CYTOSTATIKA- OCH STRÅLBEHANDLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CYTOSTATIKA- OCH STRÅLBEHANDLING"

Transkript

1 Hälsa och samhälle CYTOSTATIKA- OCH STRÅLBEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE OM FAKTORER SOM KAN PÅVERKA PATIENTERS UPPLEVELSER AV BEHANDLINGEN SAMT AV SJUKSKÖTERSKANS OMVÅRDNADSROLL. MALIN ENGELBRECHT SANDRA KULINSKI Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 CYTOSTATIKA- OCH STRÅLBEHANDLING EN LITTERATURSTUDIE OM FAKTORER SOM KAN PÅVERKA PATIENTERS UPPLEVELSER AV BEHANDLINGEN SAMT AV SJUKSKÖTERSKANS OMVÅRDNADSROLL. MALIN ENGELBRECHT SANDRA KULINSKI Engelbrecht, M & Kulinski, S. Cytostatika- och strålbehandling En litteraturstudie om faktorer som kan påverka patienters upplevelser av behandlingen samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att informationsbehovet hos patienter som behandlas med cytostatika- och strålbehandling är stort. Många patienter upplever att de inte får tillräcklig information angående behandling, behandlingsrelaterade biverkningar samt prognos. Med hjälp av information från sjuksköterskor angående egenvård kan denna styrkas och uppleve l- ser av biverkningar därmed minskas. De vanligast förekommande och svåraste biverkningarna som patienterna i studien upplevde var fatigue och munbesvär. Sjuksköterskeinterventioner kan hjälpa patienter att handskas med och lindra dessa biverkningar. Nyckelord: Cancer, cytostatikabehandling, egenvård, information, litteraturstudie, patientupplevelser och strålbehandling. 2

3 CHEMOTHERAPY AND RADIOTHERAPY A LITERATURE REVIEW ABOUT FACTORS THAT CAN AFFECT PATIENTS EXPERIENCES OF THE THERAPIES AND OF THE CARING ROLE OF NURSES. MALIN ENGELBRECHT SANDRA KULINSKI Engelbrecht, M & Kulinski, S. Chemotherapy and radiotherapy A literature review about factors that can affect patients experiences of the therapies and of the caring role of nurses. Degree Project, 10 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of nursing, More than ten million people in the whole world get cancer each year. The incidence of cancer is increasing and about every third person in Sweden gets cancer at some point in their lifetime. Each year people in Sweden die from cancer. The aim of this literature review was to examine factors that can affect patients experiences of chemotherapy and radiotherapy plus of the caring role of nurses in the therapies. The method was a literature review of 11 scientific articles that was analysed according to Polit et al (2001) criteria s. The result shows that the information needs in patients treated by chemotherapy and radiotherapy are large. Many patients experienced that they did not get enough information about their treatment, treatment related side-effects and prognosis. With information from nurses about selfcare behaviours, the self-care can be powered and the side-effects can decrease. The most common and serious side-effects that were experienced by the patients in this review were fatigue and oral difficulties. Nursing interventions can help patients to cope with and relieve these side-effects. Keywords: Cancer, chemotherapy, information, literature review, patients experiences, radiotherapy and self-care behaviours. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Etiologi 5 Patofysiologi 6 Symtom och diagnostisering 7 Behandling av cancer 7 Patientupplevelser 9 Biverkningar vid cytostatika- och strålbehandling 9 Sjuksköterskans omvårdnadsroll 12 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 13 Definitioner 13 METOD 14 Litteratursökning 14 Artikelgranskning 15 Databearbetning 15 RESULTAT 15 Information 15 Egenvård 18 Munbesvär 19 Fatigue 20 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 22 SLUTSATS 26 REFERENSER 28 BILAGOR 30 4

5 INLEDNING I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär personer i Sverige av cancer. Detta innebär att cancer är den näst vanligaste dödsorsaken (Socialstyrelsen, 2005a). Detta betyder att vi i vår framtida sjuksköterskeroll kommer att träffa på många patienter med cancer. Vi tycker därför att det är viktigt och av intresse att beskriva faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Detta kan i sin tur ge ökad kunskap och förståelse samt omvårdnaden av patienterna kan bli bättre. BAKGRUND År 2003 diagnostiserades cirka nya cancerfall i Sverige och detta är ungefär dubbelt så många som på talet. Detta kan delvis bero på den ökade medellivslängden bland befolkningen. Samtidigt har prognosen kunnat förbättras betydligt eftersom sjukdomen upptäckts tidigare och bättre behandlingsmetoder finns idag än förut. Det ökade antalet cancerpatienter kräver ökade resurser för att ta hand om och behandla patienterna trots deras höga ålder (Socialstyrelsen, 2005a). Sett ur ett genusperspektiv drabbas män i större utsträckning än kvinnor av cancer, dock är det vanligare att kvinnor insjuknar i yngre åldrar. Den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer och hos män är det prostatacancer (Almås, 2001). Etiologi Det finns minst 200 olika cancersjukdomar och dessa har skilda orsaker, symtom och förlopp samt behandlas på olika sätt. Gemensamt för de olika maligna tumörsjukdomarna är att de utan behandling så småningom leder till döden (Ernberg, 1996). Cancertumören orsakas av skador i cellens gener då nybildning av celler sker. Skadorna kan bero på både inre och yttre påverkan (Kristoffersen, 1998), men detta är ännu inte helt klarlagt utan det pågår ständig forskning. Forskningen är inriktad på att finna samband mellan cancer och dessa inre och yttre faktorer (Almås, 2001). Dessa inre och yttre faktorer, där samband kan påvisas, är genetiska och fysiska faktorer, mikroorganismer samt kemiska ämnen. Andra riskfaktorer är övervikt och onyttig kost med mycket fett, bris tande motion samt hög alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen, 2005a). Med stigande ålder ökar också risken för cancer genom att cellerna utan yttre påverkan kan ändra sitt sätt att växa, dvs cellerna muterar spontant (Astra Zeneca, 2005a). Patofysiologi I cellkärnans DNA-molekyl finns cellens genetiska information lagrad. I denna är cellens alla livsfunktioner programmerade som energiutvinning, celldelningshastighet, tillväxt och celldöd. Genom DNA-molekylens protoonkogener (tillväxtfaktorgener) stimuleras normala celler till celldelning och på liknande sätt stimuleras kroppscellerna till celldöd så kallad apoptos (cellernas inbyggda förmåga att dö när de inte längre behövs). Celldelning kan även aktiveras utifrån via blod och vävnadsvätska genom cytokiner (tillväxtfaktorer) och hormonfrisättning (Ericson m fl, 2002a). Tumörceller utmärker sig genom en förlorad kontroll över tillväxt och celldelning. Tumörtransformationen startas av en mutation i cellens DNA-molekyl, dvs den förändras genetiskt. Normalt leder en sådan förändring till celldöd. Om cellen inte dör och om den genetiska för- 5

6 ändringen sker i en del av DNA-molekylen som styr de tillväxtstimulerande eller hämmande faktorer leder detta till en okontrollerad celltillväxt. Om denna förändring förs över till dottercellerna får de samma negativa egenskaper, vilket kan vara början till tumörutveckling. Protoonkogenerna kan vid påverkan av yttre faktorer utvecklas till onkogener dvs cancerframkallande gener. Samtidigt kan cellens supressorfunktion (antionkogener) skadas och dennes funktion är att hindra okontrollerad celltillväxt. Skadorna medför en ökad risk för cancerutveckling (Simonsen m fl, 2002). Det finns ett immunologiskt försvar i kroppen som också är ett viktigt skydd mot tumörer, detta försvar består av cytotoxiska vita blodkroppar (Tc- mördarceller, makrofager och NKmördarceller) som identifierar och kan utöva skada på tumörceller (Ericson m fl, 2002b). När en tumör tillväxer kräver den utrymme och blodförsörjning, detta skaffar sig tumören genom att frisätta substanser som bryter ned näraliggande vävnad. Tumören tar även hjälp av faktorer som hjälper till vid nybildning av blodkärl samt vid tillväxt av cancerceller. På grund av detta system har cancercellerna lättare att sprida sig till lymfa och blod (Simonsen m fl, 2002). Det finns två olika sorters tumörer, den maligna tumören och den benigna tumören. Skillnaden mellan dessa är att den maligna tumören är elakartad och kan växa in i andra vävnader och sprida sig medan den benigna tumören är godartad och varken sprider sig eller växer in i andra vävnader men kan däremot bli väldigt stor (Bengmark, 1996). Den benigna tumören kan jämföras med ex broskbildningar och vårtor, dvs. ofarliga knutor som enbart kräver behandling om den orsakar smärta eller stör kroppsliga funktioner. I dessa fall avlägsnas tumören genom operation (Astra Zeneca, 2005a). Symtom och diagnostisering Beroende på var tumören sitter ger den olika symtom, det finns alltså inga generella symtom på cancer. Men det kan finnas tecken så som trötthet, knutor eller knölar, smärta, domningar av kroppsdelar och ändrade kroppsfunktioner. Andra tecken och besvär som kan upplevas vid cancer är exempelvis nytt eller förändrat födelsemärke, sår som inte läker, onormala blödningar, hosta eller heshet som inte försvinner, sväljningssvårigheter och ändrade avföringsvanor eller miktionsproblem (Socialstyrelsen, 2005a). Cancer kan diagnostiseras på olika sätt och ofta kombineras olika undersökningar. Patienten får först beskriva sina symtom vilket sedan följs av en kroppsundersökning, där läkaren undersöker eventuella knölar eller knutor, lymfkörtlar, undersöker hud och hals samt lyssnar på lungor. Utifrån detta bestäms vilka andra undersökningsmetoder som är nödvändiga. Olika röntgenundersökningar så som ultraljud, datortomografi, magnetkamera och scintigrafi kan användas. Endoskopi kan användas då det är svårt att komma åt tumören exempelvis då tumören sitter i matstrupe, magsäck, luftstrupe, lunga, urinblåsa eller tarm (Cancerfonden, 2005a). De laboratorieprover som tas är blod-, urin- och avföringsprover. Vissa tumörer producerar olika specifika tumörmarkörer som kan mätas i blod eller andra kroppsvätskor exempel prostatacancer som producerar PSA, prostata-specifikt-antigen. Vidare används mikroskopiska undersökningar vilka utförs genom biopsi samt finnålspunktion. Vid en biopsi avlägsnas en del av eller hela tumören tas bort medan vid en finnålspunktion punkteras tumören med en spruta och tumörceller kan sugas upp. Dessa cellprov studeras sedan i mikroskop och en patologisk anatomisk diagnos, PAD ställs (Cancerfonden, 2005a). När patienten fått sin cancerdiagnos fastställs patientens cancerstadium dvs hur stor tumören är, om den har metastaserat och om den har växt in i näraliggande vävnader. För att kunna 6

7 bestämma behandlingsmetod är det viktigt att veta vilket stadium patienten befinner sig i (Cancerfonden, 2005a). Detta görs genom en tumörstadieindelning, TNM, som är ett internationellt klassifikationssystem som står för Tumor, Node (lymfkörtel/knuta) och Metastas. Tumörens stadium bedöms från I-IV, ju högre stadium desto allvarligare är sjukdomen och sämre är prognosen (Cancerfonden, 2005b). Behandling av cancer Behandlingen av cancer skiljer sig beroende av vilken sorts tumörsjukdom patienten är drabbad av samt vilket cancerstadium patienten befinner sig i (Astra Zeneca, 2005b). Läkaren tar även hänsyn till patientens ålder, tidigare sjukdomar och allmänna hälsotillstånd (Cancerfo n- den, 2005a). För att få bästa möjliga effekt av behandlingen kan den kombineras på olika sätt. De behandlingsmetoder som oftast används är operation, hormon-, strål- och cytostatikabehandling (Astra Zeneca, 2005b). Operation Operation är ett vanligt sätt att behandla cancer som inte spridit sig genom att avlägsna tumören samt en bit av den friska vävnaden som finns runt omkring. Ibland tas ett större område av näraliggande vävnad, blodkärl och lymfvävnad bort för att minska risk för spridning (Astra Zeneca, 2005b). Tumörer som gett upphov till metastaser eller som sitter svåråtkomligt till, dvs där kirurgen riskerar att skada näraliggande vitala organ, opereras ej bort. Ibland kombineras operation med cytostatika- och strålbehandling. Cytostatikabehandling kan då döda eventuella tumörceller som spridits med blod eller lymfvätska ut till andra delar av kroppen. Strålbehandlingen kan eventuellt användas efter operation för att döda tumörceller som kan finns kvar i operationsområdet (Ernberg, 1996). Hormonbehandling Hormoner kan behövas för att vissa tumörer ska kunna växa. Exempel på dessa tumörer är bröstcancer och prostatacancer, som kräver östrogen respektive testosteron för att kunna tillväxa. Vid hormonbehandling blockeras kroppens hormonproduktion och tumörens utveckling blir på så sätt avbruten (Socialstyrelsen, 2005a). Ett alternativ är att de organ som producerar hormonet avlägsnas genom operation (Astra Zeneca, 2005b). Cytostatikabehandling Cytostatika är bildat av grekiska ord och betyder cellhämmare och dessa kemiska ämnen gör att celltillväxten avstannar eller blir långsammare (Bengmark, 1996). Cytostatika är en effektiv metod för att förhindra att cancern metastaserar eftersom den påverkar hela kroppen och dödar alla celler som delar sig. Cytostatikan dödar även friska celler men den verkar framförallt på cancerceller eftersom dessa delar sig mycket oftare. På grund av att de friska cellerna också dör kan patienten uppleva biverkningar (Astra Zeneca, 2005b). Olika cytostatikapreparat har olika verkningsmekanismer. Dessa verkningsmekanismer går ut på att förhindra nybildning av DNA och påverkar cellens metabolism på olika nivåer vilket leder till att cellerna antingen dör eller att cellernas tillväxt avstannar (Bengmark, 1996). Det negativa med behandlingsformen är att det kan ge många, allvarliga och plågsamma biverkningar, därför är det viktigt att kartlägga syftet med behandlingen innan den ges (Almås, 2001). Cytostatikan kan ges i kurativt-, palliativt- och adjuvant syfte. Den kurativa behandlingen går ut på att försöka bota cancern och därför ges höga doser och patienten kan uppleva många svåra biverkningar. Den palliativa behandlingen ges i symtomlindrande syfte och det strävas efter att biverkningarna inte ska upplevas värre än sjukdomen för patienten eftersom sjukdomen inte kan botas. Den adjuvanta behandlingen kan ges efter kirurgi som ett tillägg för att 7

8 eliminera eventuella kvarlevande cancerceller eller för att minimera risken för tillväxt av mikrometastaser. På detta sätt kan överlevnaden för patienten förlängas. Cytostatikan kan även användas preoperativt genom att den minskar storleken på tumören, det blir då lättare att avlägsna tumören kirurgiskt (Almås, 2001). Cytostatikan kan ges som intravenös infusion vilket är det vanligaste administrationssättet. Läkemedlet kan även ges peroralt, intramuskulärt, intraspinalt och intravesikalt (direkt in i urinblåsan) (Almås, 2001). Cytostatikabehandlingen ges i så kallade cykler dvs. preparaten ges under kort tid, en till fem dagar, därefter får patienten vila från en vecka upp till ett par veckor innan det är tid för nästa behandling (Gunnars, 1991). Det största hindret för framgångsrik cytostatikabehandling är resistensutveckling. Det finns en risk att tumörcellerna utvecklar motståndskraft mot ämnena i cytostatikapreparaten och åter börjar tillväxa, tumören har då blivit resistent. Resistensutvecklingen kan inte förhindras men kan fördröjas genom att det ges mer än ett, vanligast två eller tre cytostatikum åt gången. Behandlingen ges också i cykler samt kombinationen av preparaten byts efter tre till fyra cykler för att sedan gå tillbaka till den ursprungliga kombinationen av preparat (Bengmark, 1996). Strålbehandling En av de huvudsakliga behandlingsformerna vid cancer är strålbehandling. Strålbehandling kallas även för radioterapi och har en liknande effekt som cytostatikan på cellerna, skillnaden är att cytostatika inverkar systemiskt på alla celler i kroppen medan strålbehandlingen bara inverkar lokalt där strålningen träffar (Almås, 2001). Strålbehandlingen kan ges liksom cytostatikan i kurativt-, palliativt- och adjuvant syfte. Den påverkar också de celler som delar sig ofta precis som cytostatika. Strålbehandling åstadkommer skador på cellernas arvsmassa och DNA kan då inte längre fördubblas. Detta leder till att cellerna inte längre kan dela sig och tumörens tillväxt avstannar och tumörcellerna dör (Ernberg, 1996). Strålbehandling kan användas dels för att döda cancerceller som inte gått att operera eller för att förhindra spridning av cancern genom att kombinera strålbehandling och operation (Astra Zeneca, 2005b). Vid strålbehandling används antingen joniserande strålning eller radioaktivt material (Astra Zeneca, 2005b). Den vanligaste strålningsformen är extern bestrålning. Andra former är intrakavitär bestrålning där radioaktiva isotoper placeras i kroppens hålrum exempelvis i livmodern och iterstitiell bestrålning som består av radioaktiva nålar som placeras direkt in i tumören. Intern bestrålning är en mer sällsynt strålningsform där radioaktiv jod används (Almås, 2001). Strålningen som ges riktas direkt mot tumören och är smärtfri och påminner om röntgenstrålning. Genom att rikta strålningen mot tumören undviks den friska vävnaden från att träffas. Detta för att utöva skada på cancercellerna och samtidigt minimera risken att skada friska celler (Astra Zeneca, 2005b). För att få bättre effekt av behandlingen strålas tumören från olika håll samtidigt. Med många men låga och återkommande doser kan effekten bli bättre och biverkningarna färre och lindrigare än vid enstaka större doser. Med hjälp av olika dataprogram förbereds doser och strålarna riktas in rätt (Ernberg, 1996). Trots detta förekommer biverkningar, dessa kan vara lokala till strålningsområdet eller generella. Stråldosen anges i enheten Gray (Gy). Strålningen ges vanligtvis fem dagar i veckan och behandlingen ges ofta i flera veckor, upp till sex veckor. Det är många behandlingstillfällen för patienten men varje behandlingstillfälle varar endast ett par minuter (Almås, 2001). 8

9 Patientupplevelser Enligt Nationalencyklopedin (2005) betyder ordet upplevelse en känsla eller ett sinnestillstånd. Att vara sjuk är en personlig upplevelse och har en speciell innebörd för olika patienter (Kristoffersen, 1997). Sjukdomsupplevelsen samt upplevelsen av behandlingsrelaterade biverkningar varierar starkt från individ till individ (Almås, 2001) och därför är det viktigt att sjuksköterskor förstår patientens egen beskrivning av upplevelser. Patienter upplever olika sjukdomstillstånd beroende på kulturella, socialpsykologiska samt fysiska erfarenheter dvs patie n- ters livserfarenheter. Att uppleva symtom, få en diagnos samt att eventuellt vara inlagd på sjukhus kan väcka många känslor och reaktioner hos människor (Kristoffersen, 1997). Ordet cancer kan väcka svåra känslor och reaktioner hos patienter. En person som drabbas av cancer upplever ofta framtiden som osäker och känner rädsla för en smärtsam och kanske tidig död. Även en rädsla för att tumören kommer att sprida sig eller redan har spridit sig (Almås, 2001). Biverkningar av cytostatika- och strålbehandling De olika biverkningarna av cytostatika- och strålbehandling beror på att även de friska cellerna drabbas av behandlingarna och skadas eller dör, speciellt de celler som delar sig ofta exempelvis i hud, slemhinnor, hårsäckar och benmärg. Graden och svårigheten av biverkningarna som upplevs beror på vilka cytostatikapreparat som ges respektive vilken kroppsdel som bestrålas och hur stor strålningsdosen är samt patientens fysiska och psykiska allmäntillstånd. Biverkningarna uppkommer väldigt olika i tid beroende på vilken sorts biverkning patienten upplever, inom ett dygn från behandlingstillfället upp till veckor eller månader efter behandling (Almås, 2001). Trötthet och depression Eftersom kroppen måste reparera förstörd vävnad och göra sig av med döda celler måste kroppen arbeta mer i samband med och efter behandling, detta kan göra att patienten upplever trötthet och orkeslöshet. Tröttheten kan även bero på oro inför sjukdomen och dess behandling, blodbrist, sömnstörningar och otillräckligt näringsintag. Många lider av fatigue som är en speciell typ av kraftlöshet. Det är en subjektiv känsla av utmattning vilket leder till nedsatt förmåga att anstränga sig fysiskt och psykiskt. Tillståndet inverkar på patientens livskvalitet och förmågor som egenvård och deltagande i sociala aktiviteter påverkas negativt. Fatigue kan både vara ett symtom på sjukdomen eller en biverkning av cytostatika- och strålbehandlingen (Almås, 2001). Sjukdomen och behandlingen kan påverka sinnestillståndet så att depression utvecklas. Detta kan vara en reaktion på diagnosen och förlusten av vissa funktioner samt bristen på energi. Depression kan bidra till fatigue och aptitlöshet (Almås, 2001). Illamående/kräkningar Kräkcentrum som sitter i förlängda märgen kan stimuleras genom påverkan från hjärnbarken, slemhinnorna i mage och tarm samt balansorganen. Illamående och kräkning kan också bero på döda celler i kroppen, psykiska förhållanden så som oro och ångest samt fysiska faktorer som lågt blodtryck och hypoxi (bristande syrgashalt i kroppsvävnader) vilka ger direkt påverkan på kräkcentrum. Illamående och kräkningen behöver inte endast bero på behandlingen utan kan även vara sjukdomsrelaterad exempelvis vid tillstånd som hyperkalemi, leversvikt, uremi, förstoppning samt vid hjärnmetastaser (Almås, 2001). 9

10 Illamående och kräkning upplevs ofta obehagligt för patienten och kan medföra konsekvenser som anorexi och undernäring, vätskeförlust och elektrolytrubbningar, trötthet och problem med att genomföra behandlingen. Kvinnliga patienter drabbas oftare än manliga och även yngre patienter drabbas oftare än äldre. Cytostatikabetingat illamående kan delas in i tre olika faser. Den akuta fasen där illamåendet kommer inom 24 timmar. Den fördröjda fasen där illamåendet kommer timmar efter behandlingen och det betingade illamåendet. Det betingade illamåendet innebär att patienten långt efter avslutad behandling kan uppleva illamående i samband med minnen från tidigare behandlingstillfällen. Patienten kan också bli illamående vid synen av sjukhus, sjukhuspersonal eller annat som kan förknippas med cytostatikan. Vid strålbehandling uppkommer illamående speciellt då strålningen sker mot mag- och tarmkanalen (Almås, 2001). Aptitlöshet. Aptitlöshet och viktnedgång kan dels bero på sjukdomen i sig och dels på dess behandling (Cancerfonden, 2005c). Eftersom smaklökarna påverkas av både cytostatikabehandling och strålbehandling mot huvud och hals, kan smaken förändras eller försvinna (Cancerfonden, 2005d). Patienten kan uppleva att maten smakar metall eller sandpapper, för salt eller för sött, för bittert eller smakar inget alls (Van Cutsem m fl, 2005). Har patienten redan nedsatt aptit på grund av illamående eller sår i munnen försvåras motiveringen ytterligare till att äta. Smaken brukar återkomma när behandlingen är avslutad dock kan detta ta lång tid (Cancerfonden, 2005d). Andra orsaker till aptitlöshet är tumöreffekter så som cytokiner och hormoner, psykologiska faktorer så som rädsla, depression och ångest samt smärta. Konsekvenser av detta är malnutrition som kan leda till försämring av immunfunktioner, muskelfunktioner och livskvalitet (Van Cutsem m fl, 2005). Slemhinnor och hudreaktioner Cellerna i mag- och tarmkanalens slemhinna nybildas ofta och vid cytostatikabehandling hinner inte slemhinnans celler att nybildas lika fort. Normalt stöts gamla celler bort och ersätts med nya celler men under behandlingen blir det då brist på celler i slemhinnan och den blir skör. Detta leder till att patienten kan få besvär så som sår och torrhet i munnen, diarré och ändtarmsbesvär och illamående. Även underlivets slemhinnor påverkas och blir lättblödande och kan även leda till smärta vid samlag. Inte alla patienter drabbas av sköra slemhinnor och de besvär som upplevs försvinner oftast efter behandlingen (Cancerfonden, 2005c). Även patienter som får strålbehandling mot mag- och tarmkanalen samt öron-, näs- och halsregionen kan uppleva dessa biverkningar (Almås, 2001). Munslemhinnan kan bli så skör att ett stort sår bildas i munnen. Såret kan upplevas som mycket obehagligt då det smärtar och leder till att patienten inte kan äta och svälja. Det kan sedan uppstå plågsamma sekundärinfektioner i såret exempel svampinfektioner. Risken för att sår ska bildas i munnen ökar vid dålig munhygien, uttorkning, nedsatt allmäntillstånd samt vid användning av alkohol och nikotin. I motsats till varandra uppstår sår i munnen vid cytostatikabehandling mer akut efter ca fem till sex dagar, än vid strålbehandling där såret uppstår mer smygande, efter ca två till tre veckor (Almås, 2001). Behandlingarna förstör dessutom spottkörtlarna vilket leder till en minskad salivproduktion. Patienten upplever detta som muntorrhet och skyddet mot infektioner minskar (Cancerfonden, 2005d). Vid muntorrhet blir det svårt för patienten att både svälja och smälta maten. Saliven 10

11 innehåller bakteriedödande och neutraliserande ämnen som motverkar karies. Vid muntorrhet ökar risken för karies på grund av brist på saliv (Almås, 2001). Diarré och ändtarmsbesvär kan uppkomma under behandlingarna på grund av att tarmsle m- hinnan blir skör och irriterad samt att tarmperistaltiken påverkas, ibland kan även förstoppning uppkomma (Almås, 2001). Hudreaktioner uppstår nästan alltid vid strålbehandling och kan liknas vid en solbränna. Huden blir röd, börjar flagna och får en ökad pigmentering, ibland upplevs även klåda. Rodnaden kan utvecklas till ett vätskande sår. Om patienten får cytostatika i kombination med strålbehandling kan hudreaktionerna bli väldigt besvärande (Almås, 2001). Håravfall (Alopeci) Eftersom cellerna i hårsäckarna i hårbotten delar sig ofta växer håret hela tiden. Under cytostatikabehandling skadas celldelningen och de nybildade hårstråna i hårsäckarna blir mycket tunna, då de når upp till hudytan går de lätt av och håret tappas. Oftast tappar patienterna huvudhåren först och då kan håret tappas i stora tussar. Detta sker vanligtvis inom en till två veckor efter första behandlingen. Även annan kroppsbehåring kan tappas exempel ögonbryn, ögonfransar, skägg och könshår. Dock är det inte alla som tappar hår eftersom vi är alla olika känsliga och vissa cytostatikapreparat orsakar inget håravfall. Ibland blir håret bara tunnare. När behandlingen är avslutat växer håret ut igen men det kan då bli mörkare eller ljusare till färgen än innan behandlingen (Cancerfonden, 2005c). Hårtillväxten kan även påverkas vid strålbehandling mot huvudet. Håret slutar antingen växa eller faller av i det område som bestrålats, alltså påverkas ej hårtillväxten utanför strålningsområdet. Oftast men inte alltid kommer håret tillbaka efter behandlingen men detta kan ta månader (Cancerfonden, 2005c). För många patienter är håravfall en stor påfrestning som skadar självbilden samt är en ständig påminnelse om sjukdomen det kan därför underlätta för patienten att använda en peruk (Almås, 2001). Benmärgsdepression Benmärgsdepression förekommer ofta vid cytostatikabehandling samt vid strålbehandling mot buken och thoraxregionen, eftersom de blodbildande organen är mycket strålkänsliga. Det visar sig i första hand ca en till två veckor efter första behandlingen som leukopeni dvs. de vita blodkropparna sjunker i antal. Infektionsrisken ökar kraftigt vid leukopeni. Benmärgsdepressionen kan sedan leda till trombocytopeni dvs. minskat antal trombocyter som kan visa sig i en ökad blödningsbenägenhet genom näsblod, hematuri och petekier. Detta kan följas av anemi dvs. brist på röda blodkroppar, symtom på detta kan vara takykardi, blekhet, orkeslöshet och andnöd (Almås, 2001). Oftast återhämtar sig blodkropparna och benmärgen mellan behandlingarna och kommer upp i normala värden. Om inte värdena blir tillfredsställande innan nästa behandling kan denne skjutas upp eller dosen minskas (Cancerfonden, 2005c). Sexualitet/Fruktsamhet Fruktsamheten för både män och kvinnor försämras under cancersjukdom och under behandling av cytostatika på grund av minskning av könshormoner detta kan leda till upphörande av menstruation och spermieproduktion. Efter cytostatikabehandling kommer i många fall fruktsamheten tillbaka hos både män och kvinnor men det finns dock de som blir sterila. Det är också vanligt att den sexuella lusten försvinner. Detta kan dels bero på den psykologiska krisen som en cancersjukdom medför och dels på grund av den trötthet och kraftlöshet patienten kan uppleva. Det kan också bero på de sköra slemhinnor som patienten kan drabbas av under 11

12 cytostatikabehandling. Det är inte lämpligt för kvinnor att bli gravida under behandling av cytostatika samt tre månader efter behandling eftersom behandlingen kan skada fostret. Kvinnan bör dessutom avstå från graviditet ytterligare två år efter cytostatikabehandling. Idag får de män som genomgått cytostatikabehandling möjlighet att lämna sperma för nedfrysning som senare efter behandling kan användas vid konstgjord befruktning (Cancerfonden, 2005c). Även vid strålbehandling påverkas fruktsamheten hos både kvinnor och män. Vid strålbehandling bör äggstockarna skyddas från bestrålningstrålning hos de kvinnor som är i fruktsam ålder. Vid bestrålning av äggstockar i låga strålningsdoser medför det en risk för minskad fertilitet men den kan efter strålbehandlingens slut återkomma. Då kvinnan blir bestrålad med höga strålningsdoser mot äggstockarna är risken stor att steriliteten blir bestående. Vid strålbehandling mot äggstockar kan produktionen av könshormon minska eller upphöra helt, kvinnan kommer då in i klimakteriet. Klimakteriet kännetecknas av blodvallningar och svettningar, humörförändringar samt torra och sköra slemhinnor (Cancerfonden, 2005d). Mäns fruktsamhet påverkas av strålbehandling om testiklarna ligger inom eller kring strålningsregionen. Denna påverkan yttrar sig i minskad produktion av spermier samt minskad rörlighet av spermier. Precis som för kvinnan blir mannen permanent steril vid höga strålningsdoser mot testiklarna men vid lägre doser av strålning kommer fruktsamheten oftast tillbaka. Liksom vid cytostatikabehandling kan den sexuella lusten minska vid strålbehandling men den återkommer oftast efter behandlingen är avslutad. Strålbehandling kan skada fostret och kvinnan avråds därför från att bli gravid. Kvinnan bör vänta till två år efter behandlingens slut och män får möjlighet att frysa ner sperma (Cancerfonden, 2005d). Sjuksköterskans omvårdnadsroll Sjuksköterskans arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt och grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras i överensstämmelse med lagar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer exempelvis ICN:s (International Council of Nurses) etiska koder för sjuksköterskor och Hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen, 2005b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskor ha kunskap om omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap. Sjuksköterskor ska ha förmåga att tillvarata det friska hos patienter, tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov där både de basala och de specifika omvårdnadsbehoven ska tillgodoses. Sjuksköterskan ska även identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård. Vidare ska sjuksköterskan observera, värdera, prioritera, dokumentera, vara uppmärksam samt åtgärda förändringar i patienters tillstånd (Socialstyrelsen, 2005b). Sjuksköterskor ska ge ett bra bemötande och kunna ge information och undervisning genom att kommunicera med patienter och närstående på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. I dialog ska sjuksköterskan visa stöd och ge vägledning så att patienten kan vara delaktig i vård och behandling. Informationen som ges till patienten bör vara individuellt anpassad och sjuksköterskan ska förvissa sig om att patienten förstått informationen som givits (Socialstyrelsen, 2005b). När det gäller undersökningar och behandlingar ska sjuksköterskan med kunskap och no g- grannhet informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande samt följa upp pati- 12

13 entens tillstånd efteråt. Sjuksköterskan ska motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005b). Etisk aspekt De etiska koderna för sjuksköterskor ska fungera som en vägledning i arbetet och enligt denna ska sjuksköterskan arbeta så att hälsa ska främjas, sjukdom ska förebyggas, hälsa ska återställas och att lidande ska lindras. En god omvårdnad ska ges till alla människor oavsett ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt eller social status. Sjuksköterskan ska i sin vård visa respekt för mänskliga rättigheter däribland rätten till liv, till värdighet och till att behandlas med respekt (ICN:s Etiska koder för sjuksköterskor, 2000). Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patient och vårdpersonal och vården ska ske i samråd med patienten. Information som ges till patienten ska vara individuellt anpassad. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa och ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar (SFS 1982:763). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Två huvudsakliga frågeställningar undersöktes: 1) Vilka faktorer kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling? 2) Vilka faktorer kan påverka patienters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen? Definitioner Faktorer avses i föreliggande studie vara bidragande omständigheter (Nationalencyklopedin, 2006) så som information, egenvård samt biverkningar som kan påverka patienters upplevelser av dels cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll. Med upplevelser avses som patienters känslor och sinnestillstånd (Nationalencyklopedin, 2005), där sjukdomsupplevelser samt upplevelser av behandlingsrelaterade biverkningar varierar starkt från individ till individ (Almås, 2001). I bakgrunden beskrivs upplevelser tydligare. Cytostatika- och strålbehandling avses i föreliggande studie gällande maligna tumörsjukdomar generellt. Cytostatika är kemiska ämnen som gör att celltillväxten avstannar eller blir långsammare (Bengmark, 1996). Strålbehandling har en liknande effekt som cytostatikan på cellerna, skillnaden är att cytostatika inverkar systemiskt på alla celler i kroppen medan strålbehandlingen bara inverkar lokalt där strålningen träffar (Almås, 2001). 13

14 Sjuksköterskans omvårdnadsroll avser det som anges i kompetensbeskrivningar för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005b) som beskrivs mer utförligt under bakgrundsavsnittet. METOD För att undersöka syftet har en litteraturstudie genomförts. Syftet med en litteraturstudie är enligt Polit m fl (2001) att undersöka vad som redan finns skrivet om ett visst ämne. Litteratursökning Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna PubMed och ELIN via Hälsa och samhälles bibliotek på Malmö Högskola. Med hjälp av läst litteratur bla kurslitteratur om cancer och behandlingsformer skapades idéer om vilka sökord som skulle kunna användas vid sökningen av artiklar. De flesta artiklar som söktes i PubMed fanns inte i fulltext därför söktes dessa artiklar i ELIN istället där de flesta fanns i fulltext. Under sökningen på PubMed hittades även två intressanta vetenskapliga tidskrifter, European journal of oncology nursing och Clinical journal of oncology nursing som sedan också letades upp i ELIN. Artiklar i dessa tidskrifter gicks igenom och en del som var intressanta för syftet valdes ut. All artikelsökning utfördes av oss gemensamt. Efter ett antal sökningar i PubMed upptäcktes att samma artiklar återkom, på grund av detta upplevdes en mättnad av de artiklar som hittats. Sökorden som användes var; antineoplastic agents (cytostatika), radiotherapy (strålbehandling), side- effect (biverkningar), nausea (illamående), vomiting (kräkning), alopecia (håravfall), fatigue (trötthet), care (vård) och nurs* (omvårdnad). Sökningsschema presenteras i tabell 1. Inklusionskriterier för sökningen var endast artiklar med abstract, max tio år gamla, forskningen skulle beröra människor samt vara skrivna på engelska. Tabell 1. Utfall av sökning i PubMed och ELIN med 11 använda artiklar. Databas/datum Sökord Träffar Lästa abstract Granskade Använda PubMed/ PubMed/ PubMed/ Antineoplasic agents AND Side-effect AND Nurs* Radiotherapy AND Side-effect AND Nurs* Antineoplastic agents AND Nausea OR Vomiting AND Care Radiotherapy OR

15 Antineoplastic agents AND Alopecia AND Care Antineoplasic agents OR Radiotherapy AND Fatigue AND Nurs* ELIN/ European Journal Of Oncology Nursing Clinical Journal Of Oncology Nursing Artikelgranskning Polit m fl (2001) kriterier för vetenskapliga artiklar användes vid artikelgranskningen. Modell för artikelgranskning presenteras i bilaga 1. Gemensamt lästes 139 abstract och av dessa verkade 38 artiklar svara på syftet. Dessa 38 artiklar lästes i sin helhet var för sig och av dessa bedömdes 11 svara på syftet samt vara vetenskapliga. Efter att ha valt ut dessa 11 artiklar lästes dessa gemensamt samt granskades kritiskt. Kvalitetsbedömning av respektive artikel redovisas i bilaga 2. Databearbetning Under databearbetningen när artiklarna lästes sågs mönster av olika återkommande begrepp i de 11 artiklarna. Ur dessa mönster bildades fyra kategorier. Kategorierna är information, egenvård, munbesvär och fatigue. RESULTAT Resultatet presenteras utifrån de fyra framtagna kategorierna: information, egenvård, munbesvär och fatigue. Dessa anses vara bidragande faktorer som kan påverka patienters upplevelser av dels cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Information I en kvalitativ studie med fokusgrupper och strukturerade diskussioner från USA undersöktes informationsbehovet hos patienter med cancer och anhöriga gällande biverkningar kring cancerbehandling. Det var 51 patienter och 14 anhöriga som deltog. Det visade sig att många av patienterna som deltog berättade att de inte tyckte de fått adekvat information om sin behandling eller angående behandlingsrelaterade biverkningar. Enligt vissa patienter hade de inte fått någon information alls, andra rapporterade att de blivit överväldigade av information, de hade då svårt för att ta det till sig och bedöma vad som var relevant för dem (Skalla m fl, 2004). I studien undersöktes vilken information patienterna kände var viktig. I studien framkom att patienterna ville få detaljerad information så att de skulle kunna veta vad de hade att förvänta sig, detta för att kunna planera sin framtid. Information om behandlingsprocessen, vilka bi- 15

16 verkningar som kunde förekomma och hur behandlingen skulle påverka deras liv var speciellt viktig information som patienterna kände att de behövde. Patienterna ville att informationen skulle vara lätt att förstå, aktuell och relevant för just dem, alltså så personlig och individuell som möjligt. De flesta patienter önskade få så mycket information som möjligt om behandlingen och biverkningar. Detta för att kunna förbereda sig och ha en plan för hur de skulle kunna hantera biverkningar som uppstod. Denna förberedelse ledde till ökad kontroll vilket visade sig vara viktigt. En mindre grupp av patienterna ville dock inte veta något förrän det hände då de inte ville oroa sig i onödan (Skalla m fl, 2004). Vidare undersöktes vilka informationskällor patienterna använt sig av. Dessa var läkare, sjuksköterskor, tidningar, böcker, TV, Internet och i diskussionsgrupper. Den viktigaste informationskällan enligt patienterna visade sig vara andra patienter som genomgått liknande behandling och upplevelse. Patienterna upplevde att sjukhuspersonal inte hade tillräcklig tid till att ge information och att när de väl gav informationen blev det för mycket information på en gång att hantera (Skalla m fl, 2004). I en kvantitativ tvärsnittsstudie med frågeformulär från Kina undersöktes informationsbehovet hos kvinnliga patienter med bröstcancer som genomgick cytostatikabehandling. I studien deltog 51 patienter. I studien framkom att information om sjukdomen, dess spridning, biverkningar av behandlingen samt hur dessa kunde hanteras var viktig information för patienterna som de upplevde att de ville få. I studien jämfördes informationsbehovet hos västerländska kvinnor med kinesiska kvinnor. Det framkom att behovet av information såg ungefär likadant ut och patienterna ville ha information om samma aspekter (Lee m fl, 2004). I en finsk kvantitativ deskriptiv survey med frågeformulär undersöktes hur mycket information som gavs av sjuksköterskor och läkare, på vilket sätt informationen givits, på vilka andra sätt patienten erhållit information, vilken mening informationen hade för patienterna och hur deras karaktärer inverkade på hur de fick eller sökte information. Det var 273 patienter som deltog i studien. Det framkom att 70 % av patienterna kände att de fått tillräcklig information om behandlingens syfte och 61 % kände att de fått bra information om behandlingseffekten. Hälften av dessa tycktes inte ha fått tillräcklig information om andra effekter av själva cancersjukdomen och dess behandling och inte heller om prognos, fördelar eller risker med behandlingen. Endast 33 % av patienterna kände till att de kunde få möjlighet att medverka i planering och diskussion angående sin behandling (Sainio m fl, 2003). Enligt Sainio m fl (2003) upplevde 80 % av patienterna att de fått bra information av sjuksköterskorna och 70 % kände att de fått bra information av läkarna. Dock tyckte patienterna att sjuksköterskorna gav mer, bättre och mer relevant information än läkarna då läkarna inte gav informationen vid rätt tillfälle och tidpunkt. En del av patienterna upplevde att sjuksköterskorna inte gav information på eget initiativ men att informationen gavs vid bättre tillfällen. Patienterna erhöll också information från andra källor. De mest viktiga källorna var broschyrer och personliga informanter så som andra patienter, vänner och släktingar. En tredjedel av patienterna använde sig av sina egna patientjournaler för att få ytterligare information. 70 % av patienterna använde sig inte av Internet (Sainio m fl, 2003). Vidare i studien framgick att patienter som hade mer egen kunskap, var välmående och mindre sjuka i sin cancersjukdom fick mer information än de patienter som mådde fysiskt och psykiskt sämre (Sainio m fl, 2003). 16

17 Enligt Sainio m fl (2003) ville majoriteten av patienterna få så mycket information som mö j- ligt. Ungefär en tredjedel av dessa patienter uppgav att de ville få information för att de trodde att det skulle ha positiv inverkan på deras känslor och attityder, hjälpa dem att handskas med rädslor samt kontrollera och förstå sin situation. Patienterna kände att detta skulle leda till trygghet. En del kände att de ville få information för att kunna göra något själv och kunna vara delaktiga i sin vård samt för att kunna planera sin framtid. En minoritet av patienterna ville inte ha information för att de trodde att det skulle ge ännu mer rädsla och ångest. De försökte istället att inte tänka på sjukdomen alls och leva så normalt som möjligt. I en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie från England undersöktes vilken information patienter hade om strålning och strålbehandling, vilka informationskällor de använde sig av och vilken betydelse denna kunskap hade. 30 patienter deltog i studien och majoriteten av patienterna förstod varför strålning används mot cancer men de uttryckte sig väldigt olika beroende på deras tidigare kunskaper. Patienterna uppgav även vilka informationskällor om strålbehandling de använt. Hälften av patienterna kände någon som fått strålbehandling och vissa hade själv fått strålbehandling tidigare. Det tittades närmare på vilket inflytande media haft på patienterna. Det visade sig att hälften av patienterna undvek media som handlade om strålning och strålbehandling under deras behandlingsperiod. 20 % av patienterna nämnde att de nyligen läst, hört eller sett något om strålning och strålbehandling och slutligen kunde 30 % ge mer detaljerad information om vad de läst, hört och sett i radio, Tv samt tidningar. Det framkom att cytostatikabehandling fick mer publicitet än strålbehandling i media. När strålbehandling väl belystes i media var det oftast något dramatiskt som hänt, exempelvis överdoser eller feldosering av strålningen. De patienter som lyssnade på detta blev rädda, andra förlitade sig på sjukvårdpersonalens kunskaper och kompetens (Hammick m fl, 1998). Enligt Hammick m fl (1998) upplevde ungefär hälften av patienterna bekymmer angående strålbehandling. Dessa var om strålningen skulle förstöra andra organ, rädsla för effekterna på reproduktionsorganen, behandlingseffekter och biverkningar, speciellt biverkningarna i magoch tarmkanalen samt i huden. De patienter som upplevde biverkningar kände att de inte var förberedda och hade velat ha mer information om biverkningarna innan behandlingens start. Enligt Hammick m fl (1998) hade majoriteten av patienterna fått information om sin behandling av läkare och annan vårdpersonal. Det fanns dock patienter som var osäkra på vem som givit information och om de överhuvudtaget fått någon information alls. Andra hade fått information av familjemedlemmar som var läkare eller av vänner som tidigare fått strålbehandling och vissa patienter hade själv läst i broschyrer som fanns tillgängliga på sjukhuset. De flesta patienterna tyckte att de var tillfredsställda med informationen och kände att de kunde vända sig till personalen vid behov. En tredjedel ville dock ha mer information bland annat om behandlingens effekter på både lång och kort sikt, behandlingsformer och hur teknologin fungerar kring strålningen. Denna brist på information ledde till att behandlingen kom som en chock för patienterna och vissa upplevde stor rädsla. I en kvalitativ interventionsstudie med intervjuer och patientjournaler från USA, med ett urval på 113 patienter, jämfördes patienter som genomgått cytostatikabehandling och upplevde smärta och fatigue, där vissa patienter erhöll sedvanlig omvårdnad och där andra erhöll sedvanlig omvårdnad samt en sjuksköterskeintervention. Interventionen bestod av kognitiv beteende intervention som fokuserade på problemlösning, information, själv hjälps åtgärder samt emotionellt och socialt stöd för patienterna. Den experimentella gruppen visade få en bättre social och fysisk funktion samt en minskning av antalet biverkningar (Given m fl, 2002). 17

18 Egenvård I en kvantitativ interventionsstudie med telefonintervjuer och ett ur val på 71 patienter, undersöktes effektiviteten av informationskassettband som innehöll egenvårdstekniker. Vidare ville oro och ångest samt egenvårdsbeteenden kartläggas och en beskrivning av förekomsten och intensiteten av vanligt förekommande biverkningar hos patienter med bröstcancer, som får cytostatikabehandling ville göras. Interventionen utformades genom två kassettband som gav information om nutritions hantering vid biverkningar respektive övningar och avslappningsmetoder för att kunna hantera trötthet/fatigue, oro och ångest samt sömnsvårigheter. I studien undersöktes en experimentell grupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna fick en standardutbildning som bestod av information om hur de skulle bemästra vanliga biverkningar så som illamående, håravfall och munbesvär. Djupet av informationen var beroende på hur mycket tid sjuksköterskan hade och sjuksköterskans förmåga att undervisa samt patientens förmåga att ta till sig och förstå informationen. Sjuksköterskan gav informationen muntligt och en del av patienterna fick även skriftlig information. Informationen patienterna fick innehöll inte fakta om fatigue, oro och ångest eller sömnsvårigheter. Dessutom fanns ingen exakt plan för vilken information som skulle ges. Patienterna fick därför olika mycket information beroende på situationen. Ytterligare biverkningar diskuterades istället senare under behandlingen när patienterna upplevde dem. Patienterna i den experimentella gruppen fick utöver standardutbildningen även kassettbanden som de kunde lyssna på under hela behandlingsperioden (Williams m fl, 2004). De vanligaste biverkningarna som patienterna i studien upplevde var fatigue, illamående och kräkning, sömnsvårigheter samt smakförändringar. Grupperna jämfördes vid två tillfällen, en månad efter behandlingsstart samt tre månader efter behandlingsstart. Vid det första tillfället upplevde kvinnorna i den experimentella gruppen fler biverkningar än kontrollgruppen men vid andra tillfället hade den experimentella gruppens biverkningar blivit färre medan kontrollgruppen inte upplevde någon förändring. Den experimentella gruppen upplevde även mindre oro och ångest jämfört med kontrollgruppen (Williams m fl, 2004). Enligt Williams m fl (2004) använde den experimentella gruppen sig av kassettbanden för att hantera sina biverkningar medan kontrollgruppen hittade egna lösningar på egenvård. Egenvårdsåtgärderna visade sig vara mycket lika för båda grupperna. Exempel på egenvårdsåtgärder som patienterna använde sig av var vid fatigue att dricka kaffe, öka aktivitet, hålla sig upptagen, ha vilopauser, lägga sig tidigt och gå upp senare samt få frisk luft. Illamående och kräkning lindrades genom att patienterna undvek synen och doften av mat, åt kall mat, undvek sötsaker, åt långsammare, åt mintpastiller och fick frisk luft. Vid munbesvär var god munhygien viktig, bland annat genom att borsta tänderna och skölja munnen oftare. I en svensk kvalitativ intervjustudie undersöktes patienters upplevelser av strålbehandling för lungcancer. Det var 15 patienter som deltog i studien och det visade sig att de vanligaste symtomen och biverkningarna var fatigue, som delades in i mental och generell trötthet dvs trötthet utan fysiska tecken respektive svaghetskänsla i hela kroppen. Andra vanliga symtom och biverkningar var smärta, sömnproblem, andnöd och aptitlöshet. Denna studie visar på vilka egenvårdsåtgärder patienter utförde på eget initiativ. Stöd och hjälp från familj och vä n- ner var viktigt för alla patienter. Vissa tyckte det var viktigt att acceptera situationen och försöka leva vidare som innan, prata och skratta och ta en dag i taget så att livet kunde fortskrida så smidigt som möjligt. Kompetenta läkare och sjuksköterskor var viktiga för att patienterna skulle kunna bemästra behandlingssituationen (Ekfors m fl, 2004). 18

19 Enligt Ekfors m fl (2004) upplevde hälften av patienterna att deras hem var en tillflyktsort där de kunde komma bort från sjukhusmiljön och deras roll som cancerpatient. Nästan alla patienter använde sig av någon form av mental avkoppling exempelvis att läsa, titta på TV, sticka/virka och shoppa. För att reducera eller eliminera känslan av fatigue hade patienterna egna strategier som till exempel att ha kul, bli färdiga med påbörjade projekt, koncentrera sig på något annat, vara aktiva, ha dagliga rutiner samt tillåta sig att slappna av. Trots patienternas egenvårdsåtgärder upplevde dem hinder i hanteringen av biverkningar. Hindren var att inte ha tillräcklig kunskap, att vara stressad till att behöva lära sig saker på egen hand och upplevelsen av nya fysiska biverkningar. Patienterna upplevde stress då de tänkte på hur sjukdomen och behandlingen skulle kunna påverka deras framtid. De var rädda för okontrollerade situationer så som oväntade besök, upprepande frågor från arbetskamrater, få höra andras åsikter om cancer och bli undvikta av vänner (Ekfors m fl, 2004). Munbesvär I en kvalitativ fenomenologisk intervjustudie med ett urval på 6 patienter från Australien undersöktes patienters upplevelse av att ha cytostatikarelaterade biverkningar i munnen samt sjuksköterskans omvårdnad i form av att hjälpa patienterna att förbereda sig och hantera upplevelsen. Patienternas upplevelse av biverkningarna i munnen yttrade sig bland annat som obehag och smärta i svalget, matstrupen och magen, annorlunda smakupplevelser, sår och blåsor i munnen, muntorrhet, aptitlöshet och sväljningssvårigheter. Biverkningarna ledde till att patienterna kände stress inför måltider och av att inte kunna äta ordentligt. De patienter som kunde äta, åt mat som var lätt att svälja medan de patienter som inte kunde svälja fick parenteral nutrition eller sondnäring (Borbasi m fl, 2002). I studien framkom det att sjuksköterskans närvaro var viktig för patienterna eftersom sjuksköterskan påminde patienterna att sköta sin munhygien. Sjuksköterskan gav bra förslag när det inte gick bra för patienterna och när komplikationer uppstod. De föreslog även smärtstillande och andra former av munskölj. En viktig roll sjuksköterskan hade var att uppmuntra och motivera samt att lyssna på patienternas önskningar. Detta var viktigt för patienterna då de upplevde ökad kontroll (Borbasi m fl, 2002). I en svensk kvantitativ interventionsstudie utvärderades oralt status i en grupp patienter (16 st) som genomgick cytostatikabehandling, genom användning av en oral bedömnings guide. Interventionen bestod dels av skriftlig information till patienterna om hur de skulle sköta sin munhygien och dels bedömde sjuksköterskan patienternas orala status en gång om dagen. Bedömningen utfördes genom både observation av patienternas munstatus samt genom kommunikation med patienterna om eventuella upplevelser av obehag eller komplikationer i munnen. Med hjälp av att patienterna fick berätta sina upplevelser och att sjuksköterskan observerade patienterna kunde ett resultat ses. Resultatet av studien visade att tidig bedömning och hantering av munbesvär var bra för saliv och sväljning, gynnsam för tänder, läppar och munslemhinnan och måttligt bra för röst och tandkött. Det visade sig alltså vara gynnande för patienternas munstatus (Andersson m fl, 1999). Nedan redovisas vilken skriftlig information patienterna blev tilldelade enligt Andersson m fl (1999). Den skriftliga informationen om munhygien vid cytostatikabehandling innehöll:? Borsta tänder morgon och kväll med extra mjuk tandborste och Zendium tandkräm (andra tandkrämer reducerar klorhexidinets effekt).? Efter tandborstning rekommenderas klorhexidin munsköljning i en minut, sedan spottas lösningen ut. Klorhexidin har en anti-bakteriell effekt som vara i 12 timmar. 19

20 ? Vid löständer borsta med Zendium och skölj under rinnande vatten samt varje kväll läggs löständerna i klorhexidinlösning i 15 minuter och sedan i vatten över natten. Även här efter tandborstning sköljs munnen med klorhexidinlösning utan tänder i munnen i en minut.? Efter varje måltid ska munnen sköljas med vatten eller mineralvatten. Vid eventuella löständer sköljes dessa separat (Andersson m fl, 1999). Vid komplikationer:? Berätta för sjuksköterskan om blåsor, sår eller andra komplikationer uppstår.? Vid leukopeni och trombocytopeni ska tandborstning helst undvikas på grund av blödningsrisk. Badda då istället munnen och tänderna med en blöt bomullstuss.? Fortsätt att skölja munnen med klorhexidinlösning.? Vid användning av löständer bör dessa användas så sällan som möjligt under pågående komplikation.? Behandla svampinfektion med Mycostatin mixtur, skölj och gurgla fem milliliter i en minut, sedan ska lösningen sväljas. Sköljningen upprepas fyra gånger per dag efter måltid. Ta ut eventuella löständer innan gurgling samt droppa lite Mycostatin på löständerna innan tillbaka sättning.? Xylocain kan användas vid smärtor minuter före måltid, skölj inte med vatten efter användning.? Vid muntorrhet fortsätt att skölja munnen med klorhexidin. Det är viktigt att hålla munnen fuktig så att ej sår eller karies ska uppstå, drick mycket vatten eller andra sockerfria drycker mellan måltider.? Även sockerfria tuggummi och salivstimulerande tabletter kan användas för att öka salivproduktionen.? Håll läpparna mjuka med läppcerat eller vaselin.? Daglig användning av fluortabletter eller fluorlösning rekommenderas (Andersson m fl, 1999). Fatigue I Kina undersöktes mönster, riskfaktorer och upplevelser av fatigue hos patienter som fått cytostatikabehandling, i en kvalitativ och kvantitativ studie. Dagboksanteckningar användes och intervjuer gjordes av de 42 patienter som deltog. Vid intervjuer med patienter beskrevs fatigue av de flesta som extrem trötthet och brist på energi. Andra beskrev den som att känna sig nere, svårt att koncentrera sig samt som muskeltrötthet. Känslor patienterna hade kring fatigue var hopplöshet, yrsel, att inte vara på humör, viljan av att vara ensam och känslan av att ha tappat kontroll. En del patienter beskrev också svårigheter med att äta och dricka (Molassiotis m fl, 2001). Molassiotis m fl (2001) frågade även patienterna om skillnader i upplevelsen av fatigue före och efter cytostatikabehandling. Majoriteten kände att fatigue som kom efter behandlingen var värre än den som upplevdes innan behandlingen. Fatigue som uppkom efter behandlingen försvann inte lika lätt och patienterna kände sig trötta hela dagen. Att vila vilket hade underlättat före behandlingens start hjälpte inte vid denna behandlingsrelaterade fatigue. Graden av fatigue började öka på eftermiddagen på samma dag som cytostatikabehandlingen gavs. Flest patienter (90 %) upplevde fatigue på behandlingsdag 7 men den upplevdes som värst på behandlingsdag 3. Fatigue upplevdes generellt värre på eftermiddagen och kvällen 20

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp. EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. EC, dostät Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

CYTOSTATIKA. Docetaxel

CYTOSTATIKA. Docetaxel Docetaxel Vad är Docetaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

Paclitaxel CYTOSTATIKA

Paclitaxel CYTOSTATIKA Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 2 timmar och ges var varannan vecka. Behandlingen ges som dropp. Docetaxel, dostät Vad är Docetaxel? Docetaxel är cytostatika, även kallat cellgift, och avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatika förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,

Läs mer

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Sida 1 (5) Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning Att operera bort livmodern Borttagande av livmodern är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige genomgår

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION 2 Den här broschyren är till för att hjälpa dig förstå hur Eloxatin (Oxaliplatin) verkar, och hur din behandling med läkemedlet kommer att gå till. Se den

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev 2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev remitterad till Lundby sjukhus där jag fick genomgå ultraljud

Läs mer

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Du ska få strålbehandling

Du ska få strålbehandling Du ska få strålbehandling FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få strålbehandling Strålbehandling betyder att du får behandling med röntgenstrålar. Strålbehandling ges mot cancern. Strålbehandling känns ingenting.

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab) PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

1. Vad Nebcina är och vad det används för

1. Vad Nebcina är och vad det används för Bipacksedel: Information till användaren Nebcina Nebcina 10 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 40 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 80 mg/ml injektionsvätska, lösning. tobramycin Läs noga

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer