Dagvattenutredning Markutveckling i Barsebäck AB Exploateringsområde Barsebäck boställe 42:51

Transkript

1 Dagvattenutredning Markutveckling i Barsebäck AB Exploateringsområde Barsebäck boställe 42:

2 Dagvattenutredning för Barsebäck boställe Yellon har i uppdrag av Markrutveckling i Barsebäck AB att utföra en dagvattenutredning för odlingsbruksmark som ska bebyggas med villor, gator, gång och cykelvägar samt grönområden. Förutsättningar Området är beläget i den östra delen av Barsebäck by, söder och om Hofterupsvägen, norr om Löddevägen och väster om Barsebäcksvägen. Området är ca 2.4 hektar stort är idag åker och odlingsmark och är en del av en avstyckad gård. Området lutar från öster mot väster. I öster ligger marken på ca och i väster på Hofterupsvägen Enlig Kävlinge kommun är möjligt utsläpp på planområdet dimensionerad för att ta emot 1.0 l/s/ha, vilket skulle motsvara 2.4 l/s. Ett ej instängt område inom Citybebyggelse bör dimensioneras med återkomsttiden 2 år och 10 minuters varaktighet. Regnintensiteten för 2 årsregn i området vid 10 minuters varaktighet är 130 l/s/ha. Avrinningsfaktorn för området enligt VAV P28 Villor, tomter <1000 m2 i flackt område så är avrinningsfaktorn 0,25. Recipient för dagvattnet är Barsebäck mosse sydväst om planområdet. Åkermarken är idag dränerat med åkerdräneringar som är kopplat till ett dikningsföretag. Befintlig åkerdränering kommer att tas ur drift. Gården kommer att bibehålla sin dränering och fortsätta att vara kopplad till det befintliga dikningsföretaget. Dikningsföretaget ägs av Barsebäck Gods. Tillstånda att koppla in Barsebäck Boställes dränering har tagits och accepterats av Barsebäck Gods. 2

3 Dikningsföretag med åkerdränering och stamledningar (1963). Enligt den geotekniska rapport som är utförd av Geoexpert i Malmö, daterad så utgörs jordlagren under matjorden av sand på morän. Matjorden utgörs av mulljord och har en mäktighet mellan 0,2 och 0,7 m. Sanden är lokalt grusig och siltig har en mäktighet mellan 0 och 1,7 m. Sanden har en låg till medelhög relativ fasthet. Lager av lermorän (och till en mindre del silt och lera) med en mäktighet mellan 0,2 och 2,2 m förekommer i sanden. Sandlagret förekommer inte i söder. Moränen består överlag av en siltig morän som lokalt är sandig eller lerig. Moränen har en låg till medelhög relativ fasthet. Enligt samma geotekniska rapport så har grundvattennivån uppmätts vid två tillfällen, och 2014, på nivåer mellan +4,8 och +7,1 vilket motsvarar ett djup av 0,6 1,2 m under befintligmarkytan. Om infiltrationen så säger den geotekniska rapporten att sanden får anses ge goda möjligheter för infiltration av dagvatten. Grundvattnet ligger på Permeabiliteten uppskattas till mellan 10 4 och 10 6 m/s. I söder finns ingen sand utan morän ligger direkt under matjorden. Permeabilitet för dessa partier är något sämre och uppskattas till mellan 10 8 och m/s. (10 4 m/s motsvarar 0,1 liter/m²). 3

4 Förslag till åtgärder För att inte störa avvattningen på den befintliga gården och dess dräneringssystem som är anslutet till dikningsföretaget så bör en avskärande dränering läggas i fastighetsgränsen och ansluta alla befintliga dräneringar som kommer från gården, den avskärande dräneringen bör anslutas till dikningsföretaget väster om gården vid Löddevägen. För att säkerställa utsläppsmängden från Barsebäck boställe bör en flödesreglering ske i en anslutningsbrunn innan det lämnar området Efter de senaste årens stora skyfall har dagvattenfrågorna blivit ytterst dagsaktuella. Översvämningar i hus och egendom är dyrbara. I många fall har försäkringsbolagen blivit mer restriktiva att ersätta skador i samband med översvämningar. Huvudprincipen med dagvattenhantering är att fördröja sk. frist flush med stora mängder vatten som kommer på kort tid och leda vattnet till områden där vattnet kan stanna innan den infiltreras ner till marken eller leds bort vidare till ett större vatten magasin. Alla åtgårder från infiltration på tomtmark med gröna tak, kanaler och magasin på parkmark skall samverka att skapa en kontrollerad översvämning längre bort från bebyggelse. Här är höjdsättningen helt avgörande betydelse. Färdiga golvhöjder på bostadshus får inte ligga lägre än omgivande mark. Husen byggs utan källare. Förutsättningarna för infiltration är mycket goda i området pga ett tjockare sandlager. Om marken är fryset så minskar infiltrationen avsevärt. Kävlinge kommun har ett krav på att enbart 1 liter/ sek/ha får släppas ut till det kommunala ledningsnätet. Jordbruksmark släpper i snitt på ca 1.5 liter/sek/ha. Exempel på åtgärder för att reducera och fördröja dagvattnet.. Dagvattenmagasin med infiltration och med tillfällig vattenspegel.. Underjordiskt dagvattenmagasin. Längsgående diken för infiltration. Infiltration på respektive tomt Ovanstående exempel skall komplettera varandra. Principsektioner för dagvattenhantering. Tomtmark Struprören från taken kan ledas till infiltrationsmagasin. Gröna tak rekommenderas där taklutningen inte är för brant. Entréerna skall vara tillgänglighetsanpassade och höjdsättas så att risk för översvämningar undviks. Exempel infiltrationsbrunn: Dagvattenleding/struprör från huset leds till en brunn utan bottendel. Brunnen är fylld med krossten för att barnen inte skall ramla i. Vid mindre regn infiltreras Gatumark vattnet direkt i marken. Vid stora flöden stiger vatten i ledningen och svämmar över brunnens överkant till magasin med kontrollerad översvämning. 4 Viktig att höjdsättningen på ledningsnätet är genomtänkt.

5 Ränndalar kan infiltrera vattnet minde regnmängd. Vid större flöden leds dagvatten till fördröjningsmagasiner med infiltrationskapacitet. Generellt skall tillgänglighetskraven beaktas i projektering av infarter och korsande ränndalar mm. Storgatsten med breda fogar ger en bra infiltration och stenen är körbar. Storgatstenen ger också rätt karaktär i stadsbilden. Storgatstenytorna skall inte plogas eller saltas. Körbana kan vara asfalt. FG Lutning 2% Sektion lokalgata med hustyp A. Körbanan är 5.50 m bred med 1.25 m bred remsa ränndalar med infiltration. Färdiga golvhöjder skall vara minst 0.30 m över körbana. Gårdsträden bromsar vindar, ger skönhet och skapar hålrum i marken för bättre infiltration FG Gröna, luckra ytor lutning 2%. lutning 1%. Gatusektion med hus C vid parken. Marken lutar mot de gröna ytorna. Infiltration på p platser därefter kan vatten samlas till en vattenvolym som sjunker undan med tiden. En kontrollerad översvämning. 5

6 Gröna, luckra ytor Det är naturligt att försöka infiltrera vattnet på plats om det finns möjlighet. Vegetation bidrar med att bilda ett underjordiskt hålrum med sitt rotsystem. Stora träd tar även upp stora mängder vatten i sin biomassa och avdunstning. Hästkastanj är ett typiskt våtmarksträd som klarar våta miljöer. Vi har valt att inte bygga öppna dammar och diken med vattenspegel pga. att vattnet kommer ojämnt vi kan inte behålla ett permanent vattenspegel utan att göra täta bottnar eller att pumpa upp vattet. Lågpunkter i topografin eller sk. utströmningsområde är en mer naturliga platser att bygga öppna dammar och våtmarker. Rening av vattnet sker i sandytorna under marken. Vattnet är även viktigt del för barnen lek och förståelse för vattnets kretslopp. Lågpunkterna kommer att bjuda en tillfällig vattenspegel några timmar efter stora regn. Ytorna är grässådda och klipps efter kommunens skötselplan. Principsektion på fördröjning. Färdigt golv på byggnaderna ligger 0.30m över höjd i tomtgräns. Vid torr väderlek används gräs ytorna som allaktivitets ytor. 6 Efter regnet samlas vattnet på lågpunkter. Vatten infiltreraras eller leds bort efter ca.12 timmar.

7 I gröningen gestaltas med svagt böljande gräsmatta med träd planterade med upphöjda växtbäddar. Vi d skyfall översvämmar vatten i lågpunkterna. Träden har en stor betydelse i infiltrationen. Teknisk försörjning Beräkningar Området kommer att exploateras med småhusbebyggelse med tillhörande infrastuktur. Detta innebär att de hårdjorda ytorna kommer att täcka ca 50 %. Detta innebär en markant ökning av sk. First flush. Dagvattenledningar skall kopplas på av kommunens vald punkt, nordväst i planområdet. Ledningkapacitet skall strypas till 1,0 l/sek/ha. Totalt skall 2.4 l/sek tilläts rinna ut från området. Området är odlingsmark varav avrinner 1.5 l/sek /ha vatten. Yta 7 Området skall byggas ca hälften med hårdgjorda ytor. Samma m2 areal skall avvattnas med nya kraven på 1.0 l/sek ha.

8 Byggander och garage (BTA) Parkering och infarter på tomtmark Gator, gång och cykelvägar på allmän mark Öppna ytor på tomtmark Öppna ytor på allmän platsmark Totalt m2 Område Total yta i m2 Avrinnings koefficient Andel av yta där dagvatten fördröjas Byggnader, gator, platser % Öppna överbyggnader Ca (20% av ytorna med % ränndalar och 50% av P platserna) Gröna ytor % m2 Med 2 års regn faller 312 liter/sek. regnvatten på tomten. Denna vattenmängd skall fördröjas och strypas till kommunens ledningssystem med på 2,4 liter/sek. 130 l/sek/ha x 2.4ha = 312 l/sek på 10 min (x 600) l/10 min. ut rinner 2.4l/sek(x 600) 1 440/10 min. ger = liter. Dvs. att det behövs 200 m3 fördröjningsvolym. Teoretiskt om all vatten som faller på tomten och leds utan infiltrationen inräknat till de två grönområden så tar det 24 timmar att tömma fördröjningsmagasinera med vatten. 2 år regn 130 l/sek/ha x 2.4 ha= års regn 160 l/sek/ha x 2.4 ha= års regn 185 l /sek/ha x 2.4 ha= 444 Källa: Svenska Vatten publ. P90 Med 100 års regn behöver vi fördröjningsvolymen på 284 m3 + klimatfaktor ( 10 år 1.3) blir teoretisk fördröjningsvolym 369 m3. Skötsel 1. Öppna, ytliga dagvattensystem är enklare att underhålla. Ytorna skall hållas rena från skräp och växtdelar. 2. Gräslänterna på magasinen läggs med lutning 1:3 och skall vara klippbara. Konstgräsytan underhålls så att genomsläppligheten bibehålls 3. Ogräsbekämpning på storgatstenytorna med breda fogar utförs miljövändliga metoder. 4. Storgatstenarna plogas inte. Risk att stenarna lossnar. 8

9 Regnmängder Lätt regn ger mindre än 0,1 mm per 10 minuter eller högst 0,5 mm på en timme. Måttligt regn ger 0,1 0,7 mm per 10 minuter eller 0,5 4 mm på en timme. Starkt regn ger mer än 0,7 mm per 10 minuter eller mer än 4 mm på en timme. Lätta regnskurar ger mindre än 0,4 mm per 10 minuter eller högst 2 mm på en timme. Måttliga regnskurar ger 0,4 2 mm per 10 minuter eller 2 10 mm på en timme. Starka regnskurar ger 2 8 mm per 10 minuter eller mm på en timme. Mycket starka regnskurar ger minst 1 mm per minut, minst 8 mm per 10 minuter eller minst 50 mm på en timme (skyfall). Källa: SMHI DETALJER Ränndalar av storgatsten. Med 70 mm breda fogar. Småregn infiltreras direkt i marken. När det är ont om utrymme så kan man bygga underjordiska magasin form av stenkistor, speciella plastbackar eller perforerade betongrör. 9

10 Antikens Grekerna hade en lösning där vattnets hydrologiska egenskaper använder som pump att öka vattenavrinningen vid dålig lutning. Exempel på öppna system för att synligöra vatten i dagen dagvatten (jmb berg i dagen). Vi har valt att inte satsa på våtmarksvegetation gräs och ängsytorna klippas eller slåss. Grässorten skall tåla periodiska översvämningar. Här exempelar på olika profiler. 10

11 Principsektion hus C till hus C tvärs grönområdet i mitten. Bilden visar olika översvämningsivåerna vid olika teoretiska regnmängder. Husen (färdig golvhöjd) ligger över den högsta vattenytan. Uppskattat infiltrationskapacitet tömmer magasinen av vattnet på 24 timmar 11

12 Dagvatten till kommunens ledning Fördröjningsvolym ca 140 m3, konstgräsplan Fördröjningsvolym ca 70 m3, park med träd Fördröjningsvolym vid 100 års regn Bräddutlopp som extra säkerhet vid extremaa regnmängder. Pekka Kärppä, tel Foto och illustrationer: Pekka Kärppä Plankarta: Lloyd s Arkitektkontor, Jonas Lloyd 12