Innehållsförteckning Yttrande Sida

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Yttrande Sida"

Transkript

1 Innehållsförteckning Yttrande Sida Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y

2 Y001 Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna Q:038 (-sats 1), Q:073 (-sats 1), Q:080, Q:113 (-sats 1), Q:127, Q:131, Q:133, Q:135, Q:159, Q:174, Q:179 (-sats 1), Q:204 (sats 1), Q:253, Q:259, Q:344 (-sats 1), Q:362, Q:402 (-satserna 1 och 2), Q:426 Yttrande kopplat till verksamhetsinriktningen V1:1 Inledning och V1:2 Verksamhetsinriktningen visar vägen. Vid kongressen 2007 antogs en ny struktur för Lärarförbundets styrdokument. I denna struktur ingår: - stadgarna (grundläggande värderingar som är stabila över tid) - programmet (antaget på tio års sikt, innehåller visionen om Den skola vi vill skapa) - verksamhetsinriktningen (antas för varje kongressperiod, innehåller uppföljningsbara mål) - verksamhetsplaner (antas årligen av förbundsstyrelsen och vägleder avdelningar och kansli) Flera motioner berör strukturen, de olika styrdokumentens status samt innehåll och prioriteringar i dokumenten. Förbundsstyrelsen anser styrdokumenten bör ses som en helhet trots alla dokument inte är föremål för revideringar under denna kongress. Den struktur som antogs 2007 är framtagen bland annat för påvisa olika frågors tyngd, peka ut den långsiktiga riktningen med Lärarförbundets arbete samt undvika upprepningar genom alla frågor inte behöver lyftas i alla dokument. Förbundsstyrelsen anser därför det finns flera skäl behålla den struktur som antogs 2007 och därmed den rådande uppdelningen kring vilken typ av frågor som bör lyftas i de olika dokumenten. Flera motioner hävdar värdegrundsfrågorna, t ex mänskliga rättigheter och jämställdhets- och likabehandlingsarbete, nedprioriterats och vill dessa ska lyftas tydligare i verksamhetsinriktningen. Förbundsstyrelsen menar dessa frågor betonas i både stadgarna och programmet och det därmed inte råder någon oklarhet kring var Lärarförbundet står i dessa frågor. I tider av ett hårdnande samhällsklimat och anti-demokratiska vindar ska det snarast ses som en styrka värdegrundsfrågorna är så fast förankrade i vår organisation de finns fastslagna i de dokument som är mest stabila över tid. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfning om värdegrundsfrågornas betydelse och väljer därför tydligare synliggöra deras stadgemässiga status i inledningen av verksamhetsinriktningen. En motion föreslår en tydligare strategi ska utarbetas för Lärarförbundets jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Förbundsstyrelsen hänvisar denna fråga till dialogen mellan jämställdhets- och likabehandlingsrådet och förbundsstyrelsen. I programmet slår Lärarförbundet fast visionen om Den skola vi vill skapa. När programmet antogs var det en sammanslagning av de fyra program (Lönepolitiskt, Utbildningspolitiskt, Kulturpolitiskt och Internationellt) som tidigare styrde förbundets verksamhet. Anledningen till slå ihop programmen var komma bort från den otydlighet som rådde kring hur de fyra programmen skulle viktas sinsemellan. Förbundsstyrelsen anser därför det är en stor fördel endast ha ett program och vill därför undvika ett särskilt lönepolitiskt dokument tas fram, vilket föreslås i en motion. Däremot vill förbundsstyrelsen betona den kongressperiod vi är på väg in i är den sista inom innevarande program. Under kongressperioden kommer en diskussion inledas inom organisationen, vilken slutgiltigt ska mynna ut i antagandet av ett nytt program på nästkommande kongress. Denna diskussion kommer tillsammans med Sida: 1

3 andra områden innehålla de lönepolitiska frågorna, vilket motionären efterfrågar. Förbundsstyrelsen delar uppfningen i en annan motion om mycket hänt sedan 2007 då programmet formulerades. Om ett nytt program skulle tas fram idag skulle vissa formuleringar säkert göras annorlunda. Däremot anser förbundsstyrelsen visionen om Den skola vi vill skapa i högsta grad är aktuell och programmet därför fungerar som långsiktig riktningsgivare även under nästa kongressperiod. I visionen står tydligt vi strävar efter den bästa skolan för varje elev. Detta behöver således inte upprepas i verksamhetsinriktningen, vilket en motion framhåller. I stadgar, program och verksamhetsinriktningen är det en självklarhet alla medlemmar är lika mycket värda. I verksamhetsinriktningen har förbundsstyrelsen valt lyfta fram unga lärare lite extra. Anledningen till detta är värna om framtiden och organisationens fortlevnad, inte lyfta fram en grupp som viktigare än andra. Förbundsstyrelsen håller därmed med den motion som betonar alla är lika mycket värda. En annan motion vill göra en genomlysning av förbundets organisationsmodell och hur olika medlemsgrupper upplever sin situation. Förbundsstyrelsen framhåller det årligen görs medlemsundersökningar som ger svar på hur olika grupper uppfar förbundet. Utifrån dessa undersökningar kan slutsatser dras kring organisation och verksamhet. Förbundsstyrelsen avser fortsätta med dessa undersökningar även under nästa kongressperiod. De begrepp som använts i program och tidigare verksamhetsinriktningar har definierats i det häfte där styrdokumenten samlas. Så kommer ske även efter denna kongress. Definitionerna rör begrepp som elev och skola. När vi t ex använder begreppet elev innefar det enligt definitionen både barn i förskola och studenter på högskola. Förbundsstyrelsen har valt använda sådana gemensamma begrepp för skapa ett mer läsvänligt och tydligt styrdokument. Förbundsstyrelsen vill dock betona styrdokument och löpande kommunikationsarbete inte är samma sak. Det är därför inte de gemensamma begreppen som används i kommunikationsarbetet direkt till de olika medlemsgrupperna. Enligt den rådande styrdokumentstrukturen är det kongressen som i verksamhetsinriktningen far beslut om förbundets mål och prioriteringar. Det är utifrån dessa mål förbundsstyrelsen formulerar verksamhetsplaner. Förbundsstyrelsen anser styrdokumentstrukturen har skapat förutsättningar för Lärarförbundets förmåga prioritera. Det har varit en viktig faktor för de framgångar vi sett de senaste åren. Om hela organisationen ska fokusera krävs det målen i verksamhetsinriktningen bryts ner till tydliga prioriteringar varje år. Det är detta som skett i förbundsstyrelsens verksamhetsplaner. Förbundsstyrelsen anser verksamhetsplanen ska fungera som ett styrdokument för avdelningarnas verksamhetsplaner. På så vis är det kongressens beslut som vägleder hela organisationen. Dialogen mellan avdelningarna och förbundsstyrelsen kring vad som ska prioriteras i verksamhetsplanen är dock mycket viktig. Under den gångna kongressperioden har ordförandekonferenserna använts för fördjupa både den bakåtblickande (utvärdering) och den framåtblickande (kommande mål i verksamhetsplan) dialogen mellan förbundsstyrelsen och avdelningarna. Förbundsstyrelsen ser positivt på de motioner som vill utveckla denna dialog. Under kommande kongressperiod kommer även kansliet arbeta för ett förbättrat stöd till avdelningarna i målformulering och utvärdering samt detta arbete blir mer enhetligt över hela landet. Ambitionen under kongressperioden är, vilket motionärerna också föreslår, hitta former för Sida: 2

4 strukturerad uppföljning av avdelningarnas årsberättelser som en del i uppföljningen mot målen. Några motioner har synpunkter på och föreslår förändrade skrivningar i verksamhetsinriktningens inledning. Förbundsstyrelsen väljer göra förändringar i linje med de motionärer som vill betona vi når våra mål genom tydligt fokusera på förbättrade arbetsvillkor. En annan motion framhåller verksamhetsinriktningen bör fokusera på vad som ska göras framgent. Förbundsstyrelsen delar den uppfningen, men anser samtidigt vi när vi blickar framåt måste ta avstamp i det vi åstadkommit hittills. De framgångar Lärarförbundet haft de senaste kongressperioderna förtjänar därför lyftas fram i verksamhetsinriktningens inledning. Motion Q:253 avslås. Övriga motioner är besvarade. Q:038 -sats 1 Värdegrund - från ord till handling av Avdelning Skellefteå Lärarförbundet Skellefteå ser med oro på hur grundläggande mänskliga rättigheter har hamnat längre ner på dagordningen i Lärarförbundet. I en tid av hårdnande samhällsklimat och hot mot mänskliga rättigheter behövs ett starkt och tydligt Lärarförbund. I vår portalparagraf uttrycks våra grundläggande värderingar och ändamål. Lärarförbundet behöver nu kraftfullt visa för alla lärare vad vi står för i konkret handling. En gång i tiden sjöd och bubblade det inom Lärarförbundet kring dessa frågor; material och utbildningar skulle genussäkras, Lika för lika-konferensen var alltid fullbokad, Lärarförbundet hade ett stort deltagande i Stockholm Pride. Förbundet utbildade kursledare och avdelningsstyrelser i mångfald och dialog (MOD), studerandeinformatörer hade med stolthet regnbågsflaggan synlig vid terminsstarterna på lärarutbildningarna och allt detta var rekryterande. Nu har Lärarförbundet tappat mark i, som vi uppfar, förbundets värdegrund. Det har uppstått ett illavarslande glapp mellan det vi säger och skriver och det vi gör. När Lärarförbundet backar ser vi andra förbund är snabba flytta fram sina positioner. vår värdegrund blir ett prioriterat område i verksamhetsinriktningen särskilda aktiviteter genomförs där värdegrundsfrågor är i fokus utbildning i normkritik genomförs för förtroendevalda, tjänstemän och medlemmar Sida: 3

5 Q:073 -sats 1 Värdegrund från ord till handling av Avdelning Mark Avdelning Mark ställer sig bakom denna motion. Vi ser med oro på hur grundläggande mänskliga rättigheter har hamnat längre ner på dagordningen i Lärarförbundet. I en tid av hårdnande samhällsklimat och hot mot mänskliga rättigheter behövs ett starkt och tydligt Lärarförbund. I vår portalparagraf uttrycks våra grundläggande värderingar och ändamål. Lärarförbundet behöver nu kraftfullt visa för alla lärare vad vi står för i konkret handling. vår värdegrund blir ett prioriterat område i verksamhetsinriktningen särskilda aktiviteter genomförs där värdegrundsfrågor är i fokus utbildning genomförs för förtroendevalda, tjänstemän och medlemmar Sida: 4

6 Q:080 Målarbete och uppföljning av Avdelning Herrljunga I förbundet har vi de senaste kongressperioderna beslutat om mål i verksamhetsinriktningen för kongressperioden. Efter kongressen arbetar FS fram en årlig verksamhetsplan utifrån målen. På regionnivå arbetar vi med bryta ner målen och göra regionala mål för stödja avdelningarna. Sen sitter varje avdelning och arbetar fram sina mål och verksamhetsplaner som beslutas på varje avdelnings årsmöte. Vår upplevelse är lokalavdelningarna tar målen som kongressen beslutar om på stort allvar och prövar vad man klarar arbeta med utifrån avdelningens storlek, vilka behov som avdelningen har för sin verksamhet samt det man i avdelningen vill uppnå för sina medlemmar. Under framför allt sista kongressperioden men även tidigare så upplever vi i Herrljunga förbundet centralt arbetar fram en massa "eget" som ska göras för målen ska nås i verksamhetsinriktningen. Detta kommer då ovanpå det som man i avdelningen redan på avdelningarnas årsmöten beslutat man ska arbete med. Det här höjer arbetsbelastningen för många ffm:are i avdelningarna och har börjat bli ett arbetsmiljöproblem. Tyvärr så stiger antalet sjukskrivna även bland de som är förtroendevalda då dessa riskerar brännas ut i ytterligare en ända när de även känner det finns krav från Lärarförbundet som ska uppnås. Vi vill nå våra egna uppsa mål, men självklart vill vi göra så mycket vi kan för arbeta med det vi upplever som förbundets "propåer". Många av de som har facklig tid arbetar större delen av sin tjänst i en förskola, fritidshem eller i en skola. Flera upplever man ständigt är på fel ställe, känner man sviker sina kollegor när de är på fackliga uppdrag/utbildningar, eller sviker sitt fackliga uppdrag för verksamheten behöver en av flera anledningar. De som dagligen finns i verksamheten är avdelningarnas ombud, de är förbundets främsta och viktigaste personer för ett gott medlemsarbete. Många avdelningar arbetar nära och processinriktat ihop med sina ombud för nå avdelningens mål. Våra ombud sliter ofta med få ihop uppdraget i deras dagliga verksamhet med vara ombud. Ofta så är ombudsuppgiften något som inte ingår i deras tjänstgöringsplanering utan de vill vara ombud för göra skillnad. Stärker förbundet sina ombud via avdelningarna utifrån varje avdelnings verksamhetsplan, så kan Lärarförbundet göra skillnad för många fler lärare. Förbundet behöver vända på sitt arbetssätt och mer arbeta utifrån de verksamhetsmål och verksamhetsplaner varje avdelning gör. Hur får förbundet/fs veta vad varje avdelning i sina verksamhetsplaner beslutar om årligen? Hur får förbundet/fs veta måluppfyllelsen för varje avdelning? De verksamhetsberättelser vi i Herrljunga läst genom åren har fokus på mycket av det centrala förbundsarbetet och lite kring det som sker runt om i våra avdelningar. Många valkretsar har ett gott arbete tillsammans för stödja, inspirera och genom erfarenhetsutbytet vid träffarna så blir det en form av facklig utbildning för deltagarna. Med andra ord så händer det mycket runt om i landet och det borde Lärarförbundet kunna ta vara på mera, istället för komma med ytterligare uppgifter. under kommande kongressperiod vända processen så det inte bara blir målstyrning uppifrån och ner, verksamhetsplanerna i varje avdelning tas tillvara som en utgångspunkt i förbundets arbete. Dessa är lika viktiga som FS-verksamhetsplan för måluppfyllelsen i kommande Sida: 5

7 verksamhetsinriktning. förbundet under kommande kongressperiod följer upp utifrån varje avdelnings årsberättelse hur målen i verksamhetsinriktningen nås. man centralt via regionkontoren mer arbetar för stödja varje avdelning istället som för hur det upplevts i en del fall nu, som ytterligare något vi i avdelningarna ska/måste göra. Lärarförbundet behöver få ett målarbete som går såväl uppifrån och ner som nerifrån och upp. Ordförandekonferenserna fyller till viss del denna funktion, men kommunikationen behöver förbättras till mer lyssna uppifrån och det man gör nerifrån tas tillvara och stöds. Q:113 -sats 1 Värdegrund av Avdelning Mölndal Vi ser med oro på hur mänskliga rättigheter verkar ha hamnat längre ner på dagordningen i Lärarförbundet. I en tid av hårdnande samhällsklimat och hot mot mänskliga rättigheter behövs ett starkt och tydligt Lärarförbund. I vår portalparagraf uttrycks våra grundläggande värderingar och ändamål. Lärarförbundet behöver nu kraftfullt visa för alla lärare vad vi står för i konkret handling. Därför yrkar vi; vår värdegrund blir ett prioriterat område i verksamhetsinriktningen särskilda aktiviteter genomförs där värdegrundsfrågor är i fokus utbildning genomförs för förtroendevalda, tjänstemän och medlemmar Sida: 6

8 Q:127 Målarbete och uppföljning av Avdelning Mark Avdelning Mark ställer sig bakom denna motion I förbundet har vi de senaste kongressperioderna beslutat om mål i verksamhetsinriktningen för kongressperioden. Efter kongressen arbetar FS fram en årlig verksamhetsplan utifrån målen. På regionnivå arbetar vi med bryta ner målen och göra regionala mål för stödja avdelningarna. Sen sitter varje avdelning och arbetar fram sina mål och verksamhetsplaner som beslutas på varje avdelnings årsmöte. Vår upplevelse är lokalavdelningarna tar målen som kongressen beslutar om på stort allvar och prövar vad man klarar arbeta med utifrån avdelningens storlek, vilka behov som avdelningen har för sin verksamhet samt det man i avdelningen vill uppnå för sina medlemmar. Under framför allt sista kongressperioden men även tidigare så upplever vi i Herrljunga förbundet centralt arbetar fram en massa "eget" som ska göras för målen ska nås i verksamhetsinriktningen. Detta kommer då ovanpå det som man i avdelningen redan på avdelningarnas årsmöten beslutat man ska arbete med. Det här höjer arbetsbelastningen för många ffm:are i avdelningarna och har börjat bli ett arbetsmiljöproblem. Tyvärr så stiger antalet sjukskrivna även bland de som är förtroendevalda då dessa riskerar brännas ut i ytterligare en ända när de även känner det finns krav från Lärarförbundet som ska uppnås. Vi vill nå våra egna uppsa mål, men självklart vill vi göra så mycket vi kan för arbeta med det vi upplever som förbundets "propåer". Många av de som har facklig tid arbetar större delen av sin tjänst i en förskola, fritidshem eller i en skola. Flera upplever man ständigt är på fel ställe, känner man sviker sina kollegor när de är på fackliga uppdrag/utbildningar, eller sviker sitt fackliga uppdrag för verksamheten behöver en av flera anledningar. De som dagligen finns i verksamheten är avdelningarnas ombud, de är förbundets främsta och viktigaste personer för ett gott medlemsarbete. Många avdelningar arbetar nära och processinriktat ihop med sina ombud för nå avdelningens mål. Våra ombud sliter ofta med få ihop uppdraget i deras dagliga verksamhet med vara ombud. Ofta så är ombudsuppgiften något som inte ingår i deras tjänstgöringsplanering utan de vill vara ombud för göra skillnad. Stärker förbundet sina ombud via avdelningarna utifrån varje avdelnings verksamhetsplan, så kan Lärarförbundet göra skillnad för många fler lärare. Förbundet behöver vända på sitt arbetssätt och mer arbeta utifrån de verksamhetsmål och verksamhetsplaner varje avdelning gör. Hur får förbundet/fs veta vad varje avdelning i sina verksamhetsplaner beslutar om årligen? Hur får förbundet/fs veta måluppfyllelsen för varje avdelning? De verksamhetsberättelser vi i Herrljunga läst genom åren har fokus på mycket av det centrala förbundsarbetet och lite kring det som sker runt om i våra avdelningar. Många valkretsar har ett gott arbete tillsammans för stödja, inspirera och genom erfarenhetsutbytet vid träffarna så blir det en form av facklig utbildning för deltagarna. Med andra ord så händer det mycket runt om i landet och det borde Lärarförbundet kunna ta vara på mera, istället för komma med ytterligare uppgifter. under kommande kongressperiod vänder processen så det inte bara blir målstyrning uppifrån och ner, verksamhetsplanerna i varje avdelning tas tillvara som en utgångspunkt i förbundets Sida: 7

9 arbete. Dessa är lika viktiga som FS-verksamhetsplan för måluppfyllelsen i kommande verksamhetsinriktning. förbundet under kommande kongressperiod följer upp utifrån varje avdelnings årsberättelse hur målen i verksamhetsinriktningen nås. man centralt via regionkontoren mer arbetar för stödja varje avdelning istället som för hur det upplevts i en del fall nu, som ytterligare något vi i avdelningarna ska/måste göra. Lärarförbundet behöver få ett målarbete som går såväl uppifrån och ner som nerifrån och upp. Ordförandekonferenserna fyller till viss del denna funktion, men kommunikationen behöver förbättras till mer lyssna uppifrån och det man gör nerifrån tas tillvara och stöds. Q:131 Hur når vi våra mål? av Avdelning Söderköping Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning beskriver i avsnittet Verksamhetsinriktningen visar vägen hur vi ska agera för nå våra mål. Avsnittet betonar vikten av dialog och öppna samtal. Att på alla nivåer skapa ett personligt och öppet klimat är givetvis av stor och avgörande betydelse för Lärarförbundet på ett framgångsrikt sätt ska kunna uppnå sina mål. Enligt vår uppfning är detta dock inte alltid tillräckligt. Avsnittet bör därför kompletteras med en formulering som också lyfter fram värdet av starka och tydliga kollektivavtal, där vi successivt kan flytta fram våra positioner och skapa bättre villkor för våra medlemmar. Lokalavdelningen yrkar därför avsnittet Verksamhetsinriktningen visar vägen, sista stycket, ges följande lydelse: Vi når våra mål genom facklig verksamhet på alla nivåer. Vi når dem genom ständig dialog i avdelningar och på skolor, med politiker och beslutsfare, på både fysiska och digitala arenor. Vi når dem genom ett pågående samtal i hela organisationen om vår vision. Vi når dem genom skärpt kamp för förbättrade avtalsvillkor. I allt arbete är vi personliga, öppna, framåtsyftande, fokuserande och aktiverande. Vi tar alla medlemmars utveckling och behov av stöd på allvar och är öppna för hitta nya lösningar Vi har siktet på framtiden och ska vara den självklara arenan för allas engagemang oavsett hur det ser ut. Q:133 Barn ej elev i förskolan av Avdelning Karlstad Varför är det viktigt vi ändrar benämningen från elev till barn? Våra medlemmar känner inte igen sig i begreppet elev eftersom det heter barn i Läroplanen för förskolan Lpfö98/10. Det var i förslaget elev även i förskolans läroplan när den reviderades 2010 men ändrades i sista stund till barn. vi i förbundet använder benämningen barn istället för elev när vi pratar och skriver om barnen i förskolan. Sida: 8

10 Q:135 Verksamhetsinriktningen visar vägen av Avdelning Kinda Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning beskriver i avsnittet Verksamhetsinriktningen visar vägen hur vi ska agera för nå våra mål. Avsnittet betonar vikten av dialog och öppna samtal. Att på alla nivåer skapa ett personligt och öppet klimat är givetvis av stor och avgörande betydelse för Lärarförbundet på ett framgångsrikt sätt ska kunna uppnå sina mål. Enligt vår uppfning är detta dock inte alltid tillräckligt. Avsnittet bör därför kompletteras med en formulering som också lyfter fram värdet av starka och tydliga kollektivavtal, där vi successivt kan flytta fram våra positioner och skapa bättre villkor för våra medlemmar. Lokalavdelningen yrkar därför avsnittet Verksamhetsinriktningen visar vägen, sista stycket, ges följande lydelse:... når dem genom ett pågående samtal i hela organisationen om vår vision. Vi når dem genom skärpt kamp för förbättrade avtalsvillkor. I allt arbete är vi personliga... Q:159 Verksamhetsinriktning av Avdelning Mjölby Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning beskriver i avsnittet Verksamhetsinriktningen visar vägen hur vi ska agera för nå våra mål. Avsnittet betonar vikten av dialog och öppna samtal. Att på alla nivåer skapa ett personligt och öppet klimat är givetvis av stor och avgörande betydelse för Lärarförbundet på ett framgångsrikt sätt ska kunna uppnå sina mål. Enligt vår uppfning är detta dock inte alltid tillräckligt. Avsnittet bör därför kompletteras med en formulering som också lyfter fram värdet av starka och tydliga kollektivavtal, där vi successivt kan flytta fram våra positioner och skapa bättre villkor för våra medlemmar. avsnittet Verksamhetsinriktningen visar vägen, sista stycket, ges följande lydelse: Vi når våra mål genom facklig verksamhet på alla nivåer. Vi når dem genom ständig dialog i avdelningar och på skolor, med politiker och beslutsfare, på både fysiska och digitala arenor. Vi når dem genom ett pågående samtal i hela organisationen om vår vision. Vi når dem genom skärpt kamp för förbättrade avtalsvillkor. I allt arbete är vi personliga, öppna, framåtsyftande, fokuserande och aktiverande. Vi tar alla medlemmars utveckling och behov av stöd på allvar och är öppna för hitta nya lösningar. Vi har siktet på framtiden och ska vara den självklara arenan för allas engagemang oavsett hur det ser ut. Sida: 9

11 Q:174 Förbundets tillämpning av programmet. av Avdelning Nacka Lärares yrkes och villkorsfrågor är intimt sammanflätade. För lärarkåren skall kunna hävda sina yrkesmässiga ambitioner måste vi ha rätt förhandla som likvärdig part, teckna kollektivavatal och kunna tillgripa konfliktåtgärder. Detta är grundläggande i ett demokratiskt samhälle och det är nödvändigt dessa rättigheter garanteras i lagstiftning. Löner och övriga villkor skall avgöras i fria förhandlingar mellan självständiga och likvärdiga parter på arbetsmarknaden. Rätten teckna kollektivavtal är en omisstllg del av demokratin. Parterna måste värna kollektivavtalen och respektera varandras rätt företräda sina medlemmar. Den lokala partsställningen måste förstärkas. I varje central avtalsrörelse skall övervägas om villkorad fredsplikt kan bidra till eller vara en del av goda avtalslösningar centralt och lokalt. förbundet i allt sitt arbete följer vårt program för yrke och villkor. Q:179 -sats 1 värdegrund från ord till handling av Avdelning Örebro Vi ser med oro på hur grundläggande mänskliga rättigheter har hamnat längre ner på dagordningen i Lärarförbundet. I en tid av hårdnande samhällsklimat och hot mot mänskliga rättigheter behövs ett starkt och tydligt Lärarförbund. I vår portalparagraf uttrycks våra grundläggande värderingar och ändamål. Lärarförbundet behöver nu kraftfullt visa för alla lärare vad vi står för i konkret handling. Därför yrkar vi vår värdegrund blir ett prioriterat område i verksamhetsinriktningen särskilda aktiviteter genomförs där värdegrundsfrågor är i fokus utbildning genomförs för förtroendevalda, tjänstemän och medlemmar Sida: 10

12 Q:204 -sats 1 Värdegrund från ord till handling av Avdelning Lerum Vi ser med oro på hur grundläggande mänskliga rättigheter har hamnat längre ner på dagordningen i Lärarförbundet. I en tid av hårdnande samhällsklimat och hot mot mänskliga rättigheter behövs ett starkt och tydligt Lärarförbund. I vår portalparagraf uttrycks våra grundläggande värderingar och ändamål. Lärarförbundet behöver nu kraftfullt visa för alla lärare vad vi står för i konkret handling. Därför yrkar vi: vår värdegrund blir ett prioriterat område i verksamhetsinriktningen särskilda aktiviteter genomförs där värdegrundsfrågor är i fokus utbildning genomförs för förtroendevalda, tjänstemän och medlemmar Q:253 Nytt lönepolitiskt dokument. av Avdelning Göteborg Lärarförbundet har under två kongressperioder inte haft något samlat lönepolitiskt program. Lärarförbundet har ett antal frågor som vi inte har någon tydlig uppfning om. En handlar om vi ska ha förhandling eller lönesättande samtal. En annan är vad vi menar vi med bra lärare skall ha bra betalt. Redovisning av ny lönestatistik tar alldeles för lång tid få redovisat. Vi har haft individuella löner sedan mitten på 90 - talet. Det är dags Lärarförbundet har en genomgripande lönesystemsdiskussion om erfarenheter och för och nackdelar med dagens system. Löneskillnaderna mellan och inom kommuner har ökat. Det är dags Lärarförbundet har en genomgripande diskussion om vi vandrar på rätt väg. Bra lärare skall ha bra betalt oavsett var i landet man arbetar..: kongressen beslutar om Lärarförbundet tar fram ett tydligt lönepolitiskt dokument. Sida: 11

13 Q:259 Revidering av programmet Den skola vi vill skapa av Avdelning Göteborg Lärarförbundets program Den skola vi vill skapa är ett framåtsyftande program. För uttrycka sig om framtiden krävs ändock en stark nutidsförankring. Det har hänt väldigt mycket inom skolans område sedan den antogs, t ex; -Det är inte längre någon självklarhet alla gymnasiestudier ger grundläggande behörighet till högskolan. -Stora satsningar på gymnasial lärlingsutbildning innebär, om de skulle bli så stora som många politiker vill, stora elevgrupper ställs utanför skolans värdegrund. -Det fria skolvalet har inneburit segregationen i skolan ökat katastrofalt. I dessa frågor tvingas Lärarförbundet ta ställning. I några har vi gjort det. Men Lärarförbundet behöver vässa skrivningarna om vad vi anser en framtida skola ska vara och kunna ge alla barn, elever, studerande. Lärarförbundets visioner kan göra skillnad och ge kraft och argument för alla medlemmar och ombud. Vi anser inte programmet tillräckligt tydligt omhändertar detta och det därför behöver uppdateras. Vi yrkar på: Lärarförbundets program Den skola vi vill skapa revideras så dagens problematik finns omnämnd tydligare och visar Lärarförbundet tagit ställning i frågorna och har en stark vision mot framtiden. Q:344 -sats 1 Jämställdhetsarbete/likabehandling. av Avdelning Stockholm Lärarförbundet är med sina medlemmar en stark kraft i samhället, den kraften borde vi använda på alla tänkbara sätt. Inför den 8 mars syntes ingen information på vår hemsida kring den internationella kvinnodagen. Tidigare har det funnits seminariet Lika för lika som alltid var välbesökt med många intressanta föreläsare och med en omvärldsanalys som är jätteviktig i vår globala värld. I flera frågor som exempelvis arbetsbelastningen, så finns det klara jämställdhetsperspektiv. Lärarförbundet behöver en tydligare strategi med vårt jämställdhetsarbete. Lärarförbundet utarbetar en tydligare strategi för sitt jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Konferenser som Lika för lika i samband med 8 mars återinförs. Sida: 12

14 Q:362 Medlemssegregation av Avdelning Östersund Lärarförbundet har i sin verksamhetsinriktning skrivningar om förbundets behov av unga medlemmar och unga förtroendevalda. Det är lätt göra en tolkning unga är det enda förbundet behöver. Lärarförbundet behöver också behålla och överföra kompetens från erfarna och kompetenta medlemmar och förtroendevalda. Lärarförbundet ska inte bidra till öka segregationen genom använda medlemmars olikheter som argument för motsättning utan som argument för framgång. Det ska finnas plats för alla i Lärarförbundet och alla behövs, men inte på bekostnad av någon annan. Därför yrkar vi förbundet vinnlägger sig om i verksamhetsinriktning och i övriga dokument inte använda uttryck som förmedlar, och därmed kan uppfas som, medlemmar är olika mycket värda beroende på deras egenskaper. Sida: 13

15 Q:402 -sats 1 och 2 Verksamhetsinriktning av Avdelning Nora Vi är fullt medvetna om vi är sent ute med komma med åsikter kring det verksamhetsförslag som förbundsstyrelsen lagt. Vi känner dock, trots vi vet de kommer vara svårt ta dessa åsikter i beaktande, behöver uttrycka den oro vi känner inför de fokusförflyttningar som dokumentet innebär i förhållande till det föregående. Vad har hänt med begreppet Den bästa skolan för varje elev. Tidigare har vi hävdat vi arbetar för den bästa skolan för Sveriges elever. Med detta ställningstagande så har vi tänkt det som är bra för våra elever också är bra för oss som lärare. Vi känner i det nya dokumentet har vi skiftat fokus. Det som är bra för lärarna är också bra för eleverna. Visst kan detta äga sin riktighet. Det förstår vi lärare som är verksamma inom skolan. Men gör det övriga samhället det på samma sätt? Det kändes lättare försvara, de förändringar vi ville få till i skolan, var för våra elevers bästa. Vi tror det nu kan bli svårare, då de är vi lärare själva, som står i fokus. Vi i Nora lokalavdelning skulle därför önska dokumentet skrivs om så det åter är eleverna som är i fokus för skolans bästa. Framgångar!? I inledningen av det nya dokumentet tas bland annat löneområdet och karriärsmöjligheter upp som två områden där vi under de senaste kongressperioderna nått framgångar. Kanske är det så, på ett nationellt plan. Kanske är det så vissa kommuner har lyckats väldigt bra inom dessa områden. Men för de som inte gjort detta utan snarare halkat efter, känns dessa inledande formuleringar snarare som ett hån och väcker frågan om var solidariteten inom vår eget förbund tagit vägen. Vi anser texten bör tonas ned i avseende vilka framgångar vi nått och trycka mer på vad som behöver göras framgent. Skolledares och lärares arbetsbelastning tas i samma inledning upp som ett område där vi som förbund inte lyckats lika bra. Vår ståndpunkt i just den frågan är åtminstone i vår kommun har arbetsbelastningen för lärare och skolledare snarare ökat än minskat. Vi har väldigt svårt tro vi skulle vara ensamma i denna situation och menar detta område inte skall beskrivas som ett framgångsområde, utan ett område där vi fatalt misslyckats och verkligen behöver vässa våra klor. Styrelsen Nora T6, gm Pepe Idril Vi i Nora lokalavdelning skulle därför önska: dokumentet skrivs om så det åter är eleverna som är i fokus för skolans bästa. Sida: 14

16 framgångarna tonas ned och det trycks mer på vad som skall göras framgent. målet sänka skoledares och lärares arbetsbelastning ses som ouppfyllt och prioriteras under kommande kongressperiod Q:426 Glömda medlemsgrupper? av Avdelning Kumla Allt oftare uttrycker medlemsgrupper de känner sig exkluderade på olika sätt. Hur organiseras ett stort förbund så varje medlemsgrupp känner sig företrädda? Har det betydelse om en grupp anses vara konkurrensuts eller ej? En organisationsmodell betyder också vägval, därför menar vi förbundet, under kommande kongressperiod, ska göra en genomlysning av valda vägar och dra slutsatser av vad de inneburit ur olika perspektiv. Sida: 15

17 Y002 Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna Q:019, Q:022, Q:025, Q:030, Q:098, Q:129 (-satserna 2 och 3), Q:145, Q:164, Q:169, Q:181, Q:188 (-satserna 1 och 2), Q:208, Q:278, Q:316, Q:330, Q:351 (-satserna 2 och 3), Q:355, Q:370, Q:385 (-sats 3), Q:407, Q:415, Q:424, Q:439, Q:446 Yttrande kopplat till verksamhetsinriktningen V1:2 Verksamhetsinriktningen visar vägen. IT-stöd för medlemsnära verksamhet Det finns ett antal motioner som pekar på behovet av utveckla och anpassa Lärarförbundets organisation och verksamhet för en rad viktiga behov.vissa motioner lyfter upp behovet av ett mer digitalt och mobilt stöd till medlemmar med eller utan förtroendeuppdrag, och andra efterlyser bättre och smidigare stödsystem för underlätta det medlemsnära arbetet, t ex ett väl utbyggt medlemsregister som är möjligt integrera med kursadministrationen. Behovet av surfplor, som lyfts fram av flera motionärer, ser förbundsstyrelsen positivt på då det stödjer en mer mobil och medlemsnära verksamhet, men inte Lärarförbundet ska ta fram och tillhandahålla dessa hårdvaror. Däremot har Lärarförbundet tagit fram bra appar för t ex smarta telefoner, och fler digitala stöd för medlemmar, ombud och medlemmar med förtroendeuppdrag kommer under kommande kongressperiod. Kopplat till detta pågår en översyn av Lärarförbundets IT-strategi som bland annat handlar om skapa IT-system med högre tillförlitlighet och integrering, men också en bättre tillgänglighet via t ex webbgränssnitt vilket kan komma få positiva konsekvenser för bl a LOKA-hanteringen. När det gäller digital hantering av medlemsärenden är det också en del i utvecklingen inom IT-området och samtidigt behöver ökad kunskap spridas om PUL för de som hanterar medlemsuppgifter. Utöver detta lanserades Lärarförbundets nya webb under våren som är en mer personaliserad webb. Detta innebär det är medlemmen själv som väljer vad den är intresserad av och därmed skapas nästintill individuella och personliga sökvägar när medlemmarna besöker förbundets hemsida. Medlems- och ekonomiadministration Behovet av ett för avdelningarna gemensamt redovisningssystem som är anpassat till verksamhetens behov och underlättar kassörernas arbete tillgodosågs då kongressen 2010 beslutade kansliet skulle upphandla ett för avdelningarna gemensamt redovisningssystem.i den processen deltog samtliga kassörsoch revisorsutbildare och valet föll på MyBusiness, som idag används av drygt 250 avdelningar. Att hitta ett system som alla avdelningar, oavsett storlek är tillfreds med är svårt, men ambitionen har varit systemet ska vara enkelt, tidsbesparande och underlätta kassörens arbete med ekonomin. Förbundsstyrelsen kommer utvärdera nuvarande system under 2015 då samtliga avdelningar är anslutna och någon gång under nästa kongressperiod ( ) göra en ny upphandling, i samverkan med avdelningskassörer i så stor utsträckning som möjligt. Som ett led i underlätta den administrativa bördan för främst kassörer kommer kansliet under 2015 erbjuda olika slags tjänster kring ekonomihanteringen. Målet är kunna erbjuda allt mellan helt ta över kassörens dagliga arbete med kontering, bokföring och betalningar till ge anpassat stöd i olika former. Nästa steg är bl a se över Sida: 16

18 och utveckla medlemsregister och kursadministration för bättre stödja och underlätta för såväl medlemmar, medlemmar med förtroendeuppdrag som anställda, vilket beräknas bli klart under kommande kongressperiod. Litteratur och anpassat stöd Dessutom framkommer ett behov av förbundet skulle tillhandahålla aktuell arbetsrättslig litteratur via t ex Materialkatalogen.Det kan till viss del vara möjligt när det gäller avtalstryck, men inte när gäller aktuell arbetsrättslitteratur då det sker löpande utveckling inom arbetsrättens område. Behovet av anpassa såväl krav som stöd efter avdelningarnas olika storlek och faktiska kapacitet bedriva viss verksamhet t ex opinionsbildning, behöver ses över och utvecklas. Det är viktigt för hela förbundet beakta hur olika de lokala förutsättningarna de facto är i vårt avlånga land. Varje avdelning behöver anpassa sin verksamhet efter de förutsättningar som finns och på samma sätt behöver förbundet i sin helhet ge ett mer anpassat stöd. Likadant förhåller det sig med kansliets organisation den behöver successivt vidareutvecklas och där har regionkontoren en viktig funktion fylla. Det finns även motioner som påtalar behovet av på olika sätt förstärka och samordna förbundets verksamhet gentemot vissa medlemsgrupper eller verksamhetsområden, som t ex medlemsrekryteringen, vilket delvis också berör den kansliorganisation som Lärarförbundet har. Förbundsstyrelsen vill betona medlemsrekryteringen är en angelägenhet för alla medlemmar, förtroendevalda och anställd personal. Det är med gemensamma krafter som medlemsrekryteringen blir framgångsrik och förbundsstyrelsen anser en ensidig satsning på fler anställda som rekryterar medlemmar inte kan vara hela lösningen på rekryteringsfrågan. När det gäller den regionindelning som nämns i en av motionerna vill förbundsstyrelsen betona det i första hand är en intern kansliorganisationsstruktur som bl a syftar till förtydliga ansvaret inom kansliet, men synpunkterna som framförs i motionerna ska tas med i det normala utvecklingsarbetet av kansliets struktur och arbetssätt. Avståndet till regionkontoren varierar för förbundets medlemmar, men förbundsstyrelsen menar närhet inte bara är en fråga om antalet kilometer mellan medlemmens arbetsplats och regionkontoret utan frågan om hög tillgänglighet via telefon och snabb respons på t ex e-post blir allt viktigare. Därmed avser förbundsstyrelsen inte ändra nuvarande regionindelning till mindre områden då det skulle riskera påverka tillgänglighet och bemanning mycket negativt. Videokonferenser används redan idag i stor utsträckning och förbundsstyrelsens avsikt är den mötesformen ska vidareutvecklas under den kommande kongressperioden av såväl tids- som miljöskäl. När det gäller motionen om resepolicy till stöd för miljön så finns en framtagen resepolicy sedan många år och den uttalar tydligt en prioritering till förmån för miljövänligt resande och förbundsstyrelsen instämmer således i motionärens intentioner men riktlinjerna finns redan. Sida: 17

19 Motionerna, med hänvisning till verksamhetsinriktningen för , är besvarade. Q:019 Nytt bokföringssystem av Avdelning Växjö Byt till ett nytt enkelt bokföringssystem, anpassat för lokalavdelningarna När lärarförbundet bytte bank bytte man tyvärr också bokföringssystem. Det kunde ha blivit bättre, enklare och ett mera användarvänligt program för Lärarförbundets lokalavdelningar. Det blev i stället en komplicerad, rörig och tidskrävande krångelbokföring. En kassör i en lokalavdelning ska inte behöva ägna alltför lång tid vid bokföringen. Det är på tok för många moment i bokföringen. En normal kassör i en lokalavdelning är inne i programmet 1-4 gånger per månad, inte varje dag. Även Lärarförbundets kassörsutbildare klarar inte av programmet nöjaktigt, utan måste fundera: -Hur gör man här? Lokalavdelningens kassör får inte fastna i konteringen, utan ska kunna använda sin fackliga tid även till aktivt medlemsarbete. Idag binder bokföringssystemet kassören vid expeditionen hela tiden!! Det nuvarande krångliga bokföringssystemet riskerar eller medför kassörer slutar och lägger av med fackligt arbete. Det är Lärarförbundet som är beställare och kund, alltså bestämmer vi vilka krav som ett lätt, snabbt och överblickbart bokföringsprogram ska ha. Det är Lärarförbundet som ställer kraven och specifikationen tillsammans med de förtroendevalda kassörerna ute i lokalavdelningarna. Lärarförbundet upphandlar ett nytt, enkelt bokföringsprogram för Lokalavdelningarna. Lärarförbundet samverkar med lokalavdelningarnas kassörer och kassörsutbildare till ett nytt, lättanvänt och träffsäkert bokföringsprogram. Sida: 18

20 Q:022 Digitalt stöd till medlemmar - facklig surfpla av Avdelning Upplands-Bro Det medlemsnära arbetet kräver idag både personliga möten och ett digitalt stöd. Varje facklig förtroendeman ska kunna hitta information snabbt och enkelt via Internet, på Lärarförbundets hemsida och andra hemsidor. Därför tycker vi: Lärarförbundet centralt upphandlar surfplor och laddar dem fulla med nyttigheter för styrelser och ombud. det blir ett rimligt pris. Q:025 Videokonferenser av Avdelning Sjöbo Lärarförbundet borde använda sig mer av videokonferenser för minimera kostnader för hotell, resor, uppehälle m.m. Q:030 Webbaserat LOKA av Avdelning Borås använda videokonferenser istället för åka iväg på konferenser skulle minska utgifterna. I dag används många datasytem och få av dem är kompatibla med dagens LOKA. Detta försvårar ett effektivt användande av systemet. LOKA blir webbaserat. Sida: 19

Kongressen föreslås besluta

Kongressen föreslås besluta 1 (9) 2 (9) Kongressen föreslås besluta att en omarbetad och uppdaterad lönepolitik, med utgångspunkt i detta dokument, tas fram till kongressen 2020 3 (9) Förslag till kongressen avseende STs framtida

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Ledamot i avdelningsstyrelse

Ledamot i avdelningsstyrelse Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

Delegationsordning och uppdragsbeskrivningar

Delegationsordning och uppdragsbeskrivningar 2016-04-27 Avdelning 229 Delegationsordning och uppdragsbeskrivningar Delegationsordning (Sidorna 41-54 i STs stadgar) Sektionsstyrelsen (Sidorna 55-65 i STs stadgar) Vid eventuella oklarheter ska avdelningsstyrelsen

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar Förbundsstyrelsen december 2015 F.1.1 Utvecklingsområde

Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar Förbundsstyrelsen december 2015 F.1.1 Utvecklingsområde Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar 2016 Förbundsstyrelsen 17-18 december 2015 F.1.1 Utvecklingsområde Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vår verksamhetsplan för 2017 grundar sig i rapporten Vi är Vision och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2016 beslutade om. Vi har

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Visions hjärtefrågor 3. Ekonomiska förutsättningar 4. Vision Stockholms stads gemensamma fokusfråga 5. Vision Stockholms stads organisation och uppdrag 6. Verksamhetshjulet

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vår verksamhetsplan för 2016 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Kommunikationsplan målgrupper, kommunikationsmål, åtgärder/aktiviteter

Kommunikationsplan målgrupper, kommunikationsmål, åtgärder/aktiviteter 2002-10-21/Birgitta Kempe Fastställd av FS i oktober 2002 Kommunikationsplan målgrupper, kommunikationsmål, åtgärder/aktiviteter I kommunikationsplanen lägger vi fast riktlinjer och inriktning för förbundets

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés Förbundsmöte 9-10 maj 2015, Scandic Triangeln Malmö

Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés Förbundsmöte 9-10 maj 2015, Scandic Triangeln Malmö 7. FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG 10.1 Behandling av förbundsstyrelsens förslag till Strategi2020, verksamhetsoch ekonomisk plan. (se punkt 5 i FM-dokumentationen) 10.2 Fastställande av föreningarnas medlemsavgift

Läs mer

Förbundsstyrelsen föreslår. med tillägget

Förbundsstyrelsen föreslår. med tillägget Förbundsmötet 2016 Utskott nummer 7 Sekreterare: Maria Wilhelms Sida 1 Motion med förslag Motion 56. E-utbildning i Mångfald Motionärer: Saime Civas, Ola Tellner, Vision Stockholms stad att Vision skapar

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap.

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. MOTION 23 Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. Inlämnad av: Patrick Nyfors Förening: Ledarna inom Energi & Teknik Då problematik har uppstått kring rekrytering till dagens Ledarförbund

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Protokoll Årsmöte Vårdförbundet Student 2015-05-10. 1. Årsmötet öppnas Vårdförbundet students ordförande Daniel Larsson öppnade årsmötet.

Protokoll Årsmöte Vårdförbundet Student 2015-05-10. 1. Årsmötet öppnas Vårdförbundet students ordförande Daniel Larsson öppnade årsmötet. liur VÄRDFÖRBUNDET Protokoll Årsmöte Vårdförbundet Student 2015-05-10 1. Årsmötet öppnas Vårdförbundet students ordförande Daniel Larsson öppnade årsmötet. 2. Val av mötesordförande Årsmötet valde Gunilla

Läs mer

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013 Saco Studentråd Antagen av kongress 2013 Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning Extern fokusfråga 1 Snabbt ut till rätt jobb. Utbildning för framtidens arbetsmarknad och välfärd. 1 Intern fokusfråga

Läs mer

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING PROPOSITIONER 2015 PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016-2017 Svenska Kyrkans Unga vill bygga kyrka Svenska Kyrkans Unga är en rörelse inom Svenska kyrkan och vill bidra till bygga en kyrka där

Läs mer

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Inledning Grön Ungdom ska synas och höras. Ingen ska kunna missa att på något sätt under 2014 komma i kontakt med oss eller med Miljöpartiet. Grön Ungdom

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013

MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013 MSF:s fullmäktigemöte 16 17 mars 2013 Häfte 4: Motioner och motionssvar Innehåll Motion 1: Om valberedningens arbete... 2 Motion 2: Om avsiktsförklaring... 3 Motion 3: Om införskaffandet av en prioriteringsordning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1

Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Högskolan Dalarna Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna ska i sin verksamhet driva Saco-S fackliga politik och fullgöra

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2017 LR Varberg

Verksamhetsplan med budget 2017 LR Varberg LÄRARNAS RIKSFÖRBUND KOMMUNFÖRENINGEN I VARBERG Verksamhetsplan med budget 2017 LR Varberg Budget för LR Varberg Inkomster Anslag från förbundet 102 276 Summa 102 276 Utgifter Rekrytering 18 000 Kurser

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag SEKO Branschorganisation Spårtrafik förslag Verksamhetsplan 2017 1 Branschorganisationens uppgifter Övergripande mål för Branschorganisationen; En effektiv demokratisk organisation som samordnar aktiviteter

Läs mer

Verksamhetsplan och Arbetsordning för

Verksamhetsplan och Arbetsordning för Verksamhetsplan och Arbetsordning för Villaägarna i Malmö Antagen av styrelsen 2009-03-17 Reviderad senast 2010-12-08 1 (8) I texten nedan kallade: Villaägarna i Malmö (ViM) Regionkontor (RK), Regionstyrelsen

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Kongress mot Vision 2018 för Hälsa och Helhet

Kongress mot Vision 2018 för Hälsa och Helhet Kongress 2011..mot Vision 2018 för Hälsa och Helhet Vår vision 2018 för hälsa och helhet Introduktion Vision för hälsa och helhet Samtal vid borden; Presentation ; Vem är jag? Reflektion kring Visionen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen

Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Det är väldigt viktigt att alla i Unionen drar åt samma håll för att det vi gör ska få maximal genomslagskraft ute

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr Förslag till revidering av stadgar inför årsmötet 2016-03-06 Revideringsförslaget innehåller en översyn av samtliga stadgar och syftar till att förtydliga och förändra delar av stadgarna så att de på ett

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008-2010 AVDELNING ÖREBR 1 PROFESSION Vi ska gemensamt påverka och utveckla våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utifrån

Läs mer

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden Motion 61 Motion 62 Motion 63 med utlåtanden 160 Motion 61 Nu måste vår förhandlingssamordning stärkas! Den nya lagen om affärsmässiga principer mm och det faktum att vi i Stockholm numera förhandlar med

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016/2017

Verksamhetsinriktning 2016/2017 Förslag till: Verksamhetsinriktning 2016/2017 Förord En verksamhetsinriktning beskiver uppgifter, mål och prioriteringar för vår organisation. Hur vi når målen och vilka metoder vi använder redovisas i

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 B Avseende dubbelt ordförandeskap Motionärer: Petra Höglund, Krystyna Öbom, Tina Niinisalo, Bengt Franzino och Ashraf Nasseri Representantskap 2014 beslutade om att

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

ASVT är rikstäckande, har bred kompetens/erfarenhet och mångfald.

ASVT är rikstäckande, har bred kompetens/erfarenhet och mångfald. ASVT mot 2018 Verksamhetsplan Innehållsförteckning: Bakgrund Verksamhetsidén Visionen Värdegrunden Övergripande strategiska mål Avel Travpolitik Medlemmarna/kunderna Organisation Ekonomi Bakgrund ASVT

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer