På Alla Plan. Lena Liifv. klubbens nya ordförande. Facklig framgång i EU. Nyhetsblad för medlemmar i SEKO Göteborg Klubb 630

Transkript

1 På Alla Plan Nyhetsblad för medlemmar i SEKO Göteborg Klubb 630 Facklig framgång i EU Lena Liifv klubbens nya ordförande NUMMER 1/2006

2 Innehåll: 3 Ledare 4 Redaktören har ordet 29/4 29/4 29/4 5 Medlemsmöte för sektion Brev 6 Medlemmarna väljer sektioner 8 Sektion Brevs nya ordförande har ordet För... 8 Förbättring eller försämring? 9 Arbetsförfattare: Harry Martinsson 13 Luppen på Lena Liifv ny ordförande 10 Tvivelaktiga metoder i metodspelet 14 Martin Löfgren tar befälet på Gpt oj... oj... aj Oj - rapport kan rädda din ekonomi 11 SEKO:s avtalsskola 16 Lönestatistik på terminalerna Facklig framgång i EU 12 Regimskifte i klubbstyrelsen 19 Värva en medlem få en biobiljett 19 Litteraturstöd för studerande På alla plan Ansvarig utgivare och chefredaktör: Karl-Gunnar Augustsson Layout: Kristina Karlsson & Susanne Magnusson På kan du ladda ner denna tidning i färg. Där finns även tidigare nummer från SEKO Tel: Postadress: SEKO Kruthusgatan Göteborg 1 X 2 20 Kulturspalten 21 Ergonomi på Odr-centralen 22 Adress o telefonlista och citatet 23 Tävling: Gissa staden 24 Dikt: Stilla dag

3 Ledare Detta blir min första ledare som ordförande och då vill jag passa på att tacka er medlemmar som givit mig förtroendet. Att ta över efter någon som suttit i tio år kommer kanske inte att bli helt lätt, vi får väl se Just nu är det mycket att sätta sig in i, men efter hand som allt sätter sig kommer jag förhoppningsvis att vara mer synlig på golvet och på lagträffar om ni önskar det. Terminalklubben består av tre sektioner; Odr-centralen, paketterminalen i Härryda och sektion brev på Gpt, där vi från klubben har ansvar för alla medlemmar. Klubbens kontor finns på Gpt men jag kommer även att försöka vara på de två andra terminalerna med jämna mellanrum. Mer om vem jag är kan ni läsa längre fram i tidningen. Häromdagen var jag på en föreläsning om bland annat arbetsmiljö. Där var en representant från Försäkringskassan och pratade. Försäkringskassan har gått från att vara 21 fristående enheter till att ha blivit en statlig myndighet år Vi har då haft en allmän sjukförsäkring i Sverige sedan Försäkringskassan arbetar i dag utifrån en sjustegs-bedömning där första steget är att få personen åter till sitt vanliga arbete. Det ska enligt lag göras en rehabutredning när någon varit sjuk i fyra veckor. Detta sköts lite si och så på arbetsplatserna vilket är lite konstigt eftersom arbetsgivaren borde vara väldigt angelägen om att få tillbaka sin personal så fort som möjligt. När någon är sjuk på heltid ska arbetsgivaren nämligen vara med och delfinansiera sjukskrivningen med femton procent. Det slipper de om personen i fråga kommer in och arbetar till någon del. Steg två i Försäkringskassans bedömning handlar om att en anpassning ska kunna ske på något sätt. Steg tre är en fråga om omplacering och steg fyra handlar om möjligheten till utbildning. I slutet av steg fyra undersöks det om man kan hitta annat arbete utanför den nuvarande arbetsplatsen. Det är då det kan bli en katastrof för den enskilde. Om Försäkringskassan och läkarteamet anser att sjukdomen tillåter något som helst annat arbete så kan Försäkringskassan besluta om att dra in sjukpenningen eftersom personen ifråga kan utföra ett visst antal arbetsuppgifter. Som det är nu hamnar man då som arbetssökande hos arbetsförmedlingen som i sin tur kanske anser att vederbörande inte alls är tillräckligt frisk för att kunna söka arbete. Då blir det den enskilde som hamnar mellan två stolar. Hur kan detta bara få förekomma!? Nu har det efter påtryckningar och motioner till riksdagen blivit så att Västragötalands region kommer att granskas och i samband med det kan inte sjukpenningen dras in utan att man först pratat med arbetsförmedlingen. Så nu gäller det att samarbeta här i väst i alla fall och vi får hoppas att det blir något resultat av detta. Åter till de sju stegen. Vid steg fem fortsätter möjligheten till annat arbete att undersökas. Steg sex innebär att personen får ett annat arbete och vid det sista och sjunde steget blir det antingen sjukersättning eller aktivitetsersättning. Vidare sa Försäkringskassans representant att; det anses tillräckligt med en rehab-betalning på tre månader där man går från 0 procent till 100 procent. Vi borde heller inte vara så rädda för att byta arbete, vi har en liten omflyttning av arbetare i Sverige gentemot andra europeiska länder. Som jag ser det kan det inte vara till någon nackdel att vi stannar på samma arbete en längre tid. För att slippa dessa tråkiga situationer skulle det vara bättre att börja i rätt ända och hjälpa i den nuvarande arbetsmiljön, se över den och förbättra i nuläget. Till sist, glöm inte att ni alltid är välkomna till oss på fackexpeditionen. Vi försöker alltid hjälpa till så gott vi kan. Lena Liifv Klubbordförande På Alla Plan sid

4 Redaktören har ordet Arbetsrätten och kollektivavtalen utsätts för allt hårdare angrepp, både från svenska politiker och från utlandet. För några veckor sedan gick centerledaren, Maud Olofsson, ut med ett förslag om att ungdomar skulle undantas från LAS (lagen om anställningsskydd). Några veckor senare föreslår, Johan Forsell, ungmoderaternas ordförande, tillsammans med Johnny Munkhammar från Tibro, att det skall skapas en frizon för ungdomar under 30 år. De skall få arbeta utan skatter, avgifter och regleringar, och avtalsfrihet skall råda. Den förre socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt föreslår att LAS och arbetsgivaravgifter skall tas bort för äldre. De två första förslagen sägs skapa arbete åt ungdomar medan Feldts förslag måste ge motsatt effekt. Det är väl bra att de vill bekämpa arbetslösheten, tycker kanske många. Nu är det faktiskt så att arbetslösheten är ingen slump eller naturkatastrof som har inträffat. Den beror på att cyniska politiker och kapitalister skapat den i syfte att pressa ner lönerna och försämra villkoren för arbetarklassen. I ett kapitalistiskt samhälle är arbetskraft en vara som vilken annan som helst. Varan arbetskraft säljs och köps på en marknad, arbetsmarknaden. De som köper varan vill naturligtvis betala så lite som möjligt och de som säljer sin arbetskraft vill naturligtvis ha ett högt pris på varan. För att priset på varan arbetskraft inte skulle pressas ned allt för lågt, bildade arbetarna en gång fackföreningarna. De lovade då varandra att aldrig någonsin sälja sin arbetskraft under ett visst pris och aldrig någonsin arbeta under sämre villkor än man kommit överens om. Det är detta löfte som borgarpolitiker, kapitalister och andra nu vill slå sönder. Genom att skapa en hög arbetslöshet får man en reservarmé med arbetslösa som kan konkurrera om arbetstillfällena och detta till ett lägre pris. Den som blir arbetslös och får till exempel 80 kronor i timmen istället för tidigare 100 kronor, kanske efter en tid blir intresserad av att arbeta för 90 kronor. Sänker man sedan a-kassan till 65 kronor i timmen kan det efter en tid bli så att ett arbete för 80 kronor i timmen blir riktigt intressant. På detta sätt kan kapitalisterna sänka lönen för arbetarna. Skulle moderatynglets förslag bli verklighet så visst kan det bli så att en del ungdomar får arbeta, åtminstone fram tills de är 30. Sen när de fyllt 30 och avtal och så vidare skall börja gälla även för dem då är de kanske inte så intressanta längre och då kan de ju ta in ett nytt gäng som arbetar utan avtal. Eller är det där som Feldts åldringar kommer in? De villkor som ungdomarna skulle få arbeta under blir säkert inte särskilt trevliga. Man kan bara se på hur det är i kapitalismens förlovade land, USA, där många tvingas ha både två och tre arbeten för att kunna försörja sig. Å andra sidan behöver de inte så mycket pengar eftersom de ändå inte har tid att göra slut på dem, de arbetar ju hela tiden. Politikernas ovilja att på allvar bekämpa arbetslösheten framstår ganska klart när man ser att de har tagit från sig själva en av de viktigast instrumenten i den ekonomiska politiken, nämligen räntepolitiken. I samband med EU-inträdet skapades också en riksbank som är helt oberoende av politikerna. Riksbankens viktigaste uppgift är att bekämpa inflationen och för borgarna är just högre löner till arbetarna detsamma som inflation. Därmed har riksbanken blivit ett instrument för att hålla nere lönenivåerna och det gör man enklast genom att se till att det finns en viss arbetslöshet. Det har till och med skapats en speciell teori för detta bland nationalekonomer som heter NAIRU (Non accelerating Inflation Rate of Unimployment ) och som på svenska heter Den Naturliga forts. på nästa sida KARL-GUNNAR AUGUSTSSON, chefredaktör På Alla Plan sid 4

5 Arbetslöshetsnivån. Det anses alltså helt naturligt att människor inte skall kunna försörja sig genom att arbeta, det skall vara helt naturligt att några hundratusen människor går arbetslösa. Behöver det verkligen vara så? Svaret är naturligtvis nej. Fanns det en vilja hos politikerna skulle man mycket väl kunna få ned arbetslösheten till helt andra nivåer. Ifall de återanställde alla de som sparkades från kommuner och landsting under 1990-talet skulle arbetslösheten sjunka kraftigt. Dessutom är det ju så att dessa människor mycket väl behövs på sina gamla arbetsplatser. Det är väl ändå ingen vettig människa som kan påstå att det är för mycket personal på sjukhus, skolor eller inom åldringsvården. Ett ingångsättande av bostadsbyggandet skulle också skapa mycket arbete. Inte bara bland byggnadsarbetare utan även i andra led. Olof Palme sa på sin tid att när det byggs bostäder så går det även bra för Ludvig Jönssons gardinfabrik. Det är väl ändå ingen som kan påstå att det finns för mycket bostäder i det här landet, speciellt inte i storstäderna där bostadsbristen är enorm. De hyresrätter som byggs är så dyra att vanligt folk inte har råd att bo i dem. Ytterligare åtgärder som skulle minska arbetslösheten är en sänkning av pensionsåldern och en ordentlig arbetstidsförkortning. Det finns ingen anledning att ha en så hög pensionsålder som 65, de flesta inom LO-kollektivet orkar ändå inte arbeta kvar efter 60 och det skall ju ingen behöva göra heller. Någon ordentlig lagstadgad arbetstidsförkortning har vi inte haft i det här landet på många år. Nu invänder en del och säger att detta kostar ju pengar och var skall man ta dem? Det kostar pengar även att ha folk som går arbetslösa och dessutom är det ett enormt resursslöseri. Sätter man folk i arbete, så får de lön, betalar skatt och börjar köpa saker. På så sätt får man hjulen att börja snurra igen. Detta är inget konstigt, det är klassisk keynesiansk politik, samma ekonomiska politik som tillämpades i Sverige och många andra länder efter andra världskriget. På den tiden var alla de politiska partierna överens om denna politik, nyliberalismen var ännu inte uppfunnen. Medlemsmöte för sektion brev lördagen den 22/4 Håll utkik efter mer information på SEKO:s anslagstavlor På Alla Plan Nyhetsblad för medlemmar i SEKO Göteborg Klubb 630 Som du säkert redan märkt, skiljer sig utseendet på årets första nummer av På Alla Plan från tidigare nummer. Tidningens framsida har nämligen bytt skrud och fått ny design. På Alla Plan sid

6 Medlemmarna väljer sektioner Lördagen 28/1 höll sektion Brev, Härryda och Odr sina årsmöten på Göteborgs Postterminal. Efter mötet bjöds medlemmarna på smörgåstårta och dricka samtidigt som attacktrubaduren Loke stod för musikunderhållningen. Sektion Brev byter ordförande Louise Sundgren som ny ordförande på sektion Brev och färre antal ledamöter i sektionsstyrelsen. Det blev resultatet av sektion Brev:s årsmöte. Drygt 60 personer hade hörsammat kallelsen och infunnit sig i möteslokalen Örnen på Göteborgs Postterminal. Till mötesordförande valdes Patrik Theodorsson från leveransklubben (brevbärare och kassapersonal) i Göteborg. Till posten som ordförande var endast en person var nominerad, Louise Sundgren, och med anledning av detta gjordes valet med acklamation. Eftersom Louise Sundgren hade två år kvar på sitt mandat som ledamot i sektionsstyrelsen fick fyllnadsval göras på denna post. Tre personer nominerades. Det var den förre ordföranden Julle Thorelli, Carina Benjaminsson och Mikael Lindstedt. Efter rösträkningsproceduren stod det klart att medlemmarna sagt ja till Carina Benjaminsson och nej till Julle Thorelli och Mikael Lindstedt. Ett förslag från den sittande styrelsen om att välja två ersättare i sektionsstyrelsen avslogs av mötet som istället beslöt att sektionsstyrelsen i fortsättningen skall låta representantskapsledamöterna bli mer delaktiga i det fackliga arbetet. Ett antal övriga val förrättades, bland annat valdes tolv personer till klubbens representantskap och där kan man notera att Angelica Alfaro gjorde en bejublad comeback. Av de 64 röstberättigade valde samtliga att lägga sin röst på Angelica. Noterbart är att även På Alla Plans medarbetare, Susanne Magnusson, fick lika många röster. Övriga personer som blev valda till representantskapet är: Anita Johansson, Anneli Kääpä, Jan Carlsson, Mats Hallberg, Carina Benjaminsson, Eskil Thomsson, Gertrud Ivarsson, Louise Sundgren och Susanne Mossberg. På mötet valdes även två skyddsombud för skift tre; Lars Svensson och Kjell Lundblad. Ett antal nomineringar gjordes inför klubbens årsmöte. Kalle Augustsson På Alla Plan sid

7 Rogert fick förtroende ytterligare tre år Årsmötets dagordning flyttades om och fick börja med övriga frågor på grund av att det blivit ett missförstånd. Meningen var att Odr-centralen och Hpt skulle ha ett gemensamt möte med Clas Söderlind, huvudskyddsombud på Leverans, som gemensam mötesordförande. I sista stund beslutades dock att de båda sektionerna skulle hålla separata möten. Det ledde i slutändan till att Odr-centralen fick stressa sig igenom sitt möte och medlemmarna från Härryda Postterminal fick vänta. Det slutliga resultatet av årsmötets val blev att Rogert Fyhr blev omvald till ordförande för sektion Härryda. Ett mandat som är på tre år. Det stod mellan honom och Magnus Nyh och Rogert vann med tolv röster mot nio. Dessutom röstades två nya ledamöter in i sektionen, Håkan Hallengren, dag/kväll, och Victor Astersund, natt. Den tredje och sista ledamoten på två år blev Göran Törngren, från nattpasset som även har suttit i den tidigare styrelsen. På ett år kommer Kristina Karlsson, dag/kväll, och Ingemar Keismar, dag/ kväll, att sitta. Ersättare blev Rolf Petrusson, som även är huvudskyddsombud på terminalen. De tre sistnämnda satt dessutom med i förra styrelsen. Johan Bylund från natten, Göran Törngren samt Victor Astersund blev invalda att vara med i klubbens representantskap. Ersättare till representantskapet blev Theresé, Anna och Karin. Närvarande på mötet var mestadels medlemmar från natten. Det blev många intressanta diskussioner där både positiv och negativ kritik riktades mot de förtroendevalda. När mötet hade avslutas så gick alla till plan fyra och lyssnade på Loke, attacktrubadur och åt en bit smörgåstårta. Kicki Karlsson Odr har fått en egen sektionsstyrelse På Odr:s årsmöte kom åtta personer och röstade fram en styrelse för sektionen, något som Odr-centralen saknat de senaste åren. Tyvärr kom det inte fler som deltog i valet men förhoppningsvis är det fler medlemmar som vill närvara vid nästa årsmöte. På grund av det missförstånd som uppstod (se förklaring Härrydas årsmöte) fick mötet köras igenom på en halvtimma. Claes Söderling, huvudskyddsombud på Leverans, var mötesordförande. På mötet valdes Elfriede Haasz till sektionsordförande. Styrelseledamöter på två år blev Frida Mumba och Dijana Jankulovska, och på ett år valdes Milovan Djilas samt Anders Fredriksson. De två personer som valdes att sitta med i Klubbens representantskap var Robert Svahn och Milovan Djilas. Ersättare till dem blev Dijana Jankulovska och Anders Fredriksson. Robert Svahn blev även utnämnd till försäkringsrådgivare på efterföljande konstitueringsmöte. Den nya valberedningen består av Kire Janeski, som sammankallande, Said Aminroaya och Erik Regnér. Elfriede Haasz På Alla Plan sid

8 Sektion Brevs nya ordförande har ordet På sektionernas årsmöten valdes Louise Sundgren fram till ny ordförande i Sektion Brev. Här skriver hon om sina ambitioner i det fackliga arbetet. Jag har nu börjat min stora vandring i en djungel av lagar och avtal. Huvudet är fullt av tankar och det största arbetet blir att hitta en balans i mitt fackliga arbete. En balans där jag finns tillgänglig för er, mina arbetskamrater, men samtidigt ser till att jag inte fullständigt bränner ut mig i mina ambitioner att göra ett så bra arbete som möjligt. Jag har full förståelse för era krav på mig men hoppas att ni förstår att Rom byggdes inte på en dag. Vi står hela tiden i en förändringens tid, det är nya scheman och nya krav som ställs på oss anställda på Göteborgs Postterminal. Alla vill vi ha en så bra arbetsplats som möjligt och det är den vi ska försöka skapa tillsammans. Just nu är det arbetstiderna som är den stora nöten att knäcka, det går många rykten och många är oroliga. Vi har blivit inbjudna av Posten att sitta med på deras möten när det gäller nya scheman och dessa möten blir mer eller mindre informationsmöten. Tyvärr kan vi inte påverka så mycket när det gäller tiderna utan mer bevaka att arbetsgivarna följer lagar och avtal. Visst vi kan komma med förslag, men som ni alla vet så vill arbetsgivaren använda sin personal så effektivt som möjligt. Ni ska veta att vi från facket försöker göra vårt bästa, sedan räcker det säkert inte till för att alla ska vara nöjda. Min ambition är att vara med på så många informationsmöten och arbetsplatsträffar som möjligt, det är ett långsiktigt arbete bredvid övriga fackliga uppgifter som jag har. Ge inte upp jag kommer. Om du tycker att det tar för lång tid så är du välkommen till fackexpeditionen med dina frågor, där finns i regel alltid någon att prata med. Vi har ju också en del förtroendevalda som arbetar ibland oss och som man kan ställa frågor till. Dessutom kommer vi sätta upp en förteckning på anslagstavlorna över vilka som är förtroendevalda i sektionen, klubben och representantskapet, så att ni vet vilka vi är. Jag hoppas att ni kommer till mig direkt om ni har kritik på mitt sätt arbeta, men att ni även kanske framför ett uppmuntrande ord ibland. Det är inget kortsiktigt arbete utan ett långsiktigt och ständigt pågående arbete med att göra vår arbetsplats så bra som möjligt. Det är ni som för mig och mina andra arbetskamrater i det fackliga arbetet framåt och det är vi tillsammans som ska arbeta för Den Goda Arbetsplatsen. Väl mött Louise Sundgren Ordförande i Sektion Brev Förbättring eller försämring? Huvudskyddsombudet på Göteborgs Postterminal, Lars Henån Svensson, skriver om arbetsmiljön. På Göteborgs Postterminal har vi väldigt mycket fler maskiner i dag än för 20 år sedan. Vi kommer om ett par år att ha ännu fler maskiner. Snart lär vi kunna kalla oss för maskinoperatörer i stället för terminalarbetare/sorterare. Med denna utveckling följer risker: Arbetsinnehållet riskerar att utarmas på stimulerande uppgifter. Arbetet riskerar att bli mer enahanda vilket väsentligt ökar risken för belastningsskador. Svårigheter att få heltidsarbete med acceptabla arbetstider om vi inte kan påverka postströmmarna. Med utveckling följer även möjligheter: Ställ krav på att arbetsgivaren ska organisera arbetet så att ingen riskerar skador, alltså ha arbetsväxling och hjälpmedel. Se till att Du har nödvändig kompetens. Ta kontroll över utvecklingen genom att föra fram idéer både individuellt och i grupp. Vi förtjänar den bästa arbetsmiljön som går att finna. För att få den måste vi ena oss i hur vi vill ha det på vår arbetsplats. Vill Du ha det skitigt och skräpigt så ställ krav på besparing genom minskad lokalvård. Vill Du ha ordning och reda samt välstädat så var en förebild själv och medverka därtill. Vill Du inte drabbas av arbetsskador så ta reda på vad Du kan göra för att undvika dessa. Ditt agerande har betydelse för hur det är på vår arbetsplats. Lars Henån Svensson På Alla Plan sid

9 Arbetarförfattare porträtteras: Harry Martinsson Bonnierförläggaren Georg Svensson hävdade att Harry Martinsson var det enda snille han mött. Nobelpriset tilldelades denne mångsidige gigant för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos. Martinsson brukar inte kallas arbetarförfattare, utan proletärdiktare. Ändå slet han med kroppsarbete under uppväxtåren, både på land och till sjöss. Dessa upplevelser blev stoff till mästerverk, men de orsakade också hans bräckliga hälsa. Tidigt i livet blev han och de sju syskonen utackorderade i hemsocknen i Blekinge. Detta berodde på att den försupne fadern dog och modern utvandrade till USA utan barnen. Harry Martinsson fick uthärda många svåra prövningar under sin uppväxt, som barnarbete och ett otal rymningar från fosterfamiljer. Efter att ha levt luffarliv, tog sig han sig till fots till Göteborg. Innan han blev mogen det hägrande sjömanslivet var Majornas barnhem och Jonsereds fabriker platser han befann sig på mönstrade Harry Martinsson av till sjöss. Kvinnorna Materiellt fattig men rik på erfarenheter, publicerade han sig i fackföreningspress och i radikala tidskriften Brand. Här skrev också den betydligt äldre och mer bestämda Moa, som senare blev hans fru och känd som författarinnan Moa Martinsson. Den undanglidande diktaren flyttade in hos Moa och hennes barn i torpet beläget i Sörmland. Här togs han om hand och fick äntligen en fast adress. De befruktade varandras skapande, men äktenskapet blev ändå stormigt och till slut blev det skilsmässa. Senare gifte sig Harry med Ingrid och bosatte sig i en villa i Gnesta. Martinssons mästerverk Genombrottsverket blev den modernistiska diktsamligen Nomad. I de första böckerna hämtades motivet från hans sjömans- och luffarår. Mästerverken Nässlorna blomma och Vägen ut, kom i mitten på 1930-talet. I dem får läsarna ta del av Martin Tomassons oro, självbedrägeri och ensamhet, men där finns samtidigt en okuvlig livsvilja. Språklig triumf respektive psykologisk genomlysning är Den svenska litteraturens omdömen om dessa två böcker. Under samma tid umgicks Harry Martinsson flitigt med bland annat Artur Lundkvist, samtida känd poet och författare, och medverkade till exempel i dennes antologi de fem unga. En av de mest omtalade romanerna som Harry Martinsson skrev var Vägen till Klockrike. Det är en historia om Bolle och hans vagabondkamrater. Boken innehåller mycket vanmakt, men där finns även glädjerika och storslagna perspektiv. I uppskattade diktsamlingar som Passad, Cikada samt Gräsen i Thule, finns både detaljrikedom och universella svep. Den vise Harry Martinsson skrev även naturbetraktelser och essäer och då är Tuvor, Midsommardalen och Verklighet till döds titlar som är värda att lyftas fram. Rymdeposet Aniara Aniara är ett rymdepos han skrev som inte kan förbigås. Ämnet är mänsklighetens situation. I över 100 sånger skildras vad som händer om naturen förgiftas. Detta fascinerande och skrämmande stycke smälter samman science fiction med klagande kärleksdikt. I likhet med andra verk av Martinsson har Aniara satts upp för scen och i detta fall som opera. Ett enastående minne Harry liknades i sin dystra ålderdom vid en kinesisk tänkare och hans viktigaste tes kom från taoismen. Det var vekhet och svaghet som stod i samband med det mjuka och saftiga livets träd. Den leende diktaren charmade sin lyssnarskara vid middagsborden. Hans minne var enastående. Påfallande var dessutom hans fenomenala iakttagelseförmåga, den drastiska humorn plus behovet av beröm. Drevet från de intellektuella bidrog till det tragiska slutet för Harry Martinsson. På 1960-talet uppfattades han som en bakåtsträvare. Efter uppståndelsen med nobelpriset vägrade han ge ut fler böcker. Akademien, som Martinsson valdes in i 1949, lärde sig bittert en läxa. Den svenska litteraturen sammanfattar hans gärning: som språkkonstnär står han på höjden av vad det svenska tungomålet förmått. Mats Hallberg På Alla Plan sid 9

10 Tvivelaktiga metoder i Metodspelet Metodspelet har nått fotfolket. De som annars arbetar med exempelvis sortering, brevresning eller kodning på Göteborgs Postterminal får nu pröva på att vara terminalchefer. I metodspelet tränas du i hur en brevterminal ska skötas. Det innebär att du får lära dig sparka fastanställda och ersätta dem med visstidsanställda. I alla fall ger den åtgärden höga poäng. Organisationen ska planeras så att alla arbetar för full maskin hela tiden. Billig arbetskraft bör utnyttjas precis när den behövs utan en minuts återhämtning i onödan. Det ger inga extra poäng i metodspelet att planera en organisation med enbart heltidare som arbetar i ett lagom tempo under hela arbetsdagen. Varken Vip, sjuktal eller kvalité påverkas av det. Försöker man sig på en sådan organisation finns det inte en chans att komma högst upp i resultatlistan. Tävlingsstämningen ska nämligen förstärkas genom att de grupper som spelar samtidigt ska redovisa och jämföra sina resultat. Dessutom tävlar man mot kollegorna på de andra terminalerna. Heja Göteborg och lycka till! Visst är metodspelet bara en simulering. Många bitar saknas såsom; direktinlämning, värdet, arbetsplatsträffar, förebyggande underhåll, kompetensutveckling och inte minst fackföreningar. Men metodspelet visar samtidigt ett tydligt ställningstagande om vad Posten tycker är viktigt och vad de vill föra ut i organisationen. Det är bra att dessa värderingar kommer upp till ytan och diskuteras. Är vi som arbetar på golvet bara siffror i ett spel med kostnadseffektivitet som enda mål? Som jag ser det så handlar det i grund och botten om hur vi ser på Postens roll i samhället. Visst ska vi på Posten vara effektiva och ha bra kvalitet. Men alla måste också kunna ha ett bra arbetsliv fram till 65 års ålder. Företagen kan inte betrakta sig som isolerade från det samhälle de verkar i. De kan inte sno åt sig godbitarna ur arbetskraften, de unga och starka som ännu inte hunnit bli utslitna, för att få högre vinst. Vad ska vi då göra med alla de som inte presterar allra mest? Posten är ett statligt ägt företag och borde också ta ett samhällsansvar och försöka lösa stora viktiga samhällsfrågor som exempelvis deltidsproblematiken. Att vara ett framgångsrikt företag handlar inte bara om att dra ner på kostnader. Personalens kunskap, vilja och engagemang är nödvändigt för ett bra resultat. Att personalen är företagets viktigaste och mest avgörande resurs märks sällan på Posten idag. Alla får inte en klapp på axeln när de gjort en bra arbetsinsats. Det måste löna sig att investera sin tid och sitt engagemang i Posten. Annars får man inte de medvetna, engagerade och informationssökande medarbetare som Peter Brännström efterfrågade på Affärsdagen den 4:e februari. Carina Benjaminsson Oj-rapport kan rädda din ekonomi Härryda paketterminals huvudskyddsombud Rolf Petrusson skriver om arbetsmiljö. Varför ska vi använda hjälpmedlen som Posten införskaffat? Jo, för att undvika framtida arbetsskador. Vaculexen är ett utmärkt hjälpmedel för att lyfta tunga, otympliga paket och samtidigt undvika att få värk och arbetsskador. Vi har redan flera personer som fått ont i axlar och nacke, vilket inte är så konstigt när musklerna utsätts för statisk belastning. Vi ska även tänka på att inte lasta för högt i lastbärare eftersom lyft över axelhöjd är mycket skadligt och värk kan komma med tiden. Om något skett som kan leda till en skada är det viktigt att skriva en tillbudsrapport, även kallad oj-rapport. Finns en sådan och någon skadar sig på samma sätt och av samma orsak som skrivits i tillbudet så kan Posten bli vållande om de inte åtgärdat felet. Det kan leda till att den som skadat sig får full lön under sin sjukskrivning Vid skada i yrket ska man även skriva en arbetskaderapport, även kallad aj-rapport. Skulle skadan vid senare tillfälle bidra till att man får så ont att man inte kan arbeta finns denna rapport hos Försäkringskassan för eventuell prövning av livränta. Det fås om man tvingas byta arbete eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Våra chefer är inte omöjliga när det gäller att satsa på diverse hjälpmedel men då måste vi visa att vi använder de saker som införskaffats annars säger de nej till nya hjälpmedel och motiverar det med att vi ändå aldrig använder det som redan införskaffats. Rolf Bagarn Petrusson På Alla Plan sid 10

11 SEKO:s avtalsskola Hur många semesterdagar har man rätt till? Hur räknas semestern när man arbetar koncentrerad tjänstgöring? Får man extra semester när man arbetar söndagar? Vi reder ut. Postens Villkorsavtal (PVA) är det avtal som bestämmer mycket av de villkor vi arbetar under. PAP-redaktionen kommer under några nummer framöver att redogöra för en del av vad som står i avtalet. Schemaändringens påverkan Det är många som undrar över hur många semesterdagar man har, särskilt i samband med schemaförändringen. Svaret är inte helt lätt att reda ut eftersom det beror på hur lång tid man har varit anställd i Posten. Antalet semesterdagar kan variera mellan 25 och 34. De som anställts efter bolagiseringen 1 mars 1994 har rätt till 25 dagars årssemester. Antalet semesterdagar för de som var anställda före bolagiseringen varierar beroende på ålder och lön. Den som 1995 fyllde 30 år och tjänade mer än :-/månad har rätt till 31 dagars semester. De som det året fyllde 40 år och tjänade mer än :-/månad har 34 semesterdagar. Någon ökning av antalet semesterdagar på grund av ålder eller inkomst sker inte längre, semesterdagarna frystes för de som var anställda i Posten före bolagiseringen. En del som arbetar tvåskift har undrat om de inte får fler semesterdagar nu när de även arbetar söndagar. Så är inte fallet för de som arbetar heltid i tvåskift. De som arbetar natt och tidigare arbetade extremnätter kan däremot få fler semesterdagar. Det beror på att vid koncentrerad natttjänstgöring räknas bruttosemestern om till nettosemester. Detta sker enligt formeln Antalet arbetsdagar per vecka/5 x antalet semesterdagar. OBS. Antalet semesterdagar skall alltid räknas upp till närmaste heltal så 23,8 blir 24 och 32,3 blir 33. Hur blir det då för de som arbetar söndagar, då går det ju en semesterdag extra? Det finns en fem- respektive nittondagarsregel i avtalet. Den som tar ut semester i minst fem dagar och har tjänstgöring på lördag eller söndag har rätt att vara ledig lördag och söndag antingen före eller efter semesterledigheten utan att det kostar någon semesterdag. Detta gäller inte för de som har koncentrerad tjänstgöring. 19-dagarsregeln innebär att om semesterledigheten omfattar minst 19 dagar har man rätt att vara ledig lördag och söndag både före och efter semestern. Antal timmar på en semesterdag De postcentrala parterna (Posten AB, SEKO. ST och SACO) är överens om att arbetsmåttet för en semesterdag ska motsvara arbetstidsmåttet för en normal arbetsdag. Denna skrivning har tillkommit för att förhindra att scheman med kortare arbetstid läggs ut under semesterperioden, tid som senare får arbetas in genom längre arbetstid före/efter semestern. Detta är något som måste beaktas när arbetsledningen på Göteborgs Postterminal avser att införa produktionsanpassad arbetstid på kvartalsscheman. Kan man ta ut semestern i pengar? Normalt har man ingen laglig eller avtalsenlig rätt att avstå från betald semesterledighet. Undantag finns och det är om någon blir långtidssjuk och inte har möjlighet att ta ut sin semester. Då kan den personen få semesterersättning för de dagar vederbörande inte kunnat ta ut. Detsamma gäller när anställningen upphör. Semesterlön Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern. Ett semestertillägg, som uppgår till 0,80 procent av aktuell månadslön för varje betald semesterdag. Semestertillägget betalas ut månaden efter semesterledigheten. Semesterlönegrundande frånvaro Grundregeln är att tjänstledighet inte är semesterlönegrundande. Det finns dock en rad undantag, till exempal sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet, havandeskapspenning, vård av barn, svenskundervisning för invandrare, utbildning (vissa utbildningar är semesterlönegrundande, exempelvis fackliga utbildningar och utbildningar där man erhåller utbildningsbidrag). Vid tveksamhet bör man kontakta SEKO för att få klarhet i vad som gäller. Spara semesterdagar Den som har rätt till mer än 20 semesterdagar för ett visst kalenderår får spara överskjutande dagar. Antalet sparade dagar får dock inte överstiga 40. I nästa nummer av På Alla Plan skall vi gå vidare med en annan del av avtalet. Kalle Augustsson Avtal & semester På Alla Plan sid 11

12 Regimskifte i klubbstyrelsen Ny ordförande, två nya ledamöter och en ny ersättare i klubbstyrelsen. Dessutom passade klubbrepet på att byta namn på klubben. Lördagen 25/2 hölls klubbens årsmöte. 25 valda ombud plus några åhörare hade infunnit sig. Till mötesordförande valdes P-O Brandekker från SEKO Posten Produktion, företagsfacket. På dagordningen stod val av ordförande, två ledamöter, tre ersättare, en revisor, två revisorsersättare med mera. Eftersom klubbens ordförande sedan tio år tillbaka, Hans Skog, hade bestämt sig för att inte kandidera kom valet att stå mellan Lena Liifv från sektion Brev och Håkan Hallengren från sektion Härryda. Det blev Lena Liifv som gick segrande ur det valet. En ny ledamot för perioden skulle väljas efter Magnus Nyh, som bestämt sig för att inte kandidera. Till denna post valdes Louise Sundgren, sektion Brevs ordförande. Klubbens före detta ordförande blev sedan vald i det fyllnadsval som skedde till platsen som ledamot efter Lena Liifv. Till platsen som studieorganisatör fanns bara en kandidat nominerad och det var Elodia Aragon-Kristoffersson, som valdes med acklamation. Till platserna som ersättare i klubbstyrelsen var det desto fler personer nominerade. Inte mindre än sju personer var nominerade till tre platser. De kamrater som fick förtroendet var Susanne Magnusson, Kristina Karlsson och Susanne Mossberg. När dessa val var avklarade var det sedan dags för valet till olika kommittéer och där valdes enligt de nomineringar som gjorts på sektionernas årsmöten. Till ledamöter av SEKO Göteborgs representantskap valdes Susanne Magnusson och Håkan Hallengren och ersättare blev Elfriede Haasz och Göran Törngren. Klubbens nyvalde ordförande, Lena Liifv, nominerades som kongressombud. En revisor och två revisorsersättare skulle väljas och det blev Robert Unger som ordinarie samt Magnus Nyh och Roger Björkstam som ersättare. En valberedning för klubben utsågs bestående av Christer Blixt, Rolf Petrusson och Winfrida Mumba. Slutligen passade representantskapet på att byta namn på klubben. Det officiella namnet på klubben är nu SEKO Göteborg Klubb 630. Den 9-10/3 hölls klubbens konstituerande styrelsemöte och fördelade uppdragen enligt följande; Ordförande Lena Liifv, Förhandling/ samverkan, Avtal, Arbetsmiljö och disciplinärenden Kassör Kalle Augustsson, Redaktör På Alla Plan Sekreterare Jan-Anders Lindqvist, IT-ansvarig och Föa-tidsansvarig Studieorganisatör Elodia Aragon-Kristoffersson, Rehabansvarig Ledamot Håkan Hallengren, IT-ansvarig, facklig politisk ansvarig och Förhandlingsansvarig för sektion Härryda Ledamot Julle Thorelli, Pensionsansvarig och Lönesamordnare Ledamot Louise Sundgren, Försäkringar, Jämställdhet och Förhandlingsansvarig sektion brev Ledamot Hans Skog, ESB-ansvarig, Integration, Facklig-politisk ansvarig och Avtal Ledamot Elfriede Haasz, Förhandlingsansvarig sektion Odr Ersättare Susanne Magnusson, Vice sekreterare Ersättare Kristina Karlsson, Vice Ordförande och Ungdomsansvarig Ersättare Susanne Mossberg, Kultur och Arbetstider/arbetsscheman Samtliga ledamöter är informationsansvariga. Kalle Augustsson Från höger övre raden: Håkan Hallengren, Elfriede Haasz, Hans Skog, Susanne Mossberg, Jan-Anders Lindqvist, Lena Liifv, Karl Gunnar Augustsson och Louise Sundgren. Från höger nedre raden: Julle Thorelli, Elodia Aragon-Kristoffersson, Kristina Karlsson och Susanne Magnusson. På Alla Plan sid 12

13 Luppen på Lena Liifv ny ordförande Lena Liifv tillhör dem som tycker det är kul att gå till jobbet, och hon gillar att arbeta i produktion. Hon är även en av de få som gått från att vara arbetsledare till att bli fackligt förtroendevald. Traditionen på Göteborgs Postterminal har tidigare varit den omvända. Lena Liifv blev invald i sektion Brevs styrelse för två år sedan och året därpå fick hon en plats i klubbstyrelsen. Hon blev senare vice ordförande i båda dessa styrelser. På årsmötet den 25 februari i år valdes hon till ordförande i klubben, en post Hans Skog suttit på i tio år. Jag tillfrågades flera gånger och efter mycket funderande bestämde jag mig. Tänkte att jag kunde ställa upp i alla fall och att det sedan var upp till medlemmarna om jag skulle bli vald eller inte. Dessutom kände jag att det behövdes förnyelse. Jag tror att det är svårt att behålla motivationen när man suttit för länge på sin fackliga post. Det blir lätt slentrian, vilket inte är konstigt, säger Lena Liifv angående att hon ställde upp som ordförandekandidat. Siffran fyra framträdande Lena beskriver sig själv som envis och att hon har en förmåga att lyssna. Egenskaper hon tror kommer att vara till nytta för henne i rollen som ordförande. Rättvisa är också viktigt för henne. Jag vill att det ska vara rättvist när det gäller till exempel löner och jag har som syfte att titta över kriterierna för lönesättningen så att de är vettiga, säger hon. Variationen på anställningsavtal som slutits på terminalerna är en annan angelägen fråga. Det finns en mängd olika anställningsavtal som är väldigt luddiga och de måste vi få ordning på. Det är ett stort arbete vi har framför oss. När Lena Liifv är ledig går hon gärna i skogen med sin hund, en schäferblandning på fyra år. Faktum är att siffran fyra är väldigt framträdande i hennes liv för tillfället. Hon är 44 år, har fyra barn och ett barnbarn på 14 månader. Jag måste säga att jag är en nöjd människa. Nöjd med den jag är och det jag har, och mår bra när jag får komma ut i skogen med min hund och fundera, säger hon. Lena stannade hemma med sina barn fram tills att hon var 20 år och började sedan arbeta på Överskottslagret i Kviberg. Där stannade hon i fyra år, tills hon istället började sin postala karriär på ettan, Drottningtorget. Året därpå flyttade Lena över till Göteborgs Postterminal och där var hon deltidare på Direkt/ Värde fram till Hon gick som driftledare på natten och blev teamledare 1999 för klumpenheten på team 2, en tjänst som kan jämföras med dagens sorteringschefer. Från arbetsledare till facklig ordförande Det var intressant att vara teamledare, men samtidigt svårt och det var mycket att hålla reda på. I och med den omorganisation som kom två år efter tjänstens början fick jag sluta. Anledningen till det gissar jag berodde på att jag var för personalvänlig, säger hon. Tillbaka i produktionen kände Lena Liifv att hon ville göra något mer eftersom hon tycker om att arbeta med människor och vill ha möjligheten att påverka. Hon valde därför att testa på det fackliga arbetet. Kombinationen av att vara facklig och ha erfarenhet som arbetsledare tror Lena hon kommer ha nytta av. Som arbetsledare fick jag gå en gedigen ledarutbildning på några veckor, som jag känner att jag har användning för nu som ordförande. Dessutom kan jag se saker från två håll i en knivig fråga, berättar hon. Vi har satt ner foten och visat var vi står Lenas strategi för att få folk att bli medlemmar och engagera sig är att vara synlig och berätta om vad facket gör. Information och kommunikation anser hon är viktiga delar. Det är svåra bitar, men lyckas man med dem har man kommit långt. Det är viktigt att återkomma till medlemmarna med svar när de vänder sig till en, och ta tag i saker direkt istället för att lägga dem åt sidan. En del medlemmar har lämnat SEKO den senaste perioden och hennes kommentar kring det är: Jag tror det beror på att det har hänt så mycket det sistone, omorganisationen, nya scheman och egentiden. Ändå tror jag att vi i facket har igen det i längden, att vi har satt ner foten och visat var vi står. Eftersom det inte hänt så mycket från fackligt håll på många år är folk inte vana vid att det sker så mycket som det gjort. Det är lätt att skylla på SEKO då. På sikt hoppas jag att folk inser att SEKO vill stå för det vi tror är rätt och jag hoppas att medlemmarna kommer uppskatta det. Susanne Magnusson På Alla Plan sid 13

14 Major Löfgren tar befälet på Gpt När Martin Löfgren var liten ville han bli sjökapten. Han blev yrkesmilitär, precis som sin far. Men hans ofta förekommande gröna klädsel i arbetet är dock inget arv från det militära. I åtta år var han terminalchef på Alvesta Postterminal och i ett och ett halvt år på Malmös. Nu har Martin Löfgren blivit terminalchef i Göteborg. Den korta tid han spenderade i Malmö säger han beror på omorganisationen i Produktion och att hans chefer ville att han skulle arbeta på terminalen i Göteborg istället. Han ler snett när han nämner att Vip gått ner och att kvarligg av posten ökat sedan han började på sin nya arbetsplats. Men Martin Löfgren gillar att ta sig an komplexa problem och lösa dem, där han vill ha en roll där han driver på och stöttar, som en tränare leder ett lag. Syftet är att få upp måltalen inom produktion, kvalité och Vip och för att nå dem har en handlingsplan satts upp med åtgärder som ska genomföras. Några av dem har redan blivit märkbara på terminalen, som bemanning anpassad efter volymerna och kvartalsscheman. Andra punkter är till exempel; att se över operatörsunderhållet, kontrollera inflödet av post, se över tekniken och genomföra kompetensutveckling. Martin Löfgren är 50 år gammal, har familj med tre barn och han veckopendlar till Växjö. Inom det militära stannade han 17 år och nådde graden major. Orsaken till att han hamnade inom det militära tror han beror på intresset för skytte och influenser från fadern, som även han var militär. I arbetet har vi ofta sett Martin Löfgren klädd i grönt men enligt honom själv har det ingen koppling till hans tid i inom militären, i alla fall ingen medveten. När regementet, han arbetade på, lades ner började han 1991, studera på högskolan. Resultatet blev en fil.kand i företagsekonomi med fördjupning i logistik. Tjänsten på Alvesta terminal fick han via en annons och på den vägen är det. Vilka är dina bästa respektive sämsta egenskaper som chef? Mina bästa sidor är att jag är utåtriktad och pådrivande, drar igång och följer upp. Jag har lätt för att leda genom andra och anser att organisationen blir stillastående om man gör för mycket själv. Det ska hända något. Gör det inte det, blir jag irriterad och istället direktstyrande, vilket är På Alla Plan sid 14

15 min sämsta egenskap som chef. Jag kan ha ojämnt humör som går ut över andra. Är du medlem i någon facklig organisation? Nej. När jag var officer var jag med i SACO och när jag sedan slutade som officer fick jag inte vara med i SACO längre, utan skulle vara med i Reservofficersförbundet. Då valde jag att endast vara med i a-kassan. Jag gick aldrig med i någon fackförening då jag började i Posten. Hur ställer du dig till fackliga organisationer? Jag har inget emot fackföreningar och jag upplever inte att de är kravorganisationer. Visserligen ställer de ofta krav, men det gör även arbetsgivaren. Samarbetet mellan mig och de fackliga organisationerna har fungerat bra i både Malmö och Alvesta. Varför tror du att Vip gått ned från 54 till 48? Jag var inte här den period som mätningen avser, men jag uppfattar det som en markering från medarbetarna att de inte gillar det förändringsarbete som skett. Med 48 i Vip är man inte nöjd. Hur tänker du åtgärda det? Jag har endast en del i det arbetet. Det är svårt att konkret säga vad vi ska göra för att personalen ska trivas på Göteborgs Postterminal. Men jag tror att en grundförutsättning för att Vip ska gå upp är att vi klarar våra åtaganden gentemot kunden. Att vi får posten genom huset i tid, vilket vi får när bem a n - ningen är anpassad efter postmängden. Det tillsammans med arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal, där frågor tas upp och diskuteras, tror jag kommer skapa trivsel hos medarbetarna. Arbetsplatsträffar vill jag att vi ska försöka ha en gång i månaden. Det är för lite med en gång i kvartalet, och det kommer bli arbetsplatsträffar i mars. Dessutom måste vi öka informationstillfällena och regelbundet följa upp hur det gått i produktionen personalen kan inte arbeta i vakuum och inte veta vad som sker. Hur vill du motivera en ung person att börja arbeta på terminalen med tanke på ingångslön och anställningsprocent? Ingångslönerna har blivit relativt ok efter förra avtalsrörelsen, så lönemässigt tycker jag att vi hänger med någorlunda. När det gäller anställningsprocenten som erbjuds är det ett val man får göra som ung. Inom Posten kan ny personal inte räkna med att få en hög anställningsprocent. Man får börja som timanställd, därefter få en tjänst på exempelvis 45 procent och sedan vänta på sin tur för att få ökad anställningsprocent. De som är deltidseller timanställda kan under tiden arbeta mertid för att få bättre lön. Vi måste ha en mix mellan heltid, deltid och timanställda. Jag tror inte att det kommer att bli aktuellt med heltidsanställningar på lång tid, i varje fall inte så länge vi har så stor del heltidare. I dag är har vi 58 procent heltidare, när vi kommit ned till cirka 50 procent kan det kanske bli aktuellt med heltidsanställningar igen. Har du några planer på att förändra åldersstrukturen på Gpt? Jag sitter inte i förarsätet att bestämma det. LAS och pensionsavgångar styr detta. LAS måste vi följa. Hittills har jag inte sett något behov av att tillämpa varsel utan tror vi klarar organisationen ändå. Kommer det att ske några andra konkreta förändringar inom den närmsta framtiden? Jag försöker undvika stora omorganisationer. Det finns ingen anledning, vad jag kan se nu, att ändra på den organisation som Göteborg valt. Jag vill inte riva upp utan hellre köra på med nya organisationen. Däremot kan det bli en del mindre förändringar, exempelvis undersöker vi om Värdet ska tillhöra Direktinlämningen eller skift tre. Vad tycker du om arbetsmiljön på Göteborgs Postterminal? Den är ganska ok. Jag anser att det finns två sorters arbetsmiljöer, den hårda och den psykosociala. När det gäller den hårda så finns det en del att åtgärda. Det är inte tillräcklig ordning och reda i produktionen. Saker och ting står inte där de ska stå, elskåp är blockerade och det står trasiga prylar överallt. Detta måste vi ändra på. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön så är det bara att konstatera genom siffrorna i Vip att medarbetarna inte är nöjda och det måste vi påverka i positiv riktning. Du är den sjunde terminalchefen på tio år, hur länge har du tänkt stanna? Det är inte bara upp till mig att bestämma hur länge jag ska stanna utan även till mina chefer. Jag ser fram emot att få stanna och kommer att göra så gott jag kan för att göra ett bra arbete. Vi har en verksamhetsplan fram till 2008 som jag hoppas vi kan fixa genom att få upp siffrorna. Sedan får vi se om de som bestämmer är nöjda. Arbetet på terminalen blir aldrig helt färdigt. Det är som ett gigantiskt pussel där bilden blir allt klarare men där det alltid finns lösa pusselbitar som ska in. Kalle Augustsson & Susanne Magnusson På Alla Plan sid 15

16 Lönestatistik på terminalerna 2005 Här är statistiken från löneförhandlingen 1 oktober Den är baserad på de medlemmar som har individuell lönesättning. I Brev ingår Team 1 till 4. I Direkt ingår direktinlämningen och kundtjänst. I TUH ingår samband, statistisk och verkstad. I vissa diagram redovisas inte alla siffror på grund av att underlaget baseras på för få personer. Till exempel är det väldigt få deltidare inom vissa grupper. Alla siffror baseras på att deltidare omvandlas till heltid, det är enda sättet att få en korrekt jämförelse. Statistiken baseras på medlemmar utanför trappan, alltså de som har individuell lön. Huruvida detta är rätt eller fel kan diskuteras. Nu har vi gjort på detta sätt ett antal år och att vi fortsätter på samma sätt innebär att uppgifterna är jämförbara bakåt. Lönespannet i trappan är till 16700, plus eventuella personliga tillägg. För första gången har vi med epp! Dock kanske det också är för sista gången, då epp återigen hamnat direkt under Stockholm. Jan-Anders Lindqvist På Alla Plan sid 16

17 På Alla Plan sid 17

18 Facklig framgång i EU Under röda fanor demonstrerar cirka fackliga företrädare från hela Europa för ett mer rättvist och socialt tjänstedirektiv. Folk tjuter i visselpipor, dunkar på trummor och skanderar slagord. Trycket i demonstrationen överraskar, men det är ändå lugnt. Poliser står redo med kravallutrustning och vattenkanoner men får ingen anledning att gripa in. Regnmolnen hänger tunga och många demonstranter är klädda i röda jackor och västar. Christian Järkebro från Volvo Torslanda är en av dem. Det finns mycket att inspireras av inför förstamaj-tåget hemma, säger han. Christian är sekreterare i nätverket Fackliga röster för Europa och en av dem som organiserat resan till Strasbourg för ett tjugotal fackligt aktiva svenskar. Uppemot fackliga kamrater från hela Europa har samlats i staden denna förmiddag den 14 februari. De demonstrerar mot Eu-kommissionens tjänstedirektiv 1 som innebär lönedumpning och försämrad arbetsrätt. Syftet med demonstrationen är att påverka Europaparlamentarikerna att rösta rätt, det vill säga mot tjänstedirektivet och för kompromissförslaget 2. Socialister och konservativa arbetade fram kompromissförlaget ur tjänstedirektivet efter protester från medlemsländer och fackliga organisationer. Kollektivavtalet min trygghet Det är viktigt att genomföra den här styrkedemonstrationen i anslutning till omröstningen. Vi vill sätta press på de parlamentariker som ännu inte bestämt sig, säger demonstranten Linda Björkman, som också arbetar på Volvo Torslanda till vardags. Under parollen kollektivavtalet min trygghet går marschen fram till Europaparlamentet. De röda fanorna ramar in klungan med svenska demonstranter och väcker stor uppmärksamhet i demonstrationståget. Om inte kompromissförslaget går igenom är vi tillbaka på ruta ett. Då riskerar vi social dumping och i förlängningen en urholkning av kollektivavtalen, anser Linda Björkman. Går kompromissen igenom får medlemsstaterna ett större inflytande att sätta egna gränser för tjänstehandeln. Inne på Europaparlamentet Demonstrationståget når Europaparlamentet och det hålls tal, spelas musik och dansas. Samtidigt hörs skratt och prat mellan fackliga kamrater från olika länder. Parlamentsbyggnaden ser halvfärdig ut på utsidan, inte alls särskilt pampig. När gruppen av svenska demonstranter nästa dag besöker parlamentet strilar regnet ner, men stämningen är god. För att bli insläppta i maktens korridorer behöver de gå igenom rigorösa säkerhetskontroller. Väl inne träffar de upp svenska socialdemokratiska parlamentariker och samtalar om kompromissförslaget i en av de stora salarna. Anna Hedh berättar att hon är mycket nöjd med förslaget. Det känns för bra för att vara sant. Jag får nästan nypa mig i armen för att tro på det. Jag trodde aldrig att vi skulle få till en så här bra kompromiss. Alla fackliga krav är uppnådda, samtidigt som vi inte har behövt ge några eftergifter, säger hon. De fyra parlamentarikerna är överens om att kompromissen är en stor framgång för de fackliga krafterna i Europa. Kompromissen om ett nytt tjänstedirektiv antogs senare av Europaparlamentet med röstsiffrorna En klar majoritet röstade för den kompromiss som skyddar löntagare. Till skillnad från EUkommissionens ursprungsförslag innebär den antagna kompromissen att flera av de europafackliga kraven har vunnit gehör. Carina Benjaminsson FAKTA 1. Tjänstedirektivet Tjänstedirektivet är ett lagförslag om hur den fria rörligheten för tjänster inom EU ska regleras. Direktivet är ett led i Lissabonstrategin, som syftar till att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Tanken med fri rörlighet på tjänstemarknaden är att företag som tillhandahåller tjänster i ett medlemsland ska ha rätt att erbjuda tjänster även i andra medlemsländer. När företaget utför tjänsten har det rätt att använda sin egen arbetskraft. SEKO:s förbundsordförande Janne Rudén går i spetsen för tåget tillsammans med artikelförfattarinnan och representanter från andra svenska fackförbund. 2. Kompromissförslaget Det kompromissförslag parlamentets majoritet nu har ställt sig bakom, innebär bland annat att den kontroversiella ursprungslandsprincipen har ändrats. Ett företag som vill etablera sig i ett annat EU-land är nu tvunget att respektera arbetsrätten i det land där tjänsten utförs. Kompromissförslaget innebär också att tjänster i allmänhetens intresse undantas från tjänstedirektivet, till exempel utbildning och socialförsäkringar. På Alla Plan sid 18

19 Värva en medlem få en biobiljett Rabatterad avgift för nya medlemmar och den som värvar en ny medlem får en biobiljett. Förbundsstyrelsen beslöt i december att införa en rabatt på medlemsavgiften för nya medlemmar som arbetar i Posten. (Från och med april gäller detta alla SEKO:s brancher). Beslutet innebär att nya medlemmar under de första nio månaderna betalar en avgift på 110 kronor/ mån. Därefter utgår normal avgift. Detta gäller även de som tidigare varit enskilt anslutna i SEKO:s a-kassa. Medlemmar som tidigare varit medlem i ST och som därför har en karens på tre månader blir i samband med inträdet, omedelbart fullvärdiga medlemmar i SEKO. Om de vill slippa dubbelt medlemskap under de första tre månaderna kan de säga upp Nordeas automatiska avdrag och på så sätt avstå från att betala medlemsavgift till ST. Vid byte av fackförening måste man däremot enligt lagen avsluta a-kassemedlemskapet i den fackförening man tidigare tillhört så att övergångsbevis utfärdas omgående. Det finns också ett särskilt studerandemedlemskap där avgiften för studerande är 33 kronor/månad, och även denna gäller endast för nya medlemmar. För att uppfylla reglerna för studerandemedlemskap ska man ha en anställning inom SEKO:s organisationsområde som omfattar minst 16 timmar i veckan. Det ska vara det första fackliga medlemskapet och man ska vara inskriven på en utbildningsinstitution. För medlemmar som kvalificerar sig för medlemskap i SEKO:s a-kassa blir medlemsavgiften 33 kronor plus a-kasseavgiften. Studiemedlemskapet ger samma förmåner som ett vanligt medlemskap. Den som värvar en ny medlem får en biobiljett och värvar man två medlemmar får man två biobiljetter och så vidare. Har du en arbetskamrat som inte är medlem i SEKO försök då att värva den personen. När du övertalat personen hämtar du en inträdesblankett på SEKO:s expedition och när personen skrivit på inträdesansökan skriver du; värvad av: ditt namn + adress. Efter någon vecka får du en biobiljett från avdelningen. Kalle Augustsson Litteraturstöd för studerande Är du SEKO -medlem och studerar? Då kan du ansöka om SEKO:s litteraturstöd. Stödet utgår för studier påbörjade från och med den 1 januari Stödet kan max bli kronor per termin och totalt kan en medlem beviljas 6000 kronor. För att stödet ska kunna utbetalas måste du läsa minst fem högskolepoäng eller en gymnasieutbildning. Studier på deltid eller fritidsstudier måste ha en omfattning om minst 25 procent, vilket motsvarar 100 gymnasiepoäng. Med ansökan behöver du bifoga intyg från utbildningssamordnaren där det framgår vilken utbildning du läser, utbildningens omfattning, poäng eller tid, och originalkvitto för inköpt kurslitteratur. Kvittona ska vara daterade samma termin som ansökan gäller och om du betalat via faktura, bifoga originalfaktura samt något som styrker betalning. Dessutom behövs en förteckning över utbildningens kurslitteratur skickas med. Observera att förteckningen måste vara utfärdad av utbildningssamordnaren. Skicka din ansökan endast en gång per termin för att underlätta den administrativa behandlingen. All utbetalning sker via Föreningssparbanken. Om du har några frågor kan du mejla till Elina Jörenborg: elina.jorenborg@seko.se Ansökningsblanketten finns att ladda ner på SEKO:s hemsida, och skickas till: SEKO Studieenheten, Box 1105, Stockholm. På Alla Plan sid 19

20 KULTURSPALTEN Konst är inte en lyx. Det är en nödvändighet, sa Operans balettchef på Skådebanans ombudsträff. Stadens scener lever i högsta grad. Operan har serverat den komiska Verdi-operan Falstaff, de bitvis lysande och njutbara danstripplarna Danspärlor i juletid samt White/Light/Night. Stadsteatern fick välförtjänta lovord för sin uppsättning av Ett drömspel. Dragplåster i mångbottnade Rosens namn är Stefan Sauk och karismatiske sångaren Freddie Wadling. På Folkteatern satte man ihop revyn Adventsstaken under ledning av Lars-Magnus Larsson och några härliga jazzmusiker. Vinst varje gång är deras storsatsning i vår. Jag såg en repetition som gav mersmak. Kloka och roliga texter, mångsidigt skådespel och dynamiska musiker. Hoppas och tror att denna kabaret med politisk udd blir en framgång. Konstmuseets Kröyer-utställning var intressant att skåda med unika foton. Symfonikerna är mitt uppe i sin jubileumssäsong. BÄSK är en superbegåvad trio som levererar ett originell show från olika scener. Missa inte denna värmande upplevelse. Tack Stadsteatern! Elin från marknadsavdelningen på Stadsteatern besökte sektion brevs medlemsmöte i november. Hon delade ut fribiljetter, mycket informationsmaterial och presenterade på ett medryckande sätt den aktuella repertoaren. Huvudrollsinnehavaren från Kharmen fick tyvärr förhinder. Stadsteaterns generositet gentemot oss fortsatte i en andra etapp. Cirka 20 personer nappade på erbjudandet om gratis rundvandring som åtföljdes av pjäsen Rosens namn en medeltida filosofisk skräckis. Detta var ett mycket förmånligt och lyckat arrangemang. SEKO tackar återigen Elin som var utmärkt som guide. Skådebanan Som ni vet är vi anslutna till publiknätet Skådebanan. Håll som vanligt utkik efter spännande erbjudanden som anslås på SEKO:s anslagstavlor. Nyligen hade Skådebanan ett stort seminarium på Astra-Zeneca om kultur på arbetsplatsen. På plats fanns höjdare från departement, Kulturrådet, LO, TCO, Götalandsregionen och företag som haft kulturprojekt. Kultur på Arbetsplatsträffar Jag har försökt sprida kulturen på de olika terminalerna genom att exempelvis läsa dikter och kåserier. Det känns roligt att det hos en del skapats en förväntan om en annorlunda upplevelse. Kåseriet nu är det din tur, en av de texter som lästes upp, var skrivet av Bengt Berg. Tack alla som utan förvarning läste ur Kalla det vad f-n du vill av Marjaneh Bakhtiari. Det blev ett slags rollspel om integration. Vill särskilt uppmärksamma Vera och övriga lagledare i Team 1som bidrog till succén. Det var extra kul att få komma till Odrcentralen med detta kulturprogram. Ungdomsträff På klubbens senaste ungdomsträff ingick ett kulturellt inslag, en visning av videor med författarparet Artur & Maria, Prince plus en scen från mästerverket Fucking Åmål. Undertecknad läste texter av den unge Artur Lundkvist, Bodil Malmsten och från Black Album av Hanef Kureshi. Inslaget kröntes av en tipspromenad. Dessa yngre förmågor var duktiga. Värt att notera var att Joel hade alla rätt. Artisten LOKE Attacktrubaduren Loke, undergroundvisans hänförare, bjöd på en sprudlande konsert, efter sektionernas årsmöten på Göteborgs Postterminal. Ni som i lugn och ro vill lyssna på hans texter rekommenderas Cd:n Vackra människor. Mats Hallberg Kulturombud På Alla Plan sid 20