EXPLOSIVT BETEENDE. Anna Hellberg

Transkript

1 EXPLOSIVT BETEENDE Anna Hellberg

2 Explosivt beteende av Anna Hellberg, leg. psykolog I denna artikelsamling om barn med explosivivt beteende ingår följande artiklar: Explosivt beteende, del Del 2: Sårbarheter och bristande regleringsförmågor... 8 Del 3: Förebygga och skapa tillgängliga lärmiljöer Del 4: Minna och leken med andra Del 5: Affektteorin och affektsmitta Del 6: Lågaffektivt förhållningssätt Författaren och Studentlitteratur 2

3 Anna Hellberg är legitimerad psykolog och blivande psykologspecialist i förskolepsykologi. Anna arbetar som förskolepsykolog i Trelleborgs kommun, med konsultation, fortbildning och utvecklingsarbete. Anna har skrivit boken Psykologi i förskolans vardag och arbetar med en ny bok för förskolepersonal som handlar om att skapa läkande förskolemiljöer för barn som utsatts för trauma och svåra påfrestningar. Författaren och Studentlitteratur 3

4 Explosivt beteende, del 1 En del barn har svårt att reglera sina känslor och att hantera både det som bubblar upp inuti dem och det som händer i omgivningen. I denna artikelserie berättar psykolog Anna Hellberg om barn med explosivt beteende, vad det innebär och hur man som pedagog kan hantera det. Foto: Shutterstock.com Explosivt beteende i förskolans vardag Som pedagog behöver man både ha förståelse för vad ett explosivt beteende hos ett barn kan handla om och strategier i stunden när ett kaosläge är ett faktum. Men framför allt behövs kunskap och självkännedom för att skapa hållbara och tillgängliga lärmiljöer där pedagogens eget förhållningssätt är medvetet och används för att förebygga, stödja och främja utvecklingen på bästa sätt. Detta inledande exempel illustrerar något som alla pedagoger inom förskolan möter då och då: Kajsa, fyra år, har svårt för förändringar och att ställa om sig till nya premisser och situationer. När krav som ställs går emot Kajsas idéer och hennes nuläge brukar det skapa stor frustration och ilska hos henne. Hon kastar sig ofta på golvet och skriker och gråter. Kommer motgången när hon är nära andra barn händer det många gånger att någon får ett slag eller en spark. Författaren och Studentlitteratur 4

5 Explosivt beteende, del 1 På förskolan blir det ofta svårt vid påklädning och andra rutinsituationer som innehåller olika krav på att göra saker i flera led, gärna med många personer på liten yta. Dessa situationer kan sluta med att pedagogerna får bära Kajsa från platsen för att försöka lugna henne vilket brukar leda till att situationen eskalerar ännu mer. Pedagogerna har provat att stoppa Kajsa när utbrotten kommer, och att prata med henne för att lugna henne, men det gör för det mesta allting värre. Ett arbete som ofta väcker känslor Barn som är explosiva och har svårt att styra sina känslor, impulser och beteende väcker starka känslor hos pedagoger, och förmodligen i högre utsträckning än andra barn. För de flesta är det en utmaning att arbeta med barn som får vredesutbrott, sparkar, slåss, tar strypgrepp, rymmer och förstör för sig själva. Ibland väcks nyfikenhet och intresse för barnet men ofta också ilska, oro, irritation, frustration eller ledsamhet. Det är inte heller ovanligt att pedagoger i arbetslaget reagerar och känner på olika sätt inför arbetet med barn som emellanåt har ett explosivt beteende. Explosiva beteenden och reaktioner märks ofta tydligt och påverkar ibland klimatet i barngruppen där andra barn kan känna sig rädda och utsatta. För arbetslaget ställs ofta samarbetet på sin spets. När pedagoger i ett arbetslag har olika syn på och förståelse för explosivt beteende visar det sig ofta i olika förhållningssätt till barnet. Ofta synliggörs värdegrunden ännu mer vid arbete med barn med explosivt beteende, och detta aktualiserar etiska frågor och frågor om barnsyn i arbetslaget. För alla barns skull är det viktigt att arbetet sker utifrån en genomtänkt förståelse för det enskilda barnets explosiva beteende. På så sätt kan barnet ofta få bättre stöd från de vuxna i konkreta situationer i förskolans vardag, situationer som är svåra för barnet att klara av på egen hand. Om man i arbetslaget känner att man kört fast kan det vara värdefullt att få handledning från en specialpedagog eller att få en kortare konsultation från en förskolepsykolog för att komma vidare. Faktorer som bidrar till ett explosivt beteende Det finns mycket kunskap om hur olika faktorer både i omgivningen och hos individen kan bidra till att ett utåtagerande eller explosivt beteende uppkommer. För barn med individuella sårbarheter och/eller riskfaktorer i hemmiljön får erfarenheterna i förskolan generellt ännu större betydelse för en positiv utveckling och god hälsa. Författaren och Studentlitteratur 5

6 Explosivt beteende, del 1 Riskfaktorer i förskolemiljön Längre fram i artikelserien kommer individuella sårbarheter som kan bidra till ett explosivt beteende hos ett barn, att beröras. Individuella sårbarheter behöver man förhålla sig till, men fokus behöver vara på hur man organiserar förskolemiljöer som i sig inte främjar eller upprätthåller explosiva beteenden. Hur förskoleverksamheten är planerad och organiserad spelar stor roll för alla barn i förskolan, men särskilt för de barn som bär med sig egna sårbarheter. Förskolan kan ha en skyddande inverkan, men förhållandena i förskolemiljön kan också utgöra riskfaktorer som bidrar till ett explosivt beteende. Dessa är till exempel: återkommande tillsägelser och skäll från de vuxna brist på vuxenmedverkan i lek och andra fria aktiviteter upprepade misslyckanden och negativa upplevelser bristande struktur i dagsprogram och annan planering oro och konflikter som ger osäkerhet och otrygghet i barngruppen. Riskfaktorer i hemmiljön Barn kommer till förskolan med olika förutsättningar från sin hemmiljö. Tidigt i livet möter barn omhändertagande som kan vara mer eller mindre lyhört. Det finns många faktorer i hemmiljön som spelar roll för hur barnet får möjlighet att utvecklas och må bra. Faktorer i hemmiljön som kan spela roll för att ett utåtagerande och explosivt beteende utvecklas kan vara till exempel att det finns våld i hemmet, missbruk, bristande och icke-lyhörd omsorg, konflikter och samspelssvårigheter. Bortsett från anmälningsskyldighet till socialtjänsten när man som pedagog känner oro för ett barn, behöver förskolans personal ha god kunskap om hur man på bästa sätt kan stödja barn när omsorgen hemma brister. Tillitsfulla relationer Ett barn som har kämpigt med att hantera och reglera sina känslor kommer att lyckas bättre när det finns en vuxen till hands som är trygg och som har en god relation till barnet. Att skapa tillitsfulla relationer till barn med explosivt beteende är därför väldigt viktigt. Relationen till ett barn som lätt frustreras och hamnar i känslointensiva lägen ställs ofta på prov. Barn som fungerar på detta sätt behöver därför ha Författaren och Studentlitteratur 6

7 Explosivt beteende, del 1 förstående vuxna i sin närhet, vuxna som ser vikten av att arbeta mycket med relationsbyggande. Att bemästra utmanande situationer, händelser och uppgifter går oftast bättre tillsammans med någon man kan lita på. Inga förhållningssätt eller strategier kan bli framgångsrika för barnet om relationen är dålig. En god relation är således grunden för arbetet. Värdegrund Den amerikanske psykologen Ross W. Greene säger att barn gör så gott de kan. När ett beteende ställer till problem handlar det inte om att barnet vill bete sig illa utan om att barnet där och då saknar förmågor att leva upp till de krav som situationen ställer. Därför behöver vi i förskolan hjälpa barnen genom att ställa krav på en sådan nivå att de går att leva upp till, och att de ger alla barn en möjlighet att lyckas, även barn med explosivt beteende. Arbeta vidare i arbetslaget Gå igenom och reflektera tillsammans kring var och en av nedanstående riskfaktorer: återkommande tillsägelser och skäll från de vuxna brist på vuxenmedverkan i lek och andra fria aktiviteter upprepade misslyckanden och negativa upplevelser bristande struktur i dagsprogram och annan planering oro och konflikter som ger osäkerhet och otrygghet i barngruppen Prata med varandra om hur dessa områden ser ut hos er. Vilka områden känns inte aktuella i er förskoleverksamhet och vilka vill och behöver ni utveckla? På vilka sätt? Vill ni reflektera ännu mer på djupet kring dessa frågor kan ni skriva ner era tankar var och en först och sedan gå igenom allas funderingar för respektive område. Ibland är det svårt att hålla isär sina egna tankar när diskussionen börjar direkt, och då kan det vara en bra strategi att fundera på egen hand först. Det kan man göra en kort stund i början av träffen eller på egen hand inför en viss avsatt tid. Referenser Greene, R. W. (2014). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Lund: Studentlitteratur. Författaren och Studentlitteratur 7

8 Explosivt beteende, del 1 Hejlskov El vén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2010). Barn som utmanar: barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. Författaren och Studentlitteratur 8

9 Explosivt beteende, del 2: Sårbarheter och bristande regleringsförmågor För barn med explosivt beteende beror svårigheten att tåla frustration och att styra sig själv ofta på individuella sårbarheter av olika slag. Psykolog Anna Hellberg berättar om vilka sårbarheterna kan vara och hur man lägger märke till och hanterar dem. Foto: Shutterstock.com Språklig sårbarhet Tal, språk och kommunikation genomsyrar läroplanen på olika sätt, och det mesta av det man gör i förskolan inbegriper språk och kommunikation. Språklig sårbarhet är ett brett begrepp som kan innefatta väldigt olika språkliga begränsningar. I språkpyramiden här intill (Edfelt, 2015) ses den språkliga utvecklingen i fem steg, med start nedifrån. Vissa barn som inte pratar så mycket är ändå otroligt kommunikativa, med kroppsspråk, tecken, gester, Författaren och Studentlitteratur 9

10 Explosivt beteende, del 2: Sårbarheter och bristande regleringsförmågor ögonkontakt och genom att hämta, visa och peka. Men när ett barn har svagheter när det gäller samspel och kommunikativ förmåga själva basen i språkpyramiden innebär det att förskolans vardag många gånger är en utmaning för barnet. Att inte kunna göra sig förstådd och kommunicera med omgivningen skapar för en del barn stor frustration. Både leken och andra aktiviteter kräver också att barnet har relativt välutvecklad språklig förmåga. Inom området språkliga förmågor kan sårbarheter inom tal och förmåga att uttrycka sig, förståelse, ordförråd, språkligt samspel och kommunikation, vara en stor belastning som tillsammans med andra belastningar resulterar i explosiva beteenden hos vissa barn. Impulsivitet För barn som i förhållande till jämnåriga har stark impulsivitet är det vanligt att ha svårt att hejda sina impulser och hindra sig från att säga eller göra vissa olämpliga saker. Att kunna vänta på sin tur eller på saker som ska ske inom en viss framtid kan också vara svårt; allt behöver ske nu! Impulsivitet kan också ta sig uttryck genom att barnet reagerar på alla intryck, stora som små. Aktivitetsnivå Om barnet har svårt att reglera sin aktivitetsnivå kan det märkas genom att barnet ofta går på högvarv, eller rakt motsatt har svårt att komma igång och upprätthålla lagom energi. För barn som alltid är på kan svårreglerad aktivitetsnivå yttra sig i rastlöshet och i ett behov av att pilla, röra och peta på saker i omgivningen. Barn som mer går på lågvarv och har svårt att upprätthålla en lagom aktivitetsnivå, kan ha ett mer dagdrömmande beteende som gör att barnet framstår som passivt och i en annan värld. En svårreglerad aktivitetsnivå kan vara en bidragande orsak till att det är svårt att styra sig och sina känslor, vilket kan leda till explosiva beteenden hos vissa barn. Bristande central koherens Förmågan till central koherens handlar om att kunna tolka, sortera och samordna information utifrån. Har man en stark central koherens brukar det inte vara svårt och krävande att navigera bland alla intryck och sålla bort sådant som inte är viktigt i stunden. Har man däremot en svag central koherens är det ofta lätt att istället fastna i Författaren och Studentlitteratur 10

11 Explosivt beteende, del 2: Sårbarheter och bristande regleringsförmågor detaljer och ha svårt att urskilja vilka intryck som är viktiga i det övergripande sammanhanget. Detaljfokus kan vara en tillgång i vissa sammanhang, men det medför ofta att omvärlden kan vara svår att begripa i ett så stort sammanhang som förskolan med alla intryck och händelser hela tiden. För barn med svag central koherens är det ofta extra energikrävande och tröttande med sammanhang, och lokaler med mycket input och intryck att navigera i. Svag central koherens kan därför bli en stor belastningsfaktor för barnet. Tolka sociala signaler och samspel med andra Att ha svårt att tolka sociala signaler och samspela ställer ofta till det på många sätt och i olika situationer i förskolans verksamhet. För de barn som har särskilt svårt att avläsa sociala signaler, ansiktsuttyck och känslouttryck hos andra och kanske också hos sig själv, visar sig ofta ha svårt att förstå och ta andras perspektiv, förstå konsekvenserna av sitt eget agerande och hur detta påverkar andra. Det är ofta klurigt att förutse andras reaktioner och vilka förväntningar, krav och regler som finns till exempel i den sociala leken med andra. När förmågan till turtagning och förståelsen för hur samspel fungerar brister leder detta ofta till frustration, konflikter och starka känslor. Det är inte ovanligt att sårbarhet inom socialt samspel är en stor belastningsfaktor för barn med explosivt fungerande. Annorlunda perception Perception handlar om hur vi uppfattar sinnesintryck. Sinnesintryck kan uppfattas på olika sätt och man kan till exempel vara mer eller mindre ljudkänslig. För de allra flesta skapar sinnesintrycken en sammanhängande bild av omvärlden. Men för vissa barn är upplevelsen och tolkningen av sinnesintryck så annorlunda och omfattande att dagen i förskolan blir väldigt krävande för barnet att navigera i. Det kan handla om över- och underkänslighet i olika sinnen, men även svårigheter att ta in information från olika sinnen samtidigt. Detta kan innebära att en aktivitet där man samtidigt både ska lyssna och hålla fokus med blicken, kan bli helt övermäktig och skapa stor stress för ett barn. Det är som att bli översköljd av intryck som inte går att sortera och skapa sammanhang i. Författaren och Studentlitteratur 11

12 Explosivt beteende, del 2: Sårbarheter och bristande regleringsförmågor Regleringssvårigheter Förmågan till självreglering det vill säga att kunna styra sina impulser, sitt beteende och hantera de känslor som väcks inombords utvecklas gradvis under de första åren i ett barns liv. För barn med explosiva beteenden är det vanligt att den egna regleringsförmågan inte utvecklas i samma omfattning som hos jämnåriga. Ett nyfött barn behöver vuxna som mest hela tiden hjälper till att reglera barnets olika tillstånd. Den vuxna vaggar, vyssar, sjunger, matar och byter blöja. När den vuxna hjälper barnet med reglering sker en samregleringsprocess. Den vuxna fungerar som barnets regleringsstöd när barnet inte har förmåga att på egen hand hantera intryck och känslor utan att tappa kontrollen över sig själv. Vuxna samreglerar genom att använda kroppskontakt, en lugnande röst och tydlig ton, liksom genom att sätta ord på vad som händer med barnet och andra människor i olika situationer. Genom samregleringen får barnet hjälp att hitta tillbaka till ett läge där det känner sig lugnt och avslappnat. När den vuxne samreglerar genom att finnas till hands för barnet och hjälpa till att förstå och tona in vad som händer, byggs barnets egna regleringsförmåga sakta men säkert upp. Att som vuxen vara ett regleringsstöd i förskolans verksamhet illustreras i följande exempel: Elaine och Anton leker att det finns spöken i ett närliggande rum på förskolan. Pedagogen Davit sitter på golvet där några andra barn leker och Elaine och Anton smyger mot rummet med spöken och ropar in försvinn, era dumma spöken. Varenda runda mot spökrummet avslutas med att de kommer tillbaka till Davit och ser livrädda och samtidigt uppspelta ut. Är det läskigt, Elaine? frågar Davit. Elaine nickar. Du ser lite förskräckt ut, säger Davit och tar Elaines hand och klappar den. Men det verkar spännande också. Du vet att det är snälla spöken vi har här, säger Davit. Strax efter är det dags för nästa spökrunda. Davit hjälper Elaine med de starka och lite skrämmande känslorna som leken väcker. På så sätt får Elaine hjälp att förstå sig själv och sina reaktioner och kan behålla självkontrollen. Davit hjälper Elaine genom att samreglera. Förutsättningar för att utveckla regleringsförmågan Vuxnas förmåga att vara ett bra regleringsstöd för små barn och att samreglera skiljer sig åt. Men barn har också olika medfödda förutsättningar för att utveckla den egna regleringsförmågan. Genetiska faktorer spelar in, som till exempel om barnet i sig självt är lättstressat och lättfrustrerat, eller mer lugnt och lättreglerat. Författaren och Studentlitteratur 12

13 Explosivt beteende, del 2: Sårbarheter och bristande regleringsförmågor Barn har alltså lättare eller svårare att utveckla den egna regleringsförmågan, men i tre fyra års ålder har många barn utvecklat en ganska god förmåga till självreglering, även om vuxenstöd fortfarande behövs då och då. Förskolan har en viktig roll i hur barns förmåga att hantera känslor och styra sina impulser utvecklas, eftersom många barn börjar på förskolan redan mellan ett och två års ålder. Omvandlingen som sker av regleringsförmågan från yttre (beroende av andras stöd) till inre (att den egna förmågan till självreglering utvecklas) är en mycket central uppgift i barnets utveckling, och explosiva beteenden går ofta hand i hand med en mindre utvecklad regleringsförmåga. Arbeta vidare i arbetslaget Gå igenom och reflektera tillsammans kring vart och ett av nedanstående områden: Finns det något eller några av ovanstående områden som är särskilt sårbara eller utmanande för något barn vi känner med ett explosivt fungerande? På vilket sätt märker vi dessa sårbarheter? Finns det ytterligare områden som är sårbara, som vi kommer att tänka på nu? Behöver vi ta reda på mer om barnets förmågor och fungerande genom till exempel observation eller i olika aktiviteter? Prata med varandra om hur det ser ut med individuella sårbarheter hos det barn ni har fokus på i reflektionen. Vill ni reflektera ännu mer på djupet kan ni observera och skriva ner iakttagelser eller tankar på egen hand inför detta samtal. Referenser Dillner, M. & Löfgren, A. (2013). Rätt att leka! Hur barn med autism kan erövra leken hemma, i förskolan och i skolan. Pavus Utbildning. Edfelt, D. (2 015). Utmaningar i förskolan att förebygga problemskapande beteenden. Gothia förlag. Havelius, A. C. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund: Studentlitteratur. Nordanger, D. & Braarud, H. C. (2014). Regulering som nøkkelbegrep og toleransevinduet som modell i en ny traumepsykologi. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, 51(7), Sjölund, A. & Henrikson, L. (2015). Förskolekompassen för dig som möter barn som har svårt att navigera. Gothia förlag. Författaren och Studentlitteratur 13

14 Explosivt beteende, del 3: Förebygga och skapa tillgängliga lärmiljöer Vilka belastningsfaktorer som skapar stress hos ett barn med explosivt beteende är viktiga att känna till för att skapa bra förskolemiljöer. Men hur kan man förebygga så att en situation inte behöver bli så frustrerande för ett barn att den leder till ett utåtagerande beteende? Foto: Shutterstock.com Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell i diagrammet här intill (Havelius, 2016, s. 50) är ett bra stöd för att förstå vad som ligger bakom ett explosivt beteende eller utbrott i en viss situation. På den vertikala axeln i modellen ser vi hur stressnivån går från låg till hög, och på den horisontella axeln ser vi tid. Olika belastningsfaktorer ökar stressnivån hos individen. Vid en viss gräns blir stressnivån så hög att individen tappar kontrollen över sig själv och hamnar i kaos. För många av de barn som har ett explosivt beteende är vägen till kaosgränsen kortare än för andra. Författaren och Studentlitteratur 14

15 Explosivt beteende, del 3: Förebygga och skapa tillgängliga lärmiljöer Att känna till vilka belastningsfaktorer som skapar stress hos individen är till stor nytta för att både kunna förstå ett barn med explosivt beteende, och för att kunna förebygga och skapa förskolemiljöer som reducerar antalet stress- och belastningsfaktorer. Belastningsfaktorerna kan som tidigare beskrivits vara väldigt varierade. Det kan bland annat handla om sårbarheter hos individen, faktorer i hemmiljön, den fysiska förskolemiljön, verksamhetens struktur och organisation liksom pedagogers förhållningssätt och andra barns sätt att fungera. I det andra diagrammet ser vi en specifik situation där olika faktorer både hos barnet och omgivningen skapar belastning och ökar stressnivån. Förebygga explosivt beteende För att kunna skapa verksamheter och förskolemiljöer som minskar explosivt beteende hos ett barn behöver man först ta reda på vilka krav en situation eller aktivitet ställer där barnet brukar tappa kontrollen över sig själv och hamna i ett utbrott. Därefter behöver man ta reda på vilka olika belastningsfaktorer som ökar barnets stressnivå. Genom att lära känna barnets förmågor och sårbarheter, och att synliggöra faktorer som blir belastande i omgivningen det kan vara i den fysiska miljön, i barngruppen, i pedagogers förhållningssätt, i strukturen för dagen eller omständigheterna i en särskild aktivitet eller ett särskilt moment får man bättre kännedom om vilka krav man kan ställa och vilka förväntningar man kan ha på barnets beteende. Därefter måste man anpassa kraven på barnet så att barnet ges möjlighet att klara av situationen. Kraven i en given situation Minna är fem år och har svårt för att ta sig in i leken med de andra barnen på förskolan. Ofta blir det så att Minna förstör något som någon annan håller på med, och när man tillrättavisar henne blir hon så arg att hon exploderar. Författaren och Studentlitteratur 15

16 Explosivt beteende, del 3: Förebygga och skapa tillgängliga lärmiljöer Pedagogerna har provat att markera och försökt förklara att hon inte kan komma och riva ner någon annans duplotorn, men Minna blir då vansinnig och skriker, gråter och sparkas. Pedagogerna bestämmer sig för att de måste hitta en ny strategi. Utifrån ovanstående exempel kan vi titta närmre på olika krav som lek tillsammans med andra ställer på ett barns förmågor. Barnet behöver kunna förstå både sig själv och andras behov och perspektiv. Barnet behöver även bland annat kunna hålla tillbaka impulser, vänta på sin tur, hålla saker i minnet, kommunicera i någon form, föreställa sig saker i tanken, hantera motoriska krav och sinnesintryck. Strukturen och omständigheterna kring leken påverkar kravnivån. Finns det pedagoger närvarande på golvet? Hur ser den fysiska miljön ut? Hur är stämningen i barngruppen? Hur stöttar pedagogerna leken? Vilka material finns tillgängliga? Svaren på dessa frågor kan vara sådant som kan underlätta eller försvåra för barnet. Titta närmare på krav och belastningar Med utgångspunkt i Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell brukar det vara bra att titta närmare på en särskild situation till exempel när Minna ska leka tillsammans med andra och undersöka och tänka vidare kring nedanstående områden: 1. Individuella belastningsfaktorer (sårbarheter och bristande förmågor hos barnet) 2. Belastningsfaktorer i miljön (fysisk miljö, material, inredning) 3. Organisatoriska belastningsfaktorer (struktur i verksamhet, förutsägbart dagsflöde, rutiner, gruppindelningar, bemanning, raster, personaltäthet och pedagogstöd, vikarier) 4. Belastande förhållningssätt (strategier och förhållningssätt för att möta Minna som blir belastande och skapar stress, pedagogiska strategier och upplägg som inte passar Minna, avsaknad av pedagogstöd alternativt för mycket eller felaktigt stöd i olika aktiviteter eller delmoment i en aktivitet, förhållningssätt och stöd vid rutinsituationer Styrkor och skyddsfaktorer Att känna till belastningsfaktorer är avgörande för att förstå hur och på vilket sätt krav kan ställas på Minna i leken med andra, liksom vilka aspekter som i sig själva stressar Minna i situationen och blir belastande. Även kännedomen om skyddsfaktorer både hos Minna som individ och i omgivningen är viktig. Dessa kan användas för att minska kravnivån och stressen och även för att skapa situationer som blir framgångsrika för Minna, som är roliga och där hon får möjlighet att lyckas. Författaren och Studentlitteratur 16

17 Explosivt beteende, del 3: Förebygga och skapa tillgängliga lärmiljöer Arbetslaget bör därför lägga tid på att titta närmare på och diskutera nedanstående: 1. Individuella skyddsfaktorer (goda vardagsstrategier, förmågor att bygga vidare på, aktiviteter och situationer som Minna känner att hon bemästrar, sådant som väcker intresse och nyfikenhet, när har hon glimten i ögat, vad är roligt) 2. Skyddsfaktorer i miljön (fysisk miljö, rum, material, inredning) 3. Organisatoriska skyddsfaktorer (struktur i verksamheten, förutsägbart dagsflöde, rutiner, tillgängliga lärmiljöer, gruppindelningar, goda relationer, personaltäthet och pedagogstöd) 4. Stödjande förhållningssätt (sätt och strategier för att möta Minna, tydliggörande pedagogiska strategier, pedagognärvaro i olika aktiviteter eller delmoment i en aktivitet, förhållningssätt och stöd vid rutinsituationer) Arbeta vidare i arbetslaget Tanken är att arbetslaget ska kunna arbeta vidare utifrån ovanstående. För att tydliggöra och exemplifiera kommer nästa artikel att bestå av en fallbeskrivning där pedagogerna i arbetslaget arbetar vidare med ovanstående områden. En annan ingång i arbetet med att minska belastningar och tydliggöra krav kan vara att ta utgångspunkt i en specifik situation och ställa följande frågor för att identifiera hur det ser ut för barnet vid dessa tillfällen: Vet barnet vad det ska göra? var det ska vara? med vem det ska vara? hur det ska göra? hur länge aktiviteten ska hålla på? vad som ska hända sen? I dessa frågor ryms många olika dimensioner: sårbarheter hos barnet, hur verksamheten är strukturerad och organiserad, hur den fysiska miljön underlättar eller försvårar för barnet, hur aktiviteten ser ut i sin helhet för alla de barn som ingår, vilken roll och delaktighet pedagogerna har i situationen och hur de förhåller sig och stöttar barnet och de andra barnen på olika sätt och med olika framgång. Författaren och Studentlitteratur 17

18 Explosivt beteende, del 3: Förebygga och skapa tillgängliga lärmiljöer Referenser Havelius, A. C. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund: Studentlitteratur. Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Författaren och Studentlitteratur 18

19 Explosivt beteende, del 4: Minna och leken med andra Femåriga Minna tål inte tillrättavisningar och förstör de andra barnens lek. Genom att identifiera krav och belastningar, styrkor och skyddsfaktorer försöker pedagogerna hitta en ny strategi för arbetet med Minna. Foto: Shutterstock.com På förskolan där femåriga Minna går vill pedagogerna förebygga att Minna blir stressad och tappar självkontrollen i leken med andra. De vill också skapa förberedelse, förståelse och sammanhang för Minna i de svåra situationerna. Med utgångspunkt från Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell som presenterades i föregående del i artikelserien, blir denna artikel en fallbeskrivning över pedagogernas reflektion kring arbetet med Minna. Pedagogerna identifierar krav och belastningar Pedagogerna har mallen på nästa sida som underlag för att diskutera krav och belastningar. Det är inget material som ska dokumenteras särskilt utan det används som ett arbetsstöd för reflektion. Författaren och Studentlitteratur 19

20 Explosivt beteende, del 4: Minna och leken med andra Identifiering av krav och belastningsfaktorer Individuella belastningsfaktorer Belastningsfaktorer i miljön SITUATION Organisatoriska belastningsfaktorer Belastande förhållningssätt Pedagogerna börjar med att identifiera individuella belastningsfaktorer som uppfattas bidra till att leken med andra stressar Minna och leder till explosiva beteenden. Två pedagoger har observerat leksituationer vid några tillfällen. Den ena pedagogen har lagt märke till att Minna verkar vara mycket känslig för ljudintryck. Så fort ljudnivån eller mängden ljudintryck stiger verkar detta leda till ökad stress hos Minna. Den andra pedagogen har i leksituationen lagt märke till att Minna verkar ha svårt att hitta ord och meningar för att kunna fråga de andra om olika saker, till exempel för att ta sig in i en pågående lek med andra barn. När det gäller belastningsfaktorer i miljön uppfattar alla pedagoger att Minna stressas i leken med andra av att det är väldigt mycket material att leka med och ingen riktigt tydlig struktur i inredningen och organiseringen av rummet där leken ofta tar plats. Ljudnivån blir också väldigt hög i just detta utrymme. Det saknas ljuddämpande plattor, och skärmar som delar av och minskar ljudnivån. Vad gäller organisatoriska belastningsfaktorer har de två pedagogerna som gjort särskilda observationer lagt märke till att de gånger det inte finns en närvarande pedagog i leken slutar det ofta i utbrott för Minna. Alla pedagoger uppfattar det som att Minna generellt är mer stressad speciellt när det är vikarier på avdelningen. Författaren och Studentlitteratur 20

21 Explosivt beteende, del 4: Minna och leken med andra Vad gäller belastande förhållningssätt är pedagogerna överens om att situationen förvärras och att stressen ökar när pedagogerna tillrättavisar Minna, och i stunden försöker förklara varför det inte blir bra när hon till exempel river ner sådant som något annat barn byggt. För att lättare få en helhetsbild fyller pedagogerna i stödmeningar i reflektionssmallen: Identifiering av krav och belastningsfaktorer - Känslig för ljudintryck och hög ljudnivå - Svårt hitta rätt ord och meningar för att ta sig in i pågående lek Individuella belastningsfaktorer Belastningsfaktorer i miljön - För mkt material i lekrummet - Rörigt bland material och inredning, behövs struktur! - LJUDNIVÅN!! SITUATION Minna och leken med andra Organisatoriska belastningsfaktorer - Brist på vuxennärvaro i leken - vikarier = mer stress för Minna! Belastande förhållningssätt - Tillrättavisning och skäll förvärrar situationen, leder till att det eskalerar - stressande när vi ska förklara och tala till rätta i stunden Styrkor och skyddsfaktorer Pedagogerna fortsätter därefter med att identifiera skyddsfaktorer både hos Minna som individ och i omgivningen. Att vara medveten om skyddsfaktorer och styrkor kan vara ett bra sätt att minska kravnivån och stressen, liksom en viktig del i att skapa situationer där Minna får möjlighet att lyckas och känna framgång. För detta använder pedagogerna mallen på nästa sida. Pedagogerna börjar med att fokusera på individuella skyddsfaktorer hos Minna. Alla pedagoger uppfattar Minna som en tjej med stor kreativitet och fantasi, vilket verkligen kan vara en styrka i leken. Minna har också en strategi som de två pedagogerna fått syn på under sina särskilda observationer. När ljudnivån är hög brukar Minna själv skärma av genom att ta på sig hörselkåpor som finns tillgängliga på avdelningen för alla barn. Författaren och Studentlitteratur 21

22 Explosivt beteende, del 4: Minna och leken med andra Identifiering av styrkor och skyddsfaktorer Individuella styrkor Skyddsfaktorer i miljön SITUATION Organisatoriska skyddsfaktorer Framgångsrika förhållningssätt Nu när arbetslaget sitter ner och reflekterar ser de ett samband mellan den uppfattade ljudkänsligheten och hörselkåporna. Förut har man sett kåporna som någon form av rekvisita i Minnas lek. En annan styrka som pedagogerna konstaterar är att Minna ofta är väldigt nyfiken och intresserad när pedagogerna går in och styr upp leken mer. Hon är då lätt att få med sig och har ett stort intresse av att delta. Vad gäller skyddsfaktorer i miljön blir det tydligt för pedagogerna att Minna i andra mer strukturerade rum med en genomtänkt lärmiljö, har lättare att ta till sig av och använda material, och att samspela med andra barn. Det uppfattas också som att det är mindre stressande för Minna att vara i de rum som har bra akustik med ljuddämpande plattor och material. På avdelningen används bildstöd flitigt, och när pedagogerna kommer fram till att Minna ofta kikar på bilderna där dagens flöde och aktiviteter är tydliggjorda. Det verkar bidra till förståelse och förutsägbarhet för Minna. Vad gäller organisatoriska skyddsfaktorer har det blivit tydligt för arbetslaget att Minna verkligen påverkas av förändringar i bemanning och nya vikarier. Således är kända pedagoger med en god relation till Minna en viktig skyddsfaktor. Författaren och Studentlitteratur 22

23 Explosivt beteende, del 4: Minna och leken med andra När pedagogerna pratar om förhållningssätt som passar för Minna i situationer som skapar stress så är de överens om att pedagogen Lotta ofta brukar kunna hjälpa och lugna Minna. Lotta är själv lugn och när Minna är stressad och på väg att få ett utbrott brukar Lotta försöka avleda Minna in i en annan aktivitet. Ett förhållningssätt som är icke-konfrontativt och präglas av lugn och mjukhet verkar alltså vara stödjande förhållningssätt i arbetet med Minna när hon är i stressfyllda lägen. Även vuxennärvaro i leken med pedagoger som Minna är trygg med uppfattas som en viktig skyddsfaktor. Vid observationerna har de två pedagogerna märkt att det är stor skillnad för Minna (och andra barn) om en pedagog finns på golvet och lyckas stödja och guida i stunden. Efter att pedagogerna samlar ihop de skyddsfaktorer som identifierats ser det ut så här: Identifiering av styrkor och skyddsfaktorer Individuella styrkor - stor kreativitet och fantasi - nyfiken, intresserad när förutsättningar och förväntningar är tydliga - strategi mot ljudnivå hörselkåpor SITUATION Minna och leken med andra Skyddsfaktorer i miljön Organisatoriska skyddsfaktorer - tydlighet, struktur - planerad och genomtänkt lärmiljö - rum med bra ljudmiljö - bildstöd - kända pedagoger - goda relationer till de vuxna är viktigt för Minnas stresskänslighet Framgångsrika förhållningssätt - lugn, mjukt förhållningssätt - avledning - icke-konfrontativt förhållningssätt - vuxennärvaro i leken, guidning i stunden Arbetslagets plan vidare Genom reflektionen i arbetslaget har pedagogerna en tydligare helhetsbild över faktorer som belastar och underlättar, liksom omständigheter som ökar eller minskar stress. Utifrån detta bestämmer man följande: Prioritera så att det alltid finns minst en vuxen närvarande på golvet i leksituationer. Försöka guida och stödja Minna mer och dra nytta av hennes fantasi, nyfikenhet och kreativitet. Författaren och Studentlitteratur 23

24 Explosivt beteende, del 4: Minna och leken med andra En pedagog ska ha löparrollen och tar telefon, hjälper till toaletten och andra mer praktiska göromål så att den/de pedagoger som är med i leksituationen inte behöver avbryta. Frågan om ljuddämpande plattor ska lyftas med förskolechefen. Strukturen i rummet där leken ofta sker ska göras mer tydlig. Pedagogerna tar in en skärmvägg som de har över och delar av. De rensar också ut och lägger undan en del material. Eftersom Minna verkar vara hjälpt av bildstöd ska Lotta prova att arbeta med ritprat med Minna kring leksituationen. Givetvis blir denna fallbeskrivning lite förenklad och självklart kan pedagogerna hitta fler områden och punkter att arbeta med. Men för att det ska vara genomförbart, rimligt och inte kännas övermäktigt är detta en lagom start. Det viktigaste är att en helhetsuppfattning skapats och att alla pedgoger i arbetslaget tillsammans är medvetna och överens om var fokus ska ligga den närmaste tiden i arbetet med att stödja Minna i leken med andra. Hur gick det då? Tre veckor efter att pedagogerna identifierat belastningar och skyddsfaktorer hade det hänt en hel del för Minna i leken med andra. Framför allt den konsekventa vuxennärvaron och guidningen i leken uppfattas ha haft en viktig del i att utbrotten har minskat kraftigt. Även andra barn har reagerat positivt på den ökade vuxennärvaron i leken. Att någon pedagog alltid har löparrollen upplever hela arbetslaget som otroligt skönt och avstressande. Förskolechefen har tagit pedagogernas tankar om ljudmiljön på stort allvar och beställt ljuddämpande plattor till taket. Två pedagoger har genomfört förändringarna i rummet och lärmiljön och skapat tydligare struktur. Det känns positivt även om det inte gått så lång tid. Lotta och Minna har arbetat med ritprat. Lotta har ritat upp situationer i leken med andra i några olika steg. Hon och Minna har då pratat om vad som händer och Lotta har lagt stor vikt vid att vara lyhörd för Minnas funderingar och upplevelser. Mellan raderna har Lotta förstått att Minna inte heller riktigt vet hur hon ska kunna ta sig in i leken med någon annan på egen hand, men att hon väldigt gärna vill vara med. Så när arbetslaget utvärderar hur arbetet fortskrider och hur belastningsfaktorer som påverkar Minna ser ut, tycker de att skillnaden är märkbart stor åt det positiva hållet. Referenser Havelius, A. C. (red.). (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund: Studentlitteratur. Hejlskov Elv én, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Författaren och Studentlitteratur 24

25 Identifiering av krav och belastningsfaktorer Individuella belastningsfaktorer Belastningsfaktorer i miljön SITUATION Organisatoriska belastningsfaktorer Belastande förhållningssätt Författaren och Studentlitteratur

26 Identifiering av styrkor och skyddsfaktorer Individuella styrkor Skyddsfaktorer i miljön SITUATION Organisatoriska skyddsfaktorer Framgångsrika förhållningssätt Författaren och Studentlitteratur

27 Explosivt beteende, del 5: Affektteorin och affektsmitta Oavsett hur mycket förskolemiljöer anpassas och pedagogerna lär sig förebygga ett barns explosiva beteende, är känsloutbrotten ibland ändå ett faktum. Ett lågaffektivt förhållningssätt kan då vara ett sätt för att hantera situationen. Foto: Shutterstock.com Ett arbetssätt som det talas mycket om idag är det som ofta benämns ett lågaffektivt förhållningssätt. Kunskap om affektteorin och affektsmitta möjliggör en förståelse för hur man som vuxen kan använda sig av sitt eget lugn och förhållningssätt för att hjälpa barn i ett känsloutbrott att återfå självkontrollen. Affektteori Affektteorin beskriver de nio medfödda grundaffekterna som finns med oss alla från födseln. Grundaffekterna är glädje, intresse, förvåning, rädsla, skam, skuld, ilska, avsky och avsmak. Det innebär att det finns en biologisk grund hos människan till dessa reaktioner. I samspel med de som tar hand om oss tränar vi från livets början på att reglera våra affekter. De affektiva uttrycken till psykologiska upplevelser och känslor hos oss alla formas i samspelet med andra. Författaren och Studentlitteratur 27

28 Explosivt beteende, del 5: Affektteorin och affektsmitta Affektsmitta Affektsmitta eller känslosmitta är en viktig ingrediens i förmågan att styra och reglera sina känslor och sitt beteende. Den neurofysiologiska grunden för affektsmitta utgörs av processer hos spegelneuron, en viss sorts nervceller i hjärnan. Det som sker när man till exempel är inbegripen i ett samspel med någon annan är att spegelneuronet reagerar på den andra personens känsloreaktioner och beteenden. Den andra personens beteende triggar nervimpulser som skapar en speglande reaktion hos individen, som om den själv utförde eller upplevde handlingen. Precis som att känslor smittar på detta sätt, medverkar spegelneuron också i andra härmningsprocesser. Det finns en tendens att omedvetet och automatiskt härma ansiktsuttryck, röstuttryck och gester hos andra. Affektsmittan mellan människor medför att det är lättare att vara lugn och glad när andra är lugna och glada, men det är också lättare att vara arg, ledsen eller rädd när andra i ens närhet är arga, ledsna eller rädda. Affektsmitta hos små barn För ett litet barn är det ofta svårt att värja sig mot andras känslouttryck. Ju yngre ett barn är, desto lättare är det att smittas av andras känslor. Emma som är åtta månader sitter på golvet. Pappa är på väg fram till henne för att lyfta upp henne. Emma är glad och skrattar. När pappa är på väg att gå över tröskeln slår han i stortån och det gör kolossalt ont. Pappa svär och ögonen tåras. Emma blir jätterädd och jättestressad. Vad händer med pappa? Är allt okej? Pappas starka affektuttryck och känslointensitet går inte att värja sig mot och smittar över på Emma som blir hysteriskt ledsen. Pappa samlar snabbt all sin kraft för att bita ihop och svälja smärtan och tårarna. Aj, aj, aj, Emma, pappa slog sin tå och det gör så ont, så ont säger pappa som själv också blir lugnad av att sätta ord på smärtan. När pappa lugnar sig smittar detta av sig på Emma som också blir lugn. I exemplet ovan tror Emma att det är hon som upplever pappas starka känslor. Emma har inte utvecklat förmågan att skilja andras starka känslor från sina egna än. Gradvis lär sig de flesta barn mer och mer att förstå att olika människor har olika känslor och ungefär vid arton månaders ålder brukar barn kunna skilja andras känsloupplevelser från sina egna. Det kan vara en väldigt fin syn att se detta hos små barn när de tröstar genom att hämta napp eller snutte till den som är ledsen. När ett barn är runt tre, fyra år brukar det vara mycket lättare att värja sig mot andras starka känslor och stressuttryck, liksom att behålla lugnet när andra Författaren och Studentlitteratur 28

29 Explosivt beteende, del 5: Affektteorin och affektsmitta reagerar känslointensivt. Men förmågan skiljer sig åt och utvecklas i olika hastighet hos olika barn. För vissa barn är det fortsatt lätt att smittas av andras känslor och svårt att urskilja vad man själv känner och vad någon annan känner. Affektintensitet och starka känslor hos andra människor är därför för en del barn fortsatt mycket stressande och svårt att hantera. Starka känslor ger laddade situationer Kunskapen om affektsmitta hjälper oss att förstå varför barn kan reagera med intensiv affekt utan att något synligt har inträffat. Hur vi som vuxna smittar av oss av vår affektintensitet eller hur vi möter barn som får ett affektpåslag med starka känslor spelar roll. Våra reaktioner kan öka eller minska sannolikheten för att laddade situationer och konflikter uppstår och eskalerar. Ett lugnt och mjukt sätt med rofylld röst och kroppsspråk minskar antalet konflikter medan ilska, konfrontation och en hård röst ofta spär på utbrott. Affektsmitta bidrar också med förståelse till varför leken kan gå överstyr för vissa barn. Det som börjar som något roligt kan bli svårhanterligt när känslointensiteten i leken ökar. I nästa artikel ska vi titta närmare på hur man kan göra när den uppvarvade och eskalerade situationen är ett faktum. Arbeta vidare i arbetslaget Följande frågor kan med fördel diskuteras i arbetslaget vid ett reflektionstillfälle. Börja med att fundera på egen hand först, antingen en kort stund i början av träffen eller på egen hand på en viss avsatt tid. Fundera på: En situation då du märkt att din affekt smittat av sig på ett barn eller i barngruppen. Det kan vara till exempel ilska, glädje och intresse. En situation då du känt dig stressad och då du märkt att det smittat av sig på ett barn eller i barngruppen. En situation då ett barns affekt har smittat av sig på dig, så att du själv fått starkt affektpåslag och kanske upplevt att du tappat kontrollen över dig själv. Diskutera ovanstående situationer med varandra i arbetslaget. Fundera också tillsammans över följande: Kan ni komma på situationer då ni i arbetslaget smittats av varandras affektpåslag? Är det liknande situationer, för er alla i arbetslaget, som får er att gå i affekt eller lätt smittas av andras affekt? Eller ser det olika ut i olika situationer? Författaren och Studentlitteratur 29

30 Explosivt beteende, del 5: Affektteorin och affektsmitta Referenser Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Själv-känsla: att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber. Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Hejlskov Elvén, B. & Wiman, T. (2015). Barn som bråkar att hantera känslostarka barn i vardagen. Stockholm: Natur & Kultur. Hellberg, A. (2015). Psykologi i förskolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Författaren och Studentlitteratur 30

31 Explosivt beteende, del 6: Lågaffektivt förhållningssätt Affektteorin och affektsmitta som föregående artikel i denna artikelserie handlade om utgör en teoretisk grund för förebyggande av situationer med explosiva utbrott. Men hur gör man i den stund då ett barn får ett explosivt utbrott och verkar omöjligt att lugna ner? Foto: Shutterstock.com Affektutbrottsmodellen Vi har i tidigare artiklar i artikelserien tittat närmare på olika individuella sårbarheter som kan finnas hos ett barn, liksom hur företeelser i den fysiska miljön, barngruppen, verksamhetens upplägg och krav samt pedagogers förhållningssätt kan vara triggers som utlöser affektpåslag hos barnet. När fokus ligger på att förebygga att situationer eskalerar är det bra att använda Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell som presenterades i del 3 i artikelserien: Förebygga och skapa tillgängliga lärmiljöer. När fokus ligger på vad som händer i en situation som eskalerar är den nedanstående så kallade affektutbrottsmodellen (Havelius, 2016) bra att ha Författaren och Studentlitteratur 31

32 Explosivt beteende, del 6: Lågaffektivt förhållningssätt som underlag. Affektutbrottsmodellen ger en bra bild över vad som händer i situationer som eskalerar till utbrott och kaos. Figuren ovan visar affektutbrottsmodellen och hur olika affektutlösare får affektintensiteten att eskalera. I den nedre delen av diagrammet under den horisontella skiljelinjen har individen kontroll över sig själv, kan styra sitt beteende och reglera sitt känslomässiga tillstånd. I takt med att olika triggers bidrar till att affektintensiteten ökar får individen lägga mer och mer kraft och fokus på att behålla självkontrollen. Barnet får ofta sämre tillgång till sina förmågor allteftersom affektintensiteten ökar. Sådant som barnet klarar av i lugna situationer, som att exempelvis förutse konsekvenserna av sina handlingar, blir jättesvårt när barnet får ökat affektpåslag. När barnet når över en viss gräns i affektintensitet, ovanför den horisontella skiljelinjen, tappar barnet självkontrollen och det blir kaos. Det är detta som händer vid explosiva utbrott. När affektintensiteten eskalerar När ett barns affektintensitet triggas igång så att den eskalerar (som till exempel när det kommer ett krav på att plocka undan inför ett aktivitetsbyte) kommer barnet att göra allt det kan för att behålla självkontrollen. Vanliga strategier som för barnet kan innebära en räddning från ett explosivt utbrott men som utåt sett kan verka problematiska, kan till exempel vara att: säga nej och vägra skrika gömma sig kasta sig på golvet skapa utrymme runt sig genom att knuffas Författaren och Studentlitteratur 32

33 Explosivt beteende, del 6: Lågaffektivt förhållningssätt bita sparka putta på det som finns i närheten rasera eller ta sönder saker säga fula saker Barnets strategier kan ställa till det för omgivningen och för barnet självt. Men när vi betraktar dessa beteenden som barnets sätt att försöka behålla självkontrollen för att inte få ett utbrott och för att värja sig från kaos, får vi ett annat fokus. Med denna utgångspunkt kan vi istället sträva efter att hjälpa barnet att behålla eller återfå självkontrollen i situationen. Detta synsätt skapar för pedagogen en större möjlighet att påverka och bidra till att hitta ett mer lösningsinriktat fokus. I nedanstående exempel leder pedagogerna Meretes och Roberts olika synsätt åt två helt olika håll när Ella, som i kapprummet lätt blir frustrerad och stressad, behöver vuxenstöd. Ella ska gå ut tillsammans med de andra barnen på avdelningen. Vissa dagar är det jättekrävande och jobbigt för Ella att komma ut och hon vägrar då att klä på sig. En mindre bra dag när alla ska gå ut vägrar Ella. Nej, jag vill inte, säger hon med bestämd röst när Merete ber henne att ta på sig overallen. Merete blir irriterad och svarar: Alla ska gå ut. Det gäller dig också. Ta på dig nu. Jag vet ju att du kan. Detta skapar stor stress och affektpåslag för Ella som skriker: Jag vill inte!. Nej, men du ska! säger Merete och går fram mot Ella som tappar kontrollen över sig själv och knuffar till Merete och river ner alla teckningar som sitter i kapprummet. Dagen efter är det dags att gå ut igen. Ella är ännu mer bestämd och vägrar att klä på sig. NEJ, JAG VILL INTE, säger hon till pedagogen Robert som är i närheten. Robert sätter sig på huk och säger med mjuk röst: Vill du inte gå ut, Ella?. Ella kommer närmare Robert och säger: Nej, jag vill inte. Dumma ute!. Vad är dumt ute? frågar Robert. Overallen, jag kan inte själv, säger Ella. Jaha, men ska vi prova tillsammans. Kom så hämtar vi den, svarar Robert. Ella tar därefter på sig overallen nästan helt själv, med Robert som stöd bredvid. Sedan springer hon ut med lätta steg på gården och börjar leka. Ellas pedagoger Robert och Merete förstår Ella på olika sätt. Robert är mjuk och mer förstående. Merete tycker konsekvenser och principer är viktiga; alla ska klä på sig och gå ut, så är det bara. Förhoppningsvis tydliggör exemplet hur pedagogerna med sina olika stilar och förhållningssätt både hjälper och stjälper. Författaren och Studentlitteratur 33