Protokoll Nr 6 Sammanträdesdatum Sammanträdestid

Transkript

1 Protokoll Nr 6 Sammanträdesdatum Sammanträdestid Kommunstyrelsens arbetsutskott Närvarande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Mari-Louise Wernersson (C), ordförande Gerry Norberg (S), 2:e vice ordförande Ingemar Johansson (C) Monika Bréti (S) Christer Norrman (M) istället för Claës-L Ljung (M) Lars Fagerström (FP) Daniel Bernhardt (KD) Jan Dickens (S) Björn Jönsson (S) Övriga förtroendevalda - Tjänstemän Rolf Landholm, kommunchef Ingemar Kärrsten, utredare Barbro Odelberg, informatör Johan Risholm, planarkitekt, 58-65, 74 Jörgen Högdin, exploateringsingenjör, Maria Bielak, exploateringsingenjör, William Hedman, ekonomichef, 66 Malin Larsson, controller, 66 Stefan Bergdoff, ekonomistrateg, 66 Maj-Lis Wolfhagen, kontorschef, 66 Paragrafer Justering Ordföranden samt Gerry Norberg Underskrifter Sekreterare... Ingemar Kärrsten Ordförande... Mari-Louise Wernersson Justerare... Gerry Norberg

2 Protokollet justerat och anslaget Underskrift... Ingemar Kärrsten 2 (24)

3 58 Uppsägning av bostadsarrendeavtal vid Skrea Strand. Dnr KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Uppsäga samtliga 228 arrendeavtal inom fastigheten Knölaberget 1 vid Skrea Strand främst för avgiftshöjning inför kommande period som löper 14 mars 2014 till 13 mars Uppsäga samtliga 170 arrendeavtal inom kv Svanen, kv Strandskatan, kv Havstruten, kv Snäppan, kv Skrattmåsen, kv Ejdern och kv Grågåsen vid Skrea Strand för upphörande till mars Ersätts av ett arrendeavtal med föreningen Strandsidans samfällighetsförening. 3 Uppsäga bostadsarrendeavtal inom Knölaberget 2 vid Skrea Strand för översyn av arrendeavgift inför kommande arrendeperiod. 4 Ej godkänna överlåtelser av befintliga bostadsarrendeavtal vid Skrea Strand utan att ny arrendator samtidigt godkänner nytt utskickat arrendeavtal för kommande arrendeperiod. 5 Avgiftshöjningen sker till följande nivåer: kr/år och badstugeplats inom kv Knölaberget och kr/år och badstugeplats inom kvarteren på Strandsidan fr o m 14 mars sunderlag Stadsbyggnadskontorets yttrande, daterat Arrendeavtal för badstugor för kv Knölaberget för perioden Arrendeavtal för badstugor för strandsidan (kv Svanen m fl) för perioden Bostadsarrende inom fastigheten Knölaberget 2 för perioden Inom fastigheten Knölaberget 1 vid Skrea strand finns 228 badstugor. Marken ägs av Falkenbergs kommun men badstugorna ägs på ofri grund av skilda bostadsarrendatorer. För de gemensamma ytorna inklusive samtliga anläggningar inom dessa ytor finns en gemensamhetsanläggning (Hjortsberg ga:4) inrättad som förvaltas av Knölabergets samfällighetsförening. Knölabergets samfällighetsförening, som också äger de två servicebyggnaderna mm på ofri grund, är en förening som består av samtliga bostadsarrendatorer inom fastigheten Knölaberget 1. Upplåtelserna sker i överensstämmelse med gällande detaljplan som vann laga kraft Bostadsarrendeavtalen för badstugorna är 5-åriga avtal som automatiskt löper vidare med 5-åriga perioder om de inte sägs upp senast 12 månader före gällande periods utgång. Nuvarande period löper från 14 mars mars Avtalen omfattas av besittningsskydd för bostadsarrendatorerna. Arrendeavgiften för innevarande arrendeår är på ca kr per badstugeplats. Utöver arrendeavgiften till kommunen betalar bostadsarrendatorerna avgifter till Knölabergets samfällighetsförening för drift och underhåll av gemensamma ytor och anläggningar mm. Stadsbyggnadskontoret föreslår att samtliga arrendeavtal uppsägs för avgiftshöjning inför nästa arrendeperiod. Falkenbergs kommun har fått förfrågan från Knölabergets samfällighetsförening om friköp av arrendestället som behandlas i separat ärende. Uppsägning av arrendeavtalen bör ske oavsett vad som beslutas i detta ärende. 3 (24)

4 Vid klitterna på Skrea strand finns ytterligare sju kvarter (Svanen, Strandskatan, Havstruten, Snäppan, Skrattmåsen, Ejdern och Grågåsen) med 170 badstugor inom fastigheten Hjortsberg 4:1. Marken ägs av Falkenbergs kommun men badstugorna ägs på ofri grund av skilda bostadsarrendatorer. För de gemensamma ytorna inklusive samtliga anläggningar inom dessa ytor finns en gemensamhetsanläggning (Hjortsberg ga:5) inrättad som förvaltas av Strandsidans samfällighetsförening. Strandsidans samfällighetsförening, som också äger de två servicebyggnaderna mm på ofri grund, är en förening som består av samtliga bostadsarrendatorer inom de sju kvarteren. Upplåtelserna sker i överensstämmelse med gällande detaljplan som vann laga kraft Bostadsarrendeavtalen för badstugorna är 1-åriga avtal som automatiskt löper vidare med 1-åriga perioder om de inte sägs upp senast 3 månader före gällande periods utgång. Nuvarande period löper från 14 mars mars Avtalen saknar besittningsskydd för bostadsarrendatorerna. Arrendeavgiften för innevarande arrendeår är på ca kr per badstugeplats. Utöver arrendeavgiften till kommunen betalar bostadsarrendatorerna avgifter till Strandsidans samfällighetsförening för drift och underhåll av gemensamma ytor och anläggningar mm. Stadsbyggnadskontoret föreslår att dessa arrendeavtal sägs upp för upphörande och ersätts av ett arrendeavtal med Strandsidans samfällighetsförening. Strandsidands samfällighetsförening upplåter därefter platserna till respektive ägare av badstuga. I avtalet med Strandsidans samfällighetsförening kommer besittningsskyddet att avtalas bort på samma sätt som i de befintliga avtalen. Falkenbergs kommun har fått förfrågan från arrendatorerna om 5-åriga arrendeavtal som behandlas i separat ärende. Avgiften förslås höjas till kr/år och badstugeplats inom kv Knölaberget och kr/år och badstugeplats inom kv Svanen, kv Strandskatan, kv Havstruten, kv Snäppan, kv Skrattmåsen, kv Ejdern och kv Grågåsen vid Skrea Strand från och med 14 mars Vid Skrea Strand upplåter Falkenbergs kommun även en småhustomt via 5-åriga bostadsarrende. Den är belägen inom fastigheten Knölaberget 2 som omfattar en yta på 654 kvm. Nuvarande arrendeperiod löper 1 mars 2011 tom den 29 februari 2016 med automatisk förlängning på oförändrade villkor om inte uppsägning sker senast ett år innan arrendeperiodens utgång. Arrendeavgiften är på kr/ innevarande arrendeår. Även här äger arrendatorn byggnader och anläggningar, inom den arrenderade tomten, på ofri grund. Omfattas av besittningsskydd och utarrenderas med detaljplanestöd. Stadsbyggnadskontoret föreslår att arrendeavtalet uppsägs för avgiftshöjning inför nästa arrendeperiod. Falkenbergs kommun har fått förfrågan från arrendatorn om friköp av arrendestället som behandlas i separat ärende. Uppsägning av arrendeavtalet bör ske oavsett vad som beslutas i detta ärende. 59 Hemställan om friköp av fastigheten Knölaberget 1. Dnr KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Uppdra åt stadsbyggnadskontoret att uppta förhandling med Knölabergets samfällighetsförening om försäljning av fastigheten Knölaberget 1. 4 (24)

5 sunderlag Stadsbyggnadskontorets yttrande, daterat Inkommen skrivelse från Knölabergets Samfällighetsförening Inkommen skrivelse från Knölabergets Samfällighetsförening Falkenbergs kommun äger Knölaberget 1. På marken finns 228 badstugor uppförda på ofri grund. Ägarna till badstugorna arrenderar marken där stugorna är belägna av Falkenbergs kommun. Bostadsarrendena löper på femårsperioden och nuvarande period löper från till Arrendeavgiften för nuvarande arrendeår är kr per badstugeplats. Marken runt badstugorna samt servicebyggnader sköts av Knölabergets samfällighetsförening. Detta är en förening vars medlemmar utgörs av bostadsarrendatorerna till badstugorna. Knölabergets samfällighetsförening har inkommit med två skrivelser, respektive , med önskemål att friköpa Knölaberget 1. Stadsbyggnadskontoret föreslår att Knölabergets samfällighetsförening ges möjlighet att friköpa fastigheten Knölaberget 1 av Falkenbergs kommun. Bygglovsnämnden har gjort en undersökning av hur befintliga badstugor vid Skrea Strand överensstämmer med lämnade bygglov och detaljplanebestämmelser. Undersökningen visar att många badstugor avviker mot dessa och bygglovsnämnden har påbörjat framtagandet av anvisningar för att komma till rätta med problemet. Vid försäljning kommer det att framgå av köpekontraktet att köparen förbinder sig att följa bygglovsnämndens anvisningar rörande byggnader och anläggningar inom Knölaberget 1. Yrkanden och beslut Gerry Norberg (S) och Monica Bréti (S) yrkar avslag på förslaget om förhandlingar om försäljning. Ingemar Johansson (C) yrkar att uppdrag ska ges till stadsbyggnadskontoret att uppta förhandlingar med Knölabergets samfällighetsförening om försäljning av fastigheten Knölaberget 1. Arbetsutskottet beslutar enligt Ingemar Johanssons (C) yrkande. Reservation och avvikande mening Gerry Norberg (S) och Monica Bréti (S) anmäler reservation mot beslutet. Jan Dickens (S) och Björn Jönsson (S) anmäler avvikande mening gentemot beslutet. 60 Hemställan om friköp av fastigheten Knölaberget 2. Dnr KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Uppdra åt stadsbyggnadskontoret att uppta förhandling med nuvarande bostadsarrendator om försäljning av fastigheten Knölaberget 2. sunderlag Stadsbyggnadskontorets yttrande, daterat (24)

6 Skrivelse från arrendator på Knölaberget 2, inkommen Falkenbergs kommun äger Knölaberget 2. På fastigheten finns idag ett bostadsarrende. Byggnader inom fastigheten ägs av arrendatorn på ofri grund. Nuvarande arrendator har inkommit med en skrivelse, , med önskemål att friköpa Knölaberget 2. Bostadsarrendet löper idag på 5 år i taget och belastar fastigheten Knölaberget 2. Nuvarande arrendeperiod löper från t.o.m Arrendeavgiften för nuvarande arrendeår är kr. Stadsbyggnadskontoret föreslår att bostadsarrendator till Knölaberget 2 ges möjlighet att friköpa fastigheten Knölaberget 2 från Falkenbergs kommun. Yrkanden och beslut Gerry Norberg (S) och Monica Bréti (S) yrkar avslag på förslaget om förhandlingar om försäljning. Ingemar Johansson (C) yrkar att uppdrag ska ges till stadsbyggnadskontoret att uppta förhandlingar med Knölabergets samfällighetsförening om försäljning av fastigheten Knölaberget 2. Arbetsutskottet beslutar enligt Ingemar Johanssons (C) yrkande. Reservation och avvikande mening Gerry Norberg (S) och Monica Bréti (S) anmäler reservation mot beslutet. Jan Dickens (S) och Björn Jönsson (S) anmäler avvikande mening gentemot beslutet. 61 Förlängning av arrendetid för badstugor inom kvarteren vid klitterna. Dnr KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Godkänna att arrendetiden för bostadsarrende för badstuga förlängs från 1 år till 5 år för badstugeplatserna vid klitterna från och med 14 mars Förlängningen av arrendetid godkänns under förutsättning av att arrendeupplåtelsen sker till Strandsidans samfällighetsförening samt att besittningsskyddet fortsatt avtalas bort i arrendeupplåtelsen sunderlag Stadsbyggnadskontorets yttrande, daterat Vid klitterna på Skrea strand finns sju kvarter med badstugor inom fastigheten Hjortsberg 4:1, som ägs av Falkenbergs kommun. För området finns en detaljplan, del av Hjortsberg 4:1, som anger att användningen av marken är för badstugor. På marken finns 170 badstugor uppförda på ofri grund. Ägarna till badstugorna arrenderar marken där stugorna är belägna av Falkenbergs kommun. Bostadsarrendena löper på ettårsperioder och nuvarande period löper från till (24)

7 13. Arrendeavgiften för nuvarande arrendeår är kr per badstugeplats. Arrendenämnden har godkänt både att arrendetiden utgörs av ettårsperioder samt att förlängningstid vid uppsägning är bortavtalade i de befintliga arrendeavtalen. Dessutom har en samfällighetsförening (Strandsidans samfällighetsförening) bildats som har hand om skötseln av den gemensamma marken runtom badstugorna samt äger servicebyggnader m.m. Detta är en förening vars medlemmar utgörs av bostadsarrendatorerna till badstugorna. Strandsidans samfällighetsförening har inkommit med en förfrågan om möjlighet att arrendetiden utökas till 5- årsperioder istället för dagens ettårsperioder. Anledningen till förfrågan är att badstugor inom kvarteret Knölaberget har en arrendetid på 5 år. Stadsbyggnadskontoret föreslår att bostadsarrendena på strandsidan förlängs till 5-åriga perioder från och med 14 mars Dock endast under förutsättning att arrendeupplåtelsen sker till Strandsidans samfällighetsförening samt att besittningskyddet fortsatt avtalas bort i arrendeavtalet. 62 Kulturmiljöprogram för Falkenberg. Dnr KS Arbetsutskottet beslutar 1 Uppdra åt stadsbyggnadskontoret att genomföra samråd rörande förslaget till kulturmiljöprogram inför ärendets fortsatta behandling. sunderlag Upprättat förslag till nytt kulturmiljöprogram för Falkenbergs kommun sförslag från stadsbyggnadskontoret Kulturmiljölagens första paragraf anger Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Det är väsentligt att aktuella kunskapsunderlag föreligger för att kunna ta ansvar för kulturmiljön. Stort ansvar för detta åligger kommunen. Befintligt kulturmiljövårdsprogram Bygd att Vårda upprättades i slutat av 1980-talet och antogs av kommunfullmäktige Kulturmiljövårdsprogrammet kompletterade då den några år tidigare antagna bevarandeplanen för Falkenbergs innerstad. I syfte att öka omfattningen av, samt höja kvalitén på, kunskapsunderlagen inleddes för några år sedan ett samarbete med länsstyrelsen. Överenskommelse träffades kring samfinansiering av framtida utrednings- och inventeringsarbeten. Samarbetet inleddes med en inventering och beskrivning av samtliga bebyggelsemiljöer i Falkenbergs stad. Detta resulterade i en rapport Stadens yttre årsringar 2005, som även gav rekommendationer. Rapporten fastställdes 2007, då det i delöversiktsplan för Falkenbergs centralort angavs att rapporten och dess rekommendationer skulle beaktas (objekt 600 i DÖP). Därefter genomfördes en omfattande inventering av enskilda bebyggelseobjekt. Sådan inventering genomfördes parallellt för samtliga kommuner i Halland. Resultatet utgörs huvudsakligen av en 7 (24)

8 databas med beskrivningar m m kring ca 1400 enskilda byggnader i Falkenbergs kommun. Denna bebyggelseinventering är uppdelad i två etapper, en för Falkenbergs stad och en för övriga kommundelar. Nästa steg i utredningsarbetet blev att se över kommunens kulturmiljövårdsprogram från 1991 ( Bygd att vårda ). Gällande program bedöms vara otidsenligt vad gäller såväl omfattning som bedömningar. Vidare eftersträvades en modernare produkt att kommunicera med fastighetsägare m fl samt en inventering som är digital (att använda i GIS-arbete mm). Arbetet har genomförts av Kulturmiljö Halland (Björn Ahnlund) i samarbete med KuLa HB (Per Connelid) under gemensam ledning av stadsbyggnadskontoret och länsstyrelsen. Utredningsarbetet har huvudsakligen bedrivits under Föreliggande program skiljer sig något från tidigare kulturmiljövårdsprogram då det även tar upp och belyser kulturlandskapet. Arbetet med översyn och utvecklandet av kunskapsunderlagen kring kulturmiljön avses närmast fortsätta med översyn och viss utökning av Bevarandeplan Falkenbergs Innerstad från 1985 samt av Bevarandeplan för Herting från Ekonomi Arbetet med framtagande av föreliggande kulturmiljöprogram har samfinansierats av stadsbyggnadskontoret och länsstyrelsen (lika delar) och kostnaderna har kunnat täckas inom gällande budget. Även kostnader för tryckning och distribution av den färdiga produkten bedöms kunna finansieras på samma sätt. Övervägande Stadsbyggnadskontoret föreslår att det föreslagna nya kulturmiljöprogrammet antas. Programmet bör beaktas i beslut kring planering mm och i övrigt utgöra allmänt kunskapsunderlag. Då de enskilda ägarna av fastigheter är de som verkligen kan påverka hur kulturmiljöerna vidmakthålls och utvecklas är det av största vikt att brukare och boende i de föreslagna områdena får kännedom om innehållet i programmet och om redovisade värderingar av den egna miljön. Stadsbyggnadskontoret avser därför pröva möjligheten till en bredare distribution av programmet. 63 Hemställan om planläggning av Skrea 5:51. Dnr KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Avslå begäran om planläggning av Skrea 5:51. sunderlag Orienteringskarta sförslag från Stadsbyggnadskontoret, Skrivelse från Skrea Camping & Stugby AB och LPN Fastighets AB, daterad Förslag till stugby, skiss daterad samt ett fotomontage 8 (24)

9 Utdrag ur delöversiktsplan för Falkenbergs centralort (DÖP), antagen 2007 Utdrag ur utställningshandling, förslag till detaljplan för Skrea 5:3 (Hansagårds camping m m) Utdrag ur utlåtande över planutställning, daterad Brev till fastighetsägaren, daterat Svar från fastighetsägaren (begäran om utträde ur planförslag), daterat om vidare planarbete, ksau Gällande detaljplan för Skrea 5:3 (Hansagårds camping mm), dat , rev Begäran om att den egna fastigheten inte skall ingå i planläggningen, En skrivelse med hemställan om planläggning av fastigheten Skrea 5:51, Hansagård, har inkommit från fastighetsägaren. Frågeställaren önskar att fastigheten planläggs för uthyrningsstugor i enlighet med bifogat förslag (skiss). Förslaget redovisar ca 25 stugor om ca 70 m 2. Stugorna föreslås utformas med ca 50 m 2 stuga samt utöver det ca 20 m 2 taktäckt uteplats. På skissen redovisas en infart från Hansagårdsvägen och i övrigt anges att någon av stugorna kan användas som servicebyggnad m m. Fastigheten ligger vi Hansagårdsvägen, i direkt anslutning till Hansagård camping. Området ingår i delöversiktsplan (DÖP) för Falkenbergs centralort, antagen 2007, och anges där som område för campingverksamhet (objekt 301). Fastigheten Skrea 5:51 är en bostadsfastighet om ca m 2. Ett större äldre bostadshus står mitt på fastigheten. Fastigheten har tidigare ägts av samma familj som bedrivit intilliggande Hansagårds camping men köptes 2008 av nuvarande ägare. De stora plana gräsytorna på fastigheten har tidigare till och från använts som reservcampingyta. Planarbete har senare år genomförts för intilliggande Hansagårds camping. Planarbetet inleddes 2008 och detaljplanen antogs Planbeslutet vann, efter överprövning, laga kraft i början av Planen reglerar området för campingverksamhet /korttidsboende och anger skilda områden för tält och husvagnar, för servicebyggnader, för spridda stugor i storlek mellan m 2 och för vandrarhem. Fastigheten Skrea 5:51 ingick i planförslaget under samrådsremiss och utställning och reglerades då för camping, tält och husvagnar, d v s som öppen mark. En mindre del av området fick bebyggas med maximalt 16 mindre stugor. Ägaren framförde under planarbetets gång önskemål om att planregleringen istället endast skulle inriktas på att möjliggöra byggande av ett antal större stugor på fastigheten. Då detta inte medgavs begärde fastighetsägaren att Skrea 5:51 inte längre skulle ingå i planförslaget. Kommunstyrelsen beviljade detta , 301, i samband med att man beslöt om inriktning och om förnyad planutställning. Övervägande En väsentlig uppgift, i samband med planarbetet för intilliggande Hansagårds camping, var att möta verksamhetsägarnas krav på alltmer byggrätt för uthyrningsstugor med bestämmelser som samtidigt inte möjliggjorde etablerade av nya badstugekvarter i området, dvs kvarter med privatägda stugor. Falkenberg har ett stort antal kvarter med privatägda småstugor, med en byggrätt mellan m 2 per stuga. Totalt sett finns ca privatägda arrendestugor på Skrea strand och vid Olofsbo havsbad. Dessa stugområden är viktiga för besöksnäringen, och vissa av dessa stugor hyrs ut då ägarna inte nyttjar dem, men flertalet utnyttjas endast del av året. Planförslaget 9 (24)

10 utformades därför så att områden för stugor skildes från varandra, gjordes relativt små samt placerades så att de endast kunde nås via övriga campingområden. Syftet med campingändamålet i delöversiktsplanen för Falkenberg bedöms vara att tillgodose det rörliga friluftslivet, att skapa olika former för övernattning i tält, husvagn, stugor och vandrarhem för besökare i Falkenberg. Tidigare föreslagna planbestämmelser har inriktats på att möjliggöra detta i detta område medan man motverkar eller försvårar etablerande av ytterligare kvarter med privatägda stugor på arrendetomter. Den föreslagna utformningen, med byggrätter för ett antal större stugor, möjliggör att ett nytt kvarter med privatägda sommarstugor på sikt skapas inom området, vilket strider mot syftet med översiktsplanens reglering. Stadsbyggnadskontoret föreslår att förfrågan om planläggning med redovisad inriktning avslås. 64 Motion om anläggande av ny väg till fastigheterna Skrea 5:15 och till parkeringsplatsen vid stranden. Dnr KS KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Beakta motionens syfte i samband med planläggning av södra delen av campingområdet. 2 Motionen är med detta behandlad. sunderlag Motion från Stig Agnåker (C) om ny väg till fastigheten Skrea 5:15. Yttrande från stadsbyggnadskontoret Stig Agnåker (C) har i motion till kommunfullmäktige föreslagit att en ny väg ska anläggas till fastigheten Skrea 5:15 och parkeringsplatsen vid stranden. Motivet är den trafiksituation som uppstår genom utvidgning av Hansagårds camping. Stadsbyggnadskontoret redogör i sitt yttrande för hur frågan har behandlats i samband med planarbete för viss utökning av Hansagårds camping. Yttrandet utmynnar i bedömningen att en separat väg öster om berget och om fastigheten Skrea 5:15 inte är lämplig och inte heller en ny anslutning till Strandvägen. Stadsbyggnadskontoret hänvisar också till lösning av trafikfrågorna som redovisas i planarbetet. Ekonomi Någon kostnadsberäkning för en ny väg har inte gjorts i detta läge. Övervägande Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås med hänvisning till stadsbyggnadskontorets yttrande. 10 (24)

11 65 Komplettering till Kristineslättsutredningen. Dnr KS KS Arbetsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna att komplettering till Kristineslättsutredningen har redovisats. sunderlag Komplettering till rapport "Kristineslättsområdets idrottsanläggningar och Falkenbergs IP, olika planeringsalternativ, helhetsutredning. Kommunstyrelsen har enligt 31/12 behandlat utredning om Kristineslättsområdets idrottsanläggningar m m. I samband därmed antecknades att vissa kompletteringar till utredningen skulle göras och inkluderas i den fortsatta utredningen. 66 Månadsuppföljning februari Dnr KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna att månadsuppföljning februari 2012 har redovisats. sunderlag Sammanställning av driftskostnadsuppföljning efter februari 2012 Driftkostnadsuppföljning från nämnderna Kommunledningskontoret har sammanställt nämndernas driftkostnadsuppföljning efter februari och prognos för kommunens årsutfall Kultur- och fritidsnämnden har ej lämnat någon månadsuppföljning med prognos efter februari. Kommunens driftnetto är efter februari totalt 16,1 mkr lägre än periodens budget. Avvikelse beror huvudsakligen på att budgeten är felaktigt periodiserad och inga slutsatser kan därmed dras av överskottet. Två nämnder lämnar avvikande prognos för 2012 jämfört med budget. Barn- och utbildningsnämnden lämnar en prognos på underskott om 2 mkr. Underskottet ligger inom förskoleverksamheten och härstammar från volymökningarna under Tekniska nämnden prognosticerar ett underskott om 2,8 mkr, vilket beror på höga kostnader för vinterväghållning 2012 samt kostnader för renovering av svetshallen i hamnen. Övriga nämnder lämnar prognos i paritet med budget. 11 (24)

12 67 Yttrande över regional strategi för förvaltning av naturreservat Värna vårda visa. Dnr KS Arbetsutskottet beslutar 1 Avge yttrande över länsstyrelsens förslag till regional strategi för förvaltning av naturreservat i enlighet med stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Anteckna att miljö- och hälsoskyddsnämnden avser att avge eget yttrande i ärendet. sunderlag Länsstyrelsens remisskrivelse med förslag till regionalt program för förvaltning av naturreservat Värna Vårda Visa Tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen Tjänsteskrivelse från stadbyggnadskontoret Naturvårdsverket har tagit fram ett nationellt program för bättre förvaltning och användande av naturskyddade områden Värna Visa Vårda. Utifrån detta har länsstyrelsen utarbetat en anpassning av detta program till regionala förhållanden och begär nu synpunkter på det från medlemmarna i den regionala samrådsgruppen för naturvård, bl a kommunerna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer att avge eget yttrande direkt till länsstyrelsen. Kultur- och fritidsförvaltningen har inga invändningar mot programmet. Stadsbyggnadskontoret ser positivt på att en regional strategi har tagits utarbetats och framför i övrigt vissa synpunkter rörande ökad dialog m m. Ekonomi Förslaget i sig har ingen påverkan på kommunens ekonomi. Övervägande Kommunledningskontoret föreslår att arbetsutskottet avger stadsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget. 68 Effektivisering och samordning av lokalutnyttjandet. Dnr KS ; KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna att tekniska nämnden avlämnat rapporten Lokaleffektiviseringar (24)

13 2 Anteckna att fortsatt utredning om lokaleffektivisering, med kommunstyrelsen som ansvarig nämnd, sker enligt uppdrag i budget för sunderlag Uppdragshandling om fortsatt arbete med lokaleffektivisering (fastställd av KS enligt 87/11) Tekniska nämndens beslut 6/12 med rapporten Lokaleffektiviseringar 2011 I budget 2011 fick tekniska nämnden uppdraget att arbeta vidare med lokaleffektivisering och förtydliga redovisningen av de ekonomiska effekterna för kommunen totalt och hur detta inarbetats i budgeten. En uppdragshandling fastställdes av kommunstyrelsen enligt 87/11. Tekniska nämnden har enligt 6/12 till kommunstyrelsen överlämnat rapporten Lokaleffektiviseringar 2011 med kartläggning av kommunens lokalkostnader samt beskrivning av genomförda och föreslagna åtgärder på detta område. Ekonomi Rapporten i sig har ingen påverkan på kommunens ekonomi, men genomförandet av de redovisade åtgärderna kan ha betydande effekter. Tekniska nämnden anger att ytterligare effektiviseringar ska genomföras med målet att den sammanlagda ekonomiska effekten innebär minst 5 % besparing. Övervägande Ett problem med att redovisa ekonomiska effekter av lokaleffektivisringsarbetet är att skilja kostnader och lokalytor för befintliga verksamheter från kostnader och ytor för nya och/eller utökade verksamheter. Den uppdragshandling som fastställdes enligt KS 87/11 var därför specificerad så att uppdraget skulle redovisas i tre delar på följande sätt: Kostnader och lokalytor för befintliga verksamheter 2010 Tillkommande kostnader och ytor 2011 p g a nya och/eller utvidgade verksamheter Lokaleffektiviseringar 2011 Den rapport som tekniska nämnden nu har tagit fram svarar inte helt mot detta uppdrag utan får ses som en delredovisning. I samband med budgetarbetet för 2012 diskuterades problemen med att ta fram ett samlat förslag i detta ärende och fullmäktige beslöt då att ytterligare uppdrag skulle ges om det fortsatta arbetet med lokaleffektivisering. Denna gång beslutades att kommunstyrelsen skulle vara ansvarig för uppdraget. Uppdragshandling fastställdes av kommunstyrelsen enligt 36/12. Tekniska nämndens nu föreliggande rapport får därför ses som en form av lägesrapport beträffande det löpande arbetet. 69 Tillgänglighetspolicy för Falkenbergs kommun. Dnr KS KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Godkänna upprättat förslag till Tillgänglighetspolicy för Falkenbergs kommun. 13 (24)

14 2 Anteckna att Tillgänglighetspolicyn tillsammans med tidigare antagen policy för Mångfald i arbetslivet ersätter nuvarande Handikappolitiskt program. 3 Anteckna att det Handikappolitiska programmet antaget av kommunfullmäktige 41/01därmed upphör att gälla. sunderlag Förslag till Tillgänglighetspolicy för Falkenbergs kommun. Tjänsteskrivelse: Genomgång av arbetet med handikappfrågor i Falkenbergs kommun från socialnämnden 134/11. från kultur- och fritidsnämnden 40/11. från miljö-och hälsoskyddsnämnden 48/11. från barn-och utbildningsnämnden 71/11. samt bilaga från handikapprådet 5/11. Under 2011 initierades en översyn av det handikappolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige Lagstiftning behövde uppdateras, språkbruk moderniseras och programmets efterlevnad granskas. En grupp bestående av representanter från samtliga nämnder träffades initialt för att diskutera styrdokumentets funktion och framtida utformning. Gruppen enades om att ta fram ett nytt och mindre omfattande styrdokument samt att benämna det Tillgänglighetspolicy. Kommunala handikapprådet har sedan kontinuerligt bistått med kommentarer och synpunkter. Tillgänglighetspolicyn har skickats på remiss och följande yttrande har inkommit: Socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden har inga synpunkter på förslaget. Miljö- och hälsosskyddsnämnden upplyser om möjligheten att ansluta sig till en tillgänglighetsdatabas som innebär att besökare i förväg ska kunna bilda sig en uppfattning om tillgängligheten på olika platser i kommunen. Nämnden anser även att kontinuerlig uppföljning av efterlevnaden håller frågorna aktuella inom organisationen. Kommunala handikapprådet framför att policyn saknar tydliga mål och åtgärder jämfört med det tidigare Handikappolitiska programmet. Vidare poängterars vikten av att utvärderingar och uppföljningar görs av de mål som satts upp. Handikapprådet vill även att policyn ska innehålla riktlinjer för utbildningsinsatser på området. Bygglovsnämnden samt Kommunala pensionärsrådet har inte inkommit med några synpunkter. Ekonomi Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Inför revideringen av det Handikappolitiska programmet gjordes en genomgång av kommunens arbete med handikappfrågor och i samband med detta även en undersökning av hur väl dokumentet efterlevts. Resultatet visade på att omfattande aktiviteter rörande handikapp- och 14 (24)

15 tillgänglighetsfrågor bedrivs inom organisationen. I många fall är verksamheterna styrda av nationella lagar och regler, vilket ger en inbyggd systematik i arbetet. Kartläggningen indikerade även att samtliga verksamheter, förutom socialförvaltningen, inte aktivt eller medvetet arbetat efter det handikappolitiska programmets mål och intentioner. Flera av programmets åtgärdsförslag hade trots detta uppfyllts, vilket dels kan förklaras med att lagstiftningen på området skärpts sedan antagande samt tyder på att handikapperspektivet integrerats alltmer i den dagliga verksamheten. Vid mötet med förvaltningsrepresentanterna gick meningarna isär om hur det vidare handikapparbetet borde bedrivas. Inom vissa områden ansågs lagstiftning tillräcklig och ett separat styrdokument som särskiljer en viss grupp befarades få en motverkande effekt. I mottsats till detta efterfrågade andra förvaltningar en mer central styrning och övergripande riktlinjer. Kanslienhetens inställning är generellt sett att ett inkluderande perspektiv bör vara utgångspunkten för all kommunal utövning och att alltför många styrdokument snarare riskerar att försvåra helhetstänkandet än att bidra till detsamma. För att tillgodose samtliga uppfattningar utarbetades därför ett mer kortfattat dokument i form av en Tillgänglighetspolicy. Ambition är att tydliggöra kommunens mål beträffande tillgänglighet och förhållningssätt till personer med funktionsnedsättning. Policyn knyter även an till befintliga styrdokument så som kommunfullmäktigtes övergripande mål samt policyn Mångfald i arbetslivet. Dels för att visa på hur dessa kompletterar varandra samt för att ge tyngd åt policyn. På det sättet byggs även en mekanik in som underlättar implementering och uppföljning. Av de anledningar som anges ovan är dokumentets mål och åtgärdersförslag färre än tidigare, vilket Handikapprådet påpekat. Ytterligare en synpunkt ifrån Handikapprådet är att policyn ska ange riktlinjer för utbildningsinsatser. Kanslienheten är inte negativ till initiativet, men kan för närvarande inte se hur det skulle utformas. Vad det gäller miljö-och hälsoskyddsnämndens upplysing om möjligheten att ansluta sig till en tillgänglighetsdatabas så har en Tillgänglighetsguide tagits fram under 2011 som kartlägger kommunen ur tillgänglighetssynpunkt. Ett tidigare fastställt dokument som har betydelse i detta sammanhang är policyn Mångfald i arbetslivet som fasställdes av kommunfullmäktige enligt 182/09. I denna policy behandlas bl a förhållningssätt till personal med funktionshinder. Kanslienheten föreslår således att förslaget till Tillgänglighetspolicy antas och att den tillsammans med policyn Mångfald i arbetslivet ersätter det Handikappolitiska programmet som därigenom upphör att gälla. 70 Kartläggning av ungdomars syn på psykisk hälsa, mobbning, alkohol och tobak i Falkenberg. Dnr KS KS Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna nämndernas yttrande och olika åtgärdsförslag till protokollet. 15 (24)

16 2 Uppdra åt Rådet för trygghet- och hälsa att utifrån nämndernas svar överväga en samlad inriktning för det nämndsövergripande, fortsatta arbetet där rådet också överväger behov, samt omfattning av en eventuellt fördjupad analys. sunderlag Kartläggning av ungdomars syn på psykisk hälsa, mobbning, alkohol och tobak i Falkenberg. Kommunstyrelsens beslut 305/2011. Yttrande från kultur- och fritidsnämnden, 3/2012 Yttrande från barn- och utbildningsnämnden, 4/2012 Yttrande från socialnämnden, 12/2012 Kultur- och fritidsförvaltningen, Folkhälsa Falkenberg, Falkenbergsnämnden, Region Halland m fl har gemensamt gjort en kompletterande studie över lokala ungdomars syn på psykisk hälsa, mobbing, alkohol och tobak. Resultatet presenteras i rubricerad promemoria som syftar till att belysa ungdomars syn på Falkenbergs resultat som framkommit i Folkhälsoinstitutets kartläggning kring psykisk ohälsa. Dessutom har berörd personal i ungdomarnas omgivning kommenterat kartläggningen. Aktuella frågeställningar har varit: - Stämmer kartläggningens resultat med er bild av Falkenberg? - Vilka orsaker tror ni ligger bakom resultaten? - Vilka åtgärder föreslår ni för att förbättra resultaten? Vid fullmäktiges sammanträde 27 september 2011 lämnades information om den kompletterande studien och det sammanställda resultatet och därefter diskuterades materialet. Av diskussionen kan konstateras en politisk vilja att fortsätta arbeta med frågeställningarna inom berörda nämnder. I syfte att sammanställa pågående aktiviteter inom nämnderna översänds därför kartläggningen och en anhållan om förtydligande över vilket arbete som pågår. Avsikten är att därefter upprätta en konkret handlingsplan mot ohälsa hos våra ungdomar. Kommunstyrelsen beslutade , 305 att överlämna kartläggningen till berörda nämnder och hos nämnderna anhålla om åtgärdsförslag och en sammanställning över hur respektive nämnd aktivt arbetar med/kommer att arbeta med att åtgärda rapportens problemområden. Socialnämnden anför i sammandrag: Socialnämnden ser med tillfredsställelse på att kommunen tillsammans med regionen har gjort en kompletterande studie över ungdomars syn på psykisk hälsa, mobbning, alkohol och tobak. Rapportens resultat och förslag till åtgärder stämmer väl överens med den uppfattning som socialnämnden erhållit genom kontakter med ungdomar och familjer som befinner sig i ett utanförskap. Nämnden avser att överlämna rapporten till arbetsgruppen för barn- och ungdomspolicyn för beaktande i det fortsatta arbetet. Nämnden avser också att överlämna rapporten till behandlings- och utredningssektionerna inom individ- och familjeomsorgen för presentation och implementering. Rapporten skall vidare överlämnas till BIM och Klara Ungdom för implementering och presentation. Slutligen vill också socialnämnden att kommunstyrelsen tar initiativ till att genomföra en jämförande djupanalys angående tillståndet i Falkenberg. Nämnden anser det vara något äventyrligt 16 (24)

17 att bara visa på en variabel när ett problemområde skall beskrivas. Nämnden känner inte igen sig i de utredningar som rangordnar trygghet, studieresultat, höga IFO-kostnader och låg andel ungdomar som läser vidare. Barn- och utbildningsnämnden anför i sammandrag: Förvaltningen ser att många av de åtgärder som föreslagits redan finns idag inom utbildningen. Skolan har ett ansvar för att skapa en god miljö för sina elever, men det är också viktigt att poängtera att skolan har många uppdrag och att vad som sker på fritiden och i hemmet är minst lika viktigt. Exempelvis finns olika former av informationsinsatser kring alkohol och tobak i skolorna. Värdergrundsarbetet är en del av det dagliga arbetet. Skolan samarbetar också med andra grupper för att t e x sprida information. I skolan finns elevhälsan och andra resursgrupper med specialkunskaper för att stödja elever med olika behov. Dessa verktyg kan alltid förbättras. Nämnden vill försöka öka andelen gemensamma fortbildningar för unga och skolpersonal i syfte att skapa samsyn och gemensamma arbetssätt kring en fråga. Nämnden vill vidare att det görs en inventering på skolorna för att få en klarare bild över vilket stöd rektorerna är i behov av på de olika skolorna och för att få en samlad uppfattning om resurserna används på bästa sätt. Förhoppningsvis skulle en inventering också kunna leda till att skolan i högre grad kunde samverka med andra nämnder. Kultur- och fritidsnämnden anför i korthet: Kultur- och fritidsnämnden har listat åtskilliga förslag till insatser, varav några är: Hälsofrämjande förskola/skola med skolledare och personal som målgrupp, föräldrastödjande insatser med föreläsningar och föräldrastödskurser, årligen återkommande drogvaneundersökningar i årskurserna 7 respektive 9 och gymnasieskolan årskurs 2. Nämnden föreslår vidare att det avsätts öronmärkta pengar från alla förvaltningar till samverkansprojekt som rör barn och ungdomars psykiska hälsa, att arbetet mot mobbning och utanförskap skall få en högre prioritet, att det satsas på att skaffa ett mer effektivt informationsflöde som når alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar, et c. Nämnden föreslår vidare upprättande av föräldratelefon som föräldrar kan ringa och få råd och stöd och att insatser görs på kommunens hemsida. För ytterligare åtgärdsförslag, se nämndens yttrande i sin helhet. Ekonomi Föreliggande förslag påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Det kan konstateras att berörda nämnder samtliga arbetar aktivt med de frågeställningar som berörs i sammanställningen, och det kan också konstateras att frågeställningen i sig är oerhört omfattande och att flera facknämnder berörs av den. Det kan vidare konstateras att både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden efterlyser någon form av fördjupad studie kring situationen i Falkenberg. Kanslienheten ser samtidigt att krafttag tas på nationell nivå och noterar i sammanhanget att regeringen har antagit en samlad alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi som gäller för åren Den omfattar allt från tillgänglighetsbegränsande 17 (24)

18 insatser, narkotikabekämpning, vård och behandling, alkohol- och tobakstillsyn till lokalt förebyggande verksamhet. Samtliga län har länssamordnare anställd på Länsstyrelsen som ansvarar för det förebyggande arbetet på länsnivå och tjänsten finansieras helt av regeringen. Statens Folkhälsoinstitut stödjer och samordnar arbetet från nationell nivå. Den lokala strategin för detta arbete är givetvis avgörande för resultatet av de nationella och regionala satsningarna. Kanslienheten ser därför att koordinering av detta arbete bör ske i ett lokalt samverkansorgan med representanter från samtliga berörda myndigheter, varvid Rådet för trygghet och hälsa torde vara en naturlig plats för diskussion om det fortsatta arbetet. 71 Motion om rätt till kommunens fritidshemsverksamhet för elever på låg- och mellanstadierna. Dnr KS KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att genomföra en utredning om möjligheterna att genomföra förslaget i motion från Georgia Ferris m fl (KD). 2 Motionen ska med detta anses behandlad sunderlag Motion till kommunfullmäktige från Georgia Ferris m fl (KD) om uppdrag till barnoch utbildningsnämnden att utreda hur kommunen ska kunna erbjuda alla barn i låg- och mellanstadierna plats på fritidshem. Yttrande från barn- och utbildningsnämnden, 93/11. I motionen framföres argument för att alla barn på låg- och mellanstadierna ska ha möjlighet att delta i fritidsverksamhet även i de fall kraven i skollagen för att kommunen ska ha skyldighet att erbjuda plats inte uppfylles. Barn- och utbildningsnämnden redogör i sitt yttrande för nuvarande regler för placering på fritidshem. Dessa regler innebär att kommunens enligt skollagen ska erbjuda plats till barn i åldern 6-12 år, vars föräldrar arbetar eller studerar eller för barnets egen skull. Nämnden redovisar också hur stor del barn i olika åldrar som nu är inskrivna i fritidsverksamheten. Som en indikation på tillkommande resursbehov anför barn- och utbildningsnämnden att ytterligare 190 barn i verksamheten (motsvarande 50 % av de 6-9 åringar som idag inte har plats på fritidshem) skulle medföra ökade kostnader med 2,8 mkr/år. För att få ett samlat beslutsunderlag bör ett enligt nämnden en utredning göras som även belyser vilka tider på dagen och året som placering bör ske samt avgiftsfrågor. 18 (24)

19 Ekonomi/Övervägande Om alla barn i åldern 6-12 ska ges möjlighet att få plats inom fritidsverksamheten kan detta förväntas medföra ökade kommunala kostnader i den storleksordning som nämnden anger. För att få fram ett mera exakt underlag bör dock en utredning göras på det sätt barn- och utbildningsnämnden skisserar. Kommunledningskontoret föreslår att barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att genomföra en utredning i ärendet och i anslutning till kommande budgetarbete redovisa de totala ekonomiska konsekvenserna. 72 Medborgarförslag om att kommunala handikapprådets m fl råds ärenden formellt skall behandlas som medborgarförslag. Dnr KS ; KS KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Till ansvariga nämnder och förvaltningar kopplade till de kommunala råden uttala att det Kommunala handikapprådet, Rådet för trygghet och hälsa, samt Kommunala pensionärsrådet m fl utgör betydelsefulla kommunala beredningsorgan och att ärenden därför skall förberedas på ett sätt som säkerställer grundläggande kvalitet i samband med beslutsfattandet. 2 Rekommendera råden att inför kommande sammankomster själva diskutera sina beredningsoch samarbetsformer. 3 Dock avslå förslaget i den del som åsyftar likhet med medborgarförslag med hänvisning till kommunledningskontorets yttrande och gällande lagstiftning. sunderlag Daniel Andersson m fl: Medborgarförslag om att handikapprådets m fl råds ärenden skall behandlas på motsvarande sätt som ett medborgarförslag. Kanslienhetens yttrande Förslagsställarna anser att ett sätt att höja statusen för kommunala handikapprådet m fl råd vore att behandla rådens ärenden på samma sätt som medborgarförslag hanteras. Man menar att förslag som läggs fram vid råden ofta avslås vid sittande bord och utan den utredning och det remissförfarande som ett medborgarförslag får. Därför menar förslagsställarna at de framlagda förslagen skall hanteras såsom medborgarförslag. Ekonomi Förslaget bedöms inte påverka kommunens ekonomi. Övervägande Det som gäller för medborgarförslag är reglerat i kommunallagen sedan 2001 då fullmäktige fick möjlighet att besluta att medborgare får väcka förslag i fullmäktige. Alla folkbokförda i 19 (24)

20 kommunen, inklusive barn och ungdomar och andra som ännu inte fått kommunal rösträtt får lämna medborgarförslag i Falkenberg. Medborgarförslaget skall undertecknas av en eller flera personer. Föreningar, sammanslutningar, råd eller andra organisationer kan inte väcka medborgarförslag. Medborgarförslaget synes dock inte vara ute efter att rådet skall kunna väcka medborgarförslag, utan att de framlagda förslagen skall behandlas på motsvarande sätt. Vad motsvarande innebär, framgår dock inte. Kommunfullmäktige, som normalt handlägger medborgarförslag, kan inte handlägga frågeställningar som av tids- och delegationsskäl måste åligga annan beslutsnivå. Att ta beslut om att rådsärenden skall handläggas som just medborgarförslag är därför vare sig relevant eller möjligt. Medborgarförslaget förefaller dock snarast vara en fråga som rör rådens förmåga att hantera spontana förslag som lyfts vid mötena. Kommunledningskontorets uppfattning är härvidlag tydlig vad gäller beslutsunderlag i allmänhet: - Samtlig kommunal ärendeberedning skall omfattas av en god standard, vilket betyder att alla beslutsärende bör förses med en ärendehistorik (hur har kommunen hanterat liknande frågor tidigare & hur har ärendet uppkommit?), en ekonomisk angivelse (vad kostar förslaget?), ett logiskt resonemang om varför den beredande förvaltningen anser att man politiskt bör fatta just det som föreslås, facknämnders och/eller utlåtanden från annan expertis, samt ett juridiskt resonemang för det fall ärendet är av juridisk betydelse. Saknas dessa allmänna grunder i ärendeberedningen, uppstår ganska naturligt ett ifrågasättande av kvaliteten på de beslut som fattas och det underlag som föreligger. Ibland krävs också samråd utanför den egna organisationen. Tillsynes är det bland annat detta som medborgarförslagsställarna ifrågasätter och följaktligen vill förändra. I denna mening är det naturligtvis viktigt att de beredande instanserna hörsammar synpunkter om ärendenas kvalitet och omfattning från rådens medlemmar. I samband med att Rådet för Trygghetoch hälsa ombildades och överfördes till Räddningstjänsten fattade fullmäktige följande beslut avseende beredningen av rådets ärenden: - Ärenden till rådet bereds vanligen inom räddningstjänstens nya organisation (2012) och skall vara försedda med beslutsförslag. - Rådet kan utgöra remissinstans för - eller utgöra beredning av - verksamhetsövergripande frågeställningar. Ovanstående innebär att den ansvariga förvaltningen har i uppdrag att tillse att kvaliteten på beslutsärendena är tillfredsställande och att rådet förses med relevanta handlingar. Samma omständighet borde givetvis gälla alla kommunala råd och sammanslutningar. Förslag som läggs fram direkt vid sittande bord löper ofta risk att bli nedröstade - av den enkla anledningen att ärendet inte är berett. Övriga ledamöter och förvaltning har ju inte fått möjlighet att tänka igenom ärendet, och förvaltningen har följaktligen inte heller lagt fram ett beslutsförslag. Mot bakgrund av det ovanstående vore det därför ett bättre sätt, att i god tid skicka in idéer till den ansvariga förvaltningen, varvid sedvanlig ärendeberedning kommer att genomföras. Dessa rutiner bör med fördel kunna diskuteras vid ett rådsmöte, dvs hur ledamöternas tankar och avsikter bättre kan tas tillvara. 20 (24)

21 73 Medborgarförslag om trafiksituationen på Sören Falkmansgatan. Dnr KS KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna att förslag om förbud mot tung trafik på bl a Sören Falkmansgatan f n utreds och avses läggas fram för trafiknämnden under våren Medborgarförslaget är med denna anteckning behandlat för fullmäktiges del. sunderlag Medborgarförslag från Agnetha Andersson angående åtgärder beträffande trafiksituationen på Sören Falkmansgatan. Yttrande från trafiknämnden 49/11. Förslagsställaren anser att trafiksituationen på Sören Falkmansgatan är ohållbar och anser att åtgärder för begränsning av gatuparkeringen bör vidtagas. Ekonomi Förslaget i sig påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande om trafikföreskrifter såsom t ex skyltar är en form av myndighetsutövning som inte ligger inom kommunfullmäktiges kompetensområde och fullmäktige har alltså ingen formell möjlighet att fatta ett beslut av den typ som förslagsställaren önskar. Däremot skulle fullmäktige t ex kunna begära en utredning. Av trafiknämndens yttrande framgår att en utredning pågår om trafiksituationen på Västra Gärdet med avseende på tung trafik. Enligt uppgift från stadsbyggnadskontoret kommer ett förslag att under våren 2012 läggas fram till trafiknämnden om förbud mot tung trafik på bl a Sören Falkmansgatan. Förslagsställarens intention kan därmed, åtminstone delvis, anses tillgodosedd. 74 Medborgarförslag om översyn och upprustning av Stafsinge strand/smedjeholmsområdet. Dnr KS KS, KF Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Inte ändra inriktning för det redan planlagda Smedjeholmsområdet (verksamhetsområde), utöver att området närmast Sanddynevägen, i enlighet med delöversiktsplanen, inte skall genomföras. 21 (24)

22 2 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta upp förslag till ny gatubelysning längs Sanddynevägen, sträckan Industrivägen-Åkarevägen, i den framtida investeringsbudgeten. 3 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen utreda förutsättningarna för ökad tillgänglighet till kv Mellanrevet för badande och strövande besökare, i avvaktan på annan exploatering. sunderlag sförslag från Stadsbyggnadskontoret, daterat Medborgarförslag från Britt Bjurklint och Gert Evesson, daterat Orienteringskarta över Smedjeholmsområdet samt över Lövstaviken (kv Mellanrevet) Karta visande lämpliga planeringsavstånd/skyddsavstånd, daterad Utdrag ur delöversiktsplan för Falkenberg, antagen 2007 Kartutdrag, med bl a redovisning av gällande detaljplan Ett medborgarförslag om Stafsinge Strand och Smedjeholmsområdet har inlämnats till kommunen från två privatpersoner boende på Långrevsvägen. Förslagsställarna beskriver områdena kring kv Mellanrevet (fd sopstationen) och Smedjeholmsområdet och föreslår flera åtgärder kring dessa. Sammanfattningsvis föreslås tre konkreta åtgärder: - områdena snyggas till och görs mer attraktiva för boende och besökare, - gatubelysningen förlängs till korsningen Sanddynevägen/Åkarevägen, och - området som begränsas av Bromsvägen, Åkarevägen och Sanddynevägen avsätts till grönområde och redovisas i den nya översiktsplanen som område för framtida bostadsbebyggelse. Sanddynevägen är i dag försedd med gatubelysning från cirkulationsplatsen vid Söderbro till Industrivägen. Korsande Kvekatorpsvägen, liksom Industrivägen och Åkarevägen, har gatubelysning i hela sin längd. I gatusystemet saknas alltså belysning på Sanddynevägen från korsningen med Industrivägen. Det ovan föreslagna området är sedan planlagt för industriändamål. Nu gällande detaljplaner ersatte då delvis detaljplaner från första halvan av 1970-talet och föreslog i övrigt utvidgning av verksamhetsområdet, i enlighet med en övergripande planläggning för Smedjeholmsområdet från mitten av 1960-talet. Planlagda delar närmast Sanddynevägen (väster om Kromvägen) skall dock inte genomföras (säljas som industrimark), i enlighet med delöversiktsplan för Falkenberg (DÖP-objekt 111). Övervägande Områdena kring Lövstaviken (bl a kv Mellanrevet) samt Smedjeholmsområdet är idag avsatta som framtida verksamhetsområden. De områden som utgörs av tidigare soptipp bedöms inte inom överskådlig tid kunna användas för bostadsbebyggelse på grund av risker. Sättningsproblematiken gör även att områdena är svåra att iordningsställa och exploatera för normala verksamhetsområden (arbetsområden). Stora delar av dessa områden kommer därför sannolikt att tills vidare utgöra friområden som kan användas för rekreation mm. Iordningsställande har skett med täckande massor vilka skall förhindra infiltration och urlakning av fyllnadsmassor. I övrigt avses inte områdena iordningställas utan en naturlig kustvegetation bör kunna etableras. 22 (24)