SVELAV Intro. ett arbete för att främja skidåkares säkerhet i lavinterräng. Amanda Truvert. Mediedesign, konstnärlig kandidat 2017

Transkript

1 SVELAV Intro ett arbete för att främja skidåkares säkerhet i lavinterräng Amanda Truvert Mediedesign, konstnärlig kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 SVELAV Intro ett arbete för att främja skidåkares säkerhet i lavinterräng.

3 Foto: SVELAV. Hämtad 6/

4 Det här examensarbetet har inriktiningen interaktionsdesign och avslutar mina tre år på utbildningen Grafisk design och Visuell kommunikation, konstnärlig kandidat på Luleå Tekniska Universitet. Till denna tillhör en interaktiv prototyp samt en muntlig presentation. Arbetet har genomförts i samarbete med Naturvårdsverket och SVELAV, Sveriges Lavinutbildningar.

5 Kittelfjäll februari Foto: Amanda Truvert. ABSTRACT ABSTRACT Intresset för friluftsliv ökar och de flesta människor har idag förutsättningar att regelbundet vistas i alpin miljö där lavinrisker förekommer, exempelvis på semesterresor. En av de grupper som vars vistelse ökar mest är är offpist skidåkare, men även ett ökat antal av skoteråkare, bergsklättrare och andra utövare av friluftsliv vistas i den alpina miljön. Skidåkning i alla former har länge varit en folkkär sport i Sverige och idag är offpist skidåkning och att gå på tur de grenar som fått ett stort uppsving speciellt bland yngre utövare. Det finns idag goda förutsättningar att hantera den alpina miljön med de risker den innebär genom att ha korrekt lavinutrustning, ha genomgått en lavinutbildning och ta del av de hjälpmedel som erbjuds i realtid. SVELAV, Sveriges lavinutbildningar som leds av Naturvårdsverket anordnar de svenska lavinutbildningarna för allmänheten och yrkesverksamma och håller internationell kvalité. Där det brister idag för många är utbildningsmomentet som uppfattas som svårtillgängligt och många väljer på sin höjd att delta vid någon enstaka föreläsning i tron om att man därefter har den kunskap som behövs för att vistas säkert i lavinterräng i kombination med lavinutrustning. Detta medför en falsk trygghet och omedvetet utsätter de sig för onödiga risker i terrängen. Sedan 2000 talets början har ett 30-tal svenska skidåkare omkommit i lavinterräng och det ser i dagsläget inte ut att bli bättre. Syftet med examensarbetet är att öka riskmedvetenheten genom en interaktiv designlösning som får skidåkarna att uppmärksamma situationen de försätter sig i och därmed minska antalet lavinolyckor och dödsfall i Svenska fjällen. Tillsammans med SVELAVs experter och målgruppen har arbetet utforskat den nuvarande kommunikationen av risk i lavinterräng och potentiella designlösningar och kommit fram till att den analoga utbildningarna behövde bli digitala. Att hitta en mer attraktiv och lättillgänglig digital lösning är en förutsättning för att effektivare nå aktuell målgrupp som då kan få en medvetenhet om de risker de utsätter sig för, anpassa sitt beteende därefter och förhindra att skidåkare och andra som vistas i alpin miljö invaggas i en falsk trygghet i framtiden och genom detta minska antalet tillbud och dödsfall. Arbetet har resulterat i en informativ digital prototyp av SVELAVs introduktions utbildning till risker i lavinterräng, SVELAV Intro. Fokus ligger på funktionalitet, tillgänglighet till informationen och användarvänlighet som kritiska faktorer för att få den önskade effekten. I arbetet har den grafiska utformningen varit en viktig del för att tilltala målgruppen och få dem intresserade av utbildningen. Målet med den här webbaserade utbildningen är att den i det här fallet ska öka riskmedvetenheten och förståelsen om vikten av kunskap hos friluftsmänniskor för säkrare vistelser fjällvärlden. 41

6 01 BAKGRUND 03 DESIGNPROCESS 10. Varför ett arbete om offpist skidåkning? 12. Offpist skidåkning 14. Problem & Syfte 15. Målgrupp & Avgränsningar 17. Varför en interaktionsdesign lösning? 52. Skidvärldens estetik 59. Vad ska jag göra? 61. SVELAVs estetik 62. SVELAV Intro idag 64. Koncept - enkel artefakt & långsiktig lösning 66. Hur bygger jag en digital utbildning? 02 ARBETSPROCESS 19. Uppstart av projektet 20. Naturvårdsverket & SVELAV 23. En förstudie 25. Kittelfjäll 67. Användarscenario 71. Moodboards, wireframes & test av koncept 76. Från skiss till design 04 RESULTAT 89. SVELAV Intro 26. Möte med Sigmar metodbyrå 27. PACT - analys 29. En workshop 30. Metoderna 33. Workshop den 1a mars 33. Resultat från workshopen 35. En observation - kommunikation av risk 44. Kommunikation av generell risk vs. risk i lavinterräng 44. Skiersleft 49. Hur bör svenska out-of-bounds skidåkare tänka enligt experterna på SVELAV? 05 SLUTSATS 102. En fantastisk resa - mina tankar om projektet REFERENSER BILAGOR 5

7 På toppan av Levi, Finland mars Foto: Amanda Truvert. TACK! Jag vill passa på att tacka alla inblandade som har varit med under arbetets gång. Utan er vägledning, expertis och stöd hade det här projektet inte blivit var det är idag. Luleå tekniska universitet Jörgen Normark Patrick Sundqvist Maria Juhlin Stefan Mårtensson Mina klasskamrater i MD17 Naturvårdsverket Per- Olov Wikberg Petter Palmgren Mattias Tarestad 6

8 INLEDNING VERBIER, SCHWEIZ VINTERN 2014 Måndagen den 17e februari 2014 bestämde sig fyra kompisar att åka det kända offpist åket Jacobs stege i Verbier. Vägen upp dit från sista topp liften vid skidsystemets högsta topp Mt Fort bestod av orörd snö vilket gjorde att det tog dem över två timmar att nå toppen. Åket som följde var ett av de bästa vännerna haft. Vid åkets fot låg en damm och efter en skog på en bergssluttning som de var tvungna att korsa för att ta sig tillbaka till liftsystemet och skidbackarna. De åkte en och en på led med ett mellanrum på 100 meter för att undvika faror. I mitten av skogen stannade de för att fota några sista bilder av åket. När de hade 400 meter kvar till skidbacken hände det som inte fick hända. Ovanför dem släpper snön från bergssidan. Lavinen uppskattades i efterhand till en storlek av 700x 100 meter. Då de åkte på ett led såg den sista kompisen händelsen från ett avstånd. Den första och den tredje blev av med skidor och stavar men klarade sig precis från att dras med i snön. Den turen hade tyvärr inte åkare nummer två som hamnade mitt i den enorma, kraftfulla lavinen. De tre vännerna larmade den schweiziska fjällräddningen och började sökandet efter sin begravda vän. De återfann honom efter 14 minuter. Han saknade puls och de försökte febrilt med första hjälpen. Ambulanshelikoptern anlände snabbt men det var för sent. Vännen hade träffat ett träd då han drogs med i lavinen och i efterhand konstaterades det som dödsorsaken. De fyra vännerna flögs till Sion där de tre vid liv en och en fick genomlida många timmar av pappersarbete och redogöra för vad som inträffat. 7

9 INLEDNING Chocken av händelsen präglade de svenska säsongarna i Verbier den vintern och för många av oss kommer den aldrig att försvinna helt. Vila i frid Erik, vi kommer aldrig glömma dig. Mt Fort, Verbier i februari Foto: Amanda Truvert. 8

10 Foto: SVELAV Intro 01 BAKGRUND

11 BAKGRUND VARFÖR ETT ARBETE OM OFFPIST SKIDÅKNING? Intresset för skidåkning började redan i ung ålder då mina föräldrar redan vid två års ålder ställde mig på ett par skidor. Sedan dess har skidåkningen och friluftsliv varit ett av mina största intressen. Drömmen att få arbeta med sporten har funnits länge och nu när möjligheten låg vid mina fötter kunde jag inte låta bli. Det finns många aspekter med skidåkning som jag stortrivs med. Soliga dagar i pisten med familj och vänner, en långlunch i vårsolen, utmanande terräng i offpisten och bergens karga, oförlåtande skönhet. Men det finns en sida av skidåkningen som skrämmer mig. Som känt kommer sporten med en risk, speciellt offpist skidåkning. Risken är relativ beroende på var, när och hur skidåkaren väljer att åka och det krävs att åkaren är fullt medveten om riskerna för att kunna ta rätt beslut. Naturens krafter som väder, vind och snö går inte att övervinna som individ och allt för många svenskar skadar sig eller omkommer i lavinterräng. Jag vill att vi skidåkare öppnar ögonen och ser riskerna innan vi fattar dumdristiga beslut. 10

12 Savolyeres, Verbier Foto: Gustav Björling. Uppmärksamma lavinen som gått bara 50 meter till höger från ett av mina åk.

13 BAKGRUND OFFPIST SKIDÅKNING Skidåkning har länge varit en folkkär sport i Sverige. Det äldsta paret skidor som hittats är cirka 5200 år gamla och visar på skidtraditionens djupa rötter i historien. Våra förfäder använde sig av skidorna som transportmedel för att smidigare kunna ta sig fram över snölandskapet. Sporten förvandlades till ett nöje i och med att den första skidtävlingen anordnades i slutet av 1870-talet i Stockholm. Utförsåkningen fick fart på 1890-talet då behovet att transportera sig över berg växte i Österrike och England. Sporten nådde norden och i och med industrialismen började vi bygga skidsystem. I modern tid har sporten fått flera kategorier, bland annat slalom, storslalom, super-g, störtlopp, offpist med mera. Många svenskar är framgångsrika inom samtliga kategorier vilka innefattar tävlingsmoment. Offpist är en gren av skidsporten som blivit allt mer populär. I vetenskapliga termer finns det två typer av offpist skidåkare, backcountry- och out-of-bounds skidåkare. 2 1 utanför skidsystemets gränser. Det kan innebära att åkaren håller sig precis utanför pisten eller turar vidare in i vildmarken på jakt efter bra åk. Det är vardagsskidåkaren som bor nära/i en skidort eller åker på regelbundna skidsemestrar där offpist skidåkning är målet med resan. Backcountry innebär att skidåkaren inte är i närheten av ett liftsystem och tar sig ut i terrängen på egen hand. Backcountry åkaren är ofta yrkesverksamma, guider eller erfarna privatpersoner. Tävlingar anordnas årligen världen över och i Sverige hålls varje maj nordiska mästerskapen, NM, i Riksgränsen. Dit kommer elitskidåkarna för att avsluta säsongen tillsammans med out-of-bounds skidåkare och ta sig an det tekniskt krävande Nordalsberget. Den mest prestigefyllda tävlingen där en hög placering gör en skidåkare till en världsstjärna heter Freeride World Tour. Den löper under hela vintersäsongen och går ut på ett antal deltävlingar innan den stora finalen traditionsenligt hålls i Verbier, Schweitz i april. Finalåket anses vara det svåraste tekniska åket i världen. Out-of-bounds skidåkare använder sig av liftsystem för att ta sig upp på berget för att sedan ta sig ut 1. Det äldsta paret skidor & den svenska skidhistorien Identifying a High-Risk Cohort in a Complex and Dynamic Risk Environment Out-of-bounds Skiing An Example from Avalanche Safety.pdf 12

14 BAKGRUND Vy över lapporten från Björkliden Foto: Amanda Truvert. Kända offpist skidområden i Sverige Riksgränsen, Lappland Abisko (Noulja offpsit), Lappland Björkliden, Lappland Åre, Jämtland Hemavan-Tärnaby, Lappland Kitteljäll, Lappland LAVINER & LAVINTERRÄNG Kortfattat så definieras en lavin som ett naturfenomen där en stor mängd snö färdas ner för en sluttning. De är vanliga på bergssidor med en lutning på mellan grader. Snön kan när som helst tappa fästet och lossna från bergsväggen och rusar ner för bergssidan i hög fart. Är bergssidan lång och brant är hastigheter över 100 km/h inte ovanliga. Kända Svenska offpist skidåkare Henrik Windstedt Matilda Rapaport (omkommen i lavin 2016) Henrik Harlut Jacob Wester Jesper Tjäder Reine Barkered De flesta lavinolyckor idag drabbar människor som själva sökt upp terrängen. Risken att bli helt begravd i snömassan är hög då hastigheten och tyngden är ohanterlig för en individ. Om åkaren inte redan krossats av snöns tyngd är risken hög att hen dör av koldioxidförgiftning om hen inte blivit uppgrävd inom 15 min. De experter jag varit i kontakt med under arbetet hävdar att en av fyra out-of-bound skidåkare dör i lavinterrängen då de utför sporten. 3 Vill du veta mer om hur laviner utlöses och hur människan kan bete sig för att undvika dem? Läs mer i bilaga 1 längst bak i rapporten. 3. Mårtensson, S. Doktorand vid Luleå tekniska universitet. Intervju 2/

15 BAKGRUND PROBLEM & SYFTE PROBLEMET Skidsport är en långvarig tradition i Sverige och intresset är under ständigt upptåg. Idag begränsar vi svenskar oss inte längre till pisten utan allt fler av oss drivs mot större utmaningar. Vi erövrar fler bergstoppar, kastar oss ut för outforskade fjäll och tar oss längre in i vildmarken. Denna trend har gjort att intresset för offpist skidåkningen har ökat markant. Sedan 2000-talets början 4 har ett 30-tal skidåkare omkommit i lavinterräng och det ser i dagsläget inte ut att bli bättre. Idag finns det goda förutsättningar för en lyckad topptur i from av lavinutrustning, lavinutbildning och hjälpmedel i realtid. Trots det väljer många att endast delta vid någon enstaka föreläsning i tron om att man därefter har den kunskap som behövs för att vistas säkert i lavinterräng och förlitar sig enbart på sin lavinutrustning. Detta medför en falsk trygghet och omedvetet utsätter man sig för onödiga risker. SYFTET MED EXAMENSARBETET är att genom en interaktiv designlösning minska antalet lavinolyckor och dödsfall i Svenska fjällen. Med en funktionell, användbar och spännande digital artefakt är målet att öka medvetenheten hos out-of-bounds skidåkare om vikten att genomgå utbildning för en säkrare och mer rationell åkning. Det övergripande målet jag utgått igrån är: Hur kan jag genom kommunikation och interaktionsdesign öka säkerheten för out-of-bounds skidåkare i lavinterräng? som innehåller nedanstående frågestänningar. Hur ser dagens kommunikation ut av risk- och säkerhetstänk i lavinterräng, vilka kanaler används och vad/ var skapas uppfattningen av den falska tryggheten? Vad borde kommuniceras och till vem? Vilken kommunikation, kanal och tidsperspektiv tillgodoser målgruppens behov på bästa sätt? Vilket interaktivt gränssnitt, estetik och tonalitet bör kommunikationen ta? 4. NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6728 Statusrapport avseende etableringen av lavinprognoser för svenska fjällen 2016, sid 8 stycke 4 14

16 BAKGRUND MÅLGRUPP & AVGRÄNSNINGAR Fokus kommer ligga på out-of-bounds skidåkare då de utgör majoriteten av de svenska skidåkarna och är mest olycksdrabbade. Jag kommer rikta in mig på att nå ut till den yngre generationen som dagligen använder sig av digitala hjälpmedel för att skapa en hållbar lösning för framtiden. Arbetets huvudfokus är kommunikation av risker och säkerhet kring laviner i Svenska fjällvärlden som är åtkomlig för den gemene offpist skidåkaren. Den interaktiva lösningen ska vara till för folk som vistas i lavinterräng men fokus på målgruppen. Andra aspekter som kan orsaka olyckor i lavinterräng kommer jag inte ta hänsyn till i det här arbetet. Då min utbildning är en konstnärlig kandidat kommer jag att observera dagens kommunikation av risker, komma med ett utvecklingsförslag på hur budskapet kan kommuniceras samt utveckla en prototyp. Då jag själv är en del av målgruppen har jag en del personliga tankar som kan påverka designprocessen och utkomsten. Jag kände att det var något som jag tidigt i arbetet behövde ta ställning till och bestämde mig för under förstudien sätta mina åsikter åt sidan för att senare kunna jämföra resultatet mot mina egna och målgruppens åsikter. 15

17 Chamonix vintern Foto: Madelene Isaksson.

18 BAKGRUND VARFÖR EN INTERAKTIONSDESIGN LÖSNING? Mitt inriktningsområde för examensarbetet är interaktionsdesign. Detta innebär design för interaktiva medier. Här utvecklas inte bara koncept och grafiskt utseende för mediet utan även hur flödet ska gå till för att göra den så användarvänlig som möjligt. Dagens kommunikation sker allt oftare via digitala kanaler i takt med att världen blir allt mer digitaliserad. Samhället inser vikten av att följa med i utvecklingen och utbudet av interaktiva tjänster, hjälpmedel och artefakter växer fort. Det finns många fördelar med en interaktiv kommunikation via digitala kanaler. En är att avsändaren på ett effektivt sätt kan nå en hel målgrupp samtidigt som man på olika sätt kan involvera dem i kommunikationen vilket kan öka medvetenheten. Det finns ett stort utbud av kanaler vilket gör att det finns otaliga möjligheter att utveckla sin kommunikation efter behov, målgruppen och ändamålet. Johan Löwgren och Erik Stolterman skriver i sin 5 bok design av informationsteknik materialet utan egenskaper om digitala artefakters trovärdighet då de designas med transparens. Eller som en glaslåda som de väljer att kalla den. De säger : Genom artefaktens väggar kan användaren se (.) varje samband i dess funktionalitet. Användaren kan se hela förloppen och få en påtaglig förståelse för processen och kan därmed också påverka förloppet En analog artefakt eller tjänst kan inte nå ut till målgruppen på samma nivå då den inte blir lika lättillgänglig. För att lösningen ska upplevas som pålitlig bör den vara samtida och följa samhällsutvecklingen. Därför har jag valt interaktionsdesign. Jag anser att det här problemet är i behov av en interaktiv designlösning då det grundas i dagens kommunikation av budskapet till målgruppen. Designlösningen bör vara trovärdig genom transparent och användarinvolverande i varje moment för att denne ska känna förtroende för artefakten/tjänsten. 5. Löwgren, J och Stolterman, E. Design av informationsteknik materialet utan egenskaper, ISBN , andra upplagan. Sida

19 Foto: SVELAV Intro 02 ARBETSPROCESS

20 ARBETSPROCESS UPPSTARTEN AV PROJEKTET För att få struktur på mina tankar bestämde jag mig för att ta en sak i taget och skapa en stadig grund att stå på. Jag planerade att genomföra en grundlig förstudie i form av observationer av dagens generella risk kommunikation, en PACT-analys av målgruppen samt intervjuer och workshops med målgruppen. Då jag upplevde min problematisering som ett högst aktuellt behov bestämde jag mig för att höra av mig till den statliga miljömyndigheten Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd i Östersund som administrerar SVELAV - Sveriges lavinutbildningar - som jag visste hanterade frågor gällande risker och säkerhet i fjällvärlden. Jag ville se om det behovet jag kände var ett verkligt behov. 19

21 ARBETSPROCESS NATURVÅRDSVERKET OCH SVELAV - Mot Östersund - Jag kom snabbt i kontakt med Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd via telefon som bekräftade mina tankar. Det fanns ett behov av att hitta ett bättre sätt kommunicera risker till den svenska målgruppen som rör sig i lavinterräng då dagens kommunikation skapar en falsk trygghet. De rekommenderade mig att ta kontakt med deras kontaktperson på Luleå Tekniska Universitet, doktoranden i lavinforskning och beteendevetenskap Stefan Mårtensson. De har tidigare tillsammans genomfört samarbeten som rör offpist skidåkning, risktänk och laviner. tryggheten är och hur man som individ ska göra för att tänka rationellt. Det gav mig inspiration och syftet med arbetet klarnade för mig. Vi kom överens om att jag skulle formulera en projektplan som Stefan skulle framföra till Naturvårdsverket i Östersund. De var positivt inställda till mina tankar och bjöd in mig till möte med dem.en vecka senare var jag påväg mot Östersund. Jag träffade Stefan över en kaffe i början av februari och vi diskuterade ämnet. Det visade sig att även han upplever behovet av att kommunicera faran på ett bättre sätt. Att kommunicera riskerna med den mänskliga faktorn, lyfta fram att den mänskliga bedömnings förmågan ofta blir irrationell på grund av sociala faktorer och att marknadsföringen av säkerhetsutrustningen leder till den falska tryggheten som leder till att det är vi själva som utlöser 90% av alla lavinolyckor. En vecka senare höll Stefan Mårtenssons föreläsning om offpiståkning och laviner som hette Vilka är farorna och hur hanterar du dem?. Han pratade om hur vanligt förekommande den här falska 6 6. Mårtensson, S. Föreläsning Vilka är farorna och hur hanterar du dem?. LTU_Vet.hus_ pdf. 20

22 Samtliga foton: Amanda 21Truvert

23 ARBETSPROCESS SVELAV Logotyp. Källa SVELAVs grafiska profil Möte med Naturvårdsverket i Östersund I mitten av februari åkte jag ner till Östersund i syfte att besöka arbetsgruppen som arbetar med 7 SVELAV. Vi diskuterade problematiseringen och de höll med om den rådande, ohållbara situationen samt var positiva till att det uppmärksammats. I början av dagen presenterade jag problematiseringen ur mitt perspektiv samt vad jag skulle kunna bidra med ur mitt interaktiva, kommunikativa perspektiv för att eliminera uppkomsten av den falska tryggheten hos skidåkarna. Under dagen diskuterade vi målgruppen, aktiviteten, rådande nationell och internationell kommunikation av risk, egna erfarenheter, olycksstatistik, väder- och snö prognoser samt hur de arbetar med SVELAV, nationella lavinprognoser och terrängbeskrivningar för att öka säkerheten för svenska offpist skidåkare. Jag fokuserade mycket på att få höra deras definiering av problemet och deras tankar på hur framtiden skulle kunna se ut för att kunna skapa mig min egen bild av behovet. introduktionsutbildning, SVELAV Intro vilket är en grundläggande introduktionskurs i föreläsningsformat om laviner vars material jag kunde få tillgång till och använda som jag önskade. De var positiva till potentiella lösningar baserade utifrån resultatet av min process och gav mig fria händer. Upplägget lät intressant och jag funderade på att använda mig av materialet. För att få tillgång till deras expertis satte upp tre stycken avstämningar under våren. Vill du veta mer om SVELAVs lavinutbildningar? Läs mer i bilaga 2. Mitt förslag var att jag skulle komma med ett aktuellt interaktivt designförslag på hur budskapet av riskerna i lavinterräng kan kommuniceras till målgruppen. De mötte mig med materialet för deras 7. Sveriges lavinutbildningar. Officiell hemsida. 22

24 ARBETSPROCESS EN FÖRSTUDIE För att själv ta reda på om en interaktiv design av SVELAV Intro var rätt lösning på min problematisering satte jag igång med en förstudie. Processens första steg var en bekant aktivitet som jag ofta sysselsätter mig med. Jag satte mig ner med gamla tidskrifter om skidåkning och beställde hem de nyaste utgåvorna av bland annat Fjälljournal, Åka skidor och Powder magazine. Som väntat fylldes jag av inspiration och mina tankar vandrade kring vad det är som out-of-bounds skidåkare i allmänhet är i behov av. Då jag själv är en del av målgruppen kom jag på massa saker som rör säkerheten uppe på berget men jag kände att jag behövde bredda min syn och ta in hela målgruppens tankar. Jag formulerade därför ihop ett mail med två övergripande frågeställningar som jag skickade ut till olika skidföreningar, forum och privatpersoner i landet. Frågeställningarna i mailet löd: Vad anser ni att vi extremskidåkare är i behov av? Vad skulle vi vilja ha för tjänst/artefakt om ni får önska helt fritt? 23

25 ARBETSPROCESS Totalt skickade jag det till 12 mottagare, och la ut på två forum. Återkopplingen var hög och många var positiva till att behovet uppmärksammats och jag fick många bra synvinklar. Svaren nedan sammanfattar alla de svar jag fick in av förstudien. Vad anser ni att out-of-bounds skidåkare är i behov av? Behovet som uppstår är därför ett verktyg/tjänst som kan, om inte eliminera, i alla fall minimera dessa risker och på så sätt förbättra upplevelsen. Som jag ser det uppstår framförallt två problem när man åker: 1. Svårighet att orientera sig/ ta rätt vägval, både vid dålig sikt app som berättar i vilket område snöläget är som bäst, på vilka sluttningar i det området snön är som bäst, exakt var jag kan åka utan att utlösa laviner (och vad jag ska hålla mig borta ifrån) och som kunde guida mig till säkerhet ifall sikten plötsligt försvann. Utöver det tycker jag man klarar sig bra och som sagt vill minimera mobilanvändandet väl på plats i fjället. Det skidåkare behöver hjälp med är att fatta beslut i lavinterräng, dvs där det är brantare än 30 grader, eller där man befinner sig nedanför terräng som är brantare än 30 grader. Majoriteten av olyckorna beror på den mänskliga faktorn och därför behöver skidåkarna hjälp att fatta rätt beslut. Det hade varit läckert att kunna kombinera lutningsmätning med hjälp att fatta rätt beslut. och vid åkning i områden man inte känner till. 2. Svårigheten att bedöma lavinfaran. Ett enkelt sätt att se vilka delar av berget som är lavinterräng för att kunna utnyttja all den fina åkning där det är fysiskt Bättre förståelse för vad som kan på snett och på vilket sätt/ omöjligt att utlösa laviner. varför. Kunna ha kvar riskmedvetenhet trots puder och solsken och andra liknande drömförhållanden. Något som påminde om riskerna under tiden jag åker beroende på vart på berget jag befinner mig. Typ lavinprognoser live som uppdaterar utifrån där du befinner dig. Vad skulle vi vilja ha för tjänst/artefakt om ni får önska helt fritt? Om det inte fanns några begränsningar skulle jag vilja ha en Svaren bekräftar att många upplever det svårt att bedömma lavinrisken i teorin och i praktiken. Jag drog slutsatsen att en artefakt eller tjänst som hjälper målgruppen med detta efterfrågas. 24

26 ARBETSPROCESS KITTELFJÄLL Men på vilket sätt kunde jag lösa det här problemet genom interaktionsdesign? Mina tankar snurrade och jag hade massvis av ideer. Passande nog åkte jag på semester till Kittelfjäll i slutet av februari vilket är en ort där offpist skidåkningen ligger i fokus. För att få de yrkesverksammas synvinkel och därav förhoppningsvis mer klarhet tog jag kontakt med fjälledaren, skid- och helikopterguiden Stefan Lundin på upplevelseföretaget Kittelfjäll Adventure som anordnar guidade offpist turer för allmännheten. De frågorna jag ställde honom var mer riktade mot kommunikation av risker i lavinterräng än det två tidigare frågorna jag skickat ut då jag vill tro att de yrkesverksamma är medvetena om problemet då de ofta är i kontakt med målgruppen i lavinterräng. Vi berörde bland annat vilken syn Kittelfäll Adventures gäster har på offpist skidåkning, risker i lavinterräng och falsk trygghet då jag var ute efter att se om de ansåg att de svar jag fått in via min mail undersökning stämde överens med deras gästers syn på offpist skidåkning och riskerna som tillkommer. Kittelfjäll Adventures bekräftade min problematisering och målgruppens behov av kunskap och jag bestämde mig för att ta förstudien till nästa nivå, en workshop. 25

27 ARBETSPROCESS MÖTE MED SIGMAR METODBYRÅ Processen gick nu in i ett stadie där förstudien satte fart på riktigt. Jag kände mig lite osäker på om mina tankar kring att hålla en workshop tillsammans målgruppen var rätt väg att gå så bestämde jag mig för att ta kontakt med metodbyrån Sigmar i Luleå. Vi kom fram till att en workshop är den mest passande metoden då jag på ett smidigt sätt kunde samla målgruppen och få ut information utefter deras erfarenheter. Workshopen tillsammans med förstudien av hur risker i lavinterräng kommuniceras trodde Sigmar skulle ge mig svar på vad min slutliga artefakt skulle bli. De påminde mig att bortse från mina egna tankar och behov då jag är en del av målgruppen i det här stadiet och istället ta med de i beräkningarna efter workshopen om de fortfarande var relevanta för ändamålet. Det andra tipset var att inte tänka på vad designlösningen skulle bli i det här stadiet utan att tänka brett som att själva lösningen var en svart låda som jag kunde fylla med vad som helst. Kanske visar workshopen att behovet inte alls ligger i kommunikationen som jag tror utan i något helt annat. Jag var helt enkelt tvungen att lita på att processen skulle visa mig vägen. Med detta i bagaget började planeringen inför workshopen. 26

28 ARBETSPROCESS EN PACT-ANALYS FÖR ATT FÅ ETT BÄTTRE FÖRSTÅELSE FÖR MÅL- GRUPPEN GENOMFÖRDE JAG EN PACT-ANALYS. Metoden tillåter mig som designer att analysera målgruppen utefter fyra parametrar, people, activities, context och technologies och där utefter att bedöma målgruppens karaktär och kvaliteter. Beroende på målgruppen så berörs olika aspekter men överlag så definieras metoden som en struktur som används för att analysera vem, med vad, var och hur användaren interagerar med ett gränssnitt. PEOPLE Gruppen unga out-of-bounds skidåkare omfattar ett brett spektrum av personligheter och åldrar men det finns ett antal utmärkande aspekter som definierar den och som tydligt sticker ut för utomstående. Utifrån egna iaktagelser är de prylnördar med färgglada jackor och frilufts byxor, de pratar ständigt om sina äventyr, erfarenheter och kommande mål som de höjer till skyarna. De har ett övertagande intresse för resor, natur och de lever för sin fritid. Karriären och arbetslivet kommer därför ofta inte i första hand. Genom dessa karaktärsdrag beskrivs gruppen ofta som livsnjutare och äventyrare av utomstående och olika personlighetstyps analyser. Exempelvis ISFP personlighetstest 16 Personalities bekräftar dessa 9 8 karaktäristiska drag och har sammanställt personligheten som äventyrare. I beskrivningen framställs personligheten som en färgglad, livsnjutare som lever i nuet. Förutom kunskap och erfarenhet då det kommer till skidåkning uppfattas de generellt ofta som kunniga och medvetna och många har framgångsrika arbetsliv och en god ekonomi för att kunna ha råd med de dyra resorna och utrustningen. Men de söker adrenalinkickar och det är vanligt att det deras medvetenhet och analytiska förmåga försummas i irrationellt viljetänk då sporten utförs. De har en drivkraft inom dem som suktar efter det outforskade vilket får dem att trotsa riskerna. Själva kallar målgruppen beteendet för living on the edge och menar att genom att spela med sitt liv som insats frambringas adrenalinet och spänningen. Målgruppen innefattar generellt inte individer med speciella behov då sporten kräver att ens sinnen och kroppsliga förmåga är i sitt fulla bruk. ACTIVITIES Aktiviteten är som nämnt out-of-bounds offpist skidåkning utanför pisten i ett skidsystem. 8. Benyon, D Designing Interactive Systems: A Comprehensive Guide to HCI nd Edition. 9. Äventyrarens personlighetsdrag. 27

29 ARBETSPROCESS De lever för att förverkliga sina passioner. Riskfyllda beteenden såsom spelande och extremsporter är vanligare med den här personlighetstypen än andra. 10 Sporten kräver mycket av åkaren fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. En skidåkares bör vara vältränad nog för att klara av påfrestningar på kroppen, bör ha sinnesnärvaro och risktänk för att klara av eventuella faror och klara av att göra flera saker på samma gång. För det första ligger fokus på att stå på skidorna, väja för hinder, vara uppmärksam på hur snön rör sig och låter, ha uppsikt över sina vänner och på förhållanden samt vara förberedd på olyckor. Skidåkning kräver helt enkelt planering och vana. Om någon information eller observation uteblir kan det få snabba och förödande konsekvenser. Åkaren är därmed beroende av fungerande sinnen och kommunikation. Av säkerhetsskäl så genomförs majoriteten av skidåkningen i grupp där alla bör uppnå en viss höjd av erfarenhet av säkerhetsskäl. CONTEXT Det fysiska sammanhanget som målgruppen rör sig inom är den svenska fjällvärlden. Det är en harmonisk plats när vädret och förhållandena är goda men på några minuter kan det slå om till en hård, karg och livshotande plats då vädrets opålitliga makter styr. De psykiska och sociala sammanhangen styrs av de fysiska och kan därför variera ofta och mycket. De faktorer man har att förhålla sig till förutom vädret är tiden och mörkret. TECHNOLOGIES Den teknologi som målgruppen använder sig av i dagsläget delar in sig i två grupper. Nummer ett är teknologi i förberedande syfte. Hemsidor och tjänster med information som åkaren kan ta till sig för att förbereda sig inför ett åk. Exempelvis SMHI fjäll väder och lavinprognoser.se där man får tillgång till dagsaktuella lavin- och snö information. Här ingår även föreläsningar och utbildningar som ger åkaren information om vad hen behöver sätta sig in i för att kunna ge sig ut i fjällen. De använder sig även av digitala hjälpmedel för att komma i kontakt med andra likasinnade. Nummer två är teknologi i realtid. Lavinsäkerhetsutrustningen är absolut nödvändig då den kan öka chansen att överleva med 50 %. Den består av en radiosändare, sond, spade och ABS-ryggsäck, Avalanche Airbag. Men även en fulladdad mobiltelefon med 112 på snabbuppringning, en karta och kompass med koordinater så åkaren kan uppge vart ni befinner sig är lika viktigt. 10. Äventyrarens personlighetsdrag. 28

30 ARBETSPROCESS EN WORKSHOP Tanken var att samla målgruppen i en testgrupp för att ta del av deras erfarenheter under en kortare workshop. Mina förhoppningar var att de skulle hänga med under processens gång för att delta i tester, tycka och tänka om projektet. Platsen där workshopen arrangerades var i Luleå då många offpist skidåkare bor och studerar där på grund av närheten till större delen av den Svenska fjällvärlden. På Luleå tekniska universitet finns även en alpin sektion kallad Alpina under Mitt Livs Stil, som anordnar skidresor för studenter och allmänheten. Via dem planerade jag att få tag på de erfarna och de mindre vana åkarna. Utmaningen var att få tag på de yrkesverksamma då redan de befann sig i fjällen då skidsäsongen var i full gång vid den tiden. Efter lite efterforskning beslöt jag att kontakta de yrkesverksamma via mail och telefon istället och primärt skapa en workshop för den resterande delen av målgruppen som jag nådde i Luleå. DE TRE METODERNA Metoderna jag använde mig var är enkela, effektiva och trevliga. Tanken var att placera deltagarna vid ett eller flera bord, bjuda på fika och kasta ut öppna frågor i luften för att få igång en konversation. Målet var att de skulle genomföra en idegenerering kopplade till sina erfarenheter och inte till mina. Jag ville därför formulera ett antal öppna frågor som rörde offpist skidåkning utan att begränsa eller styra samtalet. Under planeringen förhöll jag mig till något en av mina handledare sa till mig tidigt i processen. Fånga sanningen utan att fråga - Jörgen Normark 29

31 ARBETSPROCESS Enkät För att få ut så ärliga svar som möjligt ur deltagarna så valde jag att inledningsvis ställa de mer personliga frågorna via en anonym enkät. Den berörde personens relation till skidåkning, riskerna och upplevda kunskap då det kommer till skidåkning i lavinterräng. Jag ville få fram hur deras självuppfattning ser ut samt om och hur den påverkar deras beslut i lavinterräng. Dock är jag medveten om att självuppfattningen lätt kan påverkas utefter umgänge och miljö samt se helt annorlunda ut i realtid World cafe Sigmar tipsade mig om metoden World Café som går ut på att dela upp gruppen i mindre grupper, gärna 3-6 personer i varje grupp, och placera varje grupp vid varsitt bord. På varje bord finns en frågeställning som gruppen diskuterar kring i minuter och antecknar ner direkt på pappret vad de pratar om. Sedan roterar grupperna så att alla får diskutera de olika frågeställningarna. Om orken och tiden fanns kunde vi sedan i hel grupp diskutera vad alla kommit fram till vid varje frågeställning och kanske generera ytterligare någon tanke, ide eller behov. Jag utgick från metoden då det kändes lättare att vara förberedd och skala av om anslutningen till workshopen blev liten än att bli överrumplad om många dök upp. Mindmap Anteckningsmetoden deltagarna skulle få använda sig av i metoden World Café var mindmapping då jag ville få dem att bredda sina tankar och inte känna av några begränsningar. Mindmapping går ut på att man skriver ett ämne eller frågeställning i mitten på ett stort papper. Deltagarna får sedan skriva ner saker de relaterar till ämnet/frågan. Syftet är att bygga på och utveckla sina tankar men även att om det finns sammanband mellan olika idéer, kunna koppla ihop dem och bygga vidare på dem. Deltagarna får möjligheten att bygga vidare på andras tankar lika väl som de kan skriva ner egna tankar. Genom den här metoden hoppades jag på att få en sammanfattande överblick på vad som diskuterats under workshopen. NÄR OCH VAR? Det var inte lätt att bestämma datum då deltagarna har skola och jobb på vardagarna och många åker iväg och åker skidor på helgerna. Det slutliga datumet blev onsdagen den 1a mars mellan klockan Platsen för workshopen fick bli mitt hem. 30

32 ARBETSPROCESS Det bjuds pa kaffe, fika, och frukt. WORK SHOP Onsdag 1/ Kårhusvägen Luleå lgh 1202 Gillar du att vistas ute i bergen? Byter du hellre skolbänken mot ett par lagg, puder och en afterski i eftermiddagssolen? Då är vi två! Men hur ofta reflekterar du kring din och andras säkerhet ute i terrängen? Har du eller någon du känner farit illa? Offpist skidåkning är frihet i en sport. Men det finns många risker med som bör förminskas för säkrare vistelser i bergen. Jag vill höra dina erfarenheter, tankar och synpunkter på sporten, vad som kan förbättras och vad som bör lämnas orört. Välkomna! Workshopen ligger till grund för mitt examensarbete inom interaktionsdesign, program Grafisk design och visuell kommunikation. Amanda Truvert amatru-4@student-ltu.se Jag satte ihop en digital inbjudan som jag spred på allmänna Facebook grupper som nådde målgruppen på LTU och i Luleå. 31

33 ARBETSPROCESS 32

34 ARBETSPROCESS WORKSHOPEN DEN 1a MARS Totalt dök 8 personer upp och stämningen var god. Jag hade turen på min sida då gruppen innehöll både nybörjare, medelgoda och mer avancerade åkare. Efter deltagarna svarat på enkäten höll jag en kort inledning om syftet med examensarbetet. Jag är medveten om den mänskliga faktorns påverkan av resultatet och försökte att inte själv påverka deltagarna. Under tiden fikade deltagarna och vi satte sedan igång. Då vi var en mindre grupp bestämde jag mig för att alla skulle diskutera frågeställningarna tillsammans. Vi hann precis prata igenom alla frågor innan klockan slagit 18. Jag spelade jag in hela workshopen via min telefon och antecknade själv allt som sades. RESULTATET AV WORKSHOPEN Jag var nöjd med resultatet av workshopen. Många aspekter som jag själv reflekterat över togs upp vilket konfirmerade att jag var på rätt väg. Gruppen gick även med på att vara min testgrupp under processen. För att ge er en överblick om vad som togs upp har jag sammanställt svaren utefter de sex frågorna samt enkäterna. 33

35 ARBETSPROCESS Hur kan man definiera offpist skidåkning? Skidåkning utanför pist Utanför den kontrollerande terrängen Backcountry Mellan pisterna Offpist är utmaningar Brant, svår åkning Naturupplevelse Fartfyllt Frihet och personlig utveckling Adrenalinkick Äventyr Vad är det bästa/sämsta med dagens kommunikation? Bästa Tillgänglighet till fler källor Sämsta Användaren måste aktivt söka informationen för att hitta den Omedvetna förblir omedvetna Utrymme för egen tolkning missförstånd felbedömningar Vad vet ni om risk och säkerhet i lavinterräng? Laviner Trauma Grupptryck Kommunikation och dynamik Uppmanar inte tillräckligt till praktisk övning i realtid Aktörer som exempelvis skidanläggningarutnyttjar sportens positiva aspekter men kommunicerar inte riskerna då de inte vill relateras till riskerna Förståelse för: lutning, terräng, tid på dygnet, temperatur/sol, vind, väder under tid, snö läge, geografisk plats, planering, risktagande Medvetet risktagande falsk trygghet övertro på sina kunskaper Skoteråkare Vad är out-of-bounds skidåkare i behov av? Samlingsplats för all information en skidåkare behöver i förberedande syfte Forum där man kan dela med sig av erfarenheter/hitta skidåkarvänner Tips och repetition Hjälpmedel till att ta rätt beslut i terrängen Hjälpmedel för att bedöma lutningen Hur kommuniceras lavinfara idag och av vilka? Patruller/locals Utbildningar (Åre lavincenter, SLAO, Mountain Travel Guide) Tjänster (lavinprognoser.se, SMHI Fjällväder) Lavinföreläsningar (företag/butiker anordnar i de större städerna) TV 4 sportlovsvädret (oseriös kommunikation) Genom vilken metod lär du dig bäst? Egenstudier av litteratur Praktiska övningar Föreläsningar Film Spel I grupp 34

36 ARBETSPROCESS EN OBSERVATION Jämsides med workshopen genomförde jag en observation av dagens visuella kommunikation gällande risk och säkerhet i Sverige. Jag började med att titta på allmänna risker i samhället, hur de kommuniceras och uppfattas för att sedan dyka ner i skidvärldens riskkommunikation. 35

37 ARBETSPROCESS RISK KULTUR & IRRATIONELLT TÄNK Tänket om att ta risker för att komma någon vart är inpräntat i oss svenskar och det är något som vi anammar i det mesta vi gör utan att reflektera över det. Det kan handla om att placera pengar på banken till exempel. Man kan alltså hävda att vi lever i en kultur där risktagande i viss mängd anses som positivt. Vi ser upp till de som vågar ta risker och tar själva risker för att imponera på andra. Ur problematiseringens synvinkel är dagens samhälle är uppbyggt på en risk kultur. Min målgrupp, out-of-bounds skidåkaren och äventyraren lockas av detta och ser den som en utmaning. Ett grupptryck skapas och tar över det rationella tänkande och ersätts med ett irrationella där de endast kan se vinsten på andra sidan risken. Detta försätter dem i situationer där onödiga risker florerar. Ett exempel på detta är Tv serien Jackass som sändes mellan där ett gäng genomförde galna stunts och tricks. Serien var populär och trots många varningar som don t try this at home försökte sig många på att efterlikna tricken. 11 VISUELL KOMMUNIKATION AV RISK Dagens traditionella riskkommunikation präglas av ett direkt formspråk och tonalitet som ska påminna användaren om farorna genom rationella agenter men låta dem välja själva om de vill utsätta sig för eller avstå från konsumtionen. Detta tar vanligtvis form genom kampanjer och varningsskyltar som förmedlar faran med produkten. Exempelvis genom rökning dödar, Don t drink and drive och alkohol kan skada din hälsa. Brandkåren och polisen har anammat transparent kommunikation genom att prata öppet om riskerna i kombination med varningsskyltar. Genom tv-reklamer, tips, information och instruktioner på digitala och analoga produkter uppmärksammar man riskerna genom konkreta scenarios. 11. Jack ass, TV serie Hämtad 8e maj

38 ARBETSPROCESS KALLT VÄDER - Försvarsmaktens utbildning för vintersoldater - Screenshot av Försvarmaktens KALLT VÄDER, startsida. 3/ Jag fick via Stefan Mårtensson tillgång till Försvarsmaktens utbildning Kallt väder. Utbildningen är riktad till vintersoldater och ligger på en digital plattform vilket gör den tillgänglig för egenstudier eller gruppstudier. Den informerar sitt budskap på ett tydligt sätt genom olika fasta och rörliga komponenter som bilder, filmer och högläsning av text samt involverar användaren stegvis genom interaktiva kunskapstester och praktiska övningar. Genom utbildningens digitala placering, upplägg och interaktiva moment ger den en hög tillgänglighet, användbarhet och inlärningsnivå vilket gör att den uppfattas som en bra och trovärdig digital utbildning. Utbildningens tonalitet i bild och språk följer tydligt Försvarsmaktens svenska estetik som jag vill beskriva som avskalad, tydlig, kortfattad och objektiv. 37

39 ARBETSPROCESS KÖRKORTSTEORI - Sveriges Trafikskolors Riksförbund - Trafikverkets riskbudskap vid bilkörning kommuniceras genom litteratur tillsammans med ett digitalt kunskapstest där användaren får besvara på quiz liknande frågor. Syftet är att lära genom att öva och utvärdera sin kunskap samt få en överblick på vad man behöver lära sig. Kombinationen av egenstudier av teorin, praktisk övning genom körtid samt ett kunskapstest verkar förmedla budskapet på ett sätt som allmänheten kan ta till sig då majoriteten klarar av att ta körkort och klarar av att hantera sig själva i trafiken. Screenshot av STR Körkortsboken 3/

40 ARBETSPROCESS KOMMUNIKATION AV RISK I LAVINFARLIG TERRÄNG Observationen av kommunikationen av risk i lavinfarlig terräng innefattade studier av ett omfattande material då det finns många aktörer inom skidvärlden. Jag tittade bland annat på tidskrifter som Åka skidor, Fjälljournal, Powder magazine och Freeskier magazine. På skidfilmer som Shades of winters film Between, Salomon Freeski TV vilka under vinterhalvåret månadsvis publicerar en ny kort film om offpist skidåkning samt en mängd kortfilmer som publicerats på Facebook. På kommunikationen hos hemsidor och skidforum som Freeride.se, Peak Performance a skier knows, stiftelsen Skiersleft som verkar för att öka medvetenheten hos åkare och på sociala medier. På hjälpmedel som lavinskalan, lavinprognoser.se, SMHI Fjäll väder och Avaluator. Jag har även deltagit på och studerat ett antal föreläsningar om laviner och risk. Bland annat på Alpingaraget i Stockholm, Stefan Mårtenssons föreläsning om Vilka är farorna och hur hanterar du dem?, Ortovox Safety Academy och det nuvarande föreläsningsformatet av SVELAV Intro. 39

41 ARBETSPROCESS FÖRELÄSNINGAR I Sverige tar informationen som riktas mot offpist skidåkare generellt en föreläsningskaraktär med syftet att upplysa om lavinfara. Under höst- och vinterhalvåret anordnas otaliga gratis föreläsningar och majoriteten av målgruppen deltar. Ett exempel är Tierra Avalanche Academy. Det finns vissa fördelar med den här typen av kommunikation. Vi blir informerade om att laviner är farliga samt att man bör ha säkerhetsutrustning för att minimera faran. Det är sant men fokus ligger på att marknadsföra säkerhetsutrustningen istället för att skapa en grundlig förståelse för risken. Nackdelen med kommunikationen är alltså att marknadsföringen tolkas som kunskap och att huvudbudskapet inte framgår nog tydligt. Målgruppen ser säkerhetsutrustningen som lösningen på faran och de tror att de har kunskapen som krävs. Många, däribland jag själv, lockas föreläsningarna och lämnar ofta med en känsla av att man har lärt sig mycket och att man vet vad man håller på med. Överlag fokuserar lavinseminarierna på att lära ut hur man ska bete sig då olyckan är framme. De sänder ut budskapet att lavinkunskap är att agera rätt vid en lavin vilket gör att de normaliserar fenomenet. Men lavinkunskap handlar inte bara om hur man bör agera då olyckan är framme utan att ta rätt beslut längs vägen för att förhindra att lavinen går. Berättaren kryddar även ofta budskapet med utvalda egna erfarenheter för att göra det ännu mer trovärdigt. Det är här en förändring behövs. Screenshot av Tierra Avalanche Academy 3/

42 ARBETSPROCESS ORTOVOX SAFETY ACADEMY - Ett digitalt försök av sprida lavinkunskap - Varumärket Ortovox är välkänt och uppskattat i skidvärlden. De utvecklar och säljer lavinutrustning. Under förra säsongen lanserade de en lavin skola under namnet Ortovox safety academy på sin hemsida. Där kan man ta del av en sammanfattande digital version av budskap som kommuniceras under lavinkvällar. Kommunikationen består av ett avalanche safety lab vilket är en digital interaktiv utbildning som består av text, bild och film med syftet att sprida kunskap. Screenshot av Safety Academy 3/ Det erbjuds även seminarier och kurser i realtid, trainingparks där man kan öva med sin utrustning och en tour planning funktion där man kan planera sin nästa fjällvistelse. Ortovox har här satsat på att försöka ge sina användare hela lavinpaketet. Trots detta välkomnande initiativ lyckas inte syftet nå fram och enligt mig späs enbart den falska tryggheten på då stora delar av fokuset ligger på användningen av Ortovox utrustning och inte själva kunskapen. Avalanche safety lab berör de grundläggande aspekterna angående riskerna men de hamnar i andra hand då företaget vill marknadsföra den utrustning de har tagit fram. 41

43 ARBETSPROCESS HJÄLPMEDEL - Att själv analysera lavinrisken - LAVINSKALAN är framtagen av Canadian Avalanche Association och är en dagsuppdaterad fem gradig skala som katigoriserar den lokala, aktuella lavinfaran utefter aktuella förhållanden. Nivå 1 innebär att lavinfaran är låg medan nivå 5 innebär extremt hög lavinfara. Det är viktigt för målgruppen att inse att skalan inte är facit utan en rekommendation. Trots att lavinfaran är låg kan ändå dödliga laviner förekomma. 12 LAVINPROGNOSER.SE 13 är en hemsida där dagsaktuella lavinförhållanden uppdateras utefter lavinskalan och SMHI Fjällväder 14. En skidåkare bör hålla sig ständigt uppdaterad på de senaste prognoserna då varierande väderförhållanden påverkar lavinrisken. Screenshot av lavinskalan 3/ lavinskalan/ Screenshot av lavinprognoser.se 3/

44 ARBETSPROCESS CHECKLISTAN AVALUATOR hjälper åkaren att analyserar lavinrisken på platsen utefter ett antal frågor där varje svar ger olika poäng. Ju högre poäng platsen får desto högre lavinrisk är det på platsen och åkaren uppmanas att agera utefter risken. 15 SÄKERHETS/LAVINUTRUSTNING Att ha lavinutrustning som radiosändare, sond, spade, hjälm och ABS ryggsäck halverar risken att omkomma vid en lavinolycka men det finns ingen garanti. Budskapet om risken framgår genom marknadsföring. Dock som jag tidigare nämnt glorifieras utrustningen av målgruppen som räddningen på grund av deras bristfällande kunskap. Foto: SVELAV Intro, 6/ Screenshot av Avaluator 3/

45 ARBETSPROCESS KOMMUNIKATION AV GENERELL RISK VS. RISK I LAVINTERRÄNG - Varför den inte fungerar i skidvärlden - Den generella risk kommunikationen och skidvärldens kommunikation skiljer i grunden sig inte åt. En konkret varningstonalitet dominerar med skarpa färger, kontraster och ordval för att locka målgruppens uppmärksamhet. Det som skiljer dem åt är sammanhanget där budskapet placeras. I skidvärlden vävs budskapet om risken in i marknadsföring och försummas som försäljningstonalitet. De generella riskernas varningar är tydligare och placerade överallt i vår vardag. Vart vi än vänder oss möts vi av dem vilket gör att vi uppmärksammar och vänjer oss vid säkerhetstänket. I skidvärlden lyfts inte budskapet fram på samma tydliga sätt utan som marknadsföring av produkter och uppmärksammas därför inte vilket leder till att medvetenheten hålls på en låg nivå. Den som är medveten om riskerna uppmärksammar de små varningar som finns och använder sig av de hjälpmedel som de vet om men den som saknar kännedom förblir ofta blind. De utbildningar som finns är relativt svåråtkomliga vilket gör att användaren måste söka aktivt efter informationen för att hitta den. Detta gör att oerfarna inte kommer i kontakt med informationen vilket leder till att många ofta väljer att inte gå vidare och utbilda sig via certifierade utbildningar. Personligen tror jag den falska tryggheten beror på detta i kombination med att en lavinolycka är så abstrakt för människan att förstå. Den värsta konsekvensen, att vi dör är minst lika abstrakt att förstå. Då säkerhetsutrustningen marknadsförs som räddningen från problemet tror jag att många känner sig säkra eftersom faran inte längre framstår som ett problem då man har medel att som räddar en. Att konkretisera vad en lavin är, få målgruppen att respektera och koppla ihop dem med sporten är nödvändigt för att minska dödsfallen. Att tänka lavinsäkert i lavinterräng bör vara lika självklart som att ha på sig bilbälte. UNDERSÖKNING AV STIFTELSEN SKIERSLEFT I slutet av februari kom jag i kontakt med stiftelsen Skiersleft. De verkar för att öka säkerheten hos offpist skidåkare och uppmanar till att delta i lavinutbildning för att minska antalet dödsfall i lavinterrängen. Jag fick ta del av delar av deras undersökning som handlade om att utvärdera den falska tryggheten och hur många procent av out-of-bounds skidåkare som faktiskt helt förlitar sig på den helt. Delar av undersökningen kan ni se på kommande sidor

46 ARBETSPROCESS Screenshot av Skierslefts hemsida. 3/

47 ARBETSPROCESS Följdfrågan till fråga nummer 2 löd: Vill du dela med dig om vad du deltagit i/inte deltagit i och varför?. Svaren löd: 46

48 ARBETSPROCESS 47

49 för att få bra offpist måste man ta en risk / Stefan Mårtensson 48

50 ARBETSPROCESS Många av de som har lavinutrustning säger att de tar större risker i terrängen då de förlitar sig på utrustningen vilket bekräftar resultatet från min observation. Statistik från experterna på SVELAV visar att 75% av alla Svenska offpist åkare tänker HUR BÖR SVENSKA OUT-OF-BOUNDS SKIDÅKARE TÄNKA ENLIGT EXPERTERNA PÅ SVELAV? Rekommendationerna lyder att alltid förbereda sig genom planering om främst var, när och hur man ska åka. för att få bra offpist måste man ta en risk. 75% av alla out-of-bounds skidåkare är alltså villiga att ta risker då de utför sporten där i genomsnitt ett av fyra fall leder till döden. Tankesättet har en tydlig koppling till risk traditionen i vårt samhälle. Det blir extra tydligt att jämföra med bank världen där större risker kan ge större utdelning. Ju större risk man tar i offpisten kopplas alltså till chansen till bättre åkning och sörre adrenalinkick. Men behöver man verkligen ta större risker för att få bra skidåkning? Jag är övertygad om att kunskap leder till förståelse och en större frihet i terrängen. Att kunna ta medvetna val och själv bestämma sin åkning tror jag skulle minska olyckssiffran avsevärt. Var innebär i vilken terräng, när vid vilken tidpunkt och hur de rutiner man har som vilken grupp av människor man åker med, vilken utbildning man och gruppen har och vilka hjälpmedel/säkerhetsutrustning man använder sig av. Att vara medveten om att risken fortfarande finns trots att man har genomfört goda förberedelser. Att vara uppmärksam och kunna hålla sig rationell i terrängen är därför av största vikt. Sist men inte minst behöver en skidåkare vara förberedd på att agera då lavinolyckan är framme. Man kan i teorin läsa sig till och förstå att risken aldrig elimineras men att genomföra det hela i praktiken och behålla sitt rationella tänk då adrenalinet kickar in är inte alltid lika lätt. Därför krävs kunskap. 49

51 Foto: SVELAV Intro 03 DESIGNPROCESS

52 DESIGNPROCESS Under designarbetets gång har jag haft avstämningar med experter från Naturvårdsverket, SVELAV och handledare på Luleå Tekniska Universitet som gett mig värdefull feedback och vägledning. Kontakten med målgruppen via min engagerade testgrupp har även bidragit mycket till konceptet och resultatet. 51

53 DESIGNPROCESS SKIDVÄRLDENS ESTETIK Skidsportens estetiska ramar är smala, tydliga och förhåller sig till sporten och målgruppens karaktärsdrag. Det finns många återkommande estetiska element som till exempel färgscheman, typografi, bildspråk, layout och språk. Under min observation uppmärksammade jag dessa karaktäriserande estetiska element. Exempelvis skapar de generella elementen en kontrastfull estetik som på ett abstrakt sätt illustrerar hur skidåkning känns för målgruppen. Det finns en uppsjö av material i form av analoga och digitala tidskrifter, filmer, forum, organisationer och företag inom branschen vilket innebär att jag har massor av konstnärliga referenser. De som jag har valt ut är bland annat tidskrifterna Åka skidor, Powder magazine och Fjälljournal, skidfilmen Between av Shades of winter och filmkanalen Salomon Freeski, organisationerna Skiersleft, Protect our winters och Freeride World Tour samt företagen Tierra, Red Bull, Salomon, Peak Performance, Haglöfs, ABS The avalanche airbag och Ortovox. Samtliga estetiska element exemplifieras genom bilder på sidorna 56 och

54 DESIGNPROCESS Vänster: Omslag för Åka skidor nr Mitten: Omslag för Åka sidor nr Höger: Salomon reklam Designed for freedom. BILDSPRÅK Användningen av fjällmiljö- och skidåkarbilder är vanlig. Så pass vanlig att jag vill hävda att utan bilderna så faller estetiken. Det är ofta ljusa bilderna av ett snöklätt fjällmotiv en solig dag med perfekt kall snö. En eller en grupp av glada, välutrustade skidåkare syns ofta åkandes ner för den orörda sluttningen, turandes upp för en bergskam eller glassandes i pisten. Då bilderna i flesta fall är så pass ljusa placeras andra komponenter som exempelvis text placeras på bilden som då även fungerar som en bakgrund. I de fall då risk kommuniceras genom marknadsföring av hjälpmedelsprodukter används samma bildspråk där välutrustade skidåkare tar sig an ett bergsmassiv. Detta för att illustrera att genom användning av hjälpmedlet kommer frihet. I viss mån stämmer detta antagande men det som bildspråket missar att kommunicera är att skidåkaren måste förstå risken och utrustningen för att kunna använda den på rätt sätt. Detta kan bidra till att den falska tryggheten späs på hos målgruppen då bildspråkets motiv inte speglar hela verkligheten utan de fåtal perfekta skiddagarna. FÄRGSCHEMA Då bilden har en hög position i estetikens hierarki följer färgschemat bildernas naturliga, kontrastfulla, kalla vinterfärger som fjällterrängen består av. De accentfärger som används är ofta kalla pasteller för att behålla den mjuka naturliga känslan. Opacitet av färgerna är vanligt förekommande då det förstärker känslan av vinter. Exempelvis ger en vit färg 30 % opacitet en frusen känsla. Samtliga aktörer jag tittat på kommunicerar med denna färgskala som skapar en känsla av kyla, frisk luft och natur. I de fall då risk kommuniceras genom marknadsföring av hjälpmedelsprodukter används mättade, skarpa accentfärger till färgskalan. Exempelvis färgerna rött, orange och grönt är vanligt förekommande ur ett sälj perspektiv för att locka ögat och fånga mottagarens uppmärksamhet. Exempelvis Tierra Avalanche Academy, Ortovox, ABS The avalanche airbag, lanvinskalan och checklistan avaluator använder sig av dessa. TYPOGRAFIN som används följer det typiska upplägget med rubrik, ingress och brödtext. Överlag ligger läsbarheten i fokus och typsnittsvalen följer de aktuella trenderna. För att skapa kontrast och dramatik har rubrikerna och ingress ofta stora storlekar och lekfulla, experimenterande tyngder, curningar och placeringar gentemot brödtext. Användningen av accentfärger i typografin har blivit vanligare och 53

55 DESIGNPROCESS andra minimalistiska grafiska element, som linjer, i olika tyngder används för att öka kontrasterna och dramatiken. Ett lekfullt experimenterande av typsnitt pågår och många spännande kombinationer i samband med tyngder, kerningar och placeringar förekommer. Rubriker är idag vanligtvis satta i versala samtida sanserifer med rundade former. Det förekommer att rubrikerna är satta i fylliga kursiva varianter eller i seriff typsnitt. I dessa fall är de ofta satta i stl 40 eller större för att behålla dramatiken. Ett lekfullt experimenterande av typsnitt pågår och många spännande kombinationer i samband med tyngder, curningar och placeringar förekommer. Generellt genom typsnittens mjukhet skapas en behaglig kontrast till bildspråkets och innehållets karga fjällmotiv. Ingressen är ofta satt i typsnitt med hög läsbarhet. Det varierar mellan seriffer och sans-seriff typsnitt och de är vanligtvis satta i bold eller kursiv stil samt i ett antal pixlar större än brödtexten. Även här experimenteras det med tyngder, curningar och placeringar gentemot de andra elementen på uppslaget. Brödtexten behåller sin läsbara utformning genom typsnitt, radbredd, radavstånd, storlek och placering på uppslaget. De seriffa typsnitten dominerar. SPRÅKET inom skidsportens ramar är ett allmänt samtida, känslofyllt målande, beskrivande talspråk som bygger på igenkänningsfaktorn och syftar att skapa en känsla av tillhörighet hos målgruppen. Utövarna drivs av adrenalin, spänning och en frihetskänsla som återspeglas i språket genom beskrivelser av känslor och skidrelaterade uttryck. Då sporten utövas världen över genom att målgruppen är en upptäckande grupp har språket utvecklats på en internationell nivå till ett gemensamt talspråk. Vissa ord, uttryck och förkortningar kan vara svårt för utomstående att relatera till då de ofta är laddade men en känsla knuten till sporten som man behöver uppleva för att förstå. Då det kommer till risk, skador och dödsfall tar språket vanligtvis en kortfattad och beskrivande form med fokus på en saklig tonalitet som redogör för risken/händelsen. Paralleller dras ofta till bortgångna ikoner som vågade ta stora risker som med ett respektingivande språk hyllas för sitt mod. Detta leder till att läsarnas fokus ofta hamnar på personen istället för risken/händelsen i sig. Det senaste exemplet är Matilda Rapaport Hargin som gick bort i en lavin våren

56 DESIGNPROCESS #inspirelikematilda Living on the edge Play any line Salomon reklam helsida i Åka Skidor nr De vita gåvorna Änglarna i wasatch, Åka skidor nr sida 38. Det är i utkanterna du förstår vem du är och vill vara. Det är på skidor allt faller på plats. Där allt faller på plats, Fjälljournal nr 1, sida

57 DESIGNPROCESS 56

58 DESIGNPROCESS 57

59 DESIGNPROCESS 58

60 DESIGNPROCESS VAD SKA JAG GÖRA? Det går inte att göra en farlig aktivitet säker och det är inte heller relevant att förbjuda sporten då den kommer att utövas ändå. Det vet jag från egna erfarenheter. Så hur går jag till väga? Enligt mig är det mest effektiva sättet att minska olyckorna i lavinterräng att förmedla riskerna och göra målgruppen medvetna genom en kommunikation som de lyssnar till och förstår och marknadsföra det på ett sätt så de inte kan missa informationen. Det finns många potentiella vägar att gå. De interaktiva tankar och koncept som jag övervägt under processen har varit allt från att göra ett sällskapsspel, skidglasögon där man i realtid får de senaste väder- och snöförhållandena, en GPS kopplad app i förberedande syfte där skidåkare kan dela med sig av sina erfarenheter, lämna färdmedelanden och ta del av samtliga aktuella väderförhållanden, vägleda åkaren ner till säkerheten eller larma fjällräddningen vid olycka med mera. Men ingen ide var bra nog utan resulterade i kortsiktiga lösningar som inte löste dock det grundläggande problemet om den falska tryggheten och att kunskapsnivån är för låg utan skrapade bara på ytan. Tankarna om en interaktiv utbildning likt Försvarsmaktens KALLT VÄDER växte och jag kände att jag genom kommunikation och användargränssnitt kunde angripa problemet och förmedla budskapet på målgruppens språk. Jag bestämde mig för att ta mig an Naturvårdsverkets erbjudande om materialet SVELAV Intro då den innehöll den informationen jag ville förmedla. HUR GÖR JAG DET ATTRAKTIVT FÖR MÅLGRUPPEN ATT FAKTISKT REFLEKTERA KRING BUDSKAPET? Att genomgå en utbildning kan uppfattas som tråkigt om man inte brinner för ämnet. Utmaningen låg i att göra den spännande och attraktivt och därmed få målgruppen att delta och reflektera kring budskapet. För att lyckas med detta krävs det först att den grafiska utfomningen tilltalar dem så att de vill delta vilket betydde att mitt huvudfokus hamna på de visuella och interaktiva uttrycken. Att skapa användarinvolverande moment där målgruppen själva får interagera för att ta in budskapet tror jag även bidrar till att man lär sig då man tvingas fokusera på det för att kunna ta sig framåt i flödet. Sedan önskar jag att de ska känner sig personligt träffade av innehållet och därför verkligen lyssna till budskapet. Utbildningen bör därför spegla trovärdighet genom att visa verklighetsbilden. 59

61 DESIGNPROCESS VILKEN KOMMUNIKATION PASSAR ÄNDAMÅLET? Då SVELAV Intro är tänkt att användas frekvent av den stora målgruppen krävs en genomtänkt kommunikation som kan tala för sig själv. Jag kommer att basera mitt koncept på Lasswells kommunikationsmodell som beskrivs av John Fiske i boken Kommunikations terorier en introduktion. Metoden lyder: Vem (avsändare) Säger vad (budskap) Genom vilken kanal (hemsida) Till vem (mottagare) Med vilken effekt (mätbar påverkan hos mottagaren) 17 Modellen innefattar även den mätbara effekten av kommunikationen vilket förhoppningsvis kommer synas i statistiken över hur många som genomför SVELAV Intro, ökade deltagarsiffror i SVELAVs övriga kurser samt i en lägre olycksstatistik. Utifrån min observation där många källor använder sig av den här typen av direkt kommunikation tillsammans med mitt beslut om att utveckla en utbildning kände jag att den här metoden passade mitt ändamål. Genom att designa en objektiv, direkt och transparent kommunikation utefter modellen är syftet att avsändarens budskap når mottagaren, via en digital kanal, i samma form som när det lämnade avsändaren. Artefakten kräver objektiv information och en opartisk berättare för att uppfattas som verklighetsbaserad och trovärdig. Det krävs även varierande element som intresserar och involverar målgruppen för att budskapet ska tas in av mottagaren. 17. Fiske, J. Kommunikations teorier en introduktion. ISBN

62 DESIGNPROCESS SVELAVs ESTETIK Då SVELAV nu blev min aktör och förmedlare av budskapet behövde jag skaffa mig en djupare uppfattning av deras visuella kommunikation. För att hålla en informativ estetik är SVELAVs grafiska profil avskalad från många av de dramatiska elementen som skidvärldens estetik har. Detta för att förmedla de verkliga, vardagliga sidorna hos sporten istället för de sällsynda perfekt åken. Bildspråket och språket är begränsat till att förmedla och förstärka budskapet risker i lavinterräng utan att lämna tolkningsutrymme som kan leda till falsk trygghet. Det beskrivande talspråket eller den kontrastfulla layouten och typografin existerar inte på samma nivå utan en objektiv, konkret information tillsammans med relevant och förklarande bildmaterial och typografi förmedlar budskapet. Jag kommer återskapa SVELAVs estetik i min prototyp samt lyfta in relevanta element från skidvärldens estetik för att locka målgruppen. 61

63 DESIGNPROCESS SVELAV Intro består idag av en Power point som används vid föreläsningstillfällen. SVELAV Intro idag Inom den första utbildningsgrenen Friåkningsutbildningar finns två steg, SVELAV Intro och Friåkning 1. Den första är introduktionskursen SVELAV Intro som är en förberedande, kostnadsfri, kort introduktion som vänder sig till skoter- och out-of-bounds skidåkare. Syftet är att öka medvetenheten om riskerna med att vistas i lavinfarlig terräng samt hur en skidåkare genom att använda och förstå olika hjälpmedel kan minska riskerna. Deltagarna introduceras till hjälpmedlen och hur de bör gå till väga för att lära sig använda dem. Introduktionen tar formen av en Power Point presentation som används som underlag på b.l.a lavinföreläsningar i förebyggande syfte där föreläsaren har viss frihet att påverka innehållet. Förutom fakta innehåller den bild- och filmmaterial för att förstärka känslan av riskerna. Inga förkunskaper krävs och det framgår att innehållet inte ger tillräckligt med kunskap för att kunna ta beslut i lavinterräng. Trots detta når inte budskapet målgruppen som vid många andra lavinföreläsningar. 62

64 DESIGNPROCESS 63

65 DESIGNPROCESS KONCEPT - Enkel artefakt & långsiktig lösning - Baserat på resultaten av min studie ska SVELAV Intro få en ny digital klädsel genom en interaktiv webbaserad hemsida knuten till SVELAVs domän. Kursens syfte förblir detsamma vilket är att uppmärksamma riskerna, öka medvetenheten hos målgruppen i förberedande syfte samt uppmana till vidare utbildning via SVELAV Friåkning 1. Genom att göra den digital är förhoppningen att den ska nå ut till hela målgruppen. Innehållet kommuniceras på ett transparent, opartiskt och användarinvolverande sätt med en tydlig röd tråd. Detta för att skapa trovärdighet och få användaren att inse allvaret med sporten. Trots detta bör essensen av skidvärldens estetik och tonalitet framgå tydligt på en nivå för att tilltala målgruppens öga. En lämplig sökmotoroptimering appliceras så att den dyker upp på användarens sociala medier. Jag har tankar om att involvera ikoner inom skidvärlden som agerar ambassadörer för konceptet då målgruppen ser upp till dem. Dessa ambassadörer skulle kunna vara delaktiga i marknadsföringen av kursen tillsammans med en SVELAV expert. Detta skulle inte bara underlätta spridningen och trovärdigheten utan även få fler att ge introduktionen ett ärligt försök och genomför den. Ikonen och experten ska även agera berättare i utbildningen och ha rollen utbildningsledare. På så vis får målgruppen en/flera person(er) som håller en sällskap och tar en genom utbildningen vilket jag tror kan bidra till att målgruppen fokuserar bättre då det händer någonting hela tiden istället för om de skulle läsa materialet själva. För att locka användare att delta i introduktionen marknadsförs och placeras den på relevanta digitala kanaler där målgruppen rör sig. Utvalda delar av innehållet i utbildningen kan fungera som kort copywriting till marknadsföringen. Exempelvis: Ramverket jag förhåller mig till för kursen är 60 min då en längre tidsram riskerar att trötta ut användaren. För att intressera användaren tänker jag mig en kombination av bilder, filmer och text som förmedlas av kursens berättare. Visste du att många av oss söker oss frivilligt till lavinfarlig terräng då det är fint väder. Dessa individer är de typiska lavinoffren. Är du en av dem? För att involvera användaren ytterligare innehåller utbildningen repeterande kunskapstester i quiz form, ett avslutande scenariobaserat spel - 64

66 DESIGNPROCESS Fjällturen - och belöningsfaktorer som användas i samband med de interaktiva elementen. Syftet med quizen är att användaren ska inse nivån av sina kunskaper. Interaktionen ska upplevas som funktionell, användbar och spännande. Det vill säga att den ska kännas nödvändig för skidåkaren som förhoppningsvis ska vilja delta i de resterande utbildningarna. I ett framtidsperspektiv ska kursen vara uppmuntrande till att det går att vistas relativt säkert i lavinterräng om man har kunskap. Jag vill genom mitt designförslag ändra målgruppens syn på lavinutbildningar till något respekterat och eftertraktat. Det ska anses trendigt att ha genomgått utbildning och vara lavinsäker. Ett önskemål från Naturvårdsverket var att utveckla den mätbara effekten av SVELAV Intro. Alltså hitta ett sätt att se hur många som genomför kursen samt om kunskapen som lärs ut gör skillnad. Min tanke innefattar en enkel men effektiv lösning. Varje deltagare får i början och slutet av intron en möjlighet att registrera sig via mail och få tillgång till en personlig sida hos SVELAV. På det sättet får Naturvårdsverket en ungefärlig siffra på hur många som genomför kursen och genom att jämföra den siffran med olycksstatistiken, som förhoppningsvis minskar, får de ett ungefärligt resultat på SVELAV Intros slagkraft. Detta ger SVELAV möjligheten att effektivt utvärdera och utveckla kommunikationen utefter det resultat som visas i användarstatistiken kontra olycksstatistiken. På så vis blir mitt koncept hållbart och kan motverka problemet med den falska tryggheten nu och i framtiden. Den personliga sidan ska sammanställa användarens kursdeltagande, ge förslag på vidareutbildningar och verka som en mötesplats där användarna uppmuntras att komma i kontakt med varandra och utbyta erfarenheter. På det här sättet kan budskapet om risker i lavinterräng spridas vidare på ytterligare ett sätt. Jag vill även förespråka att användarna ska hålla sina kunskaper färska. Jag föreställer mig en repeteringsfunktion som går ut till de användare som registrerat sig via mail x antal gånger per år. Den ska även finnas på den personliga sidan. Det skulle kunna vara en repeterande kortfilm, ett kunskapstest eller några praktiska övningar som involverar lavinutrustning. 65

67 DESIGNPROCESS HUR BYGGER JAG EN DIGITAL UTBILDNING? Det första steget när man bygger en hemsida är att definiera syftet. Vem är avsändaren, vad den ska kommuniceras, hur den ska kommunicera och till vem den ska kommunicera innehållet? Med hjälp av Lasswells kommunikationsmodell kunde jag formulera syftet och besvara de fyra frågorna: avsändare, vad (innehåll), hur (kanal) och för vem (mottagare). Vem (SVELAV) Säger vad (SVELAV Intros budksap) Genom vilken kanal (SVELAVs utbildnings hemsida) Till vem (målgruppen) Med vilken effekt (registrering via mail, minskad olycksstatistik) Modellen ledde även in mig på nästa steg att utveckla hur genom att definiera vilken effekt konceptet har på mottagaren. Då jag hade ett innehåll för utbildningen var det dags att börja sätta form på den. Jag började med att skapa ett användarscenario där jag exemplifierade konceptet. Nästa steg är att sätta ihop moodboards för konceptets funktioner, innehåll, struktur och estetik för att sedan ge den form genom wireframes vilka är enkla skisser över strukturen. Metoderna ger en bra översikt av hur utbildningen kommer fungera, hur användarflödet ser ut samt gör det lättare att visualisera och bestämma utformningen. Nästa steg i processen blir att testa konceptet genom olika metoder för att se att den håller sig till ämnet och inte svävar ut från syftet. Jag planerade att genomföra både användartester via min testgrupp samt att genomföra egna tester genom metoden för 10 Usability Heuristics for User Interface Design 18. Utefter testernas resultat genomförs potentiella ändringar och sedan är det dags att sätta igång med designen av prototypen. Innan den görs klickbar planerade jag att genomföra ytterligare ett användartest för att se att designen kommunicerar budskapet och håller sig till syftet. Dessa steg kommer troligen behöva göras i flera omgångar då det sällan blir rätt på första försöket. Till sist kommer prototypen göras klickbar i verktyget InVision heuristics for user interface design. 66

68 DESIGNPROCESS Skidåkning med vänner i Les Deux Alpes, Frankrike, vintern Foto: Amanda Truvert. ANVÄNDARSCENARIO Anna är en skidåkande tjej på 21 år som bor i Göteborg. Hon reser ofta till alperna och svenska fjällen i jakt på bra skidåkning. Hon har tillsammans med sina vänner deltagit på lavinföreläsningar och införskaffat sig lavinutrustning men aldrig behövt använda den. En dag hittar Anna en länk på sin facebook om SVELAV Intro och lavinutbildningar. Hon har hört om lavinutbildningar innan men aldrig reflekterat över att gå en då hon bor långt ifrån de orter där utbildningarna ges och anser sig ha den kunskap som krävs från föreläsningarna. Hon klickar in på länken och möts av en av sina idoler som tillsammans med en lavinexpert berättar kort om SVELAV och SVELAV Intro. De berättar att SVELAV Intro är en kortfattad introduktion som vänder sig till personer som ofta befinner sig i lavinterräng, då främst skid- och skoteråkare. Det framgår att intron kan genomföras via internet och hon blir direkt intresserad. Hon tänker att hennes vänner också bör delta i kursen då ikonen uppmuntrar att, om man vill, samla ihop sina skidåkarvänner för att ta intron tillsammans och diskutera innehållet. Hon väljer att dela länken till sina vänner men är så nyfiken på utbildningen så hon sätter igång direkt. Hon klickar sig vidare till nästa sida där hon möts av en sammanfattning av kursens innehåll, hur lång tid den tar att genomföra samt en uppmaning att ha penna och papper framför sig för att anteckna ner eventuella frågor som uppkommer under tiden. Efter utbildningen ges möjlighet att ställa frågorna till en SVELAV expert genom ett chattforum. Hon klickar sig vidare och möts av ett kort formulär där hon får valmöjligheten att skriva in sina kontaktuppgifter, om hon genomför kursen själv eller med andra (singleplayer/multiplayer) samt hennes självuppskatta- 67

69 DESIGNPROCESS de kunskap angående risker i lavinterräng (ingen kunskap, dåliga kunskaper, okej kunskaper, goda kunskaper, avancerade kunskaper). När man fyller i sina kontaktuppgifter ges alternativet att tacka ja till utskick av repetitionsmaterial samt nyhetsbrev från SVELAV. Hon fyller i allt och funderar ett tag på sina kunskaper. Är hon verkligen så kunnig som hon tror, hon har ju trots allt aldrig utsatts för en lavinolycka. Hon klickar i att hon har goda kunskaper och går vidare. Kursen som jag delat upp i fem moment drar igång. Under hela utbildningen ges alternativet att få innehållet uppläst då vissa föredrar det. En axel syns även där man kan följa hur långt man har kommit. Informationen är direkt vilket innebär att enbart det som kommuniceras syns på skärmen. Detta för att användaren ska kunna ta till sig informationen utan att störas av andra synliga, kommande eller passerade moment i kursen. Alternativet att backa och gå igenom informationen igen är alltid tillgängligt. Moment 2 - Utbildningen Först visas en sammanfattning av informationen som del du är risktagare berör. Därefter presenteras informationen genom text, bilder och filmer som exemplifierar budskapet. Hon inser att hon själv är en risktagare och att hennes självuppfattning kanske inte stämmer. Efter klickar hon sig vidare till nästa sida där hon möts av ett kort quiz bestående av x antal frågor med olika svarsalternativ som hon uppmanas svara på. Vid respektive fråga i quizet får hon direkt feedback på om man svarat rätt eller fel samt en kort förklaring på varför det är rätt/fel. Därefter får hon nya försök tills hon klarat frågan. Hon gör om frågan, klarar den och går vidare till delmoment 2 Var förberedd. Resten av kursens delmoment ( var förberedd, var medveten, var uppmärksam, var redo ) genomförs med liknande struktur. Efter varje avslutad del får Anna möjligheten att backa och göra om delen om hon önskar. Moment 1 - Inledning Momentet inleds med en kort film om en lavinolycka som avslutas med en uppmanande text att det är viktigt med utbildning. Anna upplevde filmen som obehaglig och vill lära sig mer. Därefter följer en övergripande sammanfattning av kursens innehåll. Moment 3 - Sammanfattning Avslutningsvis får hon en sammanfattning av hela kursens innehåll. Hon känner att hon har förstått informationen men att hon behöver en paus innan hon går vidare till nästa sida. 68

70 DESIGNPROCESS Moment 4 - Fjällturen En stund senare startar hon moment 4 vilket är ett avslutande spel, Fjällturen, i form av ett scenario om en grupp skidåkare som ska ge sig ut på tur. Hon får genom filmer och ett digitalt spelbräde i form av ett berg följa gruppens resa. Längs vägen ställs de inför olika tidspressade händelser, beslut och utmaningar som Anna med sin nya kunskap ska lösa. Det kan vara: bestämma vilka förberedelser som behövs göras. Ex att kolla lavinprognoser, packa med rätt utrustning osv.att använda analytiska hjälpmedel i realtid (lavinprognoser, väderprognoser, avaluator osv). Att ta beslut då väderförhållanden ändras. Att ta beslut vid eventuell lavin och en person blir begravd. En ned tickande klocka och hon förstår att hon har x antal minuter på sig innan personen omkommer. Vilka åtgärder tar hon och i vilken ordning? kunskap och rätt beslut kan förhindra olyckor, få känna på hur en olyckssituation kan gå till och inse vikten av att lavinutbildning. Moment 5 - Efter utbildningen Efter Fjällturen är SVELAV Inro slut. Hon får valmöjligheten att ta utbildningen på nytt eller gå tillbaka till SVELAVs hemsida. Hon går till hemsidan och där hon får nu en möjlighet att ställa frågor till experter via ett chattforum där hon även kan komma i kontakt med andra inom målgruppen. Här finns även en PDF version av kursens innehåll länkar till samtliga analys hjälpmedel som kursen tog upp. Då hon registrerade sig vid kursens start kan hon även se vilka SVELAV utbildningar hon genomgått och vilka som finns att ta samt boka dem. De hon har gått har ett alternativ där hon kan ladda hem sitt kursintyg ifall hon någon gång skulle behöva det. Beroende på hennes val ändras scenariots utkomst. Efter det avslutande kunskapstestet får hon sitt resultat. Skedde en olycka, överlevde personen eller inte eller gick fjällturen som planerat? Alla utkomster resulterar i budskapet ta lavinutbildningen Friåkning 1 Syftet med det avslutande spelet är inte att Anna ska få alla rätt utan att hon ska få en förståelse för hur Via en GPS funktion kan hon se vart hon kan ta den närmaste vidareutbildningen och en kalender talar enkelt om för henne när de olika utbildningarna går. Hon väljer att dela SVELAV Intro på sina sociala medier och börjar samordna med sina vänner att de ska boka Friåkning 1. 69

71 DESIGNPROCESS Repetition Det är sommar och det har gått några månader sedan Anna genomförde SVELAV Friåkning 1 med sina vänner. En dag får de som registrerat sig på SVELAV varsitt mail med en uppmaning om att repetera sina lavinkunskaper då det är en färskvara. En valfri repetition i form av en kortfattad information (text/film) samt x antal uppgifter är bifogat i mailet genom en länk som tar användaren till SVELAVs hemsida. Hon loggar in med de inloggningsuppgifter hon fick då hon registrerade sig i samband med SVELAV Intro och genomför repetitionen med några av sina vänner. De genomför de digitala uppgifterna på datorn för att sedan ta sig an den praktiska uppgiften. Den handlade om att se över sin lavinutrustning och sedan genomföra en praktisk sökning. Efteråt återvände Anna till datorn för att se över sin SVELAV profil. Hon såg att de kurser och repetitionen hon genomfört var registrerade och en lista på de kvarvarande kurserna. 70

72 DESIGNPROCESS MOODBOARDS - Material för inspiration till de interaktiva funktionerna & uttrycken - För att visualisera mitt koncept skapade jag ett antal moodboards som förklarar konceptets estetik och funktioner utefter målgruppens behov och syfte. 71

73 DESIGNPROCESS 72

74 DESIGNPROCESS 73

75 DESIGNPROCESS DE FÖRSTA SKISSERNA - Wireframes - Var vänlig klicka i hur många som deltar: Registrera dig här! Logga in Utbildningar SVELAV Intro i Tack, ni är två deltagare! Kort om kursen En bred, orienterande och folkbildande introduktion till laviner som fenomen och möjligheter/ svårigheter för den enskilda att hantera lavinfara. Vad heter ni? Deltagare 1 Namn Webbutbildning för egen- eller gruppstudier Expert Ikon Tid: ca 60 minuter Intron är mycket begränsat kunskapsunderlag för beslut i lavinterräng. Hur stort upplever du ditt eget risktagande? 1:30 / 4:00 Utbildningsmål Deltagarna introduceras till verktyg för att hantera sin egen risk i lavinterräng. Introduktionen ska framförallt visa vägar att lära sig använda dessa verktyg i framtiden. Efter introduktionen ska deltagarna: Känna till grunderna för hur laviner uppkommer och hur de blir utlösta. Obefintligt Lågt Medelhögt risktagande risktagande risktagande Högt Stort risktagande risktagande Välkommen till SVELAV Intro! Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Aenean commodo ligula eget dolor. Aenean massa. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Känna till vilka grupper som drabbas av laviner och farorna om man hamnar i en lavin. Känna till var på fjället som laviner förekommer (Terräng) Känna igen terräng som förvärrar konsekvenserna av en lavin (terrängfällor) Vill du registrera dig hos oss? i Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Aenean commodo ligula eget dolor. Aenean massa. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Aenean commodo ligula eget dolor. Aenean massa. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Till kursen Deltagare 2 i i 1:1 Vem behöver kunskap om laviner och varför? Introduktions film - en lavinolycka Alla som vistas på eller nära branta snösluttningar behöver lavinkunskap. Det gäller skidåkare, brädåkare, skoteråkare, isklättrare och snöskovandrare. Men även människor som arbetar på fjället behöver det. Fjällräddare, renskötare och naturbevakare är tre exempel på yrkesgrupper som regelbundet rör sig i lavinterräng. De typiska lavinoffren = NI! Det är en grupp erfarna skid-/snowboard eller skoteråkare, som ibland har lavinutbildning och ofta har lavinutrustning, ignorerar uppenbara tecken på lavinfara och ger sig ut på en brant sluttning. De utlöser en lavin som drar med en eller flera i gruppen. En eller flera personer omkommer. Efteråt verkar gruppens beslut att åka i den terrängen mycket märkligt med tanke på de uppenbara tecken på lavinfara som fanns. 0: 30 / 4:00 Gå vidare Gå tillbaka Inledning Fakta Förberedelser Medvetenhet & risk Uppmärksamhet Att vara redo när det händer Klar! Gå vidare Inledning Fakta FörberedelserM edvetenhet & risk Uppmärksamhet Att vara redo när det händer Klar! Översikt i 1 Fakta 2 Förberedelser 3 Medvetenhet & risk 4 Uppmärksamhet 5 Att vara redo när det händer 6 Sammanfattning 7 Fjällturen (spelet) Nästa moment: Fjällturen Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Aenean commodo ligula eget dolor. Aenean massa. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Aenean commodo ligula eget dolor. Aenean massa. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Aenean commodo ligula eget dolor. Aenean massa. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Gå tillbaka till start Gå tillbaka till steg 6 Gå vidare till Fjällturen 74

76 DESIGNPROCESS TESTER AV KONCEPT - Användartest 1 på testgrupp & 10 heuristics - Att låta målgruppen själva navigera runt i prototypen är enligt mig en av de mest effektiva metoderna för att testa om konceptet och designen uppfyller syftet eller inte. Jag skrev ut mina wireframes till min testgrupp och lät dem på egen gå igenom flödet medan jag själv observerade jag deras reaktioner. För att utvärdera konceptet grundligare genomförde jag en egen utvärdering genom Jakob Nielsens utvärderingsmetod 10 Usability Heuristics for User Interface Design 19 där designern går med hjälp av tio frågeställningar igenom sin design. I sin helhet var designen av konceptet strukturerad, enkel, användbar, funktionell och informativ. Quizet kunde bli mer pedagogiskt genom att ge användaren en förklaring på varför sitt svar är rätt/fel då syftet är att lära ut. Innehållet behövde även kortas av för att stämma med en introduktions utbildning, vara pedagogiskt och lätt för användaren att ta till sig. Utefter resultatet utvecklade jag mina wireframes en vända till. 19. Nielsen, J. 10 Usability Heuristics for User Interface Design 75

77 DESIGNPROCESS FRÅN SKISS TILL DESIGN - Utbildningen tar form - Trots att SVELAV Intro är en introduktionskurs är materialet omfattande. Jag valde ut det innehåll som är mest relevant för syftet och arbetade om, la till och skapade nytt innehåll för att hålla prototypen på en hanterbar nivå. Jag valde att utforma utbildningen då det är den verkliga lösningen på min problematisering. Resten av konceptet som hemsidan, Fjällturen och de repetative funktionerna fick stanna på en konceptuell nivå för eventuell framtida utveckling. Då jag placerade mitt koncept hos SVELAV behövde jag förhålla mig till deras grafiska profil för att behålla igenkänningsfaktorn. Dock kunde jag inte enbart applicera den grafiska profilen på mitt koncept då jag ville bidra med något mer än en ny förpackning av innehållet. Jag bestämde mig för att ta det befintliga materialet och elementen från den grafiska profilen och utveckla dem så de mötte mitt syfte med en objektiv utbildning och den för målgruppen attraktiva alpina estetik jag identifierat under min observation. Det medförde att nytt text, bild och film material behövde skapas och appliceras i web användargränssnittet. Svårigheten var att hitta en lämplig balans av de interaktiva, estetiska och innehållsmässiga komponenterna för att utbildningen skulle uppfylla syftet, vara lättsmält och pedagogisk. 76

78 Två uppslag från Fjälljournal nr där jag fick inspirationen till linje formen. FÖRSTA UTKASTET Innehållet i utbildningen består på ett ungefär till 60% av SVELAV Intros material och 40% av mitt eget. Det material jag har valt att behålla behövs för att användaren ska få en förståelse kring utbildningens syfte. Jag har omarbetat det befintliga materialet, skapat eget genom illustrativa bilder och filmer, egentagna fotografier och formulering av textinnehåll och kombinerat dem så att budskapet blir tydligt. För att tydliggöra och skapa igenkänning till avsändaren är valde jag att använda mig av SVELAVs logotyp samt tre av deras färger, den gula, gråa och grönblåa som användes genomgående i designen. För att skapa igenkänning till skidestetiken lyfte jag in det typiska bildspråket, typsnittsval och layoutmässiga element. trygghet. Det resulterade i ett uttryck som ligger i gränslandet mellan skidestetikens och kommunikation av risk. Kombinationen av de estetiska elementen och igenkänningsfaktorn till SVELAV skapade en objektiv och informativ kommunikation av budskapet. Jag har plockat upp hexagon formen från SVELAVs logotyp som en återkommande form vid bilder och som tidslinje. Jag upplever att den genometriska formen tillför en kontrast och lekfullhet till den objektiva, allvarliga informationen samt stärker igenkänningen till skidestetiken då den relaterar till formen av ett berg. För att skapa inramning av innehållet har jag valt att ta med en linjeform som jag stötte på i tidskriften Fjälljournal under min förstudie. Se bilderna ovan. Generellt är skidvärldens estetik ljus i sina färger med skarpa accentfärger så tyckte det var spännande att experimentera med dessa mera varmare SVELAV färger till bildspråket för att skapa en kombination av de båda estetikerna. De bild- och filmmaterial jag valde att använda mig av går i bildspråkets tonalitet då det kommer till färgskala och omgivning men de förklarar riskerna genom verklighetsbaserade situationer istället för att kommunicera en falsk Typsnitten jag valt är Bitter regular, italic och bold som jag använder som huvudtypsnitt i olika utsträckning som rubriker, ingress och brödtext. Har även tagit med Univers roman som ett kompletteringstypsnitt för att bryta av och skapa balans i uttrycket. Den gråa färgen används för brödtext, ingresser och den orangea färgen för uppmaningar som jag vill ska fånga användarens öga. Den grönblå färgen valde 77

79 DESIGNPROCESS jag att använda vid rubriker för att ge helheten en struktur. Jag fokuserade på att hitta en användarvänlig, funktionell och spännande sturuktur som bidrog med att lyfta budskapet på ett informativt sätt och skalade bort överflödig information för att få det hela kort och trovärdigt. Ett navigerings schema över hela konceptet från starten vid marknadsföring via sociala medier till information via SVELAVs hemsida, utbildningens alla delar samt stegen då användaren åter är tillbaka på SVELAVs hemsida efter utbildningen är klar. 78

80 i DESIGNPROCESS SVELAV Intro En introduktion till grundläggande lavinsäkerhet tillsammans med Jane Doe & John Doe. Starta! 79

81 DESIGNPROCESS ANDRA UTKASTET Efter feedbacken på 50% handledningen skalade jag av prototypen rejält då den var omfattande och fokuserade på att vidareutveckla de mest väsentliga delarna i utbildningen. Jag valde ut de frames som innehöll mest av mitt egna material och gav dem tydligare struktur genom att framföra budskapet som är mest intressant för användaren och tonade ner navigationsstrukturen då den är sekundär för användaren. De interaktiva funktionerna förtydligades genom att jag gav de ett konsekvent uttryck. Då den gula färgen är genomgående i SVEALVs uttryck fick alla klickbara funktioner den färgen. Det textmässiga innehållet omarbetades och minskades ytterligare för att upplevas som mer lättsmält och pedagogiskt. Detta även för att det skulle passa användargränssnittets proportioner bättre. Ur denna aspekt såg jag även över proportionerna och hierarkin för bild- och filmmaterialet och de vita ytorna i jämförelse mot texten. För att förtydliga uppmaningarna i utbildningen ytterligare bytte jag ut den orangea färgen mot den gula färgens kontrastfärg, en blå ton. Jag fick även feedback på att typsnittsvalet, Bitter, kändes grötigt som brödtext vilket gjorde det svårläst. Vissa i klassen tyckte även att budskapet i SVELAV Intro försvagades genom typsnittets mjukhet i den kursiva tyngd som jag använde som rubriktypsnitt. Med detta i ryggen valde jag att byta ut Bitter mot sans seriffen DIN Pro. Ett stramare och kraftigare typsnitt med många användbara tyngder som passar in i skidvärldens estetiska ramar. Jag behöll dock Bitter till uppmaningarna i utbildningen för att få dem att sticka ut från resten av textinnehållet. 80

82 DESIGNPROCESS 81

83 DESIGNPROCESS 82

84 DESIGNPROCESS 83

85 DESIGNPROCESS TREDJE UTKASTET Då det förra designutkastet inte kändes perfekt valde jag att arbeta igenom det en vända till. Jag fick feedback av både handledare och målgruppen under mitt andra användartest på att navigationen i utbildningen var något krånglig. Det var inte självklart vart de olika navigationselementen tog en, vart man befann sig i utbildningen samt hur man tog sig tillbaka till sidan Översikt. Detta påminde mig att jag tidigt i processen hade bestämt mig för att utbildningen skulle vara en linjär process där användaren var tvungen att sitta igenom samtliga moment i utbildningen för att inte missa viktig information. Längs processen hade jag glömt bort detta och jag bestämde mig för att ta tillbaka min grund ide. Jag bort de navigationselement som tydde på att man själv kunde välja till vilket avsnitt vart man ville gå. Jag tog även bort alternativet att backa tillbaka till den föregående sliden så att man är tvungen att klicka sig vidare. Förlusten av att kunna gå tillbaka och läsa informationen igen kompenserades med en mer utvecklad sammanfattning i slutet av varje avsnitt i utbildningen. Alternativet att gå tillbaka till SVELAVs hemsida och Översikt valde jag att ha kvar ifall användaren skulle vilja avsluta eller pausa utbildningen. Till slut blev navigationen helt linjär och vågrät från att tidigare vara både lodrät och vågrät för att eliminera risken för förvirring. 84

86 DESIGNPROCESS Utefter mina användartester, handledningar och laborerande av alla funktioner kom jag fram till att mycket annat i prototypen behövde ändras. De klickbara funktionerna och pop-up fönstren kändes till exempel inte tillräckligt genomtänkt och tydliga. De klickbara funktionerna fick mer tyngd genom att öka jag ökade storleken och vikten ytterligare. Jag förtydligade även Start vid början av utbildningen och vid varje quiz genom att göra om de klickbara gula uppmaningarna till knappar. Pop-up fönstrena där man kan lämna utbildningen för SVEAVs hemsida eller få svar på sina frågor och funderingar var även de problematiska i förra utkastet då de inte fick fullt fokus på sliden. Ögat blev förvirrat då den bakomliggande informationen var lika tydlig som den aktuella. Detta löstes genom att göra pop-up fönstren från en tredjedels skärm till hel skärm. En av handledarna hade även kommentarer på att uttrycket ibland kändes inkapslat i samma format. För att eliminera den känslan började jag leka runt med placering av bildinnehållet. Då jag satt med utkastet hade jag problem med att få ihop facit sliden efter quizet. Det blev alldeles för mycket för information på för liten yta vilket blev rörigt för ögat. Jag löste det genom direkt feedback på så vis att vid respektive fråga i quizet får man direkt feedback på om man svarat rätt eller fel och därefter nya försök tills man klarat frågan. 85

87 DESIGNPROCESS 86

88 DESIGNPROCESS TESTER AV KONCEPT - Användartest 2 på testgrupp - Sist men inte minst var det dags för den sista utvärderingen av prototypen. Den genomfördes på samma vis som den tidigare utvärderingen, tillsammans med målgruppen. Den här gången lät jag dem navigera sig igenom prototypen med frågeställningarna hur väl passar estetiken in i sammanhanget, hur väl möter funktionerna och innehållet syftet samt hur väl fungerar/upplevs lärandet. Testgruppens feedback var positiv. De tyckte att budskapet framgick och samtliga kunde lätt navigera sig genom utbildningen och förstod indelningen av innehållet. Designen upplevdes som tilltalande genom bildspråket, färgerna och naturligheten i funktionerna. Exempelvis som den direkta feedbacken på om man svarat rätt eller fel vid quizet. Att utbildningen har två ledsagare uppskattades då många i testgruppen uppskattade att få välja själva och troligen skulle variera genom att lyssna och läsa själva. Lärandet upplevdes därför som högt i kombination med de repetitiva quizen och filmmaterialet som exemplifierade innehållet och gav en känsla av verkligheten. Att quizet gav feedback på varför ett svarsalternativ var fel uppskattades då de gärna ville veta varför alternativet var fel istället för att bara få veta att det är fel. Förklaringen fick de som inte kunde svaret på frågan att tänka och svara rätt på andra försöket. Språket kändes sakligt och helhetsintrycket seriöst men inte svårt. Allt som allt tog det testgruppen cirka 10 min att gå igenom hela prototypen med introduktion, översikt och första avsnittets alla delar. Detta indikerade på att om samtliga sju delmoment i utbildningen tog mellan fem till sju minuter plus introduktionen på ca fyra minuter skulle Naturvårdsverkets önskan om en tidsram på ca 60 min vara möjlig att förverkliga. Det som skulle kunna bli avvikande i tid är Fjällturen då det är tänkt att vara ett scenariobaserat spel där tiden anpassas utefter vilka beslut användaren tar i scenariot. Då jag inte utvecklat spelet hade jag ingen möjlighet att uppskatta tiden. Jag var nöjd med designförslaget i det stora hela och gick igenom det ytterligare en gång för att försäkra mig om att samtliga detaljer stämde. 87

89 Kåbdalis skidliftar Foto: Amanda Truvert 04 RESULTAT 88

90 RESULTAT Utefter studier, analyser, användartester, konversationer med experter och handledare har jag tagit fram ett fjärde slutgiltigt designförslag och prototyp för konceptet SVELAV Intro. Utbildningen består av text-, bild-, illustrationer och filmmaterial där majoriteten bilderna är tillhandahållna av Naturvårdsverket men vissa är mina. Texterna består av en kombination av Naturvårdsverkets fakta och mina tankar, illustrationerna har jag lagt till för att förstärka och visualisera budskapet i filmerna och på utvalda sidor och filmerna har jag själv sammanställt. STARTSIDAN för utbildningen fungerar som en indikering på att användaren är inne i utbildningen och att den startar då man klickar på startknappen. Jag valde att lägga till en knappform för att framhäva indikationen. En kort beskrivning av utbildningen ges för att ge en tydlig inblick av utbildningens syfte och innehåll och avsändaren, SVELAV framgår genom både logotyp, logo och text. Sidan ser i princip likadan ut som i den förra versionen förutom att jag arbetat ytterligare med kerningen av SVELAV Intro för att förfina balansen i typografin. 89

91 RESULTAT INTRODUKTIONEN används för att presentera ledsagarna för användarna. De berättar kort om hur utbildningen går till genom en film som visar hur de navigerar i och pausar utbildningen. Filmen, precis som alla filmer i utbildningen går att få i helskärmsläge om så önskas. NAVIGERINGEN förblev linjär som i förra utkastet. Men jag har tagit tillbaka alternativet att kunna backa i utbildningen. Detta för att ge användarna friheten att gå tillbaka om de känner att de missat något och för att de ska känna att de är i kontroll över utbildningen och inte tvärt om. Detta görs genom att klicka på pilen nere i vänstra hörnet. Det går dock inte att hoppa fram till kommande avsnitt utan man måste genomföra det avsnittet man befinner sig i för att komma vidare till nästa. Det görs genom att genomföra det avslutande quizet. Detta med syftet då jag och Naturvårdsverket inte vill att användarna ska missa viktig information. Upplägget är även uppbyggt så att informationen i avsnitten bygger på varandra och för att användarna ska förstå hela bilden behöver de ta sig igenom utbildningen i kronologisk ordning. Tidslinjen har hexagonens återkommande vinkel och upplevs som en bergsform vilket är passande för ändamålet. Den är konstant på varje sida och fylls på med den gula färgen ju längre användarna kommer i flödet. Tillsammans med denna finns högst upp på sidan även en text indikation på i vilket avsnitt och delmoment man befinner sig. För att förstärka känslan ytterligare för användarna vart de befinner sig i flödet finns en hamburgaremeny där man tydligt kan se vilka avsnitt som genomförts, vilket man är på samt vilka som är kvar. De avsnitt som är gul markerade är de som är genomförda och de gråa ej genomförda. Via menyn kan användarna hoppa tillbaka till de avsnitt man genomfört samt till översikts sidan genom att klicka på det. En drop down meny med avsnittets delmoment blir synlig och användaren kan välja vilket moment de vill gå tillbaka till. Om de vill stanna kvar där de är i flödet klickar de endast på krysset för att stänga menyn. Användarna kan via menyn hoppa över kommande avsnitt för att snabbt ta sig igenom utbildningen. Samtliga avsnitt måste genomföras i den kronologiska, linjära ordningen. 90

92 RESULTAT DE INTERAKTIVA FUNKTIONERNA har genomarbetats ännu en gång och fått mer tyngd och större storlek för att proportionellt passa webb skärmens storlek. Den gula färgen från SVELAVs grafiska profil är genomgående för att skapa ett samband till vad som är interaktivt. Jag valde att behålla färgen då det är den används konsekvent av SVELAV och för att jag önskar att målgruppen ska förknippa den med just SVELAV. Detsamma med den gröna färgen rubrikerna är satta i. Båda färgerna återfinns i logotypen i det höga vänstra hörnet. INLEDNINGEN som drar igång utan förvarning då användarna klickat sig vidare från introduktionen består av en film av en verklig lavinolycka som filmades med en GoPro kamera där vi får följa en av två kompisar som blir begravd i en lavin. Filmen utsänder en viss känsla av obehag och syftet med den är att väcka tankarna hos användarna att det kunde varit de själva som tog åker och få dem att inse allvaret med aktiviteten, situationen samt illustrera hur snabbt en lavin kan uppstå i terrängen. Direkt efter filmen får användarna en uppmaning till att fundera och diskutera kring vad de just sett samt möjligheten att spela filmen igen om de önskar. För att hålla användarnas fokus på filmen och budskapet är dessa filmen och uppmaningarna efter filmen i fokus på dessa två sidor. Det som ändrats från förra utkastet är att filmen layoutmässigt har fått större plats på sidan för att bryta av den inramade känslan. 91

93 RESULTAT ÖVERSIKTEN är till för att ge användarna en överblick av utbildningens alla kommande avsnitt. Sidan återkommer efter alla avsnitt för att visa användarna vart de befinner sig i flödet, ge dem en möjlighet till en paus mellan avsnitten och förbereda dem på nästkommande avsnitt. Den här sidan har inte ändrats sedan förra utkastet. Vid varje avklarat moment kommer den aktuella hexagonformen bli transparent ljusgrön som feedback på att avsnittet är genomfört. Användarna har här möjligheten att, precis som vid hamburgaremenyn i övre högra hörnet, gå in i de avsnitt som de genomfört om de så önskar. De ogenomförda avsnitten går inte att klicka på utan enbart det avsnitt som står näst i tur via pilen till höger. Pilen har flyttats upp en aning från sin ursprungsplacering för att knyta samman den till texten Starta första avsnittet för att det tydligt ska framgå att ett nytt avsnitt inleds då användarna klickar sig vidare. AVSNITT ETT - GRUNDERNA inleds, precis som alla avsnitt med en introduktionssida till avsnittet. Här ges en utförligare förklaring till avsnittets innehåll och delar. Bilden i bakgrunden är den samma som avsnitt ett har på översiktssidan för att skapa igenkänning och en tydlig navigering om vart man befinner sig i flödet. Pilen till höger tar användarna in i avsnittet där de möter information genom film-, text- och bildmaterial, en sammanfattning samt ett avslutande quiz. 92

94 RESULTAT 1:1 VEM BEHÖVER KUNSKAP OM LAVINER & VARFÖR? Den första sidan av avsnitt ett är ett typiskt exempel på hur innehållet i utbildningen är formsatt. Layouten med linje- och hexagonformerna är återkommande likaväl som typsnitten Bitter och Din Pro för att skapa hierarki för ögat. Brödtexten är satt i två spalter för att öka läsbarheten och i princip varje sida innehåller uppmaningar från SVELAV till användarna. Dessa är alltid satta i den blåa tonen för att undvika förvirring och få dem att sticka ut från resten av textinnehållet. Just den här sidan berör vilka som behöver kunskap om laviner och varför. Att snabbt kommunicera till användarna vilka som är de typiska lavinoffren tror jag är nödvändigt för att det ska få insikten om allvaret och förhoppningsvis lyssna noggrannare till den kommande informationen. 1:2 - MÅNGA SÖKER SIG FRIVILLIGT TILL LAVINTERRÄNG Nästa sida i utbildningen har jag valt att ha med i prototypen då jag vill visa utbildningens mångsidighet och hur filmmaterialet framställs. Filmen beskriver hur de grundläggande parametrarna för hur lavinfara uppstår och består vilket är viktigt att kunna om ska kunna analysera riskerna då man vill ge sig ut i terrängen. Sidan framhäver också dragningskraften som många i målgruppen känner till fjällvärlden vilket jag hoppas på skapar en känsla hos användarna att vi, SVELAV, förstår hur de tänker och känner kring terrängen och riskerna. Varför innehållet kommuniceras genom en film är för att sidan innefattar mycket information. Då det är viktigt att användarna ser hela filmen går det inte att backa då filmen börjat spela. Det går dock att pausa. När filmen är klar går det att navigera tillbaka eller framåt till nästa sida. 93

95 RESULTAT SAMMANFATTNINGEN repeterar den mest väsentliga informationen från avsnittet som avsändaren vill att användarna ska komma ihåg. Kort, koncist och sakligt. Bilden på lavinen och illustrationen av berget finns med för att visualisera textinnehållet på olika sätt så att så många användare som möjligt kan ta till sig budskapet då alla lär olika. 94

96 RESULTAT QUIZET har sedan förra designutkastet arbetats om. Själva syftet och layouten av sidan har inte påverkats mycket men interaktionen har uppdaterats till ett mer logiskt, pedagogiskt och repeterande flöde. Då användarna svarar på frågan kommer ett pop-up fönster tala om de svarat rätt eller fel. Här ges även en kort förklaring på varför svaret är rätt eller fel i ett lärande syfte. Beroende på resultatet får användarna antingen göra om frågan tills de svarat rätt eller gå vidare till nästa fråga om de hade rätt från början. Då jag tror det är viktigt med beröm i lärande processer återfinns det i pop-up fönstret då de svarat rätt. För att framhäva navigation inom den aktuella frågan har pilarna ersatts med knappar som lyder granska svar. Då svaret på frågan är korrekt återfinner sig navigeringspilen som tar dem till nästa fråga. 95

97 RESULTAT 96

98 RESULTAT 97

99 RESULTAT DEN AVSLUTANDE ÖVERSIKTEN Då utbildningens alla moment är genomförda hamnar användarna tillbaka på översiktssidan där samtliga avsnitt har den gröna färgen vilket betyder att de är genomförda. Användarna får beröm för att ha genomfört kursen och uppmaningar om att efter utbildningen gå in på SVELAVs hemsida för att ta del av de repetitiva momenten, vidareutbildningar och med mera. 98

100 AVSLUTNING - TILL SVELAV Sist men inte minst möts användarna av denna sida vars syfte primärt är att få dem att klicka sig till SVELAVs hemsida och boka nästa utbildning. Alternativet att starta om SVELAV Intro ges ifall användarna vill ta utbildningen igen. 99

101 Titta gärna närmare på utbildningen och klicka dig igenom dess steg via länken nedan. Prototypen anpassar sig inte utefter din skärm så du kan behöva zooma in eller ut för att få helskärmsläge. 100

102 Foto: SVELAV Intro 05 SLUTREFLEKTION

103 SLUTREFLEKTION EN FANTASTISK RESA - Mina tankar om arbetet - När jag började på min utbildning för tre år sedan visste jag inte åt vilket håll jag ville inom grafisk design. Jag var en nybörjare som ville testa på allt för att förhoppningsvis veta vad jag ville göra då jag tog examen. Det jag kom fram till är att jag brinner för branschen och för interaktionsdesign då de möter mina intressen och ständigt leder mig till nya spännande utmaningar som både stärker mig som designer och som individ. Under dessa tre åren har jag mött utmaningar som jag inte tidigare kunde föreställa mig själv utföra och examensarbetet var en av dem. Jag började med en känsla att jag på en personlig nivå älskar vintern, skidåkning och naturen. Under andra halvan av min utbildning gick jag runt med tanken och funderade på om och vad jag skulle kunna göra med ämnet. Då jag är min största kritiker blev jag aldrig nöjd med de idéer jag kom på och när det var så kort som en vecka kvar till arbetes start bestämde mig för att gå vidare med en annan metod - att låta de personer som känner mig bäst få beskriva mig och mina intressen med sina ord. Att få höra andras tankar om mig och mina intressen gav mig motivation och vipps var jag igång. Resultatet blev detsamma som jag själv tänkt vinter, natur och skidåkning. Jag har under mina 23 år samlat på mig kunskap, erfarenhet och ett kontaktnät inom skidåkning vilket gjorde att jag hade en stadig grund att stå på tillsammans med mina grafiska kunskaper från utbildningen. Då jag kom fram till min problematisering och tog kontakt med Naturvårdsverket flöt processen på utan motgångar och jag är otroligt tacksam över att de gav mig chansen att utforska problematiseringen med hjälp av dem och deras material. Utan den möjligheten hade mitt arbetet inte blivit vad det är idag. Jag ville från början komma bort från den enkla lösningen då jag ville utmana mig själv men under processens gång blev det mer och mer självklart att den enkla lösningen var den rätta. Att förändra det lilla kan ibland vara allt som krävs för att få en långsiktig utveckling som att flytta en analog kommunikation till en digital kanal. Tillgången till Naturvårdsverkets material gav mig helt enkelt möjligheten och tiden att göra ett grundligt förarbete av och tillsammans med målgruppen och där av se deras verkliga behov för att möta det på bästa sätt. Och det bästa och mest önskvärda från 102

104 SLUTREFLEKTION dem visade sig vara att flytta den analoga utbildande kommunikation till en digital kanal då det öppnar upp för otaliga möjligheter. Vad som gör konceptet till det bästa i det hör fallet är att den bidrar med en ny dimension av undervisning och kommunikation till skidvärlden som tidigare enbart existerat i analoga kontexter. Att ge utbildningen en digital, interaktiv klädsel med en genomarbetad grafisk utformning gör att den möter målgruppens behov genom att bli lättillgänglig, visuellt attraktiv och funktionell för dem. Detta gör utbildningen attraktiv vilket förhoppningsvis leder till att många deltar vilket ger budskapet en större spridning som medför en ökning av medvetenheten om den falska tryggheten. Digitaliseringen ger även min aktör, SVELAV, chansen att följa med i den utvecklingen på nationell och internationell nivå samt möjligheten att effektivare utvärdera och utveckla kommunikationen utefter det resultat som visas i användarstatistiken kontra olycksstatistiken. På så vis blir mitt koncept av SVELAV Intro hållbart och motverkar problemet med den falska tryggheten nu och i framtiden. Då problematiseringen är ett verkligt och samtida behov som skördar liv anser jag att det är i behov av fortsatt utveckling då jag inte vill se friluftsmänniskor råka illa ut på grund av brist på kunskap. All positiv feedback arbetet fått från målgruppen, Naturvårdsverket och lärare i kombination med att jag brinner för syftet har jag ambitionen att fortsätta jobba för att göra utbildningen verklig. Och det finns många potentiella vägar som skulle kunna lyfta konceptet och spridningen av budskapet ytterligare. Exempelvis samarbeten mellan olika aktörer inom skid branschen i form av erbjudanden, kampanjer och sponsring som kan locka målgruppen. Samtliga utbildningar, föreläsningar och hjälpmedel som kan bli digitala bör bli det och de praktiska kurserna mer lätt tillgängliga i hela Sverige för användarvänlighetens skull. Dock behövs den orörda fjällterrängen i viss utsträckning för att kunna utföra många praktiska moment men i den mån det går bör utbildningarna bli tillgängliga i hela landet. Som ni förstår finns det många möjligheter kvar att utforska inom arbetet men jag är tror att min ståndpunkt att kunskap och att ett rationellt tankesätt genererar frihet i fjällterrängen är det som spelar roll och som kan göra skillnad. Jag hoppas och tror att mitt kocept och design av SVELAV Intro är sättet att uppnå detta genom att sprida kunskapen och att den får målgruppen att ändra inställning till att 103

105 SLUTREFLEKTION respektera de befintliga riskerna och att ta hand om sig själva och varandra i terrängen. Mitt mål med arbetet är att om några år ska det anses vara lika självklart att vara lavinsäker som att ha bilbälte och cykelhjälm på sig. Och jag tror att det är genomförbart då de personer ur målgruppen jag träffat under mitt liv och det här arbetet är omtänksamma, förstående och kloka individer trots vissa inslag impulsivitet och dragningskraft till äventyr. Utbildningens tre år har varit en otrolig resa och jag känner mig lyckligt lottad som har fått genomföra ett arbete som speglar mig och som jag känner mig stolt över tillsammans med mina handledare, Naturvårdsverket och klasskompisar. Mina kompetenser har satts på prov på alla vis och jag känner mig stolt över att jag har genomfört det på egen hand. Arbetet har helt enkelt varit den perfekta avslutningen på min utbildning och jag kan inte önska mig ett bättre startskott på min framtid. 104

106 Kebnekaise augusti Foto: Amanda Truvert.

107 Luleå Isvägen januari Foto: Emelie Gunnarsson REFERENSER 106

108 LITTERATUR & FÖRELÄSNINGAR Löwgren, J och Stolterman, E. Design av informationsteknik materialet utan egenskaper. ISBN , andra upplagan. Benyon, D. Designing Interactive Systems: A Comprehensive Guide to HCI. ISBN , second edition. Fiske, J. Kommunikations teorier en introduktion. ISBN Haegeli, P. Gunn, M. Haider, W. - Identifying a High-Risk Cohort in a Complex and Dynamic Risk Environment Out-of-bounds Skiing An Example from Avalanche Safety.pdf Published online: 9 September 2012, Society for Prevention Research 2012 Mårtensson S. Föreläsning på Vetenskapens Hus, Luleå. Vilka är farorna och hur hanterar du dem?. LTU_Vet.hus_ pdf. Hämtad 01a februari DIGITALA REFERENSER NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6782 Augusti 2016, Statusrapport avseende etableringen av lavinprognoser för svenska fjällen ISBN Hämtad 2a feb Cederquist, J. (29 december 2003) Skidåkningens historia, folkhjälpar i skidspåren. Hämtad 30e januari Jack ass, TV serie Hämtad 8e maj SVELAVs officiella hemsida. Hämtad 2a feb Canadian Avalanche Association, officiell hemsida. Hämtad 2a feb Lavinprognoser.se. Officiell hemsida. Hämtad 30e januari SMHI Fjällväder. Officiell hemsida. Hämtad 30e januari fjallvader#ws=wpt,proxy=wpt-a Avaluator. Hämtad 13e februari Skiersleft.se. Officiell hemsida. Hämtad 28e februari Nielsen, J. (11e juli 2013). 10 Usability Heuristics for User Interface Design. ISFP 16 Personalities. Officiell hemsida. Äventyrare, Personlighet. Hämtad 17e februari

109 Foto: SVELAV Intro BILAGOR

110 BILAGOR BILAGA 1 - Laviner och lavinterräng - Kortfattat så definieras en lavin som ett naturfenomen där en stor mängd snö färdas ner för en sluttning. De är vanliga på bergssidor med en lutning på mellan grader. Snön kan när som helst tappa fästet och lossna från bergsväggen och rusar ner för bergssidan i hög fart. Är bergssidan lång och brant är hastigheter över 100 km/h inte ovanliga. Spontana laviner orsakade av väder går ofta obemärkt förbi men det händer att de drabbar människor i närliggande byar, vägar, skidsystem med mera. De flesta lavinolyckor idag drabbar människor som själva sökt upp terrängen. Det är oftast friluftsmänniskor som skidåkare och skoteråkare men även yrkesvana som arbetar i den branta terrängen. Det finns olika typer av laviner men det är flaklavinen som oftast orsakar olyckor. I en flaklavin lossnar ett sammanhängande flak av snön och utlöses av att en eller flera människor sätter tryck på snötäcket. En snömassa består av flera olika lager av snö som är summan av vinterns snöfall. Lagern skiljer sig från varandra i stabilitet utefter vilken temperatur och väder det var när snön föll. Vissa lager är därför mjuka och andra hårda och kompakta. Det är de mjuka lagren som är de svaga och som kan brista då en skidåkare kommer med sin tyngd. Se bild på nästa sida 109

111 BILAGOR Foto: SVELAV Intro Det är alltså inte bara dagens väderförhållanden som kan orsaka laviner utan ostabilt väder under en längre period ökar alltså lavinfaran 110

112 BILAGOR BILAGA 2 - SVELAV - Naturvårdsverket fick år 2013 förtroendet att driva och utveckla den svenska nationella lavinutbildningen. Man tog över från SLAO (Svenska skidanläggningars organisation) och skapade en ny norm för innehållet som döptes den SVELAV, Sveriges lavinutbildningar. Målet var och är att skapa en svensk branschstandard och ha ett koordinerat nationellt utbildningsystem där flera aktörers kurser kan integrera inom samma ramar. I det fortlöpande uppdraget ingår förutom att utbilda allmänhet och yrkesverksamma även att ta fram ta fram nya förslag på lavinutbildningarnas innehåll och omfattning. SVELAV själva lär inte ut allmänheten utan utbildar instruktörer som blir certifierade och får bedriva SVELAV utbildningar i egen regi. Detta gör att utbildningarna är tillgängliga på lokal nivå inom fjällvärlden. Bland annat STF (Sveriges turist förening) i Abisko och Åre Lavincenter erbjuder utbildningarna. samtal med Stefan Mårtensson förstod jag att det, ur ett vetenskapligt perspektiv, finns två generella sätt att kommunicera riskerna med laviner. Den Schweiziska kommunikationen, SLF Institute for snow and avalanche reaserch, och den Kanadensiska, Canadian Avalanche Association, CAA. I Schweiz satsar man på att minska olyckorna genom att lära ut är praktiska, ingenjörs metoder för att analysera snön. Det innefattar bland annat att mäta lutningen och de olika lagren i snön på den aktuella platsen med hjälp av olika metoder för att därefter ta ett beslut om åkningen är säker eller inte. Canadian Avalanche Association fokuserar i princip på det motsatta. Att öka medvetenheten hos målgruppen om att riskerna är relativa utefter de aktuella förhållandena som lutning, snö-/väder-/ vindförhållanden samt den mänskliga faktorn. SVELAV innehåller tre utbildningsgrenar, Friåkningsutbildningar, utbildningar som i första hand vänder sig till allmänheten, Pro utbildningar riktade mot yrke/bedömning och Lavinräddningsutbildningar. I förhållande till det stora ämnet är utbildningarna rätt så korta och de krävs viss förkunskap för att kunna delta. Från mitt möte i Östersund och mina SVELAV satsar idag på den här typen av kommunikation och relaterar utbildningsystemet till det Kanadensiska upplägget då liknar de svenska terrängmässiga förhållandena, användning av terrängen samt då den håller hög nivå. En godkänd CAA utbildning valideras som en godkänd SVELAV utbildning på motsvarande nivå. 111

113 Tack för mig! 112 Verbier Foto: Lukas Udell