Nothing about us without

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nothing about us without"

Transkript

1 Nothing about us without Att leva inte dö- i Norden Att komma med en lösning; hur att få ner de höga dödstalen kanske inte är så komplicerat och svårt? Om man utgår ifrån faktorer som förlänger människors liv oavsett man är narkoman eller ej? Sjukvård, försörjning, bostad, en livssituation där man inte behöver utsätta sig för risker? Om man gör det riktigt enkelt för sig så rapar man det politiskt korrekta mantrat att vården måste bli bättre! Ja för om människor inte knarkar, då dör de ju inte av knark Problemet är bara att det bygger på en föreställning om att alla som använder narkotika glatt skulle kasta sig in i vård och behandlingsprogram bara de blev bättre och sen skulle vi ha vårt narkotikafria samhälle. Det här har jag hört till leda. Det är en våt dröm för vissa, som aldrig någonsin kommer att slå in av så många anledningar.. Vad är det egentligen för vård man väntar sig ska dyka upp? Det finns bara ett sätt att helt sluta använda narkotika och det är att sluta använda den! Man kan få stöd i olika former, man kan använda läkemedel, man kan underlätta drogfrihet genom att fysiskt vistas där man inte har levt som narkoman, och alltså inte har triggers eller kontakter, man kan få hjälp genom olika metoder; KBT eller stödgrupper typ tolvstegsrörelsen. Men det primära är att vården slutar inte åt mig. Det måste jag göra själv. Så den här blinda förtröstan på vård och behandling är inte realistisk! Sen finns det människor som detta med vård och behandling inte kan appliceras på! Ska de lägga sig och dö, eller vad? Det finns en stor grupp människor som inte vill lägga av. Och det

2 finns de som inte kan. Det kommer alltid att finnas människor som använder narkotika, oavsett vad vi som samhälle tycker om det. Det kan man förhålla sig till på olika sätt. Antingen kan man göra som vi gör i Sverige; dvs man bestämmer sig för att man inte vill att det ska vara så, och sen utvecklar man modeller som utgår ifrån att vi ska försöka få alla att sluta så att samhället och medborgarna är som vi vill att de ska vara. Man ger insatser som är villkorade mot drogfrihet. Man exkluderar och kriminaliserar dem som inte passar in i utopin det drogfria samhället. Så ja jag är även övertygad om att vår lagstiftning sekundärt bidrar till att vi som använder narkotika inte överlever - därför att den fjärmar oss narkomaner ifrån samhällsinsatser som håller människor vid liv. Naturligtvis färgas synen på oss som kollektiv av att samhället har kriminaliserat oss. Och det i sin tur påverkar hur de insatser vi erbjuds är utformade. Om du tror att sjukvård som ges till en kriminell narkoman ser likadan ut som den sjukvård en vanlig Svensson erbjuds; tänk igen! Vi söker inte gärna vård därför att vi vet hur det blir. Det spelar ingen roll vad det är vi söker för fokus kommer i alla fall att läggas på att vi använder narkotika. Att söka hjälp då man har ont? Med argumentet att vården inte vill medverka till missbruk nekas smärtlindring. Min egen erfarenhet är att det är vanligare än att man faktiskt får adekvat hjälp då det gör riktigt ont. Så varför ska vi gå dit när det som sannolikt händer är att man får åka hem igen, utan att ha fått någon hjälp värd namnet och med en upplevelse av att ha blivit kränkt? Naturligtvis är det skillnad att söka hjälp om du i vårdgivarens ögon är kriminell eller ej. Och det är de uttryck denna skillnad tar sig, då insatserna erbjuds oss, som gör att vi ofta inte söker eller efterfrågar dem.

3 Vad tror du? Bidrar det till att människor inte överlever om man erbjuder hälso och sjukvård under sådana former att människor inte vill ha den? Tror du att man är mindre benägen att lägga pengar i budgeten på dem man betraktar med mindre medkänsla och större förakt t ex en grupp vars problem kommer sig av deras kriminalitet? Jämfört med en grupp vars problem kommer sig av sociala och medicinska faktorer? Det tror jag! Jag tror det påverkar anslag till individstödet hos socialtjänsten och till beroendevården i stort. Och vad jag framför allt tror är att det stryper anslag till de insatser mina vänner behöver NU, medan de är kvar i sitt problematiska bruk. Mer om det senare. Från dem som anser att vår narkopolitik är bra och att repression fungerar brukar det ofta lyftas att det råder samförstånd om den svenska narkotikapolitiken. Man är så himla överens om allting. Och det är konstigt, tycker jag, att man inte ser att just detta samförstånd är ett jätteproblem. Att vara helt överens. Att inte diskutera fakta som motsäger den egna tron, att inte ens ta till sig vetenskap som visar något annat än det man själv avser? I min värld är det en rätt träffande beskrivning av en sekt. Och ja, jag tycker nog att vår narkotikapolitik i många stycken är sekteristisk. Och att det är så talande, att de som vill ha det som det är och som avfärdar oss som ser andra vägar än straff och förbud som drogliberala de argumenterar hela tiden utifrån ett moralistiskt perspektiv. De tycker och de tror och de moraliserar. Medan de som ser kritiskt på den förda politiken i mycket högre utsträckning stödjer sig på vetenskap och evidens. Vad säger det? Idag satsas ca 75%, av de pengar som avsätts för sådant som är kopplat till narkotika, på polis och rättsväsende. Ca 24% får

4 sjukvården. EN ynka procent, eller om det var en halv, satsas på sådant som skulle hjälpa oss att hålla oss vid liv under tiden vi fortfarande knarkar, dvs skademinimering. Siffror från sociologiprofessorn Ted Goldberg och jag kan ha missat med någon procentdel men relationerna ser ut som ovan. Ett mer konkret exempel på hur lagstiftningen faktiskt medverkar till att människor avlider är då någon överdoserar på narkotika i sina kompisars sällskap, eller i ngn annans hem. Eftersom det egna bruket är ett brott, så kommer ofta polisen då man ringer 112 efter ambulans. I en lägenhet där någon tagit en överdos finns det ofta någon som har narkotika eller kanske efterlysta personer. Detta gör att man bland brukarna drar sig för att ringa efter hjälp åt en medvetslös kompis. Man prövar olika hemsnickrade sätt alla verkningslösa- istället. Duschar kompisen i kallt vatten, örfilar honom etc etc; I bästa fall!! I värsta fall släpar man bara ut personen så att han inte ska kunna sättas i samband med adressen man befinner sig på. Vi försöker att utbilda alla brukare vi träffar, att alltid ringa men att säga till larmpersonalen att de har en kompis som slutat andas och blivit blå om läpparna utan att nämna överdosen för att slippa polisbilen. Men vi når inte alla. Vad tror du? Medverkar de här förhållandena till att fler avlider? Hur smart tänkt är det att en unge som experimenterar med t ex cannabis, och åker dit hamnar i polisregistret vilket betyder att han inte får jobb under de fem år registreringen varar, sen döms han till böter som hamnar hos kronofogden vilket blir betalningsanmärkning eftersom han inte kan betala - vilket betyder att han inte får en bostad och allt detta i samband med att han just upptäckt det roliga med droger. Verkligen bra timing och riktigt fiffigt tänk.

5 Och vad har det egentligen för värde att polisen jagar trasiga nedgångna narkomaner med kissprovsburkar för att bötesfälla dem? Vad kommer det för gott ur det? Jag vill minnas att argumentet för att kriminalisera det egna bruket handlade om värdet av att upptäcka missbruk tidigt och erbjuda vård det är ju inte riktigt så det går till bara.. En stilla undran har jag. Om det är så att kriminaliseringen innebär att människor i högre grad får hjälp hur kommer det sig att vi klarar av att hantera alkoholister utan att göra dem till brottslingar? Om det nu är en så effektiv metod. Borde vi i så fall inte följa samma koncept där? Det skulle ju gå att göra det till ett brott att ha över en viss procent alkohol i blodet. På så sätt kan ju vin och finsmakarna fortfarande avnjuta ett glas vin till maten. Signaler skulle det också skicka, och det gillar vi ju i Sverige! Förtydligar; jag förespråkar INTE att man skulle göra mot alkoholister vad man gör mot oss. Det var en tankelek. MEN- Ibland får jag för mig att vi värderar politiskt korrekta signaler mer än vissa människors liv. Jag har varit narkoman i 27 år och jag har aldrig någonsin varit med om att jag eller ngn av mina bekanta fått tillgång till vård via ett polisingripande. Däremot har vi fått ytterligare böter som samlat sig hos kronofogden och som gjort den redan så långa vägen tillbaka ännu lite längre- det är också en följd av kriminaliseringen. Jag tycker också att det är helt galet att blanda ihop narkomanvård, kamp mot brottslighet, och rättskipning. Polisen ska bekämpa brott. Inte vara inne och pilla i våra vårdkontakter. Och vad tror du? Avspeglar det sig i dödstalen i hur hög grad människor tvingas leva som utslagna. Utanför den samhällservice som ni övriga tar för given.

6 Polisen däremot, de registrerar ju varje u- prov som ett uppklarat narkotikabrott, så de har kanske glädje av lagstiftningen på det viset. Istället för att försöka tvinga och straffa folk att förändra sina liv så kan man förhålla sig på ett annat vis. Man kan möta människor där de befinner sig i livet istället för att försöka få dem dit där man tycker att de borde vara. Det är harm reduction, ett synsätt som utgår ifrån människans nuvarande livssituation och hjälper henne just där. Och det är så jag är övertygad om att dödstalen måste bekämpas; med insatser som når människor där de befinner sig i livet, som inte moraliserar, som inte är villkorade och som ger den hjälp som individen vill ha och behöver just nu! Är du injektionsnarkoman? Ja då behöver du sterila sprutor för att inte drabbas av dödliga blodburna smittor som hiv och hepatit c. Det är ju löjligt självklart. ÄNDÅ har vi bara den servicen i Skåne, Stockholm och Kalmar! Man kan ju fråga sig om GBG är en hepatit c fri zon? Eftersom de inte verkar behöva sprutbyten? Naturligtvis är det inte så. Men så här blir det, då man blandar ihop sjukvård och narkotikapolitik och sätter politiker att fatta detaljbeslut om sjukvård. Sprutbyte är smittskydd, rimligen ska insatsernas utformning avgöras av infektionsspecialister dvs läkare. Men nähä då! Politiker med ambition om att bli omvalda- bjuds då det handlar om narkomaner- in att besluta på detaljnivå. Vem skulle vilja att styrande politiker avgjorde hur ett sjukt hjärta ska behandlas? Om medicin ska användas eller om man ska bota det på annat vis? Gissningsvis väldigt få. Då det handlar om oss narkomaner gör de just det. Har åsikter och om huruvida vi ska få mediciner, har synpunkter på i vilken omfattning och hur det ska gå till, ner på detaljnivå.. Hur vårt

7 smittskydd ska vara organiserat är beslutat av politiker. OM vi ska få skydda oss mot smitta ja det bestämmer politikerna i kommun och landsting! VRFÖR får de fatta beslut på den nivån då det handlar om mig och mina vänner och den vård som är avsedd för oss? Varför är det de och inte smittskyddsläkare som ska besluta om hur vårt smittskydd ska vara ordnat? Det finns överväldigande stöd och evidens för just sprutbyte. FN organisationerna, EMCCDA, Värdsbanken, Internationella Röda Korset alla de förespråkar sprutbyte och naturligtvis stödjer de sig på evidens. Jag är övertygad om att ifall det vore sakkunniga som fattade besluten, inte politiker, då skulle vi inte ha dessa idiotregler som idag hindrar den grupp injektionsnarkomaner som sannolikast ännu inte är smittad, från att använda sprutbytet, dvs smittskydd för injektionsnarkomaner. Är du under 20 år är du inte välkommen. Detta trots att man vet att ett injektions missbruk startar nånstans vid år och ett till två år därefter har man sannolikt fått hepatit c via en bekants sprutor. Smart tänk, att man under de första åren av en injektionsnarkomani då man sannolikast fortfarande är osmittad, inte kan skydda sig mot smitta! I alla fall ett strålande exempel på hur man INTE erbjuder den hjälp människor behöver, utifrån den situation där de nu befinner sig, och hur fel det blir då människor utan erforderliga kunskaper beslutar om sådant de inte behärskar.. Och varför ska det vara så eländigt komplicerat? Man byter en smutsig spruta mot en ren spruta? Inte direkt rocket science. Så; naturligtvis överlever jag sannolikare om jag inte smittas med hep c och hiv I Stockholm som bara haft sprutbyte i ett år har ca 7% av injektionsnarkomanerna HIV. Vad gäller hepatit c så bär ca 80-90% av injektionsnarkomanerna på antikroppar. Av dessa läker 20% ut infektionen själva, medan de övriga får en aktiv hepatit c infektion som måste behandlas medicinskt till

8 väldigt höga kostnader (en utav de dyraste läkemedelsbehandlingar vi har i svensk sjukvård) och för en del med svåra biverkningar och relativt långa behandlingstider; 3-6 månader. (I övriga Europa där det som regel finns möjlighet att hålla sig med rena sprutor är siffran för hepatit c förekomst ung halverad) En väldigt enkel åtgärd för att minska döden i överdoser vore att göra Naloxon (=antidot mot opiater, det man ger på sjukhus då någon kommer in med en överdos) tillgängligt. Det borde finnas överallt där man kommer i kontakt med heroinister, inte minst borde heroinisterna själva vara utrustade med denna enkla livräddare. Det finns nässprej, det går inte att missbruka, det handlar bara om att utbilda heroinisterna i hur det ska användas. Vad ni än tror om oss narkomaner så vill faktiskt de flesta av oss leva så det borde vara en enkel match! I Norge har man begripit det här med harm reduction; där försöker man påverka heroinisterna att röka heroinet istället för att injicera, och där finns Naloxon att tillgå så den dag din kompis överdoserar kan du snabbt väcka honom. En annan självklarhet då man talar överlevnad; Konsumtionsrum! Ett konsumtionsrum är kort sagt en plats där injektionsnarkomaner under uppsikt av sjukvårdspersonal kan ta sin dos narkotika. Det finns t ex i Norge, Danmark, Schweiz, Tyskland och Kanada för att ta några exempel. Det tillhandahålls inget knark, och brukaren sköter applicerandet själv. Gm att personalen vet vad det är som konsumeras så vet man även vad att göra om någon tar en överdos. Utöver det så kan man få hjälp med infekterade sticksår och för många brukare är sprutbyte och konsumtionsrum den kontaktväg som finns in i sjukvården. Det är de som har det allra svårast som väljer att komma till dessa rum. De som är hemlösa och bokstavligt talat inte har någonting, inte ens en dörr att stänga om sig.

9 I Sverige har vi haft ett svart år Fler döda där narkotikan antas vara orsaken än på väldigt länge. På andra sidan Öresund är det motsatt situation. Dödligheten sjunker och är den lägsta på många år. I de danska konsumtionsrummen har en bra bit över 100 överdoserade narkomaner väckts till liv förra året. Vad hade hänt om de istället för att befinna sig där sjukvårdspersonal och sjukvårdsutrustning fanns att tillgå, t ex suttit i en trappuppgång, i en källare eller på en toalett? Dvs de platser deras svenska vänner är hänvisade till. Ensamma? Ja inte hade alla överlevt, DEN saken är säker..ett enda konsumtionsrum i Vancouver, Canada har mellan haft 1400 överdoser vilka alla har räddats till livet. I Sverige hade vi rekordhöga dödstal Inte på tjugo år har så många människor fått sätta livet till.. Underhållsbehandling ska finnas för dem som har ett opiat ELLER opioidberoende. Idag exkluderas de som är beroende av syntetiska opiater, sk opioider, från denna vårdform. Socialstyrelsens föreskrifter är skrivna så att bara de som har ett beroende av heroin, morfin eller opium kommer ifråga. Samtidigt som vi vet att många har skiftat från opiaten heroin till att illegalt köpa syntetiska opioider tex subutex illegalt. Föreskrifterna behövs utvidgas och de hinder som finns i dem undanröjas. Blir man utskriven så återfaller så gott som alla. Med därtill hörande höjda dödstal. Man borde inte kunna skrivas ut från en behandling som man behöver! Det är ett dåligt argument att hänvisa till läkaransvar och medicinska risker för dem som har problem med sidomissbruk. Argumentet håller inte eftersom risken vid en utskrivning alltid är större. Naturligtvis är det farligare att utan sjukvårdskontakt blanda heroin och andra droger, än att vara i ett metadonprogram och ha ett sidomissbruk. Det finns dem som inte riktigt tål de preparat som erbjuds, dvs buprenorfin och metadon. En liten andel får avvikelser på EKG som i värsta fall gör att läkarna inte vill bevilja behandling mot heroinberoendet. Dessa patienter borde ha

10 möjlighet att få ngt annat preparat (EKG förändringarna är kopplade just till metadon och buprenorfin) Åt dessa patienter borde man erbjuda Morfin depot t ex som man gör i andra länder Åt dem som prövat både buprenorfin och metadon men inte fått det att fungera borde man ge en möjlighet att få underhållsbehandling med apoteksheroin dvs diacetylmorfin. Så gör man t ex i Danmark, Storbritannien, Tyskland och för att ta ett par exempel. Med goda resultat. För oss brukare är det väldigt svårt att förstå vad motståndet mot utvidgad underhållsbehandling med just apoteksheroin består i. De olika preparaten har fler likheter än skillnader. Den största skillnaden är halveringstiden dvs hur länge effekten sitter i. Den är väsentligt kortare hos heroin och gör att man istället för en dos per dag skulle behöva tre. Men det är ju bara teknikaliteter. Man brukar hävda som försvar för vår narkotikapolitik att Sverige förhållandevis har färre unga som prövar narkotika. Vad man INTE säger är att vi trots detta har en högre förekomst av injektionsnarkomaner per capita än t ex Holland, vars narkotikapolitik ofta brukas ange som avskräckande exempel. Eller att dödligheten hos våra narkomaner är ungefär den dubbla jmf med EU- snittet. Vad säger då det? Jo det talar om för mig att vi är jävligt dåliga på att ta hand om dem som trots allt provar, och grymt effektiva på att slå ut folk och därmed medverkar vi säkert till de höga talen för injektionsnarkomani. För att inte tala om de sorgliga dödstalen. Själv tycker jag inte att en politik med så många döda som resultat är något att vara stolt över och jag tar sådana formuleringar jävligt personligt; man är stolt över ett system i vilket mina vänner inte överlever. Vad jag tycker om det, ja det kan ni säkert gissa!

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Sprutbytet i Umeå Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Öppnade 3e september 2018 Organisation Under infektionskliniken Sjuksköterskor från både infektion och beroendepsykiatrin Kurator

Läs mer

Sex berättelser från oss som verkligen vet vad vi talar om SUBSTITUTIONSBEHANDLING RÄDDAR LIV

Sex berättelser från oss som verkligen vet vad vi talar om SUBSTITUTIONSBEHANDLING RÄDDAR LIV Sex berättelser från oss som verkligen vet vad vi talar om SUBSTITUTIONSBEHANDLING RÄDDAR LIV JAG HAR UNDER HELA MITT LIV LIDIT AV FLERA DIAGNOSER och min största problematik har varit ångest i olika former.

Läs mer

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK 01. NARKOTIKAPOLITIKEN SKA BASERAS PÅ KUNSKAP OCH HUMANITET Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och

Läs mer

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson SPRUTBYTE I VLL Gunilla Persson 181025 Hur gör våra grannländer? Norge: har haft försäljning av sprutor och kanyler på apotek sen 1978 Sprutbytesbussen 1988 Sprutbytescenter vid lågtröskelmottagningar

Läs mer

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- En undersökning om substitutionsbehandling

Läs mer

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson smittskyddsdagen

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson smittskyddsdagen SPRUTBYTE I VLL Gunilla Persson smittskyddsdagen 181004 Hur gör våra grannländer? Norge: har haft försäljning av sprutor och kanyler på apotek sen 1978 Sprutbytesbussen 1988 Sprutbytescenter vid lågtröskelmottagningar

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Du kan minska din risk för överdos och rädda liv

Du kan minska din risk för överdos och rädda liv Du kan minska din risk för överdos och rädda liv Samtalsstöd för att informera om överdosrisker med opioider Om samtalsstödet till dig som ska hålla i samtalet Det här samtalsstödet är för dig som i ditt

Läs mer

35 Svar på skrivelse från Miljöpartiet (MP) om att införa Naloxon nässpray som behandling i beroendevården i Stockholms län HSN

35 Svar på skrivelse från Miljöpartiet (MP) om att införa Naloxon nässpray som behandling i beroendevården i Stockholms län HSN 35 Svar på skrivelse från Miljöpartiet (MP) om att införa Naloxon nässpray som behandling i beroendevården i Stockholms län HSN 2018-0685 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0685 Hälso-

Läs mer

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet

Svensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabisvännernas debattmetoder Massiv aktivitet på nätet Övertygelse + konspirationstänkande

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning

Läs mer

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89:So18

Motion till riksdagen. 1988/89:So18 Motion till riksdagen 1988/89:So18 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (båda mp) med anledning av skr. 1988/89:94 om försöksverksamheten inom hälso- och sjukvården med utdelning av sprutor och kanyler

Läs mer

Substitutionsdroger. lösning på ett komplicerat. arbete vid Göteborgs universitet, anser att polariseringen

Substitutionsdroger. lösning på ett komplicerat. arbete vid Göteborgs universitet, anser att polariseringen Substitutionsdroger Underhållsbehandling av heroinberoende har mött starkt motstånd, främst från folkrörelser, men även från delar av socialtjänsten. Dessa har i sin tur beskyllts för att vara moraliserande

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

niklas.karlsson@smi.se

niklas.karlsson@smi.se Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Övergripande målsättning, bl.a., Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion (i Sverige) ska halveras till 2016 7 preventionsgrupper Personer

Läs mer

Lär dig rädda liv med naloxon. Information om opioid-motgiftet naloxon

Lär dig rädda liv med naloxon. Information om opioid-motgiftet naloxon Lär dig rädda liv med naloxon Information om opioid-motgiftet naloxon Viktigt att veta om naloxon Den här informationen är till dig som riskerar att överdosera opioider riskerar att se någon annan överdosera

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk

Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Sprutbyte i Stockholm -en preventiv verksamhet för personer i aktivt injektionsmissbruk Martin Kåberg Infektionsläkare Projektansvarig för sprutbytet i Stockholm Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28 Tid: 2015-03-10 13:00-16:20 Plats: Sal A, Regionens hus 23 Dnr LJ 2013/ 1629 Sprututbytesprogram vid infektionskliniken, länssjukhuset Ryhov, Region

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: Till Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: Till Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2011-01-19 Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: 08-508 14 019 Till Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

VADVARJE KILLE BÖR VETA

VADVARJE KILLE BÖR VETA Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Lågtröskelmottagningen i Norrbotten

Lågtröskelmottagningen i Norrbotten Lågtröskelmottagningen i Norrbotten Frida Jakobsson ST-läkare Infektionskliniken Innehåll Historik Sprututbyten i Sverige idag Syftet Norrbottens mottagning Utmaningar - framtiden Historik Första sprututbytet

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent

Läs mer

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom Debattören: Oljan medicinerade Andreas med två gånger om dagen och den gav effekt. De fysiska och psykiska problemen minskade, han kunde gå

Läs mer

Om drogrelaterade skador

Om drogrelaterade skador Den internationella legaliseringsdebatten Om drogrelaterade skador Att narkotikan hittills har varit illegal beror till stor del på att psykoaktiva substanser är potentiellt skadliga. Att väcka frågan

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun

Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Du jer l ä v v! själ Ställer du upp? Det är lätt att få tag på narkotika. Undersökningar i skolor visar också

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

En del läkare letar på Internet.

En del läkare letar på Internet. En del läkare letar på Internet. Jag har också varit med om att inta tas på allvar vid en addisonkris, samt blivit nekad av sos att åka ambulans. Här i småland och Kalmar skulle personalen verkligen behöva

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Narkotikapolitiken

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

LÄS MER! ALLT OM VARUMÄRKEN SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT.

LÄS MER! ALLT OM VARUMÄRKEN SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT. 200881_varuma?rken.qxd:TRADEMARKS-1.qxd 08-10-20 13.21 Sida 2 SER DU ALLA VARUMÄRKEN? VÄRLDEN ÄR FULL AV DOM! JA, VERKLIGEN! FÖRRESTEN, VI MÅSTE BESTÄMMA OSS FÖR HUR VÅRT VARUMÄRKE SKA SE UT. PONTUS, VI

Läs mer

Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker

Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker SIDAN 1 Författare: Benni Bödker Vad handlar boken om? Boken handlar om den föräldralöse pojken Marko. Han bor tillsammans med gruppen Gamma som jagar brottslingar. När Markos föräldrar dödades av bankrånare

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

SOCIALSTYRELSEN (6)

SOCIALSTYRELSEN (6) 2018-04-17 Dnr 4.1-10732/2018 1(6) Rättsavdelningen Camilla Damell camilla.damell@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37)

Läs mer

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Datum 2013-05-22. Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande av sprututbyte i Uppsala län

Datum 2013-05-22. Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande av sprututbyte i Uppsala län 3Jö Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Holm Kjell Datum 2013-05-22 Diarienummer NHO-2013-0076.33 Nämnden för hälsa och omsorg Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Användningen av opioider i VGR

Användningen av opioider i VGR Användningen av opioider i VGR John Sondell Karlsson, Koncernavdelning Data & Analys Jan Kilhamn, Läkemedelschef & vice ordf Läkemedelskommittén 2018-10-12 Dagens frågor Hur ser legal opioidanvändning

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5

Läs mer