Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande

Transkript

1 Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Anders Gudmundsson, Ergonomi och aerosolteknologi, LTH

2 Bakgrund - allmänt Städare är en stor arbetsgrupp (enligt SCBs yrkesregister fanns städare 2012) som utses för många väldokumenterade riskfaktorer, exempelvis stor fysik belastning och hantering av kemiska produkter. Applicering av rengöringsmedel med hjälp av olika spraymetoder har ökat eftersom spray har fördelar som färdig och precis dosering, snabb och jämn applicering. Å andra sidan erhålls en aerosol som kan ha negativa hälsoeffekter En fördel med sprayning som appliceringsmetod kan vara att belastningen på kroppen i form av rörelser och muskelbelastning i armar och händer minskar. Repetitivt tryckande på en sprayflaska skulle å andra sidan kunna medföra risk för handbesvär.

3 Bakgrund epidemiologiska studier Många epidemiologiska studier har visat att städare har hög förekomst av luftvägsbesvär och att arbetet kan medföra att astma utvecklas (Lillienberg et al., 2012). Zock et al. (2007) har utifrån en longitudinal studie i 10 olika europeiska städer av 3500 människor, som utfört städ- och tvättuppgifter, visat att relativa risken för astmasymptom var ca 1.5 för personer som minst en gång per vecka använt rengöringsspray samt ca 2 ggr större för personer med astma som använt sprayer minst 4 gånger per dag.

4 Projektidé Noggranna och mer specifika studier behövs för att kunna kartlägga och bestämma exponeringen så att effektiva insatser kan genomföras för att minska exponeringen och minska de negativa kortsiktiga- och långsiktiga hälsoeffekterna.

5 Utmaningar Många tillfälligt höga exponeringsnivåer. Komplex kemisk sammansättning. Finns en stor mängd produkter. Vilken är mest relevant att studera? Rekrytera företag och städare som vill delta, ägandeförhållande som t ex entreprenad, pressade tidsscheman. Kommunikation mellan forskare och städare som t ex språk, socialt avstånd, första gången städare möter forskare och kanske vill vara till lags och ändrar beteende.

6 Projektplanen DEL 1 enkät: kartlägga användandet av rengöringssprejer bland städare samt självrapporterade besvär från ögon, luftvägar, muskler och leder. DEL 2 laboratoriestudier: i kammare studera exponeringen för partiklar och gaser vid användning av sprejer och jämföra med andra städmetoder. DEL 3 humanexponeringar: i kammarstudie med frivilliga städare - förekomsten av akuta besvär från ögon och luftvägar samt förändring av t ex biomarkörer i samband med sprejning och andra städmetoder. - studera den ergonomiska belastningen vid sprejanvändning och andra städmetoder.

7 Förväntade resultat Projektet ska bidra med kunskap och praktisk erfarenhet så att städares arbetsmiljö kan förändras för ett minskat upptag av rengöringskemikalier i luftvägarna med bibehållen eller förbättrad belastning på rörelseorganen.

8 Enkätundersökning Stora, medel och små företag samt stora organisationer 77 % använder spray Större andel känner av något symptom när de använder spray ( näsa, hals eller ögon ) jämfört med när de inte använder spray.

9 Av de som har något symptom vid sprayning, vilka symptom har de? Svarsalternativ: aldrig, sällan, ofta, alltid Summa av ofta och alltid: (en städare kan ha flera symptom) Näsa: 43 % Hals: 35 % Ögon: 21 % Hosta: 24 % Svårt att andas: 13 %

10 Karaktärisering av luftexponeringen Produkt Andel luftburet ± SD(%) Partikel/gas förhållande (%) Fönster ± Fönster ± Universal ± Universal ± Badrum ± Badrum 2* 20.2 ± Olika sprayer avger olika mycket luftburna gaser och partiklar. Här finns en potential att minska exponeringen!

11 Humanexponering i kammare

12 Studieupplägg 11 städare och 8 kontroller utför hotellbadrumsstädning Varje forskningsperson genomför samma arbete med tre olika metoder vid olika tillfällen: - spray och mikrofiberduk - skum i mikrofiberduk - förfuktade mikrofiberdukar Varje forskningsperson är sin egen kontroll.

13 Studieupplägg- exponeringen Kemikalier Flyktiga gaser Luftburna partiklar Spray ja ja ja Skum i duk ja ja mycket lite Förfuktade mikrofiberdukar nej nej nej

14 Resultat från förtest, totalt 8 personer. Självrapporterade nässymptom. Ökande spraydos

15 Preliminära resultat från humanexponeringarna Självskattade symptom Näs och lungfunktionsmätningar Ögonmätningar/tårfilmen Biomarkörer i blod, näslavage och utandningsluft

16 Arbets- och miljömedicin Syd Mätning av den fysiska arbetsbelastningen Syfte: jämföra den fysiska arbetsbelastningen vid städning med trasa/spray med belastningen vid städning med bara trasa Metod: trasa/spray: 8 cykler (ca 30 min) paus ca min bara trasa: 8 cykler (ca 30 min)

17 Arbets- och miljömedicin Syd Huvud, framåtböjning, medianbelastning (grader) 23 grader (trasa) 21 grader (spray/trasa)

18 Arbets- och miljömedicin Syd Muskelansträngning höger underarmsmuskulatur, toppbelastning (procent av maximal förmåga) 37% av maximal förmåga (spray/trasa) 32% av maximal förmåga (trasa)

19