Förstudie, E4 Ullånger-Docksta

Transkript

1 Förstudie, E4 Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län Objektnr: Samrådshandling TRV 2011/90060

2 Titel: Förstudie, E4 Ullånger-Docksta Diarienummer: TRV 2011/90060 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kristin Östlund Uppdragsansvarig: Jimmy Dahlbom, Vectura Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 186, Härnösand. Telefon: Medverkande Organisation: Beställare Trafikverket Investeringsdivisionen Projektledare Bitr. projektledare Kristin Östlund Ingemar Sandström Konsult Vectura Uppdragsledare Ansvarig författare GIS, Buller Miljö Barnkonsekvensanalys Rapport, olyckor Väg Geoteknik Gestaltning Interngranskning Jimmy Dahlbom Malin Lindmark Linda Grenvall Maria Hortlund Malin Lindmark Cristine Waessman Per-Anders Arnesson Stefan Johansson Leif Wiklund Bodil Öhman

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte Aktualitet Avgränsning Tidigare utredningar Vägplaneringsprocessen Barnkonsekvensanalys Befintliga förhållanden Vägnätet Vägstandard Sidoområden Anslutande vägar Planskilda passager Busshållplatser Ledningar Trafik och trafikanter Trafiksäkerhet Inträffade olyckor Miljö Landskapsbild Skyddade och skyddsvärda områden Rekreation och friluftsliv Natur- och kulturmiljö Naturresurser Miljöbelastning Boendemiljö Befolkning, bebyggelse och målpunkter Näringsliv och sysselsättning Kommunala och andra planer Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förhållanden Geotekniska förhållanden och materialförsörjning Övergripande mål för transportpolitiken Funktionsmål Preciseringar av funktionsmålet Hänsynsmål Preciseringar av hänsynsmålet Funktionsanalys av transportsystemet... 26

4 6 Hänsynsanalys av tranportsystemet Projektmål Gestaltningsprinciper Ombyggnad av E Korsningar Gång- och cykelväg längs E4, västra delen Gång- och cykelväg längs E4, östra delen Gång- och cykelväg på befintliga vägar Tänkbara åtgärder Ingen åtgärd (0-alternativet) Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3, Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder Åtgärder för E Alternativ för gång- och cykelvägen Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Kostnader Effekter och konsekvenser Ingen åtgärd (0-alternativet) Effekter och konsekvenser för alla alternativ Alternativ Alternativ 2a och 2b Alternativ Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Referenser Tryckta referenser Muntliga referenser Bilagor... 56

5 Sammanfattning Sträckan E4 Ullånger-Docksta ingår i den satsning på mötesseparation som gäller hela E4. Den ligger inom den del av Höga Kusten-området som är utpekat som riksintresse (friluftsliv och naturvård) och världsarv. Inom detta område ska turismen och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Förstudieområdet visas i figur 1.1. Förstudien ska leda till en förbättring av trafiksäkerhet och framkomlighet på E4. Syftet med studien är att hitta en bra lösning även för det rörliga friluftslivet och garantera framkomlighet för detta. Lösningen ska vara så samhällsekonomisk som möjligt. En barnkonsekvensanalys har inarbetats i förstudien. Barnens perspektiv har beaktats genom samtal med berörda barn i Ullångerskolan och Dockstaskolan. Målen med projektet är: En trafiksäker och tillgänglig E4 mellan Ullånger och Docksta för såväl fordon som oskyddade trafikanter. Förstudien ska ta hänsyn till det rörliga friluftslivet. Totalkostnaden skall vara så samhällsekonomisk som möjligt. Åtgärder för mötesfri E4 förelås i kombination med åtgärder för det rörliga friluftslivet i form av en gång- och cykelväg. Olika alternativa utformningar av gång- och cykelvägen behandlas. Även alternativa korsningslösningar diskuteras i förstudien. Översiktliga effekter och konsekvenserna för de olika alternativen beskrivs. Översiktskarta Högsvedjan Förstudieområde Sandsvedjan Meter Getberg Hålmyrflärken Edångersbodarna Tjärnberget Edångerstjärnen Här börjar befintlig mittseparering norrut Sätra Docksta 868 Getbergssjön Raningen Skovedsberget Bölen Edånger Långtoberget Ås Skoved Kustladan Annebo Pilgrimstorpet Mäjasjön Tavelberget Här börjar befintligt mittseparering söderut Äskja Johanneslund Mäjabodarna Karlsmyrberget Sjöland Nyåkern Fäberget 872 Högakustenleden Mäja Gårdberget Globerget Ullånger Knäppa 825 Utvik Öden E4 876 Stensland Figur 1.1 Översiktskarta förstudieområdet Ullånger-Docksta. Pilarna visar var befintlig mittseparering börjar norrut och söderut längs E4. 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sträckan E4 Ullånger-Docksta ingår i den satsning på mötesseparation som gäller hela E4. Den ligger inom den del av Höga Kusten-området som med hänsyn till naturvård och friluftsliv är utpekad som riksintresse. Området är också upptaget på UNESCO:s lista över världsarv. Inom detta område ska turismen och friluftslivets intressen särskilt beaktas. En arbetsplan fastställdes den 2 april Arbetsplanen överklagades varvid regeringen upphävde Vägverkets beslut och återförvisade ärendet till Vägverket för ny behandling. Regeringens beslut, se bilaga 1. Regeringen anser att E4:ans vägrenar, som efter den ombyggnad som redovisas i den framtagna arbetsplanen på flera ställen blir smalare än idag, inte erbjuder ett särskilt attraktivt eller trafiksäkert sätt att förflytta sig för det rörliga friluftslivet. Med mitträcke och minskning av antalet anslutningar till E4 ger vägen också en ökad barriäreffekt för rörelser tvärs över vägen. Regeringen finner vidare att inga åtgärder för att ge möjlighet för det rörliga friluftslivet att förflytta sig trafiksäkert och med god tillgänglighet längs sträckan har föreslagits eller studerats i arbetsplanen. Sammantaget gör regeringen således bedömningen att arbetsplanen inte uppfyller miljöbalkens krav på att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid ingrepp inom området. 1.2 Aktualitet Efter upprättad förstudie tar Trafikverket ställning till om projektet ska gå vidare till utredning eller arbetsplan. 1.3 Avgränsning Förstudien behandlar geografiskt ett område kring E4 mellan Ullånger och Docksta i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Förstudieområdet visas i figur 1.1. Orterna Ullånger och Docksta inkluderas i området särskilt för att belysa lösningar för gåendeoch cyklister. Delar av E4 inom förstudieområdet är redan mittseparerat, genom Docksta och delar av Ullånger. 1.4 Tidigare utredningar Förstudie februari 2002 MKB godkänd 17 februari 2004 Fastställd arbetsplan den 2 april 2007 Arbetsplan upphävd av regeringen 2008 Enkel utredning E4 Ullånger Docksta, mötesseparering med gc-väg, 31 augusti 2010 Arbetsplanen innehöll enbart mötesseparering, projektkostnaden beräknades till 42 mkr. Där föreslogs att tvåfältsvägen byggs om till mötesfri väg med körfältsindelning 2+1, 2+2 och 1+1 samt att åtta korsningar byggs om. De oskyddade trafikanterna hänvisas på huvuddelen av sträckan till vägren som skulle bli mellan 0,75 till 2 meter bred. Trafikverket har kommit fram till att en ny fördjupad förstudie behöver göras för sträckan. Syftet med förstudien är en förbättring av trafiksäkerhet och framkomlighet för trafikanter på E4 samt för det rörliga friluftslivet. Framkomligheten för det rörliga friluftslivet ska åtgärdas på ett bättre sätt än vad tidigare fastställd arbetsplan gjorde. Lösningen ska vara så samhällsekonomisk som möjligt. 6

7 1.5 Vägplaneringsprocessen Förstudien är ett tidigt steg i Trafikverkets fysiska planering. Genom förstudien skapas en plattform för den fortsatta processen. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Förstudien syftar till att översiktligt: klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning identifiera brister och problem ge exempel på alternativa, möjliga åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls. Senare steg i Trafikverkets planeringsprocess är vägutredning, arbetsplan och bygghandling. I vägutredningen analyseras alternativa vägkorridorer om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Miljökonsekvensbeskrivning för projektet upprättas. I mindre eller enklare projekt, där alternativa vägkorridorer saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. I förstudien samlas material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planerings- och projekteringsprocessen. Förstudien klarlägger utgångspunkter och målsättningar samt bedömer resultaten av alternativa principlösningar. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. Idéskede Förstudie Vägutredning Järnvägsutredning Arbetsplan Bygghandling Byggskede Figur 1.2 Trafikverkets planeringsprocess från idéskede till byggskede. Aktuellt skede är markerat med grön färg. 7

8 2 Barnkonsekvensanalys Som en del av förstudien har en barnkonsekvensanalys upprättats. Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspektivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsunderlaget. Genom att integrera BKA i förstudieskedet säkras att barnperspektivet beaktas i vägprojektet. Det är viktigt att barnperspektivet beaktas även i kommande planeringssteg. Vägverket (nuvarande Trafikverket) har utvecklat en modell för BKA i vägplaneringen. Denna och Vägverkets publikationsserie för Barnkonsekvensanalys har använts som underlag i arbetet. De metoder som använts för att ta del av barnets perspektiv när det gäller detta projekt är dialoger med barn på Ullånger och Docksta skolor. Även dialoger med skolornas personal. Föräldrarna har informerats i ett tidigt skede om projektet genom information från skolan och Vectura. Samrådssynpunkter från föräldrar har inarbetats i analysen. På Ullångerskolan deltog tre elever i klass 4-5 och på Dockstaskolan fyra elever i klass 4-6 i dialogerna. Barnen som deltog från Ullångerskolan bor i Mäja eller i något hus vid E4 mellan Mäja och Ullånger. Det finns yngre barn på skolan som bor i Knäppa, dessa deltog inte i dialogerna. Barnen som deltog från Dockstaskolan bor i Skoved, Sjöland och byarna innanför samt en elev boende i Docksta men med släktingar i Sjöland. I dialoger med barnen har de informerats om projektet och de har fått ställa frågor. Barnen har sedan fått rita på kartor hur de rör sig i området, dels på väg till skolan och dels på fritiden. De har fått berätta om de upplever att det finns farliga platser. De har även fått beskriva vad de skulle tycka om en gång- och cykelväg byggs längs E4. Resultatet från barnkonsekvensanalysen har lyfts in i förstudien och kompletterar det underlagsmaterial som hämtats från andra källor. Bl.a. har kapitlen om Trafik och trafikanter, Rekreation och friluftsliv och Befolkning, bebyggelse och målpunkter kompletterats med fakta som framkom under arbetet med BKA. De problem som kommit fram redovisas under Funktionsanalysen eller Hänsynsanalys. Förslag till lösningar samt vilka effekter och konsekvenser det ger för barnet redovisas i Tänkbara åtgärder och effekter och konsekvenser. Barnkonsekvensanalysen görs ur ett hela resan perspektiv, därför har orterna Ullånger och Docksta där barnens målpunkter finns tagits med i förstudieområdet. Åtgärder för gång- och cykeltrafik föreslås i detta projekt enbart längs E4, barnen kan dock ha behov av säkrare lösningar även i kopplingen från gång- och cykelvägen längs E4 till målpunkterna i tätorterna. Behovet belyses nedan men diskuteras sedan inte vidare i rapporten. Inga åtgärder för kopplingen föreslås inom projektet. Figur 2.1 Aktivitet på Ullångerskolans skolgård samt skolskjutsen som väntar på elever utanför Dockstaskolan. 8

9 Pedagoger vid Ullångerskolan pekar på trafiksäkerhetsproblemet med för hög hastighet på väg 872 utanför skolan. Hastigheten är idag 50 km/h utanför skolan, på den väg där barnen kliver av skolbussen. Pedagogerna tycker att det är konstigt att så många andra skolor har 30 km/h på vägar förbi sina skolor. Väg 872, Sundbrogatan från Ullånger till E4, saknar vägren och har låg standard inom tätorten vid dagens hastighet och trafikmängd. Vägen används som skol- och fritidsväg för barn som går och cyklar. Barnen pekar på en särskilt farlig plats längs vägen (figur 2.2), det är i tätorten från bron och uppför backen i riktning mot E4 norra utfarten. Det är en kurva i backen som är särskilt farligt på vintern. På den del av väg 872 som är utanför tätorten saknas också vägren och standarden klassas därför inte som god. Barnen som deltog i dialogen beskriver att de känner sig mindre otrygg när de kommer till väg 872, som har mindre trafik än E4. Denna upplevda trygghet längs väg 872 kan komma att förändras om en gång- och cykelväg byggs längs E4. Beroende på hur gång- och cykelvägen byggs så kommer då barnen ur ett hela resan perspektiv först att färdas på en gång- och cykelväg med god standard intill E4 för att sedan hänvisas till väg 872 som alltså inte fyller god standard. Figur 2.2 Väg 872 Sundbrogatan, backen som pekas ut som farlig plats inom tätorten samt delen av vägen som går i landsbygdsmiljö. Vägen saknar vägren och har inte god standard men efter att barnen färdats på den betydligt mer trafikerade E4 så upplevs vägen i sin helhet som tryggare. 9

10 3 Befintliga förhållanden 3.1 Vägnätet Väg E4 mellan Ullånger och Docksta i Västernorrlands län är en del av europavägen som går från Torneå i Finland till Helsingborg. E4 utgör pulsådern efter Norrlandskusten och utgör en viktig uppsamlingsled för person- respektive godstransporter i regionen. Trafikverket är väghållare. Två rastplatser finns på sträckan för trafik i norrgående riktning. 3.2 Vägstandard E4 är en belagd BK1 väg dvs. väg där högre fordonsvikter, som bl.a. överensstämmer med de fordonsvikter som ska vara tillåtna enligt EG:s bestämmelser, tillåts. Vägbredd är 13 meter med undantag fören del av sträckan vid Globerget som har en vägbredd på 22 meter och fyra fält. Sträckan mellan Ullånger och Docksta är 11 km lång och har en hastighet på 90 km/h. E4 är av riksintresse för kommunikationer. 3.3 Sidoområden I sidoområdet på sträckan mellan Ullånger och Docksta finns sten, berg och oeftergivliga stolpar nära vägen. Efter stora delar av sträckan finns branta dikesslänter ner mot Ullångersfjärden. Det är sidoräcken på delar av sträckan men med öppningar på vissa ställen. Det utgör en risk vid avåkningar Anslutande vägar Vid Ullånger ansluter väg 825, Nordingråvägen. Här är korsningsåtgärder nyligen gjorda. Vid samråd med förare i taxibolag framkom dock att de tycker att belysningen är dålig i den korsningen jämfört med många andra korsningar. I Ullånger ansluter väg 872 samt som är en parallellväg som delvis är belagd. Väg 872 leder vidare cirka 20 km inåt landet för att sedan gå tillbaka och ansluta till E4 igen vid Docksta. Väg 876 är en parallellväg till E4 och ansluter vid Ullånger och går över berget vid Mäja och ner till E4 igen. Längdslutningen är som mest 11% vid Mäjavägens östra anslutning mot E4. Det är en alltför kraftig lutning på en gång- och cykelväg och skulle inte ens uppfylla kravet för låg standard. Väg 868 ansluter söder om Docksta och leder vidare genom Docksta samhälle. Sträckan mellan Ullånger och Docksta har också många direktanslutningar från fastigheter och skogsmark. Några mindre enskilda vägar finns som parallellvägnät, tex vid Knäppa, Skoved, och Annebo Planskilda passager Det finns en koport i Sjöland som går under E4 strax norr om Råbäcken, se figur 3.8. Den kan användas för att planskilt ta sig mellan områdena väster och öster om E4. I tunneln finns även spår från motorfordon typ 4-hjuling och den används även som skoterpassage, diameter är ca 2 meter. Längs sträckan finns några allmänna vägar som ansluter till E4, se figur 1.1. Figur 3.1 Vid raststället vid Globerget erbjuds trafikanterna fina utsikt över havet och det kuperade landskapet. Figur 3.2 Befintlig koport under E4 vid Sjöland. 10

11 Regler för skolskjuts i Kramfors kommun: Rätten till skolskjuts föreligger om skolvägen - för elev i förskoleklass är 2,0km eller längre - för elev i åk 1-3 är 2.5km eller längre - för elev i åk 4,5,6 är 3km eller längre - för elev i åk 7,8,9 är 4km eller längre - BKU-nämnden kan besluta att elev med kortare skolväg kan få skolskjuts om skolvägen bedöms som påtagligt farlig i relation till elevens ålder. Hållplatserna finns inte utmärkta i busstidtabellerna och har inga iordningställda busskurer. Vid dessa måste oskyddade trafikanter passera E4 i plan. Barn boende längs E4 får idag skolskjuts. Skolskjutsen för höstadieelever stannar på E4 i närheten av barnens hem eller vid anslutande väg och barnen måste korsa E4 antingen på morgon eller kvällsturen. Skolskjutsen för yngre elever stannar så att barnen inte behöver korsa E Ledningar Längs sträckan finns kraftledningar som korsar vägen vid två ställen. Det finns också telefonledningar som både korsar vägen och följer vägen till viss del. Även ledningar förlagda i marken finns längs sträckan. Typ av ledning och dess läge får utredas vidare i senare skede. 3.4 Trafik och trafikanter Figur 3.3 Ett antal platser där kollektivtrafiken stannar för av och påstigande finns längs sträckan. Dessa sammanfaller inte alltid med var skolbussen stannar vid E Busshållplatser I Ullånger finns hållplatsen för kollektivtrafik vid OK (väg 825), ett mindre resecentrum med tillhörande pendlarparkering. I Docksta finns två hållplatser, Docksta E4 Marina samt Docksta busstation. Mellan Ullånger och Docksta finns ett antal buss-stopp längs E4 på parkeringsfickor. Dessa platser används för av och påstigning för boende i byarna längs E4. E4 trafikeras på sträckan av ca 5630 fordon per dygn (ådt) varav 1120 är tunga fordon (mätår 2010). Källa: Trafikverket, trafikflödeskartan. Trafiksiffrorna på övriga allmänna vägar är (tung trafik inom parantes): Väg , södra utfarten från Ullånger: ÅDT = 1260 (70), mätår , infart till Ullånger: ÅDT = 1470 (60), mätår , Nordingråvägen: ÅDT = 1020 (80), mätår Figur 3.4 Resecentrum i Ullånger och hållplatsen Docksta E4 Marina. För att nå hållplatsen på motsatt sida E4 behöver passage ske i plan eller via bron över E4 längre norrut. 11

12 Väg 872, norra utfarten från Ullånger: ÅDT = 610 (35), mätår Väg 876 genom Mäja: ÅDT = 30 (0), mätår Väg 868, genom Docksta: ÅDT = 900 (50), mätår Den förväntade trafikökningen i Västernorrlands län är mellan åren totalt 1% ökning personbil och 13% ökning tung trafik. (Trafikverket 2009). Längs E4 finns busslinjerna 100 (Stockholm- Sundsvall-Umeå), 10 (Sundsvall-Örnsköldsvik- Umeå), 216 (Kramfors-Docksta). Från Ullånger resecentrum går dagligen ett 50-tal avgångar med buss. Bussarna går inte bara i nord-sydlig riktning utan resecentrumet fungerar även som knutpunkt för resande till och från Nordingråområdet via väg 825. Det tar minuter att åka buss mellan orterna. Det går 18 turer från Docksta till Ullånger på vardagar, varav 9 går från hållplats E4 i Docksta. På lördagar går 9 turer och på söndagar 11. Mellan Ullånger och Docksta går 13 turer alla dagar utom lördagar då det går 12 turer. 5 av dessa stannar vid E4 hållplatsen. En cykelmätning utfördes under 13 dagar i följd i slutet av juni år Två platser på sträckan mättes in, i Ullånger vid Sundbron och vid raststället strax innan Docksta. Mätresultatet gav i snitt 12 respektive 8 cyklister på de två mätpunkterna. Dagen med störst flöde färdades 21 cyklister förbi en mätpunkt. Båttrafik finns det under sommarperioden. Den lägger till vid Docksta, Ullånger samt Ulvön. Båten stannar även vid Mjällomslandet. Enligt samråd med förare i taxibolag så går och cyklar många turister på E4 sommartid mellan Kustladans camping och Docksta båthamn för att ta båten till Ulvön. Vid dialoger med barn på Ullångerskolan framkom att flera barn går och cyklar på E4 från Mäjavägen. Barnen berättar att det är mest äldre barn som får röra sig längs E4, de yngre får bara cykla på E4 om någon vuxen är med. För att själva ta sig till fritidsintressen inne i Ullånger så tar barnen en lerig och krokig omväg efter en skogsstig som dessutom går genom grannarnas gårdar. Barnen upplever detta som bökigt men säkrare än att färdas efter E4. De yngsta barnen skjutsas av föräldrar. Äldre barn i mopedåldern kör idag efter E4 för att till exempel nå badplatsen i Sjöland. Barn i denna ålder deltog inte i dialogerna men yngre syskon och pedagoger på skolorna har berättat att högstadieleverna på de olika orterna har stark koppling till varandra då de går på samma högstadieskola söder om förstudieområdet. Barn i Docksta och Ullånger ägnar stor del av fritiden med varandra då de till exempel tränar i samma idrottslag. Vid dialoger med barn i Dockstaskolan framkom att de som bor i Skoved, Sjöland och byarna innanför dessa inte får cykla på E4 för sina föräldrar. Däremot önskar de att de skulle kunna gå och cykla på ett säkert sätt till sina fritidsaktiviteter inne i Docksta. Barn som bor i Docksta vill även kunna cykla själva på sommarlovet till poolen vid Kustladan. Farligt gods transporteras på sträckan. Enligt Räddningsverkets undersökning 2006 är sträckan inom intervallet ton/år farligt gods. Det är det minsta intervallet i landet. Det rör sig främst om petroleumprodukter, explosiva ämnen, icke brandfarliga, icke giftiga gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen, oxiderande ämnen. Vid E4 i mitten av sträckan finns en rekommenderad parkeringsplats vid Globerget för uppställning av transport med farligt gods (Kramfors kommun 2010) Trafiksäkerhet Gång- och cykeltrafikanter på E4 är inte separerade från övrig trafik. I Docksta vid busshållplatserna på E4 finns idag en öppning i mitträcket men inga hastighetsdämpande åtgärder. En bro över E4 finns 350 meterlängre norrut och kan användas för att passera E4. Med stor sannolikhet används inte denna av alla som ska gå till busshållplatsen då det blir en omväg. De som åker buss för att ta färjan till Ulvön får tex gå en omväg på 900 meter för att passera E4 på ett säkert sätt. 12

13 3.4.2 Inträffade olyckor Längs E4 mellan Ullånger och Docksta har det mellan åren 2003 t.o.m. 30 juni 2011 inträffat 24 polis- och/eller sjukhusrapporterade olyckor, se olyckskarta figur 3.5. Av dessa olyckor var det en olycka med dödlig utgång, 8 olyckor med svårt skadade, 15 olyckor med lindrigt skadade. Av de 24 olyckorna längs sträckan var 14 singelolyckor, 4 mötesolyckor, 1 omkörningsolycka, 2 upphinnandeolyckor, 2 korsandeolyckor och en viltolycka med älg. I de 24 olyckorna har totalt 45 personer skadats (en person har omkommit, 14 skadats svårt och 30 lindrigt). I drygt hälften av olyckorna har förarna kört av vägen på höger eller vänster sida. I 13 av de 24 olyckorna har fordonen kommit över i eller korsat mötande körfält av någon anledning. Vägen har klassats som hal av snö/is eller vatten i 10 olyckor. På väg 872 har det inträffat en singelolycka då en personbil kolliderat med ett träd. På väg 868 har 3 olyckor skett (en mötesolycka och två fotgängarolyckor). I dessa har totalt 6 personer skadats. På de övriga vägarna inom förstudieområdet har inga olyckor rapporterats (Källa: STRADA). I en olycka sladdade en personbil genom en öppning i sidoräcket på den vänstra sidan ner mot Ullångersfjärden. Ett mitträcke eller en annan utforming på sidoräcket hade förändrat händelseförloppet. Olyckskarta Högsvedjan Förstudieområde Sandsvedjan Getberg Hålmyrflärken Olyckstyp Omkörning Fotgängare Annan olyckstyp Korsande GetbergssjönHulttorpet Möte Singel Upphinnande Vilt Herrestaberget Jon-Karlsberget Docksta Sätrabodarna Svår olycka Edångersbodarna Kalvberget Gustavsberg Tjärnberget Sätra 868 Här börjar befintlig Edångerstjärnen mittseparering norrut Sörpåberget Järkläppen Sommarladugårdsberget 0 Raningen Skidstaberget Meter Skovedsberget Svår olycka Bölen Bölestjärnen Edånger Skoved Rönnberget Stordalsberget Långtoberget Ås Hällan Svår olycka Svår olycka Johanneslund Här börjar befintligt mittseparering söderut Äskja Svår olycka Svår olycka Salum 872 Törna Lillberget Ullånger 825 Utvik Strandsvedjan Öden Mäjabodarna Gårdberget Dödsolycka Mäjasjön Gårdberget Mäja E4 876 Svår olycka Karlsmyrberget Stensland Knäppa Rödberget Tavelberget Svår olycka Knäppa Svår olycka Sjöland Nyåkern GlobergetGloberget Svår olycka svedjan Kläpp- Forsstugan Figur 3.5 Olyckskarta, visar olyckstyp inom förstudieområdet samt svårighetsgrad för dödsolycka och svårt skadad. Svarthällan Fäberget 13

14 mindre tätort kyrkan huvudkaraktär landmärke utblick bergskärning el. brant mot vägen skog jordbruksbygd skog mindre tätort träindustri småskaligt landskap karaktäristiskt vägavsnitt klädhängaren vid E4 sträcka med utblickar över havet Figur 3.6 Landskapsbild 3.5 Miljö Nedan beskrivs miljöförutsättningar i området. Karta för landskapsbild visas i figur 3.7. Övriga miljöförutsättningar presenteras i i figur 3.8 förutom miljöbelastning och buller som visas i figur 3.12 respektive går genom kuperad skogsterräng fram till tätorten Docksta. I Docksta går vägen återigen nära vattnet. I Docksta finns bland annat ett båtvarv, bussgarage och en småbåtshamn i närheten av vägen Landskapsbild Sträckan går genom delar av Höga kusten området med kuperat och storslaget landskap som har en mångfald av landbiotoper och havsmiljöer, kulturhistoriska miljöer och låg exploateringsgrad. Området är ett världsarv (se kapitel 3.4.2) och här finns stora värden för natur, kultur och turism. Förstudieområdet börjar i tätorten Ullånger och E4 fortsätter norrut nedanför branta sluttningar längs med Ullångersfjärden där närheten till havet är påtaglig. I Ullånger finns en småbåtshamn, en såg och en husfabrik. I Skoved finns öppna jordbrukslandskap och norra delen av sträckan Figur 3.7 Utblick över odlingslandskapet mellan Sjöland och Skoved. Råbäcken slingrar sig i dalgången. 14

15 Getberg GetbergssjönHulttorpet Raningen Skidstaberget Edångersbodarna Tjärnberget Docksta båthamn Här börjar befintlig Edångerstjärnen mittseparering norrut Sörpåberget Rastställe Järkläppen Docksta " "Ä Bölen Bölestjärnen Stordalsberget Långtoberget Ås Kustladan "± " Annebo " Johanneslund Här börjar befintligt mittseparering söderut Äskja Ullånger Törna Lillberget Utvik Miljöförutsättningar Förstudieområde " Byggnadsminne Fornminne Sumpskog Öden Vattengeotop Naturobjekt Mäjasjön Mäjabodarna Gårdberget Karlsmyrberget Kustinventeringen Kulturmiljöprogram Fornminne Gårdberget Mäja Koport/snöskoterpassage Högakustenleden Sjöland Tavelberget Globerget Rödberget Knäppa Stensland Högakustenleden Bevarandeplan för odlingslandskapet Ängs- och betesmark Vattenskyddsområde "Ä ^_ Nyåkern ¹y Rastställe Badplats Fäberget Hela förstudieområdet ligger inom området för världsarv och är av riksintresse för friluftsliv och naturvård MB 4kap 22 MB 4kap 3 Hela förstudieområdet är vinter och vårvinterland för Frostviken norra och Vilhelmina södra samebyar Meter Figur 3.8 Miljöförutsättningar Viktiga element i landskapet är framförallt havskontakten och utblickarna över fjärden mellan Ullånger och Skoved. Skuleberget framträder i Docksta. Den långa kurvan där E4 går nära havet är en karaktäristisk del av sträckan. Utblickar över odlingslandskapen och vyn mot samhället och kyrkan i nedförsbacken mot Docksta är andra platser som kan anses vara värdefulla i upplevelsen av landskapet Skyddade och skyddsvärda områden mänskligheten att bevara den. Höga Kusten blev utnämnt till världsarv av UNES- CO år Världsarvsutnämningen grundar sig på den stora och snabba landhöjning som har ägt rum här sedan den senaste istiden. Ett världsarv är en kultur- eller naturmiljö som anses så unik och värdefull att det är en angelägenhet för hela Höga Kusten-området som sträckan går igenom är i sin helhet är av riksintresse för friluftsliv enligt 4 kap 2 miljöbalken och för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken. 15

16 Figur 3.10 Skyltning för Högakustenleden finns på ett antal ställen längs sträckan. Leden ansluter mot E4 och korsar E4. På bilden kommer leden ner mot E4 vid Skoved. I Docksta finns ett vattenskyddsområde. Inom området finns det över 30 stycken fornlämningar. E4 är av riksintresse för kommunikation Rekreation och friluftsliv Området ingår i Höga kusten området som är viktigt ur rekreations- och friluftssynpunkt och som lockar mycket turister. Det är ett storslaget landskap med en mångfald av landbiotoper och havsmiljöer, kulturhistoriska miljöer och låg exploateringsgrad vilket gör området intressant för friluftsliv och turism. Närheten till havet skapar goda möjligheter till rekreation. I Ullånger finns en småbåtshamn och härifrån går även turbåtar till Ulvön och andra öar i Höga kusten. Även från Docksta finns en gästhamn och under sommarsäsongen finns båtförbindelse till Ulvön. Högakustenleden är en vandringsled som sträcker sig mellan Hornöberget vid Ångermanälvens mynning och Varvsberget i Örnsköldsvik. Leden är totalt 127 km och indelad i 13 etapper. De etapper som berörs av förstudieområdet är Ullånger-Skoved och Skoved-Skuleberget. Inom förstudieområdet kommer leden österifrån in i Ullånger och korsar E4. Den går vidare via lokalvägar och stigar över Mäja och upp till Sjöland. I Sjöland går leden längs E4 fram till Skoved där den åter viker av åt väster ända till Sätra och Docksta. I höjd med Skoved korsar leden E4 och går ut till en utsiktsplats på Fäberget. Det finns även andra utsiktsplatser inom förstudieområdet på berget mellan byarna Knäppa och Stensland och på Skovedsberget. Från Ullånger utgår även Vildmarksleden som har tillkommit på lokalt initiativ. Vildmarksleden berör förstudieområdet när den kommer ner mot Äskja från Almsjönäs. I och kring Ullånger finns även en cykelled med ett flertal sevärdheter längs vägen som även den har tillkommit på lokalt initiativ. Cykelfrämjandets utpekade Cykelspåret längs ostkusten går från Ystad till Haparanda och går mestadels på sekundärvägar men ibland går den längs E4. Cykelspåret är tänkt att ingå i Baltic Sea Cycle Route som ska gå runt hela Östersjöregionen. På aktuell sträcka går cykelleden idag uteslutande längs E4 (Cykelfrämjandet). I höjd med Sjöland finns en badplats i havet. De allra flesta som vill nå badplatsen måste idag svänga av från E4 eller korsa vägen. Geologivägen har en av sina geologiska lokaler ca 4 km nordost om Ullånger. Knäppa kvartspegmatitförekomst är den näst största kända pegmatitförekomsten i Norrland. Geologivägens syfte är att visa på unika geologiska miljöer, öka kunskapen om geologin i länet och att inspirera till upplevelser. Figur 3.9 Kustladan i Skoved. En anläggning som lockar många turister men även boende i närområdet. Här finns camping, stugby vandrarhem och restaurang men även möjlighet till aktiviteter som pool-bad, minigolf och dans. 16

17 Genom Ullånger flyter Inviksån i vilken det går att fiska bland annat havsöring. Även Råbäcken är havsöringsförande. De fiskevårdsområden som finns i anslutning till förstudieområdet är Dockstaåns-, Sätra-, Ullångers- och Bergsjöns fiskvårdsområde. I Ullånger finns bouleplan och idrottsplatsen Kinavallen med bland annat fotbollsplan, tennisbanor, elljus- och skidspår vintertid. Skidspåret går i kuperad terräng och vid Salumstugan finns det möjlighet att grilla. I Docksta finns bouleplan, fotbolls- och tennisplan. På vintern går det att åka skidor längs Vibyggerå längdskidspår. Längs spåret finns vindskydd. Det finns även möjlighet att åka snöskoter vintertid i ett relativt utbrett skoterledsnät. Enligt karta med Kramfors skoterleder (2005) upprättad av Kramfors Skoterråd i samarbete med Kramfors kommun finns två ställen där skoterlederna korsar E4 inom förstudieområdet, vid Äskja och i en koport under E4 vid Råbäcken, Sjöland. I Skoved finns en camping, vandrarhem och stugby, Kustladan. Kustladan har även restaurang, pool, minigolf, hoppborg och andra aktiviteter. Anläggningen lockar turister såväl som besökare från trakten. Många barnfamiljer från Ullånger och Docksta åker och badar i anläggningens pool och spelar minigolf sommartid. Vid arrangemang med tillexempel dans vid campingen kommer flera hundra människor till lokalen med bil, cykel eller via båt som angörs i Skovedsviken. I dagsläget är det arrangemang varje fredag under hela sommaren. Jakt förekommer också i området. För trafikanter finns två enkla rastplatser längs sträckan. En ligger i höjd med Globerget och en ligger strax söder om Docksta. Figur 3.11 Milstolpe vid Mäjavägen samt Vibyggerås gamla kyrka Natur- och kulturmiljö Sträckan går genom Höga Kusten området som i sin helhet är av riksintresse för natur- och kulturmiljövård. Naturmiljön är starkt präglad av Höga Kustens kuperade topografi och den pågående landhöjningen. Ullångersfjärden är en fjärd som skär djupt in i landskapet och är omgiven av branta bergsområden. I området finns följande vatten- och grundvattenförekomster definierade av Vattenmyndigheten; Inviksån i Ullånger Ullångersfjärden Grundvattenförekomst i Ullånger Råbäcken i Skoved Grundvattenförekomst i Docksta Inviksån och Råbäcken är havsöringsförande. För ovanstående vattenförekomster finns miljökvalitetsnormer antagna och huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. I området finns det risk att Inviksån och Ullångersfjärden inte uppnår god kemisk status till 2015 och för övriga vattenförekomster i området finns det risk att god ekologisk status inte uppnås till Vilt passerar över E4 och viltstängsel saknas på hela sträckan. Med dagens trafiksiffror och aktuell typ av väg utgör vägsträckan en kraftig barriär för djurens möjligheter att ta sig över vägen (Banverket m.fl. 2005). I tidigare utförd arbetsplan har Jägareförbundet och jaktvårdskretsar i samråden föreslagit att inga särskilda viltpassager behöver anordnas på sträckan. Kulturmiljön är i huvudsak präglad av jordbruket. Odlingslandskapen i Råbäckens dalgång i Skoved och kring Vibyggerå gamla kyrka söder om Docksta är av regionalt intresse för kulturmiljövård. Råbäckens dalgång (Edånger, Sjöland, Skoved och 17

18 Ås) finns utpekad i Kramfors kommuns kulturmiljöprogram från 1990 som ett särskilt värdefullt kulturlandskap med jordbruksbebyggelse och ängslador. Att bevara det öppna jordbrukslandskapet kring E4 är viktigt även ur turistisk synpunkt. Det finns över 30 stycken fornlämningar främst i form av gravhögar och gravrösen men också milstolpar, stensättningar och minnesstenar. Det finns även tre större stenåldersboplatser och tre större gravfält. De äldsta kända lämningarna är från en stenåldersboplats vid Överveda. De lämningarna visar på mänsklig verksamhet och är från före Kristus. Där levde säljägare i det som då var en skärgård. Det finns även flera kulturlämningar som är fornlämningsliknande och är under bevakning och andra kultutlämningar i form av vägmärken och röjningsrösen. finns i Docksta. Grundvattenförekomsterna i både Ullånger och Docksta bedöms ha god kvantitativ status. Det finns ingen risk att miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsterna inte uppnås till I området finns ett aktivt jord- och skogsbruk. I Ullånger, byarna Äskja, Mäja, Stensland, Knäppa, Sjöland, Skoved och i Docksta finns jordbruksmark. I Sjöland och Skoved finns jordbruksmark på båda sidor om E4 och E4 måste idag korsas med traktorer och jordbruksmaskiner. Vibyggerå gamla kyrka ligger inom förstudieområdet och byggdes i slutet av 1200-talet eller tidigt på 1300-talet. Den är en populär sommarkyrka. Kustlandsvägen eller Norrstigen kallas den gamla landsvägen efter Norrlandskusten. Norrstigen var föregångaren till E4 och var på medeltiden mestadels en ridväg. Under seklerna förbättrades den bitvis, och på 1600-talet fick den status som landsväg. Den kom senare att alltmer kallas för Kustlandsvägen. Spåren efter den gamla vägen finns kvar längs hela Norrlandskusten. Inom förstudieområdet går Norrstigen från Ullångersfjärden över Sjöland upp till Skoved och sedan vidare över ett trångt bergspass till Sätra by. Här löper vägen intill gamla kyrkan och vidare nerför branta backar till Dockstafjärden Naturresurser Förstudieområdet berör Vilhelmina södra sameby som har vårvinter och vinterbetesland i om området och Frostviken Norra (Voernese) som har vinterbetesland i området. Inga strategiska platser för rennäringen eller riksintresse för rennäringen finns utpekat inom förstudieområdet. Inom förstudieområdet finns ett flertal borrade brunnar enligt SGUs brunnsarkiv. I brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg. Grävda brunnar finns oftast inte upptagna och är sällan registrerade hos någon myndighet. Det kan därmed inte uteslutas att det finns fler brunnar inom området. Enligt VISS finns i Ullånger en vattengeotop som bedöms ha stor grundvattentillgång. En kommunal vattentäkt med tillhörande vattenskyddsområde 18

19 3.5.6 Miljöbelastning Inom området har Länsstyrelsen i Västernorrland identifierat ett 30-tal verksamheter som kan ha eller har haft en miljöpåverkan genom att miljöfarliga ämnen kan ha förorenat mark och vatten. Närmast E4 har bland annat ett tankställe i Äskja och den nedlagda impregneringsanläggningen söder om E4 i Ullånger samt bussgaraget, tankstället och båtvarvet i Docksta identifierats och tilldelats en branschklass, se figur Risk för föroreningar i mark och vatten från olika verksamheter Naturvårdsverket har tagit fram en metodik som används för att bedöma risken för föroreningar i mark och vatten från en nedlagd eller pågående miljöfarlig verksamhet. Risken bedöms i olika steg: 1. Branschklass - Risken bedöms utifrån vilken bransch verksamheten tillhör. Branschklassen är generell för en hel bransch och ger en indikation på hur stor risken för föreningar i mark och vatten kan vara. Branschklass 1 innebär störst risk och branschklass 4 innebär liten risk. 2. Riskklass - Verksamheten inventeras genom arkivstudier mm och en samlad riskbedömning tas fram. 3. För att undersöka om och hur mycket föroreningar det verkligen finns i mark och vatten tas prover ut som analyseras på laboratorium. Förorenade områden Högsvedjan Branschklass Sandsvedjan Getberg Förstudieområde 0 Raningen 1000 Skidstaberget Meter Bölen Bölestjärnen Hålmyrflärken GetbergssjönHulttorpet tjärnen Jon-Karlsberget Docksta Herrestaberget Sätrabodarna Edångersbodarna Gustavsberg 868 Kalvberget Tjärnberget Sätra Edångerstjärnen Sörpåberget Järkläppen Sommarladugårdsberget Skovedsberget Edånger Skoved Annebo Rönnberget Stordalsberget Långtoberget Ås Hällan Pilgrimstorpet Viktorpet Lillberget Johanneslund Mäjasjön Mäjabodarna Gårdberget Karlsmyrberget Tavelberget Sjöland svedjan Kläpp- Forsstugan Svarthällan Fäberget Riskklass 3 Salum Törna Äskja Skidsta Ullånger Utvik Öden Strandsvedjan Mäja Gårdberget E4 876 Stensland Nyåkern GlobergetGloberget Knäppa Rödberget Knäppa Figur 3.12 Identifierade och inventerade verksamheter inom förstudieområdet som kan ha givit upphov till föroreningar av mark och vatten. 19

20 3.5.7 Boendemiljö Luftföroreningar från trafiken kan vara skadliga men aktuella trafikmängder orsakar inga utsläppsmängder som överskrider rekommenderade gränsvärden för kringboende. Trafiken på aktuell sträcka ger inte upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna enligt monogram i Vägverkets publikation 2001:128. Befintligt buller Ett flertal hus ligger i E4:ans direkta närhet. Vägen passerar bostadshus i Ullånger och i Docksta, samt spridda hus på några ställen längs sträckan. Många av tomterna ligger i direkt anslutning till vägen. Trafiken på vägen kan orsaka störningar i boendemiljöer längs vägen. Längs sträckan ligger 6 bostadshus mellan meter från vägmitt. En bullerberäkning har utförts på befintlig väg. Identifierade fastigheter med risk för bullerstörning se figur Maximalnivån uppkommer vid varje fordonspassage och är högre för tunga fordon än för personbilar. Maximalnivån 55 dba inomhus från tung trafik har beräknats till att överskridas om huset Riktvärden buller Riksdagen har antagit följande riktvärden för buller från vägtrafik: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. står närmare vägen än ca 13 m från vägmitt, vilket gäller hela sträckan. Detta berör inga boende eftersom inget hus ligger närmare än 17 meter från vägmitt. Ekvivalentnivån, ett medelvärde över dygnet, beror bland annat på trafikmängden och hastighet. Den beräknade ekvivalentnivån är mellan dba utomhus på 17 m avstånd från vägmitt. Med beräknad fasaddämpning blir inomhusnivåerna på 17 m avstånd från vägmitt mellan dba. Ljudnivån minskar med ökat avstånd. De beräknade ljudnivåerna för maximal ljudnivå inomhus ligger strax under Trafikverkets Buller Högsvedjan Sandsvedjan Getberg Skidstaberget Bölen Bölestjärnen Meter Hålmyrflärken Risk för bullerstörning Förstudieområde Hastighet GetbergssjönHulttorpet tjärnen Ådt fordon: Raningen 5630 Ådt lastbil: 1120 (20%) Stordalsberget Rönnberget Långtoberget Tjärnberget Edångerstjärnen Ås Sörpåberget Edånger Hällan Sätra Skovedsberget Skoved Docksta 868 Annebo Mäjasjön Viktorpet Lillberget Johanneslund Mäjabodarna Karlsmyrberget Tavelberget Sjöland Svarthällan Fäberget Skidsta Äskja Globerget Nyåkern Törna 872 Ullånger 825 Utvik Öden Mäja E4 876 Stensland Knäppa Figur 3.13 Identifierade fastigheter med risk för bullerstörning.. 20

21 Ullånger omges av jordbruksmark med bebyggelsen samlad i byar. (Kramfors kommun 2010). I centrala Ullånger finns ett antal affärer, restauranger, vårdcentral, samlingslokaler, idrottshall och idrottsplan, skola och förkola. Ullånger skola är en förskoleklass-år 6 skola med ca 70 elever. Skolan har också fritidsverksamhet. En förskola, Solrosen med drygt 50 barn i åldern 1-5 år finns också i Ullånger. Skolans elevantal kommer att öka till nästan 100 elever om fem år. Figur 3.14 En av flertalet boendemiljöer i direkt anslutning till E4. planeringsmål. Ljudnivåerna överstiger dock 65 dba ekvivalent utomhus, vilket ingår i den grupp som Trafikverket prioriterar i sitt Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller, 2009 och framåt. Eftersom de planerade åtgärderna i detta projekt inte bedöms vara att betrakta som väsentlig ombyggnad så görs inga bulleråtgärder inom detta projektet. Hus på sträckan kan dock redan vara åtgärdade eller ha möjlighet att bli åtgärdade inom ramen för Åtgärdsprogrammet. 3.6 Befolkning, bebyggelse och målpunkter Kramfors kommun har ca invånare fördelade över 1706 kvkm. (Kramfors kommun, 2010). Enligt SCB statistik för tätorter var antal invånare i Ullånger 626 st och i Docksta 378 st år 2010 (SCB, 2011). Tätorten Ullånger ligger i anslutning till E4:an vid Ullångerfjärden. Genom samhället flyter Inviksån och bebyggelsen utgörs huvudsakligen av villor med inslag av flervåningshus i de mer centrala delarna av tätorten. I närheten av Ullångersfjärden och E4:an ligger större delen av industrin. Dockstas bostadsbebyggelse finns främst väster om E4:an med en koncentration längs med den gamla riksvägen. Bebyggelsen ligger i sluttningarna mot E4:an och Dockstafjärden. Det vanligaste inslaget i bebyggelsen är villor och i de centrala delarna flervåningshus av varierande storlek. (Kramfors kommun 2010). Förutom målpunkterna i de två tätorterna ligger ett antal målpunkter längs sträckan. I Ullånger vid E4 finns arbetsområdet med träindustrin. På sträckan finns ett antal byar med flertalet hus nära E4. Dessa är från söder till norr Mäja, Stensland, Knäppa, Nyåkern, Sjöland och Skoved. I Sjöland finns en badplats vid havet och i Skoved finns en campingplats (Kustladan), se kapitel rekreation och friluftsliv. I Docksta finns ett antal affärer, bensinstation, restauranger, skola och förskola. Dockstaskolan är en förskoleklass- år 6 skola med drygt 50 elever. Skolan har också fritidsverksamhet samt förskola med två avdelningar, ca 50 barn. 3.7 Näringsliv och sysselsättning Nedanstående fakta är hämtat från Översiktsplanen samrådshandling 2010, Kramfors kommun. Ullångers näringsliv har historiskt sett en stark jordbrukstradition. Idag är de största arbetsgivarna en såg och ett företag som tillverkar prefabricerade småhus. Antal sysselsatta i arbetsplatsområdet Äskja, Ullånger är enligt statistik från SCB i storleksklassen st. Ett annat inslag i näringslivsfloran är ett tunnbrödsbageri. Det strategiska läget utmed E4:an erbjuder en stor potential att växa inom olika sektorer. Styrkan utgörs av de logistiska möjligheterna. Figur 3.15 Den stora klädhängaren uppe på ett hustak är ett landmärke för Ullånger när man färdas efter E4. Näringslivsstrukturen i Docksta kännetecknas i huvudsak av företag inom verkstads- och tillverkningsindustrin samt inom tjänstesektorn. Turismnäringen har under de senare åren expanderat och är i huvudsak koncentrerad runt Skuleberget 21

22 med bland annat ett nytt naturum för Höga Kusten, som invigdes sommaren Kommunala och andra planer Gällande översiktsplan för Kramfors kommun är från 1990 och berör området översiktligt och täcker in allmänna intressen. Ett förslag till ny översiktsplan har varit ute på samråd under I översiktsplanen beskriver kommunen framtida mål för orterna Ullånger och Docksta. Några intressanta kommunala mål som knyter an till detta projekt är: Resecentrumet med tillhörande pendlarparkering i Ullånger ska fortsätta att utvecklas och marknadsföras för att kunna nyttja dess fulla potential. Analyser och förbättringar av säkra skolvägar för barn ska ske kontinuerligt. Verka för att utveckla turbåtstrafiken till och från Ullånger respektive Docksta. Detaljplaner finns för Ullånger och Docksta I Docksta berörs området vid Ravinvägen (BU1). I Ullånger berörs detaljplan BU3 som bland annat omfattar E4:ans sträckning förbi Ullånger söder om Inviksån. 3.9 Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förhållanden Förstudieområdet följer kustpartiet med den omväxlande topografin som är karakteristiskt för Höga kusten. På sträckan med höjdpartier lutar marken kraftigt från öster till väster och i dalgångarna är marken plan. Dalgångarna och vikarna som går in vid Ullånger, Knäppa, Sjöland, Skoved, Sätra och Docksta består av finsedimentavlagringar. Finsedimenten består av lera och silt. På höjdpartierna är det mestadels finkornig morän och berg. Ytligt liggande berg och berg i dagen förekommer på stora delar av sträckan längst den västra delen av förstudieområdet medan det i den östra delen, längs kustremsan, oftast förekommer lager av lera silt och sand på moränen. Det kan även förekomma lager med svallad morän på äldre sedimentavlagringar av lera och silt, se figur Geotekniska förhållanden och materialförsörjning Områden som kan innebära kostsamma geotekniska åtgärder inom projektet redovisas i figur I den översiktliga skredriskkarteringen från 2008 som utförts av Tyréns på uppdrag av Räddningsverket finns två områden utpekad med skredrisker. Det ena är området närmast Inviksån i Ullånger och det andra området är i havsviken vid Docksta. När befintlig E4 byggdes inträffade skred både vid Dockstavarvet, och i havsviken vid Sjöland. Området vid Knäppa består också marken av lös lera. 22

23 Jorden är måttligt till mycket tjälfarlig inom området. Om en åtgärd planeras på låg bank eller i jordskärning kan tjälskyddsåtgärder behövas. Vid kraftig nederbörd kommer stora mängder ytvatten från höjdpartierna och ett flertal skador har skett i de branta skärningsslänterna på västra sidan vägen och i några av de höga bankarna längs väg E4. Förstärkt erosionsskydd och avvattningsåtgärder har utförts på dessa sträckor. Vid anläggande av jordslänter behövs erosionsskydd. Dimensionering och omhändertagande av ytvatten behöver särskilt beaktas vid projektering och byggande av gång- och cykelväg. I Trafikverkets riskkartering finns ett antal platser markerade inom förstudieområdet varav två behöver åtgärdas. Dessa är vid E4 vid Mäjaberget samt vid Skovedsviken. De är lämpliga att åtgärda i samband med projektering och byggande av projektet. finns även ett område med bergkvalitetsklass 1 beläget i västra delen av Tavelberget som ligger ca 3 km väster om Sjöland. Berget inom övriga förstudieområdet är oklassat i detta material. SGU:s bergrundskarta och lokal kännedom om området visar att bergarten varierar något längs sträckan. Dominerande bergarten är metagråvacka i söder och mer granitiskt berg finns i den norra delen. På några korta partier finns troligen gångar med bättre berg av diabas eller Gabbro. Gabbro och granit klarar kraven på material till beläggning och bärlager medan metagråvackan är mer lämplig längre ner i en vägkonstruktion. En god tillgång till lämpligt byggnadsmaterial finns inom och nära förstudieområdet. Enligt uppgifter från SGU:s kartvisare ballast finns det en bergtäkt strax nordost om Mäjasjön. Täkten ligger ca 3 km från förstudieområdet. Det Högsvedjan Sandsvedjan Getberg Hålmyrflärken Områden som kan kräva geotekniska åtgärder Erosionsskydd/Flacka slänter Förstärkning/Stabilitet/Bärighet Förstudieområde Edångersbodarna Tjärnberget Edångerstjärnen Sätra Docksta 868 GetbergssjönHulttorpet tjärnen Meter Raningen Skovedsberget Skidstaberget Bölen Bölestjärnen Edånger Rönnberget Stordalsberget Långtoberget Ås Skoved Annebo Pilgrimstorpet Mäjasjön Tavelberget Johanneslund Mäjabodarna Karlsmyrberget Sjöland Fäberget Äskja Nyåkern 872 Mäja Gårdberget Globerget Ullånger Knäppa 825 Utvik Öden E4 876 Stensland Figur 3.16 Geotekniskt svåra partier som kan innebära kostsamma åtgärder. i projektet 23

24 24 Figur 3.17 Jordartskarta

25 4 Övergripande mål för transportpolitiken Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 4.1 Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov Preciseringar av funktionsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. 4.2 Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås Preciseringar av hänsynsmålet Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykel förbättras. 25

26 5 Funktionsanalys av transportsystemet Framkomligheten för fordonstrafik på E4 är god med dagens hastighet 90 km/h förutom vid vissa korsningar där hastigheten är sänkt till 70 km/h. Däremot är säkerheten inte god med rådande hastighet och åtgärd krävs, se hänsynsanalysen kapitel 6. Bärigheten på sträckan innebär full framkomlighet för all trafik. Dikena har i många fall bristande funktion, slänterna är branta och utgör risk vid avåkningar. Även öppningar i sidoräcken som ska förhindra avåkningar utgör en risk då placering och utformning inte fyller sin funktion. Det förekommer också rikligt med berg inom vägområdet. Vägtrummorna är i behov av omläggning eller byte. Gående och cyklister är hänvisade till vägren vilket är acceptabelt enligt VGU (Trafikverket) på tvåfältsväg med 90 km/h och låga gång- och cykelflöden. Vägen är inte tillgänglig för alla. Barn i området känner sig inte trygga då de färdas längs E4. Vägrenen på E4 är inte ett tillräckligt tryggt alternativ för att barn själva ska få förflytta sig till skola och fritidsaktiviteter. Det innebär att många barn som bor i byarna längs E4 idag är beroende av att skjutsas av någon vuxen för att nå sina målpunkter i Ullånger och Docksta. Även till den populära målpunkten Kustladan i Skoved behöver barn skjutsas. För att främja att alla barn som bor i byarna intill E4 ska kunna färdas själva utan att bli skjutsade av vuxna krävs att en gång- och cykelbana med säkra passager anläggs. Banan bör anpassas även för mopeder så att sträckan även blir tillgänglig för äldre barn. Barnen får idag skolskjuts på grund av farlig skolväg. Barnen har i stor utsträckning inte möjlighet att själva färdas till och från fritidsaktiviteter utan är hänvisade till hjälp från vuxna. I Ullånger har barnen hittat en alternativ stig som de får cykla själva, den upplevs dock som en omväg och är lerig samt att de behöver passera genom grannarnas gårdar. Av eller påstigning av skolbussen för elever i högstadiet innebär passage av E4 i plan. 26

27 6 Hänsynsanalys av tranportsystemet Vägavsnitt med vägsektion med bred tvåfältsväg (13 meter) är inte trafiksäkra och behöver åtgärdas. I annat fall behöver den skyltade hastigheten sänkas till 80 km/h. En permanent sänkning av detta slag medför negativa effekter ur framkomlighetssynpunkt och försämrar tillgängligheten till E4. En försämring som är i direkt konflikt med den funktion E4 fyller idag. Befintliga korsningar har en korsningsutformning som medför en hög olycksrisk bland annat beroende på avsaknad av vänstersvängsfickor. Vidare innebär sträckans många direktanslutningar från fastigheter och skogsmark en ökad risk för konflikter mellan trafiken på E4 och den trafik som ska ta sig ut på E4. I flertalet olyckor har fordonen kommit över i eller korsat mötande körfält eftersom mittseparering saknas. Eftersom viltstängsel saknas passerar vilt över E4 och påverkar trafiksäkerheten negativt. Vägen passerar igenom riksintresse och världsarvsområdet Höga Kusten. Området har stora värden för natur, kultur, friluftsliv och turism. Trafiken på E4 kan påverka förutsättningar för naturvård, friluftsliv och turism i området. Det finns ett rikt friluftsliv och mycket turism inom förstudieområdet. Cyklister och gångtrafikanter färdas längs med E4 och behöver även korsa E4 för att nå till exempel vandringsleder, badplatser och havet. Det finns ett flertal forn- och kulturlämningar inom området. Snöskotertrafikanter som följer befintliga markerade skoterleder korsar idag E4 i plan vid Äskja vilket inte är trafiksäkert. Passage av E4 sker även i en befintlig koport i Sjöland. Trafiken ger upphov till buller och luftföroreningar. Boende i närheten av E4 påverkas av trafikbuller. Luftföroreningarna är relativt låga men innebär ändå en påverkan på boende längs vägen. Trafiken ger inte upphov till att luftföroreningar eller bullernivåer som överskrider miljökvalitetsnormerna. Det finns även brister i sidoutfomningen och säkerhetszonen. I sidoområden kan träd, sten och oeftergivliga stolpar ge svåra skador då de har en tendens att tränga långt in i fordon vid kollision och ge svåra skador. Sidoområdet ska rensas alternativt skyddas i form av sidoräcke och släntlutning ska ses över enligt standard. Separering av gång- och cykeltrafik från biltrafik syftar i första hand till att gående och cyklister ska kunna färdas säkert och tryggt. Idag är det inte många sträckor inom förstudieområdet som har separering för gående och cyklister. Dessa är hänvisade till vägrenen. Gående med outvecklad eller nedsatt funktion, t.ex. barn, personer med nedsatt syn eller hörsel eller med utvecklingsstörning har särskilt svårt att uppfatta och bedöma risker i trafiken. De har därför särskilt stort behov av att separeras från biltrafik och ofta även från cykeltrafik. De oskyddade trafikanter som förflyttar sig till och från E4 för att åka med kollektivtrafiken eller skolskjuts måste i de fall de ska korsa E4 göra detta i plan vilket innebär trafiksäkerhetsproblem. 27

28 7 Projektmål Målen med projektet är: En trafiksäker och tillgänglig E4 mellan Ullånger och Docksta för såväl fordon som oskyddade trafikanter. Förstudien ska ta hänsyn till det rörliga friluftslivet. Totalkostnaden skall vara så samhällsekonomisk som möjligt. 8 Gestaltningsprinciper Ombyggnad av befintlig E4 till mötesfri väg och anläggning av en ny gång- och cykelväg påverkar landskapets karaktär i liten grad. Därför blir påverkan liten för närboende och andra som betraktar vägen utifrån. Gestaltningsåtgärder i projektet syftar därför i huvudsak till att ge en positiv trafikantupplevelse. 8.1 Ombyggnad av E4 Åtgärderna för biltrafiken är mest av trafikteknisk karaktär och styrs av regelverk för vägutformning. En gestaltningsåtgärd kan vara att välja linräcke i stället för balkräcke för att i möjligaste mån bibehålla utblickar, som är ett värdefullt inslag på stora delar av sträckan. Om viltstängsel blir aktuellt är placering och utförande viktigt, särskilt i öppen terräng där stängslet blir väl synligt. 8.2 Korsningar Plankorsningar med E4 ska ges en tydlig utformning och belysas för att vara trafiksäkra. Om portar under E4 blir aktuella ska de utformas med god sikt och belysning för att tillgodose trafikanternas trygghet. Portarna ska ha en genomtänkt utformning som är anpassad till GC-trafikens skala. 8.3 Gång- och cykelväg längs E4, västra delen I västra delen går E4 tätt intill vattnet och kontakten med havet och utblickarna dominerar miljön. Om gång- och cykelvägen går i den smala remsan mellan E4 och stranden är läget mycket utsatt både för trafik och för väder och vind, samtidigt som möjlighet till strandkontakt är en värdefull kvalitet. Gång- och cykelvägen bör ligga lägre än E4 för att om möjligt minska påverkan från trafiken, visuellt och av buller. Läget anpassas till befintliga skogsdungar och andra mindre landskapselement för att förankra gång- och cykelvägen i terrängen samt för att ge en mer varierad linjeföring och mindre ingrepp än om den följer den storskaliga E4. Om gång- och cykelvägen går norr om E4 kan den om möjligt dras på visst avstånd och högre än E4, för att ge möjlighet till utblickar över havet. Även här anpassas linjeföringen till terrängen. Träddungar på vissa platser är en tillgång för miljön, men sly bör röjas söder om gång- och cykelvägen för att inte hindra utblickar. 8.4 Gång- och cykelväg längs E4, östra delen Mellan Globerget och Docksta ligger E4 och därmed gång- och cykelvägen längre från havet och vattenkontakten försvinner. Om gång- och cykelvägen följer de befintliga delar av en äldre sträckning som finns längs E4 blir vägens skala och linjeföring bättre anpassad till gång- och cykeltrafiken än om en ny väg byggs intill E4. Även här bör vägen anpassas till befintliga terrängformer och landskapselement och utblickar över vatten eller jordbruksmarker tas tillvara där möjlighet finns. 8.5 Gång- och cykelväg på befintliga vägar Om gång- och cykelvägen förläggs på befintliga vägar, helt avskilda från E4, i Knäppa, Mäja och Annebo är de av en skala som är mer anpassad till gång- och cykeltrafiken. Här är slyröjning för att skapa och bibehålla utblickar nödvändig för att tillvarata de värdefulla utblickarna från höjderna i landskapet. 28

29 9 Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3, Vägförbättringsåtgärder. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens (2 kap.) hänsynsregler. I förstudien redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen. Nedan beskrivs åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen. 9.1 Ingen åtgärd (0-alternativet) Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll, d.v.s. inga nya åtgärder utförs. 9.2 Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering (markanvändning m.m.). Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Informationsåtgärder om turtäthet i kollektivtrafik kan minska personbilstrafik längs sträckan. I arbetsplaneskedet görs en noggrannare inventering av behov av stopp för bussar i linjetrafik och skolskjuts, hur en anpassning av dessa kan utföras till exempel anordnade av särskilda uppsamlingsplatser för bussresenärer eller behov av öppningar i mitträcke. För att fler ska välja att gå och cykla behöver en bättre lösning för denna trafikantgrupp tas fram. Detta hanteras i denna förstudie under steg 3. Med fullt utbyggd Botniabanan kan transporter på E4 lyftas över till järnväg. 9.3 Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Att minimera antalet korsningar bidrar till ökad framkomlighet på E4. Det finns ett parallellvägnät som är i behov av upprustning om det ska användas. För att oskyddade trafikanter och långsamt gående fordon skall välja de parallella vägarna istället för E4 är det viktigt att dessa vägar håller lämplig standard. Med ett bra parallellvägnät blir det möjligt att hänvisa långsamgående fordon samt gång- och cykeltrafik till andra färdvägar än E4. Befintliga mindre korsningar och anslutningar längs sträckan kan stängas och trafiken kan ledas om via parallella vägar till mer lämpliga korsningspunkter. Alternativt att de kan utformas som höger in/höger ut. 9.4 Steg 3, Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder Åtgärder för E4 E4 sträckan mellan Ullånger Docksta utformas till mötesfri landsväg i befintlig sträckning och nuvarande bredd på 13 meter. Undantag den fyrfältiga sträckan vid Globerget som inte åtgärdas. En breddning kan bli aktuell på partier där gång- och cykelväg förläggs i direkt anslutning till befintlig väg. Vägens sidoområde ska rensas alternativt skyddas i form av sidoräcke och släntlutning ska ses över enligt standard. Eventuell rastplats inom förstudieområdet utreds i senare skede. Val av körfältsindelning har utretts i tidigare utredningar och setts över i denna förstudie. Det är lämpligast att växla körfältsriktningar vid ombyggda korsningar. Förslag på körfältsindelning 29

30 Åtgärdsförslag Hålmyrflärken för mittseparering Högsvedjan / Kanaliserad korsning Här börjar befintligt mittseparering söderut 872 Ullånger Sandsvedjan 3 Kanaliserad korsning med vändplats / Mindre Getberg planskild trafikplats Getbergssjön 1+1 körfält Hulttorpet tjärnen Raningen 2+1 körfält 2+2 körfält Förstudieområde Skidstaberget Bölen Bölestjärnen & Äskja 825 Utvik 3 3 / & Stordalsberget Meter Rönnberget Johanneslund Öden Långtoberget && Mäjasjön Mäja Mäjabodarna & Gårdberget E4 && Karlsmyrberget 876 & 3 & Stensland Knäppa & Tjärnberget Flera alternativ är möjliga 3 Edångerstjärnen Ås Tavelberget Globerget && Edånger Sjöland & Nyåkern Figur 9.1 Åtgärder för mittseparering, förslag till körfältsindelning och korsningsåtgärder. && Här börjar befintlig mittseparering norrut / Skovedsberget / 3 & & ^ Sätra Skoved && Docksta & 868 && & & Annebo Fäberget och korsningar som föreslås att byggas om visas i figur 9.1 För att öka trafiksäkerheten bör antalet korsningar begränsas. Korsningar som blir kvar, föreslås utformas som trevägskorsningar med refuger och vänstersvängsficka (figur 9.2) alternativt förskjutna trevägskorsningar med refuger och vänstersvängsficka även i kombination med bandyklubba (figur 9.3) där det finns plats. Aktuella trafikmängder på E4 och anslutande vägar motiverar inte till byggande av planskilda trafikplatser på sträckan. Viltstängsel bör uppföras på båda sidor om E4. Viltpassage kan ske i de kanaliserade korsningarna. En separerad gång- och cykelväg anläggs längs sträckan för att förbättra för det rörliga friluftslivet och turism Alternativ för gång- och cykelvägen Olika alternativ för gång- och cykelvägen presenteras nedan. Samtliga alternativ har en början vid väg 872, Ullångers norra utfart och ansluter mot Till de ombyggda anslutningar till E4 kopplas omkringliggande bebyggelse via befintliga och nya parallellvägar där det är möjligt. Figur 9.2 Principskiss på utformning av trevägskorsning med refug och vänstersvängsficka. Figur 9.3 Utformning av typen bandyklubba 30

31 Ravinvägen i Docksta, en sträcka på ca 10 km. Man kan tänka sig kombinationer ur samtliga alternativ för att hitta en helhet. Alternativen beskrivs nedan och visas på utvikskartor efter detta kapitel. Två kartor per alternativ. På dessa kartor visas både förslagen på gång- och cykelåtgärder samt hur korsningarna på E4 föreslås byggas om i de olika alternativen. Det finns mindre skillnader i korsningslösning på E4 beroende på vilken variant av gång- och cykelväg som väljs. I alla alternativ föreslås befintlig bro över Råbäcken i Sjöland användas för gång- och cykelvägen. För att öka tillgängligheten för det rörliga friluftslivet anläggs en grusad gång- och cykelstig till befintlig koport i Sjöland som ansluter mot gångoch cykelvägen. Koporten byggs om och anpassas för det rörliga friluftslivet. I Docksta behöver en gång- och cykelbro byggas över ravinen och bäcken innan Ravinvägen. Bron blir länge om gång- och cykelvägen byggs bakom bussgaraget än om den får gå framför detta. Det är lämpligast att all mopedtrafik går på den separerade cykelbanan. Särskild skyltning måste göras för att detta ska vara tillåtet idag (SKL, Trafikverket 2010). För att alla boende längs sträckan ska kunna nå gång- och cykelvägen även om den ligger på fel sida vägen i förhållande till huset så behövs öppningar i mittsepareringen för gående och cyklister på lämpliga ställen. Detta utreds närmare i arbetsplaneskedet. Sådana passager ska också kunna nyttjas av det rörliga friluftslivet där det finns behov. Alternativ 1 I detta alternativ förläggs gång- och cykelvägen mellan befintlig E4 och havet på huvuddelen av sträckan. Alternativet beskrivs nedan och presenteras på utvikskartorna för Alternativ 1. På en sträcka av ca 7 km är gång- och cykelvägen friliggande, 3 meter bred, belagd och har belysning. På övriga delar föreslås parallellvägar som är anpassade för både gång- cykel och fordonstrafik,4-6 meter breda, belagda och med belysning. Det kan bli aktuellt med ombyggnad av befintliga parallellvägar för anpassning till gång- och cykeltrafikanter samt ombyggnad för anpassning för både gång- cykel och fordonstrafik. Fyra planskilda gång- och cykelpassager föreslås, vid Mäjavägens västra anslutning mot E4, vid kanalisering norr om dubbelkurvan vid Nyåkern, en mindre planskild trafikplats i Skoved och vid rastplats söder om Docksta. Den mindre planskilda trafikplatsen i Skoved kan även användas för fordonstrafik. Tre nya naturrastställen för gående och cyklister föreslås på sträckan. Dragning av gång- och cykelväg föreslås bakom bussgaragen i Docksta. Den föreslagna utformningen innebär omfattande geotekniska åtgärder. Alternativ 2a och 2b I alternativ 2 är gång- och cykelvägen till sin helhet förlagd till den vänstra sidan om befintlig E4 i riktning söder till norr. Den får en bredd av 2,5-3 meter. Gång- och cykelvägen bör byggas friliggande men kan i trånga passager avskiljas från fordonstrafiken med räcke. Befintliga parallellvägar kan nyttjas och anpassas för gång- och cykelväg alternativt för både gång-, cykel- och fordonstrafik. Ett nytt naturrastställe föreslås i anslutning till gång- och cykelvägen vid Globerget med utblick mot Fäberget och Ullångersfjärden. Vid Knäppa och bussgaraget i Docksta finns det alternativ för hur gång- och cykelvägen kan dras. Skillnaden mellan alternativ 2a och 2b är hur stor del av sträckan som blir belagd och belyst. I alternativ 2a föreslås beläggning och belysning på gång- och cykelvägen på en sträcka av ca 4 km totalt. Det är på sträckan mellan väg 872 och väg 876 (Mäjavägen) samt på sträckan mellan kanaliseringen i Sjöland och Docksta. I Alternativ 2b föreslås belysning och beläggning på hela sträckan. Gång- och cykelväg alternativ 3 Alternativ 3 anläggs som 2,5-3 meter bred obelagd gång- och cykelväg och går så långt som möjligt i befintliga parallellvägars sträckning, såsom Mäjavägen (väg 876) och enskild väg Annebovägen. Ombyggnad kan bli aktuellt av befintliga parallellvägar för anpassning till gång- och cykeltrafikanter alternativt för både gång-, cykel och fordonstrafik. Längsslutningen är som mest kring 11 % vid Mäjavägens (väg 876) östra anslutning mot E4. 31

32 I övrigt följer gång- och cykelvägen sträckningen i förslag 2. Vid Knäppa finns alternativ sträckning av gång- och cykelvägen, det finns också alternativ vart gång- och cykelvägen ska korsa E4 närmare Docksta. Följer man vägen vid Annebo är det en backe med en lutning på ca 10 % i anslutningen mot E4 i Docksta. För att undvika den kraftiga lutningen på kan man gå på skrå fram till befintlig rastplats för att sedan korsa E4 i plan och vidare gå fram mellan bussgaraget och E4. Drift och underhåll En gång- och cykelväg mellan Ullånger och Docksta kommer sannolikt endast att användas som cykelväg under sommarhalvåret medan behovet för gångtrafikanter kan vara ett annat. Vidare utredning får klargöra vilka behov som finns och vilka sträckor som kan vara aktuella gällande vinterväghållning för gång- och cykelväg En minst 2,5 meter bred gång- och cykelväg är godtagbar för snöröjning. När gång- och cykelväg ligger i direkt anslutning till befintlig väg blir drift och underhållskostnaderna dyrare än om den ligger friliggande. I drift och underhållshänseende är det viktigt att möjlighet till bland annat omledning, driftvändplatser, åtkomst till marker och hur korsningar utformas, ses över. 9.5 Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Inga nyinvesteringar och större ombyggnader av E4 bedöms nödvändiga för att nå projektmålen. 32

33 Ås Stordalsberget Långtoberget Gång- och cykelport Mäjasjön Tavelberget Sjöland Mäjabodarna Johanneslund Karlsmyrberget Äskja Hög akus ten leden Nyåkern Gång- och cykelport Globerget Gårdberget Mäja 872 Gång- och cykelport Knäppa Ullånger Naturrastställe för gång- och cykeltrafikanter Utvik E4 Alternativ 1 Förslag gång- och cykelväg Kanaliserad korsning Kanaliserad korsning med vändplats Mindre planskild trafikplats Förstudieområde Meter Öden Stensland

34

35 Hög akus tenle den Knäppa Tjärnberget Edångerstjärnen Edånger Skovedsberget Kustladan Sätra Ravinvägen Gång och cykelbro Bro över bäckravin Skoved Docksta 868 Annebo Naturrastställe 400 Meter 0 Ås Naturrastställe Förstudieområde Gång- och cykelport Mindre planskild trafikplats Tavelberget Fäberget Kanaliserad korsning med vändplats Sjöland Kanaliserad korsning Nyåkern Förslag gång- och cykelväg Gång- och cykelport Globerget Alternativ 1

36

37 Ås Stordalsberget Långtoberget Mäjasjön Tavelberget Sjöland Mäjabodarna Johanneslund Karlsmyrberget Äskja Hög akus ten leden Nyåkern Gång- och cykelport Globerget Gårdberget Naturrastställe för gång- och cykeltrafikanter Mäja 872 Knäppa Ullånger Utvik E4 Alternativ 2a Förslag belagd gång-och cykelväg Förslag obelagd gång- och cykelväg Alternativ sträckning gång- och cykelväg Kanaliserad korsning Kanaliserad korsning med vändplats Förstudieområde Meter Öden Stensland

38

39 Hög akus tenle den Knäppa Tjärnberget Edångerstjärnen Skovedsberget Sätra Ravinvägen Bro över bäckravin Skoved Docksta 868 Annebo 400 Meter 0 Edånger Kustladan Förstudieområde Ås Alternativ sträckning gång- och cykelväg Tavelberget Fäberget Förslag obelagd gång- och cykelväg Sjöland Förslag belagd gång-och cykelväg Nyåkern Kanaliserad korsning med vändplats Gång- och cykelport Kanaliserad korsning Globerget Naturrastställe för gång- och cykeltrafikanter Alternativ 2a

40

41 Ås Stordalsberget Långtoberget Mäjasjön Tavelberget Sjöland Mäjabodarna Johanneslund Karlsmyrberget Äskja Hög akus ten leden Nyåkern Gång- och cykelport Globerget Gårdberget Mäja 872 Naturrastställe för gång- och cykeltrafikanter Knäppa Ullånger Utvik E4 Öden Alternativ 2b Förslag gång- och cykelväg Alternativ sträckning gång- och cykelväg Kanaliserad korsning Kanaliserad korsning med vändplats Förstudieområde Meter Stensland

42

43 Hög akus tenle den Knäppa Tjärnberget Edångerstjärnen Edånger Skovedsberget Kustladan Sätra Ravinvägen Bro över bäckravin Skoved Docksta 868 Annebo 400 Meter 0 Ås Förstudieområde Tavelberget Fäberget Alternativ sträckning gång- och cykelväg Sjöland Förslag gång- och cykelväg Nyåkern Kanaliserad korsning med vändplats Gång- och cykelport Kanaliserad korsning Globerget Naturrastställe för gång- och cykeltrafikanter Alternativ 2b

44

45 Ås Stordalsberget Långtoberget Gång- och cykelport Mäjasjön Tavelberget Sjöland Mäjabodarna Johanneslund Karlsmyrberget Äskja Hög akus ten leden Nyåkern Globerget Gårdberget Mäja 872 Knäppa Ullånger Utvik E4 Öden Alternativ 3 Förslag gång- och cykelväg Alternativ sträckning gång- och cykelväg Kanaliserad korsning Kanaliserad korsning med vändplats Förstudieområde Meter Stensland

46

47 Hög akus tenle den Knäppa Edångerstjärnen Sätra Ravinvägen Bro över bäckravin Docksta 868 Annebo 400 Meter 0 Skovedsberget Skoved Förstudieområde Edånger Kustladan Kanaliserad korsning med vändplats Ås Kanaliserad korsning Gång- och cykelport Fäberget Alternativ sträckning gång- och cykelväg Sjöland Nyåkern Förslag gång- och cykelväg Tjärnberget Tavelberget Globerget Alternativ 3

48 10 Kostnader Det har i tidigare utredningar konstaterats att om denna väginvestering ska vara samhällsekonomiskt motiverat, så får den totala investeringskostnaden inte överstiga 68 miljoner kronor. Bedömd kostnad för investeringen är miljoner kronor, beroende på val av alternativ för gång- och cykelvägen samt korsningslösningar. Kostnaden för ombyggnad till mötesfri landsväg för E4 mellan Ullånger och Docksta beräknas till 42 miljoner kronor och är en lönsam väginvestering, resterande är kostnader för en gång- och cykelväg på hela sträckan samt andra åtgärder för det rörliga friluftslivet och turism. Bedömd kostnad för de olika alternativen miljoner kronor 2a. 85 miljoner kronor 2b. 95 miljoner kronor miljoner kronor Man kan även tänka sig kombinationer ur olika alternativ. Drift och underhåll Vajerräcke ger en högre kostnad för drift och underhållsåtgärder än fasta räcken. Kostnad för vinterunderhåll på gång- och cykelvägen beräknas till kronor/säsong. 48

49 11 Effekter och konsekvenser 11.1 Ingen åtgärd (0-alternativet) Ingen ny mark behöver tas i anspråk, vilket upplevs som positivt för de markägare som vill behålla sin mark. Tillgängligheten till E4 behålls och tillgängligheten för markägare till sina ägor/fastigjeter behålls. Kostnaderna begränsas till löpande drift och underhållskostnader. Negativa konsekvenser med nollalternativet blir att trafiksäkerhetsproblemen med mötande trafik och farliga korsningar kvarstår och försämras med förväntad trafikökning. Det kommer också att innebära sämre framkomlighet, komfort och längre restider. Gående och cyklister är hänvisade till parallellväg med mycket stor lutning och till E4 vägren vilket inte är särskilt attraktivt för varken närboende eller turister Effekter och konsekvenser för alla alternativ Här beskrivs effekter och konsekvenser som är gemensamma för alla alternativa åtgärder för gångoch cykelvägen samt mitträckessepareringen eller andra åtgärder som föreslås enligt fyrstegsprincipen. I efterföljande kapitel beskrivs effekterna och konsekvenserna för de olika alternativen för gång och cykelväg. I kommande arbetsplan kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram där projektets miljöpåverkan och skyddsåtgärder beskrivs mer utförligt. Framkomlighet och trafiksäkerhet på E4 Möjlighet att kunna överföra godstransporter till Botniabanan kan minska behovet av transporter på E4 och ge positiva konsekvenser för framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. E4 blir trafiksäkrare och framkomligheten ökar som mötesfri väg och med ombyggda korsningar. Gång- och cykeltrafik, barnperspektivet En separering för gående och cyklister ökar trafiksäkerheten, tillgängligheten och framkomligheten för alla trafikantgrupper. Även tillgängligheten till busshållplatser förbättras något. Det är viktigt att öppningar i mittsepareringen för gående och cyklister utreds mer detaljerat i nästa skede så att gång- och cykelvägen blir tillgänglig för alla boende längs sträckan, även de som bor på andra sidan E4. Hela området blir mer sammanhängande med en gång- och cykelväg, och det skulle gynna boende, främst barn som inte blir lika beroende av sina föräldrar för att få skjuts. Barn som bor i området kring Sjöland och Skoved skulle kunna cykla in till kamrater och aktiviteter i Docksta, och tvärtom. Om det skulle finnas en cykel- och gångväg mellan Kustladan och Docksta kan barnen som bor inne i Docksta cykla dit för att träffas och bada, och inte vara beroende av att vuxna kan skjutsa. Beroende på alternativ som väljs för gång- och cykelvägen blir tillgängligheten och trafiksäkerheten för barnen olika mycket positivt. Det blir mer positiv om fler planskilda passager byggs eller gång- och cykelvägen byggs på en sida, om gångoch cykelvägen beläggs och belyses och om inga längre omvägar väljs på befintliga parallellvägar. Kommunal planering Detaljplan BU1 i Docksta kan komma att beröras av vägförslaget. Det rörliga friluftslivet Även för turismen och det rörliga friluftslivet finns många fördelar med en cykelväg mellan Kustladan och Docksta. Det finns många aktiviteter att cykla till och från Kustladan - Docksta och vidare till Rövarbyn, Skuleberget eller för att nå båtarna till Ulvön. I Ullånger finns en befintlig cykelled och med planerad gång- och cykelväg förbättras möjligheten och framkomligheten för cyklister att färdas mellan Ullånger och Docksta och vidare mot Skuleberget och Naturum. Cykelvägen förbättrar även för Cykelfrämjandets cykelled som går mellan Ystad och Haparanda. Förutsättningarna för det rörliga friluftslivet förbättras i många avseenden avsevärt med gång- och cykelväg längs hela sträckan. Den obelagda gång- och cykelvägen som anläggs från gång- och cykelvägen till befintlig koport som åtgärdas förbättrar möjligheten för det rörliga 49

50 friluftslivet, campingens besökare och närboende att nå badplatsen i Sjöland. Om detta blir den enda planskilda passagen i området bör man undersöka möjligheten att Högakustenleden har sin passage av E4 på detta läge. Befintliga skoterleder korsar i dagsläget E4 på två ställen, vid Äskja och i koporten under E4 vid Sjöland. Överfarten vid Äskja kommer inte att kunna användas efter att mötesfri väg har byggs eftersom det där kommer att finnas mitträcke. Överfart kan istället ske vid planerad kanalisation väster om nuvarande överfart. Vid Sjöland kan passage ske i den ombyggda porten. Mötesfri E4 innebär att vägen ger en ökad barriäreffekt för det rörliga friluftslivet. Tillgängligheten till vägens omgivningar kan försämras då antalet anslutningar till vägen reduceras. Konsekvenserna för rekreation och friluftslivet som helhet bedöms som positiva då tillgängligheten längs sträckan ökar när en gång och cykelväg byggs. Beroende på hur passagerna av E4 utformas så kan konsekvenserna för det rörliga friluftslivet bli mindre positiva, till exempel om passagerna inte blir planskilda eller om de inte planeras efter det rörliga friluftslivets behov. Skyddade områden Konsekvenserna av intrång i riksintresset för friluftsliv och naturvård och för Världsarvet Höga kusten bedöms som små eftersom åtgärder genomförs på befintlig E4 och att de olika alternativen för gång- och cykelvägar följer befintliga vägar. Intrånget är litet i förhållande till det storskaliga Höga kusten området. Natur- och kulturmiljö Längs sträckan finns det skyddsvärd natur, eventuellt intrång i dessa utreds i arbetsplanens MKB. Inga åtgärder görs som påverkar grundvattenförekomsterna i Ullånger och Docksta, inte heller Inviksån. Om befintlig bro över Råbäcken används påverkas troligen inte naturmiljön i bäcken av projektet. En större eller mindre gång- och cykelbro över bäckravinen innan Docksta behöver byggas och det kan få konsekvenser för naturmiljön i vattendraget. I Sjöland finns ett fast fornminne i form av en milsten och en fyndplats för nätsänken på västra sidan om E4. E4 och viltstängsel kan innebära ett hinder för rennäringen. Samråd med samebyarna angående viltstängsel och luckor i mitträcket sker i arbetsplaneskedet. Trafiken ger inte upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna. Föreslagna åtgärder förändrar inte situationen. Naturresurser och miljöbelastning Enskilda vattentäkter kan finnas i området och kan påverkas av vägåtgärder. På norra sidan E4 i Äskja finns ett garage med tillhörande tankställe med måttlig risk för föroreningar. Detta område kan komma att beröras av åtgärderna Alternativ 1 Förläggningen av gång- och cykelväg längs Ullångerfjärden kommer att ge cyklister och fotgängare kontakt med Ullångerfjärden vilket kan upplevas positivt för det rörliga friluftslivet. Alternativet ger goda möjligheter till rekreation för cyklister och turister som vandrar i området samt för trafikanter som färdas med bil. Med en mindre planskild trafikplats i Skoved skapas möjlighet till en mer trafiksäker lösning för fordonstrafiken samt möjlighet till utökad verksamhet för campingen. Bron ökar tillgänglighet till området mellan Kustladan Fäberget och blir en naturlig koppling till Högakustenledens sträckning till utkiksplatsen på Fäberget. Det underlättar även för jordbrukare att ta sig över E4 till åkermarken på östra sidan E4. Utfyllnader i vatten behöver utföras. Åtgärderna ska prövas enligt miljöbalken och kan innebära konsekvenser främst under byggskedet för den akvatiska miljön. Skyddsåtgärder under byggskedet måste troligtvis vidtas för att inte orsaka grumling. I höjd med utsiktsplatsen på Skovedsberget finns en milstolpe på östra sidan om E4. I Ullånger finns sågverksområdet som tidigare troligen impregnerade virket varför det området tillhör branschklass 2. Det innebär att det kan finnas stor risk för föroreningar från impregneringsverksamheten. Risken för föroreningar där den tidigare impregneringsverksamheten bedrevs bör beaktas och undersökas via ytterligare arkivstudier 50

51 och provtagning av mark och grundvatten i kommande skede. Om marken visar sig vara förorenad av miljöfarliga ämnen måste åtgärder för att avhjälpa föroreningsskadan vidtas Alternativ 2a och 2b Gång- och cykeltrafik, barnperspektivet Alternativet 2b innebär att en gång- och cykelväg av god standard med beläggning och belysning byggs på hela sträckan vilket ökar möjligheterna att färdas med cykel eller till fots längs sträckan för alla personer, även barn och personer med funktionsnedsättning. Alternativet 2a som på delar av sträckan inte är belyst och inte belagt blir inte lika tillgängligt för alla. Alternativet att lägga gång- och cykelvägen på ovansidan bussgaraget i Docksta ger en vacker vy över Dockstafjärden och mer trafiksäker väg. Alternativet att förlägga gång- och cykelvägen framför bussgaraget kan ge viss konflikt mellan busstrafiken och oskyddade trafikanter. Det rörliga friluftslivet Alternativet ger många fina utblickar över Ullångerfjärden vilket kan upplevas positivt för det rörliga friluftslivet. En nackdel för gående och cyklister kan dock vara trafikbuller från trafiken på E4. Vid Knäppa föreslås två alternativa dragningar av gång-och cykelvägen, en längs E4 och en där sträckningen går upp förbi byn Knäppa. En fördel med att lägga sträckningen förbi Knäppa är att cyklister och gångtrafikanter kommer bort en bit från trafiken på E4 vilket kan ge större möjligheter till rekreation. Längs gång- och cykelvägen föreslås en enkel naturrastställe på ängen på östra sidan om Globerget. Platsen har en fin utblick över Fäberget och Ullångersfjärden. Föreslagen naturrastställe ökar möjligheterna för rekreation och friluftsliv i området. För att passera E4 mellan Sjöland och Skoved är det rörliga friluftslivet i detta alternativ hänvisade till kanaliseringen eller passagen under vägen i Sjöland. Det innebär en mindre trafiksäker passage eller en mindre attraktiv passage för vandrare på Högakustenleden jämfört med alternativ 1. Natur- och kulturmiljö Längs med E4 mellan Mäja och Stensland finns en fast fornlämning i form av ett röse på norra sidan om vägen. I alternativet där gång- och cykelvägen dras över byn Knäppa kommer en fast fornlämning i form av en milstolpe att passeras. I Riksantikvarieämbetets register finns dock en notering från 1989 om att milstolpen är borttagen. Miljöbelastning Om alternativet framför bussgaraget i Docksta väljs så kan och en flytt av verksamhetens tankställe/cisterner kan behöva genomföras. Om marken visar sig vara förorenad måste vissa åtgärder för att avhjälpa föroreningsskadan vidtas. Detta måste beaktas och området eventuellt undersökas genom mark- och grundvattenundersökning i kommande planering Alternativ 3 Gång- och cykeltrafik, barnperspektivet Alternativ 3 innebär att gång- och cykelväg mellan Ullånger och Docksta dras längs med befintliga vägar omväxlande på olika sidor om E4 och innebär förutom konsekvenserna beskrivna i kapitel 11.2 att gång- och cykelvägen inte blir belagd vilket är en nackdel för framkomligheten för alla grupper av gående och cyklister. Den inledande stäckningen av gång- och cykelvägen går via Mäja vilket innebär att den blir kuperad med en lutning på upp mot 11%. Det ger en nackdel för framkomligheten för såväl gående som cyklister. Alternativet innebär även ett par plankorsningar. Att förlägga gång- och cykelvägen mellan bussgaraget och E4 kan ge viss konflikt med busstrafiken och skyddade trafikanter. Det rörliga friluftslivet Eftersom gång- och cykelvägen delvis ligger separerad från E4 kan alternativet ge en högre grad av rekreation och friluftsliv, cyklister och gångtrafikanter kommer bort en bit från trafiken på E4. För att passera E4 mellan Sjöland och Skoved är det rörliga friluftslivet i detta alternativ hänvisade till kanaliseringen eller passagen under vägen i Sjöland. Det innebär en mindre trafiksäker passage eller en mindre attraktiv passage för vandrare på Högakustenleden jämfört med alternativ 1. 51

52 Natur- och kulturmiljö Vid Mäja kommer gång- och cykelvägen att passera en fast fornlämning i form av en milstolpe och ett registrerat fornminne i form av en hög som är fem meter i diameter. I alternativet där gång- och cykelvägen dras över byn Knäppa kommer en fast fornlämning i form av en milstolpe att passeras. I Riksantikvarieämbetets register finns dock en notering från 1989 om att milstolpen är borttagen. Naturresurser och miljöbelastning Alternativet kommer att nyttja befintliga vägar vilket innebär ett bra resursutnyttjande. På norra sidan E4 i Äskja finns ett garage med tillhörande tankställe som har branschklass 3, måttlig risk, som även kan komma att beröras av planerade åtgärder. Gång- och cykelvägen förläggs på framsidan om bussgaraget längs med E4 vilket kan innebära att en flytt av verksamhetens tankställe/cisterner kan behöva genomföras. Det finns även en risk att marken som berörs kan vara förorenad. Detta måste beaktas och området eventuellt undersökas genom mark och grundvattenundersökning i kommande planering. 52

53 12 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Alla alternativ ger en mer trafiksäker och framkomlig E4 med mötesfri väg och ombyggda korsningar. Summering Alternativ 1 är inte samhällsekonomiskt motiverat och alternativ 3 uppfyller inte tillgänglighetsmålet för oskyddade trafikanter. Alternativ 2b ger högre tillgänglighet än alternativ 2a, men alternativ 2a är det mest samhällsekonomiska alternativet. Alternativ 1 Alternativet främjar det rörliga friluftslivet genom att passage av E4 kan ske planfritt och detta bidrar till en högre framkomlighet och trafiksäkerhet än övriga alternativ. Sträckning går i anslutning till havet i en linje med fina utblickar. De höga kostnaderna och det begränsade nyttotillskottet innebär att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att genomföra de föreslagna åtgärderna även om upplevelsevärdena värderas högt. Alternativ 2a Alternativ 2a kan anses vara ett samhällsekonomiskt motiverat förslag där prioriterade delar av gång- och cykelvägen både får beläggning och belysning. Den direkta närheten till havet och mindre antal naturrastställen för gående- och cyklister gör detta alternativ något mindre attraktivt för det rörliga friluftslivet än alternativ 1. Dock uppfylls målen för trafiksäkerhet och tillgänglighet för det rörliga friluftslivet. Alternativ 2b Alternativ 2b är önskvärt och har en högre standard än alternativ 2a med beläggning och belysning på hela sträckan. En belyst och belagd gångoch cykelväg gör att den är tillgänglig för alla. Alternativ 3 I alternativ 3 föreslås sträckningen gå över Mäjavägen och enskild väg Annebovägen. Målen för trafiksäkerheten uppfylls, men inte tillgänglighetsmålen för oskyddade trafikanter. Då det på dessa vägar finns sträckor som är alltför branta och gör att standarden blir allt för låg för en gångoch cykelväg. 53

54 13 Samråd Kompletteras efter genomfört samråd Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under samrådstiden. Då kan de lämna synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. De yttranden som kommer in sammanfattas i en samrådsredogörelse och utgör sedan tillsammans med förstudien en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. När länsstyrelsen fattat sitt beslut tar Trafikverket ställning till om projektet ska drivas vidare. Trafikverkets ställningstagande dokumenteras i en beslutshandling och därmed är förstudien färdig. Förstudien kan laddas ner från Trafikverkets hemsida. Samrådsmöten kommer att hållas i Ullånger och i Docksta under samrådstiden. 14 Väghållningsmyndighetens ställningstagande Kompletteras i beslutshandling I kommande projekteringsskede bör följande belysas ytterligare: samråd ska hållas med skolskjutsen samt övrig kollektivtrafik på sträckan för att planera av/påstigningsplatser och öppningar i mittsepareringen. utreda var öppning i mitträcket behövs för att gående och cyklister ska ta sig från bostadshus till gång- och cykelvägen om de ligger på motsatt sida E4. återkoppling till barn på skolorna som deltagit i barnkonsekvensanalysen Prövning enligt annan lagstiftning Utfyllnad i vatten definieras som vattenverksamhet och regleras i 11 kap miljöbalken. För vissa föreslagna alternativ innebär vattenverksamhet antingen tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Vid byggnation av bro för gång- och cykelväg över bäcken från Edångerstjärnen (i Sätradalgången) kan anmälan för vattenverksamhet enligt miljöbalken 11 kap 9 bli aktuell. Om fornlämningar berörs av planerade åtgärder kan dispens enligt kulturminneslagen behövas. Eventuell anmälan om efterbehandlingsåtgärder för mark kring cisterner vid bussgaraget i Docksta, eller vid impregneringsanläggningen i Ullånger, och vid garaget i Äskja enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Referenser 15 Fortsatt arbete 15.1 Nästa steg i planeringsprocessen Efter genomförd förstudie beslutar Trafikverket om projektet ska gå vidare till arbetsplan Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 16.1 Tryckta referenser Banverket Miljösektionen rapport 2005:5, Vägverket publikation 2005:72, ISSN Vilda djur och infrastruktur, en handbok för åtgärder. Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Räddningsverket Kartläggning av farligt godstransporter. 54

55 SKL, Trafikverket, GCM-handboken, utformning, drift och underhåll med gång- cykel och mopedtrafik i fokus. Trafikverket Effektsamband för vägtransportsystemet. Ullberg Göran, Från Norrstigen till projekt Höga kusten, 1995, Vägverket. Publikation 2005:37. Vägledning för barnkonsekvensanalys i vägplaneringen Vägverket. Publikation 2005:27. Barnen och vägplaneringen. En kunskapsöversikt. Vägverket. Publikation 2004:200. Barnkonsekvensanalys. Försök och erfarenheter Vägverket. Publikation 2003:37. Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser. Vägverket Region Mitt Analys av väglandskapet i Västernorrlands län - med prioriterade områden för drift och underhåll, Publikation 2007:129, Kramfors skoterleder, karta i skala 1: , Kramfors skoterråd. VVFS 2007:223 Vägverkets föreskrifter om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar mm i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner; Vag/Utformning-av-vagar-och-gator/Vagar-ochgators-utformning/ Trafikverket, trafikflödeskartan: Docksta Ullånger Naturvårdsverket Cykelfrämjandet Bergs by, Norrstigen i begynnelsen, En historiebeskrivning, Sigge Hansson SCB STRADA ( Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) , (Nationellt informationssystem för skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet) Muntliga referenser Skanska, Driftområde Örnsköldsvik, Rolf Hörnström Höga kusten skoterklubb: Roger Furberg Kustladan, Göran Pettersson Elektroniska referenser Kramfors kommun Samtinget Trafikverket, information om vägar via karta Trafikverket, VGU. Vägar och gators utformning. VV Publikation 2004:80 trafikverket.se/foretag/bygga-och-underhalla/ 55

56 56 17 Bilagor

57 57

58 58