PM 2013:04. Slutrapport från projekten. Energismarta företag och Energismarta landsbygdsföretag

Transkript

1 PM 2013:04 Slutrapport från projekten Energismarta företag och Energismarta landsbygdsföretag 1

2 Denna PM kan laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats; samt från Energiintelligent Dalarnas webbplats; Här finns också övrig dokumentation från projektet. Foton i rapporten från Confetti reklambyrå. 2

3 Slutrapport från projekten Energismarta företag och Energismarta landsbygdsföretag Text och innehåll: Marit Ragnarsson 3

4 Summary Projects have been using 15 of the most qualified energy consultants to visit more than 260 SMEs, providing them with help to start up a systematic energy work and to motivate them to carry out an energy audit. Energy consultants have thus received compensation for carrying out sales visits for their own energy services. To carry out the survey have not been within the project. A tool for presentation to management level has been developed. The consultants have regularly reported information from their business contacts, providing valuable knowledge and information for statistics on the status of SMEs energy performance. A cooperation forum for a more energy efficiency in the industry sector in Dalarna and Gävleborg has been established. The forum has adopted a strategic plan developed within the project. The follow-up shows that 45 companies conducted energy audit before the end of the project and that energy measures would provide a savings of more than 6000 MWh. Set against the project budget that corresponds to a value five times as large. Energy Consulting and project manager has evaluated the projects and makes recommendations for future work based on a sectoral approach. Sammanfattning Projekten har med hjälp av 15 av landets främsta energikonsulter besökt drygt 260 företag och gett dem starthjälp att komma igång med ett systematiskt energiarbete samt motiverat dem att genomföra energikartläggningar. Energikonsulterna har därmed fått ersättning för att genomföra säljbesök för sina egna energitjänster. Att genomföra själva kartläggningen har inte legat inom projektet. Målgruppen har främst varit små- och medelstora företag inom industri och handel. Ett presentationsverktyg har tagits fram riktat mot företagsledningar och medverkande energikonsulter har fått utbildning för att bättre klara uppdraget. Konsulterna har löpande rapporterat uppgifter från sina företagskontakter, vilket ger värdefull kunskap och underlag för statistik om statusen på företagens energiarbete. Bl a har motiv till att företag avböjer hjälp kartlagts. Ett samverkansforum inom Dalarna och Gävleborgs län har etablerats för att hålla ihop och driva på stödjande insatser för ett energieffektivare näringsliv. Samverkansforumet har antagit en strategisk handlingsplan som tagits fram inom projektet. Uppföljningen visar att 45 företag genomfört energikartläggning innan projektets slut och att lönsamma energiåtgärder skulle ge en besparing på drygt MWh. Ställt mot projektets budget så motsvarar det ett värde fem gånger så stort. Energikonsulter och projektledaren har utvärderat projekten och lämnar rekommendationer för det fortsatta arbetet med branschvis ingång som fokuserar på att i nätverk stödja genomförande av åtgärder. 4

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Innehåll... 5 Om projekten... 5 Projektets genomförande... 8 Uppföljning av projektresultat Utvärdering Erfarenhetsspridning och fortsättning Fortsättning Bilagor

6 Om projekten Bakgrund och motiv Energieffektivisering bedöms vara den kanske viktigaste åtgärden för att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till den samlade energiomställningen. Med stigande energipriser är det också uppenbart att företagens energianvändning per producerad enhet behöver minska för att behålla och stärka konkurrenskraften. Länsstyrelsen har ansvaret för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga den statliga politiken för energiomställning. I uppdraget ingår att vidareutveckla och genomföra arbetet i samverkan med bl a privata aktörer samt att stödja näringslivet i sitt energiarbete. I Klimat- och energistrategi för Dalarna (2008) bedöms övrig industri (dvs. exklusive processindustrin) och bostäder/service kunna genomföra en energieffektivisering på 25 % till 2020 och 50 % till Tidigare energiprojekt visar att företagen i ökad utsträckning uppmärksammar energifrågan, men skillnaden är stor i hur långt man kommit. Företagsintervjuer har visat att det har en avgörande betydelse att nå företagsledningarna för att få igång ett systematiskt och prioriterat arbete. I Dalarna finns redan etablerade regionala samverkansprocesser för byggsektorn (Byggdialog Dalarna) och transportsektorn (DalaMaTs). Länsstyrelsen vill ta vara på de goda erfarenheter som uppnåtts genom detta proaktiva regionala energiarbete och även etablera en samverkansprocess kring energieffektivisering i industrin. Syfte och projektidé Syftet med de två projekten var att höja kunskapen, medvetenheten och viljan inom industrin och landsbygdens företag att genomföra energieffektiviseringsåtgärder så att detta i sin tur leder till att ett systematiskt och långsiktigt arbete påbörjas med genomförande av konkreta åtgärder. En effektivare energianvändning förväntas stärka företagens konkurrenskraft. Idén för projekten Energismarta landsbygdsföretag och Energismarta företag var dels att i samverkan med näringslivet etablera en långsiktig regionalt samverkansforum för energieffektivitet i industrin. Inom denna process görs en omfattande satsning på energikartläggning i företag. De utvecklingsinsatser som planeras är främst inriktade på att förstärka och utveckla information och rådgivning för att öka kunskapen/insikten och därmed företagens beslutskapacitet att genomföra konkreta åtgärder. Insatserna genomfördes i två olika projekt. Ett projekt Energismarta landsbygdsföretag riktades mot landsbygdens företag, dvs företag med färre än 10 anställda belägna utanför Falun och Borlänge. Projektet Energismarta företag riktades mot övriga små- och medelstora företag i Dalarna. De båda projekten genomförs i nära samverkan. 6

7 I projektidén ingick att engagera ett större antal energi- och klimatrådgivare samt energikonsulter för att lyckas med att nå ut till en stor mängd företag. Dessas uppgift var att i sin tur söker upp företag och genom välriktade presentationer ge starthjälp att komma igång med ett systematiskt energiarbete och inspirerar dem att genomföra energikartläggningar. Man kan med andra ord säga att energikonsulterna fått ersättning för att genomföra säljbesök för sina egna energitjänster. Projekten bedömdes vid uppstart ha en potential att åstadkomma energieffektiviseringar motsvarande 20 % i 100 företag i Dalarna, men själva energikartläggningarna har inte genomförts inom projektet. Detta har varit en affärsmässig uppgörelse mellan företagen och vald energikonsult. Tidplan, budget och målgrupp Projektet pågick under perioden oktober 2010 till december Projekten har tillsammans haft en budget på 3,2 milj kronor med finansiering från Energimyndigheten, Länsstyrelsen Dalarnas 1:1-medel för regional tillväxt samt från landsbygdsprogrammet inom Länsstyrelsen Dalarna. Målgruppen för projekten var industrisektorn i Dalarna i vid mening dvs. industri, turism och service/handel. Dalarnas största processindustrier, med helt andra energivillkor, omfattades inte. Inte heller omfattades transportsektorn och byggsektorn, för vilka det redan finns etablerade processer. Målgrupper inom industrin för projektet var främst företagsledningar i små och medelstora företag, vilket inkluderade ägare, VD, miljöansvariga, produktionsansvariga samt ekonomiansvariga. Projekten hade även som mål att stärka energikonsulternas förmåga att nå ut till företagen. 7

8 Projektets genomförande Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv Ett gemensamt samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv har bildats för Dalarna och Gävleborgs län. Forumet har bildats mot bakgrund av att det saknats ett samlande forum för driva dessa för länen viktiga frågor kopplat till klimatmål och konkurrenskraft. Flera projekt drivs inom detta område och aktörerna, inte minst företagen, upplever att det behövs en bättre samordning mellan projekten där erfarenheter sprids och nyttjas. I Dalarna har Energiintelligent Dalarna det samlade ansvaret att leda och koordinera det regionala energiarbetet. Utöver Energiintelligent Dalarna finns flera olika samverkansforum för olika samhällsaktörer, t ex Byggdialog Dalarna för byggsektorn. I Gävleborgs län finns ett regionalt samarbete genom EnergiKompetent Gävleborg samt Gävleborgs Energi- och klimatgrupp, vilken samordnar länets aktörer och fungerar som plattform för erfarenhetsutbyte. Samverkan finns inom flera sektorer, bl a EKG Bygg & Fastighet för byggsektorn och Regionlat mobilitetskontor för transportsektorn. För samverkan inom näringsliv/industri har Green Business Region bildats, med uppgift att stödja miljöteknikföretagande i både Gävleborg och Dalarna. Bilderna visar hur det nya samverkansforumet för energieffektivisering inom näringsliv/industri tar plats i de regionala energiorganisationerna i Dalarna och Gävleborg. Produktion Transporter Region Dalarna Energiintelligent Dalarna Industri/ näringsliv Green Business Region Miljöteknikföretagande Energieffektivisering Distribution Byggnader Byggdialog Dalarna Nytt forum Skiss över energisamverkan i olika sektorer i Dalarna 8

9 Gävleborgs Energi- & Klimatgrupp EnergiKompetent Gävleborg Industri/ näringsliv Skiss över energisamverkan i olika sektorer i Gävleborg Samverkansforumet har träffats tre gånger. En arbetsordning har antagits av samverkansforumet. Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv - arbetsordning Uppgift Att stödja och samordna energieffektivisering i näringslivet, främst små och medelstora företag. Målgrupp Målsättningen är att arbeta på ett sätt så att så många som möjligt nås. Genom att nå en första nivå av företagsföreträdare som sprider budskapet vidare kan målgruppen skalas upp i ytterligare nivåer. Handlingsplan Forumet arbetar utifrån den strategiska handlingsplanen för ett energieffektivare näringsliv som forumet antog vid uppstartsmötet i februari Roll Samverkansforumet ska vara en motor med följande roller: Samordna och styra projekt - Hålla sig informerat om alla projekt som drivs inom området. - Dela information och skapa samverkan mellan projekt. - Ur forumet utse en styrgrupp som kan fungera för fler projekt - Krav på koordinering innan vi beviljar nya projektstöd (samråd med forumet) - Deltagarna i forumet tar med egna frågeställningar. - Fånga upp hinder och brister samt ta initiativ till att lösa dessa. Kunskapsstöd Forumet ska i sitt nätverk ha tillgång till en bred kunskap inom energi- och klimatfrågor samt arbeta för att sprida denna till så många som möjligt, t ex om 9

10 - samhällsmål och strategier - tekniska lösningar - energiledningssystem - arbetsmetoder Kommunikation - Förse näringslivsutvecklare och andra som möter företag med material som går enkelt att kommunicera - Partnerskap från forumet kan besöka olika företagsforum för att informera om dessa frågor i en hjälpande roll. Övriga verktyg - Forumet ska på ett samlat sätt presentera verktyg för företag och näringslivsorganisationer att använda sig av. Samverkansavtal med näringslivet Upprätta samverkansavtal med olika branschorganisationer om hur vi ska hjälpa varandra, t ex anordna forum som vi kan komma till med kunskap och information. Vägledare kan utses i olika företagsnätverk, som vi stödjer och som i sin tur stödjer andra. Uppföljning Ha en struktur för uppföljning av företagens energianvändning. Avgränsning/omfattning - Forumet har inte fastighetsbolag som målgrupp då andra forum finns för detta - Inkludera all resursanvändning, inte bara energi - Ska omfatta både miljötillsyn och andra styrmedel Stöd till företag och förhållningssätt Forumet och olika projekt kan bidra med information, utbildning, rådgivning, stöd, goda exempel osv. Företagen ska i möjligaste mån besökas ute lokalt, att möta dem där de är både fysiskt och kunskapsmässigt. Ett annat sätt är att erbjuda företagsnätverk och andra organisationer att förlägga sina ordinarie möten i efterkant till ett forum som vi organiserar kring energifrågan, d v s vi lägger till en del till andras möten. När vi samlar företagen ska det vara kvalitetssäkrade aktiviteter där deltagarna ser nytta med att delta. Successivt stärka miljötillsynen och ställa ökade krav på lagefterlevnad och på kontroll av att företagen har kunskap, arbetar systematiskt och fortlöpande genomför skäliga åtgärder. Deltagare i forum och ansvar för koordinering - Gävleborg och Dalarna tillsammans - Forumet har tre nivåer av deltagande: Kärnan har ansvar för att administrera forumet och kalla till möten. Ansvarig för koordinering är Gävle Dala Energikontor, med stöd av Länsstyrelsen Dalarna och Region Gävleborg, som också ingår i kärnan. Forumet består av representanter från näringslivsorganisationer, branschorganisationer, länsstyrelserna, regionförbunden, kommunerna, företagsrådgivare hos Almi m fl, d v s de organisationer som har en roll för att stödja företagens utveckling. Storforum med fler deltagande företagarorganisationer och enskilda företag kan vid tillfälle vara aktuellt att bjuda in till. Mötesintensitet - Ett par forum per år - Möten samordnas med andra möten 10

11 Strategisk handlingsplan för ett energieffektivare näringsliv En strategisk handlingsplan för ett energieffektivare näringsliv har tagits fram av projektet, se bilaga 1. Den fungerar även som handlingsplan för samverkansforumets vidare arbete. I planen sammanfattas motiven för ett företag att agera energismart samt kända faktorer för ett framgångsrikt energiarbete. Ur handlingsplanen för ett energieffektivare näringsliv Företagens utmaningar för en mer miljöanpassad produktion Det finns en rad olika hinder för företag att agera i en mer hållbar riktning. Det kan handla om faktorer som företagen själva har svårt att påverka, t ex den internationella handeln som leder till ökade transporter. Till institutionella hinder hör begränsningar i form av vedertagna synsätt, uppfattningar eller handlingsmönster i samhället som försvårar möjligheterna. Det kan finnas tekniska hinder med brist på leverantörer som kan leverera miljöanpassade råvaror och produkter och med tillräckligt hög kvalitet och till rimliga priser. Inom företaget finns inte sällan organisatoriska begränsningar där miljö- och energifrågor behandlas separat från övriga frågor i företaget utan starkt stöd från ledningen. För att nå målen om energiomställning krävs att effektivisering av energianvändningen blir en integrerad del av all ordinarie verksamhet. Erfarenheter visar att företagens utveckling på miljö- och energiområdet varierar mellan bransch och enskilda företag och beror ofta på om företagsledningen har ett personligt engagemang i frågan eller inte. Orsakerna kan vara bristande kunskap om möjliga besparingar och insikt om betydelsen av de enskilda åtgärderna. Klimatberedningen, energieffektiviseringsutredningen m.fl. utredningar har bedömt att endast en mindre andel (kanske endast 5-15 %) av tekniskt genomförbara och ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs med nuvarande styrmedel. Denna slutsats stöds av de informationsprojekt som bl a länsstyrelsen och Gävle Dala Energikontor drivit. Framgångsfaktorer Kunskap om frågan Väl förankrat hos ledning och personal Eldsjälar, personligt engagemang Resurser för eventuella investeringar God dialog med fastighetsägare Kartläggning med tydliga prioriteringar Fungerande uppföljningssystem Hänsyn till Life Cycle Cost, LCC Kontinuerlig process Bilden visar generella faktorer för att lyckas med ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. För att 11

12 få fotfäste krävs att den är väl förankrat i ledningen. Även om arbetstiden ofta är liten kan betydelsen av ledningens uttalade stöd för effektiviseringsarbetet kan inte överskattas. För att sedan lyckas är det viktigt att hitta eldsjälar inom rätt områden som driver och genomför arbetet. För att energieffektiviseringsarbetet skall bli framgångsrikt måste det finnas en investeringsvilja. Om företaget hyr sina lokaler krävs en god dialog och ett intresse från fastighetsägaren. En väl genomförd energikartläggning med tydliga prioriteringar gör det lätt att genomföra åtgärder och investeringar i den takt företaget kan och vill. Det krävs även ett fungerande uppföljningssystem. Vid inköp av energikrävande utrustningar som pumpar, fläktar, kompressorer etc utgör kostnaderna för energin ofta mer än 90 % av livscykelkostnaden. Därför är det viktigt att vid investeringar göra analys av livscykelkostnader, LCC, där kostnader för energi tas med. I handlingsplanen analyseras olika tillgängliga verktyg för offentliga aktörer att undanröja hinder och stödja hållbar produktion. En kartläggning görs även av ansvariga aktörer. I följande tabell sammanfattas de i handlingsplanen föreslagna verktygen som kan och bör nyttjas under de kommande årens arbete. Styrmedel Information och rådgivning Möjliga insatser Informera och ge företag råd med inriktningen att konkret vägleda hur man genomför energieffektiviseringsåtgärder. Lyfta fram positiva exempel på företag som redan effektiviserat sin energianvändning, t ex genom utnämningen av Dalapiloter. Erbjuda nätverk och samverkan med likartade företag så att dessa kan dela erfarenheter kring genomförande av energiplaner. Stärka rådgivande kompetens i företagsnätverk och branschorganisationer. Stödja införande av miljö- och energiledningssystem. Sprida kunskap om livscykelanalyser och BELOK-metoden, vilket är en metod att strukturera åtgärder i samlade paket. Vägleda kommunernas tillsynsmyndighet med kunskap, metoder och stödfunktioner inom energitillsyn. Stödja företagsrådgivare och energisamordnare i olika organisationer i sin roll att hjälpa företag med energiarbetet. Incitament Medverka till att tillgängliggöra energismarta lösningar för företag Ge ekonomiskt stöd för genomförande av investeringar och andra energieffektiviseringsåtgärder. Underlätta för energitjänsteföretag att koppla ihop sig med företag och organisationer som vill inleda samarbete. Efterfråga god energiprestanda, miljömärkning, transportplanering och ett aktivt miljöarbete i offentliga upphandlingar så att företag som har detta får en konkurrensfördel Upprätta miljöklassificeringar och rankningar av produkter för inköpare och konsumenter i syfte att stimulera företag att vilja få en fördelaktig 12

13 placering Öka efterfrågan på miljöanpassade produkter genom att sprida kunskap om dessa till inköpare och konsumenter. Uppmuntra branschorganisationer att ingå frivilliga miljö- och energiöverenskommelser med offentliga aktörer. Inarbeta energiomställning i regionala och kommunala styrdokument. Villkor, krav Ställa energikrav i samband med beviljande av projekt- och företagsstöd. Ställa energikrav i upphandlingar Ställa krav på hushållning av energi i miljöprövningar av verksamheter. Kontroll Utöka miljötillsynen för att kontrollera att företag efterföljer miljöbalkens krav, d v s att företagen har kunskap, egenkontroll och genomför ett systematiskt åtgärdsarbete. Kommentarer till styrmedel I den första fasen av företagens energiaktiviteter behövs främst information och rådgivning för att bli medveten om vad som kan och bör göras. För kommande år behöver fokus flyttas till att gå från ord till handling. Verktyg som passar i denna fas är att utveckla morötter, incitament, som ökar intresset från företagen att agera på energiområdet. En mer tvingande metod är att ställa villkor eller krav på miljöoch energiåtgärder för att företag ska kunna få ta del av en viss fördel eller för att få tillstånd. Slutligen är tvingande styrmedel såsom kontroll och myndighetskrav effektiva metoder att säkra genomförandet. Planen innebär en övergripande viktning över tid för de olika styrmedlens användning. Den innebär att mjuka vägledande styrmedel successivt fasas ut till förmån för mer kontrollerande i takt med att man kan förvänta sig att företag har tagit till sig av informationen och bör ha vidtagit åtgärder. Information och rådgivning Incitament Villkor, krav Kontroll 13

14 Engagemang från energi- och klimatrådgivare samt anlitande av energikonsulter Projektets ambition har varit att mer aktivt involvera energi- och klimatrådgivarna i länet för företagsbesöken. Information om projektets mål och aktiviteter, med inbjudan att medverka, har framförts vid gemensamma träffar samt via e-post. Rådgivarna har avstått från möjligheten att själva genomföra en del av företagsbesöken, men varit aktiva i att söka koordinering med projektets konsultinsatser och hjälpt dem att få kontakt med företag. Det har varit av stort värde för projektet. För projektets genomförande har 15 st av landets främsta energikonsulter upphandlats genom ett förfarande i öppen konkurrens för alla. Utformning av förfrågningsunderlag för upphandlingen av energikonsulter Uppdragets omfattning Då det var oklart hur många anbudsgivare som skulle kunna antas för uppdraget (beroende på intresse och hur många som uppfyllde alla ställda krav), angavs det i förfrågningsunderlaget att företagesbesöken skulle fördelas jämt mellan anlitade konsulter. Målsättningen för projektet hade vid detta tillfälle höjts till 300 företag, från projektplanens 200 företag. Krav på erfarenhet, kompetens och kapacitet Bland kraven på anbudsgivaren kan nämnas att krav ställdes på att den person som skulle genomföra uppdraget skulle: - Ha dokumenterad kompetens att utföra energikartläggningar i företag Med energikartläggningar avses i denna upphandling en bred och teknikneutral kartläggning av företagets energianvändning. Företaget ska ha kompetens att genomföra en kartläggning som omfattar de uppgifter upptagna i bilaga 1. Med teknikneutralt menas att företaget ska ha förmåga att presentera analys och förslag på åtgärder på ett sätt som utgår från den bästa helhetslösningen för det besökta företaget, hellre än inriktat mot specifika tekniska lösningar. Anbudsgivaren skall i anbudet redovisa dokumenterad kompetens samt hur man avser att leva upp till ovanstående krav. Anbudsgivaren skall redovisa hur den avser samverka med andra för att lösa uppdraget samt vilka samverkanskanaler företaget normalt har inom detta område. Anbudsgivaren skall redovisa uppgifter om den person som avser att utföra uppdragen, inkl CV som styrker erfarenheten. Anbudsgivaren skall även redovisa inom vilka verksamhetsområden/branscher som personen har störst kompetens/erfarenhet att verka. - Ha kunskap och erfarenhet av att kommunicera energifrågor och presentera energianalyser för företagsrepresentanter i ledande ställning. Vid redovisning av energikartläggningar/ analyser ska anbudsgivaren ha kompetens och erfarenhet av att presentera konkreta förslag på hur kunden kan gå vidare, gärna presenterade som ett samlat åtgärdspaket för energieffektivisering. Anbudsgivaren skall redovisa förmåga att leva upp till detta krav. - Ha kapacitet och resurser för att utföra uppdraget, inklusive krav på uppgiftslämnande om företagets totala personalstyrka, Företagets organisationsstruktur, uppgifter om i vilken omfattning personer som avser att utföra uppdraget har möjlighet att avsätta tid och resurser för uppdraget samt uppgifter om att personen som avser att utföra uppdraget har körkort och tillgång till egen bil. 14

15 - Ha referenser från likartade uppdrag gällande företagsbesök och energikartläggningar som kan verifiera ovanstående kompetenskrav. Anbudsgivaren skall lämna uppgifter om referensuppdrag som styrker tidigare utförda uppdrag av liknande karaktär samt lämna uppgifter för minst tre referensobjekt som inte får vara äldre än tre år (beställare, beskrivning av uppdragets omfattning och inriktning, samt när uppdraget utfördes.) Uppdragets innehåll Uppdraget beskrevs på följande sätt: - Kontakta representant för företagsledningar och erbjuda att få komma på ett besök i syfte att presentera affärsnytta och möjligheter till energibesparingar samt erbjuda att vara ett stöd för företaget att komma igång med ett systematiskt energiarbete. - Insamling av företagsdata såsom energianvändning, omsättning, verksamhet och lokalytor. Sker främst genom telefon, e-post mm. - Inläggning av företagsspecifika data i det gemensamma presentationsmaterial som kommer att tas fram inom projektet. - Besök på företaget. Inleds med rundtur i verksamheten där det sannolikt är mest aktuellt att träffa någon av företagets tekniker. Därefter görs en presentation för företagsledningen. Därefter levererar konsulten möjliga lösningar, såsom att börja med en kartläggning, vad en kartläggning bör innehålla, vilka stöd som finns för att göra en kartläggning, hur företaget kan lägga upp ett systematiskt arbete samt motiven för att göra detta. Med presentation för företagsledning menas att konsulten skall göra en muntlig föredragning för VD samt därutöver gärna ekonomichef och marknadschef. Därutöver ska anlitade konsulter delta i gemensamma projektmöten. Antal möten beräknas till ett uppstartsmöte, ett introduktionstillfälle av presentationsverktyg, ett eller två uppföljningsmöten samt ett avslutningsseminarium. Ersättning för uppdraget Ett takpris om kr + moms utgick per företagsbesök. Takpriset omvandlades dock i kontraktet till ett totalt takpris för varje konsults uppdrag, vilket innebar att konsulten kunde välja att lägga mer eller mindre tid på varje företag och kan välja att besöka fler företag än avtalet. I förfrågningsunderlaget fastställdes även tillkommande ersättning för restid, resor och projektmöten. Ersättningen för resor var begränsad, vilket innebar att konsulter från andra delar av landet fick finansiera delar av resekostnaderna själva. Anbudsutvärdering I förfrågningsunderlaget angavs att samtliga inkomna anbud som uppfyller ställda krav kommer att antas om dessa till antalet understiger 15. Om antalet översteg 15 angavs att utvärdering skulle ske efter rangordning av kompetens. Intresset för upphandlingen var stor och 22 anbud inkom, varav 21 gick vidare för anbudsutvärdering. Av dessa antogs följande 15 energikonsultföretag för uppdraget: 15

16 Företag Uppdragstagare Stationeringsort WSP Kent Östergård Stockholm Greencon Linus Eriksson Magnus Hedin Dan Björsell Gävle Schneider Electric Fredrik Kahr Falun Industriell laststyrning Peter Carlsson Linköping Esko Vigell AB Esko Vigell Västerås MEKKAB Mats Mattsson Sandviken Dynamate Industrial Service Anna Kalles Stockholm Grontmij Berit Larsson Katarina Johansson Gävle Structor Miljöteknik Johanna Fridenberger Örebro Energiråd Sverige AB Petter Börjesson Gagnef FVB Sverige AB Peter Berglund Gävle Kanenergi Mikael Söderström Rosén Karlstad Ocab Anders Runström Falun ÅF Kent Dahlström Borlänge Ingenjörsgruppen Ståhlkloo Göran Forslund Mora Efter kort tid i projektet ersattes WSP med: TH Energiteknik AB Tord Hedgren Fredrik Hennström Avtalsskrivning och kick-off för projektet skedde i maj Trollhättan Urval av företag att kontakta För att ringa in projektets företagsmålgrupp sammanställdes en lista på Dalarnas alla företag ur UC:s register. Denna bearbetades därefter så att mycket små företag med förväntad liten energianvändning sållades bort, liksom de större företag som ingår i energiprogrammet PFE. Även lantbruk sållades bort då dessa ingår i andra riktade projekt. Bland återstående företag prioriterades industriföretag och företag inom besöksnäring och service/handel. Återstående företag delades upp i 15 geografiska distrikt och fördelades därefter på en lista per anlitad energikonsult. Det innebar att varje konsult hade en målgrupp på ca 140 företag. I konsulternas uppdrag ingick att bedöma vilka av dessa företag som var mest intressanta att kontakta, både Länsstyrelsen och uppdragstagaren hade ju som gemensamt intresse att nå de företag med störst energianvändning och som inte redan hade ett systematiskt energiarbete. 16

17 Presentationsverktyg för företagsbesök Ledningens engagemang och kunskap om möjliga energibesparingar är en förutsättning för det ska hända. Därför lades stor vikt vid att i projektet nå företagsledningar med pedagogiska och välriktade presentationer. Ett presentationsverktyg bestående av trycksaker (framtagna av bl a energimyndigheten), en power-point-presentation (framställd av projektet) samt konsulter som tränats i kommunikation med företagsledare har tagits fram av projektet. Energi- och klimatrådgivare i länet har medverkat med sina erfarenheter vid framtagning av presentationsverktyget. En särskild konsult och en reklambyrå anlitades för att sammanställa power-point-presentationen. Två workshops har genomförts med energikonsulterna för att diskutera och utveckla verktyget utifrån deras mångåriga erfarenhet. Företagspresentationen innehåller bilder om varför ett företag bör energieffektivisera och tänkvärda exempel på både lönsamma beteendeförändringar och investeringsåtgärder. För hela presentationen, se bilaga 2. 17

18 Utbildning av energikonsulter Under planeringen av projektet identifierades några generella brister inom energikonsultbranschen som projektet hade som mål att förbättra. - Energikonsulter har många gånger en tyngd åt teknisk kompetens, men kan behöva utveckla den säljande komptensen. - Många energikonsulter är inte fullt ut pålästa när det gäller samhällets och Dalarnas mål inom klimat och energiområdet. - Erfarenheter visar att det kan energikonsulter inte alltid har nödvändig bredd i sitt tekniska kunnande för att kunna ge kunden en heltäckande energikartläggning, med risk för att de åtgärder som föreslås inte är de mest optimala ur ett helhetsperspektiv. - Genomförandet av energikartläggningar och presentationer av åtgärder skiljer stort mellan olika energikonsulter, vilket försvårar för kunden. För att förbättra detta har samtliga energikonsulter fått utbildning i presentationsteknik samt gemensamt diskuterat fram de mest framgångsrika säljmetoderna/argumenten och bemötandet. De har fått utbildning i nationella och regionala energi- och klimatmål. Konsulterna har uppmanats i upphandlingen och under seminarier att se vikten av att söka samarbete med andra konsulter som kompletterar den egna kompetensen. 4 workshops/seminarier har genomförts med anlitade konsulter. Energicheckar Ett mycket viktigt stödverktyg är de energicheckar som Länsstyrelsen erbjuder företag. Checkarna är en form av företagsstöd för konsultinsatser på energiområdet där bidrag kan ges för 50 % av kostnaden upp till kr för att göra en energikartläggning. Projektet har sett över och utvecklat samt förtydligat reglerna för energicheckarna, samt matchat dem mot Energimyndighetens senare inrättade energicheckar för lite större företag. Länsstyrelsen har även valt att lyfta fram möjligheten att söka ekonomiskt stöd för vidare fördjupade analyser. Ekonomiskt stöd för energieffektivisering i företag Ur Länsstyrelsens nya regler för energicheckar: I första skedet ges stöd till energikartläggning. Konsultchecken täcker 50 procent av kostnaden, maximalt kr i bidrag. Stödet gäller företag som använder mindre än 500 MWh energi per år och i vissa branscher. De företag som förbrukar mer än 500 MWh per år kan söka ekonomiskt stöd för energikartläggning hos Energimyndigheten. I nästa skede kan alla företag, oavsett storlek på energianvändningen, ansöka om konsultcheck inom Länsstyrelsen Dalarnas ordinarie företagsstöd för djupare analyser, mer omfattande energiplaner eller certifiering. Konsultchecken täcker 50 procent av kostnaderna, maximalt kronor i bidrag. Ett villkor för stödet är att en energikartläggning är genomförd innan (med eller utan stöd från länsstyrelsen/energimyndigheten). 18

19 Marknadsföring av projektets erbjudande Projektets erbjudande om starthjälp till företagens energiarbete har marknadsförts genom olika kanaler. Annonsering har skett i företagarnas tidning och i annonsblad. Lokala dagstidningar har gjort reportage Projektet har medverkat vid Falun-Borlänge företagsmässa och vid Dalarna Business. En informationsfolder om projektet har spridits. Information har funnits på Energiintelligent Dalarnas och Länsstyrelsens hemsida. Information har spridits genom olika nätverk och företagsträffar. Medverkan vid det regionala energiseminariet. Direktutskick av vykort från landshövdingen till de flesta företag. Seminarium tillsammans med Teknikföretagen. Det vykort som trycktes upp med hälsning från landshövdingen försågs med adressetiketter ur företagsregistret och skickades ut av konsulterna till de flesta av de företag som valts ut som målgrupp för projektet., se nedan: 19

20 Exempel på annons i företagstidning Besök på företag Energikonsulternas kontakter med företagen har skett i sju steg: 1) Utskick av vykort med hälsning från landshövdingen med erbjudande om att företagen själva kunde kontakta den konsult som anlitas i det specifika området. 2) Insamling av översiktlig information om företagen för att vara mer påläst vid första kontakten 3) Inledande telefonkontakt där projektets erbjudande presenterats. 4) Besök på företaget för att sätta sig in i verksamheten och energiarbetet samt träffa tekniker. 5) Möte med företagsledningen för att presentera vinsterna med ett aktivt energiarbete, hur ett systematiskt energiarbete kan läggas upp samt marknadsföra energikartläggning som en första åtgärd. 6) Skriftlig återkoppling i form av en kort sammanfattning från konsulten med rekommendationer om hur företaget kan gå vidare med sitt energiarbete. 7) Sändning av offert på energikartläggning till de företag som efterfrågat detta. 20

21 En särskild satsning har gjorts på lanthandlar där konsulterna kunnat erbjuda även en kostnadsfri energikartläggning, vilka finansierats inom ramen för Länsstyrelsens arbete med kommersiell service på landsbygden. Rapportering av företagsbesök En webbaserad rapportfunktion har lagts upp genom programmet Projectplace där konsulterna löpande har rapporterat alla kontakter med företagen. Till rapporteringen har en GIS-funktion utvecklats som presenterar nuläge och resultat på karta med tillhörande tabelldata. De uppgifter som konsulterna löpande rapporterat är: Rapporteringsfält Företag Branschkod Kommun Konsult Telefonpresentation Besök på företag Presentation för företagsledning Motiv till att företaget avböjt besök Befattningar som medverkat vid besöket Kvinnor Män Kommentarer om hur besöket gick Positiva och negativa exempel på åtgärder i företaget Företaget har redan gjort energikartläggning Offert på energikartläggning skickad Företaget har med anledning av projektet gjort en energikartläggning Energianalys gjordes av projektets konsult Uppskattning av hur stor energibesparing som uppstått genom projektet (Latitud) (Longitud) Kommentar Företagsnamn SNI-kod Kommunnamn Namn Datum Datum Datum Fri text Ex VD, ekonomichef, produktionschef Summa antal kvinnor Summa antal män Fri text Fri text ja/nej ja/nej ja/nej ja/nej kwh (Kopplad data) (Kopplad data) 21

22 Skärmbild av GIS-funktion för projektens rapportering av företagsbesök, med färgkodning av varje företag samt tillhörande tabelldata. Projektstyrning, projektadministration och projektrapportering Det inom projektet nybildade samverkansforumet för en energieffektiv industri har varit projektens referensgrupp. Projektens styrgrupp har bestått av: Mikael Selander, chef näringslivsenheten Länsstyrelsen Dalarna Claes Rosengren, Gävle-Dala Energikontor Lisbeth Sahlin, Företagarna Dalarna Anders Sundvall, Stiftelsen Teknikdale Per-Olof Hansérs, Mellansvenska Handelskammaren Mikael Lif, Region Gävleborg 22

23 Projektledare har varit Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen Dalarna. Aktiviteter i projektet har koordinerats med det av Gävle-Dala Energikontor initierade projektet SMEEFFEN II, med uppgift att bl a höja den tekniska kompetensen hos beställare av energitjänster. Sex styrgruppsmöten sex möten med energikonsulterna har under projektets gång genomförts. En del av dessa har genomförts som web-möten. Som projektverktyg har Projectplace använts. Det innebär att alla dokument kunnat lagras på gemensam web-plats för smidig åtkomst. Webplatsen har även används för chat-kommunikation, mejl, att samla kontaktuppgifter på alla projektmedlemmar, all rapportering från konsulter samt för genomförande av web-möten. Skärmbild av projektens web-plats Projektet Energismarta företag har lämnat sex lägesrapporter till Energimyndigheten och projektet Energismarta landsbygdsföretag har lämnat fyra lägesrapporter till landsbygdsprogrammet. Denna slutrapport är gemensam för de båda projekten. En kommunikationsplan upprättades vid projektets uppstart, vars aktiviteter genomförts. 23

24 Uppföljning av projektresultat Företagens fördelning mellan olika branscher Företagsbesök fördelat per kommun 24

25 Befattningar som deltagit vid företagsbesök Befattningar som deltagit vid projektens träffar ute på företagen. Alla genomförda företagsbesök ingår dock inte i just denna statistikbild. Kommentarer från företagsbesök Konsulterna har löpande noterat kommentarer om hur företagsbesöken gick samt åtgärder som redan gjorts, se bilaga 3 och 4. Här är några kommentarer som kan anses vara typiska för övriga: Det gick bra. Företaget stod i startgroparna att se över sina tekniska lösningar. Vi har lämnat en offert Vi gav konkreta förslag på plats och att gå ihop med övriga hyresgäster och göra kartläggning. Mycket positivt, klart intresserade av åtgärder Mycket intresserade, dock problem att de inte äger sina fastigheter själva. Klart intresserade av att gå vidare Intresserad! Han vill prata med sin underhållschef och stämma av först Har mycket liten energiförbrukning så de ser inte nyttan av att lägga pengar på en kartläggning Gick bra, ingen direkt kontroll på sin energianvändning, intresserade av kartläggning Engagerade, små, arbetar långsamt av ekonomiska skäl. Energikartläggning genomförd. 25

26 Dom är hyresgäst och fastighetsvärden är inte intresserad Dom har kommit en bra bit på väg Bra, offertförfrågan Bra möte. Komplicerat med många olika driftfall. Skall fundera Tackar nej i nuläget med hänvisning till ekonomin Motiv till att företagen avböjt besök Konsulterna har löpande noterat de motiv som anges av företag vilka avböjt besök, se bilaga 5. Här är några motiv som kan anses vara typiska för övriga: Energifrågan är inte ett prioriterat område Har fullt upp med att leverera och orkar inte med några andra projekt Finns inga pengar till att genomföra någon undersökning. Nyligen haft besök av den kommunala energirådgivaren. Fastighetsägare utfört omfattande energikartläggning redan. Behöver inte hjälp utifrån, stor kompetens finns inom koncernen Har byggt sitt eget på bästa sätt. Tycker att de hade koll på energianvändningen Äger inte fastigheten och kan inte påverka dessa frågor Allt styrs centralt, svårt att påverka. Tror inte att det finns några besparingsmöjligheter Skall inom kort lägga ner verksamheten pga av pension. Jätteintressant, men har absolut inte tid inom 6 mån, ombyggnation pågår De motiv som angetts av företagen för att avböja besök kan delas in i följande kategorier: Ej intresserade Företagen har inte angett något särskilt skäl mer än att de inte är intresserade. Tid/ork Företagen har angett som motiv att de inte har tid eller ork att ta tag i energifrågan. Redan kartlagt Företagen har angett att de redan gjort en energikartläggning Redan aktiv Företagen har angett att de redan har ett aktivt energiarbete Hyr Företagen har angett att de hyr sina lokaler och därmed inte känner att de råder över frågan. Central Företagen har angett att de styrs från centralt håll och därmed inte känner att de råder över frågan själva (ingår i större koncern osv) Liten Företagen har angett att de tror sig vara för små för en energikartläggning Omvandlas Företagen har angett att de är under försäljning eller omstrukturering, vilket gör att energifrågan inte kan prioriteras för närvarande Senare Företagen har angett att de vill bli kontaktade senare. 26

27 Motiv till varför företagen avböjt besök. Antal företag som valt att gå vidare Tabellen visar hur många av företagen som valt att gå vidare med besök och energikartläggning: Målgrupp (antal företag som identifierades som projektets målgrupp och som fanns med på konsulternas lista) Utskicka av vykort med hälsning från landshövdingen företag företag Telefonpresentation av energikonsulter 529 företag (100 %) Företagsbesök 268 företag 51 % Presentation för företagsledning 238 företag 45 % Skriftlig återkoppling med energirekommendationer Offert på energikartläggning skickad (hittills) Genomfört energikartläggning (hittills) 78 företag (Exkl lanthandlar: 55 företag) 45 företag (Exkl lanthandlar: 22 företag) 110 företag 21 % 15 % (10 %) 8 % (4 %) 27

28 Företag fortsätter att höra av sig för att få energikartläggningar gjorda och konsulterna har många företag som bett om att få en förnyad kontakt längre fram, vilket kommer att öka antalet genomförda kartläggningar. Andel av företagen som valt att gå vidare med besök, offert och energikartläggning (hittills) Uppnådd energibesparing Det är något svårt att beräkna den energibesparing som uppnåtts genom projektet. Den kraftiga marknadsföringskampanj av energiåtgärder projektet inneburit har ökat företagens allmänna medvetenhet och intresse att agera. Tankar som funnits om olika åtgärder ute på företagen kan med anledning av projektet flyttats fram i prioritet. De drygt 100 skriftliga återkopplingarna som konsulterna gjort med rekommendationer om hur företagen kan gå vidare i sitt energiarbete har med stor sannolikhet lett till åtgärder, men som är okända för projektet. Därtill har konsulterna i många fall för mindre företag lämnat konkreta åtgärdstips direkt på plats. Konsulterna har mot slutet av projekttiden, i de flesta fall sex månader efter genomförda besök, uppskattat hur stor energibesparing i kwh som uppnåtts genom projektet. Beräkningen baseras på de besparingar som identifierats och föreslagits i de energikartläggningar som hittills hunnit utföras. I vilken grad dessa är genomförda har projektet inte kännedom om. Därtill har för projektets insatser som helhet lagts till 150 MWh som en beräknad energibesparing utifrån den allmänt höjda medvetenhet och intresse som projektet åstadkommit samt genom konkreta tips på plats och skriftliga återkopplingar. Viktigt att betona är dock att projektet i sig inte uppnått någon energibesparing, utan endast initierat åtgärder som företagen därefter har genomfört eller kommer att genomföra! 28

29 Beräknad energibesparing som uppstått genom projektet, baserat på åtgärder i energikartläggningar Beräknad tillkommande energibesparingar som uppstått genom projektet, baserarat på allmän höjd medvetenhet, konkreta tips på plats och skriftlig återkoppling Summa energibesparing med anledning av projektet MWh MWh MWh Energikartläggning av lanthandlar I Dalarna finns ca st livsmedelsbutiker på landet som definieras som lanthandlar och för vilka Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar då det upprätthåller en viktig funktion för landsbygden. Butikerna har genom energikonsulterna erbjudits kostnadsfria energikartläggningar mot att de åtar sig att genomföra rimliga åtgärder. 23 butiker har hittills nappat på erbjudandet. Dessa har genomförts av sju av projektets konsulter. De 23 lanthandlarna har i genomsnitt en omsättning på 16 milj kronor, 6 anställda och en uppvärmd yta på 600 m2. Den årliga energianvändningen uppgår till kwh/år i genomsnitt. Det motsvarar en energiprestanda på 415 kwh/m2 och en energikostnad på ca kr/år. De lönsamma energiåtgärder som identifierats i kartläggningarna kostar ca 4 milj kronor att genomföra och ger en energibesparing motsvarande kwh. Återbetalningstiden för investeringarna är ca 4 år. LCC-kalkyl för projektet En intressant uppföljning att göra är att jämföra de pengar som sattsats i projektet med värdet av de energibesparingar som uppnåtts. Projektet har haft en budget på 3,2 milj kronor samt en tillkommande budget på 0,4 milj kronor för energikartläggningar i lanthandlar, d v s totalt 3,6 milj kronor. De energibesparingar som uppnåtts genom projektet uppgår till kwh. Med ett genomsnittligt energipris på 1 krona per kwh har projektet åstadkommit besparingar motsvarande 6,1 milj kronor per år för företagen. Med andra ord så har varje satsad krona genererat en besparing på 1,7 kronor per år. Tids nog hade de aktuella företagen sannolikt genomfört dessa investeringar ändå, utan projektet. Annan information tränger ned till företagen och medvetenheten ökar kontinuerligt, tillsammans med ekonomiska styrmedel som gör det lönsamt att agera. Om projektet, som en ren gissning, har tidigarelagt dessa åtgärder med 3 år så blir effekten att 3,6 milj i satsade medel gett besparingar motsvarande 3 x 6,1 milj kronor, d v s 18,3 milj kronor. 1 satsad krona har i så fall genererat en besparing på 5 kronor. Projektbudget Energibesparingar Total energibesparing om 3 års effekt 3,6 miljoner kr 6,1 miljoner kr/år 18,3 miljoner kr 29

30 Uppföljning av horisontella mål Jämställdhet Enligt projektplanen: Projekten ska belysa och fånga upp de möjligheter och hinder som finns i dessa frågor. Uppföljning: Könsuppdelad statistik från företagsbesöken har tagits fram och rapporterats löpande. Statistik på hur många kvinnor och män som nåtts av projektet har tagits fram. Resultatet visar att det är en stor andel män. Andel kvinnor och män som deltagit vid företagsbesök Miljö Enligt projektplanen: Miljöaspekter ska vägas in i alla kommande insatser som kan bli ett resultat av dessa projekt. Projekten kommer på sikt att ha god påverkan på miljön. Uppföljning: Miljöaspekter har löpande vägs in i alla åtgärdsanalyser som konsulter upprättat. De energibesparingar som identifierats genom projektet har en god påverkan på miljön och är ett viktigt skäl till varför projektet bedrivits. Åldersintegration Enligt projektplanen: Projekten kommer att rikta sig mot alla åldersgrupper och ser det som en viktig aspekt att utforma kommunikationen på ett sätt som attraherar alla grupper i samhället. Uppföljning: Ingen urskiljning på ålder har gjorts vid urval av företag. Projektens kommunikation har riktats mot företag generellt utan särskiljning eller särskild anpassning med hänsyn till ålder, kön eller annan etnisk bakgrund. 30

31 Utvärdering Energikonsulternas utvärdering De konsulter som anlitats för projektet fick vid slutseminariet göra sin egen utvärdering av projektet utifrån en fem-gradig betygskala där 5 är högsta betyg. Energikonsulterna diskuterade vid slutseminariet utifrån dessa frågeställningar: Vad tar vi med oss till det fortsatta arbetet? Vilka erfarenheter bör vi dela med oss till andra (som vill göra ett liknande projekt)? Vad har varit bra och vad har varit mindre bra? Följande saker lyftes fram: - Konsulterna gillar projektidén och tycker att det varit ett bra projekt. - Konsulterna är mindre nöjda med sin egen prestation och responsen hos företagen. Många konsulter uttrycker att de hoppats på fler företagsbesök och framförallt fler beställningar på energikartläggningar. 31

32 - Konsulterna känner frustration över att det är så trögt och efterfrågar ofta starkare styrmedel för att energiarbetet ska komma igång på allvar, gärna stärkt miljötillsyn och att vi tydligare hotar med miljöbalkens krav. - Det var för många små företag bland de företag som listats som projektets målgrupp. Dessa har inte behov av energikonsulter och energikartläggningar, utan det hade varit bättre om kommunernas klimat- och energirådgivare kontaktat dessa för rådgivning direkt. Ett bättre urval av företag hade varit bra. - Det hade varit värdefullt om konsulterna kunnat få uppgift om företagens energianvändning i förväg. - Morötter viktigt och att lyfta fram goda exempel, såsom Dalapiloter. - Konsulterna behöver bli bättre på försäljning och på att kommunicera nyttan med möjliga besparingar. - I nästa steg behövs träffar med företag som vi besökt för att diskutera genomförande och ge råd och tips. Mindre företag med likartade utmaningar bör föras samman och ges ett samlat stöd. - Konsulternas arbete har underlättats av om det varit högre kvalitét på uppgifterna i företagslistorna som de fick, främst avseende kontaktpersoner. Det har tagit mycket tid för konsulterna att nå rätt person på företagen. - Eventuellt kan en säljinriktad person ringa företagen först och därefter koppla in en energikonsult. - Företagen blir kontaktade av många försäljare och är inte alltid välkomnande mot ännu en person som uppfattas som en försäljare. - Konsulterna har flera gånger råkat ut för att tillsynspersonal från kommunernas miljökontor har varit på besök och gett accept på det energiarbete som företagen presenterat, samtidigt som konsulterna ser att det håller en allt för låg nivå och att många enkla åtgärder kvarstår. Konsulter upplever att det beror på bristande kunskap hos miljötillsynspersonalen och ser detta som ett hinder som snabbt behöver åtgärdas. - Många konsulter betonar värdet av gemensamma träffar med andra konsulter för att utveckla sitt eget arbete. - Energicheckarna är ett viktigt redskap och det bör vara flexibelt hur dessa kan användas när det gäller kartläggning och åtgärder. - Projektet har startat en projekt hos många små företag som ger effekt längre fram. Behövs längre tidsaxel för projektet så att de hinner/kan ta emot stödet. - Konsulterna uppfattar att de arbetar mot samma mål och tjänar på att samarbete, hellre än att främst se sig som konkurrenter. 32

33 Projektledarens utvärdering Följande slutsatser är projektledarens: Konsultmedverkan och uppdragsform - Det har varit ett stort intresse att medverka i upphandlingen och projektet. Projektet uppfattades som nytt grepp och förmånligt, så det är inte svårt att anlita uppdragstagare. - Dynamiken med många konsulter har varit värdefull och gett utrymme för lärande - Fyra konsulter slutförde av olika skäl inte uppdraget. Det har varit kostsamt för projektet att ersätta dessa eller att kosta på utbildning/introduktion utan att få uppdraget utfört. Det innebär också att det finns en eller ett par kommuner där alla företag inte blivit kontaktade. - Avtalets ersättningsform behöver klargöras och renodlas bättre. Antingen kan ersättning utgå i form av ackord för de företag som besöks, eller så ska ersättning även utgå för den tid konsulterna lägger på att kontakta företag. - Resekostnaderna har blivit förhållandevis stora i projektet även om det i avtalet fanns en gräns för hur stor dessa fick vara. Krav på att samordna företagsbesök för att minska resandet borde kunna ha ställts. Klimat- och energirådgivares mederkan - Det har varit svårt att få med kommunernas klimat- och energirådgivare i satsningen. Det verkar finnas ett motstånd mot att bedriva uppsökande verksamhet i SME. Dessa kan dock hjälpa till att koppla ihop energikonsulterna med intresserade företag och att anordna företagsträffar. Att få kontakt med företagen - Det har varit ett tidsödande ringande för energikonsulterna att nå rätt person på företagen, det är dock svårt att få fram bättre listor. Projektet hade kunnat skala bort fler företag redan från start. - Uppdragsgivare har stor betydelse för om man lyckas få företagen intresserade vid den första kontakten. De konsulter som lyckats bäst med att väcka intresse har presenterat sig som att de ringer på uppdrag av landshövdingen. Att energikonsulterna uppfattats som en försäljare bland alla andra är en viktig erfarenhet att ta med i det fortsatta arbetet. Av den anledningen kan det vara bättre att försöka jobba genom företagens egna kontaktvägar. Marknadsföring - Det vykort som skickades med hälsning från landshövdingen var ett förhållandevis enkelt sätt att ge alla företag en chans att ta del av det stöd som projektet erbjöd, men få eller inga företag kontaktade en energikonsult med anledning av dessa. - De mässor som projektet medverkade vid gav inte heller de några direkta napp från företag. Att sälja in energikartläggningar hos företagen - Power-point-presentaitonen var välriktad och värdefull, men vid många företagsbesök passar det bättre med endast ett muntligt samtal. 33