DOM Meddelad i Jönköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOM 2014-05-06 Meddelad i Jönköping"

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN Avdelning 2 DOM Meddelad i Jönköping Mål nr Sida l (10) KLAGANDE Skatteverket MOTPART VSM North America Finance AB, c/o VSM GROUP AB Huskvarna Ombud: Olov Persson Ernst & Young AB Box Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 3 maj 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Jjikomst av näringsverksamhet; korrigeringsregeln; marknadsmässig ränta på koncerninterat lån Inkomsttaxering 2007 och 2008 (eftertaxeringar) Skattetillägg Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. Klagandcn/o mbudet Motparten/ombudet Försäkringskassan Förvaltningsrätten Socialstyrelsen KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 1, Kammarrätten avslår överklagandet. 2. Kammarrätten beviljar VSM North America Finance AB ersättning för För kännedom För åtgärd kostnader i kammarrätten med kr jämte mervärdesskatt. För delgivning Dok.Idl51836 Postadress Box Jönköping Besöksadress Telefon Telefax Slottsgatan (vx) E-post: Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 2 Mål nr BAKGRUND Skatteverket har i omprövningsbeslut daterade den 10 december 2010 vägrat VSM North America Finance AB (bolaget) avdrag för icke marknadsmässig ränta på ägarlån med kr avseende taxeringsår 2007 och med kr avseende taxeringsår Skattetillägg har påförts med 40 procent av den skatt som belöpt på vägrade ränteavdrag. Förvaltningsrätten har undanröjt Skatteverkets omprövningsbeslut för berörda taxeringsår och tillerkänt bolaget ersättning för kostnader med kr. YRKANDEN M.M. Skatteverket yrkar att kammarrätten fastställer Skatteverkets omprövningsbeslut den 10 december 2010 för taxeringsår 2007 och Skatteverket yrkar vidare att bolaget inte ska medges någon ersättning för kostnaderna i förvaltningsrätten. Bolaget motsätter sig bifall till överklagandet. Bolaget yrkar ersättning för sina kostnader i kammarrätten med kr exklusive mervärdesskatt. Skatteverket motsätter sig bolagets ersättningsyrkande i kammarrätten, men vitsordar beloppet som i och för sig skäligt. VAD PARTERNA ANFÖRT Skatteverket Räntenivån på ägarlånet VSM NA Holding Inc:s (moderbolaget) kontroll över bolaget och insyn i detta innebär att kreditrisken är lägre än för en extern långivare om villkoren i övrigt är lika. Det faktum att en ägare som långivare har möjlighet till

3 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 3 Mal nr en omfattande insyn i låntagarens förhållanden och möjlighet att fatta beslut som påverkar risken med utlåningen och avkastningen på utlånat kapital måste beaktas. Den viktigaste faktorn är möjligheten att styra de kassaflöden som ger medel för att låntagaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Det handlar om faktiskt existerande omständigheter som inte går att bortse ifrån och som påverkar långivarens risk. Kreditrisken utgör en mycket betydelsefull komponent vid prissättningen av en lånetransaktion. Närstående och oberoende transaktioner är inte jämförbara om det finns betydande skillnader i risk. I den räntestudie som har upprättats av Trenwith har man utgått från att bolagets kreditrating varit CCC. Vid bedömningen av kreditrisken för moderbolaget har det bortsetts från att detta bolag har en fullgod säkerhet i aktierna i förvärvat bolag. Värdet på aktierna har bestämts utifrån CAPMmetoden. Kreditrisken för moderbolaget måste ha varit mycket liten, dels p.g.a. värdet av aktierna i det amerikanska dotterdotterbolaget, dels p.g.a. detta bolags samt underliggande bolags intjäningsförniåga. Den marknadsmässiga räntan på ägarlånet är 4,73 procent. Det innebär ett påslag för riskpremie med 1,4 procent (4,73-3,33) jämfört med räntan på femåriga svenska statsobligationer per den 31 december 2004 som då var 3,33 procent. RÅ 2010 ref. 67 (Diligentiamålet) I Diligentiamålet var det fråga om utlåning där lånevolymen i stort sett motsvarade fastighetemas marknadsvärde. Trots denna höga belånings grad ansåg Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) inte att det var motiverat med en högre riskpremie än 0,5 procent jämfört med den tioåriga statsobligationsräntan. Belåningsgraden är i förevarande fall lika hög som belåningsgraden i Diligentiamålet. Riskpremien på 1,4 procent kan därmed inte anses ligga för lågt med beaktande av den bedömning domstolarna gjorde i Diligentiamålet. I målet var det förvaltningsrätten som kom fram till att den

4 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 4 Mål nr tioåriga statsobligationsräntan med ett påslag på 0,5 procent var den mest jämförbara räntan. Det var inte en räntesats som ingick i Skatteverkets jämförelsematerial. Vid tillämpning av korrigeringsregeln är det Skatteverket som har bevisbördan för att det skett en felaktig prissättning, men i Diligentiamålet var det dock fråga om eftertaxering ett av åren med det krav som då ställs på oriktig uppgift. Trots det högre beviskravet vid eftertaxering har domstolarna själva, utifrån de omständigheter som framförts i målet, kommit fram till vilken som var den mest jämförbara räntenivån för ägarlånen. Eftertaxering Bolaget har i avlämnade deklarationer gjort avdrag för ej marknadsmässiga räntor på lån från sitt utländska moderbolag. Några andra uppgifter har inte lämnats i deklarationerna än att räntekostnaderna avser lån från koncernbolagen. De uppgifter som har lämnats har varit otillräckliga för att kunna bedöma om det varit fråga om marknadsmässig ränta på koncerninterna lån. Bolaget Räntenivån på ägarlånet Skatteverket har byggt det överklagade beslutet på en jämförelse med ett lån som tagits upp av VSM Group AB hos Handelsbanken till en ränta om 4,73 procent. Skatteverket har inte gjort några korrigeringar utan har runnit att en armlängdsmässig ränta på det konceminterna lånet motsvarat 4,73 procent. Bolaget har å sin sida åberopat två utredningar som ger stöd för att den åsatta räntan om 9,75 procent varit armlängdsmässig. Skatteverkets jämförelse med VSM Group AB:s lån brister i följande hänseenden. För det första tar Skatteverket felaktigt hänsyn till koncerntillhörigheten. För det andra har Skatteverket, oavsett om frågan om koncerntillhörigheten rättsligt kan beaktas eller inte, redovisat en ohållbar och Överdri-

5 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 5 Mål nr ven uppfattning beträffande hur ett företags kreditvärdighet kan påverkas av att vara del av en koncern. I denna del har Skatteverket inte förebringat någon som helst utredning utan endast schablonmässigt hänvisat till koncemtilihörigheten. För det tredje har Skatteverket vid jämförelsen med VSM Group AB;s lån bortsett från bolagets höga skuldsättningsgrad, vilken har påverkat risken vid utlåning till bolaget och därmed den ränta som en oberoende långivare skulle ha krävt. Skatteverket har inte heller några hållbara argument för att frångå bedömningarna som redovisas i de av bolaget åberopade utredningarna. Det är oklart hur Skatteverket menat att risken påverkas av insyn och kontroll i förevarande fall. I målet är ostridigt att långivaren haft säkerhet för lånet. Skatteverket har i förvaltningsrätten stundom argumenterat utifrån uppfattningen att lånet inte varit säkerställt och felaktigt jämförts med lån som inte varit säkerställda i de analyser som åberopats av bolaget. Enligt Skatteverket skulle lånet rätteligen ha jämförts med säkerställda lån p.g.a. insyn och kontroll. Det bör mot denna bakgrund framhållas att de verkliga förhållandena är att det koncerninterna lånet varit säkerställt och att detta även beaktats i bolagets analyser av prissättningen. Bolaget uppfattar det som att Skatteverket i sitt överklagande inte längre argumenterar utifrån den felaktiga uppfattningen att lånet inte varit säkerställt. Bolaget anser, till skillnad från Skatteverket, att ställningen i en verkställighetssituation är viktigast för bedömningen av kreditrisken som är förknippad med ett lån. Skatteverket har inte heller åberopat någon utredning beträffande vilken riskpremie en extern långivare, med säkerhet för sitt lån, skulle kräva p.g.a. brist på kontroll över löpande betalningsflöden, Bolagets uppfattning är i detta hänseende att en sådan långivare, genom att erhålla fullgod säkerhet, hanterat den risk som eventuellt kunnat förknippas med brist på insyn och kontroll. Under alla omständigheter ger inte Skatteverkets argumentation någon egentlig ledning i denna fråga.

6 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 6 Mål nr Vad gäller analysen från Trenwith kan det konstateras att det koncerninterna lånet kunnat j ämföras med ett lån med betyget CCC för den händelse att det inte skulle vara säkerställt och med lån med betyget CCC+ om det skulle vara säkerställt. De jämförelseobjekt som Trenwith tagit fram har indikerat att 9,75 procent (d.v.s. den tillämpade räntesatsen) varit en armlängdsmässig räntenivå för ett säkerställt lån med fem års löptid. Diligentiamålet Skatteverket synes använda det lån som prövades i Diligentiamålet som jämförelseobjekt i förevarande mål. Enligt OECD:s riktlinjer måste valet av jämförelseobjekt grundas på en noggrann analys av den kontrollerade transaktionen. I förevarande fall finns det, till skillnad från i Diligentiamålet, korrekt utförda analyser av den armlängdsmässiga räntenivån. I Diligentiamålet har domstolarna något schablonmässigt bestämt räntan till 6,5 procent eftersom det i vart fall fanns all anledning att anse att den åsatta räntan översteg en armlängdsmässig nivå. Vidare torde domstolarna ha uppfattat i praktiken säkerställda lån till ett fastighetsbolag utan annan belåning som förknippade med låg risk. Det finns inte någon grund för uppfattningen att risken förknippad med lånet i Diligentiamålet skulle motsvara den risk som är förknippad med lånet i nu aktuellt mål. Snarare framstår det vid en initial betraktelse som om risken med lånet i Diligentiamålet är avsevärt lägre än risken för det lån som är aktuellt i nu förevarande mål. Sammantaget är det orimligt att försöka härleda en armlängdsmässig ränta på det koncerninterna lånet ur Diligentiamålet. Finansiering av räntebetalningar med koncernbidrag Bolaget har sedan den 13 februari 2006 ägts av VSM NA Holdings Inc utan att VSM Group AB haft något direkt eller indirekt ägande i bolaget. Därmed har inte VSM Group AB - eller något annat bolag - kunnat lämna koncernbidrag med avdragsrätt till bolaget avseende nu aktuella taxeringsår.

7 KAMMARRÄTTEN DOM Sida? Mål nr Övriga faktorer Skatteverkets resonemang om att långivarens kreditrisk måste ha varit mycket liten dels p.g.a. värdet av aktierna i det amerikanska dotterdotterbolaget, dels p.g.a. detta bolags och underliggande bolags intjänandeförmåga, är inte underbyggt av någon egentlig analys. Vidare har dessa faktorer, liksom andra relevanta faktorer, beaktats i de analyser som bolaget har åberopat. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att prissättningen av bolagets koncerninterna lån varit felaktig. Skatteverket har inte uppfyllt denna bevisbörda eftersom verket har underlåtit att analysera de faktorer som påverkar risken på det konceminterna lånet. I stället har Skatteverket på ett mycket schablonmässigt sätt likställt det koncerninterna lånet med VSM Group AB: s lån utan att gör a några korrigeringar. Skatteverket synes som komplement numera även använda Diligentias lån, vilket prövades i Diligentiamålet, som jämförelse. Därigenom bortses det från de analyser som är tillgängliga i förevarande mål och som grundar sig på de verkliga förhållandena, SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Korrigeringsregeln Frågan i målen är om förutsättningarna för att tillämpa korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL är uppfyllda. Korrigeringsregeln ska, jämte vissa ytterligare förutsättningar, tillämpas när en näringsidkares inkomst blivit lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare och innebär att resultatet ska beräknas till det belopp som det skulle uppgått till om sådana icke marknadsmässiga villkor inte funnits.

8 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 8 Mål nr Det är Skatteverket som har bevisbördan för att bolagets resultat blivit för lågt till följd av icke marknadsmässiga avtalsvillkor. Eftersom de förevarande målen rör eftertaxering har Skatteverket att göra det mycket sannolikt att det förhåller sig så. Om Skatteverket kan göra det, är det dock den skattskyldige som har bevisbördan för att de icke marknadsmässiga villkoren beror på något annat än ekonomisk intressegemenskap. Skatteverket anser att den avtalade räntenivån är för hög och att detta delvis beror på att det vid bestämmande av räntesatsen inte beaktats de särdrag som prissättningen av ett koncernintemt lån medför. Skatteverket menar att den insyn och kontroll som tillkommer ett moderbolag som långivare medför att kreditrisken på lån till dotterbolag blir lägre, vilket därmed påverkar vad som kan anses vara marknadsmässig ränta. Till stöd för sin uppfattning att den tillämpade räntesatsen därmed inte är armlängdsmässig har Skatteverket åberopat RÅ 2010 ref. 67. Kammarrätten kan konstatera att det målet gällde räntevillkor mellan två svenska bolag och ett lån som saknade säkerhet. Vidare gällde målet inte en tillämpning av korrigeringsregeln. Med tanke på dessa skillnader kan den räntenivå som angavs i RÅ 2010 ref. 67 knappast användas för att visa vilken räntenivå som är marknadsmässig i nu aktuellt mål. Rättsfallet ger heller inte i övrigt någon vägledning hur en marknadsmässig räntenivå ska bestämmas. Det är visserligen möjligt att den insyn och kontroll som moderbolaget hatt i aktuellt fall har kunnat påverka kreditrisken. Skatteverket har dock inte presenterat någon konkret utredning avseende hur moderbolagets insyn och kontroll i förevarande fall skulle påverkat vilken ränta som är att anse som marknadsmässig. Skatteverket anser att en marknadsmässig ränta, vid en försiktig bedömning, uppgår till 4,73 procent. Till stöd för sin bedömning har Skatteverket åberopat ett lån som tagits av VSM Group AB från Handelsbanken, ett ytterligare lån som bolaget tagit av moderbolaget, uppgift om genomsnittlig räntesats för långfristiga externa lån hämtad ur koncernredovisningen samt räntesat-

9 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 9 Mål nr ser för Stibor (Stockholm Interbank Offered Råte) Fixing 12 månader, Sveriges femåriga statsobligationer och USA:s feraåriga statsobligationer. Av OECD:s riktlinjer framgår att det vid fastställande av armlängdspris är irrelevant att jämföra den konceminterna transaktionen som ska bedömas med andra konceminterna transaktioner och att denna typ av jämförelser därför inte ska användas av skattemyndigheter (punkt 3.25). Kammarrätten finner därför att det koncerninterna lånet inte är av intresse vid bedömningen av vilken ränta som är marknadsmässig. Av OECD:s riktlinjer framgår vidare att ett korrekt armlängdspris uppnås genom att fastställa de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag skulle komma överens om vid en jämförbar transaktion under jämförbara omständigheter. Vad gäller frågan om en transaktion mellan två oberoende företag är jämförbar med den koncerninterna transaktionen som ska bedömas anges att de ekonomiskt relevanta faktorerna i de båda transaktionerna måste vara tillräckligt jämförbara. Med detta avses att ingen av de skillnader som finns mellan transaktionerna har kunnat påverka det som ska jämföras, alternativt att det med tillräcklig säkerhet går att kompensera för dessa skillnader vid j ämforbarhetsbedömningen (punkterna 1.3 och 1.33). Kammarrätten kan konstatera att lånet från Handelsbanken uppgår till ett väsentligt lägre belopp än det aktuella lånet och att det även skiljer sig bl.a. vad avser valuta. Skatteverket har inte gjort några korrigeringar för dessa skillnader. Lånet från Handelsbanken kan därmed, enligt kammarrättens mening, i vart fall inte ensamt tjäna som ledning vid bedömningen av om den avtalade räntan är marknadsmässig. Vad gäller de övriga åberopade räntesatserna har Skatteverket inte angett varför dessa skulle vara tillämpliga vid fastställande av det marknadsmässiga priset för den aktuella lånetransaktionen. Bolaget har till stöd för sin uppfattning presenterat två undersökningar av vilken räntenivå som är marknadsmässig. Skatteverket har visserligen åberopat omständigheter som kunnat ge anledning att ifrågasätta

10 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 10 Mål nr värdet av dessa undersökningar. Skatteverket har dock inte, som redan konstaterats, presenterat någon undersökning som visar vilken annan räntenivå som skulle vara marknadsmässig. Mot denna bakgrund finner kammarrätten att Skatteverket mot vad bolaget åberopat inte med tillräcklig grad av sannolikhet visat att villkoren i det aktuella låneavtalet inte är marknadsmässiga och att den ränta som bolaget yrkat avdrag för överstigit marknadsmässig ränta. Någon korrigering enligt 14 kap. 19 IL ska därför inte ske. Kammarrätten ansluter sig således till den bedömning förvaltningsrätten gjort. Skatteverkets överklagande ska därför avslås gällande beskattningsfrågan. Ersättning för kostnader Bolaget har vunnit bifall till sin talan och är därför berättigat till skälig ersättning för sina kostnader i förvaltningsrätten och kammarrätten. Skatteverkets överklagande gällande kostnader i förvaltningsrätten ska därför avslås och bolaget bör beviljas yrkad ersättning för sina kostnader i kammarrätten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3). Gert S venson /Maria Krönmark referent Föredragande; Olle Molin

11 Bi laga A Sida l (13) FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr p^h ^N Enhet 2 Meddelad!. Fiskal 2:5 UlfNordberg Jönköping KLAGANDE VSM North America Finance AB, c/o VSM GROUP AB Huskvarna Ombud: Olov Persson Ernst &Young AB Box Stockholm MOTPART Skatteverket Göteborg ÖVERKLAGADE BESLUT Skatteverkets beslut , se bilaga 1(2007) SAKEN Inkomst av näringsverksamhet; korrigeringsregeln; marknadsmässig ränta på koncerninternt lån Eftertaxering avseende inkomsttaxering 2007 och 2008 Skattetillägg Ersättning for kostnader FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandet Förvaltningsrätten tillerkänner bolaget ersättning med kr. BAKGRUND Skatteverket beslutade genom eftertaxering den 10 december 2010 att höja. VSM North America Finance AB:s (bolagets) inkomst av näringsverksamhet med kr avseende taxeringsåret 2007 samt med kr avseende taxeringsåret Verket beslutade även att på- Dok!d91174 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2201 Hamngatan måndag - fredag Jönköping E-post: 08:00-16:00

12 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Enhet 2 föra skattetillägg med 40 procent av de tillkommande skattebeloppen. Beslutet avseende taxeringsåret 2007 finns som bilaga till denna dom. Beslutet avseende taxeringsåret 2008 överensstämmer i allt väsentligt med beslutet avseende taxeringsåret YRKANDEN Bolaget yrkar att de i inkomstdeklarationerna begärda avdragen för räntebetalningar medges samt att påförda skattetillägg undanröjs eller efterges. Bolaget yrkar även ersättning för kostnader i förvaltningsrätten med kr inklusive mervärdesskatt. Skatteverket vidhåller de överklagade besluten och anser att bolagets ersättningsyrkande ska avslås. För det fall bolaget vinner bifall till sina yrkanden kan ett ersättningsbelopp på kr inklusive mervärdesskatt vitsordas som skäligt i och för sig. VAD PARTERNA ANFÖR Bolaget anger följande huvudsakliga grunder till stöd för sin talan. Dessa utvecklas vidare under respektive rubrik. Den avtalade fasta räntenivån på 9,75 procent är marknadsmässig. Räntesatsen har bestämts i förhållande till hur marknaden för motsvarande säkerställda externa lån, d.v.s. lån där långivaren hade panträtt i låntagarens tillgångar, såg ut vid tillfället för låneavtalets ingående. Bolaget har i samband med lånets upptagande låtit utomstående expertis (Tremvith Valuation LLC) göra en analys för att säkerställa att den avtalade räntan var marknadsmässig, d.v.s. baserad på prissättningen av lån med jämförbar risk och villkor mellan oberoende parter vid tidpunkten för avtalets ingående. Skatteverket har inte uppfyllt sin bevisbörda i förhållande till korrigeringsregeln, Vidare har Skatteverket felaktigt tagit hänsyn till den insyn och kontroll som följer av en närståen-

13 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Enhet 2 derelation. Skatteverket har inte heller gjort mycket sannolikt att förutsättningarna för eftertaxering föreligger. Bolaget har inte lämnat oriktig uppgift eftersom bolaget öppet redovisat uppgifter om de aktuella aktie ägarlånen vid den taxeringsrevision som genomfördes år 2007 avseende taxeringsåret vart fall har Skatteverkets utredningsskyldighet inträtt. Eftertaxering skulle även vara uppenbart oskälig i bolagets fall. Eventuell oriktig uppgift har inte heller medfört att taxeringsbeslut blivit felaktiga eller inte fattats. Under alla förhållanden finns skäl för befrielse från påförda skattetillägg med hänsyn till skälighet och proportionalitet i förhållande till eventuell felaktighet. Grunderna för räntesättningen och tillämpning av korrigeringsregeln Såväl 14 kap, 19 IL som OECD:s riktlinjer är klara. För att avgöra om komgeringsregeln ska tillämpas ska en jämförelse göras med avtal mellan oberoende parter. Därvid ska hänsyn inte tas till faktorer som har sin grund i ägargemenskap mellan långivare och låntagare. Det som är relevant är den ränta som en oberoende part skulle tillämpa på ett lån till bolaget baserat på dess kreditvärdighet och villkoren för lånet. Att denna ränta är i enlighet med den av bolaget avtalade styrks av två analyser, en från Trenwith Valuation samt en från PwC. Trenwith Valuation:s ränteanalys bekräftar att räntan på 9,75 procent är den marknadsmässiga räntenivån för ett femårigt bottenlån i amerikanska dollar som är säkerställt och har motsvarande kreditrisk som den som gällde for lån till bolaget vid tidpunkten för låneavtalets ingående. En jämförelse har gjorts med lån med säkerheter som har lämnats på liknande premisser. PwC: s analys innebär att ett lån som motsvarar det koncerninterna lånet prissatts till ungefär 11 procent, d.v.s. högre än de 9,75 procent som är den aktuella räntan på det koncerninterna lånet. Skatteverket har inte genom egen utredning, jämförelsestudie eller annat sätt med objektiva uppgifter visat vad en marknadsmässig ränta skulle ha uppgått till. Skatteverkets argumentation bygger på obestyrkta påståenden om räntenivån på ett helt annat lån med en helt annan kreditrisk, lämnat på

14 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Enhet 2 helt andra premisser till ett helt annat bolag inom koncernen. Skatteverket har inte visat att lånevillkoren och räntan som förelåg för VSM Group AB:s lån från Handelsbanken är jämförbar med det koncerninterna lån som bolaget har tagit upp. Den ränta som Skatteverket anser vara marknadsmässig härstammar från ett annat koncernbolag, VSM Group AB, som har en helt annan intjäningsförmåga, skuldsättning och följaktligen en helt annan kreditrisk än bolaget. Vidare har det lån som Skatteverket refererar 1ill ingåtts då VSM var en fristående koncern, hade en annorlunda organisations- och frnansierrngsstruktur, samt innehåller avtalsvillkor vilka är mycket olika de som avtalats i nu aktuellt låneavtal. Någon justering eller hänsyn till de olika förutsättningarna och de olika villkoren som finns melj lan de två lånen har inte gjorts. Inget närstående bolag har på något sätt gentemot externa intressenter manifesterat någon avsikt garantera bolagets åtaganden. Situationen r förevar ande fall skiljer sig alltså från en situation i vilken det går att sluta sig till att det finns en garanti baserat på aktörernas faktiska handlande. Eftertaxering Bolaget har vid taxeringsrevisionen 2007 till Skatteverket lämnat in låneavtalet med lånevillkoren samt räntestudien gjord av Trenwith Valuations. Bolaget har således redan vid tidpunkten for granskningen av deklarationerna taxeringsåren 2007 och 2008 öppet redovisat underlaget för ränteavdragen och räntenivån. Vid den taxeringsrevisionen bedömdes samma lån med samma räntevillkor inte strida mot armlängdsprincipen och således accepterades räntan öra 9,75 procent som marknadsmässig. Bestämmandet av vad som är marknadsmässig ränta är en komplicerad frågeställning eftersom det som regel krävs ett anlitande av utomstående expertis för att verifiera vad som är en marknadsmässig räntenivå. Skatteverket utredde och granskade ränteavdragyrkandet vid taxeringsrevisionen avseende taxeringsåret Revisionen föranledde ingen ändring av taxe-

15 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Enhet 2 ringen utan avdragsyrkandet godkändes. Givetvis har bolaget förlitat sig på detta och fortsatt att yrka avdrag för räntan på lånet. Avdraget har godkänts av Skatteverket vid de ordinarie deklarationsgranskningarna. Nu, långt senare, har Skatteverket bytt åsikt och vill genom ettertaxering avseende taxeringsåren 2007 och 2008 vägra det ränteavdrag som verket vid taxeringsrevisionen för taxeringsåret 2006 har godkänt. Enligt 4 kap. 18 andra stycket TL samt dess förarbeten är ett ettertaxeringsbeslut i denna situation oskäligt och får inte meddelas. Bolaget utgick från rättsläget då lånen togs upp under 2004 och då deklarationerna för taxeringsåren 2007 och 2008 lämnades in. Bolaget följde vad som Skatteverket uttalade som sin uppfattning i handledningen för internationell beskattning. Skatteverket har efter den s.k. Diligentia-domen ändrat uppfattning. Skatteverket anser numera att intressegemenskap ska beaktas vid bestämmandet av ränta vid lån mellan koncernbolag, och att det inte är relevant att säkerhet saknas och att lån är efterställda. Om bolaget i deklarationerna för taxeringsåren 2007 och 2008 hade upplyst om alla fakta kring lånet, så hade det, på grund av Skatteverkets dåvarande uppfattning om rättsläget 2007 och 2008, inte påverkat taxeringen. En upplysning i deklarationen om samtliga fakta kring lånen hade således inte medfört att taxeringen skulle ha blivit annorlunda än den blev. Orsakssambandet som är en förutsättning för eftertaxering brister därför. Skattetillägg Om bolaget ska anses ta lämnat sådan oriktig uppgift som kan läggas till grund för påförande av skattetillägg finns det ändå skäl för befrielse. Med beaktande av det material bolaget lämnat in vid taxeringsrevisionen 2007 står det inte i rimlig proportion till eventuella fel att vid senare ettertaxeringar ta ut fullt skattetillägg. Eftersom bolaget har redovisat underlaget för räntenivån öppet har risken för att ett eventuellt fel inte skulle upptäckts varit obefintlig eller i vart fall obetydlig.

16 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM IJÖNKÖPJNG Enhet 2 Skatteverket åberopar följande huvudsakliga grunder. Förutsättningarna for atteftertaxeringsvis tillämpa korrigeringsregeln är uppfyllda. Bolaget har lämnat oriktig uppgift och det föreligger sådant orsakssamband som utgör en förutsättning för eftertaxering. Det har även funnits skäl att påföra skattetillägg i enlighet med de överklagade besluten. Skäl for befrielse föreligger inte. Grunderna for räntesättningen och tillämpning av korrigeringsregeln Internprissättning av krediter - till skillnad från mtemprissättning av många andra produkter och tjänster - har särdrag som gör att det inte per automatik och i varje fall inte är lämpligt att jämföra de skriftliga avtalsvillkoren i en kontrollerad transaktion (d.v.s. mellan bolag i ekonomisk intressegemenskap) med de skriftliga avtalsvillkoren i en okontrollerad transaktion (d.v.s. mellan bolag som är sinsemellan oberoende) utan att först göra vissa justeringar. I en situation där långivaren äger och kontrollerar låntagaren kan ibland behöva beaktas vissa prispåverkande skillnader för att uppnå jämförbarhet. Vid jämförelse med oberoende parter ska hänsyn tas till ägandets betydelse för kreditrisken. Bolaget gör gällande att det vid tillämpning av armlängdsprincipen, som den har kommit till uttryck i OECD:s riktlinjer, inte ska tas hänsyn till koncemtillhörigheten. Dock saknas tydligt stöd för den slutsatsen. Bolaget har tagit upp det nu aktuella lånet från sitt utländska moderbolag, som i sin tur ägs av VSM Group AB. Den kontroll och den funktion som VSM Group AB har över bolaget medför att det långivande utländska koncernbolaget tar en lägre kreditrisk jämfört med en extern långivare när omständigheterna i Övrigt är likartade. Räntenivån ska därför bedömas utifrån den genomsnittliga räntenivå som har gällt för externa lån inom den svenska koncernen. Enligt OECD:s riktlinjer ska i första hand en marknadsprisjämförelse ske med oberoende jämförbara transaktioner. D en-bästa jämförelsen uppnås om det är s.k. intern cup, där den granskade transaktionen jämförs med liknande transaktioner

17 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Enhet 2 som förekommer mellan å en sidan foretag inom intressegemenskapen och å andra sidan oberoende parter. Skatteverkets bedömning bygger på en sådan intern cup, d.v.s. koncernens upplåning från Handelsbanken. Den jämförelse som bolaget gjort i sin ränteanalys är missvisande eftersom en jämförelse gjorts endast mellan de skriftliga villkoren i den interna långivarens avtal (aktieägarlånet) och extern långivares låneavtal. De avtal som jämförs ingicks dessutom vid olika tidpunkter. IPwC:s utlåtande nämns inte att Fortress-lånet endast fanns under en kortare tid och ersattes av ett fördelaktigare lån. Utifrån, den slutsats PwC kommit fram till i sin analys, att aktieägarlånet och Fortress-lånet varit jämförbara på de flesta punkter är det oförklarligt att inte aktieägarlånet avslutades och ersattes med ett annat lån med bättre kreditvillkor. Bolaget kan inte jämföras med de bolag som omfattas av Trenwith Valuations ränteanalys. Jämförelsen med bolag som har HassificermgenNon-Investment grade är inte trovärdig eftersom bolaget har tillskapats som ett förvärvsbolag och kreditratingen är en följd av en avsiktligt vald kapitalstruktur. Det mest naturliga är att anta ett s.k. going concern-perspektiv vid kreditvärderingen, där fokus istället ligger på framtida intjäningsförmåga och låntagarnas vilja och förmåga att ta ansvar för sina betalningsförpliktelser och inte på risken för oförmåga att betala ränta och kapitalbelopp. I moderbolagets balansräkning har aktierna i VSM Sewing Inc bytts ut mot motsvarande fordran på bolaget. Den ekonomiska riskförändringen för moderbolaget är dock mycket liten. Eftertaxering och skattetillägg Vid den revision som bolaget hänvisar till i överklagandet utreddes inte om räntesatsen på lånet var marknadsmässig. Revisionens inriktning var om konstruktionen med räntor på koncerninterna lån som finansierades av koncernbidrag kunde angripas med skatteflyktslagen. Skatteverket anser därför inte att bolaget genom revisionen kan anses ha fått acceptans för sin bedömning att räntan var armlängdsmässig. Lånet kunde sägas upp utan sanktionsavgifter. Räntenivån på lånet får därför prövas utifrån de förhål-

18 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM IJÖNKÖPING Enhet 2 landen som var gällande under den tid som lånet löpte. Vidare är det enbart de uppgifter som den skattskyldige lämnat till ledning för sin taxering som ska beaktas vid bedömningen huruvida oriktig uppgift har lämnats. Ägandets betydelse ska beaktas. Ersättning Beträffande yrkandet om ersättning för ombudskostnader anför Skatteverket att ersättning för överklagandet och jämförelseanalysen ska utgå med yrkat belopp om kr. Vad gäller yttrandena daterade 12 september och 2 juli bör ersättningen begränsas till kr. Tidsåtgången för dessa kan inte ha uppgått till 30 timmar. För yttrandet daterat den 11 april 2012 bör ersättningen begränsas till ett skäligt belopp om kr. SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Gällande regler Huvudfrågan i målen är om det finns förutsättningar att med stöd av den s.k. korrigeringsregehi i 14 kap. 19 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, justera bolagets skattepliktiga resultat vid 2007och 2008 års taxeringar. Vid tillämpning av korrigeringsregeln är det Skatteverket som har den primära bevisbördan för att en felpris sättning ägt rum (se t.ex. prop. 2005/06:169 s. 102). För en tillämpning av korrigeringsregehi krävs utöver att en prisawikelse kan konstateras^ att denna avvikelse negativt påverkat näringsverksamhetens resultat. Av såväl förarbeten som praxis framgår att regeln ska tillämpas med försiktighet. Högsta förvaltningsdomstolen har exempelvis i RÅ 1991 ref. 107 uttalat att korrigeringsregeln bör tillämpas med försiktighet och också att detta är särskilt påkallat när det är fråga om påstådda avvikelser som relativt sett är små (jfr Kammarrättens i Jönköping dom den 11 februari 2013 i mål nr ). I de fall Skatteverket kan visa detta, är det dock den skattskyldige som har bevisbördan

19 Sida 9 FÖRVALTMNGSRÄTTEN DOM Enhet 2 fot att denna i sig oriktiga prissättning beror på något annat än ekonomisk intressegemenskap (se t.ex. prop. 1982/83:73 s. 11 f.). Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL utgör en specialbestämmelse for internationella förhållanden som har företräde framfor generella regler vid beräkning av en näringsverksamhets resultat (se RÅ 2004 ref. 13 och RÅ 2006 ref, 37), Lagtexten i 14:19 EL ger inte någon närmare ledning för tilllämpningen av korrigeringsregeln. Av såväl praxis som förarbeten framgår dock att ledning kan hämtas i OECD;s s.k. riktlinjer för internprissättning (se RÅ 1991 ref. 107 samt prop. 2005/06:169 s ). I den senaste versionen, av riktlinjerna^ från juli 2010, framgår bl.a, följande vad avser fastställande av armlängdspriser. Syftet med OECD:s riktlinjer är att ge uttryck för gemensamma principer som staterna kan vara överens om och som därmed kan användas vid fast-. ställandet av armlängdspriser i internationella forhållanden. Genom sådan internationell konsensus kan staterna skydda sin respektive skattebas samtidigt som risken för internationell ekonomisk dubbelbeskattning minimeras. Ett korrekt s.k. annlängdspris uppnås enligt riktlinjerna genom att fastställa de avtalsrättsliga villkor som två oberoende företag skulle komma överens om vid en j ärnforbar transaktion under j ärnforbara omständigheter (punkt 1.3). Vid fastställande av armlängdspriser ses varje enskilt bolag i en multinationell koncern som en enhet för sig vid bedömningen av deras avtal med varandra, den s.k. separate entity approach. Dessa avtal jämförs sedan med vad som hade avtalats mellan två oberoende företag vid en jämförbar transaktion under jämförbara omständigheter. Denna jämförbarhetsanalys är central vid fastställande av armlängdspriser (punkt l.6). Vad avser frågan om en transaktion mellan två oberoende företag är jämförbar med den

20 Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Enhet 2 koncerninterna transaktion som ska bedömas, anges i riktlinjerna att de ekonomiskt relevanta faktorerna i de båda transaktionerna måste vara tillräckligt jämförbara. Med detta avses att ingen av de skillnader som finns mellan transaktionerna har kunnat påverka det som ska jämföras, alternativt att det med tillräcklig säkerhet går att kompensera for dessa skillnader vid j ämförbarhetsbedömningen (punkt 1.33). Vid fastställandet av armlängdspris är det dock enligt riktlinjerna irrelevant att jämföra den koncertibiterna transaktionen som ska bedömas med andra koncerninterna transaktioner. Denna typ av jämförelser ska därför inte användas av skattemyndigheter som stöd för en korrigering (punkt 3.25). Fastställande av armlängdspriser kräver klara nationella procedurregler (punkt 4.4). I de jurisdiktioner där bevisbördan för felprissättning åvilar skattemyndigheten, kan det förhålla sig så att den skattskyldige inte har några krav på sig att visa att prissättningen är armlängdsmässig, så länge skattemyndigheten inte fullgjort sin bevisbörda (punkt 4.12). Mot bakgrund av de svårigheter som föreligger med att fastställa armlängdspriser är det dock OECD:s uppfattning att inte vare sig skattemyndigheter eller skattskyldiga ska utrryttj a bevisregler på ett otillbörligt sätt (punkt 4.16). Se.även Kammarrättens i Stockholm dom den 4 april 2013 i mål nr och Kammarrättens i Göteborg dom den 8 juni 2012 i mål nr Utredning Bolaget har enligt låneavtal daterat den 31 december 2004 tagit ett koncerniaternt lån på USD från sitt moderbolag VSM NA Holdings Inc. Aktierna i bolagets dotterbolag VSM Sewrng Inc har ställts som säkerhet. Enligt villkoren har bolaget kunnat återbetala lånet när som helst utan någon avgift (ränteskilmadsersättning). Löptiden har varit fem år.

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Diligentia AB, 556467-1641 Ombud: Advokat Nils Sköld Kilpatrick Stockton Advokat KB Box 5421 114 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt }

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt } { skatt } MARKNADSM PÅ AKTIEÄGA från moderbolag till dotterbolag VAD UTGÖR MARKNADSMÄSSIG RÄNTA PÅ AKTIEÄGARLÅN FRÅN ETT MODERBOLAG TILL ETT DOTTERBOLAG OCH VILKEN BETYDELSE FÖR RÄNTESÄTTNINGEN HAR DEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 2 DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm Mål nr 4252-11 4253-11 1 KLAGANDE Attendo AB, 556714-2145 Vendevägen 85 A 182 91 Danderyd Ombud: Henrik Borelius och Tomas Björksiöö Adress

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 20 oktober 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 mars 2013 i mål nr

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.

Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. HFD 2015 ref 8 Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån. Lagrum: 11 kap. 1 och 45 inkomstskattelagen (1999:1229) Under februari och mars 2009 betalade Labergo Invest AB ut

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 Målnummer: 6003-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-23 Rubrik: Synnerliga skäl för att befria från kostnadsränta enligt skattebetalningslagen

Läs mer

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt.

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. HFD 2013 ref 78 Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. Lagrum: 13 kap. 27 och 28 mervärdesskattelagen

Läs mer

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess

HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess HFD 2013 ref 3 Inkomst av kapital; Taxeringsprocess Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009. Lagrum: 41 kap. 2 och 44 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) M.P.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2014 ref 40. Lagrum: 7 kap. 3 a och 1 kap. 9 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 80 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG

HFD 2014 ref 40. Lagrum: 7 kap. 3 a och 1 kap. 9 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 80 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG HFD 2014 ref 40 Bevisfrågor vid tillämpningen av bestämmelserna i 7 kap. 3 a mervärdesskattelagen om omvärdering av beskattningsunderlag vid omsättning av koncerninterna tjänster. Lagrum: 7 kap. 3 a och

Läs mer

DOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg

DOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg DOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg Mål nr 7193-11 Enhet 2:5 1 KLAGANDE Aktiebolaget SKF, 556007-3495 415 50 Göteborg MOTPART Skatteverket Storföretagsregionen 403 32 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Skatteverkets

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Anna Romell Stenmark Advokatfirman Lindahl KB Box 1203 751 42 Uppsala MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

DOM 2014-12-12 Meddelad i Götebors

DOM 2014-12-12 Meddelad i Götebors KAMMARRATTEN I GÖTEBORG Avdelning l DOM 2014-12-12 Meddelad i Götebors Mål nr 7179-13 KLAGANDE AluFlex AB, 556367-4067 Lilla Garnisonsgatan 34 254 67 Helsingborg MOTPART Skatteverket Storföretagsskattekontoret

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 1019 1022-08. meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 1019 1022-08. meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 november 2008 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 19 december 2007 i mål nr 895-06,

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 21 november 2012 KLAGANDE AB Oskar Jansson Plåt & Smide Ombud: Advokat Börje Leidhammar Wistrand Advokatbyrå Box 7543 103 93 Stockholm Stefan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 26 februari 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Aller Media AB, 556002-8325 251 85 Helsingborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Stockholm den 24 april 2012

Stockholm den 24 april 2012 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

DOM 2012-02-09 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-02-09 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 2 DOM 2012-02-09 Meddelad i Stockholm Mål nr 5455-11 1 KLAGANDE Tu & Co AB, 556587-3717 Box 5082 102 42 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i

Läs mer

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet.

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. HFD 2014 ref 79 Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. Lagrum: 6 och 7 lagen (2009:194) om förfarandet vid

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Internprissättning med fokus på marknadsmetoden

Internprissättning med fokus på marknadsmetoden Internprissättning med fokus på marknadsmetoden Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 Philip Leidefeldt Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Jan Kjellgren Inledning

Läs mer

DOM 2012-11-05 Meddelad i Jönköping

DOM 2012-11-05 Meddelad i Jönköping KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 2 2012-11-05 Meddelad i Jönköping Sida 1 (4) Mål nr 2466-12 KLAGANDE N. Sundin Dockstavarvet AB, 556193-6138 Varvsvägen 1 870 33 Docksta Ombud: Advokat Anders Olofsson

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 november 2010 KLAGANDE IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 556116-2446 Ombud: AA SET Revisionsbyrå AB Box 1317 111 83 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. HFD 2013 ref. 6 Inkomst av kapital; Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2014 KLAGANDE Bladängens Bygg & Service AB, 556653-9556 Bladängen 309 748 95 Örbyhus MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB och CC Ernst & Young AB Box 4279 203 14 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt.

Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. HFD 2013 ref 51 Fråga om en oriktig uppgift har medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt. Lagrum: 4 kap. 16 och 18 taxeringslagen (1990:324) Skattemyndigheten beslutade vid omprövning den 12 december

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juli 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokaterna Pär Abrahamson och Mats Engstrand Advokatfirman Delphi AB Stora Nygatan 64 211 37 Malmö

Läs mer

DOM 2014-12-17 Meddelad i Uppsala

DOM 2014-12-17 Meddelad i Uppsala Enhet 2 Meddelad i Uppsala Mål nr 1 KLAGANDE Uppsala kommun 753 75 Uppsala MOTPART Skatteverket Skattekontoret Jönköping 551 95 Jönköping ÖVERKLAGAT BESLUT Skatteverkets omprövningsbeslut den 9 januari

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

DOM 2010-12-09 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-12-09 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 02 2010-12-09 Meddelad i Stockholm Mål nr 628-10 och 630 32-10 1 KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Lennart Staberg PwC 113 97 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 mars 2014 T 2247-12 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristerna Nils-Bertil Morgell och Micael Zingmark Skatteverket Rättsavdelningen

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 26 september 2013 KLAGANDE Effektiv Måleri i Mölndal AB, 556475-9917 Ombud: Advokat Jimmy Carnelind MAQS Law Firm Box 11918 404 39 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 7 april 2014 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Hansa Corner, 769609-6184 Ombud: AA och BB PricewaterhouseCoopers AB Box 4009 211 31 Malmö

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 38 Målnummer: 6517-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2014 T 2021-13 KLAGANDE Tele2 Sverige Aktiebolag, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista Ombud: Advokat MB Ombud: Advokat AE MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 april 2013 KLAGANDE Tedelektro AB Ombud: AA KPMG Box 227 201 22 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse.

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. HFD 2014 ref 1 En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. Lagrum: 3 kap. 25 mervärdesskattelagen (1994:200) AB Cerbo (bolaget)

Läs mer

DOM 2015-02-04 Meddelad i Falun

DOM 2015-02-04 Meddelad i Falun Ellen Gräfnings Föredraganden DOM 2015-02-04 Meddelad i Falun Mål nr 2828-13 1 KLAGANDE Viljan Restaurang och Café AB, 556815-6086 Ombud: Victor Robertsson och Micha Velasco c/o Stiftelsen Den Nya Välfärden

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

DOM -08- l 1. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE AB Geveko, 556024-6844 Box 2137 403 13 Göteborg

DOM -08- l 1. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE AB Geveko, 556024-6844 Box 2137 403 13 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 DOM -08- l 1 Meddelad i Göteborg Sida l (3) Mål nr 624-14 KLAGANDE AB Geveko, 556024-6844 Box 2137 403 13 Göteborg MOTPART Skatteverket Storföretagsskattekontoret Göteborg

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 18 oktober 2012 KLAGANDE AA Ombud: BB BDO Helsingborg Skatt AB Drottninggatan 72 A 252 21 Helsingborg MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 21 november 2012 KLAGANDE Haga Mark & Anläggning AB Masmovägen 21 B 143 32 Vårby MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Lennart Wingqvist Birger Jarlsgatan 2 114 34 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 15 september 2011 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Fredrik Schedin och jur. kand. Niklas Nebel Andersson Gustafsson Advokatbyrå KB Box 3124

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Pär Börnfors LRF Konsult AB Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 21 juni 2010 i mål nr 66-10,

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

Lagrum: 21 kap. 12 2 och 13 andra stycket skattebetalningslagen (1997:483)

Lagrum: 21 kap. 12 2 och 13 andra stycket skattebetalningslagen (1997:483) HFD 2014 ref 14 Fråga om efterbeskattning avseende mervärdesskatt på den grunden att en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut för en annan skattskyldig. Lagrum: 21 kap. 12 2 och 13 andra

Läs mer

En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag.

En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag. HFD 2014 ref 19 En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag. Lagrum: 2 kap. 17 inkomstskattelagen (1999:1229) Bostadsrättsföreningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 oktober 2009

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 17 november 2014 KLAGANDE Königs Restaurang och Konsult AB, 556495-0524 Ombud: Chefsjurist Stefan Lundin Visita Box 3546 103 69 Stockholm

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 27 januari 2010 i mål

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 juni 2009 KLAGANDE Bilförsäljning i Påarp AB, 556579-0150 Ombud: Jur. kand. Lars Nilsson BDO Nordic Skattekonsulter Helsingborg AB Drottninggatan

Läs mer