Årsredovisning -11. Långasjö Sockens Sparbank Åryds Sparbank 1881 Göteryds Sparbank Skatelövs och Västra Torsås Sparbank 1871

Transkript

1 Långasjö Sockens Sparbank 1880 Åryds Sparbank 1881 Göteryds Sparbank 1880 Skatelövs och Västra Torsås Sparbank 1871 Älmeboda Sparbank 1880 Almundsryds Sparbank 1872 Årsredovisning -11 1

2 Nytt starkt resultat för Sparbanken Eken Det fortsätter att gå bra för Sparbanken Eken gav ett rörelseresultat på 26,5 miljoner kronor och såväl in- som utlåning ökade med tvåsiffriga procenttal. Tillströmningen av nya kunder fortsätter, vilket också betytt fler medarbetare i banken. Oron på de finansiella marknaderna inte minst i Grekland och andra sydeuropeiska länderna förmår inte kasta någon skugga över verksamheten i Sparbanken Eken. De sex lokala sparbankerna i gränslandet mellan Småland och Blekinge, som gick samman och bildade Sparbanken Eken, kan notera ett mycket framgångsrikt år. Faktum är att verksamheten växer på samtliga orter där banken har kontor. Bra resultat i kärnverksamheten Rörelseresultatet på 26,5 miljoner kronor är något lägre än de 32,7 miljoner kronor som banken redovisade året före. En viktig orsak är att ombyggnaden av huvudkontoret belastar resultatet med 5,5 miljoner kronor i engångskostnad. Det svaga året på börsen har också lett till att en del av bankens placeringar minskat i värde, vilket får direkt genomslag i resultaträkningen. Det betyder också att kärnverksamheten rådgivning samt in- och utlåning utvecklas mycket positivt. Det faktum att banken under året fick närmare 900 nya kunder talar också sitt tydliga språk. Bra ränta tilltalar sparare Sparbanken Eken har sina flesta kunder på mindre orter. Vi konkurrerar främst med vår närhet, personkännedom och personliga service. Vi har också en ägarbild som gör det möjligt för oss att låta en del av vinsten gå tillbaka till bygden via sparbanksstiftelserna. För att göra det om möjligt ännu mer intressant att vara kund hos oss anstränger vi oss också för att ge kunderna lite bättre villkor. Under 2011 gjorde vi en större satsning på inlåningssidan genom att lansera Ekenkonto Fast, där vi erbjöd 3,25 procent i ränta. Gensvaret blev mycket positivt. Totalt ökade bankens inlåning med hela 17,2 procent! Det betyder också att bankens likviditet har stärkts väsentligt. Populärt helkundskoncept Sparbanken Ekens grundinställning är att lojala kunder, som väljer banken för flera av sina ekonomiska affärer, ska belönas extra. Därför startades helkundskoncept Eken Pluskund för några år sedan. Redan har kunder anslutit sig och kan ta del av bland annat högre ränta på sparkonto, gratis ekonomisk rådgivning, rabatt på försäkringar med mera. Med Sparbanken Ekens egna betalkort får de också rabatter i samverkande butiker. Ett motsvarande program infördes i höstas för kunder som är 60 år eller äldre, med mer skräddarsydda förmåner för just denna åldersgrupp. Växande utlåning Samtidigt som alltfler privatpersoner väljer Sparbanken Eken som sin bank strömmar det också till många nya företag. Aktiviteten på företagssidan har varit högre än någonsin under 2011, med ett stort antal förfrågningar om krediter. Med växande utlåningsvolymer är det naturligt att även reserveringarna för kreditförluster ökar. För 2011 beräknas förlusterna uppgå till 16 miljoner kronor. Detta motsvarar att banken går miste om 0,6 % av den utlånade summan, som troligtvis inte kommer att betalas tillbaka sedan kundföretag kommit på obestånd. Sett över en femårsperiod ligger kreditförlusterna på 0,39 procent. I praktiken motsvarar det en förlust på 3,92 kr per utlånad tusenlapp. Det betraktar vi som klart rimligt, eftersom vi som bank måste vara beredd att ta ett viss mått av risk när vi finansierar företag som vill satsa i våra bygder. Så blir banken ännu bättre Samtidigt som den dagliga verksamheten växer pågår det arbete på flera fronter i Sparbanken Eken för att göra banken ännu bättre. Styrelsen driver ett strategiskt utvecklingsprojekt inom ramen för bankens affärsplan och bankledningen utvecklar marknadsplanen där en 2

3 stärkt, lokal profilering är ett av målen. Organisationen för kontorens ledning har gjorts om, specialister har anställts och banktjänstemännens yrkesroll och kompetens utvecklas successivt. 14 nya medarbetare anställdes under året som gick och det finns behov av ytterligare förstärkningar på företagssidan framöver. Vinst ger bredband i bygden Det finns en avgörande skillnad i ägandet mellan stora, börsnoterade bankföretag och Sparbanken Eken, som ägs av sex lokala sparbanksstiftelser. När det går bra för Sparbanken Eken får sparbanksstiftelserna utdelning på sina aktier. Utdelningen ska användas för att stödja olika projekt inom idrott, kultur, näringsliv eller annat som utvecklar hembygden. Ett flertal satsningar på bredband i landsbygden har på detta sätt fått stöd av de sex sparbanksstiftelser som äger Sparbanken Eken. Av vinsten 2011 föreslår styrelsen att 1,5 miljoner kronor ska delas ut till stiftelserna. Det skulle innebära att 10,5 miljoner kronor av bankens vinst på detta sätt gått tillbaka till hembygden sedan Sparbanken Eken startade Fortsatt optimism Som framgått av ovanstående är Sparbanken Eken en bank med vind i seglen. Vi strävar efter långa och goda relationer med våra kunder och får starkt gensvar, både från befintliga kunder och genom att så många nya kunder söker sig till oss. Det sporrar oss och stärker engagemanget i såväl styrelse som i den dagliga bankverksamheten. Tack alla kunder, medarbetare och styrelse ni bidrar alla till fortsatt optimism och stark framtidstro på Sparbanken Eken! Styrelsen för Sparbanken Eken AB får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet under 2011, det fjärde verksamhetsåret i aktiebolagsform. Innehållsförteckning VD-ord...2 Förvaltningsberättelse...5 Flerårsöversikt...10 Nyckeltal Resultaträkning...12 Rapport över totalresultat...12 Balansräkning...13 Kassaflödesanalys...14 Redovisningsprinciper...15 Riskhantering Noter Kapitaltäckningsanalys Utgående mandatperioder Revisionsberättelse Företagsstyrning Styrelse och revisorer Ordlista/definitioner Styrelse Medarbetare Årsredovisningens beloppsuppgifter är, om ej annat anges, i tkr. Årsstämma hålls den 12 april 2012 klockan på Sparbanken Eken, Ryd. Leif Fransson vd, Sparbanken Eken AB Organisationsnummer: Säte: Tingsryds kommun Omslag: Konstateljé Gudrun Löhndorf, telefon: , e-post: gudrun.loehndorf@gmx.de 3

4 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Global konjunkturmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen , tappade fart under hösten Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Det bedöms att världsekonomin växte med 3,6 % under 2011 efter att ha ökat med drygt 5 % år Det är framför allt industrin som påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50-strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMU-länderna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande kreditspreadar. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldssökningen. Missförtroendet för den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk-politiska reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjade åtgärder. I november och december förra året sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1 % efter att ha tidigare ha höjt räntan under första halvåret. Svensk ekonomi växlar ned Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5 % i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10 % i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNP-tillväxten tappade styrfart under fjolårets sista kvartal görs bedömningen att den svenska ekonomin växte uppskattningsvis med drygt 4 % i genomsnitt under helåret För nästa år kommer budgetåtstramningarna i Europa att försvåra de svenska exportföretagens avsättningsmöjligheter, varför bedömningen är att exporten kommer att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra året från 2 % till 1,75 %. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNP. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sparbanken Eken AB Den 15 oktober 2007 tog huvudmännen i Almundsryds Sparbank, Skatelöv och Västra Torsås Sparbank, Göteryds Sparbank, Långasjö Sockens Sparbank, Åryds Sparbank och Älmeboda Sparbank, ett enhälligt och historiskt beslut, att sparbankerna skulle ombildas till ett nytt bankaktiebolag. Tillstånd att driva bankrörelse från Finansinspektionen erhölls den 2 juni Det bildades även sex sparbanksstiftelser som idag äger samtliga aktier i Sparbanken Eken AB, fördelat enligt följande: Stiftelse Andel % Almundsryds Sparbanksstiftelse 31,5 Göteryds Sparbanksstiftelse 6,2 Långasjö Sockens Sparbanksstiftelse 19,2 Skatelöv och Västra Torsås Sparbanksstiftelse 21,1 Åryds Sparbanksstiftelse 5,3 Ålmeboda Sparbanksstiftelse 16,7 Summa 100,0 Allmänt Sparbanken Eken tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas Riksförbund. Gruppen, omfattande 61 sparbanker, hade under 2011 en affärsvolym på 693 miljarder kronor. Det totala antalet årsarbetare inom gruppen uppgår till Via avtal har sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela dataproduktionen sker i Swedbanks IT-system och vi köper även tjänster avseende fond och utland. Avtalet reglerar också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur och Swedbank Hypotek. Verksamhetens inriktning Med lokal förankring och närhet till kunden ska Sparbanken Eken vara den naturliga bankförbindelsen. Genom personlig service, närhet, tillgänglighet och hög kompetens vill vi skapa trygghet och ett bestående samarbete. Kundinriktningen ska i huvudsak avse privatpersoner, lantbruk, mindre och medelstora företag och föreningar/organisationer. Affärsvolym inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under 2011 med 499 mkr och uppgick vid årsskiftet till mkr. Detta är en ökning med 17 %. Hushållssektorn, inklusive personliga företagare, ökade med 18 % och företagssektorn med 20 %. Sparbankens totala affärsvolym på inlåningen ökade med 353 mkr eller 8 % till Affärsvolym utlåning Sparbankens utlåning till allmänheten, uppgick vid årets slut till mkr, en ökning med 414 mkr eller 15 %. Ökningen har skett med 15 % inom hushållssektorn inklusive personliga företagare och 16 % inom företagssektorn. Sparbankens totala affärsvolym på utlåningen ökade med 536 mkr eller 11 % till Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick till mkr vid årsskiftet, en ökning under året med 890 mkr eller 10 %. Antal kunder har ökat under året med 900 och uppgår nu till Värdepappersportfölj Sparbankens innehav av räntebärande värdepapper och indexobligationer har under året minskat med 83 mkr till 151 mkr. Den finansiella utvecklingen har gjort att sparbanken har haft negativa värdeförändringar i värdepappersportföljen, vilket framgår av not 5. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Aktieinnehav i Swedbank AB Sparbankens innehav av stamaktier i Swedbank AB uppgår till styck. Under 2011 förvärvades styck av dessa. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för dessa aktier är 50,49 kronor per aktie vilket gör totalt 31 mkr. Kursen på bokslutsdagen uppgick till 89,15 kronor per aktie eller totalt 54 mkr vilket ger en positiv orealiserad värdeförändring på 23 mkr. Sparbankens innehav av preferensaktier i Swedbank AB uppgår till styck. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för dessa aktier är 48,00 kronor per aktie vilket gör totalt 13 mkr. Kursen på bokslutsdagen var 89,15 kronor per aktie eller totalt 25 mkr vilket ger en positiv orealiserad värdeförändring på 12 mkr. Värdeförändringar ingår i Fond för verkligt värde, se not 27. Sparbankens totala innehav av aktier framgår av not 17. Resultat Årets rörelseresultat uppgick till 27 mkr. Räntenettot har under året ökat med 18 mkr, och uppgick till 91 mkr. Ränteintäkterna för utlåningen har ökat med 52 mkr till 138 mkr. Ränteintäkterna på sparbankens räntebärande värdepapper uppgick till 5 mkr, en minskning med 1 mkr. Räntekostnaderna för vår inlåning ökade med 38 mkr till 59 mkr. Räntenettot har belastats med 1 mkr i beräknad avgift för stabilitetsfonden för finansiella företag samt med 3 mkr för avgiften till insättningsgarantin. Räntemarginalen mellan åren har ökat med 0,07 % till 2,81 %. Provisionsnettot förbättrades med 1 mkr till 21 mkr. Den största ökningen svarade utlåningsprovisioner för. Nettoresultat finansiella transaktioner består av realiserade resultat och orealiserade värdeförändringar på finansiella placeringar. Det realiserade resultatet uppgick till 1 mkr och den orealiserade värdeförändringen blev -4 mkr. Sparbankens rörelsekostnader exklusive kreditförluster ökade med 13 mkr och var vid årsskiftet 71 mkr. Sparbankens enskilt största kostnadspost är personalkostnader som ökade med 10 mkr till 42 mkr. De väsentligaste förklaringarna är en utökning av sparbankens personal med sju årsarbetare samt sedvanliga löneökningar. Bland övriga allmänna administrationskostnader ingår även kostnader för ombyggnationer på kontoren i Delary, Långasjö, Åryd och Älmeboda samt skapandet av nytt huvudkontor i Ryd. Sparbankens kreditförluster netto uppgick till 16 mkr. I denna nettosumma ingår konstaterade förluster på 9 mkr varav merparten reserverats tidigare. Årets reserveringar för sannolika kreditförluster redovisas till 17 mkr. Reserveringar på 1 mkr har kunnat återföras som ej erforderliga. Se även not 10. Reserveringsgraden för osäkra fordringar per årsskiftet uppgår till 27 %. Personal Vid årsskiftet fanns 57 tillsvidareanställda tjänstemän i sparbanken. Under början av året kom en ny organisation på plats, innebärande att det tillsatts en ny kreditchef och en ny rörelsechef. Kontorschefsrollen förändrades och banken har nu tre kontorschefer för våra sex kontor. Vi har även utsett administrativ chef. I januari anställdes en jurist för att utöka servicen till våra kunder vad gäller juridiska tjänster Ett omfattande arbete har pågått under året vad gäller att se över yrkesroller, arbetssätt och kundbas. Det sker en ständig kompetensutveckling bland medarbetarna, både internt och externt, för att möta marknadens krav på allt mer komplexa kundmöten. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Flerårsöversikt För resultat- och balansräkning i sammandrag för de senaste fem åren hänvisas till Flerårsöversikt. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare kommenteras i not 7. Likviditet och eget kapital Sparbankens likviditet uppgår till 15 % av inlåningen, se även den kassaflödesanalys som ingår i årsredovisningen. Likviditeten är föremål för kontinuerlig uppföljning av styrelsen. Det egna kapitalet uppgår till 467 mkr. Lagstadgad kapitaltäckningskvot på 1,00 har under året hållits med betryggande marginal. Vid årsskiftet var kapitaltäckningskvoten 1,87. Nyckeltal Nyckeltal redovisas under egen rubrik i årsredovisningen. Övrigt Sammanfattningsvis kan sägas att 2011 var ett framgångrikt år med fina volymökningar och god lönsamhet, det fjärde året i Sparbanken Ekens historia. De fina siffrorna som presenteras understryker det goda och energiska arbete som samtliga medarbetare utfört under året. Under året har ett antal kundträffar anordnats i form av skatteträffar, aktieträffar, lantbruksträffar med mera och bland annat tillsammans med Aktiespararna, Robur och Skatteverket. Händelser av väsentlig betydelse under året Under året har sparbanken lanserat ett nytt helkundskoncept Eken Pluskund Senior. Ett helkundserbjudande för våra kunder som är 60+. Den 11 januari 2011 inleddes en omfattande renovering av bankfastigheten i Ryd. En utökning av antalet kontorsrum har gjorts på andra och tredje plan och huvudkontorsfunktioner har centraliserats och därmed effektiviserats. Under hösten 2011 har styrelsen genomfört ett omfattande framåtriktat arbete som har utmynnat i en förnyad affärsplan Utifrån den nya affärsplanen har ledningsgruppen tagit fram ett övergripande styrdokument, Ekstigen, för arbetssätt, yrkesroller och kundbasfördelning. Händelser efter balansdagen Inga händelser av sådan art att de skulle påverka årsredovisningens eller förvaltningsberättelsens utformning har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Planerade händelser under 2012 Under 2011 inleddes diskussioner med Sparbanken i Karlshamn och Sölvesborg-Mjällby Sparbank angående samarbete inom områdena Compliance, Riskkontroll och Kreditkontroll. Beslut i styrelserna har tagits om att påbörja samarbetet och formerna för fortsatt samarbete beräknas vara klart under Under året kommer hanteringen av bankens kreditakter att effektiviseras vilket innebär att de kommer att förvaras inom valv i Ryd. Arbetet har påbörjats och kommer att slutföras före semestern. Bankens telefoni har under januari överförts till IP. Det har gjorts framförallt för att öka tillgängligheten men även av kostnadsskäl. Under året kommer banklokalen i Ryd att rustas upp samt kontoren i Åryd och Långasjö att färdigställas. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förväntad framtida utveckling Med hänsyn till rådande konjunkturläge förväntas en något lägre tillväxt av volymerna samt ökad konkurrens med negativ påverkan på räntenettot. Positivt för resultatet är förväntad högre utdelning på Swedbankaktierna. En minskning av bankens kostnader förväntas eftersom ombyggnadskostnader av engångsnatur ingick under Resultatet före kreditförluster beräknas uppgå mkr för Förslag till vinstdisposition, tkr Årets resultat enligt balansräkningen utgör Till årsstämmans förfogande står: - överkursfond fond för verkligt värde balanserad vinst årets resultat Summa Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägarna utdelas i ny räkning balanseras varav överkursfond varav fond för verkligt värde Yttrande från styrelsen angående vinstutdelning: Förslaget till utdelning, som utgör 7 % av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,87. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 385 mkr och slutligt minimikapitalkrav till 206 mkr. Specifikation av posterna framgår i avsnittet om kapitaltäckningsanalys. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att den kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens eget kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 9

10 FLERÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNING okt dec (Pro Forma) Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar av materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Kreditförluster, netto Nedskrivning av finansiella tillgångar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatt Årets resultat BALANSRÄKNING (Pro Forma) Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

11 NYCKELTAL okt dec (Pro Forma) Volymutveckling Utlåning till allmänheten förändring i % 15,2 11,9 9,0 22,8 Inlåning från allmänheten förändring i % 17,2 8,7 5,4 8,0 Medelomslutning (MO) förändring i % 12,4 8,2 3,9 10,0 Affärsvolym, genomsnittlig förändring i % 10,2 13,2 9,2 10,8 Affärsvolym, ultimo förändring i % 9,6 11,3 14,8 5,3 Soliditets- och kapitaltäckningsmått Soliditet, % 11,98 13,46 13,33 12,03 14,91 Primärkapitalkvot 2,09 2,23 2,28 2,25 2,66 Kapitaltäckningskvot 1,87 1,99 1,98 2,02 2,31 Resultatmått Placeringsmarginal, % 2,52 2,27 2,46 2,75 2,56 Intjäningsförmåga, % 1,17 1,28 1,93 0,50 1,73 Avkastning på totalt kapital, % 0,73 1,02 1,70 0,02 1,74 Avkastning på eget kapital, % 4,23 5,54 9,70 0,11 7,86 K/I-tal före kreditförluster 0,62 0,58 0,48 0,83 0,51 K/I-tal efter kreditförluster 0,77 0,67 0,55 0,99 0,51 Totala intäkter/genomsnittlig affärsvolym, % 1,17 1,12 1,43 1,15 1,43 Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym % 0,27 0,37 0,65 0,01 0,70 Problemkrediter Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 27,10 24,39 26,26 32,33 39,62 Andel osäkra fordringar, % 3,01 3,17 2,43 1,75 0,55 Kreditförlustnivå, % 0,58 0,35 0,30 0,75-0,02 Övriga uppgifter In-/utlåningsrelation, % Exponeringsgräns - 25 % av kapitalbasen Rörelseresultat/anställd i banktjänst Genomsn. affärsvolym/anställd i banktjänst Medelantalet anställda 50,0 43,4 41,2 38,7 37,8 - varav i banktjänst 48,0 41,8 39,4 37,0 36,2 Antal kontor

12 RESULTATRÄKNING Not Ränteintäkter Räntekostnader RÄNTENETTO Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter SUMMA RÖRELSEINTÄKTER Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivning av materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader SUMMA KOSTNADER FÖRE KREDIT- FÖRLUSTER RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER Kreditförluster, netto RÖRELSERESULTAT BOKSLUTSDISPOSITIONER Skatt Årets resultat RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas, avser sparbankens innehav av aktier i Swedbank Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat, avser sparbankens innehav av aktier i Swedbank Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

13 BALANSRÄKNING, den 31 december Not TILLGÅNGAR Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 27 Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL POSTER INOM LINJEN Ansvarsförbindelser Garantier - kreditgarantier övriga garantier Åtaganden - outnyttjad del av beviljade krediter lånelöfte ränteswapar

14 KASSAFLÖDESANALYS 1 jan-31 dec jan-31 dec 2010 Den löpande verksamheten Rörelseresultatet Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet - Förändring av upplupna anskaffningsvärden Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument Avskrivningar Förändring avsättningar Kreditförluster Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Ökning utlåning till allmänheten Ökning (-), minskning (+) övriga tillgångar Ökning inlåning från allmänheten Ökning (+), minskning (-) övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp obligationer Försäljning/inlösen av obligationer Inköp av aktier och andelar Försäljning av aktier och andelar Inköp materiella tillgångar Försäljning materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel Kassa Utlåning kreditinstitut Skulder till kreditinstitut Summa likvida medel Kommentarer till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och baseras på rörelseresultatet för perioden samt i balansräkningen ingående förändringar. Rörelseresultatet korrigeras för sådana förändringar som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Kassaflöden redovisas indelade i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från periodens rörelseresultat. Justering görs för inkomstskatter samt för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheterna. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av inköp respektive försäljningar av kategorierna investeringar som hålles till förfall samt finansiella tillgångar som kan säljas. Likvida medel Likvida medel består av kassa och dagslånefordringar med beaktande av clearingskulder. 14

15 REDOVISNINGSPRINCIPER Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen Resultatbalansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma och De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Jämförelsetal 2007 Jämförelsetal för 2007 avser de sex sammanslagna bankerna och visar bankernas resultat och ställning som om de hade varit en bank. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året dessförinnan har ej gjorts. 15

16 REDOVISNINGSPRINCIPER Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Premie för insättningsgarantin och avgift till stabilitetsfonden. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. De har dock inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de 16

17 REDOVISNINGSPRINCIPER förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt vilka redovisas i resultaträkningen. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. 17

18 REDOVISNINGSPRINCIPER Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationer samt räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns inlåning samt leverantörsskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att 18

19 REDOVISNINGSPRINCIPER hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Till denna kategori har även hänförts CDO (Collateralised Debt Obligations) samt sparbankens innehav av börsnoterade aktier med undantag för innehavet i Swedbank AB, som hänförts till kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Lånefordringar och kundfordringar representeras i balansräkningen av posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori såsom innehavet av aktier i Swedbank AB samt innehav av onoterade aktier och andelar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital. För dessa instrument ingår transaktionskostnader i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter vid löpande värdering till verkligt värde i Fond för verkligt värde till dess instrumentet avyttras. Finansiella tillgångar som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov, och skrivs ner i resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 19

20 REDOVISNINGSPRINCIPER Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer sparbanken till del angående följande förlusthändelser: - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp - beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt - det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion - upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en Finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas som upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens metod för att fastställa dessa reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är väsentligt försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande 20