Bedard, Hoitash och Hoitash (2008a; 2008b) som andra forskare (Hoag & Hollingsworth 2011; Hoffman & Zimbelman 2009; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011) när det gäller prissättning av revisorns arvode är att revisorer är långsamma när det gäller att anpassa sig till rådande riskfaktorer och ändra sina arvoden. I artikeln Audit Pricing, Legal Liability Regimes, and Big 4 Premiums: Theory and Cross-country Evidence (Choi et al. 2008) konstateras att hur strikt och sträng en nations lagstiftning är och hurudant ansvar som åläggs företaget, påverkar prissättningen av revisorns arvode. Ju strängare lagstiftningen är, desto högre är arvodet. Lagstiftningen är också bevisligen en mer signifikant indikator för revisorns arvode för mindre och medelstora företag än för stora företag. Resultaten visar även att Big4 revisionsbyråernas arvoden sjunker i takt med att ett lands lagstiftning skärps. Samplet i undersökningen bestod av företag från 15 olika länder med olika lagstiftning. Big4 revisionsbyråer tar också ett högre arvode än mindre revisionsbyråer, men även deras arvode påverkas av lagstiftningen i olika länder. (Choi et al. 2008) Det nämns också i artikeln av Choi et al. (2008) att enligt tidigare forskning som utförts i USA är resultaten splittrade i undersökningar som studerar revisorns arvode. Hay (2013) konstaterar också i sin översikt över tidigare forskning att prissättning av revision är ett ämne som kan diskuteras och att det i många fall inte är klart vad revisorer och konsulter använder för grund i sin prissättning. Vissa använder sig av detaljerade, ekvationer medan andra uppskattar priset enligt andra metoder. Prawitt, Sharp och Wood (2011) undersöker huruvida den interna kontrollens och revisionens medverkan i revisionsprocessen har ett samband med prissättningen av den externa revisionen. Resultatet visade att intern revision och arbete som utförs i samarbete med revisorn och som revisorn kan förlita sig på har samband med lägre revisionsarvode. Forskarna nämner i sin studie att dessa resultat är speciellt väsentliga för de företag som stävar efter kostnadseffektivitet. (Prawitt, Sharp & Wood 2015) 3.2 Revisionskvalitet och risk Prissättningen av revisorns arvode och nivån på arvodet påverkas av såväl revisionskvalitet som risknivån. Ett högre revisorsarvode anses vara förknippat med

26 21 högre kvalitet. Ett allmänt mått på revisionskvalitet är enligt Hay (2013) att revisorn är från en av de större revisionsbyråerna. I en artikel av Hribar, Kravet och Wilson (2013) för man även fram argumentet att revisionskvaliteten och revisorns arvode ofta går hand i hand. Genom att studera revisorns arvode går det att uppskatta kvaliteten på revisionen, speciellt genom att studera den delen av revisorns arvode som ersätter olika typer av tjänster och konsultation. (Hribar, Kravet & Wilson 2013) Forskarna Choi, Kim, Kim och Zang (2010) har utfört en undersökning bland amerikanska företag. Enligt forskarna ger en större revisionsbyrå utlåtanden av bättre kvalitet och denna kvalitet innebär ett högre premium som kan ses i arvodet. Resultatet i undersökningen visar att lokala revisionsbyråer som är större till storleken (uppskattat genom antalet kunder) kan ta ett högre arvode av sina kunder än mindre kontor. I artikeln betonas att storleken på revisionsbyrån är en av de viktigaste determinanterna som förklarar revisionens kvalitet och prissättning och att ett signifikant positivt samband råder mellan storleken på byrån och både revisionskvalitet och revisionsarvode. (Choi et al. 2010) Risk är en faktor som till viss del kan förklara förändringar i revisorns arvode. Riskfaktorn kan förklaras med hjälp av revisionsriskmodellen (eng. The Audit Risk Model), en modell med vars hjälp det är möjligt att utvärdera relationen mellan olika typer av risk. Modellen presenterar också möjligheten att revisorer kan ge en kvalificerad bedömning av företagets redovisning genom att kompensera med kontroller. Så även om bolaget har problem i form av bristfällig intern kontroll behöver inte redovisningen vara bristfällig. Det är viktigt att komma ihåg att finansiella rapporter är resultatet av företagsledningens arbete och en oberoende revisors granskning. Enligt revisionsriskmodellen ökar revisorn sin ansträngning för att svara mot brister som existerar i intern kontroll. Arvodet å sin sida är ett sätt att mäta revisorns ansträngning. (Hogan & Wilkins 2008) Revisionsriskmodellen består av olika typer av risker enligt följande: Audit Risk = Inherent Risk x Control Risk x Detection Risk (Hogan och Wilkins 2008: 221; AICPA 2006: ) Audit Risk eller revisionsrisk är enligt AICPA (2006: 1647) sannolikheten att revisorn omedvetet kan misslyckas att på lämpligt sätt inkludera i revisionsberättelsen att finansiella rapporter innehåller väsentliga felaktigheter [egen översättning]. Modellen visar att denna revisionsrisk består av inneboende risk, kontrollrisk och risk för

27 22 upptäckt. Det är meningen att modellen ska fungera som hjälp i revisorers arbete och vid planering av processer och tester för att det ska vara möjligt att nå en tillräckligt låg risknivå totalt (AICPA 2006: ). Inherent Risk eller inneboende risk är sannolikheten för att en felaktighet, som kan vara väsentlig antingen individuellt eller tillsammans med andra felaktigheter, förekommer i bokslutet trots den interna kontrollen [egen översättning]. Control Risk eller kontrollrisk definieras som sannolikheten för en felaktighet, som kan vara väsentlig antingen individuellt eller tillsammans med andra felaktigheter i redovisningen, kan uppstå och inte hindras eller upptäcks i tid av bolagets interna kontroller [egen översättning]. Detection Risk eller risk för upptäckt är sannolikheten att revisorn inte kommer att upptäcka en felaktighet, som kan vara väsentlig antingen individuellt eller tillsammans med andra felaktigheter, och förekommer i de finansiella rapporterna [egen översättning]. (AICPA 2006: ) I modellen är det viktigt att notera att inneboende risk och kontrollrisk är företagets ansvar. Revisorn har enbart möjlighet att påverka och minska risken för upptäckt genom att utvärdera företagets processer och planera sina kontroller därefter. Ju högre inneboende risk och kontrollrisk som revisorn uppfattar att företaget har, desto mer kontroller behöver göras och arvodet går därför upp. Revisionsriskmodellen förutspår att företag med större brister i intern kontroll även betalar högre revisorsarvode. (Hoag & Hollingsworth 2011) 3.3 Revisorns konsulttjänster Det totala revisionsarvodet inkluderar ersättning både för de tjänster som revisorn enligt lagstiftningen skall utföra och tjänster som har nära samband med revisionen. Samtidigt hör till arvodet även ersättning för tjänster som inte har ett nära samband med revisionen. Dessa kallas för fristående rådgivningstjänster eller konsulttjänster. (Carrington 2014) I denna avhandling används begreppet konsulttjänster för de tilläggstjänster som inte har ett nära samband med revisionen. Rutinartad revision definieras som rutinartade aktiviteter med direkt samband med revisionen bl.a. att svara på frågor som uppkommer under en revision. Rutinaktiviteter tar oftast inte lång tid och resulterar inte i någon stor resursanvändning. Revisorer uppmanas ta i beaktande att all typ av rådgivning/tjänster som inte har ett nära samband med revisionen såsom revisionsrådgivningen eller kan klassificeras som rutinartad, kan vara konsulttjänster. (AICPA 2011) Konsulttjänster, också kallade non-

28 23 audit services, definieras enligt följande som professional services other than audits or attestation engagements (AICPA 2011: 24). American Institute of Certified Public Accountants (AICPA) gör i sin definition åtskillnad mellan tjänster som inte har ett nära samband med revisionen såsom revisionsrådgivningen eller kan klassificeras som rutinartad och konsulttjänster som anses vara professionell rådgivning annan än revision och bestyrkande uppdrag [egen översättning] (AICPA 2011: 24). Fördelen med att revisionsbyråer erbjuder revisionstjänster är att revisorn kan skaffa sig bättre kunskap om klienten och samtidigt erbjuda kunden tjänster till ett lägre pris tack vare stordriftsfördelar (Carrington 2014). Revisorns konsulttjänster är ett relevant ämne. Enligt Kempe (2013: 7) är framtidsutsikterna följande: Rådgivning kommer att vara det växande och viktigaste området för branschen. Redovisning kommer att fortsätta vara viktigt, medan revision sannolikt blir en mindre betydelsefull del av branschen. Det förutspås även en bredare konkurrens med en stor mängd både stora och små aktörer, samtidigt som framtiden konstateras vara osäker. (Kempe 2013) En revisionsbyrå erbjuder i nuläget många former av konsulttjänster. Det är vanligt med IT-tjänster, utbildning, rekrytering, rådgivning gällande skatt, lönehantering och riskhantering samt fusioner eller förvärv och andra juridiska tjänster (Salehi 2009: 140). Enligt Chien och Chen (2005: 300) erbjuds bl.a. planering av informationssystem, strategi, investering och skatt som konsulttjänster. Dessa tjänster och även andra är en del av revisionsbyråns konsulttjänster och ett sätt för revisionsbyrån att öka sina intäkter och även ett sätt att skaffa sig en konkurrensfördel. (Chien & Chen 2005) Vissa typer av konsulttjänster borde dock undvikas, eftersom de anses hota revisorns oberoende (AICPA 2011). Revisorn kan bli för beroende av exempelvis de intäkter som byrån får från en viss kund, vilket kan påverka objektiviteten i utvärderingen (Carrington 2014). Enligt Chien och Chen (2005) existerar ett positivt samband mellan en revisionsbyrås storlek och mängden konsulttjänster. SOX (2002) förbjuder i sektion 201 Services outside the scope of practice of auditors revisorerna att erbjuda vissa konsulttjänster. Dessa tjänster förbjuds med motiveringen att de utgör ett hot mot oberoendet. Tjänster som förbjuds är bl.a. att upprätta bokföring, värderingstjänster och intern kontroll för kundföretaget. (SOX 2002) När det gäller revisionstjänster och rådgivningstjänster som inte är förbjudna krävs det enligt sektion 202 ett godkännande av revisionskommittén på förhand för att revisorn ska kunna utföra tjänsten. Detta gäller ifall den totala summan för konsulteringen kan

29 24 anses vara väsentlig och tjänsten identifieras som konsulttjänst (SOX 2002). Enligt den amerikanska lagstiftningen är det viktigt att tjänsterna granskas för att säkerställa oberoende. En del studier har sett närmare på revisorns konsulttjänster. Kinney, Plamrose och Scholz (2004) undersöker revisionsarvoden för konsulttjänster och deras samband med kvaliteten på finansiella rapporter. Undersökningen utfördes på data från amerikanska bolag mellan åren 1995 och Forskarna konstaterar att konsultering kan vara en riskfaktor för revisorns oberoende och därmed äventyra kvaliteten på företagens finansiella rapporter. Forskarna utgår från att utförda korrigeringar av tidigare uppgjorda finansiella rapporter tyder på en lägre kvalitet på de finansiella rapporterna och detta kunde därmed antas ha ett samband med revisorns konsultarvode. Det konstateras dock inga positiva samband för specificerade konsultarvoden och kvaliteten på finansiella rapporter. Specificerade konsultarvoden som undersöktes var design och implementering av IT-informationssystem samt interna revisionstjänster. Dock fann forskarna ett positivt samband när ospecificerade konsultarvoden undersöktes samt ett negativt samband mellan skattetjänster och kvalitet på de finansiella rapporterna. Resultaten visar med andra ord att arvodet för de ospecificerade konsulttjänsterna har ett samband med kvaliteten på de finansiella rapporterna, vilket kan antyda att revisorerna är ekonomiskt beroende av rådgivningstjänsterna. Intressant att notera är att forskarna Kinney, Plamrose och Scholz (2004), trots resultaten, tvivlar på att konsulttjänster har en så stark inverkan på kvaliteten på finansiella rapporter. En liknande studie har även utförts av Raghunandan, Read och Whinsenant (2003). Forskarna undersökte huruvida fenomenet att företag återger tidigare finansiella rapporter (eng. restating previously issued financial statements) har att göra med arvodet för fristående rådgivnings eller konsulteringstjänster (eng. non audit service fee) under dessa perioder. Det spekuleras i artikeln, liksom i forskning av Kinney, Plamrose och Scholz (2004), att revisionsbyråer anses ha blivit för beroende av konsultarvoden och inte vill riskera att mista detta rådgivningsarvode genom att utmana företagens ledning. Resultaten visar att nivån på konsultarvodet eller det totala arvodet inte har det samband med kvaliteten på rapporterna som forskarna väntat. Inget signifikant samband som understöder spekulationerna gällande att finansiella rapporter återges kunde bekräftas i undersökningen av Raghunandan, Read och Whinsenant (2003).

30 25 Ett positivt samband mellan konsultarvode och revisorns arvode har konstaterats i tidigare forskning, vilket motiveras med att priset och mängden av konsulttjänster samt nivån på arvodet fastslås samtidigt med liknande ekvationer som grund. (Hay 2013) Firth (2002) studerar arvodet för konsulttjänster och hur mycket konsulteringen påverkar revisorns totala arvode. Studien utfördes i Storbritannien. I forskningen presenterades risken för att revisorer kan bli ekonomiskt beroende av företag som är viktiga kunder och där de även ger mycket konsultering. Detta kan innebära en risk för revisorns oberoende. I undersökningen presenterades även att revisionsarvodet ofta har ett positivt samband med arvodet för revisorns konsulttjänster. Detta kan bero på specifika händelser i bolaget som kräver både ökad konsultering och ökad revision. Exempel på specifika händelser är förvärv av bolag, nya IT-informationssystem eller en ny VD. (Firth 2002) Forskarna Hay, Knechel och Ling (2008) stöder perspektivet att kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode är kompletterande. I och med det positiva sambandet i tidigare forskning som påvisats mellan revisionsarvode och konsultarvode (non-audit fee), spekulerar forskarna vidare kring att konsulttjänster kunde fungera som en kontrollfunktion och på detta sätt komplettera den interna kontroll funktionen. Huang, Mishra och Raghunandan (2007) har studerat konsultarvodet och dess samband med revisorns oberoende. Utgångsläget för studien är att lägre kvalitet på finansiell rapportering har ett samband med nivån på konsultarvodet. Ett högre arvode för konsulttjänster utgör en risk för oberoendet och innebär därmed lägre kvalitet på intern kontroll och finansiella rapporter. Risk för lägre kvalitet på finansiella rapporter anses förekomma i de fall där företagen kunnat dra nytta av att revisorn inte varit oberoende. Forskarna visar dock i sin undersökning att detta inte kan bekräftas. Enligt författarna har konsultarvodets nivå inte något sådant samband med revisorns oberoende att det skulle ha betydelse för kvaliteten på de finansiella rapporter som görs upp av företagen. Högre konsultarvoden (non audit fee) har alltså inte något samband med lägre kvalitet på finansiella rapporter. Revisionsrelaterade tjänster (eng. audit related services) som revisorn måste utföra och som står i nära samband med revisionen anses enligt U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) inte innebära samma negativa risk som konsultarvoden i övrigt när det gäller oberoende. I studien delades konsultarvodet av denna orsak in i audit related fees, tax fees and other fees (Huang, Mishra & Raghunandan 2007: 134).

31 26 Efter SOX har konsultering och konsultarvodet uppmärksammats ytterligare genom att studera revisorns ekonomiska beroende och effekterna som detta har. Tidigare studier presenterar olika resultat gällande ifall ekonomiskt beroende påverkar uppfattningen om revisorns oberoende. Davis och Hollie (2008) studerar konsultarvodets andel av det totala arvodet för att uppskatta revisorns ekonomiska beroende av kunden. Det som forskarna testar är konsultarvodets andel av det totala arvodet för att ta reda på vid vilken nivå som investerarens uppfattning gällande oberoende förändras och investeringsbesluten påverkas. Det som undersöks är effekten av olika typer av arvoden på investerarna uppfattning om revisorns oberoende och marknaden. Deltagarna i undersökningen informerades om SOX och riskerna med rådgivningstjänster. Det konstateras i undersökningen att ett icke-linjärt samband råder mellan aktiernas marknadspris och hur investerare uppfattar revisorns oberoende. När investerare uppfattar att det finns en risk för att revisorn inte är oberoende, påverkas prissättningen av tillgångar på börsmarknaden. Resultaten visade att när konsultarvodet är högre i relation till det totala arvodet, uppfattar investerarna ett hot mot oberoendet. Detta samband förändras dock inte signifikant i samma takt som förhållandet mellan konsultarvodet och det totala arvodet. Intressant i studien är att börskursen och priserna på tillgångar följer samma mönster som uppfattningen om oberoendet. När det uppfattas finnas en risk för oberoendet, är priserna på marknaden lägre än den ekonomiska prognosen. (Davis & Hollie 2008) Konsulttjänsterna har förändrats efter SOX och den reglering som togs i bruk år Efter SOX har konsulteringens risk för revisorns oberoende uppmärksammats mera än tidigare. Revisorns konsulttjänster som en del av revisorns arvode är trots detta ett ämne där ett forskningsgap fortfarande förkommer. I tidigare forskning görs sällan skillnad på arvodet för de lagstadgade tjänsterna och konsultarvodet. I följande kapitel presenteras tidigare forskning där främst fokuseras på det totala revisionsarvodet. Utgående från tidigare forskning formuleras hypoteser för undersökningen.

32 27 4 TIDIGARE FORSKNING I SAMBANDET MELLAN KVALITETEN PÅ INTERN KONTROLL OCH REVISORNS ARVODE Tidigare forskning där intern kontroll och revisorns arvode studerats går i sär i sina resultat och slutsatser på vissa punkter. I tidigare forskning sammanfattas sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode genom två antaganden. En del forskare har konstaterat att kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode är utbytbara medan andra konstaterat ett kompletterande samband. Att variablerna är utbytbara, med andra ord varandras substitut, är ett antagande som ofta förekommer i forskningen under den engelska termen the substitution perspective. Detta perspektiv innebär i korthet att lägre kvalitet på intern kontroll eller ineffektiv intern kontroll förväntas öka externa revisionens kontrollfunktioner och därmed öka även revisorns arvode. (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Hoag & Hollingsworth 2011; Hogan & Wilkins 2008; Jiang & Son 2015; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011; Raghunandan & Rama 2006) Att variablerna däremot kompletterar varandra är ett antagande som ofta i forskningssammanhang kallas för the complementary perspective. Detta perspektiv innebär i sin tur att ökade satsningar på den interna kontrollens kvalitet betyder att företaget samtidigt också är berett att betala för en utförligare och bättre extern revision och granskning. (Hay, Knechel & Ling 2008; Mazlina, Mahbub & Zulkifflee 2015) Viktigt att notera är att tidigare forskning inom ämnet till stor del fokuserar på perioden när SOX togs i bruk och är utförda på amerikanska företag. De flesta studier ser på perioden i början av 2000-talet, eftersom det är mest intressant att undersöka vad som ägt rum i och med den stora förändring som SOX inneburit. I detta kapitel gås igenom tidigare forskning i sambandet mellan intern kontroll och revisorns arvode samt artiklar som studerat brister i intern kontroll och dessa bristers effekter på arvodet. Relevanta artiklar har sammanfattats och grupperats enligt det antaganden som författarna har om variablernas samband. Antaganden som presenteras härnäst är att variablerna är utbytbara mot varandra och att variablerna kompletterar varandra, även andra antaganden om sambandet mellan intern kontroll och revisorns arvode diskuteras i korthet.

33 Variablerna är utbytbara mot varandra Den största delen av den tidigare forskningen där variablerna, intern kontroll och revisorns arvode, studerats understöder synsättet att variablerna fungerar som varandras substitut. Att variablerna är utbytbara kan i praktiken innebära att i ett företag där kvaliteten på intern kontroll är lägre, så ökar revisorns granskningsåtgärder för att kompensera för detta och därmed höjs även revisorns arvode. Flera forskare har undersökt sambandet mellan intern kontroll och revisorns arvode. På vilket sätt ett företags brister i intern kontroll påverkar revisorns arvode har studerats av forskare som Raghunandan och Rama (2006) samt Hogan och Wilkins (2008). Raghunandan och Rama (2006: 100) kunde konstatera att revisorns arvode år 2004 för de 660 undersökta företagen var 43 % högre i de företag där väsentliga brister i den interna kontrollen framkommit. Speciellt kunde det konstateras en stor ökning av revisorns arvode under det första året när sektion 404 av SOX implementerades. Hogan och Wilkins (2008) kunde även konstatera att revisorns arvode är högre för företag med brister i den interna kontrollen. Företagen i samplet med brister i intern kontroll (284 stycken) matchades genom industrin med observationer av företag som inte hade brister i intern kontroll. Ett högre arvode bekräftades det följande året efter att brister gällande den interna kontrollen framkommit, oberoende av industri. Hogan och Wilkins (2008) testade även faktorerna storlek, risk och lönsamhet under åren 2003 och 2004 och fick signifikanta resultat för att företag med brister i intern kontroll betalade signifikant högre arvoden till revisorn. Företagen som undersöktes var från Compliance week s list över företag med brister i sin interna kontroll. Det kunde konstateras att företag med brister i sin interna kontroll betalar ett 35 % högre revisorsarvode. Detta tyder på att revisorerna ökar sina kontroller och tester i de företag där den interna kontrollen är bristfällig enligt The Audit Risk Model (Hogan och Wilkins 2008: 220). Dock kan även det högre revisorsarvodet höra ihop med den högre risk som förknippas med dessa företag. Till detta hör hur länge företaget använt samma revisor och även huruvida företaget varit kund hos Arthur Andersens revisionsbyrå. (Hogan & Wilkins 2008) Forskarna Jiang och Son (2015), Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015) samt Bedard, Hoitash och Hoitash (2008b) har studerat den interna kontrollens kvalitet och jämfört den interna kontrollens kvalitet med revisionsarvodet eller priset på revisionen. Jiang och Son (2015) visar i sin undersökning att risken är förknippad med kontroll och att kvaliteten på kontrollen till stor del påverkar nivån på revisorns arvode. Detta stämmer

34 29 överens med synsättet att revisorer anpassar sitt arbete och uppskattar nivån på arvodet med hjälp av en riskbedömning. Även hurudana brister i den interna kontrollen som företagen har och hur allvarliga dessa brister är, kan anses vara en uppskattning av kvaliteten på intern kontroll och ha en inverkan på revisionsarvodets nivå enligt undersökningen. Undersökningen är en empirisk analys över företag som lämnade in Sektion 404 rapporter under tidsperioden (Jiang och Son 2015) Det kan också enligt Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015) påvisas att den interna kontrollens kvalitet har en inverkan på den externa redovisningen. Genom att studera utvecklingen av den interna kontrollens kvalitet i olika bolag kan forskarna konstatera att ju högre kvalitet som ett företag har på sin interna kontroll, desto starkare är sambandet mellan den externa revisorns förmåga att lita på den interna kontrollen och revisorns arvode. Att ett samband existerar mellan det i vilken grad externa revisorer kan lita på den interna kontrollens granskningsfunktioner och nivån på revisorns arvode är mycket intressant. Att revisorn kan lita på den interna kontrollen leder troligen till en mera effektiv extern revision, vilket kan innebära en sänkning av arvodet. (Mazlina, Mahbub & Zulkifflee 2015) Bedard, Hoitash och Hoitash (2008b) har undersökt förhållandet mellan prissättningen av revision och de problem i intern kontroll som hör ihop med finansiell rapportering i börsbolag. I undersökningen utförd av Bedard, Hoitash och Hoitash (2008b) skiljs rapporteringen av sektion 302 och 404 i SOX åt för att se närmare på skillnaderna mellan bestämmelserna. Perioden som studerades är när SOX regelverket togs i bruk, d.v.s. åren 2002 till Samplet består av 2501 amerikanska företag. Resultaten visar att revisorernas arvoden är positivt associerade med problem i den interna kontrollen gällande finansiell rapportering enligt SOX 404. Detta visar att företag med problem i intern kontroll enligt bedömningen i SOX 404 kräver en högre insats av revisorn vilket innebär en högre kompensation, alltså ett högre arvode. Alternativt har det högre arvodet ett samband med den högre risk som är förknippad med interna kontrollbrister. Resultaten visar också att det har betydelse vilka typer av problem eller brister som ett företag har i sin interna kontroll. Forskarna skiljer i sitt sampel på mer och mindre allvarliga brister. Det som studerades är väsentliga brister och signifikanta svagheter samt brister som rör hela organisationen och brister som enbart rör enskilda bokföringskonton. Sambanden mellan de väsentliga bristerna i intern kontroll och revisorns arvode är starkare än sambandet mellan de mindre allvarliga bristerna och revisorns arvode. Forskarna konstaterade även en viss variation i revisorns arvode beroende på om företag under tidigare perioder visat sig ha brister i

35 30 sin interna kontroll eller om tidigare brister saknas. De företag som tidigare haft brister betalar även fortsättningsvis, efter att bristerna korrigerats, ett högre arvode för revisionen. (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b) Bedard, Hoitash och Hoitash (2008b) gjorde i sin forskning och sitt sampel åtskillnad mellan väsentliga brister och signifikanta svagheter när brister i intern kontroll studerades. Även Hogan och Wilkins (2008) gjorde en uppdelning i sitt sampel enligt mer och mindre allvarliga brister i intern kontroll. Keane, Elder och Albring har i sin tur studerat olika typer och mängder av brister i intern kontroll i företag. Samplet bestod av observationer för olika företag under åren Typer av brister som rör hela organisationen är oftast allvarligare än brister som rör ett specifikt bokföringskonto. Det som undersöktes närmare var kostnaderna för företag som hänger samman med implementeringen av SOX Resultatet visar att det har betydelse vilken typ av brist i intern kontroll som ett företag har. Vissa väsentliga brister ger upphov till en ökning i revisorns arvode. Väsentliga brister i intern kontroll som berör hela företagets verksamhet eller bokföring leder exempelvis till att revisorerna tar ett högre arvode i jämförelse med de företag som har brister i intern kontroll som enbart berör ett visst bokföringskonto. (Keane, Elder & Albring: 2012) Hoag och Hollingsworth (2011) håller även de med om att företag med en allvarligare brist på företagsnivå i intern kontroll betalar ett mycket högre premium än företag som har en mindre allvarlig brist på kontonivå. Keane, Elder och Albring (2012) har kartlagt förekomsten av brister i intern kontroll och huruvida samma eller andra brister förekommer 1 3 år efter det första undersökta året. Forskarna undersökte hur korrigeringen av bristerna i intern kontroll påverkar revisorns arvode. Det som konstaterades är att revisorns arvode förblir högre ännu flera år efter att bristerna korrigerats, trots revisorernas möjlighet att vid korrigerad och effektiv intern kontroll kunna lita på kontrollerna och minska sitt eget arbete. Resultatet i artikeln stöder antagandet att en del av den höjning som görs i arvodet i och med väsentliga brister i intern kontroll orsakas av ett riskpremium, vilket innebär att trots att revisorns arbete minskar igen efter korrigeringen så består riskpremien längre, vilket syns i revisorns arvode. I artikeln av Keane, Elder och Albring (2012) nämns att misslyckade försök att korrigera brister ofta innebär ett högre riskpremium, jämfört med risken förknippad med nya väsentliga brister som uppstår. Bedard, Hoitash och Hoitash (2008b) kunde även de, enligt vad som ovan diskuterats, konstatera att företag som tidigare haft brister i intern kontroll även i fortsättningen,

36 31 efter att bristerna korrigerats, betalar ett högre arvode för revisionen. Hoag och Hollingsworth (2011) samt Munsif et al. (2011) studerade vad som händer när kvaliteten på den interna kontrollen förbättras och de västenliga bristerna i intern kontroll korrigeras samt hur detta ger sig till känna genom förändringar i revisorns arvode. Hoag och Hollingsworth (2011) undersöker revisorernas utlåtanden enligt sektion 404 i SOX och revisorns arvode under åren Samplet bestod av observationer. Ett faktum som poängteras när revisionsriskmodellen studeras närmare är att bedömningen av risk i revisionen inte nödvändigtvis direkt återspeglas i revisorns arvode, utan det råder en viss fördröjning. Resultatet visar att arvodet går ner i de bolag som lyckats korrigera sina väsentliga brister i intern kontroll. Dock kan det p.g.a. fördröjning ta flera år. Riskpremium kunde vara en förklaring till fördröjningen. (Hoag & Hollingsworth 2011) Ännu tre år efter korrigeringen är arvodet som företagens betalar till revisorn 19 % högre än för företag som aldrig rapporterat någon väsentlig brist i intern kontroll (Hoag & Hollingsworth 2011: 175). Detta kan även förklaras med att revisorerna är långsamma när det gäller att editera en planerad revision och uppdatera arvodet enligt rådande förhållanden och riskfaktorer (Hoffman & Zimbelman 2009). Vad forskarna Hoag och Hollingsworth (2011) också kunde konstatera var att det mest signifikanta resultatet gällande ökningen i revisorns arvode uppstod under år Det verkar därför som om de högre arvoden som observerats har ett samband med implementeringen av SOX sektion 404 och revisorernas riskbedömning under denna period (Hoag & Hollingsworth 2011). Även andra har forskat i vad som sker med revisionsarvodets nivå efter att företag har korrigerat sina väsentliga brister. Enligt Munsif et al. (2011), som sett på åren efter att SOX 404 implementerades, existerar det en fördröjande effekt som påverkar nivån på revisorns arvode. Det visade sig att företag som korrigerat sina brister betalade lägre arvoden till revisorn än företag som fortfarande hade brister i sin interna kontroll. Dock betalade de företag som haft brister ett högre arvode ännu ett, två och tre år efter det att den interna kontrollen korrigerats, i jämförelse med företag som hela tiden uppvisat en högkvalitativ intern kontroll utan anmärkningar från revisorn. Denna fördröjande effekt kan anses spegla en typ av risk, som associeras med företag som haft lägre kvalitet på den interna kontrollen. (Munsif et al. 2011) Artikeln Audit pricing and internal control disclosures among nonaccelerated filers av Bedard, Hoitash och Hoitash (2008a) visar på att även de brister som ledningen rapporterar

37 32 om i intern kontroll, under SOX 302, påverkar revisorns arvode under åren 2003 och Resultatet visar att företag som rapporterar om brister enligt SOX sektion 302 betalar högre arvoden. Orsaker till detta kan vara ett större engagemang. Det konstateras också att trots att företagen korrigerar sina väsentliga brister, så sänks inte arvodet omedelbart tillbaka till den ursprungliga nivån. Det spekuleras att detta beror på att revisorn sänker arvodet först när denne är säker på kvaliteten i den interna kontrollen och har skaffat tillräckliga revisionsbevis. (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008a) Kompetensen hos den interna kontrollfunktionen som ett mått på kvaliteten på intern kontroll och i vilken grad revisorn kan lita på den interna kontrollen har undersökts av Mohamed, Mat Zain, Subramaniam och Wan Yusoff (2012). Undersökningen visar att ett negativt samband förekommer mellan den interna kontrollfunktionens kompetens och revisorns arvode. Till den interna kontrollfunktionens kompetens hör erfarenheten hos de anställda, deras utbildning och utförandet av interna kontrollprocesser. En högre kompetens hos den interna kontrollfunktionen innebär att revisorn i högre grad kan lita på den interna kontrollen, vilket har ett samband med ett lägre revisionsarvode. Det tidigare presenterade forskningsperspektivet där variablerna är varandras substitut understöds med andra ord av Mohamed et al. (2012). Deras sampel bestod av 73 börsnoterade företag. 4.2 Variablerna kompletterar varandra Inom tidigare forskning förekommer även ett synsätt där variablerna fungerar som komplement till varandra. Detta perspektiv innebär att en ökad satsning på att förbättra intern kontroll ger upphov även till en ökning av behovet av extern revision, vilket i sin tur innebär en höjning av revisionsarvodet. Det kan enligt Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015) påvisas att det finns ett kompletterande samband mellan den interna kontrollens granskningsfunktioner, den externa redovisningen som ett företag presenterar samt i förlängningen revisorns externa granskning och arvode. Genom att använda sig av data från både interna och externa revisorers rapporter och genom en enkätstudie på företag som varit listade som Fortune 1000 företag enligt intäktsnivån, kunde ett positivt samband mellan kvaliteten på den interna kontrollen och revisorns arvode konstateras. Resultaten i artikeln av Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015) visar på liknande resultat som Hay, Knechel och Ling (2008) samt Hay (2013) kom fram till. Det noterades att bolag med högkvalitativ

38 33 intern kontroll tenderar investera ytterligare resurser i både intern kontroll och extern granskning, samt att det i dessa företag, speciellt ifall risken är hög, ofta krävs ytterligare tester och granskning. Dessa ytterligare tester och granskning resulterar i sin tur i ett högre revisionsarvode. (Mazlina, Mahbub & Zulkifflee 2015) Hay, Knechel och Ling (2008) argumenterar för att funktionerna intern kontroll, styrning och revision kompletterar varandra. Forskarnas utförde en undersökning sm inkluderade olika regressionsanalyser och data från börslistade företag i Nya Zealand. Observationerna som studerade och jämfördes var från bolag under de bägge åren 1995 och I Nya Zealand är intern rapportering fortfarande ett relativt nytt fenomen i jämförelse med USA och färre regleringar förekommer. Resultatet visar att funktionerna kompletterar varandra, vilket innebär att en ökning av en av dessa funktioner kommer att leda till en ökning av de andra. Funktionerna som studerades var intern kontroll, styrning och revision. Studien av Hay, Knechel & Ling (2008) understöder att variablerna, kvalitet på intern kontroll och revisionsarvode, fungerar som komplement till varandra. Investeringar i en viss typ av kontroller innebär även en ökning av andra typer av kontroller eller granskning. Detta betyder att en investering i intern kontroll också innebär en investering i andra kontroller såsom extern granskning eller revision. Orsaken spekuleras vara intressenternas påverkan, risk och tillgängliga gransknings eller kontrollfunktioner. Forskarna Hay, Knechel och Ling (2008) fann ett positivt samband mellan förbättrad intern kontroll och bolagsstyrning samt behovet av ökad extern granskning och revision. Vid högre krav på extern granskning ökar även revisorns arvode. Det nämns dock att förhållandet som råder mellan olika typer av kontroller är mycket komplext och den amerikanska marknaden nämns som exempel på en marknad där bolagsstyrning och kontroll är ytterst reglerade. En naturlig följd av regleringen är många gånger ytterligare kontrollfunktioner och granskning, istället för en minskning av granskningen som skulle innebära ett lägre revisorsarvode. (Hay, Knechel & Ling 2008: 22) Hay (2013) har genom en metaanalys av tidigare forskning som berör revisorns arvode under åren kunnat konstatera att det finns stöd för synsättet att variablerna kompletterar varandra. Revisorns arvode bevisades enligt studien av tidigare forskning som utfördes av Hay (2013) vara positivt associerat med intern kontroll och bolagsstyrning. I tidigare forskning lades även fram argument som stöder sambandet mellan intern kontroll och revisorns arvode som komplement. Det

39 34 kompletterande sambandet förklaras i forskningssammanhang med att ett företag som är i behov av förbättrade finansiella kontroller även kommer att investera mera i andra delar av kontrollerna, både vad gäller redovisning och revision. Hay (2013) nämnde även i sin artikel att förhållandet mellan intern kontroll och extern revision är komplicerat. Både intern kontroll och bolagsstyrning kan antas ha en effekt på revisorernas bedömningar och därmed påverka revisorns arvode. Det kan dock spekuleras i att revisorerna konkurrerar genom sin prissättning, vilket gör att de vill sänka arvodet för konkurrensens skull. Ett positivt samband mellan konsultarvode och revisorns arvode påvisas också, vilket motiveras med att priset och mängden av konsulttjänster samt nivån på arvodet fastslås samtidigt med liknande ekvationer som grund. (Hay 2013) 4.3 Övriga antaganden om sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode Trots att resultatet i en stor del av den tidigare forskningen på området visar att ett samband existerar mellan variablerna, intern kontroll och revisorns arvode enligt vad som diskuterats ovan, finns det även övriga antaganden om sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode. Revisorsarvodets nivå kan antas bero även på andra faktorer än enbart kvaliteten på den interna kontrollen. En sådan faktor är exempelvis den högre revisionsrisk som förknippas med en del företag, vilket kan påverka revisorns arvode. Sådana riskfaktorer kan vara hur länge företaget varit kund hos samma revisionsbyrå och även huruvida företaget varit kund hos revisionsbyrå Arthur Andersen. (Hogan & Wilkins 2008) Zaman, Hudaib och Haniffa (2011) studerar förhållandet mellan bolagsstyrning och revisorns arvode. Messier, Reynolds, Simon och Wood (2011) ser närmare på hur företag använder sig av intern kontroll som ett utbildningsredskap för personalen och huruvida detta påverkar revisorn. Denna forskning är relevant, eftersom den visar att även andra faktorer kan leda till ett högre arvode och ger ett nytt perspektiv på variablernas samband. Zaman, Hudaib och Haniffa (2011) visar att ett starkt positivt samband mellan effektiviteten hos revisionskommittén och revisorns arvode existerar i större bolag. Det visade sig att effektivare revisionskommittéer sannolikt utför mera granskningar och köper mer konsulttjänster än icke-effektiva kommittéer, vilket innebär att de även betalar ett högre revisionsarvode. Detta är ett resultat av att större bolag är mera komplexa och behöver en effektivare revisionskommitté. Samtidigt vill ledningen och aktieägarna i större företag skydda bolaget och sina insatser genom att satsa på ökad

40 35 granskning och effektiva kontroller såväl internt som externt, vilket leder till att en ökad insats krävs av revisorn i form av granskningsåtgärder, vilket således innebär ett högre arvode. Messier et al. (2011) studerar hur det faktum att interna kontrollfunktioner i vissa företag används som utbildningsmedel för ledningen har en effekt på revisorns arvode och revisorernas uppfattning om de interna kontrollfunktionerna. Resultatet visar att de externa revisorerna uppfattar att de interna revisorer, som tar del av interna kontrollfaktorer som en del av utbildningen, är mindre objektiva. Revisorerna tar i och med detta ett högre arvode av dessa företag. (Messier et al. 2011) Hay (2013) lyfter även fram risken att många artiklar som inte visat något samband mellan variablerna, kvalitet på intern kontroll och revisorns arvode, helt enkelt inte publicerats. Undersökningar som inte ger några signifikanta resultat anses vara mindre intressanta i forskningssammanhang. 4.4 Hypotesframställning Den största delen av den tidigare forskningen har utförts på data från början av talet, dvs. under de första åren efter att SOX togs i bruk. Intern kontroll är dock fortfarande relevant och revisorns utlåtanden gällande intern kontroll kan fortfarande antas vara av betydelse. Förekomsten av väsentlig brister i intern kontroll förväntas även ha ett samband med revisorns arvode i nuläget. Därför är det av vikt att undersöka nuläget, d.v.s. drygt tio år efter att SOX infördes, vilket denna studie fokuserar på. Utgående från genomgången av tidigare forskning ovan kan man konstatera att den tidigare forskningen är tudelad när det gäller antaganden om variablernas samband. En del artiklar bevisar att kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode är variabler som är utbytbara mot varandra. Att variablerna är utbytbara innebär att revisorn måste arbeta mera och utföra ytterligare kontroller när kvaliteten på den interna kontrollen är låg för att kompensera. Revisorn kan inte i samma utsträckning lita på den interna kontrollen och därav är arvodet högre. Vissa forskare hävdar dock att sambandet mellan intern kontroll och revisorns arvode är mera komplext och att olika typer av kontrollvariabler kompletterar varandra. Detta innebär exempelvis att ifall ett företag satsar på att utveckla sin interna kontroll och korrigera de väsentliga bristerna i den interna kontrollen, så kommer detta också att leda till högre krav på den externa revisionen och innebära ett högre arvode. En del tidigare forskning ger dessutom resultat som inte nödvändigtvis är entydiga vad gäller sambandet mellan variablerna. Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015) konstaterade att trots att bolag med

41 36 högkvalitativ intern kontroll tenderar investera mera i intern och extern kontroll och betala ett högre revisionsarvode, leder högkvalitativ intern kontroll också troligen till en revision där revisorerna kan lita mera på den interna kontrollen och kan sänka sina arvoden. Forskarna betonar i och med denna argumentering att sambandet mellan variablerna är komplext och svårt att kategorisera på enbart ett sätt. Majoriteten av forskarna som publicerat i ämnet har dock funnit stöd för att variabler som mäter kvaliteten på den interna kontrollen och revisorns externa granskning är utbytbara (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Hoag & Hollingsworth 2011; Hogan & Wilkins 2008; Jiang & Son 2015; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011; Raghunandan & Rama 2006) Kvaliteten på intern kontroll uppskattas genom att studera väsentliga brister i intern kontroll. Tidigare forskare, bland andra Hogan och Wilkins (2008); Keane, Elder och Albring (2012) samt Munsif et al. (2011), har på liknande sätt uppskattat kvaliteten på intern kontroll. Revisorns externa kontroll utvärderas i sin tur genom att analysera arvodets nivå. Förväntningarna på studien i denna avhandling är utgående från tidigare forskning att den externa revisionen, som mäts genom revisorns arvode, fungerar som ett substitut för lägre kvalitet på intern kontroll. Variablerna, förekomsten av väsentliga brister i intern kontroll och revisionsarvodet, förväntas med andra ord vara utbytbara. Detta innebär att väsentliga brister som konstaterats av revisorn i ett företags interna kontroll tros ha ett samband med revisorns arbete och utförda kontroller genom att revisorn tar ett högre arvode när väsentliga brister förekommer. Den första hypotesen H1 lyder: H1: Det finns ett positivt samband mellan de av revisorn konstaterade väsentliga bristerna i intern kontroll och revisionsarvodet Det kan spekuleras i att exempelvis rådgivning gällande informationssystem och IT kunde stiga i och med att ett företag förebygger eller korrigerar väsentliga brister i sin interna kontroll. Då behövs konsultering utan direkt anknytning till revision (Firth 2002). I tidigare forskning finns det några forskare som studerat revisorns arvode och speciellt sett på arvodet för konsulttjänster. Enligt Huang, Mishra och Raghunandan (2007), som studerat sambandet mellan kvaliteten på finansiell rapportering och konsultarvode (eng. non audit fee), har högre konsultarvoden inte något samband med lägre kvalitet på finansiella rapporter. Davis och Hollie (2008) har forskat i revisorns ekonomiska beroende och konstaterat att konsultarvodets andel av det totala arvodet bevisligen har ett samband med investerarnas uppfattning om oberoendet och påverkar på detta sätt besluten som fattas och marknadens prissättning. Studier som undersöker

42 37 konsultarvodet är, trots intressanta resultat, få i relation till de som studerat arvodet som helhet. Därför undersöks i denna avhandling förutom sambandet mellan brister i intern kontroll och totala revisionsarvodet även huruvida ett samband mellan brister i intern kontroll och arvodet för konsulttjänster förekommer. Enligt Hay (2013) och Firth (2002) råder det ett positivt samband mellan konsultarvode och revisorns arvode i och med att priset och mängden av konsulttjänster samt nivån på arvodet fastslås samtidigt med liknande ekvationer som grund. Forskarna Hay, Knechel och Ling (2008) stöder perspektivet att kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode är kompletterande och forskarna spekulerar vidare kring att konsulttjänster kunde komplettera den interna kontroll funktionen. Konsultarvodet kan även utgöra en stor del av revisionsbyråns intäkter (Chien och Chen 2005) och samtidigt ha inverkan på revisorns oberoende. Därmed är det relevant att speciellt studera konsultarvodet i detta sammanhang. Ett forskningsgap råder gällande konsultarvodet och eftersom det inte forskats mycket i konsultarvodet är det dock svårt att säga vilket slags samband som råder mellan variablerna. Hypotesen tar därmed inte ställning till sambandets riktning. Den andra hypotesen H2 lyder: H2: Det finns ett samband mellan de av revisorn konstaterade väsentliga bristerna i intern kontroll och revisorns arvode för konsulttjänster En stor del av den tidigare forskningen har även undersökt förändringar i brister i intern kontroll och vad som händer med revisorns arvode efter att brister i intern kontroll korrigeras (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008a; Hoag & Hollingsworth 2011; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011). När ett företag korrigerar brister i intern kontroll, förbättras antingen befintliga kontroller eller så implementeras nya kontroller. Forskare har kunnat konstatera att arvodet sjunker efter att väsentliga brister korrigerats, men att det sker med en viss fördröjning. Denna fördröjning uppskattats vara 1 3 år. Viktigt att beakta är att tidigare forskare har använt sig av sampel där andelen observationer med väsentliga brister har varit stor. Exempelvis Keane, Elder och Albring (2012) hade ett sampel där 11 % av observationerna inkluderade väsentliga brister i intern kontroll. Samplet som Bedard och Graham (2011) använde bestod till 20 % av observationer med ineffektiv intern kontroll. Hammersley, Myers och Zhou (2012) har studerat företag som misslyckats med att korrigera sina brister i intern kontroll från en period till en annan. Resultaten visar att företag, i takt med att antalet väsentliga brister i intern kontroll ökar och de misslyckas

43 38 med korrigeringen av bristerna, drabbas av ett högre revisionsarvode. Den tredje hypotesen härleds ur tidigare forskning där en höjning av revisorns arvode i samband med väsentliga brister i intern kontroll konstaterats. Det som studeras i denna undersökning är korrigerade väsentliga brister i intern kontroll och sambandet mellan en korrigering och minskning av antalet väsentliga brister i intern kontroll och förändring i revisionsarvodet. Den tredje hypotesen H3 lyder: H3: Det finns ett samband mellan minskningen av antalet väsentliga brister i intern kontroll och förändringen av revisorns arvode Sammanfattningsvis har tre hypoteser härletts från tidigare forskning. Genom dessa hypoteser studeras sambandet mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisionsarvodet i enlighet med avhandlingens syfte. I figur 1 nedan har hypoteserna sammanfattats. De företagsspecifika variablerna och variablerna relaterade till revision som antas påverka modellen diskuteras närmare i kapitel 5.3. I kapital 5.4 presenteras analysstrategin och regressionsmodellerna A, B och C. Figur 1 Avhandlingens hypoteser och undersökningsmodeller

44 39 5 FORSKNINGSUPPGIFT I kapitlet presenteras forskningsuppgiften, data och sampel. Forskningsmetoden diskuteras och även hur datainsamling och dataurval utförts. Undersökningens variabler härleds ur tidigare forskning och diskuteras. I kapitel 4 har hypoteser för undersökningen härletts ur tidigare forskning och i följande kapitel presenteras avhandlingens empiriska studie. Hypoteserna testas för att uppfylla syftet att undersöka sambandet mellan kvaliteten på ett företags interna kontroll och revisorns arvode i amerikanska företag i nuläget och besvara undersökningens forskningsfråga. Forskningsfrågan undersöks genom följande delfrågor: Finns det ett samband mellan kvaliteten på intern kontroll och det totala revisionsarvodet och/eller med konsultarvodet? Finns det ett samband mellan korrigeringen av väsentliga brister i intern kontroll och förändringen i revisorns arvode? Tidigare forskare har kunnat konstatera att det finns ett samband mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode trots att resultaten går i sär vad gäller sambandets riktning. Den största delen av forskningen i sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisionsarvodet samt forskning i korrigering av väsentliga brister i intern kontroll är utförd under början av 2000-talet. I början av 2002-talet var SOX någonting nytt för företagen och revisorerna och denna avhandling bidrar till den tidigare forskningen genom att studera nuläget, d.v.s. drygt tio år efter att SOX infördes. 5.1 Forskningsmetod I forskning används allmänt både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Kvalitativa metoder används när forskaren vill gå in på djupet och beskriva något utförligt med ord. De används ofta för att komma åt sammanhang som kräver förståelse. Kvantitativa metoder å sin sida används för att mera brett beskriva något och när man vill hitta samband eller göra generaliseringar utgående från statistiska datamaterial. (Eliasson 2013) I denna undersökning tillämpas statistisk hypotesprövning utgående från kvantitativ forskningsmetod.

45 40 Kvantitativ forskningsmetod är ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskaperna för de arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in empiriska och kvantifierbara data, sammanfattar dessa i statistisk form samt från dessa bearbetade data och analyserar utfallet med utgångspunkt i testbara hypoteser (Nationalencyklopedin 2016) Ifall en kvantitativ metod tillämpas, görs representativa urval eller sampel i en population för att sedan kunna generaliseras till hela populationen. Att ha tillräckligt stort sampel är viktigt när man använder sig av kvantitativa forskningsmetoder. Det som exempelvis studeras genom statistiska test är variation, samband och fördelning mellan variablerna i samplet. En fördel är att forskaren inte själv behöver delta i t.ex. intervjuprocesser, vilket gör att denne kan förhålla sig objektiv till det som studeras vid användning av kvantitativa metoder. En annan fördel med en kvantitativ undersökningsmetod är att det ofta går att generalisera resultatet till en större grupp än samplet för undersökningen. Kvantitativ metod är också en metod som är bra till att studera ett ämne i ett brett perspektiv och inkludera flera olika variablers påverkan. (Eliasson 2013) För att undersöka samband mellan variabler i ett stort datasampel är således kvantitativ metod den bäst lämpade. 5.2 Datainsamling och sampel Följande kapitel innehåller undersökningens sampel och datainsamling. Processen för samplets urval presenteras och i kapitlet presenteras även de databaser som data för undersökningen hämtats från Datainsamling Avhandlingen undersökning är kvantitativ och grundar sig på sekundärdata för att utföra statistisk hypotesprövning. Data har hämtats ur Audit Analytics den 31 oktober 2016 och ur Datastream den 11 november Data ur Audit Analytics Data gällande revisorernas arvoden, undersökningens beroende variabel, hämtas ur databasen Audit Analytics. I avhandlingen studeras väsentliga brister i intern kontroll och den totala summan av revisorns arvode TARV (Total Fee) för lagstadgade tjänster och konsultering. Samtidigt görs även en jämförelse där enbart arvodet ARV (Audit Fee) för lagstadgade tjänster ingår med arvodet KARV (Audit Related Fee) för rådgivningstjänster som utförts utöver vad som är lagstadgat. I tabell 3 ingår en

46 41 förteckning över de beroende variablerna och i bilaga 1 har inkluderats definitioner av de olika revisorsarvodena enligt Audit Analytics. Data gällande förekommande väsentliga brister i intern kontroll hämtas även ur databasen Audit Analytics. Det som studeras är de rapporter som revisorerna avgett angående väsentliga brister i intern kontroll. Variabeln VB är härledd ur Audit Analytics variabeln Effective Internal Controls och anger ifall den interna kontrollen uppvisat hög kvalitet och varit effektiv eller inte. Ifall den interna kontrollen inte varit effektiv, så förekommer en eller flera väsentliga brister och revisorn har anmärkt om dessa i sin rapport. Även en variabel för antalet väsentliga brister ges i databasen. Beteckningen för denna variabel är ANTVB. I Audit Analytics inkluderas även variabler för de väsentliga bristerna i intern kontroll Internal Control Weakness, vilka är klassificerade i tjugoen olika typer av brister. De flesta rapporter innehåller flera än en klassificering, oberoende av hur många identifierade väsentliga brister företaget antas ha. Den vanligast förekommande bristen i intern kontroll är IC - Accounting documentation, policy and/or procedures. Denna förekommer i stort sett i alla företag där den interna kontrollen inte är effektiv. I över hälften av alla revisorers rapporter förekommer också bristen IC - Material and/or numerous auditor /YE adjustments. Även dummyvariabler för åren inkluderas: ÅR12, ÅR13, ÅR14 och ÅR15. Ur Audit Analytics hämtades även data för att mäta bolagets storlek i form av börskapitalisering. Utgående från börskapitalisering kunde samplet delas upp i tre storlekskategorier enligt allmänt accepterad gränsdragning: Large Cap, Mid Cap och Small Cap (tabell 4). Även SIC identifieringskoder för industriklassificering härleds ur Audit Analytics. Utgående från SIC koderna delas observationerna in i fyra olika grupper: industri IND, handel HAN, den finansiella sektorn och tjänster TJA (tabell 5). Variabler relaterade till revision hämtades även de ur Audit Analytics databasen. I undersökningen är dessa kontrollvariabler följande: ifall företaget har en revisor som hör till en Big4 revisionsbyrå BIG4, ifall bolaget bytt revisionsbyrå BR och ifall det är bolagets första revision av intern kontroll FR Data ur Datastream Ur Datasteam har kontrollvariabler för lönsamhet, risk och komplexitet hämtats. Data har tagits fram ur databasen genom att använda börssymboler (ticker codes) för att känna igen de börsnoterade företagen. Data ur Datastream tas fram för samplet under tidperioden Ur tabell 1 kan utläsas benämningarna på de variabler som

47 42 använts och de Worldscope koder som kan användas för att känna igen variablerna. I kapitlet nedan presenteras hur sampelurvalet utförts. Tabell 1 Koder för Datastream variabler Datastream Lönsamhet TILLV Sales 3 y ear Annual Growth WC08633 LIKV Current ratio WC08106 Risk ROA Pretax ROA (%) WC08326 SKULD Total dept/total assets, % WC08236 Komplexitet SEG Geografic intersegment revenue WC19601, WC19611, WC19621, WC19631, WC19641, WC19651, WC19661, WC1967 1, WC19681, WC Sampel Undersökningen i denna avhandling ska utföras på så nya data som möjligt, d.v.s. åren studeras. Samplet består av börsnoterade amerikanska bolag ur Audit Analytics databasen. Variabler ur Datastream har även tagits med. Tabell 2 Process för sampelurval Undersökningens ursprungliga sam pel Totalt Tillgängliga data ur Audit Analy tics Av gräsningar Finansiella sektorn (tabell 5) Saknar börssy mbol Saknar data (ARV,TARV) Saknar data (kontrollv ariabler) Slutligt sam pel Av tabell 2 ovan framgår hur urvalsprocessen genomförts. De ursprungliga data som hämtades ur Audit Analytics databasen bestod av stycken observationer under tidsperioden Avgränsningar gjordes sedan i datamängden. De företag som hörde till den finansiella sektorn enligt SIC identifieringskoderna, alltså (se tabell 5), exkluderades (Hogan & Wilkins 2008). Samplet är även avgränsat till börsnoterade företag i och med att dessa har en börssymbol (ticker code) som kan användas för att identifiera företag i databaser. En börssymbol är en kombination av bokstäver och/eller siffror som används för att identifiera företag och tillgångar på börsmarknaden. Varje företag måste ha en unik kombination av tecken för att kunna identifieras oberoende av vilken börsmarknad som företaget är noterat på (Stockmarketschool 2016). Även sådana observationer där det saknades information gällande revisorns arvode eller kontrollvariabler exkluderades. Det slutliga samplet består av 9033 stycken observationer. Observationerna fördelar sig jämnt över

48 43 tidsperioden enligt tabell 2. För att minska inflytandet av extremvärden på resultatet användes winsorisering i programmet EViews. Winsorisering utfördes på en fem procents nivå för variablerna. Eftersom data hämtats från välkända databaser kan det antas att data är av hög kvalitet. Dock bör beaktas att vid inmatning av data i databaser kan mycket enkelt fel i data uppstå. Vid sampelurvalet och bearbetningen av data kontrollerades därför en del av datamaterialet mot ursprungliga källor årsredovisningar för att säkerställa att inga fel uppstått som resultat av bearbetningen. I kapitel 5.2 presenteras de relevanta beroende och oberoende undersökningsvariablerna närmare. 5.3 Undersökningsvariabler Företagsstorlek, komplexitet och skuldsättning har ofta ansetts ha den effekten att revisorns arvode stiger. Lönsamheten och likviditeten resulterar i sin tur ofta i att arvodet sjunker (Hogan & Wilkins 2008: 229). Olika variabler kan med andra ord ha olika effekt på revisorns arvode. Enligt Hay (2013) är det viktigt att studera variablerna noggrant, eftersom regressionsmodeller ofta förekommer i forskningen och det har visat sig att individuella variabler kan ha en stor inverkan. I detta kapitel kommer variabler som kan påverka sambandet mellan intern kontroll och revisorns arvode att presenteras närmare. Först behandlas de beroende variablerna i undersökningen och sedan de oberoende variablerna. De oberoende variablerna är grupperade i företagsspecifika variabler och variabler som relaterar till revisionen. Variablerna härleds ur tidigare forskning och anses ha en effekt på sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode Den beroende variabeln Den beroende variabeln i den statistiska hypotesprövningen är revisorns arvode. I varje statistisk hypotesprövning inkluderas enbart en av variablerna för arvode. I avhandlingen studeras väsentliga brister i intern kontroll och den totala summan av revisorns arvode TARV för lagstadgade tjänster och rådgivning för den första regressionsmodellen. Sedan görs även en jämförelse där enbart arvodet ARV för lagstadgade tjänster ingår. Hypotes två testas genom att använda arvodet KARV för rådgivnings- och konsulttjänster som utförts utöver de tjänster som är lagstadgade.

49 44 Tabell 3 Den beroende variabelns beteckning Beroende v ariabler Totala arv odet (lagstadgade tjänster + rådgiv ning) Naturliga logaritmen av TARV Rev isorns arv ode (lagstadgade tjänster) Naturliga logaritmen av ARV Konsultarv ode (rådgiv ning) Naturliga logaritmen av KARV Förändringen i totala rev isionsarv odet Naturliga logaritmen av Δ TARV T ARV LN(T ARV) ARV LN(ARV) KARV LN(KARV) Δ T ARV LN(Δ T ARV) I tabell 3 ingår en förteckning över de beroende variablerna och deras variabelbeteckningar. Den naturliga logaritmen har använts i tidigare forskning för att hantera variablerna för revisionsarvodet (Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011). Logaritmering är ett allmänt förekommande sätt att bearbeta data i forskningssammanhang. I denna avhandling används den naturliga logaritmen av revisionsarvodena. I bilaga 1 har även inkluderats definitioner av de olika revisorsarvodena enligt Audit Analytics. I avhandlingen utförs även en fördjupad studie där sambandet mellan förändringen av antalet väsentliga brister och arvodet undersöks. I denna studie inkluderas en variabel för förändringen i revisionsarvodet ΔTARV. Även denna variabel ΔTARV logaritmeras på samma sätt som de övriga beroende variablerna. Eftersom förändringsvariabeln är både positiv och negativ beräknas naturliga logaritmen av absolutbeloppet för förändringen De oberoende variablerna De oberoende variablerna är grupperade i företagsspecifika variabler och variabler som relaterar till revisionen. Båda grupperna är enligt tidigare forskning av betydelse för undersökningar i ämnet Företagsspecifika variabler I tidigare undersökningar har forskarna tagit i beaktande olika variabler som kan påverka revisorns arvode. I detta kapitel behandlas de variabler som är företagsspecifika. Företagsspecifika variabler är storlek, industri, lönsamhet, risk och komplexitet. Givetvis kan även faktorerna såsom hur många och hurudana brister i intern kontroll som företag har påverka revisorns arvode.

50 45 I tidigare forskning av Munsif et al. (2011), där forskarna närmare studerat förändringen i revisorns arvode och korrigeringen av brister i intern kontroll, har även företagets storlek beaktats. Många forskare är eniga om att betydelsen av storleksvariabeln i forskningen är stor (Hay, Knechel & Ling 2008; Hogan & Wilkins 2008; Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Keane, Elder & Albring 2012). Företagets storlek mätt genom att studera de totala tillgångarna förekommer ofta i tidigare studier (Hay 2013; Hoag & Hollingsworth 2011). Dock kunde i denna avhandling konstateras att den naturliga logaritmen av tillgångarna som använts i tidigare forskning av Keane, Elder och Albring (2012) samt Munsif et al. (2011) resulterade i en hög korrelationskoefficient (0,8) i relation till de beroende arvodesvariablerna. Detta problem med stark positiv korrelation har även förekommit i tidigare forskning (Carney & Stewart 2015). För att undvika detta används istället dummyvariabler för företagens storlek. Företagen indelas i tre grupper enligt allmänt accepterat börskapitaliseringsvärde. Indelningen i Large Cap, Mid Cap och Small Cap har utförts enligt gränserna som kan utläsas ur tabell 4. Tabell 4 Storleksuppskattning enligt börsklassificering Börskapitaliseringsv ärde Large Cap < Mid Cap Small Cap < Källa: Financial Engines (2016) Enligt Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015), Jiang och Son (2015) samt Keane, Elder och Albring (2012) är industritillhörighet en variabel som kan påverka företaget och därmed också nivån på revisorns arvode. Vissa industrier kan anses vara mera komplexa och därmed kräva mera arbete av den externa revisorn (Mazlina, Mahbub och Zulkifflee 2015). Olika säsongsbetonade marknader och säsongsvariationer kan även behöva beaktas (Jiang & Son 2015; Hay 2013). I tabell 5 nedan kan utläsas grupperingen enligt industri som här används i enlighet med studien av Jiang och Son (2015: 326). Samplet delas in i industri IND, handel HAN, finansiella sektorn och tjänster TJA. Den finansiella sektorn exkluderas i enlighet med studien av Hogan och Wilkins (2008). Carney och Stewart (2015) har studerat olika typer av industrier och industriernas samband med nivån på revisionsarvodet. Forskarna konstaterar att ju mera homogen en industri och företagens processer inom denna industri är, desto mer kan revisorns dra nytta av sin kunskap om industrin. Att revisorn drar nytta av kunskap

51 46 som denne redan har, innebär i förlängningen enligt Carney och Stewart (2015) att revisionsarvodet sänks. Tabell 5 Gruppering enligt industry SIC identifieringskoder Gruv drift, by ggande INDUSTRI Produktion - liv smedel, tex tiler, v irke, kemikalier Produktion - gummi, metall, maskiner, utrustning Transport, kommunikation HANDEL Partihandel, v idareförsäljning Finansiella sektorn Tjänster, serv ice TJÄNSTER Källa: Jiang och Son (2015: 326) [egen översättning] Ett företags lönsamhet eller den finansiella situationen i bolaget är en annan variabel som påverkar revisorns arvode (Hay, Knechel & Ling 2008; Hogan & Wilkins 2008; Jiang & Son 2015; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011). Även likviditeten nämns som en viktig variabel av Hogan och Wilkins (2008) samt Hay (2013). I denna studie används två variabler för lönsamhet vilka är ofta förekommande i tidigare forskning för att kontrollera för lönsamheten i företagen. Dessa är försäljningstillväxt TILLV (Keane, Elder & Albring 2012) och likviditet LIKV (Jiang & Son 2015). Enligt forskare är det speciellt intressant att kontrollera för tillväxten i försäljning, eftersom detta är en variabel som kan ha både ett positivt och ett negativt samband med revisionsarvodet. Företag med stark tillväxt i försäljningen presterar bättre och är därmed förknippade med lägre risk, vilket sänker arvodet. Dock kan en tillväxt även leda till att revisorn behöver utföra ytterligare granskning jämfört med tidigare, vilket betyder ett högre arvode. (Keane, Elder & Albring 2012) Likviditet är intressant att studera enligt Prawitt, Sharp och Wood (2011), eftersom arvodena förväntas vara högre när företagen har en sämre ekonomisk situation och likviditeten är lägre. I en sämre ekonomisk situation eller i andra situationer kan risken vara högre i ett företag. Riskfaktorn är något som flera forskare har beaktat när de undersökt sambandet mellan intern kontroll och revisorns arvode (Hogan & Wilkins 2008; Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b). Prawitt, Sharp och Wood (2011) har använt sig av skuldsättning för att uppskatta riskfaktorn och konstaterat att ju mer skuldsatta företag är, desto högre är revisionsarvodet. Skuldsatta företag visar därmed även en tendens att försöka undvika extra kostnader och skära ner på de nödvändiga kostnaderna om möjligt (Raghunandan, Read & Whinsenant 2003). Revisions- och

52 47 konsulteringskostnader kan tänkas vara sådana kostnader som företag gärna skulle se sjunka. Företagets skuldsättning är intressant att studera och samtidigt ett beskrivande mått på risk, men detta mått kunde utgående från antagandena ovan ha både en negativ och en positiv påverkan på arvodet. Även Ge och McVay (2005) som studerat vilka orsaker som ligger bakom väsentliga brister i intern kontroll har konstaterat att risk är en signifikant faktor. Variabeln risk är även ofta förknippad med olika typer av tillgångar (Hay, Knechel & Ling 2008) och uppskattas ofta genom att studera avkastningen på totala tillgångar (Cairney & Stewart 2015). Förväntningen när avkastning beaktas i tidigare forskning är ju högre avkastning, desto lägre revisionsrisk och därmed lägre arvode. Risk beaktas i denna studie genom variablerna avkastning på totalt kapital ROA och skuldsättning SKULD (Hogan & Wilkins 2008; Keane, Elder & Albring 2012). Företagets komplexitet är även en förklarande variabel som förekommer ofta och som ofta ger signifikanta resultat enligt Hay (2013). Komplexitet betonas även i många andra studier (Hogan & Wilkins 2008; Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Munsif et al. 2011). Dock kan komplexitet mätas på flera olika sätt. Hay (2013) har sett på antalet dotterbolag och segment samt antalet utländska dotterbolag, medan Hoag och Hollingsworth (2011) har studerat antalet företagssegment och den utländska verksamheten samt de geografiska segmenten. Antalet segment är ett vanligt mått på komplexitet (Keane, Elder & Albring 2012) liksom utländska tillgångar (Hay, Knechel & Ling 2008). Jiang och Son (2015) nämner å sin sida att ett företags komplexitet kan mätas genom variablerna företagsstorlek, utländsk försäljning, antalet segment, kundfordringar och lager. Gemensamt för de olika måtten på komplexitet är att ju mer komplext ett företag är desto högre förväntas revisionsarvodet vara. Komplexitet beaktas i denna studie genom en variabel för antalet geografiska segment SEG (Munsif et al. 2011). Givetvis kan även företagsspecifika variabler som relaterar till kvaliteten på den interna kontrollen påverka revisorns arvode. Den interna kontrollens kvalitet mäts i denna studie genom att studera förekomsten av väsentliga brister i intern kontroll. Enligt tidigare forskning finns det ett samband mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisorns arvode. Vissa forskare menar att brister i intern kontroll gör att revisorn förknippar kunden med högre risk, vilket i sin tur innebär att arvodet höjs (Keane, Elder & Albring 2012). Enligt Bedard, Hoitash och Hoitash (2008b) har det betydelse för sambandet, vilken typ av brist som ett företag har i sin interna kontroll samt hur

53 48 allvarlig denna brist är. I denna studie beaktas dessa faktorer genom variablerna för antalet väsentliga brister ANTVB (Keane, Elder & Albring 2012) och VB dummyvariabeln för ifall väsentliga brister förekommer eller inte (Munsif et al. 2011). Variabeln VB antar värdet ett ifall observationen innehåller en eller flera väsentliga brister och värdet noll ifall inga väsentliga brister i intern kontroll har uppmärksammats av revisorn. För att ytterligare fördjupa analysen görs en studie i sambandet mellan förändringen av antalet väsentliga brister och revisionsarvodet. För att kunna utföra studien inkluderas två dummyvariabler för förändringen i väsentliga brister, nämligen ΔANTVB ökar och ΔANTVB minskar. Förändringsvariablerna för ökning och minskning av väsentliga brister har värdet ett ifall en förändring ägt rum och noll ifall motsvarande förändring ägt rum. Observationerna är tomma vid den händelse att antalet väsentliga brister inte förändrats mellan åren. Variabeln ΔANTVB är en dummyvariabel för förändringen i arvodet som antar värdet ett vid förändring av väsentliga brister i någondera riktningen och värdet noll i övriga fall. Ur tabell 6 kan utläsas en översikt över de företagsspecifika variabler som tas i beaktande i undersökningen och deras respektive variabelbeteckningar. Tabell 6 Företagsspecifika variabler Oberoende v ariabler Företagsspecifika variabler År ÅR12 ÅR13 ÅR14 ÅR15 Storlek (tabell 4) Börskapitalisering Large Cap Mid Cap Sm all Cap Industri (tabell 5) SIC identifieringskoder T JA HAN IND Lönsamhet Försäljningstillväxt T ILLV Likviditet LIKV Risk ROA = Return on Assets ROA Skuldsättning SKULD Komplexitet Antalet geografiska segment SEG Antalet väsentliga brister i intern kontroll ANT VB Förändring i antalet väsentliga brister i intern kontroll ΔANT VB ökar/m inskar Förändring i antalet väsentliga brister i intern kontroll ΔANT VB Förekomsten av väsentliga brister i intern kontroll VB VB finns = 1, VB finns inte = Variabler relaterade till revision I tidigare undersökningar har forskarna tagit i beaktande olika variabler som kan påverka revisorns arvode. I detta kapitel behandlas de variabler som relaterar till

54 49 revisionen. Variabler som relaterar till revisionen är revisionsbyråns storlek, typen av revisionsbyrå och hur länge företaget haft samma revisor. Revisionsbyråns storlek är en variabel som enligt Hay, Knechel och Ling (2008) har en förklarande effekt på revisorns arvode. Revisionsbyråns storlek anses också enligt författarna höra ihop med bolagets egen storlek. Enligt Keane, Elder och Albring (2012) betonas också betydelsen av storleken på det reviderande bolaget och ifall revisionsbyrån hör till gruppen Big47 eller inte. Även Munsif et al. (2011) betonar i sin forskning att det har betydelse vilken typ av revisor som reviderar bolaget. Hoag och Hollingsworth (2011) testar i sin studie huruvida det har någon betydelse om bolagen har en Big4 revisor eller inte. Hay (2013) studerar också tidigare forskning som berör ämnet revisionsarvode och noterar att variabeln vilken typ av revisor som bolaget har, t.ex. Big4 revisor och industrispecialistrevisor, har betydelse. Antagandet som förekommer i tidigare forskning är att ifall företaget har en revisionsbyrå som hör till gruppen Big4 så betalar det ett högre arvode än i övriga fall. Detta hör ihop med att kvaliteten på arbetet förväntas vara högre från en Big4 revisionsbyrå. Till typen av revisor hör också ifall företaget har varit kund hos revisionsbyrån Arthur Andersen. Detta kan i vissa fall ha betydelse för revisionsarvodet enligt Hogan och Wilkins (2008). I denna avhandling undersöks dock nuläget i motsats till Hogan och Wilkins studie som utfördes på data från åren 2003 och I och med detta antas variabeln för ifall företaget varit kund hos Arthur Andersen, som upphört med sin verksamhet, inte längre i nuläget ha något samband med revisionsarvodet. I avhandlingen beaktas revisionsbyrån variabeln BIG4 (Hoag & Hollingsworth 2011; Hogan & Wilkins 2008; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011), som beskriver ifall företaget är kund hos en revisionsbyrå som hör till gruppen Big4 eller inte. Variabeln har värdet ett ifall företaget hör till gruppen Big4 och värdet noll ifall företaget har en annan revisionsbyrå. Revisorns rotation och hur länge ett bolag haft samma revisor kan också påverka revisorns arvode. Hoag och Hollingsworth (2011) studerade detta genom att se på ifall företagen hade en ny revisor under de undersökta åren eller inte. Hur länge företaget haft en viss revisor tas ofta i beaktande i forskningen (Munsif et al. 2011) samt ifall företaget nyligen bytt revisor (Hay, Knechel & Ling 2008). Hay (2013) konstaterade att ju längre företaget har samma revisor, desto högre är arvodet. Även en högre riskfaktor kan påverka nivån på arvodet. Till detta hör hur länge företaget varit kund hos samma 7 Till gruppen Big4 revisorer räknas revisionsbyråerna KPMG, EY, PwC och Deloitte.

55 50 revisor. (Hogan och Wilkins 2008) Revisorsrotation beaktas genom variabeln BR som visar ifall företaget bytt revisor ett visst år genom att anta värdet ett. Ifall företaget har samma revisor som året innan har variabeln värdet noll. Beteckningen FR avser en variabel för ifall revisionen är bolagets första revision av intern kontroll. Variabelns beskrivning är enligt Audit Analytics Definitions (2016b) följande: Yes indicates this is the company's first Auditor Attestation of Internal Control Over Financial Reporting. Variabeln FR har värdet ett ifall det är bolagets första revision av intern kontroll och värdet noll ifall bolagets interna kontroll reviderats tidigare. Ifall ett företag bytt revisionsbyrå eller det är deras första revision förväntas det att konkurrensen mellan revisionsbyråerna gör att priserna pressas. Med andra ord förväntas lägre revisionsarvoden i samband med dessa händelser. Ur tabell 7 kan utläsas en översikt över de variabler som är relaterade till revisionen och som tas i beaktande i undersökningen samt respektive variabelbeteckningar. Tabell 7 Variabler relaterade till revision Oberoende variabler Variabler relaterade till revisionen Revisionsbolagets typ/storlek BIG4 BIG4 revisor = 1, Inte BIG4 revisor = 0 Byte av revisionsbyrå under perioden BR Bytt revisionsbyrå = 1, Inget byte = 0 Det är den första revisionen av intern kontroll för bolaget FR Första revisionen = 1, Haft revision = Anlysstrategi För denna avhandling används SPSS och Eviews som verktyg vid utförandet av statistiska test. En korrelationsanalys utförs i denna studie för att kontrollera för variablernas linjära samband och korrelation sinsemellan (Wahlgren 2008). Pearsons korrelationsmatris finns inkluderad i bilaga 15. Korrelationen mellan de olika revisionsarvodena TARV, ARV och KARV är givetvis hög liksom korrelationen mellan VB (förekomsten av väsentliga brister) och ANTVB (antalet väsentliga brister i observationerna), eftersom dessa variabler är relaterade. De variabler där korrelationen konstaterats vara hög förekommer dock inte i samma regressionsanalyser.

56 51 För att åskådliggöra flerdimensionella samband är en multipel linjär regressionsmodell en metod som kan användas (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010: ). I denna avhandling utnyttjas multipla linjära regressionsmodeller. En regressionsmodell kan beskrivas enligt följande exempel: y = a + b 1x b kx k + ε. (Wahlgren 2008: 131). I denna studie testas följande modell A: LN(TARV) = a + b 1-3 Årdummy + b 4-5 Storleksdummy + b 6 TILLV + b 7 LIKV + b 8 ROA + b 9 SKULD + b 10 SEG + b 11 VB + b 12 BIG4 + b 13 BR + b 14 FR + ε Denna modell varieras genom att olika beroende variabler används. Utöver det totala arvodet TARV testas modellen också med arvodet för lagstadgade tjänster och konsultarvodet. Således är LN(TARV), LN(ARV) och LN(KARV) de beroende variablerna i modellerna. Årsvariablerna, storleksvariablerna och industrivariablerna är dummyvariabler, vilket beaktas när testerna körs genom att ÅR14, Mid Cap och TJA exkluderas. Modellen testas både utan industridummyvariabler (Modell A) och med industridummyvariabler (Modell B). Först testas modellen utan industrivariablerna och sedan utförs ett robustnesstest där industrivariablerna inkluderas för att säkerställa undersökningsresultatens riktighet. Modellen anpassas även för att testa den tredje hypotesen (H3). I modell C inkluderas dummyvariabler för variationen i de väsentliga bristerna ΔANTVB ökar/minskar och en variabel för variationen i revisionsarvodet ΔTARV. Ett års fördröjning beaktas genom att förändringen i väsentliga brister beaktas ett år tidigare än förändringen i arvodet. Övriga variabler oförändrade. När testerna körs beaktas dummyvariablerna för förändringen i väsentliga brister genom att ΔANTVB ökar exkluderas. Modell C som beaktar förändringsvariablerna ser ut enligt följande: LN(ΔTARV) = a + b 1 Årdummy + b 2-3 Storleksdummy + b 4-5 Industridummy + b 6 TILLV + b 7 LIKV + b 8 ROA + b 9 SKULD + b 10 SEG + b 11 ΔANTVB t-1 + b 12 BIG4 + b 13 BR + b 14 FR + ε

57 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är viktiga aspekter att beakta. Ifall dessa inte uppfylls genom forskningen är det svårt att uppnå ett tillräcklig vetenskapligt värde med forskningen (Ejvegård 2003). Ju högre reliabilitet (frånvaro av slumpmässiga fel), desto större chans att även validiteten (frånvaro av systematiska fel) för undersökningen är hög (Eliasson 2013). Reliabilitet har med pålitlighet eller tillförlitlighet att göra och är den faktor som visar hur stabilt resultatet är över tiden. Går studien att upprepa och kommer resultatet då att vara detsamma, är faktorer som beaktas när reliabilitet bedöms. (Eliasson 2013) Ifall man i undersökningen utgått från någonting som sedan visat sig vara felaktigt och resultatet inte tillförlitligt, kan resultatets reliabilitet eller användbarhet ifrågasättas (Ejvegård 2003). Risk för reliabiliteten i denna undersökning utgörs av data som behandlats manuellt och därför kan innehålla fel. Exempel är kontrollvariabeln för företagens geografiska segment SEG. Vid användning av data ur databaser finns även risk för att slumpmässiga fel förekommer i data, vilket utgör en risk för reliabiliteten. Tillförlitligheten har i denna avhandling förbättrats genom att stickprov har utförts på variablerna i undersökningen och jämförs med data i företagens årsredovisning. Samplet har även bearbetats genom winsorisering för att undvika att extremvärden snedvrider resultaten. Med validitet syftas på undersökningens relevans. God reliabilitet är nödvändigt för att uppnå en god validitet. Men trots att reliabiliteten är god behöver inte nödvändigtvis validiteten också vara det (Ejvegård 2003). Validitet handlar om huruvida undersökningen mäter det som forskaren eller forskarna avser att skall mätas. Ett sätt att öka validiteten är att säkerställa att insamlade data är giltiga och sanna. (Eliasson 2013) Samplets storlek är i denna avhandling tillräckligt med tanke på validiteten och andelen företag som har brister i intern kontroll är på en god nivå. Klara mått och mätmetoder är också viktigt för att uppnå validitet och säkerställa att man mäter det som man avser att mäta i forskningen (Ejvegård 2003). Att mäta kvaliteten på intern kontroll genom att se på väsentliga brister är en etablerad metod i tidigare forskning. Även regressionsmodeller är etablerade och välbeprövade forskningmodeller som ofta förekommer i forskningen. Detta antyder att dessa metoder är lämpliga att använda med tanke på validiteten. De beroende och oberoende variablerna i denna avhandling har även härletts ur tidigare forskning, vilket ökar deras relevans.

58 53 6 RESULTAT I detta kapitel presenteras undersökningens resultat. Även analys av resultaten inkluderas i detta kapitel. Kapitlet inleds med deskriptiv statistik över undersökningens sampel. Härnäst presenteras resultaten av korrelationsanalysen och regressionsmodellerna som introducerats i kapitel 5. Hypoteserna testas för att bekräftas eller förkastas. 6.1 Deskriptiv statistik I detta kapitel presenteras deskriptiv statistik över samplet. För att utföra studien har det tidigare presenterats regressionsmodeller och både beroende och oberoende variabler för att utföra regressionerna. I tabell 8 ingår deskriptiv statistik över beroende variabler och i tabell 9 presenteras de oberoende variablerna. kontrollerats för extremvärden. Variablerna har Tabell 8 Statistik över beroende variabler Beteckningar Antal Medeltal ARV Audit Fees ($) Percentil 25 % Percentil 75 % Median Standardavvikelse , ,1 9 LN(ARV) ,27 1 3,52 1 4,96 1 4,2 1,03 KARV Audit Related Fees ($) , ,48 LN(KARV) , , ,1 5,80 TARV Total Fees ($) , , ,89 LN(TARV) ,45 1 3,67 1 5, ,36 1,06 Ur tabell 8 ovan kan utläsas att medeltalet och medianen för KARV konsultarvodet är betydligt lägre än för TARV och ARV. Det kan utläsas ur samplet att en stor del av observationerna för konsultarvodet har värdet noll, vilket också torde ha en inverkan på regressionens resultat senare. Att konsultarvodet har värdet noll kan bero på att företagen inte köpt några konsulterings- och rådgivningstjänster. Viktigt att beakta är att en gränsdragning mellan vad som hör till konsultering och inte, när en revision utförs, ofta är svår att göra. Detta kan också vara en bidragande orsak till, varför många bolag har enbart ett arvode för den lagstadgade revisionen i datamaterialet och noll euro angivet för konsulttjänster.

59 54 Tabell 9 Statistik över oberoende variabler Beteckningar Antal Medeltal Percentil 25 % Percentil 75 % Median Standardavvikelse ÅR , ,42 ÅR , ,43 ÅR , ,44 ÅR , ,44 Sm all Cap , ,50 Mid Cap , ,44 Large Cap , ,3 8 TJA , ,3 9 HAN , ,43 IND , ,50 TILLV , ,65 5, ,7 2 LIKV ,43 1,22 3,03 1,89 1,7 9 ROA , ,66 4,81 1 1,84 SKULD ,25 2,62 3 6,7 5 21,57 1 9,84 SEG , ,3 6 ANTVB , ,67 VB , ,22 BIG , ,3 6 BR , ,1 8 FR , ,1 0 Flertalet av de oberoende variablerna är så kallade dummyvariabler, som har antingen värdet ett eller noll. Dessa är År12, År13, ÅR14, ÅR15, Small Cap, Mid Cap, Large Cap, TJA, HAN, IND, VB, BIG4, BR och FR, medan TILLV, LIKV, ROA, SKULD, SEG och ANTVB är kontinuerliga variabler. Undersökningens ursprungliga sampel bestod av observationer från åren som genom sampelurval (tabell 2) begränsats till 9033 observationer totalt. Variablerna har även kontrollerats för extremvärden genom winsorisering på en 5 % nivå. Ovan i tabell 9 framkommer att 25 % percentilen för variablerna TILLV och ROA har värdet noll, detta är ett resultat av att minimum värdet för dessa variabler i samplet är negativt. Variabeln BR, byte av revisor, är till viss del problematisk. Variabeln BR har tagits fram genom att beakta förändringen av revisionsbyrå mellan perioderna. Variabeln har värdet ett ifall bolaget bytt revisor och värdet noll ifall inget byte ägt rum. Data för perioden har dock inte varit tillgängliga under undersökningsperioden. Istället har det antagits att ingen förändring av revisionsbyrå har ägt rum under perioden För att kontrollera för att detta inte påverkat resultaten nämnvärt har ett kontrolltest utförts med en BR variabel där perioden 2012 lämnats blank (6959

60 55 observationer inkluderades i regressionen istället för 9033). Bägge BR variablerna gav liknande resultat i modellerna, vilket understryker resultatens riktighet. Tabell 10 Andel väsentliga brister i samplet Andel väsentliga brister i sam pel Totalt Sampelurval Observationer med väsentliga brister VB Andelen VB av sampel 4 % 4 % 6 % 6 % 5,2 % Ur tabell 10 kan utläsas andelen väsentliga brister i intern kontroll som förekommer i samplet. Andelen brister är låg i detta sampel jämfört med tidigare studier. Trots olikheter i de sampel som testas kan man i alla fall anta att bristerna i intern kontroll har minskat en viss del sedan den största delen av den tidigare forskningen i ämnet utfördes i början av 2000-talet. Andelen brister i avhandlingens sampel är 5,2 %, vilket motsvarar 472 stycken observationer av totalt 9033 stycken i samplet. Flest observationer förekommer 2015 och flest observationer med väsentliga brister i samplet är från år 2014 och Tabell 11 Variabler för förändring Beteckningar Antal Medeltal Percentil 25 % Percentil 75 % Median Standardavvikelse Δ TARV , , , ,21 LN(ΔTARV) ,10 11,20 13,33 12,32 1,52 Δ ANTVB ökar , ,50 Δ ANTVB minskar , ,50 Δ ANTVB , ,24 För att testa den tredje hypotesen inkluderades dummyvariabler ΔANTVB ökar och ΔANTVB minskar för förändringen i de väsentliga bristerna. Dessa två dummyvariabler är givetvis varandras motsatser. Det som undersöks är ifall en förändring i väsentliga brister i en viss riktning har ett samband med förändringen i naturliga logaritmen av totala revisionsarvodet ΔTARV. En fördröjning på ett år tas i beaktande genom att förändringen i väsentliga brister spekuleras ha ett samband med förändringen i revisionsarvode ett år senare. Deskriptiv statistik över dessa variabler presenteras i tabell 11. Här kan noteras att antalet observationer är mindre än i det sampel som används för att testa de två första hypoteserna, eftersom observationerna för det första året har exkluderats då förändringen i väsentliga brister och

61 56 revisionsarvodet har kalkylerats. Det som även beaktats är att förändringen av väsentliga brister ägt rum ett år tidigare än förändringen i arvodet, vilket gjort att enbart två års observationer kunnat matchas. Samplet som används för att testa hypotes tre består därför av 4438 observationer. För att beskriva samplet har även en jämförelse av gruppen observationer med brister i intern kontroll (472 observationer) och utan brister i intern kontroll (8561 observationer) gjorts genom t-test. Skillnaden i medeltalen när de två grupperna jämförs är signifikant för variablerna: årsdummyn, handelsindustrin, BIG4, byte av revisor och konsultarvodet. Resultaten ingår i tabell 12. Tabell 12 Jämförelse av medelvärden genom t-test Obervationer med VB N=472 Beteckningar Median Medeltal Standardavvikelse Jämförelse av medeltal Median Medeltal Standardavvikelse T ÅR ,1 6 0,37 < 0 0,23 0,42 4,27 ** ÅR ,20 0,40 < 0 0,24 0,43 2,20* ÅR ,32 0,47 > 0 0,26 0,44-2,88** ÅR ,32 0,47 > 0 0,27 0,44-2,41 * Small Cap 1 0,55 0,50 < 1 0,56 0,50 0,22 Mid Cap 0 0,29 0,45 > 0 0,27 0,44-1,01 Large Cap 0 0,1 6 0,37 < 0 0,1 8 0,38 0,89 TJA 0 0,22 0,41 > 0 0,1 9 0,39-1,59 HAN 0 0,1 8 0,39 < 0 0,25 0,43 3,84** IND 1 0,60 0,49 > 1 0,56 0,50-1,7 1 TILLV 5,7 2 8,40 1 2,45 > 6,83 8,07 1 3,7 8-0,55 LIKV 1,89 2,36 1,7 0 < 1,91 2,43 1,7 9 0,86 ROA 4,81 2,98 1 0,82 > 4,90 2,26 1 1,89-1,28 SKULD 21,49 23,83 1 9,92 > 22,80 23,22 1 9,84-0,65 SEG 2 2,7 8 2,34 < 2 2,7 9 2,36 0,07 BIG4 1 0,7 5 0,43 < 1 0,86 0,35 5,31 ** BR 0 0,09 0,29 > 0 0,03 0,1 7-4,66** FR 0 0,01 0,1 1 > 0 0,01 0,1 0-0,40 ARV Audit Fees ($) < ,44 KARV Audit Related Fees ($) < ,7 7 ** TARV Total Fees ($) < ,30 *) Skillnaden mellan gruppernas medeltal är signifikant på 5 % niv å **) Skillnaden mellan gruppernas medeltal är signifikant på 1 % niv å Obervationer utan VB N=8561 Vid jämförelse av arvodets nivå mellan observationerna som har väsentliga brister och inte kan det noteras att medeltalet av arvodet är högre i den grupp som inte har väsentliga brister. Detta är väsentligt att notera i och med att det genom den första hypotesen undersöks huruvida det finns ett positivt samband mellan de av revisorn konstaterade väsentliga bristerna i intern kontroll och revisionsarvodet. Då man studerar storleksvariabeln närmare får dock detta sin förklaring. Av tabell 13 framgår

62 57 att 56 % av det totala samplet består av mindre företag. Detta framgår från variabeln Small Cap. Detta kan antas ha en inverkan på medeltalen i tabell 12 ovan i och med att 260 av de totalt 472 observationerna med brister också utgörs av mindre bolag. Mindre bolag betalar naturligt mindre revisionsarvoden än större bolag. Tabell 13 Fördelning av sampel enligt företagsstorlek Storleksvariabel Observationer med brister i intern kontroll Antalet observationer totalt Andel observationer av samplet Andel observationer med brister Small Cap % 5,2 % Mid Cap % 5,6 % Large Cap % 4,8 % Totalt % 5,2 % 6.2 Multikollinearitet, heteroskedasticitet och autokorrelation I undersökningen har det kontrollerats för multikollinearitet. Pearsons korrelationskoefficient är det index som utnyttjats. Korrelationsvärdet och korrelationernas signifikans kan utläsas ur korrelationstabellen som är inkluderad i bilaga 15. Genom att studera korrelationskoefficienten utreds variablernas samband närmare. Hög korrelation är en felkälla som kan orsaka problem i statistiska regressionsanalyser (Djurfelt, Larsson & Sjärnhagen 2010). Det kan konstateras att korrelationen mellan de olika typerna av arvoden TARV, ARV och KARV är hög. Korrelationen mellan LN(TARV) och LN(ARV) är 0,986 och signifikant på en 1 % nivå, vilket inte är helt oväntat med tanke på att det lagstadgade arvodet i de flesta fall utgör en stor del av det totala arvodet. Detta förklarar varför resultaten i regressionen för dessa två arvoden heller inte skiljer sig väsentligt från varandra. Denna korrelation är väntad och påverkar inte undersökningens trovärdighet, eftersom de olika typerna av arvoden inte ingår i samma regressionsmodeller. Industridummyvariablerna och storleksdummyvariablerna uppvisar även de signifikant och hög korrelation sinsemellan. Variablerna Mid Cap och Small Cap korrelerar sinsemellan (-0,677), likaså variablerna handel HAN och industri IND (-0,652). Enligt Djurfelt, Larsson och Sjärnhagen (2010: 366) signalerar värden över 0,8 att man har problem med multikollinearitet. Alla oberoende variabler som inkluderas i modellerna i denna avhandling samtidigt har sinsemellan en korrelation under värdet 0,7. Därmed finns ingen risk för multikollinearitet i samplet.

63 58 Samplet i denna avhandling är stort och det går därför rimligen att anta att data är normalfördelat. Normalfördelning har även beaktats genom att samplet har kontrollerats för extremvärden och den naturliga logaritmen av de beroende variablerna för revisionsarvode har använts. Heteroskedasticitet eller ojämn spridning i datasamplet kan utgöra problem för statistiska studier (Djurfelt, Larsson & Sjärnhagen 2010). Heteroskedasticitet har testats för genom Breuch-Pagan-Godfrey testet i Eviews. Testet visar att nollhypotesen bör förkastas (signifikansnivån är under 0,01), vilket innebär att en observerad ojämn spridning existerar. Utskriften för Breuch-Pagan- Godfrey testet finns i bilaga 13. Autokorrelation har kontrollerats för genom Durbin-Watson statistikan i Eviews, som antar värden mellan 0 och 4. Durbin-Watson är för denna studie 0,64 (bilaga 12), vilket antyder en viss risk för problem med positiv autokorrelation. (Durbin-Watson Significance Tables u.å.) Autokorrelation i samplet är en följd av att data i samplet till viss del upprepas under de fyra undersökta åren. Eftersom resultaten ovan tyder på heteroskedasticitet och positiv autokorrelation i samplet utförs en HAC korrektion (HAC standard errors & covariance) i EViews. Genom HAC korrektionen kontrolleras för såväl heteroskedasticiteten som autokorrelationen genom konsistenta standardavvikelser. Utskriften för HAC korrektionen finns i bilaga 14. Resultaten visar inga större avvikelser gentemot de presenterade resultaten i tabell 16 (SPSS) eller bilaga 12 (EViews). Variabeln VB är fortfarande signifikant på en 5 % nivå i modellen, efter att HAC korrektionen utförts och det har kontrollerats för heteroskedaticitet och autokorrelation. 6.3 Regressioner och hypotestestning I detta kapitel bekräftas eller förkastas hypoteserna från kapitel fyra närmare. Hypoteserna testas med statistisk hypotesprövning och i detta kapitel tas antagandena som ligger till grund för hypoteserna fram. Antagandena baseras på tidigare forskning och även antaganden gällande de oberoende variablerna presenteras här. Hypoteserna har ställts upp för att belysa forskningsfrågan så bra som möjligt och göra det möjligt att undersöka sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode i nuläget. Perioden som studeras är Kvaliteten på intern kontroll uppskattas genom att studera de väsentliga brister i intern kontroll som revisorn konstaterat att förekommer. Revisorns externa kontroll uppskattas i sin tur genom att

64 59 mäta arvodets nivå. De övriga oberoende variablerna har valts ut enligt den påverkan som de kan antas ha på den beroende variabeln revisorns arvode Den första hypotesen (H1) Tidigare forskning har konsekvent kunnat konstatera ett samband mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisionsarvodet. Resultaten är dock splittrade gällande sambandets riktning. När det gäller revisorns totala arvode har dock de flesta forskare kunnat konstatera att variablerna intern kontrollkvalitet och revisorns arvode är utbytbara eller varandras substitut (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Hoag & Hollingsworth 2011; Hogan & Wilkins 2008; Jiang & Son 2015; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011; Raghunandan & Rama 2006). Att variablerna är varandras substitut kan i praktiken innebära att i företag där kvaliteten på intern kontroll är lägre, ökar revisorns kontroller för att kompensera för detta och därmed ökar även revisorns arvode. Genom att studera brister i intern kontroll har forskarna Hogan och Wilkins (2008); Keane, Elder och Albring (2012) samt Munsif et al. (2011) kunnat bekräfta ett positivt samband mellan brister i intern kontroll och revisorns arvode. Utgående från detta antas hypotesen (H1) vara enkelriktad och positiv också för denna studie. Den första hypotesen lyder därför: H1: Det finns ett positivt samband mellan de av revisorn konstaterade väsentliga bristerna i intern kontroll och revisionsarvodet För att testa hypotesen utnyttjas regressionsmodell A som presenterades i kapitel fem. Den naturliga logaritmen av den beroende variabeln för det totala revisionsarvodet LN(TARV) undersöks och kontrollvariabler som härletts från tidigare forskning inkluderas i modell A enligt följande: LN(TARV) = a + b 1-3 Årdummy + b 4-5 Storleksdummy + b 6 TILLV + b 7 LIKV + b 8 ROA + b 9 SKULD + b 10 SEG + b 11 VB + b 12 BIG4 + b 13 BR + b 14 FR + ε

65 60 Tabell 14 Regression totalt revisionsarvode TARV N= 9033 Beroende variabel: LN(TARV) Variabel Förväntad Standardavvikelse B riktning Beta T Signifikans Konstant 13,385 0, ,771 0,000** ÅR12-0,097 0,029-0,038-3,327 0,001** ÅR13-0,051 0,029-0,021-1,796 0,073 ÅR15 0,054 0,028 0,023 1,935 0,053 Small Cap + 0,053 0,025 0,025 2,130 0,033* Large Cap + 0,033 0,031 0,012 1,060 0,289 TILLV +/- 0,000 0,001-0,001-0,112 0,911 LIKV - 0,008 0,006 0,014 1,343 0,179 ROA - -0,001 0,001-0,014-1,350 0,177 SKULD +/- -0,001 0,001-0,013-1,308 0,191 SEG + -0,005 0,004-0,012-1,211 0,226 VB + 0,102 0,046 0,021 2,224 0,026* BIG4 + 1,245 0,029 0,419 43,403 0,000** BR - -0,031 0,057-0,005-0,547 0,584 FR - -0,175 0,098-0,017-1,778 0,075 R Square 0,179 Justerat R Square 0,178 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå Hypotesen H1 testas genom att undersöka det totala revisionsarvodet TARV närmare i enlighet med den största delen av den tidigare forskningen. Hypotes (H1) bekräftas enligt regressionen i tabell 14 ovan. Det förekommer ett positivt samband mellan förekomsten av väsentliga briser VB och revisorns totala arvode TARV. Sambandet är signifikant på 5 % nivå i modellen (0,026 < 0,05). B-koefficienten, som beskriver en enskild oberoende variabels effekt på regressionens beroende variabel, är positiv och har värdet 0,102. Detta innebär att en ökning av väsentliga brister VB med en enhet skulle innebära en procentuell ökning av revisorns arvode med 0,102 när övriga variabler antas vara oförändrade. R Square är för modellen 0,179 och justerat R Square är 0,178. Detta innebär att ca 18 % av variationen i revisorns arvode kan beskrivas med hjälp av modellen. I enlighet med att den första hypotesen bekräftas kan det konstateras att variablerna intern kontrollkvalitet och revisorns arvode är utbytbara. Att variablerna är utbytbara är ett antagande som härleds ur tidigare forskning (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b;

66 61 Hoag & Hollingsworth 2011; Hogan & Wilkins 2008; Jiang & Son 2015; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011; Raghunandan & Rama 2006). Utbytbarhet innebär att i sådana företag där kvaliteten på intern kontroll är lägre, så ökar revisorns kontroller för att kompensera för den interna kontrollen. När revisorn kompenserar för den interna kontrollen leder detta till en höjning av revisorns arvode. Keane, Elder och Albring (2012) bekräftade i sin tidigare studie ett motsvarade samband och konstaterade att ifall väsentliga brister i intern kontroll ökar, och revisorn förknippar kunden med en högre revisionsrisk, innebär detta troligen att arvodet höjs. Sambandet mellan företagens storlek och arvodet ger i regressionerna (tabell 14 och 15) ett signifikant utslag. Att företagens storlek har betydelse för arvodets nivå är inte oväntat. Ju större företag, desto fler granskningsåtgärder behöver utföras. En naturlig följd av fler granskningsåtgärder är att arvodet för revisionen blir högre. Resultatet i regressionen tabell 14 visar på ett positivt samband mellan storlek och revisionsarvode i enlighet med förväntningarna i tidigare forskning. Variabeln BIG4 som använts för att testa för huruvida det har ett samband med arvodets nivå ifall revisionsbyrån är en Big4 revisionsbyrå eller inte. Denna variabel är signifikant på en 1 % nivå (0,000 < 0,01). B-koefficienten är 1,245 vilket innebär att den oberoende variabelns effekt på revisorns arvode är hög. Att sambandet mellan BIG4 och revisorns arvode visar på ett starkt positivt samband är inte oväntat med tanke på resultaten från tidigare forskning. Många forskare har beaktat denna variabel bl.a. Hoag och Hollingsworth (2011); Hogan och Wilkins (2008); Keane, Elder och Albring (2012) samt Munsif et al. (2011). Antagandet som förekommer i tidigare forskning är att ifall företaget har en revisionsbyrå som hör till gruppen Big4, så betalar det ett högre arvode än till övriga byråer. Detta sammanhänger med att kvaliteten på arbetet förväntas vara högre från en Big4 revisionsbyrå. Variabeln FR som beaktar ifall det är bolagets första revision av intern kontroll är signifikant på en 10 % nivå i regressionen ovan. B-värdet är negativt, vilket understöder förväntningen och att konkurrensen mellan revisionsbyråerna leder till att priserna pressas. En ökning av FR med en enhet innebär en procentuell minskning av arvodet med 0,175.

67 Den andra hypotesen (H2) Det är få tidigare forskare som gjort någon gränsdragning mellan det lagstadgade arvodet och konsultarvodet. Tidigare forskning indikerar att revisorns arvode och konsultarvodet följer liknande prissättning (Hay 2013; Firth 2002). Det finns även ett behov av konsulttjänster vid speciella händelser i bolaget, som påverkar den interna kontrollen, och i synnerhet när kvaliteten på den interna kontrollen är låg (Firth 2002). Enligt detta kan antas att det finns ett samband mellan väsentliga brister i intern kontroll och konsultarvode, men eftersom resultatet av den tidigare forskningen är oförenliga, tas det inte ställning till sambandets riktning i denna avhandling. H2: Det finns ett samband mellan de av revisorn konstaterade väsentliga bristerna i intern kontroll och revisorns arvode för konsulttjänster För att undersöka hypoteserna används regressionsmodell A som presenterades i kapitel fem med den beroende variabeln LN(KARV). I tabell 15 presenteras resultaten av regressionen.

68 63 Tabell 15 Regression konsultarvode KARV Variabel N= 9033 Förväntad riktning Beroende variabel: LN(KARV) B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 5,020 0,263 19,061 0,000** ÅR12 0,250 0,173 0,018 1,445 0,149 ÅR13 0,176 0,170 0,013 1,035 0,301 ÅR15 0,115 0,165 0,009 0,694 0,488 Small Cap + 0,304 0,147 0,026 2,065 0,039* Large Cap + -0,391 0,185-0,026-2,115 0,034* TILLV +/- -0,003 0,004-0,007-0,685 0,494 LIKV - 0,042 0,037 0,013 1,153 0,249 ROA - 0,001 0,005 0,002 0,186 0,853 SKULD +/- -0,003 0,003-0,011-0,959 0,338 SEG + -0,062 0,026-0,025-2,383 0,017* VB +/- -0,594 0,271-0,023-2,191 0,028* BIG4 + 2,527 0,170 0,155 14,841 0,000** BR - -1,558 0,339-0,048-4,596 0,000** FR - -0,812 0,584-0,014-1,390 0,165 R Square 0,034 Justerat R Square 0,033 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå Regressionen bekräftar att sambandet mellan variabeln för förekomsten av väsentliga brister VB och revisorns konsultarvode är signifikant. Resultatet är signifikant på en 5 % nivå (0,028 < 0,05). Hypotesen (H2) kan bekräftas genom regressionens resultat. Sambandet mellan förekomsten av väsentliga brister och revisorns arvode är signifikant, men jämfört med föregående modell är detta samband negativt. B- koefficienten, som beskriver en enskild oberoende variabels effekt på den beroende variabeln, har värdet -0,594. Detta betyder att en ökning av den oberoende variabeln för väsentliga brister VB med en enhet skulle innebära en procentuell minskning av konsultarvodet med 0,594 då övriga variabler antas vara oförändrade. I avhandlingens test av den andra variabeln konstateras ett samband mellan intern kontrollkvalitet och konsultarvode där högre kvalitet på intern kontroll, i form av färre väsentliga brister i intern kontroll, har ett samband med ett högre konsultarvode. Resultatet stöds av perspektivet i den tidigare forskningen, bland annat av Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015); Hay, Knechel och Ling (2008) samt Hay (2013) där ett

69 64 kompletterande samband mellan variablerna konstateras. Resultatet kunde förklaras med att satsningar på intern kontroll och en förbättring av kvaliteten på intern kontroll innebär att bolaget också satsar på extern granskning, t.ex. genom ökad konsultering. En ökad extern granskning och konsultation innebär ett ökat arvode. Att färre väsentliga brister i intern kontroll har ett samband med högre konsultarvode är egentligen ganska naturligt, med tanke på att företag som korrigerar sina brister troligen har behov av konsulttjänster. Graham och Bedard (2013) konstaterar i sin studie att företag som effektivt integrerar informationsteknologi oftare lyckas korrigera väsentliga brister i intern kontroll än andra företag. Enligt Salehi (2009) är det vanligt att erbjuda konsultation gällande IT-tjänster, vilket kunde förklara varför resultatet är annorlunda när konsultarvodet undersöks än det totala arvodet. Variabeln SEG är numerisk och beskriver företagens komplexitet genom antalet geografiska segment. Sambandet mellan variabeln SEG och arvodet är signifikant på en 5 % nivå, vilket innebär att komplexiteten och revisorns konsultarvode har ett samband. Att detta samband enligt undersökningen dock är negativt är avvikande från vad som förväntats. Högre komplexitet eller i detta fall fler segment förväntas ha ett positivt samband med arvodet. Viktigt att komma ihåg här är att man i en del tidigare forskning använt sig av företagssegment (Hoag och Hollingsworth 2011) och inte geografiska segment för att mäta komplexiteten. Information gällande antalet företagssegment var inte tillgängligt för samplet i denna studie. Det är ett faktum att företag kan ha verksamhet i flera länder och ändå inte anses ha lika hög komplexitet som företag som har många företagssegment. I enlighet med Cairney och Stewart (2015) har i denna avhandling ett ytterligare test utförts där regressionerna testats med den naturliga logaritmen av ett plus antalet geografiska segment LN(1+SEG). Resultaten när denna version av variabeln undersöktes skiljde sig inte nämnvärt från de presenterade resultaten. Även denna variabel visade på ett signifikant negativt samband mellan ett företags komplexitet och revisorns arvode i motsats till förväntningarna. Kontrollvariabeln för BIG4 är även den signifikant på en 1 % nivå och B-koefficienten är 2,527, vilket innebär att den oberoende variabelns effekt på den beroende variabeln är hög. Samma resultat erkänns även i studien var det totala arvodet undersöktes ovan. Variabeln BR, som kontrollerar för huruvida företagets byte av revisionsbyrå har något samband med arvodets nivå är signifikant på en procentsnivå i modellen. Sambandet är negativt i enlighet med tidigare studier (Hay 2013), vilket innebär att ett byte av revisor

70 65 och ett lägre arvode har ett samband. Detta är enligt Hay (2013) en följd av att det råder konkurrens mellan revisionsbyråer, och att byråerna för att skaffa sig en konkurrensfördel gentemot de andra byråerna sänker sina priser. Detta är något som ger sig till känna vid byte av revisionsbyrå. Viktigt att komma ihåg här är dock att R Square 0,034 och justerat R Square 0,033 visar att enbart ca 3 % av variationen i revisorns arvode kan beskrivas med hjälp av modellen. Detta är betydligt lägre än i den modell där revisorns totala arvode studeras Robustnesstest Robustnesstest med industrivariabler För att bekräfta resultatet ovan utförs ett robustnesstest där industrivariablerna inkluderas. Övriga faktorer förblir oförändrade. I tidigare forskning har det ofta konstaterats att det kan ha betydelse vilken typ av industri som företaget är verksamt inom. Inom vissa industrier kan det råda förhållanden som gör att granskningen måste göras noggrannare och därmed kunde nivån på revisionsarvodena vara högre. Cairney och Stewart (2015) som forskat närmare i revisionsarvoden och deras nivå i olika industrier har konstaterat att industritillhörigheten har betydelse för arvodet och att arvodet i homogena industrier är lägre. Industrivariablerna i denna studie är dummyvariabler, vilket beaktas när testerna körs genom att dummyvariabeln för tjänsteföretag TJA exkluderas. Regressionsmodell B som presenteras i kapitel 5 används för robustnesstestet och i tabell 16 presenteras resultaten av regressionen. Naturliga logaritmen av beroende variabeln för totala revisionsarvodet LN(TARV) undersöks och kontrollvariabler som härletts från tidigare forskning inkluderas i modell B enligt följande: LN(TARV) = a + b 1-3 Årdummy + b 4-5 Storleksdummy + b 6-7 Industridummy + b 8 TILLV + b 9 LIKV + b 10 ROA + b 11 SKULD + b 12 SEG + b 13 VB + b 14 BIG4 + b 15 BR + b 16 FR + ε

71 66 Tabell 16 Regression med industrivariabler Beroende variabel: LN(TARV) N= 9033 Variabel Förväntad Standardavvikelse B riktning Beta T Signifikans Konstant 13,358 0, ,463 0,000** ÅR12-0,097 0,029-0,039-3,343 0,001** ÅR13-0,052 0,029-0,021-1,820 0,069 ÅR15 0,054 0,028 0,023 1,938 0,053 Small Cap + 0,054 0,025 0,025 2,160 0,031* Large Cap + 0,035 0,031 0,012 1,111 0,266 HAN +/- -0,008 0,031-0,003-0,264 0,792 IND +/- 0,044 0,027 0,021 1,649 0,099 TILLV +/- 0,000 0,001-0,001-0,111 0,912 LIKV - 0,008 0,006 0,014 1,315 0,188 ROA - -0,001 0,001-0,014-1,342 0,180 SKULD +/- -0,001 0,001-0,013-1,304 0,192 SEG + -0,005 0,004-0,011-1,166 0,243 VB + 0,100 0,046 0,021 2,183 0,029* BIG4 + 1,249 0,029 0,420 43,464 0,000** BR - -0,032 0,057-0,006-0,567 0,571 FR - -0,177 0,098-0,017-1,802 0,072 R Square Justerat R Square *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå 0,179 0,178 Av resultatet i tabell 16 kan utläsas att vilken industri som sampelföretagen hör till inte i denna undersökning har något signifikant samband med nivån på revisionsarvodet. Industridummyvariablerna är inte signifikanta, dummy variabeln HAN (0,792) och IND (0,099) är inte signifikanta på en 5 % nivå enligt tabell 16. Signifikansen för variabeln väsentliga brister VB förändrades i och med industrivariablerna från 0,026 till 0,029. Viktigt att notera är att sambandet mellan väsentliga brister i intern kontroll och totala revisionsarvodet fortfarande är signifikant på en 5 % nivå. Variabeln för BIG4 som beaktar huruvida faktorn ifall företaget har en revisor som hör till gruppen BIG4 är även den fortfarande signifikant när industrivariablerna beaktas. Det kan konstateras att resultaten i tabell 16 är robusta, d.v.s. de håller även då industrivariablerna införs i modellen.

72 67 Ett robustnesstest med regressionsmodell B och industrivariabler har även utförts med konsultarvodet och det lagstadgade arvodet som beroende variabel. Resultatet finns i bilaga 3 och 4. Även dessa resultat visar att resultaten håller när industrivariablerna inkluderas Robustnesstest med antalet väsentliga brister ANTVB För att verifiera resultaten har även regressioner utförts med variabeln antalet väsentliga brister ANTVB istället för VB förekomsten av väsentliga brister. Modell B används och övriga faktorer är oförändrade. Regressionernas resultat finns i bilaga 5, 6 och 7. Analysen bekräftar resultaten för sambandet mellan intern kontrollkvalitet och revisionsarvode ovan. Resultatet visar att sambandet mellan ANTVB och det totala arvodet TARV samt det lagstadgade arvodet ARV är signifikant på en 1 % nivå (0,000 < 0,01). Regressionen med konsultarvodet visar även på ett signifikant samband mellan ANTVB och KARV, men detta är signifikant på fem procents nivå (0,021 < 0,05). Robustnesstesten bekräftar således undersökningens resultat Robustnesstest med BIG4 variabeln Av resultaten i undersökningen kan även utläsas att BIG4 variabeln har stor betydelse. Variabeln är signifikant på en 1 % nivå i alla tre modeller i tabell 18 och resultaten visar på ett starkt positivt samband mellan variabeln att företagens revisionsbyrå hör till gruppen Big4 eller inte och revisorns arvode. Det är relevant att se närmare på BIG4 variabeln i och med dessa resultat. Vad som således kunnat konstateras är att variabeln BIG4 har en väsentlig betydelse för modellens förklaringsgrad. Tabell 17 visar samplets fördelning på de fyra största revisionsbyråerna samt övriga revisionsbyråer. Tabell 17 Fördelning av variabler enligt revisionsbyrå Revisionsbyrå Observationer med brister i intern kontroll Antalet observationer totalt Andel observationer av samplet Andel observationer med brister PricewaterhouseCoopers LLP % 5,8 % Ernst & Y oung LLP % 3,8 % Deloitte & Touche LLP % 4,1 % KPMG LLP % 4,8 % Övriga revisionsbyråer % 8,8 % Totalt % 5,2 %

73 68 Ett test utförs för att undersöka variabeln i enlighet med Raghunandan, Read och Whinsenant (2003) undersökning där regressionen körts på ett uppdelat sampel utgående från BIG4 variabeln. Regressionen har i undersökningen i denna avhandling körts för det uppdelade samplet 7681 stycken observationer som har en Big4 revisionsbyrå och 1352 stycken observationer där företagen har en revisor som inte hör till gruppen Big4. Förklaringsgraden är betydligt lägre i de regressioner där BIG4 variabelns betydelse inte beaktas. Variabeln VB är intressant och i detta test kan noteras att inga större skillnader råder gällande sambandet mellan VB väsentliga brister i intern kontroll och revisorns arvode (TARV) när observationerna med företag som har Big4 revisionsbyrå jämförs med de företag som inte har en Big4 revisor. Sambandet mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisorns arvode är signifikant på en 10 % nivå (skillnaden i VB variabelns signifikans mellan regressionerna är 0,002). Resultaten finns i bilaga 8 och Jämförelse mellan resultaten för olika beroende variabler I tabell 18 används regressionsmodell A för att jämföra regressionsresultaten med de olika beroende variablerna. Ur jämförelsen kan utläsas att variabeln för förekomsten av väsentliga brister VB är signifikant i alla modeller, även om sambandet mellan denna variabel och respektive beroende variabel har motsatt riktning. Ett positivt samband gäller i modellerna med det totala arvodet (TARV) och det lagstadgade arvodet (ARV), medan ett negativt samband gäller när konsultarvodet (KARV) undersöks. Förklaringsgraden är dock lägre för modellen när konsultarvodet studeras (0,033) än då totala revisionsarvodet (0,178) och lagstadgade arvodet (0,173) studeras.

74 69 Tabell 18 Jämförelse mellan resultaten för TARV, ARV och KARV Jämförelse mellan beroende variablerna: TARV, ARV och KARV N= 9033 Totalt arvode TARV Lagstadgat arvode ARV Konsultarvode KARV Variabel B Standardavvikelsavvikelsavvikelse Standard- Standard- Beta Signifikans B Beta Signifikans B Beta Signifikans Konstant 13,385 0,044 0,000** 13,243 0,043 0,000** 5,020 0,263 0,000** ÅR12-0,097 0,029-0,038 0,001** -0,103 0,028-0,042 0,000** 0,250 0,173 0,018 0,149 ÅR13-0,051 0,029-0,021 0,073-0,051 0,028-0,021 0,065 0,176 0,170 0,013 0,301 ÅR15 0,054 0,028 0,023 0,053 0,058 0,027 0,025 0,033* 0,115 0,165 0,009 0,488 Small Cap 0,053 0,025 0,025 0,033* 0,059 0,024 0,029 0,014* 0,304 0,147 0,026 0,039* Large Cap 0,033 0,031 0,012 0,289 0,040 0,030 0,015 0,181-0,391 0,185-0,026 0,034* TILLV 0,000 0,001-0,001 0,911 0,000 0,001-0,001 0,935-0,003 0,004-0,007 0,494 LIKV 0,008 0,006 0,014 0,179 0,008 0,006 0,014 0,183 0,042 0,037 0,013 0,249 ROA -0,001 0,001-0,014 0,177-0,001 0,001-0,013 0,188 0,001 0,005 0,002 0,853 SKULD -0,001 0,001-0,013 0,191-0,001 0,001-0,010 0,308-0,003 0,003-0,011 0,338 SEG -0,005 0,004-0,012 0,226-0,005 0,004-0,011 0,271-0,062 0,026-0,025 0,017* VB 0,102 0,046 0,021 0,026* 0,115 0,044 0,025 0,010** -0,594 0,271-0,023 0,028* BIG4 1,245 0,029 0,419 0,000** 1,191 0,028 0,413 0,000** 2,527 0,170 0,155 0,000** BR -0,031 0,057-0,005 0,584-0,005 0,055-0,001 0,923-1,558 0,339-0,048 0,000** FR -0,175 0,098-0,017 0,075-0,167 0,096-0,017 0,081-0,812 0,584-0,014 0,165 R Square 0,179 0,174 0,034 Justerat R Square 0,178 0,173 0,033 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå Regressionernas resultat för de beroende variablerna TARV och ARV har många likheter sinsemellan. Likheterna kan noteras när variablernas riktning studeras och det jämförs vilka variabler som är signifikanta i de olika modellerna. Likheterna är inte helt oväntade med tanke på att det lagstadgade arvodet i de flesta fall utgör den största delen av det totala arvodet. Variablerna Small Cap, BIG4 och VB är signifikanta i alla tre modeller Den tredje hypotesen (H3) Vad gäller sambandet mellan förändringen av antalet väsentliga brister i intern kontroll och revisorns arvode kan inte heller några slutsatser dras gällande sambandets riktning utgående från tidigare forskning (H3). Det som dock konstaterats i flera fall är en rådande fördröjning på 1 3 år mellan korrigering av brister i intern kontroll i företag och det att revisorns arvode anpassas och sänks (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008a; Hoag & Hollingsworth 2011; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011). Med utgångspunkt i tidigare forskning kan antas att ett samband finns mellan förändring av antalet väsentliga brister i intern kontroll och förändring av nivån på revisorns arvode (H3), men det tas inte ställning till sambandets riktning. H3: Det finns ett samband mellan minskningen av antalet väsentliga brister i intern kontroll och förändringen av revisorns arvode För att kunna bekräfta eller förkasta den tredje hypotesen inkluderas variabler för förändringen i väsentliga brister och revisionsarvode. Deskriptiv statistik över dessa

75 70 variabler finns i tabell 11. Det kan noteras att antalet observationer är mindre än i det sampel som används för att testa de två första hypoteserna, eftersom en del av observationerna har exkluderats då förändringen i väsentliga brister och revisionsarvode har tagits fram. Vidare har enbart två års observationer kunnat matchas. Samplet som används för att studera hypotes tre består av 4438 observationer. Regressionsmodell C används för att testa hypotesen. LN(ΔTARV) = a + b 1 Årdummy + b 2-3 Storleksdummy + b 4-5 Industridummy + b 6 TILLV + b 7 LIKV + b 8 ROA + b 9 SKULD + b 10 SEG + b 11 ΔANTVB t-1 + b 12 BIG4 + b 13 BR + b 14 FR + ε Tabell 19 Regression med variabler för förändring Variabel N= 4438 Förväntad riktning Beroende variabel: LN(ΔTARV) B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 10,945 0,483 22,671 0,000** ÅR15 0,189 0,188 0,058 1,005 0,316 Small Cap + 0,344 0,241 0,106 1,427 0,155 Large Cap + 0,306 0,297 0,072 1,030 0,304 HAN +/- 0,073 0,296 0,019 0,248 0,804 IND +/- 0,006 0,249 0,002 0,024 0,981 TILLV +/- 0,000 0,007 0,003 0,058 0,954 LIKV - 0,015 0,056 0,018 0,268 0,789 ROA - -0,005 0,009-0,039-0,630 0,529 SKULD +/- 0,000 0,005-0,002-0,037 0,970 SEG + 0,015 0,040 0,022 0,364 0,716 ΔANTVB minskar - -0,243 0,191-0,075-1,275 0,203 BIG4 + 1,190 0,228 0,313 5,222 0,000** BR - 0,811 0,273 0,176 2,966 0,003** FR - -1,462 1,102-0,077-1,327 0,186 R Square 0,143 Justerat R Square 0,097 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

76 71 Hypotes H3 förkastas enligt resultaten från regressionen ovan. Variabeln ΔANTVB minskar är inte signifikant i modellen. I och med den korta tidsperiod som undersökts i denna studie är resultaten dock inte helt oväntade. Forskarna Keane, Elder och Albring (2012) konstaterar att på grund av riskpremien märks prisförändringen av först senare p.g.a. en viss fördröjning. Följande period, efter att ett företag korrigerat bristerna i intern kontroll, är det troligt att mer resurser används till att fortfarande testa kontrollerna, vilket innebär att arvodet inte påverkas nämnvärt. Med andra ord är det naturligt att revisorerna inte anpassar sina kontroller genast följande år, utan först två eller tre år efter förändringen i väsentlig brister spekuleras arvodet sjunka. (Keane, Elder & Albring 2012) Ytterligare test utförs med den andra dummyvariabeln ΔANTVB ökar. Resultatet bekräftar det resultat som presenteras i tabell 19. När den andra dummyvariabeln för den motsatta förändringen inkluderas är inte heller resultatet signifikant vad gäller bristernas samband med arvodet. Ingen av variablerna för förändring av antalet brister bevisar ett signifikant samband (0,203 > 0,05) med revisionsarvodet. Av resultatet i tabell 19 kan utläsas att B-värdet är negativt (-0,243). B-koefficienten, när dummyvariabeln för ökning av väsentliga brister ΔANTVB ökar tas med, är i sin tur positiv. Regressionen har även testats med variabeln ΔANTVB (deskriptiv statistik i tabell 11) som även den är en dummyvariabel för förändringen i arvodet. Variabeln ΔANTVB antar värdet ett vid förändring av väsentliga brister i någondera riktningen och värdet noll i övriga observationer. Resultatet från denna regression visar att förändringen av antalet väsentliga brister ΔANTVB och förändringen av totala arvodet LN(ΔTARV) har ett signifikant samband (0,004). Utgående från detta kan vi dock inte dra några vidare slutsatser gällande sambandets riktning. Resultatet från dessa ytterligare regressioner finns i bilaga 10 och 11.

77 72 7 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION I detta kapitel sammanfattas undersökningens resultat och diskuteras utgående från den tidigare forskning som presenteras i den teoretiska referensramen. Undersökningens begränsningar och kontribution diskuteras också och förslag till fortsatt forskning presenteras. Betydelsen av intern kontroll lyftes fram i och med Enronskandalen och Sarbanes Oxley Act (SOX) i början av 2000-talet. SOX är ett svar på den offentliga diskussionen och ett försök att återställa förtroendet för företags finansiella rapporter (Keane, Elder & Albring 2012). I och med SOX krävs det att externa revisorer i USA reviderar rapporter om intern kontroll årligen (SOX 2002). Det är trots allt svårt att säga ifall kvaliteten på den interna kontrollen blivit bättre i och med SOX eller inte, men genom en studie av tidigare forskning kan det konstaterats att det finns indikationer på att de rapporterade väsentliga bristerna i intern kontroll har minskat under de senaste åren. Man kan trots allt inte vara säker på att kvaliteten på intern kontroll faktiskt förbättrats eller om företagen över tiden anpassat sig till de nya kraven och blivit bättre på att undvika anmärkningar från revisorn. Intern kontroll består av komplexa processer i företagen och för att förändra dessa processer krävs en längre tidsperiod. Det kan antas att den interna kontrollen och kvaliteten på intern kontroll har förändrats åtminstone till viss del under de senaste åren. Tidigare forskning i sambandet mellan intern kontrollkvalitet och revisorns arvode, har till största delen utförts under början av 2000-talet. Studien i denna avhandling bidrar till forskningen i nuläget, d.v.s. drygt tio år efter att SOX infördes. 7.1 Diskussion av resultaten I tidigare forskning framträder i huvudsak två antaganden om sambandet mellan variablerna kvalitet på intern kontroll och revisorns arvode. Genom studien av tidigare forskning framträdde främst två antaganden för sambandet mellan intern kontrollkvalitet och revisorns arvode. Enligt Hay, Knechel och Ling (2008) antyder tidigare studier att variablerna, kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode, är substitut och att det råder ett positivt samband mellan variablerna, brister i intern kontroll och revisorns arvode. Antagandet att variablerna är utbytbara innebär att vid en lägre kvalitet på intern kontroll, i form av flera brister, kompenserar revisorn för den interna kontrollen genom att utföra fler kontroller. Genom ytterligare kontroller

78 73 säkerställs bokslutets korrekthet och det innebär också att ett högre arvode tas. Det kan alltså konstateras att revisorns granskning och kvaliteten på intern kontroll är varandras substitut. Genom sina studier i ämnet konstaterade bland andra forskarna Hay, Knechel och Ling (2008) att det även finns underlag för ett kompletterande perspektiv på sambandet mellan variablerna, vilket i sin tur innebär ett negativt samband mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisorns arvode. En bättre intern kontroll eller gjorda satsningar på intern kontroll, i form av färre brister, innebär att företaget har berett sig att betala även för en utförligare och bättre extern revision och granskning. I förlängningen antas utförligare granskning innebära högre revisorsarvode. Intern kontroll och extern granskning eller revision fungerar som komplement till varandra och en ökning av den ena innebär även en ökning av den andra. Utgående från tidigare forskning har i slutet av fjärde kapitlet tre hypoteser härletts för denna avhandling. För att testa hypoteserna utfördes regressioner och ett sampel med amerikanska börsnoterade bolag bestående av 9033 stycken observationer från perioden Hypoteserna bekräftades eller förkastades i kapitel sex i samband med resultatpresentationen. Resultaten i denna avhandling visade i huvudsak att ett signifikant positivt samband mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisionsarvode förekommer. Resultaten visade att en ökning av de väsentliga bristerna med en enhet innebär en procentuell ökning av revisionsarvodet med 0,102. Den första hypotesen i denna avhandling bekräftas i och med detta, vilket även överensstämmer med resultaten från tidigare forskning. En del forskare som undersökt intern kontrollkvalitet och revisorns arvode, har konstaterat att variablerna är utbytbara (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008b; Hoag & Hollingsworth 2011; Hogan & Wilkins 2008; Jiang & Son 2015; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011; Raghunandan & Rama 2006). Lägre kvalitet på den interna kontrollen, i form av flera brister, innebär i detta fall att revisorn kompenserar för en lägre kvalitet på den interna kontrollen genom ytterligare granskningsåtgärder. En naturlig följd av ytterligare granskning är i förlängningen ett högre revisionsarvode. Detta samband gäller även ifall det lagstadgade arvodet studeras, istället för det totala revisionsarvodet. Förklaringsgraden är även på en god nivå för denna regression, vilket visar att modellen bidrar med intressant information gällande kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode i nuläget. I praktiken innebär resultaten att företagens arbete för att åstadkomma god kvalitet på sin interna kontroll kan innebära en lägre kostnad för den externa revisionen.

79 74 Med tanke på det forskningsgap som råder kring konsulteringens andel av arvodet är det intressant att även studera ifall ett liknande samband råder mellan kvaliteten på intern kontroll och konsultarvodet som mellan kvaliteten på intern kontroll och totala revisionsarvodet. I och med bristen på tidigare forskning i konsultarvodet ställdes inga förväntningar gällande sambandets riktning. Resultatet när konsultarvodet studerades visade sig vara det motsatta jämfört med när sambandet mellan det totala arvodet och det lagstadgade arvodet studerades. I denna avhandling bekräftades ett negativt samband mellan väsentliga brister i intern kontroll och konsultarvode. Detta betyder att en minskning av de väsentliga bristerna med en enhet innebär en procentuell ökning av konsultarvodet med 0,594. Högre kvalitet på intern kontroll, i form av färre brister, har ett signifikant samband med högre konsultarvode. Det kan således konstateras att variablerna kvalitet på intern kontroll och konsultarvode kompletterar varandra. Dessa resultat stämmer överens med en del av den tidigare forskningen (Mazlina, Mahbub & Zulkifflee 2015; Hay, Knechel & Ling 2008; Hay 2013). Tidigare studier studerar främst det totala arvodet, men i studien av Hay, Knechel och Ling (2008) spekulerar forskarna kring att även variablerna, konsultarvode och intern kontroll kvalitet, kunde vara kompletterande. Resultatet förklaras enligt Mazlina, Mahbub och Zulkifflee (2015) med att satsningar på intern kontroll och en förbättring av kvaliteten på intern kontroll innebär att bolaget också satsar på extern granskning. Det kan även krävas att ytterligare arbete utförs inom högriskområden för att uppnå den högre kvalitén på intern kontroll. En bakomliggande orsak till ökad granskning kan vara ägarnas eller övriga intressenters behov av granskning och bekräftelse (Hay, Knechel och Ling 2008). En jämförelse mellan modellerna med de olika beroende variablerna har också inkluderats. Genom att studera sambandet mellan väsentliga brister i intern kontroll och det totala revisionsarvodet, lagstadgade arvodet och konsultarvodet kan konstateras likheter mellan det totala revisionsarvodet och det lagstadgade arvodet. Utgående från jämförelsen kan konstateras att variablerna VB och Small Cap är signifikanta i samtliga modeller, liksom även kontrollvariabeln BIG4. Ifall företaget anlitar en revisionsbyrå som hör till gruppen Big4 har det även ett högre arvode än de företag som inte anlitar en byrå som hör till gruppen Big4. En fördjupande studie utfördes också i denna avhandling, där det studerades huruvida ett samband finns mellan förändringen i antalet väsentliga brister i intern kontroll och förändringen i revisorns arvode. Resultaten från tidigare forskning indikerar i flera fall

80 75 att en korrigering av väsentliga brister i intern kontroll har ett samband med ett lägre revisionsarvode (Hoag & Hollingsworth 2011). Forskarna Keane, Elder och Albring (2012) konstaterar dock att på grund av riskpremien märks prisförändringen av först senare, eftersom det råder en viss fördröjning. Även andra tidigare forskare indikerar att företagens riskpremium har betydelse (Bedard, Hoitash & Hoitash 2008a; Hoag & Hollingsworth 2011; Keane, Elder & Albring 2012; Munsif et al. 2011). Att en viss revisionsrisk förknippas med företag även efter att brister har korrigerats är naturligt och detta kan förklara en fördröjning av prisförändringen, men dock inte hur lång denna fördröjning är. I denna avhandling undersöks sambandet mellan korrigeringen av väsentliga brister i intern kontroll och förändringen i revisorns arvode genom att beakta ett års fördröjning mellan minskningen i brister i intern kontroll och förändringen i arvodet. Utifrån resultatet förkastas hypotesen. Inget signifikant samband mellan minskningen av väsentliga brister i intern kontroll och förändringen i revisionsarvodet kan genom denna undersökning bekräftas. Det kan bekräftas att förändring i antalet väsentliga brister i interna kontroll och förändring av revisionsarvode har ett signifikant samband, men utgående från resultaten i denna studie kan ingen slutsats dras om sambandets riktning. Forskare har konstaterat att forskning i sambandet mellan förändring i interna kontrollbrister och revisionsarvode är av intresse för beslutsfattare vid värdering av lönsamheten hos en investering i intern kontroll (Hammersley, Myers & Zhou 2012). Detta är viktig information för företagsledare som satsar på intern kontroll och gör en uppföljning av kostnader och kostnadsinbesparingar. En fördröjning av effekten på kostnaderna kan göra att det är svårare att följa upp kostnaderna och inbesparingarna av en satsning på intern kontroll. Det finns dock en möjlighet att nyttan kan framträda under en senare tidsperiod. Syftet med denna avhandling var att undersöka sambandet mellan kvaliteten på ett företags interna kontroll och revisorns arvode i amerikanska företag i nuläget. Syftet uppnåddes i denna avhandling genom att empiriskt studera sambandet mellan variabler för intern kontrollkvalitet och revisionsarvode. Även kontrollvariabler och deras påverkan har tagits i beaktande för att bättre undersöka sambandet mellan variablerna i modellen. Studien har resulterat i att forskningens delfrågor sammanfattningsvis kan besvaras enligt följande: Finns det ett samband mellan kvaliteten på intern kontroll och det totala revisionsarvodet och/eller med konsultarvodet? Svaret är ja. Kvaliteten på intern kontroll, mätt genom väsentliga

81 76 brister, visade sig ha ett signifikant samband med revisionsarvodet. När kvaliteten på intern kontroll och totalt revisionsarvode studeras bekräftas slutsatsen att variablerna är utbytbara och att extern revision kompenserar för brister i intern kontroll. Högre kvalitet på intern kontroll, i form av färre väsentliga brister, har ett samband med ett lägre arvode. Detta gäller även när det lagstadgade arvodet studeras enskilt. Resultatet visar däremot ett kompletterande samband mellan variablerna kvalitet på intern kontroll och konsultarvode. Högre kvalitet på intern kontroll, i form av färre väsentliga brister, har ett signifikant samband med högre konsultarvode. Finns det ett samband mellan korrigeringen av väsentliga brister i intern kontroll och förändringen i revisorns arvode? Svaret är nej. Vid beaktande av enbart en kortare tidsperiod kunde inget signifikant samband bekräftas i nuläget mellan minskningen av antalet väsentliga brister i intern kontroll och förändringen i revisionsarvodet. 7.2 Avhandlingens kontribution Avhandlingens bidrar till tidigare forskning på flertalet sätt. Rapporteringen av intern kontroll innebar en utmaning när SOX togs i bruk och i nuläget har företag och revisorer haft möjlighet att bekanta sig med de nya regleringarna, standardisera sitt arbete och vänja sig vid den ökade granskning som SOX innebär. Tidigare forskning ger även indikationer på att antalet väsentliga brister i intern kontroll har minskat i företagen under de senaste åren. Avhandlingens kontribution består i att undersöka huruvida resultaten från tidigare forskning i början av 2000-talet fortfarande är relevanta i nuläget. Trots begränsningar och ett annat sampel än i tidigare forskning, så antyder resultaten i denna studie att sambandet mellan variablerna, kvaliteten på intern kontroll och revisions arvode, fortfarande i nuläget är signifikant och överensstämmer med resultaten. Sambandet indikerar att lägre kvalitet på intern kontroll, i form av flera väsentliga brister, innebär ett högre revisionsarvode. Det kan i och med detta konstateras att signifikanta samband i tidigare forskning inte enbart framkommit som ett resultat av att SOX togs i bruk år Denna avhandling är en av de få studier som studerat sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode i nuläget, drygt 1o år efter SOX. Regressionsmodellen förklarar 17,8 % av variationen i den beroende variabeln, det totala revisionsarvodet. Modellens relativt goda förklaringsgrad under en hittills outforskad tidsperiod gör att avhandlingen bidrar till forskningen och samtidigt väcker intresset för fortsatt forskning i ämnet i nutid.

82 77 Det konstateras i avhandlingen i enlighet med tidigare forskning att ett samband förekommer mellan intern kontrollkvalitet och revisorns arvode i nuläget. Intressant är dock att även ett signifikant samband mellan intern kontrollkvalitet och konsultarvodet kunde påvisas. Sambandet mellan intern kontrollkvalitet och konsultarvode är nästan helt outforskat i tidigare forskning. Avhandlingen har med andra ord bidragit genom att bana väg för fortsatta studier inom ett relativt nytt forskningsområde. Denna studie visar även att förhållandet mellan kvaliteten på intern kontroll och olika typer av revisionsarvoden är mer komplicerat än väntat. Det skulle kunna antas, i och med att majoriteten av den tidigare forskningen påvisat ett kompenserande samband mellan kvaliteten på intern kontroll och totala revisionsarvodet, att detta gäller även för konsultarvodet. Studien i denna avhandling har däremot bevisat att förhållandet mellan variablerna är mera komplicerat och senare det motsatta. Denna avhandling bidrar också genom att skapa en ökad förståelse för intern kontrollkvalitet, interna kontrollbrister och kostnaderna för dessa. Informationen om sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode är väsentlig för såväl företagets intressenter som företagsledningen i deras kostnadshantering och beslutsfattande. Företagsledningen behöver informationen gällande den finansiella situationen och kostnaderna för att kunna fatta beslut. Företagsledningen bör vara medveten om risken att en viss fördröjning råder mellan en korrigering av brister i intern kontroll och förändring i revisionsarvodet. Övriga intressenter, såsom investerare och myndigheter, har även de ett stort behov av pålitlig information om företagen och deras verksamhet. Information om sambandet mellan kvaliteten på intern kontroll och revisorns arvode är även av betydelse för revisorerna. Revisorerna använder tillgänglig information i sin utvärdering av olika faktorer, t.ex. risken, konkurrensen och sitt rykte på marknaden, för att komma fram till den lämpligaste prissättningsstrategin. 7.3 Begränsningar Trots avhandlingens kontribution till ämnet och forskningens betydelse är det viktigt att komma ihåg att undersökningen begränsas av ett antal faktorer. I undersökningen mäts kvaliteten på intern kontroll genom att se på väsentliga brister. Detta kan visa sig vara problematiskt i sådana fall när företagen har god kvalitet på sin interna kontroll, men trots detta visar rapporteringen enligt SOX att väsentliga brister förekommer. Undersökningen i denna avhandling är därmed begränsad till antagandet att

83 78 rapporteringen av väsentliga brister, enligt SOX, ger en korrekt bild av kvaliteten på intern kontroll. Avhandlingen begränsas även till börsnoterade företag. Trots uppdelningen i tre storleksgrupper, Small Cap, Mid Cap och Large Cap, är alla företag i undersökningen mycket stora. Företagen är även med tanke på börskurserna intresserade av intressenternas uppfattning om bolaget och de finansiella rapporternas tillförlitlighet. Därav har rapporteringen enligt SOX en ökad betydelse för dessa stora börsnoterade företag, vilket inte nödvändigtvis skulle framkomma ifall andra företag på en annan marknad undersöktes. I studien av konsultarvodet är det viktigt att notera att förklaringsgraden är förhållandevis låg. Detta begränsar möjligheten att praktiskt utnyttja och tillämpa resultaten från denna del av avhandlingens studie. Kontrollvariabeln SEG, antalet geografiska företagssegment, utgör också en begränsning i studien. Antalet geografiska segment används som en variabel för hur komplex en organisation är. Denna variabel återspeglar dock inte nödvändigtvis till fullo hur komplex ett företags verksamhet är. Ett bättre mått på komplexitet kunde exempelvis vara företagssegment, vilket dock inte var tillgängligt för denna studie. En begränsning vid undersökningen av förändringen i väsentliga bristerna på intern kontroll och arvodet är den korta undersökningsperioden. Perioden som undersökts är Efter att ha beaktat förändringen i variablerna testades hypotesen enbart för två år. Fördröjningen i tid som beaktades mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisionsarvodet är ett år. Enligt tidigare forskning är fördröjningen i flera fall längre än så, innan ett samband kan påvisas. 7.4 Förslag till fortsatt forskning Studien av sambandet mellan väsentliga brister i intern kontroll och revisorns arvode kunde utvecklas genom att inkludera företagssegment för att bättre kartlägga komplexitetens samband med arvodets nivå. Olika typer av brister kunde även studeras närmare och vilka samband som förekommer mellan olika typer av brister i intern kontroll och revisionsarvodet. Avsaknaden av tidigare forskning i konsultarvodet innebär att möjligheterna för fortsatt forskning i ämnet är otaliga. Det som bevisats i denna avhandling är att en

84 79 högre kvalitet på intern kontroll, i form av färre brister, har ett signifikant samband med högre konsultarvode. Detta förklaras i forskningssammanhang med att högre satsningar på intern kontroll samtidigt innebär satsningar på extern granskning och revision. Davis och Hollie (2008) har konstaterat i sin undersökning att när konsultarvodet är högre i relation till det totala revisionsarvodet uppfattar investerare att oberoendet hotas. Detta kunde i förlängningen innebära att en satsning på effektivare intern kontroll, som innebär högre konsultarvode och som investerarna identifierar som en risk för revisorns oberoende, påverkar investerarnas beslut och därmed även marknadspriserna negativt. Genom fortsatt forskning kunde denna spekulation studeras och det kunde bekräftas eller förkastas huruvida kvaliteten på intern kontroll i slutändan har ett samband med marknadspriserna. Inget signifikant samband kunde bekräftas mellan variablerna i studien när korrigeringen av väsentliga brister i intern kontroll och förändringen av revisorns arvode undersöktes. Ett års fördröjning beaktades i denna undersökning, men detta kunde tänkas vara en för kort period för att samband ska kunna bekräftas. Förslag till fortsatt forskning vore att utöka den undersökta tidsperioden och testa med en längre fördröjning. Genom detta kunde man ytterligare kartlägga sambandet mellan korrigeringen av brister i intern kontroll och förändringen i revisionsarvodet i nuläget. Fortsatt forskning i sambandet mellan förändring i väsentliga brister i intern kontroll och förändringen av revisionsarvodet är av intresse för beslutsfattare vid värdering av lönsamheten hos en investering i intern kontroll. Tidigare skandaler har visat att intern kontroll har stor betydelse. Företagens SOXrapporter beaktas av intressenter såsom investerare och myndigheter. Speciellt viktigt är att den interna kontrollen är effektiv och av hög kvalitet. Intern kontroll bidrar med en rimlig försäkran om att företagets verksamhet och redovisning skötts på ett korrekt sätt, vilket beaktas av revisorn. Revisorns arvode är i sin tur ett mått på det arbete som revisorn lägger ner på revisionen och utgör en kostnad för företagen. Förståelsen av sambandet mellan intern kontrollkvalitet och revisionsarvode är viktigt för företagsledningens hantering av kostnader i verksamheten och i beslutsfattandet. Det är även viktigt för övriga intressenter att forskningen inom ämnet går framåt och att förståelsen för kvaliteten på intern kontroll, och på vilket sätt kvaliteten på intern kontroll sammanhänger med företagets kostnader, ökar.

85 80 KÄLLFÖRTECKNING American Institute of Certified Accountants (AICPA) (2006). Audit Risk and Maternity in conducting an Audit. AU Section 312. SAS No Tillgänglig: nts/au pdf Hämtad: American Institute of Certified Public Accountants (AICPA) (2008). An Examination of an Entity s Internal Control Over Financial Reporting That Is Integrated With an Audit of Its Financial Statements. AT Section 501. SSAE No. 15. Tillgänglig: nts/at pdf Hämtad: American Institute of Certified Public Accountants (AICPA) (2011). Yellow Book Independence Nonaudit Services Documentation Practice Aid. New York: American Institute of Certified Public Accountants, Inc. Tillgänglig: ditpracticetoolsaids/downloadabledocuments/2011yellowbookpracticeaid.pd f Hämtad Ashbaugh-Skaife H., Collins W. & Kinney (2007). The discovery and reporting of internal control deficiencies prior to SOX-mandated audits. Journal of Accounting and Economics. 40, 1 2, Ashbaugh-Skaife H., Collins W., Kinney Jr. & Lafond R. (2009). The Effect of SOX Internal Control Deficiencies on Firm Risk and Cost of Equity. Journal of Accounting Research. 47, 1, Audit Analytics Definitions (2016a). Auditor fees - feed_field_name Definition. Excel file. Hämtad: Audit Analytics Definitions (2016b). Internal controls - feed_field_name Definition. Excel file. Hämtad: Audit Analytics Reason Phrase and Description (2016). Material Weaknesses Reason Description. Excel file. Hämtad: BBC News (2002). Enron scandal at-a-glance. Tillgänglig: Hämtad: Bedard, J.C. & Graham, L. (2011). Detection and Severity Classifications of Sarbanes- Oxley Section 404 Internal Control Deficiencies. The Accounting Review. 86, 3, Bedard, J.C., Hoitash, R. & Hoitash, U. (2008a) Audit pricing and internal control disclosures among nonaccelerated filers. Research in Accounting Regulation. 20, 1,

86 81 Bedard, J.C., Hoitash, R. & Hoitash, U. (2008b). Internal Control Quality and Audit Pricing under the Sarbanes-Oxley Act. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 27, 1, BIS - Bank for International Settlements (2016). Basel Committee on Banking Supervision overview. Tillgänglig: Hämtad: Cairney, T.D. & Stewart E.G. (2015). Audit Fees and Client Industry Homogeneity. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 34, 4, Carrington, T (2014). Revision. 2 uppl. Liber Ab Stockholm. Chien, S-H. & Chen, Y-S (2005). The provision of Non-Audit Services By Accounting Firms after the Enron Bankruptcy in the United States. International Journal of Management. 22, 2, Choi, J.H., Kim, C., Kim, J.B. & Zang, Y. (2010). Audit office size, audit quality and audit pricing. Auditing: A journal of Practice & Theory. 29, 1, Choi, J.H., Kim, J.B., Liu, X. & Simunic, D.A. (2008). Audit Pricing, Legal Liability Regimes, and Big 4 Premiums: Theory and Cross-country Evidence. Contemporary Accounting Research. 25, 1, Committee of Sponsoring Organizations of the Threadway Commission (COSO) (2013). Internal Control Integrated Framework. Executive summary. Tillgänglig: _e.pdf Hämtad: Davis, S. M. & Hollie D. (2008). The Impact of Nonaudit Service Fee Levels on Investors Perception pf Auditor Independence. Behavioral Research in Accounting. 20, 1, Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Andra uppl. Studentlitteratur AB Lund. Doyle J., Ge W. & McVay S. (2007). Determinants of weaknesses in internal control over financial reporting. Journal of Accounting and Economics. 44, 1 2, Durbin-Watson Significance Tables. Appendix A. Savin and White tables (u.å.). Tillgänglig: pdf Hämtad: Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur

87 82 Financial Engines (2016). Market Capitalization: Large Cap, Mid cap & Small Caps Stocks. Tillgänglig: Hämtad: Firth, M. (2002). Auditor-Provided Consultancy Services and their Associations with Audit Fees and Audit Opinions. Journal of Business Finance & Accounting. 29, 5 6, Ge W. & McVay S. (2005). The Disclosure of Material Weaknesses in Internal Control after the Sarbanes-Oxley Act. Accounting Horizons. 19, 3, Governance Publishing & Information Services Ltd (2015). The Turnbull Report. Tillgänglig: Hämtad: Graham, L. & Bedard, J.C. (2013). The Influence of Auditor and Client Section 404 Processes on Remediation of Internal Control Deficiencies at All Levels of Severity. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 32, 4, Hammersley, J.S., Myers, L.A. & Zhou, J. (2012). The Failure to Remediate Previously Disclosed Material Weaknesses in Internal Controls. Auditing: A Journal of Practise & Theory. 31, 2, Hay, D., Knechel, W.R. & Ling, H. (2008). Evidence on the Impact of Internal Control and Corporate Governance on Audit Fees. International Journal of Auditing. 12, 1, Hay, D. (2013). Further evidence from meta-analysis of audit fee research, International Journal of Auditing. 17, 2, Hoag, M. L., & Hollingsworth, C. W. (2011). An intertemporal analysis of audit fees and section 404 material weaknesses. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 30, 2, Hoffman, V. B., & M. F. Zimbelman (2009). Do strategic reasoning and brainstorming help auditors change their standard audit procedures in response to fraud risk? The Accounting Review. 84, 3, Hogan, C.E. & Wilkins, M.S. (2008). Evidence on the Audit Risk Model: Do Auditors Increase Audit Fees in the Presence of Internal Control Deficiencies? Contemporary Accounting Research. 25, 1, Hribar, P., Kravet, T. & Wilson, R. (2013). A new measure of accounting quality. Review of Accounting Studies. 19, 1, Huang, H.W., Mishra, S. & Raghunandan, K. (2007). Types of Nonaudit Fees and Financial reporting Quality. Auditing: A Journal of Practice and Theory. 26, 1,

88 83 Information System Audit and Contral Association (ISACA) (2016). About Cobit 5. Tillgänglig: Hämtad: International Organization for Standardization (ISO) (2016a). Standards. Tillgänglig: Hämtad: International Organization for Standardization (ISO) (2016b). ISO 9000 Quality Management. Tillgänglig: Hämtad: Jiang, W. & Son, M. (2015). Do audit fees reflect risk premiums for control risk? Journal of Accounting, Auditing & Finance. 30, 3, Keane, M.J., Elder, R.J. & Albring, S.M. (2012). The effect of the type and number of internal control weaknesses and their remediation on audit fees. Review of Accounting and Finance. 11, 4, Kempe, M. (2013). Framtidens Rådgivning, redovisning och revision en resa mot år Halmstad: Bulls Graphics. Tillgänglig: Hämtad Kinney, W.R., Palmrose, Z-V. & Scholz, S. (2004). Auditor Independence, Non-Audit Services, and Restatements: Was the U.S. Government Right? Journal of Accounting Research. 42, 3, Klamm B. K. & Watson M.W. (2009). SOX 404 Reported Internal Control Weaknesses: A Test of COSO Framework Components and Information Technology. Journal of Information Systems. 23, 2, Koninklijk NIVRA (2007). Discussion Paper. Risk management and internal control systems. NIVRA Taskforce on Internal Control. Tillgänglig: Hämtad: Mazlina, M.Z., Mahbub, Z. & Zulkifflee, M. (2015). The Effect of Internal Audit Function Quality and Internal Audit Contribution to External Audit on Audit Fees. International Journal of Auditing. 19, 3, McNally, J.S. (2013). The COSO Framework & SOX Compliance. Tillgänglig: Hämtad: McMullen D.A., Raghuandan K. & Rama D.V. (1996). Internal Control Reports and Financial Reporting Problems. Accounting Horizons. 10, 4,

89 84 Messier, Jr., W. F., Reynolds, J. K., Simon, C. A. & Wood, D.A. (2011). The effect of using the internal audit function as a management training ground on the external auditor s reliance decision. The Accounting Review. 86, 6, Mohamed, Z., Mat Zain, M., Subramaniam, N. & Wan Yusoff, W. F. (2012). Internal audit attributes and external auditors reliance on internal audit: Implications for audit fees. International Journal of Auditing. 16, 3, Munsif, V., Raghunandan, K., Rama, D.V. & Singhvi, M. (2011). Audit Fees after Remediation of Internal Control Weaknesses. Accounting Horizons. 25, 1, Nationalencyklopedin (2016). Kvantitativ metod. Tillgänglig: Hämtad: Ogneva, M., Subramanyam K.R. & Raghunandan K. (2007). Internal Control Weakness and Cost of Equity: Evidence from SOX Section 404 Disclosures. The Accounting Review. 82, 5, Prawitt, D.F., Sharp, N.Y. & Wood D.A. (2011). Reconciling Archival and Experimental Research: Does Internal Audit Contribution Affect the External Audit Fee?. Behavioral Research in Accounting. 23, 2, Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) (2007a). Auditing Standard No. 5. Tillgänglig: Hämtad: Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) (2007b). Auditing Standard No. 5. Appendix A Definitions. Tillgänglig: ix_a.aspx Hämtad: Raghunandan, K. & Rama, D.V. (2006). SOX Section 404 Material Weakness Disclosures and Audit Fees. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 25, 1, Raghunandan, K., Read, W.J. & Whisenant J.S. (2003). Initial Evidence on the Association between Nonaudit Fees and Restated Financial Statements. Accounting Horizons. 17, 3, Salehi, M. (2009). In the Name of Independence: with Regard to Practicing Non-audit Services by External Auditors. International Business Research. 2, 2, Sorbanes Oxley Act (SOX) (2002). Hämtad: Tillgänglig:

90 85 Stockmarketschool (2016). What Is A Stock Ticker Symbol? Tillgänglig: Hämtad: The Economist (2002). The Real Scandal. Tillgänglig: Hämtad: The Guardian (2002). WorlsCom accounting scandal. Tillgänglig: m2 Hämtad: Wahlgren, L. (2008). SPSS steg för steg. Andra uppl. Studentlitteratur. Zaman, M., Hudaib, M. & Haniffa, R. (2011). Corporate governance quality, audit fees and non-audit fees. Journal of Business Finance & Accounting. 38, 1 2, Zhang, I. X. (2007). Economic consequences of the Sarbanes-Oxley Act of Journal of Accounting and Economics. 44, 1 2, Zhang, Y. Zhou, J. & Zhou, N. (2007). Audit committee quality, auditor independence, and internal control weaknesses. Journal of Accounting and Public Policy. 26,

91 86 BILAGA 1 DEFINITIONER AV REVISORNS ARVODEN 1. ARV - Audit Fees: Consists in all fees necessary to perform the audit or review in accordance with GAAS (US). This category also may include services that generally only the independent accountant reasonably can provide, such as comfort letters, statutory audits, attest services, consents and assistance with and review of documents filed with the SEC. 2. KARV - Audit Related Fees: In general are assurance and related services (e.g., due diligence services) that traditionally are performed by the independent accountant. More specifically, these services would include, among others: employee benefit plan audits, due diligence related to mergers and acquisitions, accounting consultations and audits in connection with acquisitions, internal control reviews, attest services that are not required by statute or regulation and consultation concerning financial accounting and reporting standards. 3. Total Non-Audit Fees: "The sum of Audit Related Fees, Benefit Plan Related Fees, FISDI Fees, Tax Related Fees and other/misc. Fees. 4. TARV - Total Fees: The sum of Audit Fees and Total Non Audit Fees. Rows in which the total fees are zero for a particular year were due to the registrant disclosing an auditor as having been engaged as their independent accountants for the year, yet not disclosing the corresponding auditor fees. Källa: Audit Analytics Definitions (2016a)

92 87 BILAGA 2 DEFINITION AV INTERN KONTOLL A5. Internal control over financial reporting is a process designed by, or under the supervision of, the company's principal executive and principal financial officers, or persons performing similar functions, and effected by the company's board of directors, management, and other personnel, to provide reasonable assurance regarding the reliability of financial reporting and the preparation of financial statements for external purposes in accordance with GAAP and includes those policies and procedures that: (1) Pertain to the maintenance of records that, in reasonable detail, accurately and fairly reflect the transactions and dispositions of the assets of the company; and (2) Provide reasonable assurance that transactions are recorded as necessary to permit preparation of financial statements in accordance with generally accepted accounting principles, and that receipts and expenditures of the company are being made only in accordance with authorizations of management and directors of the company; and (3) Provide reasonable assurance regarding prevention or timely detection of unauthorized acquisition, use, or disposition of the company's assets that could have a material effect on the financial statements. Källa: PCAOB (2007b: A5)

93 88 BILAGA 3 ROBUSTNESSTEST MED INDUSTRIVARIABLER OCH ARVODET FÖR KONSULTTJÄNSTER Beroende variabel: LN(KARV) N= 9033 Variabel Förväntad Standardavvikelse B riktning Beta T Signifikans Konstant 5,288 0,291 18,168 0,000** ÅR12 0,249 0,173 0,018 1,441 0,150 ÅR13 0,179 0,170 0,013 1,052 0,293 ÅR15 0,113 0,165 0,009 0,686 0,492 Small Cap + 0,303 0,147 0,026 2,056 0,040* Large Cap + -0,375 0,185-0,025-2,029 0,042* HAN +/- -0,471 0,184-0,035-2,567 0,010* IND +/- -0,298 0,160-0,026-1,866 0,062 TILLV +/- -0,003 0,004-0,007-0,645 0,519 LIKV - 0,043 0,037 0,013 1,187 0,235 ROA - 0,001 0,005 0,002 0,201 0,841 SKULD +/- -0,003 0,003-0,011-0,959 0,338 SEG + -0,062 0,026-0,025-2,377 0,017* VB +/- -0,615 0,271-0,024-2,266 0,023* BIG4 + 2,538 0,171 0,156 14,878 0,000** BR - -1,545 0,339-0,048-4,560 0,000** FR - -0,818 0,584-0,015-1,401 0,161 R Square 0,035 Justerat R Square 0,033 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

94 89 BILAGA 4 ROBUSTNESSTEST MED INDUSTRIVARIABLER OCH ARVODET FÖR LAGSTADGADE TJÄNSTER Beroende variabel: LN(ARV) N= 9033 Variabel Förväntad Standardavvikelse B riktning Beta T Signifikans Konstant 13,199 0, ,955 0,000** ÅR12-0,103 0,028-0,042-3,652 0,000** ÅR13-0,052 0,028-0,022-1,873 0,061 ÅR15 0,058 0,027 0,025 2,144 0,032* Small Cap + 0,060 0,024 0,029 2,495 0,013* Large Cap + 0,041 0,030 0,015 1,353 0,176 HAN +/- 0,024 0,030 0,010 0,810 0,418 IND +/- 0,063 0,026 0,030 2,409 0,016* TILLV +/- 0,000 0,001-0,001-0,097 0,923 LIKV - 0,008 0,006 0,013 1,291 0,197 ROA - -0,001 0,001-0,013-1,316 0,188 SKULD +/- -0,001 0,001-0,010-1,015 0,310 SEG + -0,005 0,004-0,010-1,060 0,289 VB + 0,115 0,044 0,025 2,578 0,010** BIG4 + 1,194 0,028 0,415 42,744 0,000** BR - -0,007 0,055-0,001-0,132 0,895 FR - -0,169 0,096-0,017-1,767 0,077 R Square 0,175 Justerat R Square 0,174 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

95 90 BILAGA 5 ROBUSTNESSTEST MED VARIABLERNA TARV/ANTVB N= 9033 Beroende variabel: LN(TARV) Variabel Förväntad riktning B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 13,354 0, ,868 0,000** ÅR12-0,095 0,029-0,038-3,272 0,001** ÅR13-0,051 0,029-0,021-1,796 0,073 ÅR15 0,055 0,028 0,023 1,967 0,049 Small Cap + 0,053 0,025 0,025 2,150 0,032* Large Cap + 0,035 0,031 0,013 1,127 0,260 HAN +/- -0,008 0,031-0,003-0,251 0,802 IND +/- 0,043 0,027 0,020 1,609 0,108 TILLV +/- 0,000 0,001-0,001-0,098 0,922 LIKV - 0,008 0,006 0,014 1,337 0,181 ROA - -0,001 0,001-0,014-1,350 0,177 SKULD +/- -0,001 0,001-0,013-1,295 0,195 SEG + -0,005 0,004-0,012-1,185 0,236 ANTVB + 0,057 0,015 0,036 3,766 0,000** BIG4 + 1,252 0,029 0,422 43,581 0,000** BR - -0,035 0,057-0,006-0,621 0,535 FR - -0,178 0,098-0,017-1,807 0,071 R Square 0,180 Justerat R Square 0,179 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

96 91 BILAGA 6 ROBUSTNESSTEST MED VARIABLERNA ARV/ANTVB N= 9033 Beroende variabel: LN(ARV) Variabel Förväntad riktning B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 13,194 0, ,399 0,000** ÅR12-0,101 0,028-0,041-3,577 0,000** ÅR13-0,051 0,028-0,021-1,850 0,064 ÅR15 0,059 0,027 0,025 2,177 0,030* Small Cap + 0,060 0,024 0,029 2,484 0,013* Large Cap + 0,041 0,030 0,015 1,369 0,171 HAN +/- 0,025 0,030 0,010 0,822 0,411 IND +/- 0,062 0,026 0,030 2,363 0,018* TILLV +/- 0,000 0,001-0,001-0,082 0,934 LIKV - 0,008 0,006 0,014 1,314 0,189 ROA - -0,001 0,001-0,013-1,323 0,186 SKULD +/- -0,001 0,001-0,010-1,005 0,315 SEG + -0,005 0,004-0,011-1,080 0,280 ANTVB + 0,062 0,015 0,041 4,247 0,000** BIG4 + 1,197 0,028 0,416 42,873 0,000** BR - -0,010 0,055-0,002-0,184 0,854 FR - -0,169 0,096-0,017-1,771 0,077 R Square 0,176 Justerat R Square 0,175 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

97 92 BILAGA 7 ROBUSTNESSTEST MED VARIABLERNA KARV/ANTVB N= 9033 Beroende variabel: LN(KARV) Variabel Förväntad riktning B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 5,279 0,291 18,161 0,000** ÅR12 0,247 0,173 0,018 1,430 0,153 ÅR13 0,181 0,170 0,013 1,065 0,287 ÅR15 0,111 0,165 0,008 0,673 0,501 Small Cap + 0,304 0,147 0,026 2,065 0,039* Large Cap + -0,375 0,185-0,025-2,028 0,043* HAN +/- -0,467 0,183-0,035-2,547 0,011* IND +/- -0,293 0,160-0,025-1,831 0,067 TILLV +/- -0,003 0,004-0,007-0,656 0,512 LIKV - 0,043 0,037 0,013 1,180 0,238 ROA - 0,001 0,005 0,002 0,194 0,846 SKULD +/- -0,003 0,003-0,011-0,969 0,332 SEG + -0,062 0,026-0,025-2,368 0,018 ANTVB +/- -0,207 0,089-0,024-2,316 0,021* BIG4 + 2,535 0,171 0,156 14,855 0,000** BR - -1,555 0,339-0,048-4,592 0,000** FR - -0,819 0,584-0,015-1,403 0,161 R Square 0,035 Justerat R Square 0,033 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

98 93 BILAGA 8 ROBUSTNESSTEST MED BIG4 VARIABELN, BIG4 = 1 Variabel N= 7681 Förväntad riktning Beroende variabel: LN(TARV) B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 14,593 0, ,919 0,000** ÅR12-0,113 0,033-0,047-3,433 0,001** ÅR13-0,062 0,032-0,027-1,917 0,055 ÅR15 0,059 0,032 0,026 1,860 0,063 Small Cap + 0,050 0,028 0,025 1,775 0,076 Large Cap + 0,042 0,035 0,016 1,173 0,241 HAN +/- 0,006 0,035 0,002 0,185 0,853 IND +/- 0,080 0,027 0,040 2,932 0,003 TILLV +/- 0,000 0,001 0,001 0,044 0,965 LIKV - 0,011 0,007 0,019 1,533 0,125 ROA - -0,002 0,001-0,018-1,487 0,137 SKULD +/- -0,001 0,001-0,014-1,176 0,240 SEG + -0,008 0,005-0,019-1,671 0,095 VB + 0,098 0,055 0,020 1,781 0,075 BR - -0,036 0,076-0,005-0,468 0,640 FR - -0,202 0,110-0,021-1,837 0,066 R Square 0,009 Justerat R Square 0,007 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

99 94 BILAGA 9 ROBUSTNESSTEST MED BIG4 VARIABELN, BIG4 = 0 Variabel N= 1352 Förväntad riktning Beroende variabel: LN(TARV) B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 13,419 0, ,299 0,000** ÅR12-0,012 0,055-0,007-0,215 0,830 ÅR13 0,008 0,053 0,005 0,158 0,874 ÅR15 0,025 0,049 0,017 0,512 0,609 Small Cap + 0,073 0,045 0,053 1,635 0,102 Large Cap + 0,006 0,056 0,003 0,111 0,911 HAN +/- -0,018 0,062-0,010-0,296 0,767 IND +/- -0,126 0,050-0,089-2,532 0,011* TILLV +/- 0,000 0,001-0,009-0,335 0,737 LIKV - -0,006 0,011-0,015-0,510 0,610 ROA - 0,000 0,002-0,002-0,084 0,933 SKULD +/- -0,001 0,001-0,018-0,613 0,540 SEG + 0,013 0,008 0,044 1,604 0,109 VB + 0,119 0,066 0,049 1,796 0,073 BR - -0,019 0,066-0,008-0,294 0,768 FR - -0,033 0,193-0,005-0,170 0,865 R Square 0,014 Justerat R Square 0,003 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

100 95 BILAGA 10 REGRESSIONARESULTAT MED FÖRÄNDRINGEN AV TOTALA ARVODET, KONTROLLVARIABLER OCH ΔANTVB ÖKAR Beroende variabel: LN(ΔTARV) N= 4438 Variabel Förväntad Standardavvikelse B riktning Beta T Signifikans Konstant 10,702 0,463 23,105 0,000** ÅR15 0,189 0,188 0,058 1,005 0,316 Small Cap + 0,344 0,241 0,106 1,427 0,155 Large Cap + 0,306 0,297 0,072 1,030 0,304 HAN +/- 0,073 0,296 0,019 0,248 0,804 IND +/- 0,006 0,249 0,002 0,024 0,981 TILLV +/- 0,000 0,007 0,003 0,058 0,954 LIKV - 0,015 0,056 0,018 0,268 0,789 ROA - -0,005 0,009-0,039-0,630 0,529 SKULD +/- 0,000 0,005-0,002-0,037 0,970 SEG + 0,015 0,040 0,022 0,364 0,716 ΔANTVB ökar + 0,243 0,191 0,075 1,275 0,203 BIG4 + 1,190 0,228 0,313 5,222 0,000** BR - 0,811 0,273 0,176 2,966 0,003** FR - -1,462 1,102-0,077-1,327 0,186 R Square 0,143 Justerat R Square 0,097 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

101 96 BILAGA 11 REGRESSIONSRESULTAT MED FÖRÄNDRINGEN AV TOTALA ARVODET, KONTROLLVARIABLER OCH ΔANTVB Variabel N= 4438 Förväntad riktning Beroende variabel: LN(ΔTARV) B Standardavvikelse Beta T Signifikans Konstant 10,795 0, ,058 0,000** ÅR15 0,012 0,043 0,004 0,281 0,779 Small Cap + 0,051 0,053 0,017 0,958 0,338 Large Cap + -0,001 0,067 0,000-0,011 0,991 HAN +/- -0,031 0,066-0,009-0,469 0,639 IND +/- 0,041 0,057 0,013 0,715 0,475 TILLV +/- 0,000 0,002-0,004-0,269 0,788 LIKV - 0,041 0,013 0,048 3,108 0,002** ROA - 0,001 0,002 0,010 0,667 0,505 SKULD +/- 0,001 0,001 0,013 0,843 0,400 SEG + -0,019 0,010-0,029-2,021 0,043* ΔANTVB 0,259 0,090 0,041 2,870 0,004** BIG4 + 1,357 0,061 0,323 22,146 0,000** BR - 0,561 0,102 0,080 5,507 0,000** FR - -0,158 0,206-0,011-0,767 0,443 R Square 0,104 Justerat R Square 0,101 *) Sambandet är signifikant på 5 % nivå **) Sambandet är signifikant på 1 % nivå

102 97 BILAGA 12 EWIEVS, REGRESSIONSMODELL B

103 98 BILAGA 13 EWIEVS BREUSCH-PAGAN-GODFREY, REGRESSIONSMODELL B

104 99 BILAGA 14 EWIEVS HAC STANDARD ERRORS & COVARIANCE, REGRESSIONSMODELL B