Långvarig smärta. - ett underprioriterad problem - kartläggning tar < än 5 min!

Transkript

1 Långvarig smärta - ett underprioriterad problem - kartläggning tar < än 5 min! Jens Draiby, specialist i allmänmedicin, rehabiliteringsmedicin och smärtlindring, Smärtmottagningen Lindesberg

2 Disposition: - Hur uppfattar och kartlägger allmänläkare patienter med långvarig smärta (Sverige/EU) - långvarig smärta berättat i ett patientperspektiv - riskfaktorer - kartlägga smärta tidigt

3 The challenges of pain management in primary care: a pan-european survey Objective: To raise awareness of the under-management of chronic pain and provide data that can inform future activities Journal of Pain research, 21 maj 2013

4 Kriterier och urval LAND N Sverige 100 EU TOTAL 1309 GPs were sampled from online panels recruited to be representative 3 and 45 years experience 1309 EU GPs completed an online questionnaire 100 SE GPs participated in the study Fieldwork was conducted in July 2011 Minimum 20 hours a week in direct patient care Had not participated in market research in the last 3 months 20 minute questionnaire

5 Enig/uenig i följande påstående angående långvarig smärta CNMP % Agree % Disagree EU Agree Patients with chronic non-malignant pain are more challenging to manage than the typical patient 92% 8% 88% Chronic non-malignant pain is one of the most challenging conditions to treat 87% 13% 84% Chronic pain and its impact on quality of life tends to be under-assessed in primary care 78% 22% 81% The management of chronic non-malignant pain should be higher on the government s health agenda 78% 16% 79% Chronic pain should be considered as a disease in its own right 65% 31% 74% Base: EU n=1309/ SE n=100 All GPs Q22. To what extent do you agree or disagree with each of the following statements?

6 Challenge of treating CNMP vs. its priority within the healthcare system Sweden GPs, on average, perceive CNMP to be a low priority within healthcare, despite being one of the most challenging conditions to treat Mean Ranking Score 7 High priority Cardiovascular diseases 6 5 Cancers Low Challenge Diabetes Respiratory disorders High Challenge 2 Mental Illness 1 Low priority Chronic non-malignant pain Base: SE n=100/ All GPs 0 Q24. In your opinion, how much of a challenge is posed by each of the following in terms of treatment? Q25. In your opinion, how much of a priority are each of the following conditions within the healthcare system?

7 Kartläggning av långdragen smärta 56% av svenska allmänläkare använder smärtskattnings instrument Do you use any assessment scales/tools? EU Sweden Yes, I use them 52% 48% No, I don't use them 44% 56% Base: n=1309 EU GPs Base: n=100 SE GPs Q4. When managing your patients with chronic non-malignant pain do you use any assessment scales/tools?

8 Vilken typ av smärtskattning används? Which assessment scales/tools do you use? Visual analogue scale 64% 89% Numerical rating scale 13% 51% Verbal rating scale 18% 32% Smiley face scale Brief pain inventory 5% 4% 7% 18% SE (n=56) EU (n=628) DoloTest 2% 5% Pain Detect questionnaire 5% 4% Other 2% 2% Base: EU n=628/se n=56 GPs using assessment scales/ tools Q5. As standard practise which assessment scales/ tools do you use to assess pain in patients with non-malignant chronic pain?

9 85 % av svenska allmänläkare upplever inte att de fått tillräclig utbildning i CNMP under studietiden EU Sweden 4% 1% 11% Very comprehensive Fairly comprehensive 1% 5% 9% 41% 43% Not very comprehensive Not at all comprehensive 53% 32% Don't know/can't remember Base: EU n=1309/ All GPs Base: SE n=100/ All GPs Q16. Please now think about the training you received during your medical course (pre-graduation). How comprehensive, if at all, was the training you received specific to the management of non-malignant chronic pain

10 Disposition: - Hur uppfattar och kartlägger allmänläkare patienter med långvarig smärta (sverige/eu) - långvarig smärta berättat i ett patientperspektiv. Riskfaktorer - kartlägga smärta tidigt

11 Akut smärta

12 Akut smärta Nyckelord: - trygghet/oro - vaksamhet

13 Akut smärta NS neuron - smärtspecifika

14 Långdragen smärta karaktärsdrag WDR neuron: - nytt inflöde - ökad fält

15 Utökad smärtbild vilovärk Långdragen smärta karaktärsdrag Sensibiliseringsgrad: Vilovärk, eftersmärta, öm, hudkänslig, (restless legs, fumlig, svag, spänd, stel, ryckningar, kramp, magsymptom, frekvent vattenkastning, symptom från matsmältning, yrsel)

16 Smärtspridning Långdragen smärta karaktärsdrag Smärtspridning

17

18

19

20 Under ytan - långdragen smärta Orkeslös Ändrad kroppsupplevelse Överkänslighet Ständig trötthet Kort stubin Svårt med minne och koncentration Beroende En börda för andra Minskade sociala aktiviteter Förlust av identiteter Sorg Hopp förtvivlan Tacksamhetsskuld aggressivitet Rädsla, oro, ångest Deppighet Smärtan är osynlig

21 Långvarig smärta - vad styr denna utveckling?

22 Långvarig smärta - arv - operation - skada - sjukdom

23 LBP Långvarig smärta 2600 patienter LBP + bensmärta ovan knä LBP + bensmärta under knä LBP + bensmärta och neurologiska fynd Samma risk för långvarig smärta efter 12 månader Quebeck task force - risk Chronic pain 2014

24 Jens Draiby RISKFAKTORER diagnos minimal Smärtkänslighet och funktionsnedsättning maximal

25 Olika källor RISKFAKTORER diagnos minimal Smärtkänslighet och funktionsnedsättning maximal > 60 %

26 RISKFAKTORER Linton & Bergbom, Scand J Pain, 2011 diagnos minimal Smärtkänslighet och funktionsnedsättning maximal 52 %

27 A.Westman 2011 RISKFAKTORER diagnos minimal Smärtkänslighet och funktionsnedsättning maximal Sämre funktion 3 år efter rehabilitering

28 M.Sullivan, Canada RISKFAKTORER diagnos minimal Smärtkänslighet och funktionsnedsättning maximal Ingen funktionsförbättring efter rehab

29 Mötet var är vi? Diagnos - organ diagnos - smärt diagnos Rehabilitering - vad har patienten prövat - timing - motivation

30 Disposition: - Hur uppfattar och kartlägger allmänläkare patienter med långvarig smärta (sverige/eu) - långvarig smärta berättat i ett patientperspektiv - riskfaktorer - kartlägga smärta tidigt

31 Har HbA1c betydelse för behandlingsval vid diabetes?

32 Challenge of treating CNMP vs. its priority within the healthcare system Sweden GPs, on average, perceive CNMP to be a low priority within healthcare, despite being one of the most challenging conditions to treat Mean Ranking Score 7 High priority Cardiovascular diseases 6 5 Cancers Low Challenge Diabetes Respiratory disorders High Challenge 2 Mental Illness 1 Low priority Chronic non-malignant pain Base: SE n=100/ All GPs 0 Q24. In your opinion, how much of a challenge is posed by each of the following in terms of treatment? Q25. In your opinion, how much of a priority are each of the following conditions within the healthcare system?

33 Bristen på proaktivt smärtutredning ett av de största hindren på väg mot en förbättrad omhändertagande av långvarig smärta

34 Mötet var är vi? Diagnos Diagnos - trygghet - organ diagnos - smärt diagnos - förklaring Rehabilitering - vad - redskap har patienten prövat - timing - motivation - egen kontroll Acceptans - lära sig leva med smärtan

35 Mötet var är vi? Första Diagnos steget - diagnos - organ - smärt diagnos Rehabilitering - vad har patienten prövat - timing - motivation varifrån kommer smärtan? - röda flaggor? - vilken smärttyp? biopsykosocialt perspektiv

36 Smärta behöver också sitt HbA1c! Karlägga riskfaktorer

37 Smärta behöver också sin CRP! Lintonförmuläret ÖMPQ - kortform(2-3 minutter) 40 < låg risk: råd, ingen remiss medium risk, följa > 50: I denna grupp finns ca 80% av de som utvecklar långvarig smärta: analys, MMR1

38 Frågeformulär om smärtproblem, ÖMPSQ (Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire) Linton & Hallden, 1998; Linton, Nicholas & MacDonald, Kortversion: - Hur länge har Du lidit av Ditt nuvarande besvär? - Hur mycket smärta har Du haft den senaste veckan? - Jag kan utföra lättare arbete under en timme. - Jag kan sova på natten - Hur spänd eller stressad har du känt Dig den senaste veckan? - I vilken utsträckning har du känt dig nedstämd den senaste veckan? - Som Du upplever det själv, hur stor är risken att ditt nuvarande besvär skulle bli långvarigt? - Hur stor chans tror DU att Du har att kunna arbeta om tre månader? - Om besvären ökar, är det en signal på att jag bör sluta med det jag håller på med, tills besvären minskar. - Jag bör inte utföra mina normala aktiviteter eller arbeten med den smärta jag har för närvarande. + smärtteckning

39 Smärt motor Rehabilitering Logisk söker de flesta få bort smärtan Vad gör vi när det inte är möjligt?

40 H.Westergren Smärt motor Överkänsligt smärtsystem Psykologiska faktorer Sociala faktorer

41 RISKFAKTORER Rehabilitering minimal Smärtkänslighet och funktionsnedsättning maximal FRISKFAKTORER Jens Draiby

42 Nödvändigt att inse: Man arbetar på flera plan när man har långdragen smärta: - Lokala smärttillstånd (muskel, nerv eller annat) - Ökad känslighet i nervsystemet (påverkar hela organismen)

43 Viktiga element i mötet 1) En anamnes som inkluderar patienten tankar om besvären, tro på att kunna förändra situationen, eventuella farhågor samt förväntningar på besöket. 2) Grundlig undersökning beaktande patientens oro och förställningar klinisk och ev. paraklinisk. 3) Förklaring till smärtan. 4) Lugnande besked 5) Diskutera betydelsen av de betydande riskfaktorer som man funnit.

44 Erbjud utbildning - långvarig smärta är svårt och motstridande. - gärna i grupp med anhöriga, drabbar familjen också - Förbättrar fysisk funktion, smärttrösklar i fysisk aktivitet, upplevd förmåga och minskar katastroftankar (Moseley m.fl.)

45 Mina budskap: - Vi kan upptäcka patienter med risk för långvarig smärta - Men vi måste tidigt göra bred kartläggning - Kartläggning ska vara rutin som HbA1c eller CRP - Erbjud utbildning Tack!