Hallonbergen 20 LJUSKULTUR 2 / 07

Transkript

1 Hallonbergen 20 LJUSKULTUR 2 / 07

2 samarbete gav tryggare närmiljö text inga-lill cras foto olof thiel Alla som arbetar med belysning vet att det är ett oslagbart verktyg för att öka såväl trygghet som säkerhet. Förutsatt då att det görs på rätt sätt. Att skrämma bort buset med starkt ljus på höga stolpar är ingen bra idé, effekten blir snarare att området får ett rykte som otryggt och fult. Därför är det roligt att kunna visa på ett riktigt bra projekt som genomfördes förra sommaren. Beställaren Fastighets ab Förvaltaren ägs av Sundbybergs kommun och har mer än bostads- och företagskunder, bland annat i Hallonbergen som ligger nio km från Stockholms city. I Hallonbergen finns hyreslägenheter byggda under 1970-talet. Där finns också det där svaga rykte som många förorter har, där de som talar värst om ett område ofta aldrig har varit där medan de som bor i samma område ser fördelarna. Men Hallonbergen var också nerslitet och många kände otrygghet. Förvaltaren gör varje år en kundundersökning bland sina hyresgäster och just otryggheten och mörkret var det många som nämnde. LJUSKULTUR 2 / 07 21

3 Vi tog fasta på dessa signaler, berättar Åsa Ingman som har varit Förvaltarens projektledare för projektet. Det räcker ju med denna känsla av osäkerhet som kan växa i en negativ spiral från olust till vandalisering och utflyttningar. Förvaltarens satsningar på Ljus och trivsel började i områdena Ör och Storskogen. Därefter åtgärdade man Tulemarken och sedan Rissne samt Hallonbergen. Man har arbetat tillsammans med hyresgästerna som har fått komma med förslag på åtgärder och var det behövs belysning. Jag kan verkligen rekommendera detta till andra fastighetsägare. Att diskutera med de boende är bästa sättet att få information om vad som behöver göras. Dessutom märks det att man bryr sig som fastighetsägare, säger Åsa Ingman. Tankarna bakom arbetet med upprustning och belysning är naturligtvis att öka tryggheten och tillgängligheten. Ju fler människor som är ute på kvällen, desto säkrare känns ett område. Därför har man också särskilt satsat på de mötesplatser och gångvägar som de boende tipsade om. Man ska kunna känna sig trygg där man bor. Vi ville ha en bättre belysning men inte starkare ljus. Vi ville få snyggare gårdar och gångvägar. Vi ville också locka folk att vara ute, att använda sitt område. nära samarbete Ljusdesigner för projektet i Hallonbergen var Michael Hallbert med sitt företag Michael Hallbert Ljus- Design ab. Det var projektledaren Eric Kalmelid från Sören Lundgrens Byggkonsult som ringde upp mig, berättar Michael, som tyckte projektet passade hans tankar om belysning perfekt. Han gjorde belysningsförslag parallellt med landskapsarkitekten Jonna Linds förslag för upprustning och nya mötesplatser. Att flera professioner arbetar tillsammans är ett bra arbetssätt eftersom belysningen påverkar upplevel- Huvudgångstråket som går genom hela området har fått en egen armaturtyp. De ger ett avbländat och varmt ljus. Här passerar alla till och från sin bostad så känslan av trygghet är mycket viktig. 22 LJUSKULTUR 2 / 07

4 På innergårdarna är utvalda träd belysta och vid varje entré möts man av ljuset från en pollare. I fonden ser man några av de ljussatta slitsarna som finns i hela området. sen av utemiljön, lika mycket som utemiljön påverkar hur belysningen fungerar. Det handlade mycket om att röja upp och åtgärda slitna ytor. Underhållet var eftersatt vilket gav en otrygg känsla. Det finns mycket växtlighet i området och det är ingen större idé med ny belysning om man inte först röjer upp bland buskage och träd. Belysningen var nersliten med sneda stolpar och gamla lyktor med kvicksilverlampor. Jag är inte rädd när jag rör mig ute men jag kunde förstå att folk tyckte att det kändes otäckt, säger Michael. Men det var bättre än sitt rykte. Det var mycket folk i rörelse på gårdarna och det finns ett fint beläget grönområde mellan storkvarteren. Från höjden där Toppstugan ligger ser man ut över hela Brommafältet. prioriteringar Det första Michael och Jonna fick göra var att prioritera vad de skulle satsa på. Budgeten var förstås inte obegränsad och det fanns mycket att göra. Vi fick tänka vad som var viktigast. Man ska kunna ta sig hem tryggt var man än bor. Det ska finnas en bra allmänbelysning. Gårdarna var fint utformade och där ville jag satsa på en fin belysning med bättre avbländning eftersom det är det som de boende ser mest av. Gångvägen rakt igenom området var också viktig. Sidoytor som skogsdungar, öppna fält och bergsknallar är ofta lätta att förbise. Men många hade sagt att bergsknallen mitt i området kändes otrygg och därför blev den viktig att belysa. Det handlar inte bara om att ha belysning där man går utan också om att teckna ytorna att göra det möjligt att uppfatta och uppleva området. Då kan man belysa träd, berg eller byggnader. Det ger en identitet åt området och gör det lätttare att orientera sig. Belysningen ska bidra till att man känner sig väl till mods utan att man reflekterar varför, menar Michael. Belysningen ska vara funktionell och dessutom tillföra något. Att ljuset beskriver platserna är viktigare än effekter, även om man kan ha effektbelysning på några väl utvalda ställen som berättar om området. Med belysning kan man förändra en plats dölja eller lyfta fram. Ljus för identitet Riktigt identitetsskapande blev Michaels idé att belysa balkongelementen på husen. Balkongerna LJUSKULTUR 2 / 07 23

5 sitter som staplade på varandra. Den snabba byggnationen på talet har gjort att det finns små misspassningar, som gjorde prefab-elementen perfekta att belysa. Skevheterna fångar ljuset och väcker intresse. Balkongsidorna uppfattas som slitsar på husen när det är mörkt. De är belysta med lysdioder som har varm eller kall färgtemperatur beroende på betongens egen färg, berättar Michael. Jag valde vitt ljus för att få de fina färgskillnaderna som betongfärgerna ger. För att ljuset inte skulle blända har jag tagit fram en särskild avbländningsplåt. Vi monterade belysningen med kranbil, det är inget ovanligt men lite svåråtkomligt. Slitsarna på husen gör det lättare att orientera sig, både i området och utanför området. De syns från e18 som går förbi Hallonbergen. Det hela är väldigt effektfullt. Min tanke var att satsa på några ställen för att ge området en början till en ny identitet, säger Michael. Slitsarna på husen är ett bra verktyg, de är både effektfulla och funktionella. Det ska inte bara vara en massa ljuspunkter utan även något som står ut, något som syns utan att ta över. slitsar. De effektfullt belysta slitsarna ger Hallonbergen en egen identitet som också gör det lättare att orientera sig i området. 24 LJUSKULTUR 2 / 07

6 Människor ger trygghet Michael och landskapsarkitekten Jonna Lind hade samma tankar om området. De valde att fokusera på innergårdarna, samlingsplatser och det centrala gångstråket. Delar av deras förslag togs bort men ska eventuellt genomföras senare. Bland annat kunde man inte byta ut alla stolpar längs gångvägarna för att kablarna var för dåliga. Stolparna är inköpta för senare uppsättning. Men skateboardrampen med belysning som Jonna och Michael föreslog, den fick de inte gehör för. Inte heller att byta markmaterial på den centrala gångvägen, e4 kallad. Jag vill dock ge beställaren en eloge för att de inte har ändrat i våra förslag, bara tagit bort, säger Jonna. satsade på mötesplatser Det som beställaren verkligen satsade på var mötesplatser, bland annat de slitna lekplatserna. Lekplatser är lek för små barn och möten för större barn och vuxna. Bra belysning gör att man kan leka och träffas även när det är mörkt. Den stora lekplatsen fick tre specialritade belysningsmaster, som i sig är ett tillskott till miljön och ett landmärke Här är vi! Nu är belysningen bland det mest spännande man kan se på en svensk lekplats och platsen är befolkad av både små och stora långt in på kvällarna. Det är bra för trivsel och trygghet, säger Åsa Ingman. Jonnas stora insats blev grönområdet med Toppstugan i mitten av Hallonbergen. Det var igenväxt och nerslitet. Det fanns bland annat en plaskdamm från tiden då området byggdes och den fick infälld belysning med lysdioder i markstenarna runt dammen. Under detta året håller Förvaltaren på att samla in idéer från de boende om hur själva Toppstugan ska användas i fortsättningen. Lekplatsen. Masterna är belysta i sig, de blir landmärken som syns på långt håll. Dessutom är de vackra. LJUSKULTUR 2 / 07 25

7 En annan speciell plats är pulkabacken i västra änden av området, en otroligt fin backe men som man inte kunde använda när det var mörkt. Den fick också belysningsmaster. Det räckte för att öka användandet. Nu kan man åka även på kvällen! Pulkabacken har blivit populär även kvällstid sedan den nya belysningen kom på plats. innergårdarna Innergårdarna i Hallonbergen är fint utformade med i grunden bra material, men de var som allt annat nerslitna. De ligger på betongbjälklag och planteringslådorna hade blivit för små för de växter som fanns och frodades. De stora träden blev belysta med markstrålkastare. Att belysa träd ger stor effekt med små medel när lövverket reflekterar ljus och trädet blir en lysande solitär. Det har blivit vackert. Det finns förstås en risk för vandalisering, säger Michael. Men på innergårdarna är den sociala kontrollen större, så där vågade vi oss på det. Dessutom bidrar trädbelysningen till att de mindre lekplatserna på gårdarna också kan användas lite längre på kvällarna. Vi satsade också på entréerna, berättar Jonna. De var anonyma och syntes inte riktigt. De befintliga armaturerna var fina men det blev en belysningspollare vid varje entré, för att ytterligare markera och lysa upp. Gångvägen i området är Hallonbergens livsnerv. Här möter man folk, ser vad som händer. Den var en av de högst prioriterade områdena för ny belysning och har fått sin egen typ av ny armatur och metallhalogen som ljuskälla. Förvaltaren gjorde provbelysningar där man satte upp tre förslag till huvudgångstråket. De bjöd in några boende samt sin egen personal från ledningen och En poetisk plats kräver en poetisk belysning enligt Michael Hallbert. Runt dammen med den vackra utsikten över Brommafältet finns som enda belysning markinfällda vita LED-armaturer. 26 LJUSKULTUR 2 / 07

8

9 kvarterskontoren som fick tycka till. Det är värt att göra prov för att verkligen uppleva hur ljuset faller, om det bländar o s v, tycker Åsa Ingman. Vi har belyst ett par träd även här, för att ge en tyngdpunkt längs den långa vägen. Tyvärr slogs lamporna snabbt sönder. De byttes ut med detsamma och doldes bättre i vegetationen, och efter det har det inte hänt något mer, säger Michael. Dialog gav resultat Alla inblandade tycker att samarbetet har gått osedvanligt bra. Dialog och respekt för varandras yrkeskunskap verkar vara ett bra recept! Michael Hallbert vill särskilt betona samarbetet med elektrikerna Ulf B Andersson och Per Nordin från Bravida som förstod hans detaljlösningar och ofta löste problem via telefon. Ja, deras arbete blev verkligen bra. Den belysta klätterväxten på husgaveln bildar ett vackert fondmotiv vid en av de nyanlagda mötesplatserna utmed huvudstråket. foto thomas hallbert trivsammare närmiljö. Med nya trygga belysningar och en översyn av utemiljön har Förvaltaren skapat en trivsammare närmiljö för tusentals boende och arbetande i området. 28 LJUSKULTUR 2 / 07

10

11 Längs gångvägen fanns platser som upplevdes som särskilt otrygga. Här har ett sådant skogsparti och bergknalle fått en belysning som tydligt visar om någon fara hotar. armaturlista Armaturer huvudgångstråk Jakobson Aveny bestyckning metallhalogen 70 W Armaturer gång/cykelbanor Schreder Aramis bestyckning Philips CDO 70 W Innergårdar Schreder Aramis bestyckning metallhalogen 35 W Pollare We-ef bestyckning kompaktlysrör 32 W Lekparker Metalight flood strålkastare metallhalogen 35 W och 70 W Effektbelysning slitsar Philips LEDline bestyckade med kallvita respektive varmvita dioder Effektbelysning damm LDI modell Brick LED 1 W Markbelysning träd Bega 8022, 8719 bestyckad med metallhalogen 70 W. Philips Pompei bestyckning kompaktlysrör 18 W. Louis Poulsen IPR 14 bestyckning metallhalogen 35 W pulkabacke DeltaLux bestyckade med NaH respektive metallhalogen 400 W Tunnelentrébelysning Egen designad vandalkapsling bestyckad med Smedmarks 1 x 54 W Sopstationer Zero modell Puck bestyckning metallhalogen 70 W beställarens råd till andra beställare Låt det ta tid att komma fram till vad man ska prioritera. Ha bra framförhållning, dialog tar tid men ger ett bättre resultat. Ta med de boende. Utse en grupp med hyresgäster eller deras representanter, med flera åldrar och nationaliteter. Bolla idéer, fråga var det känns otäckt och vad som behöver åtgärdas. Gå själv i området en mörk natt. Använd din egen känsla. Gör provbelysningar och bjud in beställare och de boende. Ta hjälp av någon som kan belysning. 30 LJUSKULTUR 2 / 07

12 medverkande Projektsamordnare hos beställaren Åsa Ingman på Fastighets AB Förvaltaren Projektledare Eric Kalmelid från Sören Lundgren Bygg AB Ljusdesigner Michael Hallbert från Michael Hallbert LjusDesign AB Landskapsarkitekt Jonna Lind/Markteknik i Bromma. Bobo Ostojic från Markteknik från samma företag gjorde inventering av hela området och beskrivning av det tekniska utförandet. elkonsult Beab elkonsulter AB, Michael Palm Projektledare EL Per Sundholm från Bravida Elmontörer Ulf B Andersson och Per Nordin från Bravida Sopsorteringsplatser har lite starkare ljus men samma ljusfärg som den övriga belysningen. Projekteringen av belysningen och markåtgärderna gjordes i början av 2006 och invigning skedde i september, så det var ett väldigt snabbt projekt. Även om vi inte fick igenom alla förslag så hade beställaren tagit ett helhetsgrepp över området, vilket inte alltid är fallet, säger Michael Hallbert. Jag kunde gjort lika mycket till men generellt sett har det blivit bra och framför allt är det inget område som är eftersatt. Med belysningens hjälp har också området knutits samman till en bättre helhet. Vi är nöjda, säger Åsa Ingman. Särskilt som vår senaste kundundersökning visar att de boende är nöjda och känner sig säkrare och tryggare. Dessutom har energikostnaderna minskat med cirka 25 procent. Vi har visat att vi lyssnar på våra hyresgäster och att det går att göra något. Vi tror att det har bidragit till en ökad stolthet och att man är mer rädd om sitt område nu. Dessutom har vi märkt att folk är ute mer, man möter varandra mera. LJUSKULTUR 2 / 07 31