ARBETSMILJÖKUNSKAP FÖR CHEFER & SKYDDSOMBUD

Transkript

1 ARBETSMILJÖKUNSKAP FÖR CHEFER & SKYDDSOMBUD

2 Utgåva 5.0 Januari 2016 sammanställt av Malin Hagh efter inspiration från Arbetsmiljöverket Prevent m.fl. Askengren & Co Drakegatan 8, Göteborg Tel: E-post: Hemsida:

3 Innehåll Säkerhetsfrämjande kultur hållbart arbetsliv 4 Vad ansvar är och vad som menas med att ansvara 4 Fördelning av arbetsuppgifter 7 Roller i arbetsmiljöarbetet 8 Arbetsmiljölagen 12 Arbetsmiljöförordningen 15 Systematiskt arbetsmiljöarbete 15 Arbetsskador och tillbud 23 Organisatorisk och social arbetsmiljö 24 Arbetsanpassning och rehabilitering 30 Första hjälpen och krisstöd 32 Arbetsplatsens utformning 34 Belastningsergonomi 37 SFS1977:1160 Arbetsmiljölagen 40 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordningen 70 AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 77 2

4 Säkerhetsfrämjande kultur och hållbart arbetsliv Syftet med vårt arbetsmiljöarbete är att skapa hållbara arbetsmiljöer. Vi skall ha säkra och trygga arbetsplatser där alla känner sig behövda, har möjlighet att utveckla sina färdigheter, komma till tals och trivas. Kulturen skall vara öppen och uppmuntra ett säkert beteende. Alla skall kunna verka i sin arbetsmiljö under hela sitt arbetsliv och fortfarande vara vid god hälsa. För att skapa dessa arbetsmiljöer krävs både engagemang och vilja men också kunskap. Som ett stöd för oss har samhället utfärdat ett regelverk för arbetsmiljön - Riksdagen har utfärdat Arbetsmiljölagen, som är en ramlag för arbetsmiljön, och gett - Regeringen i uppdrag att utfärda Arbetsmiljöförordning, och - Arbetsmiljöverket i uppdrag att utfärda detaljföreskrifter, AFS- Arbetsmiljöverkets Författnings Samling Många av Arbetsmiljöverkets föreskrifter är också en implementering av EU-direktiv till Svensk lagstiftning. Vad ansvar är och vad som menas med att ansvara Ansvar är ett stort och vitt begrepp. I dagligt tal kan man tala om moraliskt ansvar eller att ta ansvar för sig själv och då vet de flesta av oss vad vi menar. Men när det gäller arbetsmiljöansvar eller straffrättsligt ansvar är det lätt att röra ihop begreppen. Positivt och negativt ansvar Ordet ansvar har både en positiv och en negativ innebörd. Att en människa ansvarar för något kan betyda att just hon skall se till att det blir gjort. Men det kan också betyda att hon blir dömd till straff för något hon gjort eller försummat. Arbetsmiljöansvar är framför allt ett positivt ansvar ett skyddsansvar. Man skall se till att arbetsmiljöarbetet blir utfört på ett tillfredsställande sätt. Vilka skyldigheter man har i arbetsmiljöarbetet framgår av Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och föreskrifterna som Arbetsmiljöverket har gett ut med stöd av lagen. 4

5 Det är arbetsgivaren, den högste chefen, som är skyldig att se till att alla arbetsmiljöarbetsuppgifter blir utförda på ett tillfredsställande sätt. I större organisationer kan hon eller han fördela ut dessa arbetsuppgifter till andra personer. Den som delat ut en arbetsuppgift måste kontrollera att den sköts på rätt sätt. När man fördelar ut en arbetsuppgift måste man samtidigt ge kunskap i hur den skall utföras, tillräckliga befogenheter och resurser för att kunna sköta arbetsuppgiften. Rättsligt ansvar Om man brutit mot arbetsmiljölagstiftningen, gjort en felaktig handling eller låtit bli att göra något man borde ha gjort kan man få ta ett rättsligt ansvar. Rättsligt ansvar innebär att man kan få rättslig konsekvens av handlingen. Man skiljer på två olika sorters rättligt ansvar. Skadeståndsrättsligt ansvar är ett ekonomiskt ansvar. Om man bryter mot en regel till vilken ett skadeståndsrättsligt ansvar är kopplat kan man drabbas av en ekonomisk sanktion ett skadestånd Straffrättsligt ansvar. Bryter man mot en regel som har ett straffrättsligt ansvar kopplat till sig kan man drabbas av ett straff som kan vara ekonomiskt böter De två olika sorternas rättsliga ansvar har olika syften. Syftet med det skadeståndsrättsliga ansvaret är att det skall ha en reparerande funktion. Skadeståndet skall reparera den ekonomiska skada någon drabbats av. 5

6 Syftet med det straffrättsliga ansvaret är att det skall vara preventivt. Det skall hindra att man gör om samma sak en gång till. Det skall även avskräcka andra från samma handling. Skadestånd drabbar den juridiska personen som bedriver verksamheten, endast i undantagsfall en individ. Enligt svensk lag kan bara fysiska personer straffas. När ett arbetsmiljöbrott har begåtts måste man hitta den människa som personifierar arbetsgivaren. Ansvaret för ett arbetsmiljöbrott är ett chefsansvar. Ansvaret är ett personligt ansvar för dem som leder och fördelar arbetet. Företagsböter fritar inte den fysiska personen utan kan utdömas vid sidan av det vanliga straffet. Om man skulle bli dömd för arbetsmiljöbrott sker det enligt brottsbalken. I praktiken innebär Arbetsmiljöbrott samma som: - Vållande till annans död, - Vållande till kroppsskada eller sjukdom och - Framkallande av fara för annan Om detta har inträffat därför att arbetsgivaren inte följt arbetsmiljölagen. När man skall döma ut ett straff är det en enskild människa en fysisk person som döms. Vem skall personifiera arbetsgivaren? Oftast är det rimligt att anta att det är den högste chefen som personifierar och företräder arbetsgivaren. Lagstiftningen utgår från att det är möjligt att delegera/fördela arbetsuppgifter och därmed i praktiken överföra det straffrättsliga ansvaret på lägre chefer. Men man vet inte förrän i domstol var det verkligen hamnar. När man tittar på sin egen organisation skall man inte fråga sig vem som är straffrättsligt arbetsmiljöansvarig hos oss. I stället skall man fråga sig Vad är enskilda chefer ansvariga för? Och framförallt - Vad är jag ansvarig för? Vilka arbetsuppgifter ligger på mig? Sanktionsavgift För att få ett mer effektivt system mot överträdelser har man, sedan , förenat ett antal regler, som tidigare varit straffsanktionerade med sanktionsavgift istället. Detta innebär att man för de reglerna inte gör någon prövning i skuldfrågan, utan sanktionsavgiften ska betalas även om överträdelsen inte begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Sanktionsavgiften betalas av arbetsgivarens juridiska person, inte av en fysisk representant, m.a.o. straffas ingen fysisk person utan den juridiska personen får betala en administrativ avgift. Storleken på sanktionsavgiften är bestämd i förväg och varierar dels beroende på hur allvarlig risken är och dels i vissa fall på hur många sysselsatta det finns i organisationen. Den är lägst kr och högst kr. Så här fungerar systemet med sanktionsavgifter Vid en inspektion upptäcker inspektören en överträdelse av en bestämmelse med sanktionsavgift. 6

7 Inspektören meddelar att överträdelsen kommer att rapporteras vidare inom AV. Inga sanktionsavgifter meddelas på plats. AV utfärdar från kontoret ett avgiftsföreläggande att godkännas inom viss tid. Alternativt kan adressaten inkomma med invändningar. Om avgiftsföreläggande godkänns är det att likställa med en lagakraftvunnen dom. Om adressaten inte godkänner avgiftsföreläggandet/inte hör av sig eller AV inte tar hänsyn till inkomna invändningar ansöker myndigheten hos förvaltningsrätt att adressaten ska påföras sanktionsavgiften. Detta innebär att alla är garanterade att få sitt ärende prövat i domstol. Förvaltningsrättens dom kan överklagas till kammarrätt (prövningstillstånd krävs). Det är i princip endast följande överträdelser som fortfarande är förenade med straffsanktion. Att anlita en minderårig för arbete så att det inverkar skadligt på hälsa, utveckling eller skolgång, kap 5 AML. Lämna oriktiga uppgifter till tillsynsmyndigheten Utan giltigt skäl ta bort eller sätta en skyddsanordning ur spel. Inte meddelar Arbetsmiljöverket när det inträffat en allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbud eller Om man överträder ett föreläggande eller förbud som inte har vite kopplat till sig. Fördelning av arbetsuppgifter Högsta ledningen har alltid det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Ansvaret kan aldrig delegeras bort, d.v.s. att ett eventuellt straffansvar för inträffade olyckor fastställs av domstol i efterhand. Arbetsgivarens ansvar är att vara aktiv, vidta åtgärder för att på olika sätt uppfylla kraven på en bra arbetsmiljö och för att skapa trivsel på arbetsplatsen och ta bort och minska risker för ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren kan fördela arbetsmiljöarbetsuppgifter till olika befattningshavare i sin verksamhet, i huvudsak till chefer och arbetsledande personal. Fördelningen skall vara i förebyggande syfte och göras av praktiska skäl, är verksamheten för stor eller för spridd kan den högste chefen inte själv övervaka och utföra arbetsmiljöarbetet på ett effektivt sätt. Det är inte ansvaret utan arbetsuppgifterna som fördelas. Ett eventuellt straffansvar fastställs som sagts i domstol efter att en olycka eller dylikt har inträffat (enligt brottsbalken) Speciella förutsättningar måste gälla för att fördelningen av arbetsuppgifter/delegeringen skall vara giltig: - Det skall finnas ett klart och tydligt behov - Den som tar emot arbetsuppgifterna, skall ha en självständig ställning gentemot den som delat ut dem 7

8 - Den som tar emot arbetsuppgiften, skall ha erforderliga kunskaper - Med arbetsuppgifterna skall följa tillräckliga befogenheter och resurser - Det skall klart framgå till vem arbetsmiljöuppgifterna fördelats Roller i arbetsmiljöarbetet Chefer och arbetsledare Chefen har huvudansvaret, och ska som arbetsgivarens representant: Komma överens med de anställda om hur man ska samverka, och ge alla möjlighet att vara delaktiga. Undersöka, genomföra åtgärder och följa upp verksamheten Upprätta rutiner över arbetsmiljöarbetet Fördela uppgifter i syfte att förebygga risker i arbetet Regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna Utreda orsaker till ohälsa, olycksfall och tillbud Upplysa arbetstagarna om de risker som finns i verksamheten Upprätta skriftliga handlingsplaner Identifiera utbildningsbehov inom arbetsmiljöområdet, initiera utbildning och följa upp Medarbetare Medverka aktivt i arbetsmiljöarbetet Följa arbetsmiljöregler, rutiner och instruktioner Använda skyddsanordningar och nödvändig personlig skyddsutrustning Rapportera risker, sjukdom, olycksfall och tillbud och påtala andra brister Vara försiktig Delta i genomförandet av åtgärder Skyddsombudet en representant för de anställda 8

9 När det finns mer än 5 anställda på en arbetsplats skall man välja ett skyddsombud - En person med intresse för arbetsmiljö med de anställdas förtroende - Väljs av facklig organisation arbetstagarna. Mandattiden är tre år - För kunna fullgöra sitt uppdrag krävs att skyddsombudet anmäls skriftligt till arbetsgivaren. Om det finns mer än ett skyddsombud på ett arbetsställe skall ett av dem utses till huvudskyddsombud. På en arbetsplats med färre än 50 anställda kan ett regionalt skyddsombud hjälpa till med att inspirera medarbetarna att välja ett skyddsombud och stötta detta i sin nya roll. De kan också stimulera hela företaget att komma igång med sitt arbetsmiljöarbete. För att det regionala skyddsombudet skall få tillträde till en arbetsplats krävs det att den aktuella fackliga organisationen har medlemmar där. Arbetsuppgifter Skyddsombudet skall företräda arbetskamrater i arbetsmiljöfrågor, men tar inte över de enskilda medarbetarnas skyldighet att delta i arbetet. Skyddsombudet skall vara pådrivande i arbetsmiljöarbetet och vaka över och delta i arbetsmiljöarbetet t.ex. - Kartläggning - Skyddsrond - Skyddskommitté - Handlingsplaner - Planering av förändringar - Utredningar av arbetsskador - Arbetsanpassning och rehabilitering Rättigheter - Tid för uppdraget - Anställningsförmåner - Information - Utbildning - Avbryta arbetet Kom gärna överens om i förväg hur mycket tid som skall sättas av till det löpande skyddsombudsarbetet. Låt akuta situationer ta den tid som behövs. Skyddsombudet måste få all den informations som behövs för att kunna utföra sitt arbete på et bra sätt. Arbetsgivaren och arbetstagarna svarar gemensamt för att skyddsombudet får tillräcklig utbildning för sitt uppdrag. Om det uppstår en plötslig allvarlig risk för medarbetarnas hälsa skall skyddsombudet meddela arbetsgivaren om detta. Om arbetsgivaren inte är närvarande eller inte anser att situationen är riskfylld har skyddsombudet rätt att avbryta arbetsuppgiften. Efter ett skyddsombudsstopp skall Arbetsmiljöverket avgöra vilka åtgärder som krävs för att man skall uppta arbetet igen. 9

10 Vill skyddsombudet trycka på arbetsgivaren i en frågeställning kan man in en 6.6a anmälan (kapitel 6 6a i arbetsmiljölagen). Där arbetsgivaren uppmanat att utföra en viss åtgärd eller undersöka vissa arbetsförhållanden inom en viss tid, gör inte arbetsgivaren detta lämnas skrivelsen vidare till Arbetsmiljöverket Skyldigheter - Tystnadsplikt - Förvara handlingar Eftersom man som skyddsombud har rätt till all information som behövs för att man skall kunna utföra sitt uppdrag får man ibland reda på känslig information. Man får inte sprida sådan information vidare. Skyddsområde Skyddsombudet skall verka inom sitt skyddsområde Arbetsstället delas in i skyddsområden med hänsyn till: - vilken verksamhet som bedrivs. - arbetsställets storlek - om verksamheten är förlagd till olika byggnader Skyddsombudet skall vara väl förtrogen med de olika arbetsmomenten som utförs där Andra arbetstagare utsedda av arbetsgivaren Delta i Arbetsmiljöarbetet Utföra de arbetsuppgifter de fått sig tilldelade t.ex. vara stödfunktion i arbetsmiljöfrågor, föra register över kemikalier, representera i rollen som ansvarig för samordningen eller ta hand om personalfrågor (HR) Arbetsgiven ska utse tillräckligt många medarbetare att speciellt arbeta med arbetsmiljöuppgifter, så att alla uppgifter som behöver utföras blir utförda på ett bra sätt. Ju fler medarbetare som utses desto större delaktighet. Och desto mindre arbetsbelastning på var och en. Human Resources Vara ett stöd i personalfrågor, såsom löner, avtal, krishantering, rehabilitering etc. Ta fram rutiner och instruktioner för det företagsövergripande arbetsmiljöarbetet 10

11 Representera arbetsgivaren i rollen som Ansvarig för samordningen Samordna de olika verksamheterna i tid och rum så att risker förebyggs Se till att allmänna skyddsanordningar finns och underhålls Utfärda allmänna skyddsregler för arbetsstället. Se till att personalutrymmen och sanitära anordningar finns i tillräcklig omfattning. Samverka med BAS vid bygg- och anläggningsarbete Representera Arbetsgivaren i rollen som Byggherre Den som utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Huvudansvar för att det blir bra arbetsmiljö i såväl utförande- som brukandefasen Utse Byggarbetsmiljösamordnare (BAS) Övervaka att BAS utför sina åtagande på rätt sätt Representera arbetsgivaren i rollen som Byggarbetsmiljösamordnare i planering och projektering, BAS-P Samordna arbetet med att Planera för god arbetsmiljö i byggskedet och framtida brukandet och också vid rivning/demontering Tillämpa relevanta arbetsmiljöregler Riskbedöma olika arbetsmoment. Upprätta arbetsmiljöplan om sådan krävs. Representera arbetsgivaren i rollen som Byggarbetsmiljösamordnare i utförandefasen, BAS-U Samordna arbetsmiljöarbetet underutförandefasen Säkerställa att arbetsmiljöplan finns tillgänglig Kontrollera att den följs och anpassa den under projektets gång Säkerställa att de riskanalyser som är gjorda är tillräckliga och dokumenterade, komplettera vid behov. Organisera arbetsmiljöarbetet. Representera arbetsgivaren i rollen som Uppdragstagare, UT Utföra de arbetsuppgifter och åtaganden man tagit över från Byggherren genom skriftligt avtal och självständig ställning Företagshälsovården 11

12 Extern eller intern stödfunktion i arbetsmiljöarbetet Företagshälsovården är en oberoende expertresurs i arbetsmiljö och rehabilitering De kan ge stöd vid undersökning av arbetsmiljön, krishantering rehabilitering, m.m. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Arbetsmiljöinspektören Arbetar för myndigheten Arbetsmiljöverket Utför inspektioner ute på företagen, i syfte att kontrollera efterlevnad av lagar och regler. Kan ställa krav i form av bl.a. förelägganden och förbud, utfärda sanktionsavgifter, anmäla arbetsmiljöbrott till domstol. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen som vi känner den i dag trädde i kraft Dess ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö förutsätter att man tar hänsyn till mänskliga behov. Intentionen är att arbetsmiljön skall ses ur ett vidare perspektiv än vad som gjordes i föregångaren, Lagen om skydd mot yrkesfara. Vi skall inte bara skyddas mot att komma tillskada i arbetet utan vi skall också ha en stimulerande miljö och ges möjligheter att utvecklas i vårt yrke. Lagen gäller i princip allt yrkesmässigt utför arbete. 2. Arbetsmiljöns beskaffenhet Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur. Skall följa den sociala och tekniska utvecklingen i samhället Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. 3. Allmänna skyldigheter 12

13 Arbetstagarna skall ha möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas. Arbetet skall organiseras så att det upplevs meningsfullt och stimulerande och det skall ge oss stimulans och utveckling. Vi skall ta hänsyn till arbetsmiljön när vi planerar förändringar i verksamheten. Vi skall utforma arbetslokalerna och planera användningen av tekniska anordningar och farliga ämnen så att vi får en betryggande säkerhet och en sund miljö. Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har huvudansvaret för skapa en god arbetsmiljö medan de anställda har en skyldighet att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på en god arbetsmiljö uppfylls. Det skall finnas den arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet som behövs med hänsyn till verksamheten. Chefer och arbetsledare skall ha goda kunskaper om hur man bedriver ett effektivt arbetsmiljöarbete. Medarbetarna skall ha så goda kunskaper om riskerna i sitt arbete och hur de skall hantera dem att de kan arbeta på ett säkert och tryggt sätt. En allvarlig olycka eller allvarligt tillbud skall utan dröjsmål anmälas till Arbetsmiljöverket. Medarbetarna skall aktivt delta i arbetsmiljöarbetet och medverka i de åtgärder som behövs för att få en god arbetsmiljö. De skall följa föreskrifter, använda skyddsanordningar, iaktta försiktighet och påtala brister de upptäcker för arbetsgivaren. Alla medarbetare har rätt att avbryta sitt eget arbete om det uppstår en plötslig risk för ohälsa. Den som låter uppföra en byggnad eller anläggning skall bevaka att arbetsmiljön blir god i såväl utförande skedet som i bruksskedet. I det syftet skall en Byggarbetsmiljösamordnare, BAS utses. Om flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma arbetsställe skall en av dem ansvar för att samordna arbetsmiljöarbetet på platsen, oftast den som råder över arbetsplatsen. Den som tillverkar eller importerar en produkt som sedan säljs för yrkesmässigt bruk, skall lämna med tillräckligt med information så att produkten kan användas på ett säkert sätt. Den som säljer en kemisk produkt för yrkesmässigt bruk skall vid första leveransen lämna med ett säkerhetsdatablad, SDB, som beskriver vilka farliga ämnen som ingår, hur farlig produkten är, råd för en säker hantering och vilka åtgärder man bör vidta vid en eventuell olycka. Den som hyr ut personal har arbetsmiljöansvaret för sin uthyrda medarbetare. Den som hyr in personal skall ge den inhyrda samma förutsättningar som den egna personalen har. 4. Bemyndiganden Riksdagen har utfärdat Arbetsmiljölagen, som är en ramlag för arbetsmiljön, och gett Regeringen i uppdrag att utfärda Arbetsmiljöförordning, och Arbetsmiljöverket i uppdrag att utfärda detaljföreskrifter, AFS- Arbetsmiljöverkets FörfattningsSamling. Arbetsmiljöverket har också fått i uppgift att ge tillstånd för vissa typer av farligt arbete, att föreskriva om 13

14 typgodkännande och besiktning av vissa tekniska anordningar. De har också rätt att förbjuda vissa arbeten och föreskriva om läkarundersökning i samband med att arbetstagare utsätts för vissa risker mm. 5. Minderåriga Med minderårig avses person som inte fyllt aderton år. För att få anlita en minderårig för arbete skall denne ha fyllt 16 år och fullgjort sin skolplikt. Undantag får göras för vissa typer av lättare arbete så länge det inte påverkar den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång på ett negativt sätt. 6. Samverkan Arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en lämpligt organiserad arbetsmiljöverksamhet. Hur det skall ske beror på verksamhetens art, storlek och placering. Båda parter har ansvar för att arbetsmiljöverksamheten är lämpligt organiserad. Om en arbetsplats har fler än fem anställda skall de utse ett skyddsombud som skall företräda arbetstagarna Skyddskommitté Vid fler än femtio arbetstagare skall det finnas en skyddskommitté, bestående av representanter för både arbetsgivaren och arbetstagarna. Minst en ledamot bör vara i företagsledande ställning. Ordförande och sekreterare utses av arbetsgivaren. Skyddsombuden bör vara ledamöter. Om man anlitar en företagshälsovård bör de vara adjungerande vid mötena. Man skall sammanträda minst var tredje månad. Är man oenig i någon fråga kan man lyfta frågan med Arbetsmiljöverket. Skyddskommittén skall behandla frågor om: 1. Företagshälsovård 2. Handlingsplaner enligt 3 kap. 2a 3. Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation 4. Planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall 5. Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön 6. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället 7. Tillsyn Tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljölagen utövas av Arbetsmiljöverket. De skall skicka kopia på skriftliga meddelanden till skyddsombudet på arbetsstället. Arbetsmiljöverket har rätt att komma in på arbetsplatsen och få de upplysningar som behövs, ta del av handlingar, ta prov, kräva undersökningar. De kan besluta vem som skall vara ansvarig för samordningen på 14

15 ett gemensamt arbetsställe. För att driva igenom åtgärder i arbetsmiljön kan de meddela föreläggande eller förbud,. Sätta ut ett vitesbelopp i förhållande till de krävda åtgärderna. Vidare kan de rätta till brister i arbetsmiljön på arbetsgivarens bekostad. De kan också stänga av eller försegla en arbetsplats. Har man utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommittén eller om man deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet får man inte röja eller utnyttja det man fått veta om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar. 8. Påföljder Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift, AFS, förbud eller föreläggande kan i vissa fall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. I de flesta fall kan arbetsgivaren få betala en sanktionsavgift. Bryter man mot ett föreläggande eller förbud får man betala det vite som detta är förenat med. 9. Överklaganden Arbetsmiljöverkets beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Första instansen för överklagande är länsrätten. Efter at ha fått prövningstillstånd kan man driva ärendet vidare till kammarrätten. Arbetsmiljöförordningen Vissa handlingar, t.ex. inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket, resultat av lagstadgade hälsoundersökningar, register över personal som exponerats för hälsofarliga ämnen skall arbetsgivaren förvara under bestämd tid. På ett arbetsställe där mer än en arbetsgivare är verksam, ska det anslås vem som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöarbetet och hur man kommer i kontakt med denne. De föreskrifter som gäller verksamhet skall hållas tillgängliga för de medarbetare som berörs. Här finns också förtydligande paragrafer om hur den lokala skyddsverksamheten skall gå till. Det regleras också hur tillsynsmyndigheten skall utöva sin tillsyn, t.ex. att de skall kontakta skyddsombudet på arbetsstället vid ett inspektionsbesök. 15

16 Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 är en av de mest centrala föreskrifterna som arbetsmiljöverket gett ut. Föreskriften överför också delar av EU-direktivet 89/391/ EEG ad den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa till Svensk lagstiftning. Den gäller i princip alla verksamheter i Sverige. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete utvecklar kraven i 3 kap 2a i Arbetsmiljölagen om att arbetsgivaren skall planera, leda och kontrollera sin verksamhet och preciserar hur arbetsgivaren skall gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Andra föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket kompletterar reglerna om arbetsmiljöarbetet till exempel när det gäller rutiner, kunskaper och riskbedömning. Enkelt kan man säga ett Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett sätt att kvalitetssäkra sitt arbetsmiljöarbete, försäkra sig om att man har ett effektivt arbetsmiljöarbete och att man uppfyller alla de andra föreskrifterna. Hur gör man? 1. Undersök arbetsförhållandena 2. Gör en riskbedömning 3. Bestäm vem som skall åtgärda och vem som skall följa upp. 4. Åtgärda riskerna som kommit fram. 5. Följ upp genomförda åtgärder 6. Gör en handlingsplan för det som inte genomförs med en gång 7. Ta fram en arbetsmiljöpolicy 8. Gör en uppgiftsfördelning 9. Se till att alla som skall delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper 1. Undersök arbetsförhållandena Exempel på faktorer som påverkar arbetsmiljön: - Arbetsledning - Farliga ämnen 16

17 - Handlingsutrymme - Organisation - Arbetsuppgifter - Arbetskamrater - Arbetstid - Arbetsmängd - Buller - Vibrationer - Maskiner - Värme och kyla - Arbetsrörelser - Arbetsställningar - Belysning - Arbetstempo Exempel på undersökningsmetoder av såväl den fysiska som den sociala och organisatoriska arbetsmiljön: Närvarande och lyhörd chef Varuinformation/produktbeskrivningar Öppen dialog i vardagen, på Information, instruktioner arbetsrutiner Arbetsplatsträffa och vid medarbetarsamtal Arbetsplatsträffar Checklistor, enkäter, intervjuer Arbetsskador/tillbud Skyddsrond/arbetsmiljörond Sjukfrånvarostatistik Mätningar/analyser Arbeta förebyggande se det som är positivt och friskt. Försök se lösningar istället för att fokusera för mycket på det som inte fungerar. Val av analysmetod Det finns ingen undersökningsmetod som täcker alla era fysiska, sociala och psykiska risker utan ni måste plocka ihop ett antal lämpliga metoder som täcker de flesta områdena inom er verksamhet. Det kommer alltid att finnas områden som ni missar. Vissa risker klarar ni bra av att undersöka själva andra bör ni ta hjälp utifrån. 17

18 2 Gör en riskbedömning Gör en bedömning av de faktorer som framkommit vid undersökningen. Bedömningen skall göras skriftligt. Ange om det är en allvarlig risk eller inte. Föreskriften säger att man skall bedöma om risken är allvarlig eller inte. Ofta kan det vara bra att dela upp risken i konsekvens av om och sannolikhet att den skall lösa ut. Då kan man se på vilket vis man minskar risken med en viss åtgärd. 18

19 3 Bestäm vem som skall åtgärda och vem som skall följa upp När riskerna är identifierade skall man bestämma vem som skall se till att de blir åtgärdade och vem som skall följa upp att åtgärderna har haft avsedd effekt. 4-5 Åtgärda och följ upp effekten Så snart åtgärden genomförts skall man undersöka att åtgärden haft avsedd effekt. Om åtgärden inte varit tillräcklig eller om en ny risk har skapats skall ytterligare åtgärder vidtas 19

20 Oavsett vilken metod man använder för sin riskhantering är det bra om man följer samma flöde. Planera och förankra arbetet i organisationen. Avgränsa för vilka arbetsmoment/ arbetsställen/utrustning som undersökningen utförs. Använd metodens sätt att leta efter och bedöma risker genomför åtgärder och följ upp. Var noga med att dokumentera hela processen. 6 Upprätta en handlingsplan De åtgärder som inte går att genomföra med en gång skall skrivas in i en handlingsplan. Av handlingsplanen skall framgå: - vad som skall åtgärdas - hur det skall ske - om det är en allvarlig risk eller inte - vem som ansvarar för att det blir utfört - när det skall vara klart - vem och när följer upp att åtgärden genomförts 20

21 Navet i Systematiskt arbetsmiljöarbete är undersöka, bedöma, åtgärda, följa upp. För att få så stor effekt som möjligt av sina ansträngningar i arbetsmiljöarbetet är det bra att bara göra böjda pilar. Sätt upp två tre mål och välj åtgärder för att hjulet skall nå dit. När ni nått de målen kan ni sätta upp nya. Men jobba inte med för många olika saker på en gång. Utveckla rutiner och stödfunktioner allt eftersom så att de finns som en stoppkloss i de perioder när ni inte orkar vara fullt så aktiva i Arbetsmiljöarbetet. Då behöver ni inte börja om från början när ni tar tag i frågorna igen. Utgå från en arbetsplats, arbetscykel eller ett arbetsmoment och fundera på vilka olika faktorer som påverkar just den här situationen och försök bedöma alla faktorerna samtidigt så långt det går. De olika faktorerna påverkar varandra. Om man tittar man på en faktor i taget riskera man att missa hur de påverkar varandra.förbered analysen genom att ta fram all fakta som finns kring de olika faktorerna. 21

22 Arbetsgivaren är Huvudansvarig för att hjulet rullar Medarbetarna ska hjälpa till att få hjulet att snurra Skyddsombudet ska bevaka att hjulet snurrar Andra arbetstagare ska bidra med sin specialkompetens så att hjulet rullar Företagshälsovården ger expert hjälp för att hjulet ska rulla smidigare Arbetsmiljöinspektören kontrollerar att ni har ett rullande hjul 7. Ta fram en arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicyn skall vara en ledstjärna för arbetsmiljöarbetet på längre sikt. Den skall ange hur man vill att arbetsförhållandena skall vara och på vilket sätt man skall nå dit. För att arbetsmiljöpolicyn skall vara till någon ledning bör den vara tydlig och konkret. För att Arbetsmiljöpolicyn skall ge full nytta måste den vara känd av alla medarbetarna den bör vara så specifik att medarbetarna känner igen sig i den, alla skall känna att den är vår. 8. Gör en uppgiftsfördelning Det är viktigt att de olika arbetsuppgifterna i arbetsmiljöarbetet läggs på den nivån i organisationen där det finns bäst förutsättningar att utföra dem. Det är därför oftast lämpligt att den närmaste chefen arbetar med arbetsmiljöfrågorna för sin personal. Fördela gärna arbetsuppgifter även till medarbetare som inte är i arbetsledande ställning. Ju fler som delar på arbetsbördan desto större engagemang i verksamheten och arbetsbelastningen blir mer lagom på var och en. 22

23 9. Se till att alla som skall delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper Alla behöver ha baskunskaper om arbetsmiljön. De som får särskilda arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet behöver mer ingående kunskaper om olika arbetsmiljöfaktorer. Speciellt chefer och arbetsledare behöver ha grundläggande kunskaper. Kunskaperna behöver hela tiden hållas aktuella Arbetsledarens kunskaper Arbetsgivaren skall se till att de som får arbetsmiljöarbetsuppgifter tilldelade sig har tillräckliga kunskaper om: - regler som har betydelse för arbetsmiljön - fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall. - åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall - arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö Hur man skall agera när något ändras i företaget. Man skall bedöma vilka effekter en förändring får på arbetsmiljön. T.ex. omorganisation, ombyggnad, ändrad produktion, nya tillverkningsmetoder, nya kemikalier eller maskiner A. Precisera den planerade ändringen B. Gör riskbedömningen C. Åtgärda Vad man skall göra vid sjukdom, olyckor eller tillbud i arbetet? Anmäl allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål Sjukdom, överansträngning, olycksfall och tillbud visar att det finns risker i arbetsmiljön. Det är viktigt att - utreda vad som orsakat det som inträffat - vidtar åtgärder så att det inte kan inträffa igen Sammanställ sjukdom, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet skriftligt. Man är också skyldig att anmäla arbetsskador till Försäkringskassan, detta är speciellt viktigt för den drabbade individen eftersom ersättningen blir en annan om man drabbats av en arbetsskada än om man skadats på annat sätt. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet Varje år skall man följa upp hur arbetsmiljöarbetet har fungerat. Det som inte fungerat bra skall förbättras. 23

24 Dokumentation av arbetsmiljöarbetet Det skall finnas skriftliga: - Riskbedömningar - Handlingsplaner - Skriftliga instruktioner för arbetsmoment som innebär allvarliga risker - Arbetsmiljöpolicy - Rutiner - Uppgiftsfördelning - Den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet Dokumentationen skall vara tydlig och lätt att förstå. Arbetsskador och tillbud Sjukdom, överansträngning, olycksfall och tillbud visar att det finns risker och brister i arbetsmiljön. Det är viktigt att utreda vad som orsakat det som inträffat och vidta åtgärder så att det inte kan inträffa igen. Arbetsskada aj! Tillbud oj! Arbetsolycka Arbetssjukdom Färdolycksfall Fritidsolycka Incident/Riskobservation/ohälsa aha! Pust o stön! Anmäl allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål! Anmäl alla arbetsskador till Försäkringskassan Gemensam anmälningssida Det är viktigt att utreda också händelser som inte lett till någon allvarlig konsekvens, de är en föraning om att något kan gå riktigt illa om man inte gör något. 24

25 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskriften har en stark koppling till AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete och visar hur arbetsgivaren ska arbeta systematiskt med organisatoriska och social arbetsmiljöfrågor. Kunskaper Arbetsgivaren ska säkra att chefer och arbetsledare har kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling kan förebyggas och hanteras. Vidare ska arbetsgivaren också ge chefer och arbetsledare de förutsättningar som behövs för att de ska kunna omsätta dessa kunskaper i praktiken. Mål Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som syftar till att främja hälsa och att öka organisationens förmåga att förebygga ohälsa. Målen bör ta sin grund i och vara förenliga med verksamhetens arbetsmiljöpolicy. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen samt säkra att arbetstagarna känner till satta mål. Arbetsgivaren bör även ta fram handlingsplaner för att uppnå dessa mål. Har verksamheten minst 10 arbetstagare ska dessa mål dokumenteras skriftligt. 25

26 Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska säkra att resurser anpassas till kraven i arbetet och att ohälsosam arbetsbelastning inte uppstår på grund av de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna. Arbetsgivarens skyldighet att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar både arbetstagare i en chefsposition och andra arbetstagare. Risker kopplade till arbetsbelastning bör undersökas och åtgärdas för att motverka att arbetsbelastningen leder till sjukdomar och olyckor. Arbetsgivare ska säkra att arbetstagarna känner till sina arbetsuppgifter, förväntat resultat av arbetet, om det finns särskilda krav på utförandet och i så fall vilka de är, hur arbetsuppgifterna ska prioriteras vid tidsbrist, vem de kan få hjälp och stöd av för att utföra arbetet samt vilka befogenheter de har i dessa frågor. Arbetsgivare ska vidta åtgärder för att förebygga att starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter och arbetssituationer leder till ohälsa hos arbetstagarna. Arbetsgivaren bör skapa förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma dem på höga krav i arbetet och bristande resurser, ev. oklarheter som rör arbetstagarnas arbetsuppgifter m.m. samt särskilt påfrestande arbetsförhållanden. Arbetstid Föreskriften understryker Arbetsmiljölagens krav att arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Detta bör arbetsgivaren ta hänsyn till redan i planeringsstadiet. Vidare bör arbetsgivaren särskilt beakta möjligheterna till återhämtning. Arbetsgivaren bör även ta hänsyn till att arbetstidens förläggning påverkar risken för olyckor. Kränkande särbehandling Definition av kränkande särbehandling: Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten, lämpligen i en policy. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden som kan ge upphov till kränkande särbehandling. I rutinerna för hur kränkande särbehandling ska hanteras ska det framgå vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, vad som händer med informationen, hur mottagaren ska agera samt hur och var de utsatta kan få hjälp. Arbetsgivaren ska även göra dessa rutiner kända för alla arbetstagare. 26

27 Organisatorisk arbetsmiljö De krav som ställs på arbetstagarna och vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet Social arbetsmiljö Hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor Balans mellan krav och resurser Krav Arbetsmängd Tidsramar Svårighetsgrad Emotionell påfrestning Kognitiv belastning Otydlighet i arbetsuppgifter Resurser Arbetsmetoder Arbetsredskap Kompetens Bemanning Socialt stöd från chefer och kollegor Återkoppling på arbetsinsats Möjligheter till kontroll i arbetet Möjligheter till återhämtning Balans i praktiken Klargör arbetets innehåll tillsammans med arbetstagarna! Vilka arbetsuppgifter, vem gör vad Vilket resultat som ska uppnåsmed arbetet Särskilda arbetsmetoder Hur ska man prioritera om tiden inte räcker till Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd 27

28 Arbetsgivaren måste förtydliga vad som förväntas Det är viktigt att medarbetarna får klart för sig vad som förväntas. De flesta a oss vill göra väl ifrån sig och om det är otydligt vad som förväntas tar vi i med råge för säkerhets skull. Utöver att det kan innebära en orimlig belastning att göra för mycket kan det också leda till konflikter med dem som uppfattat arbetsuppgiften som mindre omfattande. Stress Stress är positivt om Krav kontroll stöd är i balans Faktorer som påverkar är bl.a. - Arbetsbelastning Hur hög arbetsbelastningen upplevs beror bl.a. på hur mycket man har att göra men också om man har lagom kompetens för sina arbetsuppgifter och man har tillräckliga resurser för att utföra dem. Gå igenom arbetsfördelningen i gruppen, skapa tydliga mål och definiera vilken prestation var och en förväntas bidra med. Planera arbetet Kompetens Det är viktigt att man har tillräckligt mycket kompetens, kunskap och erfarenhet, för att klara sina arbetsuppgifter. Därför är det är viktigt med en noggrann introduktion. Det kan vara lika stressande att vara överkvalificerad som att ha bristande kunskaper. Ta upp behovet av utbildning och kompetensutveckling vid medarbetarsamtal. Stäm av individens behov gentemot verksamhetens behov. - Ledarskap Som ledare är det viktigt att vara närvarande och delaktig i verksamheten och vid behov hjälpa till med prioriteringar. Chefen bör vara ett föredöme, t.ex. inte skicka e-post utanför arbetstiden. Det är också chefens ansvar att sätta realistiska mål. - Organisation Det är viktigt att det är tydligt vem som gör vad. Definiera arbetsuppgifter och arbetsområden. - Arbetsklimat Agera snabbt vid konflikter och mobbing. Genomför gemensamma diskussioner om hur vi beter oss mot varandra om vad som är ok och vad som inte är det. - Fysisk arbetsmiljö Den fysiska miljön kan bidra till att skapa en stress, t.ex. krånglande teknisk utrustning och höga ljudnivåer. Det är viktigt att man får tid för återhämtning efter en stressig period.

29 Tidiga signaler - Upprepad korttidsfrånvaro - Svårigheter att passa tider - Slarv och produktionsfel - Försämrad effektivitet - Minskat engagemang - Negativ attityd - Nedstämdhet - Uppgivenhet - Ofta irriterad på andra - Isolering från arbetskamraterna - Minskad medkänsla med andra Exempel på riskfaktorer Det kan finnas flera olika orsaker till att den psykosociala arbetsmiljön är mindre bra och det är inte lätt att veta vad det kan bero på. Här är några olika förhållanden som kan vara en indikator på när man bör vara uppmärksam på hur stämningen och trivseln är i verksamheten. - Oro inför förändring - Dålig stämning mellan personalgrupper - Oklarheter förväntningar, arbetsuppgifter - Otydliga roller och ansvarsfördelning - Hög eller låg arbetsbelastning - Kränkande särbehandling - Hot o våld - Ensamarbete - Dålig samarbetskultur - Höga krav låg kontroll - Konflikt mellan olika krav - Arbetsplatskonflikter Åtgärder Individrelaterade åtgärder: Exempel på individinriktade åtgärder kan vara kompetensutveckling, friskvård, stresshantering Arbetsplatsinriktade åtgärder kan vara Öppet samtalsklimat, närvarande chef, tag hand om signalerna med en gång!, Förbättra, arbetsorganisationen, relationer mellan grupper, bemötande och gensvar, arbetstider, chefsområden och chefskompetens Förtydliga mål och stärka samverkanssystemet. 29

30 Konflikter, kränkande särbehandling och missbruk av alkohol och droger Konflikter, kränkande särbehandling och missbruk av alkohol och droger är viktigt att hantera så tidigt som möjligt för att de inte skall orsaka stora problem i verksamheten. Försök i första hand att agera förebyggande och hindra att problemen uppstår. Ha ett öppet klimat och ta upp diskussioner om hur det skall hanteras innan det är aktuellt. Tag gärna hjälp från en utomstående kompetent person om situationen är infekterad. Konflikter Konflikter är oundvikliga i relationer mellan människor Olika åsikter bra grund för utveckling Konflikter kan dock utvecklas till dåligt arbetsklimat, otrygghet och i förlängningen ohälsa Ta gärna hjälp av FHV, helst redan i det förebyggande arbetet! Olika konflikter och exempel på vad man kan göra för att lösa dem Olika typer av konflikter Exempel på åtgärder: Sakkonflikter Använd olika problemlösningsmetoder Rollkonflikter Gå igenom och ta fram arbets- och ansvarsfördelningar Intressekonflikter Tydliggör krav och förväntningar Tolkningskonflikter Klar kommunikation och arbetsmöten Värderingskonflikter Svårt, rör kulturen i företaget. Försök t.ex. utreda vilka skrivna och oskrivna regler som finns, till att börja med. Skapa ett öppet samtalsklimat, var närvarande som chef, tag hand om signalerna med en gång. Kränkande särbehandling och diskriminering Som kränkande särbehandling räknas återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar vilka under en längre tid riktas mot utpekade enskilda arbetstagare och på ett personligt kränkande sätt ställer dessa utanför arbetsgemenskapen. Till exempel att upprepat och återkommande: Förtala en arbetstagare, Medvetet undanhålla information, Förolämpa, frysa ut eller åsidosätta någon, Ha ett medvetet negativt bemötande eller förhållningssätt. Diskriminering kan beskrivas som att olika individer behandlas olika på ett orättvist sätt på grund av vem de är, vad de tror på eller hur de lever. Till exempel på grund av Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionshinder, Sexuell läggning eller Ålder. Arbetsgivaren måste undersöka om kränkande särbehandling eller diskriminering förekommer i verksamheten, det kan man t.ex. göra genom daglig uppmärksamhet, enkäter eller 30

31 medarbetarsamtal. När det kommer till chefens kännedom att kränkande särbehandling eller diskriminering förekommer måste han snarast utreda omständigheterna. Kränkande särbehandling och diskriminering på arbetsplatsen är allvarliga arbetsmiljöproblem som måste åtgärdas. Helst ska det aldrig uppkomma exempel på förebyggande åtgärder är att ha en policy som visar att kränkande särbehandling och diskriminering inte är tillåten, rutiner för de psykosociala arbetsförhållandena, t.ex. om personligt bemötande och att uppmuntra ett öppet, vänligt och respekterande klimat på arbetsstället. Det är också viktigt att chefer och arbetsledare har utbildning och får handledning i dessa frågor och att det upprättas rutiner för regelbundna medarbetarsamtal där det är möjligt att tidigt få reda på missförhållanden i samarbetet på arbetsplatsen. När det förekommer kränkande särbehandling eller diskriminering måste man utreda omständigheterna, vidta skäliga åtgärder. Precis som för övriga arbetsmiljöåtgärder måste man följa upp de åtgärder som vidtagits och kontrollera hur stämningen är i arbetsgruppen. Vid behov måste man vidta ytterligare åtgärder. Kränkande särbehandling och diskriminering är ofta känsliga ämnen att hantera, om man känner sig osäker är det bra att ta hjälp från Företagshälsovården eller någon annan utomstående. Ju snabbare man tar tag i ett missförhållande desto mindre svårt är det att hantera. AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering Enligt National Encyklopedin betyder rehabilitering återställande av förlorad funktion, och omfattar medicinska, psykologiska, pedagogisk och sociala åtgärder inriktade på att hjälpa sjuka eller skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och ge förutsättningar för ett normalt liv. Arbetsgivaren och försäkringskassan har ett ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, medan andra instanser i samhället ansvarar för t.ex. den medicinska och sociala rehabiliteringen. Syftet med arbetslivsinriktad rehabilitering är att hjälpa personer med funktionshinder att finna, få och behålla ett lämpligt arbete och att åstadkomma god anpassning mellan den enskilde och arbetet. Arbetsmiljölagen säger att arbetet skall anpassas efter vars och ens fysiska och psykiska förutsättningar. Föreskriften gäller för arbetsgivarens verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering och arbetsgivarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till individens förutsättningar för arbetet. Föreskriften gäller för alla nedsättningar av arbetsförmågan oavsett om anledningen finns på arbetsplatsen eller utanför även om nedsättningen fanns redan innan anställningen började. Arbetsgivaren skall i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering: - Organisera och bedriva verksamheten på ett lämpligt sätt. Det skall finnas en organisation som kan ta hand om de fall som uppstår och börja vidta åtgärder så tidigt som möjligt. Arbetet skall ske i samverkan mellan arbetsgivaren och medarbetarna. I skyddskommittén skall man bevaka att arbetsanpassnings och rehabiliteringsarbetet fungerar. 31

32 - Ange mål för verksamheten Arbetet är en viktig del i hur man mår. Arbetet bör utformas så att det i sig är rehabiliterande detta synsätt bör genomsyra målsättningen. Ange konkreta mål. och ha gärna med rehabilitering och arbetsanpassning i den vanliga arbetsmiljöpolicyn. - Fortlöpande ta reda på vilka behov som finns Det är viktigt att ha system för att identifiera behovet av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. Se på sjukfrånvaron, frånvaromönster och arbetsskadeanmälningar som tyder på brister i arbetsmiljön. Ha en helhetssyn och granska medicinska, tekniska, organisatoriska och sociala förhållanden gemensamt. Enligt socialförsäkringsbalken skall man utföra en rehabiliteringsutredning när individen varit sammanhängande sjukskriven mer än 4 veckor, när individen haft 6 frånvarotillfällen under en senaste 12 månadsperioden eller när den anställde själv önskar det. - Påbörja arbetet så tidigt som möjligt Ju tidigare man sätter in åtgärder desto större är chansen att man lyckas hjälpa individen att komma tillbaka med full arbetskapacitet. - Klargöra hur arbetet skall fördelas Arbetet skall ske i linjeorganisationen. Det är viktigt att det är tydligt vem som skall göra vad så att inget hamnar mellan stolarna. Det är den närmsta chefen som har huvudansvaret, men ibland kan man behöva ta in resurser från andra håll i organisationen. Klargör vem som skall stå för kontakterna med försäkringskassan - Se till att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering har tillräckligt med befogenheter och resurser och den kunskap och kompetens som behövs. Med tillräckliga resurser menar man både ekonomiska och tidsmässiga - Se till att verksamheten organiseras så att den kan ske i samarbete mellan individen och dess företrädare, försäkringskassan och annan berörd myndighet För att ha en chans att lyckas med sina ansträngningar måste individen själv delta aktivt i arbetet. Den individ som är i behov av rehabilitering befinner sig ofta i ett utsatt läge och måste kunna få påverka vilka personer som skall vara insatta i sitt ärende. Man har rätt att ta med någon man känner förtroende för, efter eget val, ofta är skyddsombudet en lämplig person men det är individen själv som avgör vem man vill ta med. Stommen i rehabiliteringsarbetet är individen och den närmsta chefen 32

33 - Årligen följa upp verksamheten Liksom för det systematiska arbetsmiljöarbetet skall man årligen följa upp att rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen fungerat väl. Man skall vidta de förbättringsåtgärder som uppföljningen visar var behövda. Uppföljningen skall ske i samverkan mellan arbetsgivaren och medarbetarna. - Ha de rutiner som behövs T.ex. hur man håller kontakt med de som är sjukskrivna, vem och hur man håller kontakt med berörda myndigheter, hur man utför rehabiliteringsutredningar, handledning, kamratstöd och fadderverksamhet, hur man utreder omplaceringsmöjligheter, utbildning. - Vid behov dokumentera verksamheten Det är bra att dokumentera t.ex. mål, rutiner, arbetsfördelning och uppföljning i sådan omfattning att man får kontinuitet i arbetet och lätt kan veta vad man förväntas göra i olika situationer. Hantera dokumentation i enskilda ärenden med sekretess. Arbetsgivaren skall anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Verksamheten skall även omfatta rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. Missbruksproblematik skall hanteras på samma sätt som en annan nedsättning av arbetsförmågan. Det skall vara klart och tydligt för alla på arbetsplatsen vad som händer om man skulle komma till arbetsplatsen och var påverkad av alkohol eller någon annan drog. Tänk på att risker vid t.ex. hantering av maskiner blir större om man är påverkad. Det behöver finnas en handlingsplan för hur man agerar vid missbruk som alla känner till. Det är aldrig lätt att hantera dessa frågeställningar men det kan bli lite mindre svårt om man har en öppen dialog innan man får ett aktuellt fall att ta tag i. AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd Första hjälpen Är de hjälpinsatser man vidtar omedelbar när någon skadat sig eller blivit allvarligt sjuk, t.ex.: - Hjärt-lungräddning - Stoppa blödning - Spola ögonen - Se till att den skadade eller sjuke kommer under medicinsk vård 33

34 Krisstöd Är de hjälpinsatser man vidtar för att ta om hand en krisreaktion i samband med en arbetsplatsolycka eller annan plötslig händelse man inte förmår hantera. Man brukar säga att en kris är en händelse där tidigare erfarenheter och reaktionssätt inte räcker till för att hantera och förstå situationen. En kris kan utlösas av ovanliga och oväntade händelser. T.ex. en arbetsplatsolycka där jag själv eller en arbetskamrat blir skadad. Riskbedömning Vilka risker för ohälsa och olycksfall finns det i verksamheten? - stänk i ögonen - översköljning av kemikalier - komma i kontakt med rörlig maskindel - våld - sjukdom som diabetes, epilepsi, allergi mm - Hur påverkar arbetsplatsens geografiska placering konsekvenserna av en olycka eller dylikt? - Förekommer det ensamarbete? Beredskap för första hjälpen och krisstöd Det skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Snabba akuta insatser, såväl fysiska som psykologiska, minimerar skadeverkan och underlättar återhämtningen. På lämpliga ställen skall det finnas anslag med uppgift om: - var utrustning för första hjälpen finns, - vilka personer som kan ge första hjälpen, - telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt - adress och vägbeskrivning till arbetsstället Rutiner för första hjälpen och krisstöd bör innehålla vem som gör vad hur och när i en kritisk situation t.ex.: - ta sig an den skadade - larma ambulans, polis och arbetsmiljöinspektion - ge första hjälpen - följa med till sjukhus eller hem - ta hand om de som varit vittnen eller på annat sätt är nära berörda av händelsen - ta kontakt med anhöriga - informera arbetskamrater - fatta beslut om specialinsatser - samla arbetstagarna - ta sig an eventuella kontakter med massmedia 34

35 Information och utbildning Alla som vistas på arbetsplatsen skall känna till hur första hjälpen och krisstöd är ordnat. Även de som vistas där mer tillfälligt, inhyrd personal, entreprenörer, besökare m.fl. Kunskaper i första hjälpen Hur många som behöver kunna ge första hjälpen beror bl.a. på - vilka risker som förekommer - hur stort arbetsstället är - om man jobbar i olika skift - arbetsstyrkans geografiska spridning - om det finns tillfälliga eller rörliga arbetsplatser - avståndet till sjukvårdsresurser Utrustning för första hjälpen Förutsättningarna på arbetsplatsen styr vilken utrustning som behövs. Exempel på lämplig utrustning är: - Förbandsmaterial - Filtar - Bårar - Brandredskap - Ögon- och nödduschar - Skyddshandskar mot blodsmitta mm Kunskaper i krisstöd Det är viktigt att det inom verksamheten finns kompetens och insikt om behovet av krisstöd och beredskap för att ordna det. En del av den praktiska kunskapen att ge stöd i en krissituation måste finnas inom verksamheten. För den andra delen kan man engagera resurser utifrån. Hur fördelningen bör se ut avgörs av verksamhetens art, omfattning och risker. Ett gott omhändertagande i den akuta situationen har stor betydelse för att mildra stressreaktioner och för att ge möjlighet till en snabb återhämtning. En god beredskap skapar också tillit och trygghet för individerna i organisationen. Chefer och arbetsledare behöver ha djupare kunskap och förståelse för behovet av krisstöd. AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning Lämplig fysisk utformning av arbetsplatsen är en viktig förutsättning för en god arbetsmiljö. Det kan gälla t.ex. brand och utrymning, tillräckligt utrymme, rumsindelning, samband och avskiljningar i planlösningen, transportvägar, installationer och ytskikt. Med omsorgsfull planering av arbetsmiljön bl.a. med avseende på ljus, ljud och luft kan inte bara ljus, ljud och luftklimat förbättras. Även andra 35

36 värdefulla egenskaper kan nås som stimulerande ljus- och färgsättning, flexibilitet för förändringar, överskådlighet, goda belastningsergonomiska förhållanden och effektiva transporter. Allmänt Planera så att transporter, skötsel mm kan ske på ett tryggt sättutforma med hänsyn till verksamheten. Verksamhet med särskilda risker placeras avskilt Dagsljus och belysning Tillgång till dagsljus och utblick. Belysning efter verksamhet: Tänk på att det inte får uppstå bländning eller stroboskopeffekter. Det får inte heller vara för stora skillnader mellan hur ljust det är i olika utrymmen man förflyttar sig mellan. Genom rätt utformad belysning skapar man en god visuell miljö, ökar säkerheten mot olycksfall, motverkar ögonbesvär och andra negativa hälsoeffekter. Belysningen har också stor betydelse för att möjliggöra goda belastningsergonomiska förhållanden samt för trivseln i arbetet. Synergonomi i arbetslivet avser samspelet mellan människans seende och arbetet. Den inriktar sig speciellt på seendet och synförhållanden i arbetet: att anpassa arbetsuppgiften och arbetsplatsen till människans olika förutsättningar. Arbetet kan anpassas t.ex. genom en ändamålsenlig belysning och ett väl valt arbetsavstånd med hänsyn till synobjektets detaljstorlek. Luftkvalitet och ventilation Ventilera bort de föroreningar som verksamheten alstrar, förhindra spridning, dimensionera efter verksamhet Termiskt klimat Temperaturen bör anpassas efter verksamheten, svårt att få alla nöjda. Lämplig temperatur för de flesta är o C vid stillasittande arbetsuppgifter och ca 18 o C vid rörligt arbete. Buller och akustik Förhindra spridning av ljud mellan bullrande och tyst verksamhet, avskilj. Skylta Bullrande verksamhet risk för hörselskada använd hörselskydd på dörr in till lokal där ljudnivån är mer än 85 db(a). Elektriska installationer Placera inte stadigvarande arbetsplatser intill elektriska installationer för att minska exponeringen för elektriska och magnetiska fält. Installationer för vatten och avlopp Tillräcklig omfattning för verksamheten. 36

37 Inredning och utrustning Som ger bra arbetsmiljö, t.ex. gynnsamma arbetsställningar, i den tänkta verksamheten. Golv, väggar och tak. Fönster, dörrar och portar Stabila, lätta att rengöra säkert och ergonomiskt, ytskikt skall kunna förnyas Avskärma solinstrålning. Utforma så att man inte utsätts för drag eller dylikt på stadigvarande arbetsplatser. Transportvägar, gångar och korridorer. Trappor och fasta stegar På transportvägar skall man kunna framföra hjulbundna transporter. Om man hantera gods skall man kunna använda hiss eller dyl. om man skall flytta godset mellan två plan. Avskiljning mellan fordonstrafik och fotgängare. Det skall finnas viloplan mellan dörr o nedåtgående trappa. Skydda gående för fordon Varumottag, kajer och ramper. Lastöppningar Se till att transporter till och från kan ske på ett säkert sätt. På kajer skall finnas fallskydd och väderskydd. Undvik att placera lastöppning över dörr eller fönster Skyddsanordningar och nödutrustningar Man skall ha anordningar som skyddar mot fall, ras, instängning och sammanstötning. Finns behov skall man installera ögon- o nöddusch Vid behov varselmärkning för buller, kemi, trappsteg mm. Larm och utrymning Om det inte är uppenbart onödigt skall det finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Det skall finnas nödbelysning, utrymningsplan, utrymningsskyltning och larm. Personalutrymme Vid behov skall det finnas utrymme för att förvara kläder separata utrymmen för gång och arbetskläder om arbetet är smutsande, riskerar man att bli nedblött skall det finnas möjligheter att torka kläderna. Det skall finnas tillräckligt med toaletter för det antal personer som vistats på arbetsplatsen. Utrymmen för måltid, paus, vila, skall vara tillräckliga och rena. Man skall kunna förvara och värma medhavd mat. Drift och underhåll Drift och underhåll av byggnad, anläggning, tekniska anordningar och installationer skall kunna ske på ett säkert sätt och med bra ergonomiska förutsättningar. Städning, rengöring skall också kunna utföras på ett ergonomisk tillfredsställande sätt, vatten och avlopp skall finnas tillgängligt där det behövs. Det skall finnas tillräckligt utrymme för ovanstående arbetsuppgifter. 37

38 AFS 2012:2 Belastningsergonomi Ordet ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om samspelet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön eller med andra ord, samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön. Det är viktigt att det finns möjlighet att påverka arbetets tekniska och organisatoriska utformning utifrån människans behov och förutsättningar. Ergonomisällskapet i Sverige, ESS, definierar ergonomi såhär: "Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system." Arbetsställningar och arbetsrörelser skall utformas så de är gynnsamma för vår kropp. Manuell hantering skall kunna utföras på ett skonsamt sätt. Ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas. Medarbetarna skall ha kunskaper och färdigheter om hur man arbetar skonsamt och få information om riskerna i det aktuella arbetet. Kroppen är gjord för rörelse. När vi rör i en led produceras ledvätska som smörjer leden och hjälper till att transportera näring till ledbrosket. Ledbrosket fungerar som glidyta i leden och är som tjockast och starkast i mitten av leden. Därför tål leden belastning bäst när den är i neutralläge. Vi bör undvika arbetsrörelser och arbetsställningar där vi ofta behöver befinna oss med lederna i ytterläge. Våra muskler mår bäst av dynamiskt arbete, växelvis spänns och slappna av. När muskel spänns pressas blodet ut och tar med sig slaggprodukter så att kroppen kan göra sig av med dem. När muskeln slappnar av strömmar nytt frisk blod in och tillför syre och näring. Utför vi statiskt arbete, musklerna är konstant spända, stryps genomströmningen av blod och det blir en syrefattig och sur miljö i muskeln. Detta ökar risken för att vi får belastningsbesvär. För att minska den risken är det viktigt att ta regelbundna mikropauser, en kort paus på några sekunder där muskeln är helt avslappad. Om vi utsätts för t.ex. stress eller buller kan vi reagera omedvetet genom att spänna musklerna i t.ex. nacke och axlar. Risken för besvär från dessa muskler ökar därmed. Kroppen är som sagt gjord för rörelse. Det är viktigt att vi tar hand om våra kroppar och tränar på fritiden. Den som har ett stillasittande arbete behöver kompensera det med att röra på sig på fritiden. Medan den som har ett mer fysiskt arbete bör träna för att orka med sitt fysiska arbete. Den som är vältränad kan utnyttja % av sin maximala arbetsförmåga under en arbetsdag. Den som är otränad kan utnyttja % av sin förmåga. Rikligt med syre behövs för ett gott hjärnarbete och för att hålla sig alert. Med träning kan även mycket vinnas på det personliga planet; att orka med att ha ett rikt liv med relationer och intressen. Fysisk aktivitet är också ett sätt för att få utlopp för sin stress. 38

39 Arbetsställningar och arbetsrörelser Använd för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Undvik långvarigt eller ofta återkommande arbete med - böjd eller vriden bål, - händerna över axelhöjd eller - under knähöjd. - Kunskaper, färdigheter och information Arbetstagaren ska ha tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför, tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Möjlighet ska ges till praktisk träning av arbetsteknik Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd Statiskt muskelarbete Ensidigt upprepat arbete Manuell hantering(lyfta, skjuta, dra) Bedömningsmodell Grönt område - Acceptabelt Ingen risk för de flesta medarbetarna. Det kan krävas försiktighetsåtgärder för särskilda riskgrupper Gult område - Värdera närmare Ett flertal medarbetare riskerar belastningsbesvär. Noggranna undersökningar och bedömningar behövs Rött område - Olämpligt Alla eller flera medarbetare riskerar belastningsbesvär. Åtgärda omgående om det inte finns skäl att avvakta 39

40 Modell för bedömning av lyft Avstånd från ländryggen Bördans vikt i kg Inom underarmsavstånd ca 30 cm Inom trekvartsarmsavstånd ca 45 cm

41 SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) Ändring införd t o m: SFS 2014:659 Dokumentens officiella pappersutgåvor äger alltid företräde eftersom texten baseras på material från offentliga databaser som kan innehålla felaktigheter. Askengren & Co har inget ansvar för följder av sådana felaktigheter 1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lag (1994:579). 2 Denna lag gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. I fråga om fartygsarbete gäller lagen även när svenska fartyg används till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium. I fråga om fartyg och fartygsarbete ska vad som sägs i denna lag om Arbetsmiljöverket i stället gälla Transportstyrelsen. Vad som sägs om en arbetsgivare i denna lag ska såvitt avser fartyg också gälla en redare, även då fartygsarbete utförs av någon annan än den som är anställd av redaren. Med redare likställs i denna lag den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift. Om skyldigheter i vissa avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare finns bestämmelser i 3 och 5 kap. Om befälhavarens skyldigheter vid fartygsarbete finns bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364). I fråga om varor som är avsedda för konsumenter eller som kan antas komma att användas av konsumenter gäller också produktsäkerhetslagen (2004:451). Bestämmelser om tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av ämnen, som sådana eller ingående i blandningar eller i varor, finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG. Lag (2010:1543) 41

42 SFS 1977: a Bestämmelserna i 2 kap. 1 första stycket, 2 och 3 samt 3 kap. 4 andra stycket gäller utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium. I övrigt gäller lagens bestämmelser utländska fartyg endast i den mån regeringen föreskriver det. Lag (2003:365). 3 Vid tillämpning av 2 4 och 7 9 kap. ska med arbetstagare likställas 1. den som genomgår utbildning, med undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet, 2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete, 3. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret. De som avses i första stycket 1 och 2 ska likställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3. I fråga om dem som genomgår utbildning finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 6 a, 8, 15, 17 och 18, 7 kap. 13 och 14 samt 9 kap. 3. I fall som avses i första och andra styckena ska det som i lagen sägs om arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet utförs. Lag (2010:856). 4 För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 7 lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program. För deltagare i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som har anvisats av socialnämnd är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 4 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453). För dem som Migrationsverket ger sysselsättning enligt 4 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 5 lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Att denna lag i vissa fall, utöver vad som framgår av 2 första stycket andra meningen, gäller även utomlands framgår av 5 lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser. Lag (2010:457). 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse från denna lag. Lag (1991:677). 42

43 SFS 1977: kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet 1 Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Lag (2003:365). 2 Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. 3 Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. 4 De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande skall vara tillfredsställande. Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. Lag (2003:365). 43

44 SFS 1977: Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. 6 Ämne som kan föranleda ohälsa eller olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet. 7 Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg. Vid fartygsarbete skall den personliga skyddsutrustningen tillhandahållas av redaren, om inte någon annan som arbetstagaren är anställd hos har åtagit sig detta ansvar. Lag (2003:365). 8 I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov skall finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Fordon för personaltransport skall vara lämpat för ändamålet. Om utrymmen, anordningar, åtgärder för hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom samt kost och vatten för ombordanställda på fartyg finns ytterligare bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365). 9 Särskilda bestämmelser om konstruktion och utformning av byggnader finns i plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Lag (2010:905). 10 Om arbetstid finns bestämmelser i arbetstidslagen (1982:673) och med stöd av denna meddelade föreskrifter. Bestämmelser om arbetstiden och vilotiden vid fartygsarbete finns i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän. Bestämmelser om arbetstiden vid visst vägtransportarbete finns i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga finns i 5 kap. 5. Lag (2005:396). 44

45 SFS 1977: kap. Allmänna skyldigheter 1 Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas med beaktande av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap. Lag (1994:579). 1 a Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Lag (1994:579). 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl. Lag (2002:585). 2a Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas. Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom. Lag (2010:1225) 2b Regeringen får meddela föreskrifter i frågor som faller under Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar om att 2 a första och andra styckena ska gälla även i fråga om att följa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/ 769/EEG och kommissionens direktiv 91/ 155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG. Lag (2010:1543) 45

46 SFS 1977:1160 2c Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Lag (2010:1543) 3 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. Lag (2002:585). 3a En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta den myndighet som regeringen bestämmer om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande. En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta samma myndighet om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Föreskrifter om befälhavares skyldighet att vid fartygsarbete rapportera vissa händelser finns i 6 kap. 14 sjölagen (1994:1009). Lag (2013:610) 4 Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. 46

47 SFS 1977:1160 Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det skall fortsättas. Lag (1991:677). 5 I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och med stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar. Detsamma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verksamheten bedrives endast av medlemmar av samma familj. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbetsställe. Av 4 kap. 10 framgår att föreskrifter får meddelas om skyldigheter även i andra avseenden. Lag (1994:579). 6 Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska 1. under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet, 2. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av arbetet med de uppgifter som anges i 7 a, och 3. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för utförande av arbetet med de uppgifter som anges i 7 b och 7 f. Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete kan utse sig själv eller någon annan till byggarbetsmiljösamordnare. Om någon annan har utsetts befrias dock inte den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete från ansvar för sådana arbetsuppgifter som anges i första stycket 2 eller 3. Lag (2008:934). 47

48 SFS 1977: Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. Lag (2008:934). 7 a Den byggarbetsmiljösamordnare som enligt 6 första stycket 2 har utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, ska samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler som under varje skede av planeringen och projekteringen ska följas i fråga om såväl byggskedet som brukandet av byggnaden eller anläggningen. Det gäller särskilt då frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana arbetsmoment beräknas. Byggarbetsmiljösamordnaren ska beakta en sådan arbetsmiljöplan och annan dokumentation som avses i 4 kap. 8 andra stycket 1-3. Lag (2008:934). 7 b Den byggarbetsmiljösamordnare som enligt 6 första stycket 3 har utsetts för utförande av ett byggnads- eller anläggningsarbete, ska se till att samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsstället och utföra de uppgifter som framgår av 7 e 2-5, samt 1. samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler när tekniska eller organisatoriska frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana moment beräknas, 2. samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler för att säkerställa att den eller de som bedriver verksamhet på arbetsstället tillämpar dessa regler på ett systematiskt sätt samt följer en arbetsmiljöplan, 3. samordna åtgärder för att kontrollera att byggnads- eller anläggningsarbetet med avseende på arbetsmiljön utförs på ett korrekt sätt, 4. vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer ges tillträde till arbetsstället, och organisera de uppgifter som enligt 7 g ankommer på dem som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Lag (2008:934).

49 SFS 1977: c Det som sägs i 6 och i föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 8 om den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska i stället gälla en av denne anlitad uppdragstagare i den mån 1. uppdragstagaren har fått i uppdrag att självständigt ansvara för planering och projektering eller arbetets utförande, och 2. det skriftligen har avtalats att de uppgifter som avses i 6 och i de anslutande föreskrifterna ska åvila uppdragstagaren vid utförandet av uppdraget. Om konsumenttjänstlagen (1985:716) ska tillämpas på uppdrag enligt första stycket 1, ska det som sägs i 6 och i föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 8 gälla för uppdragstagaren vid arbetets utförande. Det gäller dock inte om det skriftligen har avtalats att det som sägs i 6 och i de anslutande föreskrifterna i stället ska gälla för den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet. Lag (2008:934). 7 d Om ett fast driftsställe är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, är den som råder över arbetsstället ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor. Om ett fartyg är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter är redaren ansvarig för samordningen. Har ett fartyg tagits in på ett varv i Sverige är dock den som svarar för varvsdriften ansvarig för samordningen. Ansvaret för samordning av skyddsåtgärder som föranleds av att ett fartyg är under lastning eller lossning i en svensk hamn åvilar den arbetsgivare som har ansvaret för detta arbete. Ansvaret för samordningen enligt första stycket kan överlåtas till någon som bedriver verksamhet på arbetsstället eller, i fråga om lastning eller lossning av ett fartyg i svensk hamn, på hamnen eller redaren. I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket kan de som bedriver verksamhet där komma överens om att en av dem ska vara ansvarig för samordningen. Det gäller inte för arbetsställen för byggnads- eller anläggningsarbete. Lag (2008:934). 7 e Den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt 7 d ska se till att 1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma arbetsstället, 2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället, 49

50 SFS 1977: allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas, 4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs, och 5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. Lag (2008:934). 7 f Om ett byggnads- eller anläggningsarbete utgör gemensamt arbetsställe med annan verksamhet som avses i 7 d, tillämpas 6-7 c i fråga om byggnads- eller anläggningsarbetet samt 7 d och 7 e i fråga om den övriga verksamheten. Den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt 7 d ska i syfte att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden se till att samråd kommer till stånd med den som har utsetts till byggarbetsmiljösamordnare enligt 6. Lag (2008:934). 7 g De som samtidigt, eller i tidsmässig anslutning till varandra, bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, ska samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden. Var och en av dem ska se till att den egna verksamheten och anordningarna på det gemensamma arbetsstället inte medför att någon som arbetar där utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. De som bedriver verksamhet eller arbetar på det gemensamma arbetsstället ska följa anvisningar från en byggarbetsmiljösamordnare i fråga om byggnads- eller anläggningsarbete och från den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor i övriga fall. Lag (2008:934). 7 h Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet samt se till att olika delar av projekteringen samordnas. Lag (2008:934). 8 Den som tillverkar, importerar, överlåter eller upplåter en maskin, ett redskap, skyddsutrustning eller annan teknisk anordning ska se till att anordningen erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall, när den släpps ut på marknaden, avlämnas för att tas i bruk eller ställs ut till försäljning. 50

51 SFS 1977:1160 En teknisk anordning som inte uppfyller kraven i första stycket får visas på mässor, utställningar eller liknande om det tydligt anges att kraven inte är uppfyllda och att anordningen inte får släppas ut på marknaden eller avlämnas för att tas i bruk förrän den uppfyller kraven. Sätts anordningen i funktion ska tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas mot olycksfall. Anvisningar för anordningens montering, installation, användning och skötsel samt övriga uppgifter om anordningen som är av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall (produktinformation) ska medfölja vid avlämnandet genom tydlig märkning, i form av handlingar eller på annat sätt. Information av särskild betydelse för arbetsmiljön ska lämnas vid marknadsföring av anordningen. Lag (2008:295). 9 Den som tillverkar, importerar eller överlåter ett ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, skall vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka att ämnet vid avsedd användning innebär risk från skyddssynpunkt. Vad som sägs i 8 tredje stycket om produktinformation och information vid marknadsföring skall gälla även i fråga om ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. Lag (2002:585). 10 Den som överlåter eller upplåter en förpackad produkt skall se till att förpackningen inte innebär risk för ohälsa eller olycksfall. Lag ( 1991:677). 11 Den som installerar en teknisk anordning skall se till att behövliga skyddsanordningar sätts upp och att i övrigt erforderliga skyddsåtgärder vidtas. Lag (1991:677). 12 Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Han skall även se till att andra anordningar som finns på arbetsstället kan användas utan sådan risk. Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet skall vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete. Lag (1994:579). 13 I 7 kap. 8 föreskrivs om skyddsansvar i vissa fall för den som upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller som personalutrymme. Lag (1994:579). 14 Upphört att gälla genom lag (2008:934). 51

52 SFS 1977: kap. Bemyndiganden 1 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i fråga om tekniska anordningar eller ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall, meddela föreskrifter om 1. villkor för tillverkning, användning samt märkning eller annan produktinformation, 2. provning eller kontroll av att föreskrivna krav eller villkor är uppfyllda, och 3. förbud mot eller särskilda villkor för eller annan begränsning av utsläppande på marknaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utformning och användning av skyddsanordningar mot fall till lägre nivå. Lag (2013:610) 2 Om det behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att ett tillstånd, godkännande eller annat bevis om överensstämmelse med gällande krav fordras innan 1. arbetsprocesser, arbetsmetoder eller anläggningar får användas, och 2. tekniska anordningar eller ämnen som kan leda till ohälsa eller olycksfall får släppas ut på marknaden, användas eller avlämnas för att tas i bruk. Lag (2013:610) 3 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att 1. det på arbetsställen ska föras en förteckning över där befintliga tekniska anordningar av vissa slag eller vissa ämnen som kan leda till ohälsa eller olycksfall, och 2. arbetsgivare ska föra register över arbetstagare som utsätts för exposition som kan medföra ohälsa med uppgift om arbetet och expositionen samt att arbetsgivare ska lämna uppgifter ur registret till läkare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om undersökning av skyddsförhållandena i ett visst slag av verksamhet och om installation av tekniska anordningar. En arbetstagare ska på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter i register enligt första stycket 2 som rör honom eller henne. Lag (2013:610) 52

53 SFS 1977: Om det är av särskild betydelse från skyddssynpunkt, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud att använda arbetsprocesser, arbetsmetoder eller tekniska anordningar eller ämnen som kan leda till ohälsa eller olycksfall. Lag (2013:610) 5 Om ett arbete innebär risk för ohälsa eller olycksfall, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet att ordna med läkarundersökning eller vaccinering eller annan förebyggande behandling mot smitta av dem som sysselsätts eller ska sysselsättas i arbetet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också med- dela föreskrifter om förbud att till arbetet anlita den som vid läkarundersökning har visat sjuklighet eller svaghet som gör honom eller henne särskilt mottaglig för risk för ohälsa eller olycksfall. Lag (2013:610) 6 Om ett arbete medför särskild risk för vissa grupper av arbetstagare, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud mot att arbetet utförs av arbetstagare som tillhör en sådan grupp eller om att särskilda villkor ska gälla när arbetet utförs av sådana arbetstagare. Lag (2013:610) 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att register ska föras vid en läkarundersökning som avses i 5 och 6 med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultatet. Lag (2013:610) 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. förhandsanmälan a) när det gäller skyldighet för den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete att se till att en sådan anmälan lämnas till tillsynsmyndigheten, och b) i övrigt, samt 2. skyldighet att i övrigt göra anmälan eller lämna uppgifter till tillsynsmyndigheten eller att förvara handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare meddela föreskrifter om 53

54 SFS 1977: att den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska se till att a) det upprättas en arbetsmiljöplan, b) det utarbetas en till projektets art avpassad dokumentation som ska beaktas vid efterföljande arbeten, och c) arbetsmiljöplanen och dokumentationen anpassas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och de eventuella förändringar som ägt rum, 2. att en byggarbetsmiljösamordnare enligt 3 kap. 7 a ska upprätta eller låta upprätta en arbetsmiljöplan och utarbeta en sådan dokumentation som avses i 1, 3. att en byggarbetsmiljösamordnare enligt 3 kap. 7 b ska se till att det genomförs nödvändiga anpassningar av en arbetsmiljöplan och sådan dokumentation som avses i 1, och 4. skyldighet att i övrigt upprätta handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. Lag (2008:934). 9 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för läkare att hos tillsynsmyndigheten göra anmälan om sjukdom som kan ha samband med arbete och att lämna tillsynsmyndigheten upplysningar och biträde. Lag (2013:610) 10 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att den som ensam eller gemensamt med en familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan någon anställd ska följa denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen när det gäller skyldigheter i andra avseenden än som framgår av 3 kap. 5 andra stycket. Lag (2013:610) 54

55 SFS 1977: kap. Minderåriga 1 Med minderårig avses i denna lag den som icke har fyllt aderton år. 2 En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller utföra arbete före det kalenderår då den minderårige fyller sexton år och inte heller innan den minderårige har fullgjort sin skolplikt. Första stycket hindrar inte att en minderårig som har fyllt tretton år anlitas till eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för anlitande av en minderårig som inte har fyllt tretton år. Ett sådant undantag får endast avse mycket lätt arbete av sådant slag att speciella och betydande tillämpningsproblem skulle uppstå, om undantag inte gavs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant arbete som avses i andra och tredje styckena. I sjömanslagen (1973:282) och fartygssäkerhetslagen (2003:364) finns särskilda bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete. Lag (2013:610) 3 En minderårig får inte anlitas till eller utföra arbete på ett sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot att en minderårig anlitas till eller utför arbete som medför påtaglig risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Lag (2013:610) 4 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det vid läkarundersökningar som har föreskrivits med stöd av 2 fjärde stycket eller 3 andra stycket ska föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultatet. Lag (2013:610) 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas till eller utför arbete. Lag (2013:610) 55

56 SFS 1977: kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m. 1 Arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet. Lag (1991:677). 2 På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Skyddsombud ska utses även på ett annat arbetsställe, om arbetsförhållandena kräver det. För skyddsombud bör ersättare utses. Skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna. För ett arbetsställe där sådan skyddskommitté som avses i 8 inte har tillsatts får en lokal avdelning inom ett förbund eller en med sådan avdelning jämförlig sammanslutning av arbetstagare utse ett skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarna på arbetsstället (regionalt skyddsombud). Rätten att utse ett regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningen eller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället. Bestämmelser om hur skyddsombud på fartyg ska utses finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870). 3 Finns vid arbetsställe mer än ett skyddsombud, skall ett av ombuden utses att vara huvudskyddsombud med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet. 4 Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a. Skyddsombud på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter. Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a. 56

57 SFS 1977:1160 Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område. Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning. Lag (2003:365). 5 Skyddsombud, som avses i 2 andra stycket, har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Vid sådan ledighet bibehåller ombudet sina anställningsförmåner. 6 Skyddsombud har rätt att taga del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. 6 a Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning ska arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör arbetsgivaren inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, ska Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 ska meddelas. Sådan framställning av ett skyddsombud på fartyg ska i stället lämnas till Transportstyrelsen, som ska pröva om föreläggande eller förbud enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska meddelas. Där skyddskommitté finns, kan skyddsombud direkt påkalla kommitténs behandling av en arbetsmiljöfråga. Ett skyddsombuds begäran enligt första stycket får även avse skyddsåtgärder som behövs för att arbetsgivaren på det arbetsställe där skyddsombudet är verksamt ska uppfylla sina skyldigheter gentemot utomstående arbetskraft enligt 3 kap. 12. Det som i första och andra styckena sägs om skyddsombud ska också gälla för studerandeskyddsombud som avses i 17. Lag (2009:870). 7 Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. Om det är påkallat från skyddssynpunkt och rättelse inte genast kan uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren kan skyddsombudet i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande avbryta arbete som en arbetstagare utför ensam. Överträds en tillsynsmyndighets förbud, som har vunnit laga kraft eller som på grund av förordnande enligt 9 kap. 5 ska gälla omedelbart, kan skyddsombudet avbryta sådant arbete som avses med förbudet. 57

58 SFS 1977:1160 Ett skyddsombuds åtgärder enligt första tredje styckena får även avse arbete som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarens verksamhet. För skada till följd av någon åtgärd som avses i denna paragraf är ett skyddsombud fritt från ersättningsskyldighet. Bestämmelser om rätten för ett skyddsombud att avbryta arbete på fartyg och om verkan av en sådan åtgärd finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870). 8 Vid ett arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det finnas en skyddskommitté, sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. En skyddskommitté ska tillsättas även vid arbetsställen med mindre antal arbetstagare, om det begärs av arbetstagarna. Företrädare för de anställda utses bland arbetstagarna av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det ingen sådan organisation utses företrädare av arbetstagarna. Vid ett arbetsställe där det finns studerandeskyddsombud ska även två av dessa ingå i skyddskommittén. Studerandeskyddsombuden bestämmer själva vilka av dem som ska ingå i skyddskommittén. Bestämmelser om hur en skyddskommitté på fartyg ska tillsättas finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870). 9 Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. En skyddskommitté på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter. I skyddskommittén skall behandlas frågor om 1. företagshälsovård, 2. handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a, 3. planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, 4. planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, 5. upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, 6. arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. Lag (2003:365). 58

59 SFS 1977: a Till skyddskommitté som avses i 8 får genom ett kollektivavtal utses ett organ som behandlar också andra frågor än som anges i 9. Ett sådant organ får ha en annan benämning än skyddskommitté. Denna paragraf är inte tillämplig i fråga om skyddskommitté på fartyg. (SFS 2011:741) 10 Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter. Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvillkor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft uppdraget. Lag (1994:579). 11 Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot 10, skall han ersätta uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla. Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. 12 Den som vill fordra skadestånd enligt 11 skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst. Första stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om anspråk på anställningsförmåner enligt 5. 59

60 SFS 1977:1160 Iakttages ej vad som föreskrives i första eller andra stycket, är rätten till talan förlorad. För skyddsombud på fartyg gäller fartygssäkerhetslagen (2003:364) i stället för vad som anges i denna paragraf. Lag (2003:365). 13 Mål om tillämpning av 10 och 11 handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I fråga om talan mot arbetstagare eller, i fall som avses i 10 andra stycket, mot den som råder över ett arbetsställe gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i allmänhet. Lag (1994:579). 14 I förhållande till arbetsgivare vinner 4--7 och tillämpning när den organisation eller de arbetstagare, som har utsett skyddsombudet, har underrättat arbetsgivaren om valet eller, om arbetsgivaren icke har kunnat nås, sänt underrättelse om valet till arbetsstället. 15 Det som sägs i 5, 10 första och tredje styckena samt ska tillämpas på motsvarande sätt på en ledamot av en skyddskommitté som inte är studerandeskyddsombud. För studerandeskyddsombud ska 10 första och andra styckena, 11, 12 och 14 tillämpas på motsvarande sätt. För mål om tillämpning av 10 och 11 som rör studerandeskyddsombud gäller det som är föreskrivet om rättegång i allmänhet. Lag (2009:870). 16 Beträffande skyddsombud och ledamot av skyddskommitté, vilka har utsetts av organisation som avses i 2 andra eller tredje stycket, äger även lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen tilllämpning. Har skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg utsetts av de ombordanställda, tillämpas lagen som om han eller hon var utsedd av sin lokala arbetstagarorganisation. Det som sägs i denna paragraf gäller dock inte i den mån ombuds eller ledamots rättigheter enligt detta kapitel eller enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) därigenom skulle inskränkas. Lag (2003:365). 17 De som genomgår utbildning ska av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. 60 Omfattningen och utformningen av elevernas deltagande i skolans arbetsmiljöarbete ska anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt när det gäller 1. elever i förskoleklass och i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan, specialskolan och i motsvarande utbildningar samt i sameskolan, 2. elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och motsvarande utbildningar, och 3. elever i särskild utbildning för vuxna.

61 SFS 1977:1160 Elever i grundskolans årskurs 7 9, specialskolans årskurs 7 10 och gymnasieskolan samt motsvarande utbildningar företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud. De som genomgår eftergymnasial utbildning och annan utbildning för vuxna än särskild utbildning för vuxna företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år. Lag (2010:856). 18 Elevskyddsombuden utses av eleverna och studerandeskyddsombuden av de studerande. Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget. För elevskyddsombuden gäller dock rätten till information inte sådana uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:870). 61

62 SFS 1977: kap. Tillsyn 1 Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs. Med undantag för 13 gäller detta kapitel inte fartygsarbete. Bestämmelser om tillsyn vid fartygsarbete och inskränkningar i rätten att använda fartyg finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2003:365). 2 Regeringen får meddela föreskrifter om Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt detta kapitel över att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/ 155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG följs. Lag (2010:1543) 3 Tillsynsmyndighet har rätt att efter anfordran erhålla de upplysningar, handlingar och prov samt påkalla de undersökningar som behövs för tillsyn enligt denna lag. 4 Den som i sin verksamhet använder en viss produkt eller har uppdragit åt annan att utföra ett visst arbete är skyldig att på en tillsynsmyndighets begäran lämna upplysning om vem som har levererat produkten eller utför arbetet. Den som har överlåtit eller upplåtit en teknisk anordning eller överlåtit ett ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, är skyldig att på en tillsynsmyndighets begäran lämna tillgängliga upplysningar om till vilka produkten har överlåtits eller upplåtits. Lag (1991:677). 5 För tillsyn enligt denna lag ska tillsynsmyndigheten ges tillträde till arbetsställe och får där göra undersökningar och ta prov. För uttaget prov betalas inte ersättning. Polismyndigheten ska lämna den handräckning som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva tillsyn enligt denna lag. 62

63 SFS 1977:1160 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arbetsmiljöverket, får föreskriva skyldighet att ersätta tillsynsmyndighetens kostnader för provtagning och undersökning av prov som skäligen har krävts. Lag (2014:659). 6 Om det på ett gemensamt arbetsställe som avses i 3 kap. 7 d tredje stycket inte finns någon som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor, får Arbetsmiljöverket besluta att någon av dem som bedriver verksamhet där ska ha sådant ansvar. När det finns särskilda skäl får Arbetsmiljöverket besluta att ansvaret för samordningen av arbetsmiljöfrågor i fall som avses i 3 kap. 7 d ska flyttas över till någon av dem som bedriver verksamhet på det gemensamma arbetsstället. I fråga om ansvaret för arbetsmiljöfrågor vid byggnads- eller anläggningsarbete enligt 3 kap. 6 får Arbetsmiljöverket om det finns särskilda skäl i beslut flytta över detta ansvar 1. från en uppdragstagare till den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet i fall som avses i 3 kap. 7 c, eller 2. från den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet till en uppdragstagare i den mån det finns ett sådant uppdrag som avses i 3 kap. 7 c första stycket 1. Lag (2008:934). 7 Arbetsmiljöverket får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2 12, 5 kap. 3 första stycket eller 6 i detta kapitel besluta de före- lägganden eller förbud som behövs för att 1. denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska följas, och 2. de bestämmelser i förordning (EG) nr 1907/2006 som omfattas av Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar ska följas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Ett sådant föreläggande eller förbud får riktas även mot staten som arbetsgivare. Om någon inte följer ett föreläggande, får Arbetsmiljöverket besluta att rättelse ska ske på hans eller hennes bekostnad. 63

64 SFS 1977:1160 Om ett föreläggande har beslutats beträffande en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (2010:900) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla i fråga om den åtgärden. Lag (2013:610) 8 Om det finns något missförhållande i skyddshänseende beträffande en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord som har upplåtits för arbete eller som personalutrymme, kan Arbetsmiljöverket meddela förbud enligt 7 mot en sådan upplåtelse till dess angiven åtgärd har vidtagits med lokalen, markområdet eller utrymmet. Arbetsmiljöverket kan gentemot den som upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller som personalutrymme, meddela förelägganden enligt 7 om undersökning av skyddsförhållandena på platsen. Lag (2000:764). 9 har upphävts genom lag (2000:764). 10 För att säkerställa förbud enligt 7 eller 8 kan tillsynsmyndighet meddela beslut om försegling eller annan avstängning av anläggning, utrymme eller anordning. Sådant beslut verkställs genom myndighetens försorg. Lag (1994:579). 11 Den som har skyddsansvar enligt 3 kap får åläggas att lämna varningsinformation eller att återkalla en produkt. Innehållet i ett sådant åläggande ska motsvara vad som anges i produktsäkerhetslagen (2004:451). Vad som där sägs om tillverkare ska dock i stället avse den som har skyddsansvar enligt 3 kap Åläggandet ska förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Lag (2008:295). 12 Regeringen kan föreskriva att särskilda avgifter skall tagas ut i ärende enligt denna lag. 13 Den som har utsetts till skyddsombud, studerandeskyddsombud eller ledamot i en skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, en enskilds personliga förhållanden eller förhållande av betydelse för landets försvar. 64

65 SFS 1977:1160 Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av en sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8, får han eller hon trots tystnadsplikten enligt första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 10 kap och 12 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:870). 14 Tillsynsmyndighet ska till skyddsombud och studerandeskyddsombud lämna var sin kopia av de skriftliga meddelanden i arbetsmiljöfrågor som lämnas till ett arbetsställe. Lag (2009:870). 65

66 SFS 1977: kap. Påföljder Ansvar 1 Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 7 eller 8. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. Lag (2013:610) 2 Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 första stycket eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 tredje eller fjärde stycket, 2. bryter mot föreskrifter om minderårigas arbete som har meddelats med stöd av 5 kap. 3 andra stycket, 4 eller 5, 3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4, 4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk, eller 5. inte lämnar underrättelse till tillsynsmyndigheten i enlighet med 3 kap. 3 a. En gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 ska inte medföra straffansvar enligt första stycket. Lag (2013:610) 3 Om ansvar för den som överträder 7 kap. 13 finns bestämmelser i 20 kap. 3 brottsbalken. Förverkande 4 Har det vid ett brott som avses i detta kapitel använts en anordning eller ett ämne i strid mot förbud enligt 7 kap. 7, ska egendomen eller dess värde förverkas, om det inte är uppenbart oskäligt. Lag (2013:610) Sanktionsavgift 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en sanktionsavgift ska tas ut om en överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap Avgiften ska tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. 66

67 SFS 1977:1160 En föreskrift om sanktionsavgift ska ange hur avgiften beräknas för olika slag av överträdelser. Avgiftsbeloppet ska kunna fastställas direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften ska vara lägst och högst kronor. Lag (2013:610) 5a /Träder i kraft I: / Någon sanktionsavgift ska inte tas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7. Lag (2013:610) 6 Sanktionsavgiften ska tas ut av den fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen skedde. Avgiften får sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut sanktionsavgiften. Avgiften tillfaller staten. Lag (2013:610) 6a /Träder i kraft I: / Arbetsmiljöverket prövar genom avgiftsföreläggande frågor om sanktionsavgifter. Avgiftsföreläggande innebär att den som bedöms vara ansvarig enligt 6 för en överträdelse föreläggs att godkänna avgiften omedelbart eller inom viss tid. När föreläggandet har godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande om att avgift ska tas ut. Ett godkännande som görs efter det att den tid som angetts i föreläggandet har gått ut är dock utan verkan. Lag (2013:610) 7 Om avgiftsföreläggandet inte har godkänts inom utsatt tid, får Arbetsmiljöverket ansöka hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets avgiftsföreläggandet har utfärdats, om att sanktionsavgift ska tas ut. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:610) 67

68 SFS 1977: En sanktionsavgift får tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsföreläggandet riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde. Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften ska lämnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2013:610) 9 Har upphört att gälla genom SFS 2013:610/ 10 En beslutad avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år från det att avgörandet vann laga kraft. Lag (2013:610) 68

69 SFS 1977: kap. Överklagande 1 har upphävts genom lag (2000:764). 2 Arbetsmiljöverkets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2008:297). 3 För att ta till vara arbetstagarnas intressen i ärenden enligt denna lag får överklagande enligt 2 göras av ett huvudskyddsombud eller, om något sådant ombud inte finns, av ett annat skyddsombud. Om det inte finns något skyddsombud, får överklagande göras av en arbetstagarorganisation i den mån saken rör medlemmarnas intressen. Om talan avser annat än fartygsarbete krävs att organisationen tidigare har yttrat sig i ärendet. För att ta till vara de studerandes intressen i ärenden enligt denna lag får överklagande också göras av ett studerandeskyddsombud. Lag (2009:870). 4 I fråga om föreskrifter får Arbetsmiljöverket underställa regeringen frågor av särskild betydelse, innan verket meddelar beslut i ärendet. Lag (2000:764). 5 En tillsynsmyndighet får förordna att dess beslut skall gälla omedelbart. Lag (2000:764). 69

70 SFS 1977:1160 Övergångsbestämmelser 1977:1160 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978, då arbetarskyddslagen (1949:1) och skogsförläggningslagen (1963:246) skall upphöra att gälla. Till dess regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen enligt bemyndigande i den nya lagen meddelar bestämmelser som motsvarar kungörelsen (1949:210) om förbud att använda arbetstagare till målningsarbete med blyfärg, kungörelsen (1949:211) om läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar, kungörelsen (1949:491) om förbud att använda bensolhaltigt ämne vid tillverkning av läderskodon och kungörelsen (1966:521) om förbud att använda minderårig till vissa arbeten skall dock 14 och 16, 26 andra stycket, 74 första stycket och 75 arbetarskyddslagen fortfarande gälla. Vid ikraftträdandet gällande föreskrift, råd eller anvisning, som har meddelats med stöd av 45 andra eller tredje stycket eller 74 andra stycket arbetarskyddslagen, äger fortsatt giltighet inom sitt tidigare tillämpningsområde och skall vid tillämpningen av arbetsmiljölagen anses ha meddelats enligt denna. Vad som sägs i andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om föreskrift, råd eller anvisning, som där nämns men som avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller senare. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses eljest däri föreskrift, som har ersatts genom bestämmelse i arbetsmiljölagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. 2014:659 Denna lag träder i kraft den 1 januari

71 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (SFS 1977:1166) Ändring införd: t.o.m. SFS 2015:16 Dokumentens officiella pappersutgåvor äger alltid företräde eftersom texten baseras på material från offentliga databaser som kan innehålla felaktigheter. Askengren & Co har inget ansvar för följder av sådana felaktigheter 1 Utöver de bestämmelser som anges i 1 kap. 2 a arbetsmiljölagen (1977:1160) ska 2 kap. 4-6, 7 första stycket första meningen samt 3 kap. 7 d-7 g samma lag gälla utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium. Förordning (2008:1282). 2 En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande. En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Läkare ska till Arbetsmiljöverket anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbete och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt samt lämna verket upplysningar och biträde. Förordning (2015:1). Förvaring av handlingar 3 Skriftligt meddelande från Arbetsmiljöverket i skyddsfråga och intyg eller journal över kontroll, provning eller undersökning, som avses i 4 kap. 1-3 arbetsmiljölagen (1977:1160), samt övriga handlingar som har samband därmed skall av arbetsgivare eller den, som yrkesmässigt driver verksamhet utan anställd, hållas tillgängliga under minst fem år räknat från den dag då handlingen utfärdades. Register som avses i 4 kap. 7 och 5 kap. 4 arbetsmiljölagen skall av arbetsgivare förvaras under minst tio år räknat från den dag då den sista anteckningen gjordes i registret. Register som avses i 4 kap. 3 första stycket 2 skall av arbetsgivaren förvaras under minst fyrtio år räknat från den dag då expositionen upphörde. Om verksamheten överlåtes, skall handlingar som avses i första stycket överlämnas till den nya innehavaren. Arbetsmiljöverket kan enligt 18 första stycket 3 föreskriva om annan förvaringstid och om förvaringsplats. Förordning (2000:957). Gemensamt arbetsställe 4 Den som enligt 3 kap. 7 d eller 7 kap. 6 första eller andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) är ansvarig för samordning av skyddsåtgärder ska på det gemensamma arbetsstället sätta upp anslag med uppgift om detta. Förordning (2008:1282). 71

72 SFS 1977:1166 Tillgängliga författningar 5 Arbetsgivaren skall se till att arbetsmiljölagen (1977:1160) och denna förordning finns tillgängliga för arbetstagarna. Detsamma gäller de författningar som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen och som avser arbetsgivarens verksamhet. Bestämmelser om vilka författningar som skall finnas tillgängliga ombord på fartyg finns i 5 kap. 2 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Förordning (2003:442). Lokal skyddsverksamhet 6 För varje årskurs 7 9 i grundskolan och 7 10 i specialskolan samt för varje nationellt och specialutformat program i gymnasieskolan ska två företrädare för eleverna utses att medverka i skolans arbetsmiljöarbete såsom elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 arbetsmiljölagen (1977:1160). På individuella program i gymnasieskolan och på utbildningsområdet i övrigt bestäms antalet elevskyddsombud och studerandeskyddsombud med hänsyn till elevernas och de studerandes antal och arbetsförhållanden. Förordning (2009:1164). 6 a För varje årskurs 7 9 i grundskolan och 7 10 i specialskolan samt för varje nationellt program i gymnasieskolan ska två företrädare för eleverna utses att medverka som elevskyddsombud i skolans arbetsmiljöarbete enligt 6 kap. 17 arbetsmiljölagen (1977:1160). På introduktionsprogram i gymnasieskolan och på utbildningsområdet i övrigt bestäms antalet elevskyddsombud och studerandeskyddsombud med hänsyn till elevernas och de studerandes antal och arbetsförhållanden. Förordning (2011:528). 7 Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska de ges möjlighet att delta vid skyddsronden. Förordning (2009:1164). 8 Antalet ledamöter i en skyddskommitté bestämmes med hänsyn till antalet arbetstagare vid arbetsstället, arbetets natur och arbetsförhållandena. Av ledamöterna skall om möjligt en vara i företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I kommittén bör också ingå en ledamot som tillhör styrelsen för lokal organisation av arbetstagare. Vidare skall i kommittén ingå skyddsombud. Ordföranden och sekreterare i skyddskommitté utses av arbetsgivaren, om inte annat överenskommes. I fråga om skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 6 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Förordning (2003:442). 8 a En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Vid skyddskommitténs sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården vara närvarande. Två av de elevskyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) får medverka vid skyddskommitténs sammanträden. Elevskyddsombuden har dock inte rätt att ensamma hindra övriga deltagare från att fatta beslut i skyddskommittén. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilket eller vilka ombud som ska företräda dem vid sammanträdet. 72

73 SFS 1977:1166 Av 6 kap. 8 arbetsmiljölagen framgår att studerandeskyddsombuden ingår som ledamöter i skyddskommittén. Förordning (2009:1164). 9 Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare eller studerandeskyddsombud inte kan ena sig om beslut i skyddskommittén, ska på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom området för verkets befogenhet. I beslut av skyddskommitté bör anges den tid inom vilken beslutet ska vara verkställt. Förordning (2009:1164). 10 Uppgift om skyddsombuds namn och adress, dennes skyddsområde och den tid för vilken ombudet har utsetts, ska snarast möjligt efter förrättat val skriftligen lämnas till arbetsgivaren av den organisation eller de arbetstagare som har förrättat valet. Om ett skyddsombud ersätts, ska anges vilken person det nya skyddsombudet ersätter. Arbetsgivare ska på arbetsstället sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté. I fråga om skyddsombud eller skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap. 7 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Förordning (2008:82). 11 Arbetsgivaren skall underrätta huvudskyddsombudet eller, om ett sådant ombud inte finns, annat skyddsombud om beslut i ett ärende om bygglov som avser en arbetslokal eller ett personalrum. Finns det inte något skyddsombud skall underrättelsen lämnas till den organisation som företräder arbetstagarna. Förordning (1995:482). 12 Arbetsgivare ska underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagarorganisation om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller anmälan om sådan verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (2013:257). 12a Kraven i de bestämmelser som anges i ska omfattas av arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete enligt 3 kap. 2 a första och andra styckena arbetsmiljölagen (1977:1160) i den utsträckning som bestämmelserna är tillämpliga på arbetsstället. Förordning (2011:14) 13 Skyddsombud skall under minst två år behålla avskrift av skriftligt meddelande som ombudet fått av tillsynsmyndighet. Avgår skyddsombudet, skall avskriften överlämnas till efterträdaren. På fartyg gäller 5 kap. 9 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) i stället för denna paragraf. Förordning (2003:442). 14 Vid övning som leds av Försvarsmakten och vid sådan övning med kommunal organisation för räddningstjänst som avser verksamhet under höjd beredskap gäller inte 6 kap. 7 arbetsmiljölagen (1977:1160). Förordning (2003:791). 14 a Kommer riket i krig skall bestämmelserna i 2 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) tillämpas med beaktande även av totalförsvarets behov. Vidare får avsteg göras från bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3 arbetsmiljölagen samt från föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, om det är nödvändigt med hänsyn till totalförsvarets behov. Innan ett sådant avsteg görs skall arbetsgivaren om möjligt samråda med berört skyddsombud. Arbetsmiljöverket skall underrättas om avsteget så snart det kan ske. 73

74 SFS 1977:1166 Tillsyn 74 Om riket kommer i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i gäller efter regeringens förordnande bestämmelserna i första stycket från den tidpunkt som regeringen bestämmer. Förordning (2000:957). 15 Tillsynsmyndigheten ska genom åtgärder som avses i 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Tillsynen ska inriktas på att bevaka att arbetsgivarna planerar och bedriver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven tillgodoses. Vid tillsynen ska en helhetsbedömning eftersträvas. Tillsynsmyndigheten ska göra anmälan till Konsumentombudsmannen om den finner att det finns skäl för ingripande enligt marknadsföringslagen (2008:486) mot marknadsföring som riktas till arbetsgivare. I fråga om arbete som utförs i hemmet ska inspektionsbesök ske endast på begäran av den arbetsgivare eller arbetstagare som berörs, eller om det finns någon annan särskild anledning till det. Motsvarande ska gälla för arbete som utförs av den som driver verksamhet utan arbetstagare eller utan att ha annan arbetstagare anställd än familjemedlem. I fråga om tillsyn på fartyg gäller bestämmelser i fartygssäkerhetslagen (2003:364) och med stöd av lagen meddelade föreskrifter i stället för vad som sägs i denna förordning. Förordning (2008:514). 16 Vid en förrättning på ett arbetsställe ska tillsynsmyndigheten eller ett besiktningsorgan, som verkställer kontroll enligt tillsynsmyndighetens föreskrift, kontakta skyddsombud som kan anträffas på arbetsstället. Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska även något av dessa kontaktas. Förordning (2009:1164). 17 Arbetsmiljöverket ska i fråga om Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG ansvara för tillsynen i arbetsmiljöfrågor enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) när det gäller 1. artikel 14.6 i fråga om registranters identifiering av egna riskhanteringsåtgärder och tillämpning av sådana åtgärder, 2. artikel 34 b i fråga om skyldigheten för nedströmsanvändare att när det gäller egen användning vidarebefordra information som kan ge anledning att ifrågasätta om riskhanteringsåtgärder i säkerhetsdatabladet är lämpliga, 3. artikel 35 i fråga om skyldigheten för arbetsgivare att göra information om ämnen och beredningar tillgänglig, 4. artikel 37.4 i fråga om skyldigheten för nedströmsanvändare att utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport när användningen av ämnet inte leder till att ämnet, som sådant eller i en beredning, släpps ut på marknaden, 5. artikel 37.5 i fråga om nedströmsanvändares identifiering av egna riskhanteringsåtgärder och tillämpning av sådana åtgärder, 6. artikel 38 i fråga om skyldigheten att delge information,

75 SFS 1977: artikel 60.9 d i fråga om tillämpning av tillståndsvillkor, 8. artikel i fråga om skyldigheten för tillståndshavare att se till att exponeringen minskas, och 9. artikel 67.1 i fråga om tillämpning av villkor för begränsningar enligt bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. Förordning (2011:14) 17a Av 6 förvaltningslagen (1986:223) följer att Arbetsmiljöverket ska samverka med andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten. När det gäller Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar enligt 17 denna förordning ska samverkan vid behov ske med Kemikalieinspektionen samt berörda länsstyrelser och kommuner. Om Arbetsmiljöverket i sin tillsyn enligt 17 uppmärksammar att förordning (EG) nr 1907/2006 inte följs och det avser frågor som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) omfattas av en annan myndighets tillsynsansvar, ska Arbetsmiljöverket underrätta den ansvariga myndigheten om bristerna. Förordning (2011:14) Bemyndiganden 18 Arbetsmiljöverket bemyndigas att 1. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 1 7 samt 5 kap. 2 tredje och fjärde styckena, 3 andra stycket, 4 och 5 arbetsmiljölagen (1977:1160), 2. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 8 arbetsmiljölagen i andra fall än som avses i 3 denna förordning, 3. i fråga om handlingar, som avses i 3, meddela föreskrifter om annan förvaringstid än där sägs och om förvaringsplats, 4. meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt 8 kap. 5 arbetsmiljölagen, 5. meddela närmare föreskrifter om läkares anmälningsskyldighet enligt 2, 6. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 10 arbetsmiljölagen, 7. meddela ytterligare föreskrifter för verkställighet av arbetsmiljölagen. För planering och kontroll av arbetsmiljön kan Arbetsmiljöverket meddela föreskrifter om gränsvärden. Föreskrifter som rör även annan myndighets verksamhetsområde meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med den myndigheten. Arbetsmiljöverket får även medge undantag från föreskrifter som verket har meddelat. Förordning (2014:365) 18 a Föreskrifter om ledighet för att fullgöra uppdraget som elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i 4 kap. 11 skollagen (2010:800). Förordning (2014:365) 18 b Statens skolverk, universitet och högskolor samt Myndigheten för yrkeshögskolan får för sina verksamhetsområden meddela föreskrifter för verkställigheten av 6 kap. 17 och 18 andra och tredje styckena arbetsmiljölagen (1977:1160). Förordning (2009:1164). 19 Har upphört att gälla genom SFS 2014:365 75

76 SFS 1977:1166 Övriga bestämmelser 20 Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) eller med stöd därav meddelande föreskrifter sänds till Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller i mål om ansvar enligt 3 kap brottsbalken, när målet rör arbetsgivares eller arbetstagares ansvar för att ha vållat skada eller ha framkallat fara för anställd. Förordning (2000:957). 21 Det som sägs i denna förordning om Arbetsmiljöverket ska i fråga om fartyg i stället gälla Transportstyrelsen med de undantag som följer av denna paragraf. I frågor som avser skydd mot ohälsa och olycksfall på fartyg ska Transportstyrelsen i den omfattning som behövs samråda med Arbetsmiljöverket. I fråga om fartyg som har tagits in på varv i Sverige meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med Transportstyrelsen de föreskrifter som behövs i fråga om samordning av skyddsåtgärder. Detsamma gäller i fråga om ett fartyg i svensk hamn som är gemensamt arbetsställe till följd av att fartyget är under lastning eller lossning. Bestämmelserna i 3 kap. 3 a arbetsmiljölagen (1977:1160) ska inte tilllämpas på örlogsfartyg. Förordning (2014:365) 22 Den vars verksamhet har varit föremål för tillsyn enligt 7 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160), skall ersätta tillsynsmyndigheterna för sådana kostnader för undersökning av prov som har varit skäligen påkallade. För sådan granskning av maskiner, redskap, skyddsutrustningar eller andra tekniska anordningar, som utförs av Arbetsmiljöverket på uppdrag av den som avser att överlåta eller upplåta anordningen eller i övrigt för dennes räkning, betalas en avgift som bestäms av verket. Förordning (2000:957). 76

77 SFS 1977:1166 Övergångsbestämmelser 1977:1166 Denna förordning träder i kraft den 1 juli Genom förordningen upphäves arbetarskyddskungörelsen (1949:208), kungörelsen (1937:816) om skyddsåtgärder, som vid lastning och lossning av fartyg ankomma på arbetsgivaren m. fl., kungörelsen (1948:824) angående specialinspektör inom Yrkesinspektionen för tillsyn å framställning, handhavande och förvaring av explosiva och särskilt eldfarliga ämnen, kungörelsen (1948:825) angående specialinspektörer inom Yrkesinspektionen för tillsyn å elektriska starkströmsanläggningar, kungörelsen (1949:213) om läkarundersökning och läkarbesiktning av minderåriga arbetstagare samt kungörelsen (1963:662) om tillämpning av arbetarskyddslagen å arbete vid vissa undervisnings- och utbildningsanstalter. Vid ikraftträdandet gällande föreskrift eller villkor, som Arbetarskyddsstyrelse n har meddelat med stöd av arbetarskyddskungörelsen eller kungörelsen om skyddsåtgärder, som vid lastning och lossning av fartyg ankomma på arbetsgivaren m.fl., äger fortsatt giltighet inom sitt tidigare tillämpningsområde och skall vid tillämpningen av arbetsmiljölagen (1977:1160) anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelse i samma lag. Vad som sägs i andra stycket skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om föreskrift eller villkor, som där nämns men avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller senare. Arbetarskyddsstyrelsen får, till dess regeringen förordnar annat, på motsvarande sätt, som tidigare har kunnat ske enligt 31 andra stycket arbetarskyddskungörelsen, meddela föreskrifter om villkor för behörighet såsom besiktningsman. Förekommer i lag eller annan för fattning hänvisning till eller avses eljest däri föreskrift, som har ersatts genom bestämmelse i arbetsmiljöförordningen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. 2011: Denna förordning träder i kraft den 1 juli För elever i gymnasieskolan som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 ska äldre bestämmelser gälla. 2014: Denna förordning träder i kraft den 1 juli Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet. 2015:16 Denna förordning träder i kraft den 9 mars

78 AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Ändring införd t.o.m.: AFS 2008:15 Dokumentens officiella pappersutgåvor äger alltid företräde eftersom texten baseras på material från offentliga databaser som kan innehålla felaktigheter. Askengren & Co har inget ansvar för följder av sådana felaktigheter Arbetsmiljöverket meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. 1) Föreskrifternas tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete 2 Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner 3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. 4 Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 1) Jfr Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT nr L 183, , s.1) 78

79 AFS 2001:1 Uppgiftsfördelning och kunskaper 6 Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt - arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom skall kraven i bilaga 1 uppfyllas. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 7 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 9 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. (AFS 2008:15) 10 Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. 79

80 AFS 2001:1 Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. 11 Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Företagshälsovård 12 När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete. Dessutom skall kraven i bilaga 2 uppfyllas. Ikraftträdande AFS 2001:1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:6) med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön. AFS 2003:4 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli

81 AFS 2001:1 Bilaga 1 Arbetstagare med uppgifter enligt 6 De som arbetsgivaren enligt 6 givit uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska få tillgång till arbetsskadeanmälningar enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (1976:380), få tillgång till information om de förebyggande arbetsmiljöåtgärderna i verksamheten och om åtgärdskrav från Arbetsmiljöverket samt få lämna synpunkter till arbetsgivaren på valet av andra arbetstagare med uppgifter i arbetsmiljöarbetet, valet av de arbetstagare som behövs för att genomföra första hjälpen, brandbekämpning och utrymning, anlitande av företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, uppläggningen av arbetsmiljöarbetet, riskbedömningar, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, den personliga skyddsutrustning som kan behövas, arbetsskadeanmälningar, vilken information de behöver få tillgång till om förebyggande arbetsmiljöåtgärder i verksamheten och om åtgärdskrav från Arbetsmiljöverket samt hur informationen i dessa frågor ska utformas. Bilaga 2 Företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån enligt 12 Arbetsgivaren skall se till att den företagshälsovård eller motsvarande sakkunniga hjälp utifrån som anlitas enligt 12 får information om de faktorer som påverkar eller misstänks påverka arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt har tillgång till information om aktuella arbetsmiljörisker, förebyggande åtgärder och de åtgärder som vidtagits för att utse, utbilda och utrusta de arbetstagare som behövs för att genomföra första hjälpen, brandbekämpning och utrymning. Informationen skall gälla både verksamheten i stort och varje enskild arbetsplats eller varje enskilt arbete. 81

82 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av verkets föreskrifter AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (till exempel upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven eller visa exempel på praktiska lösningar och förfaringssätt ) och att ge rekommendationer, bakgrundsinformation och hänvisningar. Bakgrund Syftet med föreskrifterna Enligt 3 kap. 2 arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. 3 kap. 2 a beskriver övergripande hur ansvaret skall uppfyllas. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren skall gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Andra föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket kompletterar reglerna om arbetsmiljöarbetet till exempel när det gäller rutiner, kunskaper och riskbedömning. Föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön trädde i kraft den 1 januari 1993 (AFS 1992:6). Reviderade regler började gälla den 1 mars 1997 (AFS 1996:6). De nya föreskrifterna har fått ett annat namn. Den grundläggande metodiken i ett systematiskt arbetsmiljöarbete är däremot oförändrad. Krav på att de som hyr in arbetskraft skall bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete har tillkommit liksom bestämmelser om företagshälsovård. Det har gjorts flera förtydliganden och förenklingar. EG:s ramdirektiv Genom medlemskapet i EU måste Sverige överföra EG:s direktiv om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (89/391/EEG). Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete överför delar av direktivet genom kraven på exempelvis arbetsmiljöpolicy, uppgiftsfördelning, sakkunnig hjälp utifrån och skriftliga riskbedömningar. 82

83 AFS 2001:1 Kommentarer till paragraferna Föreskrifternas tillämpningsområde Till 1 Arbetsgivare Med arbetsgivare menas i föreskrifterna arbetsgivare i juridisk mening, dvs. en fysisk eller juridisk person som har en eller flera arbetstagare anställda. Ett litet företag kan drivas i bolagsform. Det kan också drivas utan att vara bolag. Det drivs då under ägarens namn eller med ett särskilt firmanamn. När företaget drivs utan bolag är arbetsgivaren en fysisk person. När det drivs som ett bolag eller en förening är arbetsgivaren däremot en juridisk person. Juridiska personer är handelsbolag, aktiebolag, föreningar, stiftelser, kommuner, landsting, församlingar m.fl. Staten är en juridisk person men representeras som arbetsgivare av statliga myndigheter och affärsverk. Den som hyr in arbetskraft Den som anlitar inhyrd personal är skyldig att i fråga om det arbete som inhyrningen gäller följa föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det kan exempelvis gälla att undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, vidta åtgärder och ge instruktioner. Den som hyr ut arbetskraft Den arbetsgivare som hyr ut arbetskraft kan inte bestämma över platsen för arbetet och inte heller över de lokaler och maskiner som finns där. Det är därför viktigt att denne planerar och följer upp arbetet noga. Det kan gälla valet av arbetsplats, arbetsuppgifter och arbetstid samt summering av erfarenheterna från uthyrningen. Den som hyr ut arbetskraft bör vara uppmärksam på den anställdes totala fysiska och psykiska belastning när han eller hon hyrs ut till olika ställen. Den arbetsgivare som hyr ut arbetskraft har kvar sitt ansvar för de anställda och är skyldig att genomföra långsiktiga arbetsmiljöåtgärder exempelvis i fråga om utbildning och rehabilitering. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete Till 2 Begreppet systematiskt arbetsmiljöarbete Föreskrifterna innebär att det systematiska arbetsmiljöarbetet omfattar hela verksamheten oavsett om den bedrivs på samma ställe hela tiden, är spridd eller rörlig. De gäller också vid distansarbete, till exempel när arbetstagaren utför arbete i sitt eget hem. 83

84 AFS 2001:1 Arbetsmiljöarbetet behöver bedrivas både under löpande drift och vid förändringar, exempelvis omorganisationer och nybyggnad och när nya arbets- och produktionsmetoder skall införas. Det är viktigt att arbetsmiljöarbetet inte begränsas till arbetsmiljön för huvuddelen av arbetstagarna utan även omfattar förhållanden som kanske bara berör en eller några få. Ohälsa, olycksfall och en tillfredsställande arbetsmiljö Syftet med kraven i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets regler är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Ohälsa kan vara både sjukdomar enligt medicinska, objektiva kriterier och kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag som inte är sjukdom i objektiv mening. Exempel på det senare är olika former av stressreaktioner och belastningsbesvär. Sådana tillstånd kan leda till sjukdom. Styrkan i upplevelserna, varaktigheten och förmågan att fungera som tidigare avgör om ohälsa föreligger. Olycksfall innebär fysisk eller psykisk skada till följd av en plötslig händelse. Ett olycksfall kan leda till såväl en lindrig skada som till dödsfall. En tillfredsställande arbetsmiljö utmärks av till exempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, till variation, samarbete och sociala kontakter. Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner Till 3 Naturlig del i den dagliga verksamheten Arbetsmiljöfrågor behöver på samma sätt som produktion, ekonomi och kvalitet hanteras i verksamheten och inte som ett eget system för sig. Många verksamhetsbeslut berör arbetsförhållandena. Följderna för arbetsmiljön behöver därför bedömas och beaktas innan besluten fattas. Enligt 3 kap. 2 a arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att ha en organisation för arbetsanpassning och rehabilitering. Denna verksamhet bör samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren kan även tillämpa frivilliga system för kvalitetssäkring och miljöledning. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan, där det är lämpligt, samordnas med dessa system. Det är dock viktigt att arbetsmiljöfrågorna får tillräcklig uppmärksamhet och utrymme även vid en samordning. Det gäller till exempel frågor om belastningsergonomi, psykosociala förhållanden och arbetsanpassning och rehabilitering. 84

85 AFS 2001:1 Alla förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön Det finns många skilda faktorer i arbetet som påverkar arbetstagaren fysiskt och psykiskt. De ger tillsammans arbetstagarens totala arbetsmiljö. Som exempel kan nämnas buller, luftkvalitet, kemiska hälsorisker och maskiner samt organisatoriska förhållanden såsom arbetsbelastning, arbetstider, ledarskap, sociala kontakter, variation och möjlighet till återhämtning. Arbetsgivaren behöver ta hänsyn till alla faktorer som kan inverka på den enskildes arbetssituation. Det gäller inte bara sådant som kan påverka hälsa och säkerhet negativt. En bra arbetsmiljö bidrar till en god hälsa och betyder mer än frånvaro av sjukdom och olycksfall. Till 4 Arbetstagare Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare. Det gäller även chefer och arbetsledande personal, till exempel Vd i ett aktiebolag och förvaltningschef i en kommun. Praktikanter, lärlingar, vikarier, prov- och projektanställda är också arbetstagare. Elever, värnpliktiga och andra som tjänstgör inom totalförsvaret och personer på vårdinstitutioner som utför anvisat arbete likställs med arbetstagare. Det är viktigt att de enskilda arbetstagarna deltar i det dagliga systematiska arbetsmiljöarbetet. Deras uppgifter är exempelvis att rapportera risker, att ge förslag på åtgärder och synpunkter på resultatet av genomförda åtgärder. Det är också viktigt att de deltar när arbetsmiljöpolicyn och rutinerna tas fram. Medverkan Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det är väsentligt att arbetsgivaren, arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden tillsammans avgör hur man skall samverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är ofta praktiskt att utveckla de former för samarbete som redan finns, till exempel arbetsplatsträffar, projekt- och samverkansgrupper och skyddskommittémöten. Det kan vara värdefullt att föra protokoll vid mötena. Det är viktigt att de som deltar i arbetsmiljöarbetet har tillräcklig tid för uppgifterna och får den information som behövs. Det är väsentligt att arbetsmiljöarbetet bedrivs utifrån riskerna för ohälsa och olycksfall och arbetstagarnas förutsättningar för arbetet. Arbetsgivaren bör därför utnyttja deras kunskaper 85

86 AFS 2001:1 och erfarenheter. Kvinnor och män arbetar ofta under olika villkor och har ofta olika förutsättningar för arbetet. Det är viktigt att arbetsgivaren tar till sig arbetstagarnas synpunkter och tar hänsyn till sådant som kan förbättra arbetsförhållandena. Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön. Samverkan är dock i praktiken en förutsättning för att arbetsmiljöarbetet skall bli effektivt. Till 5 Arbetsmiljöpolicy De risker som finns i verksamheten är en viktig utgångspunkt när arbetsmiljöpolicyn skall formuleras. Det är viktigt att policyn är så konkret att den kan följas upp. Den kan till exempel vara inriktad på konkreta åtgärder för att förebygga olycksfall och för att öka variationen i arbetet. I ett litet företag kan handlingsplanerna (10 ) fungera som arbetsmiljöpolicy. Rutiner Rutiner, det vill säga i förväg bestämda tillvägagångssätt, syftar till att få systematik i arbetsmiljöarbetet. Detta kan förhindra felaktiga beslut. Rutinerna bör ge besked om när, hur och av vem det systematiska arbetsmiljöarbetet skall genomföras samt vilka som skall medverka. Rutinerna behöver inte vara omfattande. I ett litet företag kan det räcka med att det finns en tydlig framförhållning när det gäller vad som skall göras i arbetsmiljöarbetet. Det är särskilt viktigt att på förhand bestämma när och hur undersökning av arbetsförhållandena skall göras. Allmänt om skriftlig dokumentation Det räcker inte att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Avgörande är vad som åstadkoms i praktiken för att förbättra arbetsmiljön. Det finns inte heller krav på någon särskild pärm eller handbok. Syftet med skriftlig dokumentation är att den skall vara hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet, både för arbetsgivaren och arbetstagarna. Det är därför lämpligt att de tillsammans tar fram de dokument som behövs. Riskbedömning, sammanställningar av skador och tillbud samt åtgärdsplaner skall alltid vara skriftliga, även i små företag (8, 9 och 10 ). Skriftlig dokumentation av arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet krävs inte i företag med färre än tio anställda. Dokumentationen behöver alltid anpassas till verksamhetens förutsättningar och behov och vara tydlig och lätt att förstå. För att arbetstagarna skall kunna medverka i arbetsmiljöarbetet är det viktigt att dokumentationen är lättillgänglig. Den behöver också hållas aktuell och innehålla uppgift om när den är uppdaterad. 86

87 AFS 2001:1 Sammanfattning av dokumentationskraven Riskbedömning, sammanställningar av skador och tillbud samt handlingsplaner skall alltid vara skriftliga (8, 9 och 10 ). Skriftlig dokumentation av arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet krävs om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten (5, 6 och 11 ). När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet (7 ). Till 6 Uppgifter Arbetsgivaren har alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön, även om olika uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelats. I ett litet företag kan arbetsgivaren på ett enkelt sätt klargöra vem som skall göra vad i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren kan också välja att utföra uppgifter själv. I större företag gäller uppgiftsfördelningen i första hand chefer och arbetsledande personal. De bedriver arbetsmiljöarbetet som en naturlig del i sin dagliga verksamhet, till exempel vid beslutsfattande och arbetsledning. De kan i sin tur ofta lägga ut uppgifter på andra arbetstagare. Uppgifterna behöver fördelas på bestämda personer eller befattningar. Det är viktigt att en uppgift inte faller mellan stolar, glöms bort eller att samma uppgift läggs på flera personer. Det är också viktigt att bestämma vad som skall gälla till exempel vid sjukfrånvaro och semester. Uppgifterna bör beskrivas så tydligt som möjligt, särskilt när verksamheten är rörlig eller bedrivs på olika platser. Det bör vid varje tillfälle stå klart för alla berörda arbetstagare vem som skall göra vad i arbetsmiljöarbetet. Befogenheter och resurser Befogenheter gäller rätt att fatta beslut och vidta åtgärder. Resurser är ekonomiska medel, tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper. Om en arbetstagares befogenheter, kunskaper eller tid inte räcker för en tilldelad arbetsuppgift, är det viktigt att han eller hon vänder sig till sin chef och begär förändring. Det kan bli nödvändigt att arbetstagaren frånsäger sig uppgiften. Detta kan göras helt informellt men behöver uttryckas klart och tydligt. Om uppgiftsfördelningen har gjorts skriftligt är det ofta viktigt att arbetstagaren också frånsäger sig uppgiften skriftligt. Kunskaper Chefer och arbetsledande personal har avgörande betydelse för att arbetsförhållandena skall vara tillfredsställande och för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas. De behöver därför gedigna kunskaper om arbetet, riskerna i arbetet och åtgärder för att förebygga skador. Det är viktigt att de har god insikt i hur människor reagerar i olika situationer och att de är insatta i 87

88 AFS 2001:1 de hälsomässiga effekterna av till exempel hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling, våld och hot och missbruk. De bör då lättare kunna ge arbetstagarna det stöd som de behöver. Chefer och arbetsledande personal behöver ha kunskaper om vilka bestämmelser som finns på området och hur dessa skall tillämpas i verksamheten. Regler som har betydelse för arbetsmiljön är främst arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete är grundläggande för arbetsmiljöarbetet. De beskriver hur arbetsgivaren skall arbeta med arbetsmiljön. Vilka åtgärder som arbetsgivaren kan vidta för att förebygga ohälsa och olycksfall framgår av andra föreskrifter om arbetsmiljön. Kollektivavtal som gäller för verksamheten kan också innehålla bestämmelser av betydelse för arbetsmiljön. Andra regler av betydelse för arbetsmiljön är arbetstidslagen, diskrimineringslagarna, jämställdhetslagen och tobakslagen. Beroende på verksamhetens art kan även annan lagstiftning ha betydelse, till exempel ellagen, fartygssäkerhetslagen, järnvägssäkerhetslagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor, lagen om transport av farligt gods, luftfartslagen, miljöbalkens avsnitt om kemiska produkter och biotekniska organismer, plan- och bygglagen, räddningstjänstlagen, sevesolagen samt trafikförordningen. Vanliga risker i arbetsmiljön framgår av föreskrifterna från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Bestämmelserna gäller både fysiska, psykologiska och sociala faktorer. För att kunna bedöma vilka risker som finns i den egna verksamheten behöver arbetsförhållandena undersökas regelbundet och systematiskt. Chefer och arbetsledare bör ha kunskaper om sambandet mellan riskerna i arbetsmiljön och vad dessa kan leda till i form av ohälsa och olycksfall. Kompetens Arbetsgivaren fördelar vanligen uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet på chefer och arbetsledare. För att dessa skall kunna utföra uppgifterna på ett bra sätt behöver uppgifterna ingå som en naturlig del i deras arbete. Chefer och arbetsledare bör kunna genomföra åtgärder som ligger i linje med deras personalansvar och ansvar för arbetsledning. Det gäller till exempel att ge introduktion och instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, hjälpa till med prioritering av arbetstagarnas arbetsuppgifter och att ge stöd och återkoppling. Chefer och arbetsledare bör kunna genomföra undersökning av arbetsförhållandena genom enskilda samtal, personalmöten och skyddsronder. Därigenom kan klarläggas om arbetsförhållandena behöver förändras. Enskilda samtal behöver ofta genomföras för att bedöma behovet av arbetsanpassning och rehabilitering. Chefer och arbetsledare bör kunna göra en första, grov riskbedömning efter samtalen och mötena. I regel behöver chefer och arbetsledare också kunskaper om andra vanliga metoder för undersökning och riskbedömning. Uppgiftsfördelning och ansvar Arbetsgivaren behöver hela tiden ha klart för sig att uppgiftsfördelningen fungerar bra och göra ändringar i fördelningen när det behövs. 88

89 AFS 2001:1 Uppgiftsfördelning innebär inte att den som fått uppgifter automatiskt blir straffad vid en arbetsolycka eller sjukdom i arbetet. Fördelningen innebär alltså inte att arbetsgivaren kan bestämma vem som skall straffas om till exempel en olycka inträffar. Detta ansvar fastställs av domstol. Om en olycka leder till åtal och domstolsbehandling, kan det ha stor betydelse för domstolens bedömning om den åtalade haft tillräckliga kunskaper och tillräckliga befogenheter och resurser för sina uppgifter. Kraven i bilaga 1 är en överföring av artiklar i EG:s ramdirektiv. Föreskrifterna i 6 och i bilaga 1 gäller inte skyddsombuden. Till 7 Allmänt om kunskaper Arbetstagarna kan få kunskaper om arbetsmiljön genom att delta i särskild utbildning och genom att syssla med arbetsmiljöfrågor i arbetet. Även om arbetet i sig inte är särskilt riskfyllt kan felhandlingar eller olämplig hantering leda till ohälsa och olycksfall, både för arbetstagaren själv och annan personal. Om arbetstagaren inte anser sig ha tillräckliga kunskaper för att ohälsa och olycksfall skall kunna förebyggas är det viktigt att arbetstagaren anmäler detta till arbetsgivaren. Arbetstagarna behöver ha kunskaper om vilken personlig skyddsutrustning och vilka tekniska hjälpmedel som kan behövas i arbetet. Det är viktigt att arbetsgivaren lägger ner tillräcklig tid på att motivera dem att använda utrustningen och hjälpmedlen och att arbetstagarna använder dessa. Det är ofta nödvändigt att komplettera kunskaperna vid ändringar i arbetsuppgifter, arbetsutrustning, arbetsmetoder, verksamhet och organisation och efter lång bortovaro. Det är viktigt att arbetsgivaren ser till att kunskaperna hela tiden hålls aktuella. Det är angeläget att arbetstagarna får information i god tid vid planerade ändringar i verksamhetens omfattning, inriktning och organisation och att de ges möjlighet att delta i förändringsarbetet. Det är särskilt viktigt inför verksamhetsinskränkningar och nedläggning så att fysiska och psykiska belastningar i arbetet kan förebyggas. Risker i arbetet Det är helt nödvändigt att arbetstagaren får klart för sig vilka risker som finns med de egna arbetsuppgifterna och vad som skall göras för att undvika ohälsa och olycksfall. Det är också väsentligt att känna till andra risker som arbetstagaren kan komma i kontakt med i arbetet. Det är särskilt viktigt att arbetstagaren har grundliga kunskaper om riskerna vid arbete på platser som den egna arbetsgivaren inte kan bestämma över, till exempel vid arbete där flera arbetsgivare driver verksamhet och vid distansarbete. 89

90 AFS 2001:1 Introduktion Arbetsgivaren bör så tidigt som möjligt introducera arbetstagaren i arbetet. Det gäller särskilt arbetstagare som saknar tidigare erfarenheter av arbetslivet. Introduktionen bör ge en uppfattning om arbetstagarens egna arbetsuppgifter och sambandet med andras, inblick i hur verksamheten i stort fungerar och om vilka risker som finns i verksamheten. Introduktionen bör också beskriva det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel vem arbetstagaren skall vända sig till när det gäller arbetsmiljön. Skriftliga instruktioner Det är viktigt att det finns skriftliga instruktioner för vad som skall göras vid haverier, driftstörningar, tillbud och olycksfall. Det behövs ofta skriftliga instruktioner för reparation, underhåll och annan service liksom för svårbemästrade situationer i arbete med till exempel klienter och patienter. Det är angeläget att instruktionerna är tillgängliga på arbetsplatsen och är lätta att förstå. Det är också viktigt att de hålls aktuella och innehåller uppgift om när de är uppdaterade. Skriftliga instruktioner kan behöva kombineras med muntliga. Arbetsgivaren bör anpassa introduktion och instruktioner till arbetstagarens ålder, erfarenhet, vana vid arbetsuppgiften och arbetslivet, språkkunskaper, kulturella bakgrund och eventuell funktionsnedsättning. Arbetsgivaren bör också förvissa sig om att instruktionerna uppfattats riktigt. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Till 8 Risker i arbetet Ordet risk innebär i föreskrifterna sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet skall uppstå och följderna av detta. Risker i arbetet kan leda till skador både på kort och lång sikt. Hur allvarlig risken är måste avgöras från fall till fall. Uppmärksamhet i vardagen Det är väsentligt att chefer och arbetsledande personal i den dagliga verksamheten är uppmärksamma på hur arbetstagarna mår i sitt arbete. Stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem kan vara varningssignaler om risker i arbetet. Arbetsgivaren bör vara uppmärksam på effekterna av till exempel övertid och hög arbetsbelastning. Undersökning och riskbedömning Risker i arbetet behöver undersökas och bedömas systematiskt. Det kan göras genom dagliga undersökningar eller till exempel genom skyddsronder, arbetsmiljöronder och andra probleminventeringar. Arbetsgivaren behöver vara klar över vilka risker som finns så att ohälsa och olycksfall kan förebyggas. Hur ofta undersökningar behöver göras bestäms av de risker som finns i verksamheten. Bedömningen bör alltid resultera i förslag till åtgärder för att få bort eller minska riskerna. 90

91 AFS 2001:1 Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets regler kan ge viktig information när risker skall kartläggas och bedömas. Om det inte finns föreskrifter på ett visst område, gäller arbetsmiljölagens allmänna krav. Bedömningen av risker behöver göras mot bakgrund av de allmänna erfarenheter som finns i verksamheten och de rutiner som tillämpas. Det är viktigt att hämta kunskaper från sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud och av genomförda arbetsanpassningsoch rehabiliteringsåtgärder. Information kan hämtas från forskning på området och från allmän statistik, till exempel över arbetsskador. Metoder för undersökning Yrkeshygieniska och andra mätningar samt medicinska kontroller kan behöva göras som ett led i riskbedömningen. I företag med kemiska risker, brand- eller explosionsrisker är det ofta nödvändigt att använda särskilda metoder för riskanalys. Det gäller också verksamhet med automatiserad eller komplex maskinell utrustning. Enkäter och intervjuer kan ge en bild av förhållanden som innebär fysiska och psykiska påfrestningar. Medarbetarsamtal är viktiga för att få en tydligare bild av förhållandena. Flera omständigheter samverkar vanligen när det skapas risker i arbetet. Det är också väsentligt att ta hänsyn till hur människan fungerar i olika arbetssituationer. Det gäller att fråga sig hur hon reagerar, tänker, beter sig och samspelar med andra personer. Riskfyllda arbetssituationer Reparationsarbete, till exempel vid störningar och haverier i maskiner och andra tekniska anordningar, är ofta riskfyllt. Det gäller också oväntade situationer i arbete med andra människor, till exempel i vård- och omsorgsarbete. Risker för arbetstagargrupper Minderåriga, invandrare, personer med funktionshinder och gravida kvinnor är exempel på grupper som av olika skäl kan vara utsatta för särskilda risker. Ändringar i verksamheten Det är angeläget att ta hänsyn till arbetsmiljön, dels innan verksamheten kommit i gång, dels inför förändringar under löpande drift. Det är viktigt att hitta riskerna och åtgärda dem innan de byggts in i systemet. Personalen kan ibland fara illa vid en omorganisation, särskilt vid inskränkning och nedläggning av verksamheten. Det är viktigt att tidigt få fram riskerna så att negativa följder av omställningsprocessen kan förebyggas. 91

92 AFS 2001:1 Det är angeläget att ta hänsyn till arbetsmiljön exempelvis när man tar in anbud, tecknar avtal, projekterar, konstruerar och köper in varor och tjänster. Anbud kan till exempel utformas så att levererad utrustning och tillhandahållna tjänster uppfyller kraven enligt Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det är också viktigt att ta hänsyn till att leverantörens/entreprenörens eget systematiska arbetsmiljöarbete är tillfredsställande. Skriftliga riskbedömningar Den skriftliga riskbedömningen avser de risker som kommer fram vid de regelbundna undersökningarna och i samband med planeringen av ändringar i verksamheten. De kan med fördel samordnas med handlingsplanen (10 ). Även de risker som avhjälps omedelbart behöver tas med i riskbedömningen. De utgör viktig information i det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet. Till 9 Allvarliga tillbud Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Allvarliga tillbud är händelser som i sig innebär stor fara för ohälsa eller olycksfall. Det behöver inte finnas någon fara för person i den aktuella situationen. Ett exempel är en explosion i en lokal där ingen vistas för tillfället. Tillbud är ofta en följd av brister i arbetsmiljöarbetet. Utredning Utredningsskyldigheten gäller om det finns ett samband mellan det som hänt och förhållandena i arbetet. Det kan vara värdefullt att arbetsgivaren även utreder tillbud som inte är allvarliga. Ofta har tekniska faktorer, mänskligt handlande, organisatoriska förhållanden och ledning av verksamheten samverkat, exempelvis till ett olycksfall. Arbetsgivaren bör därför, så långt det är praktiskt möjligt, ta reda på samtliga bakomliggande orsaker till det inträffade. Utredningen behöver göras grundligt och systematiskt. Den kan omfatta iakttagelser på arbetsplatsen, intervjuer med berörd personal och granskning av ritningar, uppgiftsfördelning, instruktioner och rutiner. Utredningen bör fokuseras på händelsen och de förhållanden som lett fram till den. Den bör göras i förebyggande syfte och inte uppehålla sig vid skuldfrågan. Sjukfrånvaro kan bero på ohälsa eller olycksfall som orsakats av förhållanden i arbetsmiljön. Det är därför viktigt att ta reda på om frånvaron har samband med arbetsförhållandena. Kvinnor och män kan utsättas för olika risker i arbetet. Det är därför viktigt att känna till antalet utsatta kvinnor och män i fråga om ohälsa, olycksfall eller tillbud. Det kan visa att skilda åtgärder behövs. Årliga sammanställningar Syftet med sammanställningarna är att underlätta bedömningen av riskerni arbetet så att nya skador och tillbud kan förhindras. 92

93 AFS 2001:1 Det kan vara lämpligt att använda blanketten för anmälan av arbetsskada när anteckning om ohälsa och olycksfall skall göras. Även sådan ohälsa i arbetet som inte anmäls som arbetsskada behöver antecknas, liksom allvarliga tillbud. Dessa uppgifter kan ha stor betydelse för att förebygga senare ohälsa. Kvinnor och män kan utsättas för olika risker i arbetet. Det är därför viktigt att särredovisa kvinnor och män i fråga om ohälsa, olycksfall och tillbud. Redovisningen kan visa att skilda åtgärder behövs. Till 10 Åtgärder När åtgärder skall vidtas är utgångspunkten de risker för ohälsa och olycksfall som kommit fram vid undersökningarna. Ofta behövs en prioritering utifrån hur allvarliga riskerna är. De kan ibland vara så allvarliga att arbetet måste avbrytas direkt. Det är väsentligt att få bort eller minska riskerna vid källan. Om en risk inte helt kan undvikas är det viktigt att arbetstagarna skyddas på annat sätt, exempelvis genom instruktioner, stöd och handledning eller personlig skyddsutrustning. Olika lösningar kan ibland behöva prövas för att komma fram till lämpliga åtgärder. När det gäller till exempel negativ stress och ensidigt fysiskt arbete kan det ofta behövas ändringar i organisationen och genomförande av utbildning och träning för att få en tillfredsställande arbetsmiljö med meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. Handlingsplaner De åtgärder som inte vidtas omedelbart, dvs. samma dag eller någon av de närmast följande dagarna, antecknas i en skriftlig handlingsplan eller förs in i en reviderad plan. Det är ofta praktiskt att ta upp riskerna i anslutning till åtgärderna. Risker i arbetet som inte åtgärdas kan vara tecken på att arbetsmiljöarbetet fungerar dåligt. Kontroll av genomförda åtgärder För att förvissa sig om att riskerna åtgärdats bör arbetsgivaren, omedelbart eller så snart det går rent praktiskt, kontrollera resultatet. Om åtgärderna inte varit tillräckliga kan de behöva kompletteras. Även de nya åtgärderna kan skapa risker och behöver därför kontrolleras. Till 11 Uppföljningsmetodik Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det kan behövas tätare uppföljning än en gång om året, till exempel efter en omorganisation och efter olycksfall och allvarliga tillbud. 93

94 AFS 2001:1 Uppföljningen kan göras genom att innehållet i föreskrifterna och råden jämförs med det arbetsmiljöarbete som faktiskt bedrivs. Genom intervjuer med chefer, arbetsledare, andra arbetstagare och skyddsombud kan arbetsgivaren ta reda på om till exempel uppgiftsfördelningen fungerar bra. Företagshälsovård Till 12 Innebörden av företagshälsovård Hälsan kan påverkas av en rad olika, ibland samverkande faktorer i arbetsmiljön. Även individuella faktorer har betydelse för hälsan. Enligt 3 kap. 2 b arbetsmiljölagen avses med företagshälsovård en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Den skall ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Inom företagshälsovården behövs därför breda kunskaper i till exempel arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och teknik. Företagshälsovård kan upphandlas utifrån eller ordnas som en självständig del av företagets verksamhet. Det är viktigt att den är partsneutral. Det är angeläget att arbetstagarna och skyddsombuden får möjlighet att medverka vid upphandling av företagshälsovård liksom vid beslut om uppdragets utformning och genomförande. Frågor om företagshälsovård tas upp i skyddskommittén. Anlitande av företagshälsovård Företagshälsovården skall kunna utnyttjas av både arbetsgivare och arbetstagare. Det är lämpligt att den anlitas som en sammanhållen resurs och inte enbart till enstaka tjänster. Därmed säkras kontinuitet och en allsidig bedömning av arbetsmiljöförhållandena. Företagshälsovårdens expertkunskap är ofta nödvändig både när det gäller att undersöka och bedöma de fysiska och psykiska riskerna och när det gäller att föreslå åtgärder och medverka vid genomförandet. Företagshälsovården är också en viktig resurs när rehabiliteringsutredningar skall göras och vid arbetsanpassningsåtgärder för enskilda arbetstagare och grupper av anställda. Det gäller till exempel när det finns arbetstagare som är särskilt känsliga för risker i den aktuella arbetsmiljön. Om det finns särskilda arbetsmiljöproblem kan det ibland vara ändamålsenligt att arbetsgivaren ansluter sig till en företagshälsovård med speciell branschkompetens. Det kan ibland finnas behov av resurser som inte finns inom företagshälsovården. I dessa situationer kan arbetsgivaren behöva anlita annan sakkunnig hjälp. Det är viktigt att arbetsgivaren samverkar med företagshälsovården. Arbetsgivaren har dock alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön. Kraven i bilaga 2 är en överföring av artiklar i direktiv 89/391/EEG. 94

95

96 OM ASKENGREN & CO Askengren & Co är ett konsult och utbildningsföretag som hjälper människor i företag och offentlig verksamhet att skapa bättre resultat. Det gör vi genom att utveckla och införa strategier, processer, ledningssystem, kompetens och arbetssätt som bidrar till en hållbar och effektiv verksamhet. Vi erbjuder våra kunder konsulttjänster, utbildning och servicetjänster inom våra kompetensområden. Vi finns i Göteborg, Jönköping och Perstorp Våra kunder finns i hela Sverige. För mer information om Askengren & Co besök vår hemsida på: Askengren & Co Huvudkontor: Drakegatan 8, Göteborg, Tel E-post: info@askengren Hemsida: Pris: 350 kr (exkl. moms)