Uppdatering av användningen av och kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster i Österbottens landskap

Transkript

1 Uppdatering av användningen av och kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster i Österbottens landskap Preliminär slutrapport

2 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenario för integrerade tjänster

3 Inledning Denna rapport innehåller en servicespecifik analys av den nuvarande situationen och en prognos bestående av fyra delområden till stöd för kommunerna i Österbotten då de uppgör en regional plan i anknytning till vårdreformen Genomgång av statens linjeringar Kostnads- och prestationsanalyser över den nuvarande verksamheten beskrivet per serviceområde Bedömning av förändringarna i det framtida servicebehovet Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna Målet med denna utredning är att klargöra det nuvarande läget gällande produktionen och kostnaderna inom social- och hälsovårdsservicen i kommunerna i Österbotten samt att identifiera de kostnadsinbesparingar som kan uppnås Resultaten i rapporten kan tillgodogöras i det fortsatta planeringsarbetet och för att förnya strukturerna i Österbottens landskap. De bakomliggande uppgifterna kan tillgodogöras i detalj vid planeringen av övergångsfasen samt vid uppgörandet av en ändringsplan till stöd för den fortsatta utvecklingsarbetet De beräkningar som gjorts i denna rapport baserar sig på uppgifter som insamlats från offentliga källor, kostnads- och prestationsuppgifter som erhållits av kommunerna i Österbotten samt på NHG:s analys För att man i analyserna skulle ha tillgång till de aktuellaste uppgifterna samlade man in kommunernas bokslutsuppgifter för år För Kronobys del har man enbart erhållit uppgifter för år. I den stund då rapporten färdigställdes kunde kontrollkommunerna inte tillställa några uppgifter längre än till år, varför man använt sifferuppgifterna för år som jämförelsepunkt Då det gäller prestationsuppgifterna har man i analyserna i huvudsak tytt sig till de uppgifter som kunde fås via offentliga källor över år för att uppgifterna skulle vara så jämförbara som möjligt 3

4 Sammanfattning av de slutgiltiga resultaten (1/2) Då rapporten färdigställdes hade statens linjeringar med noggrannare beskrivningar över hur vårdreformen ska omsättas i praktiken ännu inte publicerats. Österbottens landskap måste oavsett förbereda sig inför vårdreformen både betraktat från ett anordnar- och producentperspektiv Betraktat från en anordnares perspektiv blir följande aspekter centrala: omsorgen för budgetansvaret i samband med att finansieringsmodellen förändras, stärkandet och utvecklandet av informationsledarskapet samt säkerställandet av ändamålsenligheten av vård- och servicekedjorna Betraktat från ett producentperspektiv borde Österbottens landskap se till att verksamheten bolagiseras men också bereda och förbereda sig inför att konkurrensen öppnas genom att se till att produktionen i det egna landskapet är konkurrenskraftig I Österbottens landskap ligger kostnaderna per invånare cirka 1 % över medianen i jämförelselandskapen Kostnaderna för specialsjukvårdstjänsterna är högre än i jämförelsekommunerna, samtidigt som antalet öppenvårdsbesök och vårdagar än högre än i Finland i övrigt då antalet ställs i förhållande till folkmängden (en besparingspotential* på M ) Kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls för äldre personer ligger på en medelnivå, men då måste man ta i beaktande att antalet över 85-åringar i Österbotten är högt. I jämförelse med SHM:s kvalitetsrekommendationer finns det tämligen många tunga anstalts- och boendetjänster i Österbotten samt en hemvård och närståendevård som ligger en aning under de fastställda målen (en inbesparingspotential* på 7-15 M ) Då det gäller mottagningsservicen är kostnaderna avsevärt högre än i jämförelsekommunerna. Framförallt antalet läkarbesök är avsevärt högre än i jämförelsekommunerna, samtidigt som besöksantalen under de senaste åren har tilltagit snabbare än i Finland i övrigt (en inbesparingspotential* på 3-9 M ) Inom familjeservicen är kostnaderna synnerliga låga i jämförelse med jämförelsekommunerna och antalet klienter som omfattas av denna service är lågt i förhållande till den motsvarande åldersgruppen. Betraktat från ett kostnadsperspektiv kan inte någon inbesparingspotential identifieras. Inom handikappservicen är kostnaderna lägre än i jämförelsekommunerna. I Österbotten finns det i jämförelse med genomsnittsnivån i landet en aning färre klienter som använder sig av den boende- och anstaltsservice som tillhandahålls av handikappservicen samt avsevärt färre klienter som använder sig av personlig assistans (en inbesparingspotential* på 6-13 M ) Kostnaderna för den socialservice som tillhandahålls för vuxna samt missbrukar- och mentalvårdstjänster är i genomsnitt en aning högre (en inbesparingspotential* på 0-1 M ) Kostnaderna för mun- och tandvården är en aning lägre än i landet i genomsnitt. I Österbotten är antalet tandläkarbesök högre och antalet munhygienistoch skötarbesök lägre än i Finland i genomsnitt. Från ett kostnadsperspektiv kan ingen inbesparingspotentliga identifieras. *Beräkningarna av inbesparingspotentialen har gjorts genom att jämföra nivån med jämförelsekommunernas nivå för Top 33 % Top 20 % 4

5 Sammanfattning av de slutgiltiga resultaten (2/2) De framtida servicebehoven kommer att bli annorlunda på grund av demografiska förändringar, nya vårdrutiner och nationella linjeringar Enligt Statistikcentralens prognoser kommer antalet över 75-åringar i Österbotten att tillta med över 50 % under de följande 15 åren. Under denna tidsperiod kommer de äldres serviceanvändning att tillta med cirka 36 %, dvs. långsammare än vad befolkningen föråldras i och med att antalet friska levnadsår tilltar Inom hälso- och sjukvården har antalet vårddagar minskat trots åldrandet bland befolkningen och även antalet operationer har hållits på en tämligen konstant nivå på grund av att t.ex. vårdrutinerna har blivit bättre och indikationerna har åtstramats. Samma utveckling förväntas fortgå även i fortsättningen En ökning av den öppenvårdsbetonade verksamheten, användningen av teknologi och de möjligheter som distansvården erbjuder, integrerade servicekedjor som planerats utgående från klientperspektiv, ökningen i antalet behandlingar som bekostas själv samt nymodiga och moderna byggnader är exempel på andra väsentliga faktorer som kommer att påverka de framtida volymerna Valfriheten kommer att påverka hur nästan alla social- och hälsovårdstjänster kommer att organiseras I jämförelse med kommunerna i top 33 % och top 20 % kan man spara M i kostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten Utvecklingsarbetet bör riktas mot den specialiserade sjukvården, servicen för äldre personer samt mottagningsverksamheten, eftersom de största kostnadsbesparingarna kan uppnås inom dessa serviceformer För att uppnå det nationella tillväxtmålet på 0,9 % kommer det att krävas stora förändringar och besparingar i Österbotten. För att uppnå detta mål måste de årliga kostnaderna i Österbotten år 2029 vara 230 M mindre än i basscenariot (mätt i penningvärdet år ) 5

6 Organiseringen av den nuvarande servicen i Österbottens landskap Österbotten VSVD Gemensamt för alla Specialiserade sjukvården inklusive psykiatrin (Vasa centralsjukhus och Malmska sjukhus i Jakobstad) Bedömningar och placeringar inom barnskyddet Malax Korsholm Vasa Vasa Laihela Vörå Jakobstad Storkyro Nykarleby Larsmo Pedersöre Kronoby Jakobstadsnejden: Gemensamt för hela området All social- och hälsovårdsservice (fr.o.m. 2010) Korsholm-Vörå: Gemensamt för hela området Primärvården Kommunernas egen produktion All social service (inkl. Åldringsservicen) Vasa: Gemensamt för hela området Primärvården Social servicen fr.o.m Korsnäs Närpes Kaskö Kristinestad K5: Gemensamt för hela området Psykosocialt center Minnesskötare Rehabiliteringen till vissa delar Enskilda befattningar i övrigt Kommunernas egen produktion Primärvården Social servicen Storkyro hör till Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt och har för avsikt att fortsätta samarbetet med Södra Österbotten Kronoby deltar i planeringen av social- och vårdservicen i Österbotten 6

7 De centrala linjeringarna i vårdreformen kommer att påverka planeringen av servicen i Österbottens landskap i avsevärd grad Den nationella styrningen förstärks Både Finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet kan styra anordnarna starkare än för tillfället Finansministeriet via utdelningen av medel SHM vid förhandlingar, bland annat samarbetet med andra landskap bl.a. till den del som gäller krävande specialsjukvård och sjukhusinvesteringar Anordningsansvaret koncentreras till 18 landskap och produktionen avskiljs från anordnandet Offentliga producenter måste bolagiseras Valfriheten begränsar anordnarens möjligheter att planera servicenätet Pengarna delas av staten till anordnarna Anordnaren har bl.a. följande uppgifter myndighetsuppgifter Beslut under tjänsteansvar, såsom tvångsvård och förmåner Marknadernas ändamålsenlighet (verkningsfullhet och incitament) Fastställande och anskaffning av de tjänster som ska tillhandahållas för kommuninvånarna Tillstånd Ansvarar för tillgången på och säkerheten i servicen Ansvarar för att verksamheten bedrivs inom ramen för anslagen Anordnaren fastställer kapitationsavgifter och priser utgående från de principer som fastställts av staten Anordnaren låter emellertid producenten fritt tillhandahålla sin service på det sätt som producenten anser vara bäst men också utveckla innovativa lösningar. En produktion som konkurrerar på marknaden måste bolagiseras Utvecklandet av verksamhetsmodeller och processer faller på bolagens ansvar, bort från landskapet Den service som omfattas av valfriheten får i fortsättningen tillhandahållas av alla producenter som uppfyller alla kriterier Klienten får välja bland producenterna 7

8 Vårdreformen påverkar Österbottens landskap både genom hur tjänsterna ordnas och hur de produceras Förutsättning Krav som är centrala för Österbottens landskap Anordnarperspektiv Omsorg för budgetansvaret i och med att finansieringsmodellen förändras Tryggande och utvecklande av informationsledarskap Säkerställande av fungerande vård- och servicekedjor Modernisering och effektivering av verksamheten för att hålla sig inom budgetramarna (i den nya finansieringsmodellen allokerar staten medel till kommunerna och underskott kan inte täckas genom t.ex. att göra ändringar i den kommunala skattesatsen). Organisering av en effektiv regional organisation och fastställande av hur den ska anpassas för behoven i regionen (t.ex. implementering av valfrihet), med vilka man kan uppnå eftertraktade kostnadsbesparingar Uppföljning av de olika producenternas kostnader, avkastning och verkningsfullhet. För detta ändamål behövs också datasystem och rapportering som stöder uppföljningen Synliggörande av skillnaderna i kvalitet, tillgång och kostnader mellan de olika alternativen Fastställande av en kapitationsmodell men även övriga ersättningssätt som kan användas inom de ramar som utfärdats av staten Planering av en fungerande helhet och modell för hur klienter anvisas till olika tjänster i syfte att förmå skapa olika serviceområden och producentöverskridande vård- och servicekedjor (t.ex. klienter som använder sig av många olika serviceformer) Informationsledarskapet möjliggörs genom insamling av uppgifter på klientnivå, analys av de insamlade uppgifterna samt genom tillgodogörande av uppgifter, exempelvis vid hänvisning av klienter med hjälp av prognostiserande analytik Producentperspektiv Bolagisering av verksamheten Förberedelserna inför att konkurrensen öppnas Planering och organisering av bolagiseringen, t.ex. servicespecifikt, områdesspecifikt Kartläggning av läget gällande konkurrenterna i syfte att möjliggöra förnuftiga bolagiseringsavgöranden Förtydligande av verksamhetens kostnadskalkyler Skapande av konkurrenskraftiga helheter Riktmärkning (benchmarking) av de bästa verksamhetsmodellerna Förbättrande av kostnadsnivån och effektiviteten inom verksamheten Planering av marknadsföring och synliggörande av framgångarna inom verksamheten 8

9 Valfriheten kommer att påverka många serviceformer Det största klientantalet inom mottagningsservicen och mun- och tandvården Konsekvenserna av valfriheten Kommentarer Specialiserade sjukvården Inom den specialiserade sjukvården kommer valfriheten att gälla enbart vissa verksamhetsformer Verksamheten inom den specialiserade sjukvården behöver inte bolagiseras till alla delar Landskapen är ålagda att samarbeta med övriga landskap i syfte att samordna den specialiserade sjukvården Vård och omsorg för äldre personer Mottagningsservice Familjeservice Enligt det förslag som Brommels arbetsgrupp gett ska servicen för äldre personer inbakas i den övriga basservicen som väljs av klienten då hon/han fått en remiss/ett beslut Sannolikt att servicen för äldre personer kommer att skötas med en servicesedel av någon typ I diskussionerna om valfriheten har öppenvårdsservicen inom primärvården utgjort en utgångspunkt, varför den sannolikt kommer att omfattas av valfriheten Enligt det förslag som Brommels arbetsgrupp gett kommer denna att utgöra en del av sortimentet på social- och hälsovårdscentralen Enligt förslaget som Brommels arbetsgrupp gett ska socialt arbete, social handledning, familjearbete, uppfostrings- och familjerådgivning höra till sortimentet på social- och hälsovårdscentralen, samtidigt som anstaltsservicen kommer att omfattas av den övriga basservicen som klienten väljer när hon/han fått en remiss/ett beslut Handikappservice (inkl. Personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård Enligt förslaget som Brommels arbetsgrupp gett ska socialt arbete, social handledning, social rehabilitering höra till sortimentet på social- och hälsovårdscentralen, samtidigt som anstaltsservicen kommer att omfattas av den övriga basservicen som klienten väljer när hon/han fått en remiss/ett beslut Enligt förslaget som Brommels arbetsgrupp gett ska socialt arbete, social handledning, social rehabilitering höra till sortimentet på social- och hälsovårdscentralen Enligt förslaget som Brommels arbetsgrupp gett ska missbrukarvården utgöra en del av sortimentet på social- och hälsovårdscentralen, samtidigt som anstaltsservicen kommer att omfattas av den övriga basservicen som klienten väljer när hon/han fått en remiss/ett beslut Enligt det förslag som Brommels arbetsgrupp get ska mun- och tandvården omfattas av en omfattande valfrihet och stöda sig på en mångproducentmodell. Klienten väljer en serviceproducent direkt utan servicestyrning. Inga klientavgifter uppbärs av personer som är under 18 år Stora konsekvenser Tämligen stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Källor: Rapporten uppgjord av Brommels arbetsgrupp; NHG analys Små konsekvenser Inga konsekvenser 9

10 Kostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten angivet per invånare är som helhet cirka 1 % högre i jämförelse med jämförbara aktörer Kostnaderna för social- och hälsovården/invånare i kommunernas bokslut (THL behovsanpassat), 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Standardiserats: THL:s behovskoefficient Kostnaderna i Österbotten är /invånare ESH Hoito ja hoiva Vastaanotto Vammaiset Perheet Aikuissosp. Päihde ja mt Suunterveys Vertailukunnat Mediankostnaderna i jämförelsekommunerna är /invånare Social servicen för vuxna inrymmer avsevärda poster av kommunandelar som är förknippade med utkomstskydd och arbetsmarknadsstöd. Rådgivningar, skol- och studenthälsovården har inberäknats i kostnaderna för mottagningarna. Boksluten för år 2015 i kommunerna i Österbotten, Kronoby för år. Jämförelsekommunerna (Kuntamaisema). Kostnaderna i form av driftskostnader 10

11 År var de behovsanpassade nettoutgifterna för social- och hälsovården i Österbotten cirka 5,4 % högre än i landet i övrigt Obs! Sifferuppgifterna är inte helt jämförbara med den tidigare stordian Behovsanpassade nettoutgifter för social- och hälsoväsendet (), /invånare Terveystoimen nettokustannukset Sosiaalitoimen nettokustannukset Källor: Sotkanet 11

12 Inbesparingspotentialen i kostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten är cirka M beroende på om inbesparingen jämförs med kommunerna i Top 33 % eller i Top 20 % Inbesparingspotentialen i kostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten (2015) i förhållande till jämförelsekommunerna Pohjanmaa Mediaani Top 33% Kustannukset (M ) Top 20% 50 0 ESH (somaattinen) Vastaanotto Ikäihmisten hoito ja hoiva Lasten sijoitukset, avohuolto ja psykiatria Aikuissosiaali, päihde & mt, aikuispsykiatria Toimeentulo- ja työm.tuki Vammaispalvelut Suun th Skillnaden till mediankommu nen (M ) Skillnaden till top 33% Skillnaden till top 20%

13 De största identifierade inbesparingspotentialerna återfinns i hälso- och sjukvårdsservicen samt äldrevården och -omsorgen Service Nuvarande kostnader M Identifierad inbesparingspotential Källan för besparingen Specialiserad sjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagning Familjeservice 225,2 M M 182,1 M 0-15 M 56,4 M 0-9 M 22,5 M 0 M Bäddavdelningsvården samordnas tillsammans med primärvården i syfte att minska antalet vårddagar och besök SHM:s rekommendationer och med en servicestruktur där man använder sig av de bästa rutinerna samt där närståendevården och hemvården utökas samt användningen av den tunga anstalts- och boendeservicen minskas Ändamålsenlighet i användningen av servicen (framförallt antalet skötarbesök är högt i jämförelse med Finland i övrigt) Tryggande av en stark öppenvårdsservice och förebyggande serviceformer Handikappservice Social service för vuxna samt missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 52,0 M 6-13 M 45,2 M 0-1 M 17,4 M 0 M Reducering av de kommunspecifika skillnaderna och genom att utarbeta en ännu smidigare servicestruktur Reducering av kommunspecifika skillnader En effektiv planering av resursanvändningen där man tillgodogör tandvårdare munhygienister så mycket som möjligt TOTALT 599,8 M M 13

14 För att uppnå det nationella tillväxtmålet på 0,9 % kommer det att krävas stora förändringar och besparingar i Österbotten Den euromässiga storleksklassen påverkas av hur besparingarna infaller åren Nettokostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten (milj. euro mätt i penningsvärdet år ) Besparingar i jämförelse med Top 20: Genom att uppnå den nivå som kommunerna i TOP 20 (-69 M ) ** och sedan målnivån för tillväxten (0,9 %) underskrider man den nivå som uppställts som mål Den historiska kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården i Finland på 2,2 % ligger också nära SHM:s modell för sociala utgifter (2,4% tillväxt årligen) **. Med den historiska tillväxten i Finland skulle kostnaderna vara 94 M lägre än den nuvarande tillväxten, men 136 M större än målnivån SHM:s mål är en tillväxt på 0,9 %: För att uppnå detta mål förutsätts det att de årliga kostnaderna i Österbotten är 230 M mindre än i basscenariot (mätt i penningvärdet år ) Besparingar i jämförelse med Top 33: Genom att uppnå den nivå som kommunerna i TOP 33 (-40 M ) ** och sedan målnivån för tillväxten (0,9 %) kommer man nära målnivån Terveystoimen historialliset nettokustannukset Sosiaalitoimen historialliset nettokustannukset* Pohjanmaan historiallinen kehitys (3%) Suomen historiallinen kehitys (2,2 %) 200 Tavoite: 0,9% kasvu Säästöt Top 33 tasolle 0 Säästöt Top 20 tasolle *Innehåller kostnaderna för barnomsorgen ** SHM & FM: Besparingsmekanismerna i vårdreformen (preliminär tjänstemannautredning ); ***Med beaktande av den genomsnittliga tillväxten av kostnaderna för social- och hälsovården i Finland Källor: Sotkanet, Nettokostnaderna har fastställts enligt penningvärdet år utgående från prisindexet för social- och hälsovården. 14

15 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

16 De centrala linjeringarna i vårdreformen kommer att påverka planeringen av servicen i Österbottens landskap i avsevärd grad Den nationella styrningen förstärks Både Finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet kan styra anordnarna starkare än för tillfället Finansministeriet via utdelningen av medel SHM vid förhandlingar, bland annat samarbetet med andra landskap bl.a. till den del som gäller krävande specialsjukvård och sjukhusinvesteringar Anordningsansvaret koncentreras till 18 landskap och produktionen avskiljs från anordnandet Offentliga producenter måste bolagiseras Valfriheten begränsar anordnarens möjligheter att planera servicenätet Pengarna delas av staten till anordnarna Anordnaren har bl.a. följande uppgifter myndighetsuppgifter Beslut under tjänsteansvar, såsom tvångsvård och förmåner Marknadernas ändamålsenlighet (verkningsfullhet och incitament) Fastställande och anskaffning av de tjänster som ska tillhandahållas för kommuninvånarna Tillstånd Ansvarar för tillgången på och säkerheten i servicen Ansvarar för att verksamheten bedrivs inom ramen för anslagen Anordnaren fastställer kapitationsavgifter och priser utgående från de principer som fastställts av staten Anordnaren låter emellertid producenten fritt tillhandahålla sin service på det sätt som producenten anser vara bäst men också utveckla innovativa lösningar. En produktion som konkurrerar på marknaden måste bolagiseras Utvecklandet av verksamhetsmodeller och processer faller på bolagens ansvar, bort från landskapet Den service som omfattas av valfriheten får i fortsättningen tillhandahållas av alla producenter som uppfyller alla kriterier Klienten får välja bland producenterna 16

17 Vårdreformen inrymmer tre delområden om vars detaljer regeringen ska bereda ett förslag under sommaren 1. FASER Strukturreform och anordnande områden NUVARANDE STRUKTUR Specialsjukvården: 20 sjukvårdsdistrikt Primärvården och socialvården: ~200 kommuner och samkommuner FRAMTIDA STRUKTUR Diffust hur anordnandemodellen och servicelöftet ska inskrivas i lagen om ordnande av social- och hälsovården Den framtida strukturen kan innehålla följande aktörer (rollerna är inte klara): Staten: Vårdlinjeringar och finansiering 5 vårdsamarbetsområden (främjar samarbete och sköter den centraliserade servicen) 18 landskap (ordnar vårdservicen) STATUS Det senaste förslaget av Pöystis grupp Regeringens proposition till lag om ordnande av social- och hälsovård ska ges på sommaren 2016 och till riksdagen i november De nya vårdområdena inleder sin verksamhet i januari Enkanalsfinansierin g Finansieringen har skötts via flera olika kanaler: staten, kommuner, FPA och försäkringsbolag Mångkanalsfinansieringen förenklas, vilket torde betyda att fpa-ersättningarna faller bort Finansieringsmedlen insamlas via staten och staten delar ut medel till landskapen (den kommunala skattesatsen minskar och den statliga skattesatsen ökar) Klientavgifterna torde kvarstå på nuvarande sätt Den slutrapport där man behandlar Brommels arbetsgrupps enkanalsfinansiering och valfrihet färdigställdes Regeringens proposition till finansiering ges sannolikt i augusti Ökad valfrihet Patienterna kan välja sin hälsostation inom en offentlig producents system. Privat service finansieras själv, via FPA eller försäkringsbolag Med valfrihet avses att en patient kan välja vårdplats men inte vårdnivå eller Den slutrapport där man behandlar vårdinnehåll på den service som Brommels arbetsgrupps tillhandshålls på primärnivån enkanalsfinansiering och valfrihet Servicen tillhandahålls i huvudsak vid social- färdigställdes och hälsovårdscentraler, men Regeringens proposition angående serviceomfattningen är ännu öppen lagstiftningen om valfrihet på (Förslaget av Brommels arbetsgrupp utlåtanderunda i november 2016 inrymmer 11 serviceformer). Varje medborgare måste inskriva sig för bestämd tid hos en serviceproducent som tar ett totalansvar för medborgarens servicebehov 17

18 I enlighet med det nuvarande förslaget ska organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna basera sig på klientens valfrihet och en separation av anordnare och producenter Den nuvarande modellen är enbart ett förslag som uppgjorts av en expertgrupp och den torde genomgå förändringar i den slutliga beredningen Skatteintäkter till staten Staten Staten fördelar pengarna och fastställer uppgifterna för landskapen Landskap Tillsyn av producenter, rapportering och kvalitet Klientavgifter Myndighetsbeslut Anordnare Ägare Anordnaren ingår ett avtal med producenten och betalar producenten* Klient/Skattebetalare Klienten väljer en producent på basnivån Producent (offentliga, offentligt ägda bolag, privata eller tredje sektorn) *Den ersättning som erläggs producenten genom offentliga medel för samma service är enhetlig för offentliga och privata aktörer samt aktörer inom den tredje sektorn. Ersättningen till ackrediterade serviceproducenter hörande till producentringen erläggs kapitationsbaserat. Härtill erläggs sannolikt hälso- och välfärdsbaserade incitament *Källor: SHM, NHG analys 18

19 I den rapport som Brommels arbetsgrupp uppgjort har man gett förslag till hur valfriheten kunde omsättas i praktiken samt hur tjänsterna kunde finansieras Brommels arbetsgrupps förslag till valfrihet och vilka tjänster som ska omfattas av ett offentligt servicelöfte. Social- och hälsovårdscentralen Klienten väljer en bestämd social- och hälsovårdscentral, som kan bytas med sex månaders mellanrum. Centralen kan upprätthållas av en offentlig eller privat producent eller en producent inom den tredje sektorn. Centralen skulle fungera som portvakt och bedöma medborgarens behov och rätt till övriga befintliga social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten. Tjänster som produceras av social- och hälsovårdscentralen: Socialt arbete i enlighet med lagen och socialvård Social styrning Social rehabilitering Familjearbete Missbrukararbete Mentalvårdsarbete Uppfostrings- och familjerådgivning Allmänläkarmottagning Självständig hälsovårdar- och sjukskötarmottagning Barn- och mödrarådgivning Övrigt förebyggande arbete och arbete som främjar hälsan Övrig basservice och specialservice Brommels arbetsgrupps förslag till finansieringen av tjänsterna Klienten väljer serviceproducent efter att social- och hälsovårdscentralen gett en remiss eller anvisat klienten till någon serviceform eller om klienten av myndighet fått ett förmånsbeslut till någon av följande tjänster Hemservice Hemsjukvård Boendeservice Anstaltsservice Service som stöder rörlighet Rehabilitering och terapitjänster Skol- och studenthälsovården Mun- och tandvård Övriga specialtjänster (t.ex. närings- eller talterapi och fotvård) Specialservice som landskapet tillhandahåller enligt de principer som fastställts av staten Pengarna följer med medborgaren dvs. den offentliga penningandelen allokeras till den producent som klienten valt. Den ersättning som erläggs producenten genom offentliga medel för samma service är enhetlig för offentliga och privata aktörer samt aktörer inom den tredje sektorn. Det råder en tävling i kvalitet inte i pris mellan producenterna De ackrediterade serviceproducenterna som tillhör producentringen erläggs en kapitationsbaserad ersättning för de tjänster som tillhandahålls av social- och hälsovårdscentralen. Härtill erläggs sannolikt hälso- och välfärdsbaserade incitament. Olika finansieringsformer kan användas för olika klientgrupper Då det gäller de övriga bastjänsterna fastställs finansieringsmodellerna per serviceform. En prestationsbaserad ersättning eller en kombination av fasta och variabla finansieringsrater som lämpar sig för karaktären på servicen. I väldefinierade serviceformer kan man alternativt använda sig av en fast ersättning för en vårdepisod ( produkt- eller paketpris ), vilken kan inrymma tilläggsrater som är förknippade med verkningsfullhet, eller en personlig budgetering. De fastställda klientavgifterna erläggs serviceproducenten Staten beslutar (genom förordning) om hurdana klientavgifter som ska uppbäras, vilka är enhetliga för samma tjänster oberoende av producent Källor: SHM 19

20 I framtiden kommer landskapet bli kvar med uppgifter som är förknippade med anordnandet av servicen Arbetsfördelningen inom socialoch hälsovårdsservicen på riksnivå 18 Landskap 5 Samarbetsområden 5 universitetssjukhus Statens uppgifter: Arbetsfördelningen på riksnivå Arbetsfördelningen för uppgifter som överskrider områdesgränserna Linjeringar som gäller anordnande av produktion Vittgående investeringar Övriga åtgärder förknippade med servicetillgången Styrning av informationsadministration och IKT Avtalsmässig styrning av landskapen Samarbetsområdenas uppgifter: Centraliserade uppgifter inom mera krävande service Sammanjämkning av servicestrukturen, investeringar och service Utveckling och kompetenscentrum, central för prehospital akutsjukvård, samarbetsuppgifter och - forum Samarbetsavtal Källor: SHM, Tuomas Pöystis förslag Arbetsfördelningen i Österbottens landskap Larsmo Jakobstad Kronoby Pedersöre Nykarleby Korsholm Vörå Vasa Vasa Laihela Malax Korsnäs Närpes Kaskö Kristinestad Landskapets uppgifter (anordnare): social- och hälsovård Räddningsväsendet Landskapsförbundens uppgifter Regionala utvecklingsuppgifter och uppgifter förknippade med främjande av näringslivet Miljö- och hälsoskydd Styrning och planering av områdesanvändning Främjande av landskapets identitet och kultur Övrig regional service som ålagts landskapen i lag Samarbetet mellan landskapen Serviceproducenternas uppgifter (producenter) Serviceproduktion av offentliga och privata serviceproducenter samt serviceproducenter inom den tredje sektorn 20

21 Vårdreformen påverkar Österbottens landskap både genom hur tjänsterna ordnas och hur de produceras Förutsättning Krav som är centrala för Österbottens landskap Anordnarperspektiv Omsorg för budgetansvaret i och med att finansieringsmodellen förändras Tryggande och utvecklande av informationsledarskap Säkerställande av fungerande vård- och servicekedjor Modernisering och effektivering av verksamheten för att hålla sig inom budgetramarna (i den nya finansieringsmodellen allokerar staten medel till kommunerna och underskott kan inte täckas genom t.ex. att göra ändringar i den kommunala skattesatsen). Organisering av en effektiv regional organisation och fastställande av hur den ska anpassas för behoven i regionen (t.ex. implementering av valfrihet), med vilka man kan uppnå eftertraktade kostnadsbesparingar Uppföljning av de olika producenternas kostnader, avkastning och verkningsfullhet. För detta ändamål behövs också datasystem och rapportering som stöder uppföljningen Synliggörande av skillnaderna i kvalitet, tillgång och kostnader mellan de olika alternativen Fastställande av en kapitationsmodell men även övriga ersättningssätt som kan användas inom de ramar som utfärdats av staten Planering av en fungerande helhet och modell för hur klienter anvisas till olika tjänster i syfte att förmå skapa olika serviceområden och producentöverskridande vård- och servicekedjor (t.ex. klienter som använder sig av många olika serviceformer) Informationsledarskapet möjliggörs genom insamling av uppgifter på klientnivå, analys av de insamlade uppgifterna samt genom tillgodogörande av uppgifter, exempelvis vid hänvisning av klienter med hjälp av prognostiserande analytik Producentperspektiv Bolagisering av verksamheten Förberedelserna inför att konkurrensen öppnas Planering och organisering av bolagiseringen, t.ex. servicespecifikt, områdesspecifikt Kartläggning av läget gällande konkurrenterna i syfte att möjliggöra förnuftiga bolagiseringsavgöranden Förtydligande av verksamhetens kostnadskalkyler Skapande av konkurrenskraftiga helheter Riktmärkning (benchmarking) av de bästa verksamhetsmodellerna Förbättrande av kostnadsnivån och effektiviteten inom verksamheten Planering av marknadsföring och synliggörande av framgångarna inom verksamheten 21

22 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

23 Kostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten per invånare är som helhet cirka 1 % högre i jämförelse med jämförbara aktörer Kostnaderna för social- och hälsovården/invånare i kommunernas bokslut (THL behovsanpassat), 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Standardiserats: THL:s behovskoefficient ESH Hoito ja hoiva Vastaanotto Vammaiset Perheet Aikuissosp. Päihde ja mt Pohjanmaan Suunterveys Kostnaderna i kustannus on Österbotten är /asukas /invånare Vertailukunnat Mediaanikustannus Mediankostnaderna i jämförelsekommunerna vertailukunnilla on är /asukas /invånare Social servicen för vuxna inrymmer avsevärda poster av kommunandelar som är förknippade med utkomstskydd och arbetsmarknadsstöd. Rådgivningar, skol- och studenthälsovården har inberäknats i kostnaderna för mottagningarna Boksluten för år 2015 i kommunerna i Österbotten, Kronoby för år. Jämförelsekommunerna (Kuntamaisema). Kostnaderna i form av driftskostnader 23

24 År var de behovsanpassade nettoutgifterna för social- och hälsovården i Österbotten cirka 5,4 % högre än i landet i övrigt Obs! Sifferuppgifterna är inte helt jämförbara med den tidigare stordian Behovsanpassade nettoutgifter för social- och hälsoväsendet (), /invånare Terveystoimen nettokustannukset Sosiaalitoimen nettokustannukset Källor: Sotkanet 24

25 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (inkl. personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

26 Kostnaderna för den specialiserade sjukvården är tämligen höga i jämförelse med jämförelsekommunerna Kostnaderna för den specialiserade sjukvården/invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Kronobys specialiteter kunde inte sorteras Österbottens kostnad är /invånare Kirurgia Sisätaudit Lastentaudit Neurologia Keuhkosairaudet Psykiatria (aikuiset) Muut erikoisalat Muu ESH Vertailukunnat Mediankostnaden för jämförelsekommunerna är /invånare Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Uppgifterna för jämförelsekommunerna från år. Övriga specialiteter inrymmer barn- och ungdomspsykiatrin. 26

27 Både antalet öppenvårdsbesök och vårddagar är när de ställs i relation till invånarantalet högre än i landet i övrigt Öppenvårdsbesöken inom den somatiska specialiserade sjukvården (besök/1 000 invånare) Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Kruunupyy Vöyri Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Vårddagarna inom den somatiska specialiserade sjukvården (dagar/1 000 invånare Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Kruunupyy Vöyri Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Källor: Sotkanet 27

28 Inom vissa specialiteter tillhandahåller man fler behandlingar än i de övriga centralsjukhussjukvårdsdistrikten, men som helhet ligger antalet vårddagar på genomsnittsnivå Behovsanpassade vårddagar inom spec.sjukv./1 000 invånare () Psykiatria Muut erikoisalat Syöpätaudit KNK Silmätaudit Neurokirurgia Keuhkosairaudet Lastentaudit Neurologia Naistentaudit ja synnytykset Sisätaudit Kirurgia Reducering av användningen av servicen till den nivå som råder i de övriga sjukvårdsdistrikten Specialitet Vårddagsnivån i jämförelse med övriga sjukvårdsdistrikt Inbesparingspote ntialen i vårddagar Psykiatri Under genomsnittet 0 Kirurgi Under genomsnittet 0 Inremedicin 2 % -500 Gynekologi och förl.. 17 % Neurologi Under genomsnittet 0 Lungsjukdomar Under genomsnittet 0 Barnsjukdomar 33 % Ögonsjukdomar Under genomsnittet 0 KNK Under genomsnittet 0 Övriga specialiteter 75 % Totalt Under genomsnittet 0 Källor: THL, SotkaNet 28

29 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (inkl. Personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

30 De sammanräknade kostnaderna för äldreservicen är på genomsnittsnivå i jämförelsen Vanhuspalveluiden kustannukset / yli 75-v asukas, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on /yli 75-v asukas Lyhyt- ja pitkäaikaishoito (sis. TK-osastot) Asumispalvelut Kotihoito Omaishoidontuki Vertailukunnat Mediaanikustannus vertailukunnilla on /yli 75-v asukas Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta. Vertailukuntien tiedot vuodelta. 30

31 Det stora antalet över 85-åringar förklarar kostnaderna för Kostnader äldreservicen för äldreservicen i Österbotten per över 85-åringar är de minsta i jämförelse med jämförelsekommunerna Kostnaderna för äldreservicen/över 85-åriga invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Österbottens kostnad är /över 85-årig invånare Lyhyt- ja pitkäaikaishoito (sis. TK-osastot) Asumispalvelut Kotihoito Omaishoidontuki Vertailukunnat Mediankostnaderna i jämförelsekommunern a är /över 85-årig invånare Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. 31

32 I jämförelse med övriga Finland och SHM:s kvalitetsrekommendationer borde man i Österbotten minska på tung boendeservice och öka på närståendevård och hemvård Servicestrukturen över 75+ -åringar, % som omfattas av servicen 40% 30% 20% 10% 0,5 % 0,5 % 0,5 % 1,7 % 2,0 % 1,8 % 4,2 % 3,4 % 3,4 % 6,3 % 6,9 % 7,1 % 0,6 % 0,5 % 0,6 % 12,5 % 12,8 % 12,2 % 0,4 % 1,8 % 2,6 % 7,8 % 0,9 % 12,9 % 0,6 % 1,4 2,6 % 6,7 % 1,0 % 11,8 % 2% 6% 13% 3% 7% 14% ESH vuodeosastohoito TK-lyhytaikaishoito Vanhainkodit ja pitkäaikaishoito Tehostettu palveluasuminen Palveluasuminen Säännöllinen kotihoito Omaishoito 0% 4,3 % 4,3 % 4,5 % 4,9 % 4,5 % Pohjanmaa 2011 Pohjanmaa 2012 Pohjanmaa Pohjanmaa Koko Suomi 6% 7% Laatusuositus Laatusuositus alaraja* yläraja* *Kvalitetsrekommendationen inrymmer inga rekommendationer för kortvarig vård på HVC eller för bäddavdelningsvård inom spec.sjukv. Källor: Sotkanet, SHM 32

33 Servicestrukturen för över 75-åringar varierar mycket i de olika kommunerna Servicestrukturen över 75+ -åringar, % som omfattas av servicen Omaishoito Säännöllinen kotihoito Palveluasuminen Teh.pal asuminen Vanhainkoti TK-pitkäaikaishoito TK-lyhytaikaishoito 40% 30% 20% 10% 0% Vasa Jakobstad KORSHOLM S KOMMUN Pedersöre Närpes LAIHIA Nykarleby Krist.kaup. Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Källor: Sotkanet 33

34 Klientantalet inom Vasa stads närståendevård har tilltagit samtidigt som man lyckats minska på den långvariga vården på hvc i avsevärd grad Vasa stads klientantal inom äldreservicen % % 2% % 222 3% 136 9% Omaishoito Kotihoito oma toiminta Tehostettu palveluasuminen Vanhainkodit Tk pitkäaikaishoito Tk lyhytaikaishoito 2015 I Vasa stad har klientantalet inom närståendevården tilltagit med 22 % (-2015) Inom hemvården har det totala antalet klienter tilltagit med 3 % Hemvården som sköts i egen regi har tilltagit med 18 % medan antalet köptjänster har minskat med 34 % Långvarig vård på Hvc har kunnat minskas med -67 % (-2015), även om antalet klienter i behov av intensifierad vård har tilltagit en aning, framförallt Källor: Uppgifterna tillställda av kommunerna i Österbotten 34

35 I Jakobstadsnejden har lyckat minska antalet vårddagar för tung service Antalet hemvårdsbesök (1000 besök) % Vårddagar(1000 dagar) % % 53-41% % Kotihoito 0 Tehostettu palveluasuminen Vanhainkodit Tk pitkäaikaishoito Tk lyhytaikaishoito I Jakobstadsnejden har hemvården samt den intensifierade boendeservicen tilltagit i avsevärd grad Tunga vårddagar på åldringshem och långvårdsavdelningar på hvc har kunnat minskas i avsevärd grad Källor: Uppgifterna tillställda av kommunerna i Österbotten 35

36 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (inkl. Personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Tulevat palvelutarpeet 5 Integroitujen palveluiden kustannusskenaariot

37 Kostnaderna per invånare för mottagningsverksamheten ligger på mediannivå i jämförelse med jämförelsekommunerna Kostnaderna för mottagningsverksamheten/invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 331 /asukas Vastaanotto Tukipalvelut Kuntoutus Neuvola Koulu- ja opisk.terveydenhuolto Yhteispäivystys Vertailukunnat Mediaanikustannus vertailukunnilla on 343 /asukas Vastaanotto Terveysneuvonta Tukipalvelut Kostnaderna för öppenvården kunde i alla kommuner inte fördelas på detta sätt Korsnäs köper sin primärvård av Malax, kostnaderna har fördelats jämt mellan kommunerna Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. 37

38 Variation i antalet skötar- och läkarbesök i kommunerna i Österbotten har man klart fler besök än i landet i genomsnitt Antalet läkar- och skötarbesök (besök/invånare) Lääkärikäynnit Hoitajakäynnit Yhteensä 5,0 4,4 4,0 3,9 3,0 2,0 1,9 1,1 3,4 2,0 2,0 1,3 3,1 1,9 3,2 1,5 1,9 0,9 2,1 2,9 1,1 2,6 2,7 1,6 1,7 2,1 1,2 2,5 1,4 3,3 2,3 2,8 2,5 1,4 2,0 1,0 1,0 0,9 1,4 0,8 1,2 1,7 1,0 1,8 1,8 1,0 1,0 0,9 1,1 0,9 1,6 1,1 1,0 0,0 Källor: Sotkanet 38

39 I Österbotten har antalet skötarbesök tilltagit snabbare under de senaste åren än i Finland i övrigt Utvecklingen gällande antalet läkar- och skötarbesök (besök/invånare) 3,0 2,5 2,5 2,0 2,1 2,1 2,0 2,0 2,0 1,6 1,4 1,0 Hoitajakäynnit Lääkärikäynnit 1,0 1,1 1,0 0, Österbotten exkl. Storkyro Fastlandsfinland Källor: Sotkanet 39

40 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (Sis. personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

41 Servicen för barn, ungdomar och familjer ligger på en avsevärt lägre nivå än i jämförelsekommunerna Kostnaderna för barn, unga och familjer/under 18-årig invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Serviceformerna kan inte separeras Österbottens kostnader är 641 / under 18-åring Kostnaderna för placeringen kan inte åtskiljas i alla kommuner Lastensuojelun sijoitukset Lastensuojelu Muut palvelut Psykiatria (lapset ja nuoret) Vertailukunnat Mediankostnaderna i jämförelsekommunern a är /under 18-åring Sijoitus kodin ulkopuolelle Lasten avopalvelut Psykiatria (lapset ja nuoret) Granskningen inrymmer inte rådgivningar eller skol- och studenthälsovård Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. 41

42 Antalet klienter inom anstaltsvård och familjevård som tillhandahålls av barnskyddet ligger på en avsevärt lägre nivå än i landet i genomsnitt Klienter inom anstalts- och familjevård som tillhandahålls av barnskyddet/per 1000 under 18-åriga personer 12,0 10,0 8,0 10,2 10,3 10,6 10,7 10,6 I Österbotten finns det ett ringa antal klienter som vårdas inom anstalts- och familjevård i förhållande till antalet 18-åriga personer 6,0 4,0 4,2 4,7 4,8 4,7 4,7 Perhehoito Muu laitoshuolto Lastensuojelulaitokset Ammatilliset perhekodit De låga kostnaderna för anstalts- och familjevården beror till stor del på den ringa användningen av denna service 2,0 0, Österbotten exkl. Storkyro Fastlandsfinland Källor: Sotkanet 42

43 Även antalet barn och familjer som använder sig av den service som tillhandahålls inom öppenvården är ringa i jämförelse med genomsnittsnivån i landet Klienter inom uppfostrings- och familjerådgivningen, (per under 18-åriga personer) Barnfamiljer som fått hjälp av hemvården, (% av barnfamiljerna) ,0 % 60 3,0 % ,0 % 1,8 % 1,5 % 20 1,0 % 0 0,0 % Källor: Sotkanet 43

44 Antalet besök hos barn- och mödrarådgivningen är en aning färre än i jämförelse med genomsnittsnivån i Finland Barnrådgivningsbesök, (besök per 0-7-årig person) 4,0 Skolhälsovårdsbesök, (besök per 7-18-årig person) 4,0 Mödrarådgivningsbesök, (besök per 7-18-årig person) 2,0 3,3 3,0 3,0 3,0 1,5 2,3 2,3 1,2 2,0 2,0 1,0 0,9 1,0 1,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa Manner-Suomi Källor: Sotkanet 44

45 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (Sis. personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

46 Kostnaderna för handikappservicen i Österbotten är högre än genomsnittsnivån i landet i övrigt Handikappkostnaderna anpassade enligt antalet personer som FPA beviljat handikappförmåner/invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Vammaispalvelu Kehitysvammaisten asumis- ja laitospalvelut Österbottens kostnad är 397 /Person som FPA beviljat handikappförmåner Personer som FPA beviljat handikappförmåner/invånare Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa 6,3 % 6,5 % 3,9 % 6,6 % 6,5 % 5,3 % 7,1 % 5,6 % 6,3 % 5,1 % 4,8 % 4,9 % 6,2 % 5,4 % Pohjanmaa 5,5 % Vertailukunnat Mediankostnaden i jämförelsekommunerna är 349 / Person FPA beviljat handikappförmåner Vähiten vammaisia Min 10% Suomessa keskimäärin Mediaanikunta Top 10% Eniten vammaisia 2,6 % 4,5 % 7,1 % 7,1 % 9,7 % 12,5 % 0% 5% 10% 15% Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. Källor: kommunernas bokslut & THL. Befolkningsuppgifter och förmånstagare för år 2015 Antalet personer som får handikappförmåner i Österbotten är tämligen lågt 46

47 I Österbotten har man en aning färre personer som använder sig av boende- och anstaltsservice som tillhandahålls av handikappservicen i jämförelse med genomsnittsnivån i landet i övrigt Klienter inom handikappservicen per 1000 personer som erhåller handikappförmåner via FPA Kehitysvammaisten tuettu asuminen Kehitysvammaisten ohjattu asuminen Kehitysvammaisten autettu asuminen Kehitysvammalaitokset Österbotten exkl. Storkyro Fastlandsfinland Källor: SotkaNet, FPA 47

48 I Österbotten finns det avsevärda variationer i användningen av handikappservice mellan kommunerna Klienter inom handikappservicen per 1000 personer som erhåller handikappförmåner via FPA, Henkilökohtainen apu Kehitysvammaisten tuettu asuminen Kehitysvammaisten ohjattu asuminen Kehitysvammaisten autettu asuminen Kehitysvammalaitokset Källor: SotkaNet, FPA 48

49 Den service som tillhandahålls av handikappservicen motsvarar till täckningsgrad det övriga Finland Men det finns emellertid skillnader mellan kommunerna i Österbotten Klienter inom öppenvårdsservicen för handikappade/antalet personer som erhåller handikappförmån av FPA () 6% Ändringsarbeten i bostad Tolkningstjänster 15% Arbets- och dagverksamhet 50% Transportservice 5% 12% 40% 4% 9% 30% 3% 6% 20% 2% 1% 3% 10% 0% 0% 0% Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Källor: FPA, SotkaNet 49

50 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (Sis. Personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

51 De tjänster som sociala arbetet för vuxna tillhandahåller är dyrare än i genomsnitt Kostnaderna för socialt arbete som tillhandahålls för vuxna och förmåner som beviljas till vuxna/invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Aikuissosiaalityö Kunt. työtoiminta, työllisyyspalv. Toimeentulotuki Työmarkkinatuen kuntaosuus Pohjanmaa Österbottens kostnad är 149 / invånare utan förmåner Vertailukunnat Mediankostnaden i jämförelsekommunerna är 132 /invånare utan förmåner Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. 51

52 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (Sis. Personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

53 Missbrukar- och mentalvårdsservicen är en aning förmånligare än i genomsnitt I Vasa och Närpes är kostnaderna högre Kostnaderna för missbrukar- och mentalvården/över 20-årig person, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa ESH psykiatria MT palvelut Päihdepalvelut Uppgifterna för Österbotten och jämförelsekommunerna var inte i ett enhetligt format, varför slutna och öppna mentalvårdstjänster samt missbrukartjänster inte kunde klassificeras separat Framförallt så vart det svårt att separera de öppna mentalvårdstjänsterna från mottagningstjänsterna Pohjanmaa Österbottens kostnad är 239 /över 20-årig person Vertailukunnat Mediankostnaden i jämförelsekommunerna är 284 /över 20-årig person MT laitoshoito MT avopalvelut Päihdepalvelut Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. 53

54 Då det sociala arbetet för vuxna granskas i samband med missbrukar- och mentalvårdsarbetet ökar skillnaden mellan Vasa och de övriga kommuner ännu mer Kostnaderna för mentalvårds- och missbrukarservicen & social service för vuxna/över 20-åriga invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Mielenterveys- ja päihdepalvelut Aikuissosiaalityö Kunt. työtoiminta, työllisyyspalv. Toimeentulotuki Työmarkkinatuen kuntaosuus Pohjanmaa Österbottens kostnad är 361 /över 20-årig invånare Vertailukunnat Mediankostnaderna i jämförelsekommunerna är 466 /över 20-årig invånare Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. 54

55 I Österbotten finns det få klienter inom den psykiatriska anstaltsvården och på de psykiatriska rehabiliteringshemmen i jämförelse med det övriga Finland Utvecklingen av antalet klienter som vårdas på psykiatrisk anstalt och rehabiliteringshem per invånare (VSVD) Asukasmäärät per asukasta Psykiatrinen laitoshoito Ympärivuorokautinen Ei-ympärivuorokautinen 2,0 1,6 1,2 0,8 0,4-1,4 1,4 1,3 1,4 1,5 1,6 1,5 1, Antalet klienter som vårdas på psykiatrisk anstalt och rehabiliteringshem per invånare () PSSHP ESSHP LSHP PKSSK PPSHP Carea PHSOTEY Kainuu ISSHP EPSHP Eksote KSSHP LPSHP PSHP HUS VSSHP KPSHP KHSHP VSHP SatSHP 0,0 1,0 2,0 3,0 0,8 0,7 1,3 1,7 1,3 0,8 3,4 3,2 0,7 0,8 1,7 3,2 0,7 0,7 0,7 1,3 1,0 1,5 1,1 1,2 0,7 3,1 3,0 2,9 0,6 0,8 1,2 2,7 1,3 0,4 0,9 2,6 0,9 1,4 0,2 2,5 0,6 1,1 0,8 2,5 0,4 0,5 0,8 0,6 0,7 0,6 0,7 0,9 0,6 0,8 0,9 1,1 1,1 0,8 0,9 0,8 0,6 0,4 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 2,1 Laitoshoito 0,7 0,7 0,6 2,1 Ympärivuorokautinen 0,6 0,9 0,4 1,9 0,7 0,6 0,5 1,9 Ei-ympärivuorokautinen 0,6 1,1 0,1 1,8 Källor: Sotkanet 55

56 Även antalet mentalvårdsbesök hos vuxna är ringa i jämförelse med det övriga Finland Antalet mentalvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården och primärvården för över 18-åringar per personer i motsvarande ålder (VSVD) Aikuisten mielenterveyskäynnit / asukasta Psykiatria Perusterveydenhuolto Antalet mentalvårdsbesök för vuxna (primärvården + specialsjukvården)/1 000 personer i motsvarande ålder () Kainuu PSHP Eksote EPSHP LPSHP SatSHP KSSHP ISSHP VSSHP ESSHP PKSSK KPSHP HUS PHSOTEY LSHP KHSHP Carea VSHP PPSHP PSHP Psykiatria Perusterveydenhuolto Källor: Sotkanet 56

57 Användningen av mentalvårdsservicen varierar dock avsevärt mellan kommunerna i Österbotten Antalet klienter som vårdas på psykiatrisk anstalt och rehabiliteringshem per över 18-årig person (VSVD) Psykiatrian laitoshoito Kuntoutuskodit ympärivrk Kuntoutuskodit ei-ympärivrk Antalet mentalvårdsbesök för vuxna (primärvården + specialsjukvården)/1 000 personer i motsvarande ålder () Psykiatria Perusterveydenhuolto Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersöre Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Krist.kaup. Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen 1,1 0,5 0,3 0,3 0,30,00,3 0,6 0,5 0,40,00,4 0,5 0,4 0,30,00,3 1,0 1,0 0,2 0,00,2 1,1 0,4 1,7 1,3 1,1 0,0 1,4 1,0 0,01,1 0,8 1,9 2,4 2,2 1,1 2,8 0,02,9 2,5 3,3 Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersöre Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Krist.kaup. Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Källor: Sotkanet 57

58 Antalet missbrukarsjukdomar och klienter hos A-kliniker är lågt även om antalet boendedagar ligger på genomsnittsnivån i landet Antalet boendedagar inom anstaltsvård och boendeservice som tillhandahålls av missbrukarvården/1 000 invånare () KSSHP Carea ESSHP PHSOTEY HUS PSSHP Eksote PSHP VSSHP SatSHP LPSHP KHSHP VSHP KPSHP PKSSK LSHP 1948 EPSHP PPSHP ISSHP Kainuu Laitoshoito Asumispalvelut Vårdperioderna för personer som fyllt 25 år med missbrukarsjukdomar/1 000 personer i motsvarande ålder () KPSHP PKSSK LPSHP PSSHP SatSHP Kainuu ESSHP LSHP PPSHP EPSHP PHSOTEY KSSHP KHSHP PSHP Eksote Carea ISSHP VSSHP HUS VSHP ,5 11,6 10,7 9,7 8,6 8,5 8,4 8,4 8,0 7,9 7,3 7,0 5,9 5,8 5,5 4,4 4,1 4,1 4,0 3,8 Antalet klienter hos A-kliniker under året/1 000 invånare () Carea LPSHP ISSHP Kainuu KHSHP ESSHP PPSHP SatSHP KSSHP PHSOTEY PKSSK PSSHP HUS LSHP KPSHP VSSHP Eksote PSHP VSHP EPSHP ,7 11,4 10,6 10,5 10,4 9,4 9,1 8,4 8,3 8,2 8,2 7,7 7,2 6,7 6,4 6,1 6,0 5,8 5,0 4,7 Källa: Sotkanet 58

59 Klientantalet hos A-klinikerna har minskat, men samtidigt har klientantalet inom anstaltsvården och boendeservicen tilltagit Utvecklingen av antalet boendedagar inom anstaltsvård och boendeservice som tillhandahålls av missbrukarvården/1 000 invånare (VSVD) Laitoshoito Asumispalvelut Utvecklingen av klientantalet hos A-klinikerna per invånare ,6 7,2 Asumispäivät / asukasta Asiakasmäärä / asukasta ,3 6,4 6,3 5,9 5,6 5, Källor: Sotkanet 59

60 Användningen av missbrukarvården varierar mycket mellan kommunerna Statistikuppgifterna från de mindre kommunerna är ofta bristfälliga Antalet boendedagar inom anstaltsvård och boendeservice som tillhandahålls av missbrukarvården/1 000 invånare () Vårdperioderna för personer som fyllt 25 år med missbrukarsjukdomar/1 000 personer i motsvarande ålder () Antalet klienter hos A-kliniker under året/1 000 invånare () Vaasa Vaasa 4,1 Vaasa 5,6 Pietarsaari Pietarsaari 8,4 Pietarsaari 11,3 Mustasaari Mustasaari 1,4 Mustasaari 1,3 Pedersöre 30 3 Pedersöre 2,3 Pedersöre 4,1 Närpiö 70 7 Närpiö 1,5 Närpiö 4,3 Laihia Laihia 7,2 Laihia 2,4 Uusikaarlepyy 20 2 Uusikaarlepyy 3,0 Uusikaarlepyy 3,3 Krist.kaup Krist.kaup. 4,2 Krist.kaup. 7,3 Vöyri 0 0 Vöyri 1,9 Vöyri 0,6 Kruunupyy 70 7 Kruunupyy 4,7 Kruunupyy 5,0 Maalahti Maalahti 0,5 Maalahti 0,5 Luoto 30 3 Luoto 0,7 Luoto 2,7 Korsnäs Korsnäs 1,9 Korsnäs 10,4 Kaskinen 0 0 Kaskinen 3,7 Kaskinen 0,0 Laitoshoito Asumispalvelut Källa: Sotkanet 60

61 De sammanlagda kostnaderna för anstaltsvården och boendeservicen inom både psykiatrin och missbrukarvården Antalet boendedagar inom anstaltsvård och boendeservice som tillhandahålls av psykiatrin och missbrukarvården/1 000 invånare () Psyk Laitos Psyk Kuntoutus (24h) Psyk Kuntoutus (ei-24h) Päihde Laitos Päihde Asumis Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersöre Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Krist.kaup. Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Anstaltsvård och boendeservice inom missbrukarvården används närmast i Vasa och Laihela, där användningen av anstaltsvård och boendeservice inom psykiatrin ligger på en sedvanlig nivå Källa: Sotkanet 61

62 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten Specialsjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagningar Familjeservice Handikappservice (Sis. Personer med utvecklingstörning) Social service för vuxna Missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

63 Kostnaderna för tandvården ligger en aning under genomsnittet i landet Kostnaderna för den offentliga tandvården/invånare, 2015 Kaskinen Korsnäs Luoto Maalahti Kruunupyy Vöyri Krist.kaup. Uusikaarlepyy Laihia Närpiö Pedersöre Mustasaari Pietarsaari Vaasa Pohjanmaa Österbottens kostnad är 96 /invånare Samarbete och försäljningen kommuner emellan förvränger jämförelsen Icke-standardiserad Vertailukunnat Mediankostnaden i jämförelsekommunerna är 115 /invånare Källor: Österbottens bokslut för år 2015, Kronoby för år. Jämförelsekommunernas uppgifter för år. 63

64 I Österbotten är antalet tandläkarbesök högre samt antalet munhygienist- och skötarbesök lägre än i Finland i genomsnitt Tandläkarbesök på hälsovårdscentraler /1 000 personer Besök hos munhygienist och tandskötare /1 000 personer Suuhygienisti Hammashoitaja Källor: Sotkanet 64

65 Under 18-åriga personer har en aning fler besök än i genomsnitt Antalet besök hos mun- och tandvården på hälsovårdscentraler samt hos privata tandläkare bland åriga personer/1 000 personer i motsvarande ålder () 3000 Antalet besök hos mun- och tandvården på hälsovårdscentraler samt hos privata tandläkare bland personer som fyllt 18 år/1 000 personer i motsvarande ålder () Källor: Sotkanet 65

66 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

67 Enligt Statistikcentralens prognoser kommer antalet över 75- åringar i Österbotten att tillta med över 50 % under de följande 15 åren Invånarantalet per åldersgrupp -2030, tusen personer Kasvu % ,5 % ,9 % ,7 % Källor: Sotkanet 67

68 I och med att befolkningen åldras kan man på riksnivå förmoda att antalet klienter i behov av service kommer att tillta Det förverkligade antalet klienter 65 år+ och antalet klienter 65 år+ som prognostiserats med modellen Scenariot har avbildats på riksnivå utgående från förändringarna i antalet klienter i behov av service med förmodningen att hänvisningen till service sker enligt de nuvarande principerna och att de äldre personernas funktionsförmåga hålls på samma nivå som i nuläget Avbildningen baserar sig på regressionsanalyser som gjorts på basis av historiska, servicespecifika och åldersspecifika uppgifter, där den förklarande faktorn är klientantalet inom de olika serviceformerna och där den förklarande faktorn i åldersgrupperna är antalet avlidna personer Modellen baserar sig på antagandet att servicebehovet hos äldre personer korrelerar med dödligheten (behovet av service infaller under se sista levnadsåren). Då tar modellen i beaktande även att livstiden blir längre och att antalet friska levnadsår tiltar. Källor: Sotkanet, NHG analys 68

69 Men täckningen minskar inom de övriga serviceformerna förutom i stödet till närståendevården Antalet klienter inom äldreservicen som fyllt 75 år, andelen av den motsvarande åldersgruppen Scenariot har avbildats på riksnivå utgående från förändringarna i antalet klienter i behov av service med förmodningen att hänvisningen till service sker enligt de nuvarande principerna och att de äldre personernas funktionsförmåga hålls på samma nivå som i nuläget Avbildningen baserar sig på regressionsanalyser som gjorts på basis av historiska, servicespecifika och åldersspecifika uppgifter, där den förklarande faktorn är klientantalet inom de olika serviceformerna och där den förklarande faktorn i åldersgrupperna är antalet avlidna personer Modellen baserar sig på antagandet att servicebehovet hos äldre personer korrelerar med dödligheten (behovet av service infaller under se sista levnadsåren). Då tar modellen i beaktande även att livstiden blir längre och att antalet friska levnadsår tiltar. Källor: Sotkanet, NHG analys 69

70 Om täckningsgraden i Österbotten sjunker i enlighet med trenden i det övriga Finland så tilltar användningen av tjänsterna, men inte i lika rask takt som befolkningen åldras Över 75-åriga personer som använder sig av olika serviceformer, antalet personer Ympärivuorok autinen hoiva Kotihoito Asiakasmäärä Asiakasmäärä 2030 Asiakasmäärän muutos (17 %) (34 %) 2000 Omaishoito (91 %) 0 Täckningsgraden i Österbotten är en aning högre än i jämförelsevärden för Finland år Närståendevård 4,9 % (Hela Finland 4,3 %) Hemvård 12,9 % (Hela Finland 11,1 %) Service som tillhandahålls dygnet runt 12,1 % (Hela Finland 10,4 %) Om man antar att täckningsgraden förändras i samma förhållande som i Finland som helhet (närståendevård 1,5 % per år, hemvård -0,8 % per år och service som tillhandahålls dygnet runt -1,6 % per år), så kommer de äldre personernas serviceanvändning att tillta med 36 % i Österbotten, vilket är avsevärt mindre än tillväxten på 51 % i antalet äldre personer Källor: Sotkanet, NHG analys 70

71 Under de senaste 15 åren har antalet vårddagar minskat trots att befolkningen har blivit äldre samma trend förväntas fortgå Antalet vårddagar som inrymmer kortvarig vård inom primärvården håller på att tillta en aning Hela Finland: Förändringen i antalet invånare som fyllt 75 år och antalet vårddagar inom den specialiserade sjukvården och primärvården Befolknin g Vårddagar Österbotten: Förändringen i antalet invånare som fyllt 75 år och antalet vårddagar inom den specialiserade sjukvården och primärvården Befolknin g Vårddagar vuotta täyttänyt väestö (vasen) ESH hoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH pitkäaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH lyhytaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) 75 vuotta täyttänyt väestö (vasen) ESH hoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH pitkäaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH lyhytaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) Under de senaste 15 åren har antalet vårddagar minskat både inom den specialiserade sjukvården och primärvården, även om antalet invånare samtidigt kraftigt tilltagit Långvårdsdagarna inom primärvården har avsevärt minskat, medan kortvårdsdagarna har tilltagit en aning Vårddagarna inom den specialiserade sjukvården har på det hela taget minskat en aning Minskningen i antalet vårddagar beror på att behandlingsformerna har effektiverats och på att användningen av öppenvård har tilltagit Källor: Sotkanet, NHG analys 71

72 Antalet åtgärder tilltar i och med att befolkningen åldras I takt med att operationsteknikerna och dagkirurgin blir allmännare ökar antalet vårddagar på samma sätt Hela Finland: Förändringen i antalet personer som fyllt 75 år och som genomgått kirurgiska åtgärder Befolknin g Kirurgiska åtgärder Österbotten: Förändringen i antalet personer som fyllt 75 år och som genomgått kirurgiska åtgärder Befolknin g Kirurgiska åtgärder vuotta täyttänyt väestö (vasen) Kirurgiset toimenpiteet 75 vuotta täyttäneille (oikea) 75 vuotta täyttänyt väestö (vasen) Kirurgiset toimenpiteet 75 vuotta täyttäneille (oikea) Antalet åtgärder har i förhållande till antalet invånare som fyllt 75 år hållits tämligen konstant under hela granskningsperioden ( i och med att antalet personer som fyllt 75 år tilltar så tilltar även antalet åtgärder Åtgärderna utförs i allt högre grad dagkirurgiskt och till och med polikliniskt, vilket leder till att antalet vårddagar inte tilltar Källor: Sotkanet, NHG analys 72

73 Inom den specialiserade sjukvården har de kirurgiska specialiteternas operationsmängder minskat en aning inom de flesta distrikt Operatoner per invånare, KNK Gyne (L-alkuiset) Muu kirurgia Plast Urol Gastro Orto ja Käsi I bägge de sjukvårdsdistrikt som granskats har man bara tagit i beaktat de åtgärder som berört invånarna i det egna sjukvårdsdistriktet Dessutom har man gallrat bort de åtgärder gjorts på kretssjukhusens invånare VSHP 2015 Keskiarvo 2015 Här man bara beaktat de åtgärder som berört befolkningen i det egna sjukvårdsdistriktet Källor: NHG analys 73

74 Antalet operationer av äldre personer har hållits på samma nivå Antalet ortopediska operationer har emellertid minskat Antalet operationer på över 75-åringar per personer i motsvarande ålder, I många distrikt har man eftersträvat att minska antalet ortopediska ingrepp KNK Gyne (L-alkuiset) Muu kirurgia Plast Urol Gastro Orto ja Käsi VSHP 2015 Keskiarvo 2015 Här man bara beaktat de åtgärder som berört befolkningen i det egna sjukvårdsdistriktet Källor: NHG analys 74

75 Antalet vårddagar på de kirurgiska specialiteterna håller tydligt på att minska i och med att nya vårdrutiner utvecklas Antalet vårddagar per invånare, KNK Gyne (Lalkuiset) Muu kirurgia Plast Urol 100 Gastro Orto ja Käsi VSHP 2015 Keskiarvo 2015 Här man bara beaktat de åtgärder som berört befolkningen i det egna sjukvårdsdistriktet Källor: NHG analys 75

76 Inom den specialiserade sjukvården förmodas antalet operationer inte tillta i fortsättningen i samma proportion som antalet äldre personer tilltar Antalet över 75 år gamla personer tilltar. I verkligheten kan man inte förvänta sig att kostnaderna kommer att tillta i samma takt på grund av följande orsaker Då det gäller över 85-åringar kommer kostnaderna inom den specialiserade sjukvården/över 85-årig person att minska Indikationerna kommer att åtstramas för att man ska kunna hålla sig inom de ekonomiska ramarna, vilket minskar antalet operationer Robotar kommer att kunna tillgodogöras allt bättre (t.ex. gynekologi, urologi), vilket effektiverar verksamheten Fler åtgärder kommer att kunna ersättas med läkemedelsbehandling (t.ex. utvecklingen av nya reumatismmediciner eller utvecklingen av fetmamediciner i framtiden) Ortopedi: I framtiden kommer volymerna ligga när den nuvarande nivån eller på en lägre nivå Traumatologi: Sannolikt ingen ökning: Trafiken står för de flesta fallen och säkerheten blir ständigt bättre Ortopedi: Antalet skopiundersökningar och -ingrepp av axel och knä kommer att minska i och med att indikationerna preciseras och på grund av den konstaterat svara verkningsfullheten. Efterfrågan på konstgjorda höft- och knäleder kommer att tillta en aning Reumatism: Medicinerna har redan nu avsevärt minskat behovet Cancer: I framtiden kommer volymerna ligga nära den nuvarande nivån Antalet allvarliga cancerfall tilltar inte Behandlingarna av cancer framskrider och å andra sidan behöver t.ex. bröstcancer hos äldre personer inte behandlas på samma sätt Robotiken har tillsvidare inte påvisat något som skulle få volymerna att flytta till universitetssjukhus i omfattande grad Framförallt inom urologin och gynekologin kan robotik tillgodogöras Gastroenterologi I framtiden kommer volymerna ligga när den nuvarande nivån eller på en lägre nivå Då det gäller fetmakirurgin kan nya mediciner och behandlingsformer (ökning av motion, egenvård, hälsofrämjandearbete) radikalt påverka behovet av operationer Ögon: Volymerna kommer att tillta en aning i framtiden Starroperationerna av den äldre befolkningen kommer att tillta I övrigt kommer volymerna att hållas på samma nivå Plastikkirurgi: I framtiden kommer volymerna ligga när den nuvarande nivån eller vara lägre Mera krävande operationer kan bli centraliserade 76

77 Valfriheten kommer att påverka många tjänster Det största klientantalet inom mottagningsservicen och mun- och tandvården Stora konsekvenser Tämligen stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Källor: Rapporten uppgjord av Brommels arbetsgrupp; NHG analys Små konsekvenser Inga konsekvenser 77

78 Agenda 1 Sammanfattning 2 Vårdreformen och statens linjeringar 3 Analys av den nuvarande verksamheten 4 Framtida servicebehov 5 Kostnadsscenarier för de integrerade tjänsterna

79 I Österbotten är kostnaderna för social- och hälsovården per invånare högre än i landet i genomsnitt och tilltar en aning snabbare Inflationen har inte tagits i beaktande i dessa sifferuppgifter Tillväxten av de invånarmässiga nettokostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten 2006-, euro/invånare Årlig tillväxt Soten nettokustannukset Terveystoimen nettokustannukset 5,9 % 4,8 % 4,7 % 5,2 % Sosiaalitoimen nettokustannukset 5,2 % 5,0 % Tillväxten av de invånarmässiga nettokostnaderna för social- och hälsovården i Hela Finland 2006-, euro/invånare , ,3 1570,3 1598,2 1683,1 1754,4 1832,2 1852,4 Soten nettokustannukset Terveystoimen nettokustannukset Årlig tillväxt ,9 % 4,6 % 4,1 % 3,8 % ,3 1297,7 1400,8 1490,5 1504,8 1589,3 1690,4 1763,3 1802, Sosiaalitoimen nettokustannukset 4,5 % 4,2 % Källor: Sotkanet 79

80 De största identifierade inbesparingspotentialerna återfinns i hälso- och sjukvårdsservicen samt äldrevården och -omsorgen Service Nuvarande kostnader M Identifierad inbesparingspotential Källan för besparingen Specialiserad sjukvård Vård och omsorg för äldre personer Mottagning Familjeservice 225,2 M M 182,1 M 0-15 M 56,4 M 0-9 M 22,5 M 0 M Bäddavdelningsvården samordnas tillsammans med primärvården i syfte att minska antalet vårddagar och besök SHM:s rekommendationer och med en servicestruktur där man använder sig av de bästa rutinerna samt där närståendevården och hemvården utökas samt användningen av den tunga anstalts- och boendeservicen minskas Ändamålsenlighet i användningen av servicen (framförallt antalet skötarbesök är högt i jämförelse med Finland i övrigt) Tryggande av en stark öppenvårdsservice och förebyggande serviceformer Handikappservice Social service för vuxna samt missbrukar- och mentalvård Mun- och tandvård 52,0 M 6-13 M 45,2 M 0-1 M 17,4 M 0 M Reducering av de kommunspecifika skillnaderna och genom att utarbeta en ännu smidigare servicestruktur Reducering av kommunspecifika skillnader En effektiv planering av resursanvändningen där man tillgodogör tandvårdare munhygienister så mycket som möjligt TOTALT 599,8 M M 80

81 För att uppnå det nationella tillväxtmålet på 0,9 % kommer det att krävas stora förändringar och besparingar i Österbotten Den euromässiga storleksklassen påverkas av hur besparingarna infaller åren Nettokostnaderna för social- och hälsovården i Österbotten (milj. euro mätt i penningsvärdet år ) Besparingar i jämförelse med Top 20: Genom att uppnå den nivå som kommunerna i TOP 20 (-69 M ) ** och sedan målnivån för tillväxten (0,9 %) underskrider man den nivå som uppställts som mål Den historiska kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården i Finland på 2,2 % ligger också nära SHM:s modell för sociala utgifter (2,4% tillväxt årligen) **. Med den historiska tillväxten i Finland skulle kostnaderna vara 94 M lägre än den nuvarande tillväxten, men 136 M högre än målnivån SHM:s mål är en tillväxt på 0,9 %: För att uppnå detta mål förutsätts det att de årliga kostnaderna i Österbotten är 230 M mindre än i basscenariot (mätt i penningvärdet år ) Besparingar i jämförelse med Top 33: Genom att uppnå den nivå som kommunerna i TOP 33 (-40 M ) ** och sedan målnivån för tillväxten (0,9 %) kommer man nära den nivå som uppställts som mål Terveystoimen historialliset nettokustannukset Sosiaalitoimen historialliset nettokustannukset* Pohjanmaan historiallinen kehitys (3%) Suomen historiallinen kehitys (2,2 %) 200 Tavoite: 0,9% kasvu Säästöt Top 33 tasolle 0 Säästöt Top 20 tasolle *Innehåller kostnaderna för barnomsorgen ** SHM & FM: Besparingsmekanismerna i vårdreformen (preliminär tjänstemannautredning ); ***Med beaktande av den genomsnittliga tillväxten av kostnaderna för social- och hälsovården i Finland Källor: Sotkanet, Nettokostnaderna har fastställts enligt penningvärdet år utgående från prisindexet för social- och hälsovården. 81

82 Nordic Healthcare Group, Vattuniemenranta Helsinki